Inledning

Genom olika möten, relationer och samtal med andra människor formas våra egenskaper och värderingar vilket sedan skapar vår identitet. Vi upplever att många böcker speglar en ideal värld, en fantasivärld där förhållanden ser ut som man vill att det ska se ut, inte som det faktiskt gör i samhället. Jämställd förskola och skola (2019) skriver att “eftersom genus hela tiden skapas av barn, elever och pedagoger tillsammans, kan vi självklart skapa genus som leder till jämställdhet.”

Syfte

Vårt syfte med undersökningen är att studera vilka barnböcker som väljs ur ett genusperspektiv och hur detta kan användas till att utveckla genusarbetet på förskolan.

Metod

Vår undersökning kommer inspireras av kvalitativ textanalys, där barnböckernas alla delar och kontext noggrant kommer att läsas. Utifrån vårt urval började vi med en djupläsning av böckerna, bok för bok. Vi läste böckerna ett flertal gånger för att kunna synliggöra det som ligger dolt. Efter djupläsningen valde vi ut återkommande händelser och listade upp dem så att vi lättare kunde se helheten. De listade händelserna sorterades sedan in i två valda rubriker som utifrån materialet blev, ’vad som ses’ och ’vad som görs’. Alla händelser under rubrikerna har sammanställts till kategorier. Det är de mest återkommande och framträdande händelserna som problematiserats och diskuterats i resultatdiskussionen.

Resultat

Resultatet av undersökningen visar på att det finns böcker där karaktärerna ofta är normkritiska men boken i sig är könsstereotypisk om man utgår från namn, utseende och illustrationer. Våra förhoppningar är att undersökningen har gett en inblick i hur viktigt det är att vi på förskolan arbetar med litteratur på ett medvetet sätt. Konsekvensen av att inte göra det kan bli att barn inte får möjlighet att ta del av andra perspektiv där andra normer presenteras som en möjlighet.