Vikten av att utveckla engelskkunskaper betonas såväl i de övergripande målen och riktlinjerna i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, som i kursplanen för engelskämnet (Lgr 11 2019). Forskarna Horwitz, Horwitz och Cope (1986) har identifierat en situationsspecifik typ av språkängslan vid inlärning av främmande språk, främmandespråkängslan, vilket kan beskrivas utifrån de tre typerna kommunikationsoro, testängslan samt rädsla för negativ utvärdering. Denna kunskapsöversikt undersöker den forskning som studerar detta fenomen bland elever inom grundskolans tidiga engelskundervisning. Kunskapsöversiktens syfte är därmed att undersöka vad som kännetecknar forskningen om språkängslan inom ämnet engelska som främmande språk, hos elever i åldrarna sex till tolv år. Syftet specificeras genom följande frågeställningar:

• Vad kännetecknar genomförandet av forskningen om språkängslan gällande aspekterna land, publiceringsår, syfte, metoder samt deltagare/urval?
• Vilka olika faktorer har identifierats framkalla eller påverka elevers språkängslan?
• Finns det samband mellan språkängslan och hur elever upplever och/eller presterar inom engelskundervisningen?

Kunskapsöversikten inkluderar elva vetenskapliga artiklar, som identifierats genom databassökningar samt manuella sökningar. Med utgångspunkt i kunskapsöversiktens inriktning, valdes relevanta sökord för databassökningarna ut. För urvalet upprättades dessutom ett antal inkluderings- respektive exkluderingskriterier, anpassade efter kunskapsöversiktens syfte. När urvalet fastställts genomfördes en kartläggning av de utvalda artiklarna, följt av en analysprocess samt tolkning och diskussion av resultatet.

Resultatet belyser olika faktorer och situationer som forskningen identifierat framkallarelevers språkängslan, kategoriserade utifrån de tre typerna av främmandespråkängslan. Exempel på samtliga typer återfinns bland studiernas resultat, dock med viss övervikt på kommunikationsoro. Vidare framkommer att forskningen funnit språkängslan vara relaterat till vissa individuella faktorer, såsom strategianvändning, årskurs och kön. Därefter presenteras samband som identifierats mellan språkängslan och elevers upplevelse av samt prestationer inom engelskundervisningen. Avslutningsvis diskuteras kunskapsöversiktens metod, styrkor och svagheter som identifierats inom forskningsområdet, resultatets relevans för lärarprofessionen samt förslag på vidare forskning i diskussionsavsnittet.