Ethiopian national authorities face complex challenges when governing language policy in higher education within a multilingual society. With over 80 indigenous languages, Ethiopia has to balance regional linguistic rights, pedagogical effectiveness, and global competitiveness. Policy documents from 1994 to 2020 have been examined, focusing on how language choices are justified and how power is devolved to regional levels. The chapter highlights tensions between national unity and linguistic diversity, and between global aspirations and local realities within four identified key areas of language governance: instructional language, communication, preparation for working life, and internationalisation. Devolution enables regional autonomy in language decisions, but this strategy varies and sometimes lacks clarity. English dominates higher education, while regional languages are promoted in early education, aligning with children’s rights to mother tongue instruction. Decentralisation supports linguistic diversity and peace but complicates governance. Further research into regional policy implementation and multilingual realities is called for, especially in teacher education and local enactment of national policies.

Higher education institutions are expected to freely engage in teaching, research, and public debate. However, global tolerance for critical voices from academia has declined in recent years. In the U.S., particularly in Florida, this trend has intensified under conservative populist leadership. This chapter highlights the broader restriction of academic freedom, focusing on efforts to silence academic voices in Florida. The state legislature has introduced abusive and restrictive laws targeting “woke culture” and “divisive concepts”, effectively banning the teaching of Critical Race Theory, gender identity, sexual orientation, and the historical marginalisation of African Americans. These laws are enforced through warnings and even job termination. Despite pressures, resistance has emerged from academics, media organisations, human rights groups, and professional associations. Some legal challenges have successfully blocked certain bills. The chapter underscores the growing politicisation of education and the struggle to preserve academic freedom despite ideological suppression.

CONTEXT

Due to the rapid development of technology, there is a growing demand for reskilling and upskilling from employee and company perspectives to maintain competitive competence. It is a challenging task for universities to meet the companies’ requests for relevant and practical knowledge and, at the same time, ensure that education rests on methodological rigour and solid theories. To address this challenge requires a deeper understanding of the underlying values and goals of both parties. Our study addresses a particular cohort of learners, who are returning adult/professionals, and not those going directly from school to university.

PURPOSE OR GOAL

The purpose of our study is to present guiding principles for designing and evaluating university courses, supporting the inclusion of both university and company perspectives. Our research question reads, “What guiding principles could support the inclusion of both company and university perspectives when designing and evaluating education offered by universities?

APPROACH OR METHODOLOGY/METHODS

We have conducted a qualitative study encompassing 60 interviews and three focus groups with managers and operational staff from universities and companies. The data was analysed using the six interrogatives: what, why, who, when, where and how.

ACTUAL OUTCOMES

The overall outcome to meet the increasing demand for reskilling and upskilling is that close collaboration between companies and universities is necessary, and that evaluation must be jointly reviewed on a regular basis. Our study presents six guiding principles.

CONCLUSIONS/RECOMMENDATIONS/SUMMARY

Our primary conclusion is that the design and evaluation of courses must be based on the integration of values and goals of both companies and universities. We can also conclude that the companies will perceive the university as an attractive education partner if their values and goals are reflected in the design and evaluation of the courses. We have also found that possible value or goal conflicts need to be resolved in consensus.

