Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invånare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni är tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthållning, låg motionsnivå och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsättningar att införliva hälsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jämföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har på blodtrycket bland patienter med hypertoni. Målet var att sammanställa befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom området. En litteraturgranskning genomfördes där samtliga vetenskapliga artiklar hämtades från databasen Cinahl. I resultatet används enbart kvantitativa studier där det framkommer att platsen för förebyggande arbete kan bedrivas på vårdcentral, i hemmiljö och på medicinsk klinik var för sig eller i kombination. Det kan också bygga på individuell rådgivning eller i kombination med grupprådgivning. Rådgivningen kan ges skriftlig och/eller muntligt. Då för få studier är analyserade kan inga generella slutsatser dras. Vi kan dock se att majoriteten av studiernas interventioner inneburit en mer eller mindre blodtryckssänkande effekt. Slutsatsen i examensarbetet är att förebyggande arbete är centralt i vården av patienter med hypertoni och att det bör individualiseras utifrån individens unika förutsättningar.