E-tjänster inom hälso- och sjukvård innebär en form av kommunikationsutbyte som kan skapa nya förutsättningar för vårdarbetet men också svårigheter. Exempel på vårdarbete som kan underlättas är det administrativa arbetet runt patienten som vid beställningar av läkemedel och hjälpmedel samt som ett komplement till den patientnära vården, genom att kommunicera på distans via internet. Forskning visar att sjuksköterskor ofta är skeptiska till att använda e-tjänster och att det finns en rädsla för förändring som utgör hinder för att hitta nya sätt att kommunicera. Syftet med arbetet är att belysa hur sjuksköterskor ser på att använda e-tjänster i sitt vårdarbete med äldre och deras anhöriga i hemsjukvården. Metoden som valdes är en kvalitativ intervjustudie och som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Intervjutekniken var strukturerad och en intervjuguide användes. Sammanlagt ingick åtta intervjupersoner, både sjuksköterskor och distriktssjuksköterskor. Fyra kategorier framkom efter analys av intervjumaterialet; att e-tjänster väcker känslor och osäkerhet i vårdande sammanhang, att använda e-tjänster i vårdarbetet, att se e-tjänster som en tillgång och/eller belastning i vårdarbetet samt att ha resurser att utveckla e-tjänster som redskap inom vården. Det visade sig att sjuksköterskors syn på att använda e-tjänster är delade, antingen mer positiva eller mer negativa. Mellan dessa ytterligheter fanns ett spektrum. En mer negativ eller positiv inställning behövde inte gälla för alla e-tjänster som användes i kommunikationsutbytet med kollegor, andra vårdinstanser, patient och anhörig. Den patientnära vården upplevdes som det bästa av samtliga sjuksköterskor, men e-tjänster sågs som ett komplement i vårdarbetet. Förutsättningarna för att kunna använda e-tjänster var främst utbildning, träning, tid samt e-tjänstens användarvänlighet. Resultatet från studien kan bidra med en ökad förståelse kring sjuksköterskors synsätt och behov för att kunna använda e-tjänster på ett effektivt sätt. Om behoven tillgodoses kan det leda till ökad säkerhet, effektivitet samt minskad stress hos sjuksköterskor, vilket på sikt gagnar patienten.