Den reviderade versionen av IAS 1, utformning av finansiella rapporter, trädde i kraft 1 januari år 2009. IAS 1 är en internationell redovisningsstandard utgiven av IASB, vilken skall tillämpas av svensknoterade bolag vid upprättande av koncernredovisning sedan år 2005. Revideringen innebär att orealiserade värdeförändringar som inte är ägarrelaterade och som tidigare redovisades direkt mot eget kapital nu skall redovisas över totalresultatet, under rubriken övrigt totalresultat. Utformningen av de finansiella rapporterna har därmed förändrats vilket har påverkat hur företag presenterar både sitt resultat och sin finansiella ställning. Valmöjligheter gällande såväl uppställningsform som val av rubriker på de finansiella rapporterna ges till företagen i och med nya IAS 1. IASB: s uttalade syfte med revideringen är att den skall leda till ökad användbarhet genom att användarnas möjlighet att analysera och jämföra information kommer att förbättras. Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan revideringen av IAS 1 har medfört på användbarheten av finansiella rapporter. Vi avser att belysa frågan ur två perspektiv, redovisningsspecialisters samt finansanalytikers för att på så sätt kunna skapa oss en uppfattning om hur användbarheten av de finansiella rapporterna påverkats. Vi har valt att intervjua våra valda respondenter personligen eller via telefon för att på så sätt uppnå bredd samt aspektrikedom i våra erhållna svar. Undersökningen visar att användbarheten av finansiella rapporter ökar överlag, men att det sker till priset av mer komplicerade rapporter. Som användare ställs det högre krav att förstå samt tolka innebörden av rapporterna för att kunna dra nytta av nya IAS 1 och totalresultatet. Revideringen har lett till att rapporterna blir mer öppna och transparenta samt att jämförbarheten, företag emellan, har ökat. Resultatet om huruvida möjligheten att analysera den information som tillhandahålls har förbättrats eller inte är något tvetydig. Det beror på att respondenterna har gett motsatta uttalanden om nyttan av övrigt totalresultat och i synnerhet totalresultat. Den främsta orsaken tycks vara att det är svårt att bedöma betydelsen av posterna samt att de tenderar att fluktuera. Studien visar även på att revideringen endast har en marginell påverkan på den insatta eller professionella användaren och att det framförallt är den icke professionella användaren för vilken revideringen kommer att medföra konsekvenser, både positiva och negativa. Dock indikerar vårt resultat att en del av problemen är av övergående karaktär vilka allt eftersom kunskapen om revideringen och det nya resultatmåttet, totalresultat, ökar kommer att mildras.