From Digital Exclusion to Inclusion: Navigating a Policy for Digital Inclusion of Elderly within a Municipal Administration

This article provides new insights into the realization of digital inclusion policies forthe elderly within municipal administration. Drawing on a case study of a Swedishmunicipality and guided by practice theory, the study highlights key characteristics of the policy’s realization process. The findings reveal that navigating a digitalinclusion policy within a municipal organization is inherently challenging. Such policies often lack clear problem definitions and predefined solutions, and their crosssectoral nature complicates integration into a single administrative department.The primary contribution of the article is its demonstration of how theories oncross-sectoral policy areas can provide a knowledge base for understanding andaddressing the challenges of policy realization. This contribution is particularly relevant for a research field often described as theoretically underdeveloped. By linking practice theory with cross-sectoral policy studies, the article highlights howpublic administration can better navigate and support digital inclusion initiativesfor elderly populations.

Denna rapport syftar till att belysa om, och i så fall hur, klienters tillgång till välfärdsservice förändras vid användningen av digitala verktyg inom socialtjänsten. Forskningsfrågan som guidar studien är: hur påverkas relationen mellan socialsekreterare och klient av införandet av digitala verktyg inom ekonomiskt bistånd?

I studien undersöks socialsekreterares uppfattningar om sin relation till klienter i tre olika kommuner. Genom ett urval av tre kommuner som kommit olika långt i sitt digitaliseringsarbete öppnar studien upp för en jämförelse mellan socialsekreterarnas beskrivningar. I jämförelsen uppmärksammas skillnader mellan beskrivningar av relationen mellan socialsekreterare och klient. Genom att studera skillnader synliggörs om, och i så fall hur, digitala verktyg har en inverkan på relationen mellan socialsekreterare och klient.

Valet att ställa relationen i fokus i studien grundar sig på att tidigare forskning pekar på att relationen mellan ”det offentliga” och invånare är central för invånares tillgång till välfärdsservice och förutsättning för offentligt stöd. I förlängningen blir därigenom studien en grund för att diskutera om och hur klienters tillgång till ekonomiskt bistånd förändras vid introduktionen av digitala verktyg och huruvida det finns en risk för ett digitalt utanförskap.

Resultatet från studien visar att den arbetsdelning som följer av en digitalisering kan påverka till en ökad distans mellan socialsekreterare och klientklienter och att det med digitalisering följer en retorik som handlar om att mer ansvar bör läggas på enskilda medborgare. Det kan för den enskilda klienten leda till ett ökat ansvar över att driva det egna ärendet i relation till myndigheten och därigenom försämra klienters tillgång till välfärdsservice för klienter. Dock behöver inte så vara fallet. Studiens resultat visar samtidigt att socialsekreterare och ekonomisekreterare till stor del betraktar de digitala verktygen som ett komplement, som breddar tillgängligheten och att medvetenheten om risker för ett digitalt utanförskap ger en lyhördhet inför om klienter har behov av stöd. Med andra ord visar studien hur socialsekreterare och/eller ekonomisekreterare arbetar för att kompensera för teknikens brister.

Purpose: The paper explores a management fashion within the Swedish Public Sector called intrapreneurships. Intrapreneurships became popular during a period of public debate on what forms of organizing are most suitable for the production of welfare. However, while the popularity of the model was short-lived, a few municipalities nevertheless constitute examples of where it was supported for a longer period. The aim of this paper is to investigate how the model became continuously legitimate having lost its appeal elsewhere.

Design/methodology/approach: The paper comprises a longitudinal analysis of two municipalities. Field-material was collected through qualitative methods including interviews (35 interviews, 42 interviewees) and document analysis.

Findings: The results draw attention to how management fashions become enduring. The metaphor of translation highlights how different professional actors in a local setting apply editing rules, and how they constitute work acquired for continuous translation of the model in order to make it legitimate, disseminated and supported. The study draws particular attention to the large number of actors involved in the editing process.

Originality/value: Besides an extended understanding of management concepts, to explain the anomaly of a long-standing management fashion, the paper illustrates the importance of acknowledging editing as processes and not process. A key notion in why intrapreneurships became legitimate is that professional actors edited the model differently in order to satisfy their desires and needs. This contradicts the more common case study design in translation studies, which seeks a unitary translation process, in a single local setting. © 2021, Julia Sofia Carlsson.

I denna rapport presenteras resultatet av en utvärdering som är gjord av intraprenad på Angeredsgymnasiet i Göteborgs stad mellan åren 2016-2019. Utbildningsförvaltningen gav uppdraget att utvärdera intraprenad på Angeredsgymnasiet till Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, och sedan hösten 2016 har ett arbete pågått med att följa introduktion och användning av driftsformen. Utvärderingsuppdraget flyttade hösten 2019 från Förvaltningshögskolan till Sektionen för vård, arbetsliv och välfärd vid Borås Högskola, var arbetet avslutades. Studien är genomförd av Julia Carlsson, doktor i offentlig förvaltning, som idag är verksam som lärare och forskare vid Högskolan i Borås.