Goodwill är ett kontroversiellt begrepp och har varit mycket omdiskuterat inom redovisningslitteraturen. På senare år har andelen redovisad goodwill ökat och blivit en betydande post i företagets balansräkningar. Enligt IFRS 3 ska anskaffad goodwill beräknas som skillnaden mellan köpeskillingen och identifierbara tillgångar och skulder. Eftersom goodwill ofta baseras på ett restvärde och att både IFRS 3 och IAS 36 uppmanar användarna att göra subjektiva bedömningar skapas utrymme för manipulation i redovisningen. Anledningen till det är att redovisningsdata ofta används som underlag för att mäta chefers prestation. Goodwill skapar därför utrymme för cheferna att efter egen bedömning rapportera om postens värde både initialt och i samband med nedskrivningsprövningar. Bedömningarna motiveras ofta med att goodwill förväntas bidra med framtida kassaflöden. Då det är svårt att kunna beräkna och kontrollera framtida kassaflöden på ett tillförlitligt sätt är det intressant att undersöka hur företag motiverar sina värden på goodwill. Syftet med denna studie är därför att skapa en förståelse för vilka effekter IFRS har på redovisningen av goodwill och att undersöka chefers motiv till goodwillredovisning. De frågeställningar som studien baseras på är på vilken grund initialvärdet av goodwill fastställs samt på vilket omdöme nedskrivningen av goodwill baseras. Studien omfattar 12 olika bolag noterade på OMX Stockholm Large Cap. En innehållsanalys har gjorts baserad på årsredovisningar från respektive företag mellan åren 2010 och 2012. För att besvara frågeställningarna har teori och empiri varvats och omtolkats med hjälp av varandra. De teorier som har använts är principal- och agentteorin samt enhetsteorin. Teorin, grundläggande redovisningsprinciper och standards har utgjort en grund för förståelse av empirin. På så vis har mönster observerats som har bidragit till att förstå och tolka på vilka grunder goodwillposten värderas. Studiens resultat bidrar till att visa att det i dagsläget inte finns något sätt att säkerställa att goodwill genererar de positiva synergieffekter som ledningen i företagen initialt påstår att posten kommer att göra. Anledningen till det är att posten grundas på bedömningar som är svåra och kanske omöjliga att verifiera. Därför kan upplysningarna kring goodwill anses vara spekulativa. Studien pekar även på att det kan finnas underliggande motiv som påverkar chefernas värdering av goodwill både initialt och i samband med nedskrivningsprövningar.