Kollegialt lärande har varit metoden som många gånger använts som ett medel för skolutveckling de senaste åren med nationella insatser som matematik- och läslyftet. I detta samlingsbegrepp finner vi metoderna lesson- och learning study. Lesson study har en lång tradition i ursprungslandet Japan och har sedan slutet av 1990-talet spridit sig till stora delar av världen där den används som en metod för skolbaserad professionell utveckling. Metoden har i olika länder modifierats och i Sverige benämns den som Learning study där variationsteorin ligger som grund för elevers lärande. Genomgående för de båda metoderna är en processartad utveckling av undervisningen genom kollegialt samarbete där lektionsplaneringar skapas och revideras i cykler. Utifrån metodernas stora spridning på relativt kort tid är det av stor vikt att vara förtrogen med forskningen kring dem.

Syfte

Denna forskningsöversikt ämnar sammanställa en beskrivande och objektiv karta över vad som kännetecknar forskningen kring lesson- och learning study inom ämnet matematik samt vilka framgångsfaktorerna är för implementering av metoderna i skolor för att främja undervisningen i matematikämnet. Vidare syftar översikten till att reflektera kring vilka slutsatser som kan nås genom det samlade resultatet och hur denna kunskap kan användas i praktiken genom eventuell generalisering.

Metod

Urvalet av studier insamlades genom en systematisk litteratursökning i databaserna Primo och ERIC utifrån förbestämda urvalskriterier. Vetenskapligt granskade studier från olika delar av världen innehållande orden Lesson study, Learning study och mathematics i titeln valdes ut för närmare granskning. Två forskningsöversikter och tio primärstudier inkluderades slutligen i urvalet som ligger som grund för denna forskningsöversikt.

Resultat

Utifrån kartläggningen av inkluderade studier framkommer ett tydligt mönster där studier från olika länder till stor del beskriver liknande framgångsfaktorer och svårigheter med metoderna. Samtidigt som studierna i hög grad beskriver en positiv inverkan på lärares undervisning och elevers resultat och lärande beskrivs svårigheter med metoderna som ofta gestaltar sig i tidsbrist eller kulturella skillnader. Utifrån denna samstämmighet kan en viss grad av generalisering ske och denna översikt bidrar till kunskap kring framgångsfaktorer för metoderna samt förslag på vidare forskning där svagheter inom fältet identifierats.