Information literacy research is growing in importance but has been critiqued for remaining focused on practical topics of interest and attainment approaches to practice. Prior attempts to conceptualise information literacy have also often taken place without a comprehensive understanding of the ontological or epistemological foundations of theoretical work. The aim of this panel is to critically examine theory development and use within information literacy research through discussing the ways in which understandings of information literacy, including how it happens and how it shapes social life, are both enabled and constrained through critical, sociomaterial and discursive theoretical approaches. Providing a space to discuss and reflect on the impact of theory on information literacy scholarship, this panel creates a focal point for researchers, practitioners and students interested in the constructionand advancement of conceptually rich information literacy research and practice.

There is a sedimented understanding that developing digital abilities is key for today’s knowledge society. Accordingly, governments have invested vastly in formal education aimed at developing them. Policies and directives driving this venture need to be examined. Otherwise, their potential risks being thwarted. By means of a post-foundational discourse analysis, six moments central to the political enablement of Chile’s State Technical Formation Centres underwent a synchronic heuristic discourse analysis as understood under relational-ontology. These Centres are part of Chile’s tertiary Technical and Vocational Education and Training system and were created as a means for the State to regain presence within such a system. Findings show unquestioned facts which lead to the articulation of two prominent myths. Added, two salient discourses are articulated to the myth: education is either articulated with statements that would frame education as a right or with development statements. Furthermore, despite these documents articulating today’s world as being driven by information and technological developments, there is no mention, definition or even acknowledgement of digital abilities. Accordingly, the development of these rhetorically articulated indispensable abilities, within these Centres, is left to chance. Findings shed light on how mythification of discourses can lead to hindering consequences.

Frågor om folkbibliotek och nyanlända har diskuterats flitigt inom den svenska bibliotekssektornunder de senaste åren. Nyanlända utgör en betydande kategori besökare på de svenskafolkbiblioteken, men det finns stora behov av fler språk och breddad representation blandfolkbibliotekens personal. Genom det kulturrådsfinansierade projekt som den här rapportenredovisar anställdes 18 så kallade nyanlända biblioteksguider under en sjumånadersperiod vidbibliotek i Göteborg, Kungsbacka och Alingsås. Inom ramen för anställningen deltog guiderna i enkurs som utformats särskilt för projektet av Bibliotekshögskolan i Borås. Kursen med titelnIntroduktion till biblioteksarbete omfattade sju halvdagsträffar jämnt fördelade över den tid guidernavar anställda. Varje guide hade dessutom en mentor som rekryterades ur personalstyrkan på debibliotek som deltog i projektet. Syftet med projektet beskrevs i ansökan till Kulturrådet bland annatsom att biblioteken skulle stärkas med språklig och kulturell kompetens genom att anställa relativtnyanlända personer som biblioteksguider.

I syfte att belysa vad som har bidragit till att möjliggöra och/eller försvåra projektets genomförandegenomfördes intervjuer med centrala aktörer i projektet. Dessutom genomfördes deltagandeobservationer, framförallt under guidernas kurs men också under styrgruppsmöten.

Resultaten visar att syftet med projektet har uppnåtts. Det konstateras att projektet i själva verkethar nått längre än det uttalade syftet. Det är inte bara genom de språk och erfarenheter sombiblioteksguiderna har bidragit med som biblioteken har stärkts med språklig och kulturellkompetens. Projektet har även resulterat i att den ordinarie bibliotekspersonalen i många fall harutvecklat kunskaper om betydelsen av varierade kulturella bakgrunder och erfarenheter i biblioteket.

Vidare identifieras genom analysen av det empiriska materialet två i projektet övergripande inslag avproblematisk karaktär. Det ena är starkt förknippat med projektformens inherenta ändlighet ikombination med otydlig information och kommunikation under projektets gång. Otydligheten kringvad som eventuellt skulle komma att hända efter projektet relateras till de inslag av bristandesjälvkänsla hos guiderna som materialet vittnar om och till den stress och prestationsångest somflera av guiderna visat utryck för under projektets gång. Det andra inslaget av problematisk karaktärhar att göra med frågan om förtroende, tillit och befogenheter. Biblioteksguiderna uttrycker blandannat att de inte riktigt har fått förtroendet att utföra vissa arbetsuppgifter som de själva bedömeratt de skulle ha klarat av att genomföra. Även detta inslag relateras till bristen på tydlig informationsom i större utsträckning än vad som varit fallet hade behövt nå ut till projektdeltagarna – bådebiblioteksguider men även deras mentorer – vid rätt tillfällen, inslaget relateras även till bristandeeller otydligt beslutsfattande.