Formen för att visa sitt lärande i högre utbildning är ofta skriftlig, något som många studerandekämpar med (Blåsjö 2004). För distansstudenter sker detta skrivande inte sällan utan stöttning av medstudenter. I ett lärosätesspecifikt forsknings- och utvecklingsprojekt (dnr. FO2021/44)frågade vi oss hur vi skulle kunna skapa en stödjande struktur för distansstudenter i en tid dåden lärarledda undervisningstiden minskar som en följd av att resurserna till högre utbildning urholkats i decennier (Hwang 2023). Svaret blev framtagandet av en modell för studentledda samarbetsinriktade samtal i och kring skrivandet av vetenskapliga inlämningsuppgifter. Modellen har prövats i tre kurser i ett samhällsvetenskapligt program på magisternivå. Studenterna har introducerats för modellen som bestått av ramar för och förhållningssätt kring samarbete samt lärarframtagna mallar med frågor om kvalitativa aspekter i kursernas vetenskapliga skrivuppgifter. Studenterna har därefter, i grupper om 2–3 studenter, delat med sig av flera textutkast under skrivprocessen, använt frågemall för att granska varandras utkast i gruppen, träffats utanför undervisningstid och i samtal delat med sig av sina granskningar. Det övergripande syftet med forskningsstudien är att utveckla kunskap om studentaktiva och kollaborativa läraktiviteter i distansutbildning. Specifikt undersöker studien vad distansstudenter uppfattar möjliggör deras lärande och på vilket sätt deras lärande underlättas i en modell för studentledda kollaborativa samtal kring akademiska skrivuppgifter. Den härpresentationen kommer att vara avgränsad till analysen av hur studenterna uppfattar mallensroll i modellen. Det empiriska materialet i studien består av fem intervjuer, individuellt och i grupp, med sju av de cirka 20 studenterna som använde sig av modellen. Intervjuerna, som varade mellan 30 och 54 minuter, spelades in och transkriberades. Den transkriberade texten består av drygt 34000 ord. Två forskare har analyserat empirin tematiskt. Resultatet visar att mallen som studenterna använde fyllde åtminstone fem olika funktioner som: 1) meningsskapare, 2) fokushållare, 3) tidsplanerare, 4) socialt kontrakt och 5) ansvarsfrämjare. För det första ansåg studenterna att mallen skapade förståelse för hur självaskrivuppgiften kan förstås och vad de behöver lära sig men också förståelse för hur olika delar hänger ihop vid vetenskapligt skrivande samt hur de kan hjälpa varandra vidare i skrivprocessen. För det andra hjälpte mallen studenterna att hålla fokus på det som är väsentligt både i det egna skrivandet och i de gemensamma samtalen. För det tredje hjälpte mallen studenterna att planera innehållet i skrivprocessen samtidigt som den hjälpte dem att inte skjuta upp sitt arbete. För det fjärde fungerade mallen som socialt kontrakt, vilket innebär att den möjliggjorde förstudenterna att komma överens om vad som ska göras och vilket förhållningssätt de ska ha gentemot varandra samt att den fungerade som ett stöd i samtalsprocessen. För det femte varmallen utformad så att studenterna helt och hållet styrde användandet av den utan inblandning av läraren, vilket ledde till att ansvarstagande och kreativitet. En slutsats är att lärarens ’närvaro’ genom mallen å ena sidan fungerade strukturerande i skrivandet, granskandet och samtalandet, vilket av flera studenter sågs som avgörande för att de faktiskt lyckades med skrivuppgiften och blev klar i tid. Å andra sidan kontrollerade aldrig läraren hur mallen användes, vilket ledde till att studenterna blev kreativa och använde den på sätt som läraren inte förutsett. Denna frihet kan också ha varit avgörande för valet att använda sig av modellen.

In the rapidly evolving landscape of engineering education, the shift toward online and hybrid lab formats requires a critical examination of their impact on students' learning experiences. This study investigates the experiences of 82 students in a logic control course with campus, remote, and simulation labs, through the lens of the Community of Inquiry framework. Although our qualitative thematic analysis confirms students' general preference for campus labs, we extend this observation through nuanced insights into the cognitive, teaching, and social elements of students' perceptions of their learning experiences in the different lab formats. Students appreciate the increased accessibility and flexibility of remote options, while also identifying challenges and limitations for cognitive engagement, instructional support, and social connection. Our results suggest that with targeted improvements, online and hybrid labs can enhance students' learning experience considerably, particularly if integrated purposefully with campus labs. We discuss theoretical and practical key implications for designing blended lab environments.