Den digitala tekniken, lärplattan- har under en längre tid varit ett redskap i skolan och nu mer förekommande även i förskolan som ett hjälpmedel som lyfts fram för att ge barnen en ökad möjlighet att möta, förstå och ge ny kunskap i olika ämnesområden i undervisningen, som till exempel matematik. I denna studie undersöker vi förskollärarnas erfarenheter och inställningar till hur lärplattan används som ett pedagogiskt komplement till matematikundervisning. Vi vill även ta reda på vilka möjligheter lärplattan bidrar med och hur den kan stödja barns lärande och samspel, samt vilka svårigheter som kan uppstå i användningen av lärplattan i matematiken.

Studiens syfte är att skapa kunskap om hur lärplattan kan användas i förskolans matematikundervisning.

Metoden för denna studie är en kvalitativ studie med self-report som redskap för att ta del av pedagogernas beskrivningar om användandet av lärplattan. Self-reporten innehåller öppna frågor för nio stycken verksamma förskollärare/respondenter i södra Sverige. Utgångspunkt för analysen i denna studie har tagits i våra forskningsfrågor och i de sociokulturella teorier där samspel beskrivits av bland annat Vygotskij och Säljö.

I resultatet av studiens self-report framkom det att alla förskollärare har kompetens för lärplattan och att de såg både möjligheter och svårigheter kring användandet av lärplattan i matematikundervisningen. Lärplattan är ett komplement som kan stödja barns samspel och lärande på ett roligt sätt där ett pedagogiskt syfte med variation i undervisningen skapar möjligheter och en tillgång för alla barns lärande.

Slutsatsen i studien visar att lärplattan i matematikundervisningen användes främst för de äldre förskolebarnen. Förskollärarnas utbildning, kompetens och fortbildning gav dem kunskaper i att både kunna använda lärplattan i matematikundervisningen och att kunna begränsa användning och skärmtid. Detta var särskilt tydligt bland de som arbetade med de yngre barnen (1–3 år) där lärplattan används mer sällan. Förskollärarna betonade för att lärplattan ska kunna användas i ett pedagogiskt syfte bör man som pedagog ha ett medvetet förhållnings sätt till användningen av lärplattan och alltid vara närvarande när barn använder den, annars riskerar lärplattan att endast bli ett tidsfördriv.