Av resultatkapitlet framgår också att biblioteksguiderna har arbetat med de uppgifter somstipulerades i den annons som användes för att rekrytera dem, men de har också visat prov på storinitiativkraft och genomfört långt fler uppgifter, utöver de som nämndes i annonsen.

Utifrån studiens resultat identifieras sex faktorer som har bidragit till att möjliggöra projektetsgenomförande, men eftersom vissa av dessa faktorer inte har fungerat tillfredsställande kan desamtidigt sägas ha försvårat projektet. 1) En projektorganisation som inkluderar en styrgrupp medrepresentanter för de partnerorganisationer som har del i projektet, en projektledare samt tillgångtill expertis inom områdena ekonomi och personaladministration är en nödvändig förutsättning förett projekt av det här slaget. 2) En klar strategi för information och kommunikation så att de somarbetar i projektet nås av tydlig, konsekvent och relevant information vid rätt tillfällen är också enförutsättning. 3) Att det under hela projekttiden förs och samlas protokoll och dokumentation frånstyrgruppsmöten och andra potentiellt viktiga sammankomster är även det en viktig faktor. 4)5Introduktion och utbildning av nyckelpersoner såsom projektledare och mentorer är också enväsentlig faktor. För projektet Nyanlända biblioteksguider utgjorde Coronapandemin ett stortproblem eftersom den bidrog till svårförutsedda förseningar och ovälkomna pauser, vilket blandannat resulterade i att introduktioner uteblev eller genomfördes i all hast. 5) I synnerhet för dementorer som engagerades i projektet var det väsentligt att få tillräckligt med tid för sinaarbetsuppgifter med mentorskapet. Mentorsuppgiften kan genomföras på varierande sätt medavseende på disponering av tid men det visade sig att inte alla mentorer hade det utrymme i sinatjänster som krävdes för uppdraget. Öronmärkt tid för arbete i projektet är således en viktig faktor.6) Det är väsentligt att åstadkomma en tydlig koppling mellan å ena sidan det ganska generellt hållnainnehållet i projektets utbildningsinslag – det vill säga kursen Introduktion till biblioteksarbete – och,å andra sidan, biblioteksguidernas lärande i det praktiska biblioteksarbetet. Det är således en viktigfaktor att betona lärande i både teori och praktik.

The panel initiates a discussion on the role of information behaviour research in addressing majorchallenges facing our society. These include climate change, political extremism, and health threats –in many of which information plays a crucial role. The panel asks, first, what is the role andresponsibility of information behaviour research in addressing societal challenges, and second, is therea risk of jeopardising the conceptual coherence of the research field if information behaviourresearchers to a greater extent direct their research to address major societal challenges? In the panel,five panelists will present their specific position to the questions after which all attendees are invited toparticipate in the discussion. A broad audience is expected, as the topic should be of interest toeveryone at the conference.

- Despite vast amounts of existing research regarding digital ability development, there is a dearth of studies that systematize and evaluate the instructional techniques and tools reported as being used to develop them. The aim of this study is to contribute to the state of knowledge regarding the instructional techniques and tools reported as being used by teachers to develop digital abilities. To such an end, a systematized literature review was conducted. For the extraction of articles, a specific search code was used within the Web of Science All Collections, including SciELO, databases. Without setting a year-limit, and concluding the search on the 24 of April 2021, 613 articles were found. Sixty cleared selection criterion and, ultimately, 17 contributed to the purpose of the review. Findings show that a majority of articles report on classroom interventions and not on classroom observations. Additionally, they also suggest that six instructional techniques were employed by all studies: analyzing multiple perspectives of a same learning assignment, using authentic problems, collaboration, providing feedback, giving progressive autonomy to students and asking them to share their work. Regarding methodology, a preferred approach is the use of pre-post test design with a small number of cases and where non-probabilistic sampling and self-reported questionaries are favored.