Barns psykiska hälsa bör främjas i ett tidigt stadie och skolsköterskan har en nyckelroll i det arbetet. Forskning visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar har ökat, vilket påverkar folkhälsan i landet och får konsekvenser för både individ och samhälle. Studiens syfte var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att bedriva det hälsofrämjande arbetet för elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet. Datainsamlingen gjordes genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Ur analysen urskildes tre kategorier; stödja eleven till en hälsosam livsrytm, relationen oumbärlig för ett framgångsrikt hälsofrämjande och organisatoriska förhållandens inverkan på det hälsofrämjande arbetet, med tolv tillhörande underkategorier och ett övergripande tema: möta elevens behov och stimulera till ny kunskap som främjar en hälsosam livsstil.

Resultatet visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv och individen som en del i ett större sammanhang. Skolsköterskan arbetar med att stärka de faktorer som främjar hälsa och ger eleverna kunskap om hur de själva kan påverka sin hälsa och välmående. För att nå fram med det hälsofrämjande arbetet behöver skolsköterskan skapa tillitsfulla relationer till eleven och dess familj, vilket är oumbärligt för att främja elevernas psykiska hälsa. Samarbete och en god relation med övriga professioner är en viktig faktor för ett framgångsrikt hälsofrämjande. Skolsköterskorna beskriver att brist på tid och resurser hindrar dem från att främja elevernas psykiska hälsa, i den utsträckning de önskar. Skolsköterskans hälsofrämjande arbete leder till en hållbar utveckling, då interventionerna kan bidra till en minskad psykisk ohälsa och bättre utbildningsresultat, som i sin tur kan förbättra de långsiktiga sociala och ekonomiska förutsättningarna för eleverna och hela samhället.