Inledning

Studien handlar om att undersöka hur förskollärare förhåller sig till den planerade matematikundervisningen i förskolan. Tidigare forskning av Catucci (2021, s.37) visar att förskollärare har ett bristande självförtroende i ämnet matematik som grundar sig på negativa erfarenheter från barndomen och att förskollärarna vanligtvis upplever styrdokumenten som oklara.

Studiens syfte

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare arbetar med planerad matematikundervisning och på vilket sätt matematikundervisningsmålen synliggörs utifrån läroplanen. Vi vill förstå vilka faktorer som inverkar på matematikundervisningen i förskolan.

Metod

Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer i vår studie då det är en metod som kan ge detaljerade svar av respondenterna (Christoffersen & Johannessen 2015, s.83). Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika verksamheter i Västsverige.

Resultat

I vårt resultat kan fyra olika kategorier utläsas utifrån vår analys av respondenternas svar, vilka är förskollärares förhållningssätt gentemot matematik, hur använder förskollärare matematiska begrepp i undervisningen, läroplansmål som upplevs vara svåra att förverkliga av förskollärare och förskollärares upplevelse av att ha tillräckliga kunskaper i matematik. Det framgick att samtliga respondenter efterfrågar fortbildning i matematik då de lyfter att ny forskning kan påverka undervisningen. Studien visar att förskollärarna har god kännedom om adekvata ämnesord men lyfter att de inte använder dem medvetet och systematiskt i undervisningen. De reflekterar även över att en del läroplansmål kan vara svåra att lära ut till barnen