I Borås stad pågår sedan våren 2007 ett projekt inom hemrehabilitering med stöd av statliga stimulansmedel. Under hösten 2007 har man inom projektet provat ett arbetssätt med inriktning på specifika arbetsterapi- och sjukgymnastikmetoder samt informationsöverföring och vårdplanering. Äldre personer har utifrån förutbestämda kriterier erbjudits en HemRehabperiod vilken varit maximerad till fem veckor. Efter fem veckor sker överlämning av eventuell fortsatt rehabilitering till ordinarie arbetsterapeut och sjukgymnast i respektive kommundelar.

Denna rapport är en del i utvecklingen av kunskap kring samverkan inom den kommunala hälso- och sjukvården och de olika yrkesgruppernas arbetsuppgifter, samt yrkesgruppernas uppfattning om varandras kunskaper, kompetens och ansvar. Rapporten bygger på resultaten från en studie inom äldreomsorgen i Sjuhäradsbygden. Syftet med studien var att undersöka hur hjälpen till äldre i praktiken är utformad och vilka som ger denna hjälp, genom att ställa frågor som: Vad gör de som hjälper egentligen? Vilka är de? Vad har de för uppfattning om vad andra gör? Men också frågor som: Hur uppfattar de som får hjälpen denna? Vet de vem som ansvarar för att hjälpen ges? Utgångspunkten är den kommunala äldreomsorgen, den formella äldreomsorgen, och vad som händer där.

Rapport innehåller de första resultaten från projektet Livssituationen för personer med psykisktfunktionshinder i Sjuhärad. Avsikten med rapport är att den skall komma såväl personer med psykiskt funktionshinder som personal och politiker till del. Den finns också tillgänglig på ÄldreVäst Sjuhärads hemsida, där även fortsättningsvis andra publikationer från projektet kommer att finnas. Rapporten innehåller fem kapitel och en bilaga. Kapitel ett innehåller förutom denna beskrivning av innehåll och upplägg även en motivering till varför projektet är angeläget att genomföra liksom dess syfte och design. Kapitel två innehåller en kort beskrivning av hur den samhällsbaserade psykiatrin ser ut idag, hur författarna ser på psykiskt funktionshinder och författarnas diskussion kring definitionen av målgruppen. Här beskriver författarna också hur stödet till personer med psykiskt funktionshinder i de sju kommunerna var utformat vid projektets start. Kapitel tre innehåller en beskrivning av hur författarna kartlade målgrupper samt hur de metodiskt gått tillväga. I kapitel fyra beskriver författarna resultaten utifrån temana allmänna levnadsförhållanden, sysselsättning och arbete, formella och informella stödinsatser samt hälsa. Resultaten som redovisas i olika diagram beskriver hela undersökningsgruppen, d.v.s. samtliga personer som besvarat enkäten. Slutligen i kapitel fem sammanfattas resultaten och reflekterar över hur stödet skulle kunna utformas i framtiden. I bilagan redovisas resultaten från respektive kommun. Detta för att intresserade i den egna kommunen skall kunna göra en jämförelse mellan kommunens resultat och resultaten från samtliga kommuner. Bakgrund Psykiatrireformen som genomfördes 1995 har inneburit att alltfler personer med psykiskt funktionshinder erbjuds och får stöd inom kommunen från framförallt socialtjänsten och öppen psykiatri. Fortfarande tio år efter reformens genomförande visar nationella översikter på stora brister i stödet. Författarna konstaterar att det genom tidigare forskning, nationell psykiatrisamordning och genom författarnas kontakter med olika kommuner förstår att det finns kunskapsluckor om hur många personer som faktiskt får stöd från kommun och öppen psykiatri samt hur detta stöd är utformat. Det är rimligt att anta att Sjuhäradsbygden som består av både storstads- och landsbygdbebyggelse inte nämnvärt skiljer sig från övriga Sverige och det var därför intressant att genomföra en studie här. Våren 2005 erbjöds kommunerna att medverka i detta forskningsprojekt kring livssituationen för personer med psykiskt funktionshinder, samtliga kommuner tackade ja och projektet kunde starta hösten 2005. Syfte och design Projektet genomförs i fyra faser; en kartläggning, en kvantitativ enkätstudie, en intervjustudie och slutligen en interventionsstudie, vilken baseras på de resultat som framkommit i fas två och tre. Denna rapport redovisar resultaten från enkätstudien med citat från intervjuerna. Livssituationen för personer med psykiskt funktionshinder i Sjuhärad. Det övergripande syftet med studien är att beskriva livssituationen för personer med psykiskt funktionshinder. Följande frågor belyses i rapporten: • Hur beskriver personerna sina levnadsförhållande? • Vilket stöd uppger de att de får från de formella och informella stödsystemen? • Hur beskriver de sin utbildning, sysselsättning och/eller yrke/arbetssituation? • Hur beskriver de sitt hälsotillstånd?