Bibliotekens samhällsrelevans är obestridlig i ett demokratiskt samhälle med fri ochöppen tillgång till information. I tider av oro och kris vänder sig många till bibliotekenför tillgång till tillförlitlig information. Det är följaktligen relevant att studera förtroen-det för en så viktig samhällsinstitution. 2024 års nationella SOM-undersökning visarnågot ökat förtroende för biblioteken jämfört med föregående år, men det är främstIngen uppfattning som ökat. Det finns en koppling mellan förtroende för bibliotekoch hur ofta man besöker och använder bibliotekets resurser. Därför undersökervi hur många och vem som besöker bibliotek och deltar i olika aktiviteter. De sombesöker bibliotek ofta har ökat något och är nu på samma nivå som före pandemin.16–49 åringar är fortsatt de som besöker biblioteken mest. Vi kan också konstateraatt personer som besöker bibliotek tar del av andra kulturaktiviteter såsom teater,bio och besöker museum.

Böcker kan, i den bästa av världar, göra så att människor möter andra perspektiv,nya idéer och får ta del av ny kunskap, samtidigt som de hjälper läsaren utvecklasitt språk. Allt detta är viktiga delar för att delta i ett demokratiskt samhälle. Detär sannolikt därför larm om en pågående läskris väcker både intresse och starkakänslor. Den nationella SOM-undersökningen visar att 19 procent av den svenskabefolkningen inte läste en enda bok under 2024. Men vem är det som inte läser? Vinoterar här bland annat att det finns en stor könsmässig skillnad i läsvanor; fortsattär det fler kvinnor och färre män som läser böcker i alla format samt läser högt förbarn. Utbildningsnivå och boendeort spelar också in. De som är läsare får oftastboktips av familjemedlemmar, vänner eller kollegor, vilket visar på vikten av densociala kontexten för att forma identiteten som läsare.

Under 2023 läste 82 procent av svenskarna minst någon bok. Det här kapitlet handlar om dem, och hur läsvanor ser ut i olika grupper och med de olika bokformatentryckta böcker, ljudböcker och e-böcker. Vi tittar närmare på männen som har ökat sin läsning något sedan 2022 när det gäller läsning för egen del och för barn. Under de senaste åren har vi kunnat se en stor ökning av läsare i åldrarna 16–29 år, men den verkar nu avta och vi ser en minskning på en till två procentenheter i den här åldersgruppen när det gäller samtliga bokformat. Vi har också undersökt varifrån läsare får sina boktips och noterar att det vanligaste är att familj eller vänner rekommenderar böcker. En stor andel av 16–29-åringarna blir också inspirerade av bokrelaterat innehåll på sociala medier. 

This paper aims to study what type of research seems to interest the users of a social network platform and then complement the data with data from an open catalogue for research, exemplifying with Twitter and Open Alex. The basic idea is to get an overview of the stories the platform content tells during three months regarding topics, disciplines, and open access status. The findings suggest that the picture look very different between the approaches to map the topics, especially when looking at the articles most mentioned compared to the ones that are most retweeted. The study mainly highlights the methodological opportunities of combining text analysis and link relationships to explore the content and public interest in academic research.

Purpose

The credibility crisis of science is a growing topic of investigation. This study approaches the problem from the sustainability of the scholarly communication system by merging argumentation with information science.

Design/methodology/approach

Coding and content analysis drawing from a well-established textual argumentative tradition; a novel non-textual approach to complex communication and, an overlooked definition of sustainable information, were applied to 34 research works. The retrieval was carried out using Inciteful, a tool exploring literature networks. Additional information, such as keywords, mapping to Sustainable Development Goals (SDGs) and citations were acquired through the OpenAlex API. Operationalisation of concepts from the theoretical framework underpinned the selection and analysis of documents.

Findings

Scholars virtually involve peers, funding agencies, research councils, policymakers, experts, practitioners and representatives of the public in their formal written production. The described coalitions are occasional, while the needed ones are deep. Three forms of scholarly communication were found: traditional, dialogical and complex depending on the involved audiences. The sample tells us about the sustainability of the scientific communication system and the impact it may have on the public construction of imaginaries of science.

Originality/value

This investigation frames scholars, their products and societies as intertwined dialogical entities constantly communicating and impacting each other. Direct and indirect forms of scholarly communications are addressed too, showing how poor sustainability in these processes may entail a failure to reach different layers of societies.

Purpose: The purpose of this paper is to investigate practices of argumentation on Twitter discussions about climate change.

Design/methodology/approach: Conversational threads were collected from the Twitter API. Fundamental concepts from argumentation theory and linking practices were operationalised through a coding schema for content analysis. Tweets were analysed in the context of the discussions and coded according to their argumentative approach, interaction type and argumentation stage. Linked and embedded sources were analysed in order to find how they were used in arguments, the plausibility and soundness of the message, the consistency and trustworthiness of the linked source and its adequacy with the target audience.

Findings: Among the interactions between arguers, this study found five typical practices and several patterns involving the dynamics of the conversations, the strategy of the argumentation and the linking practices. Although the rhetorical approach was prominent, the agreement was rarely achieved. The arguers used a variety of sources to justify or support their positions, often embedding non-textual content. These linking practices, together with the strategy adopted and the topics discussed, suggest the involvement of a multiple audience engaged in discussing ad lib scientific artefacts, topics and outputs.

Originality/value: While Twitter has been the focus for many research papers, the conversational threads have been given little attention so far. With the Twitter API making conversations more accessible for research, this paper does not only give insight into multiple audience group argumentation dynamics but also provides a method to study the conversations from an argumentation theory perspective.

Det här kapitlet handlar om bokläsning i Sverige under 2022, och hjälper oss följa hur läsvanor förändras över tid. Vi kan bland annat se att andelen som säger att de läst någon bok under året ligger på den lägsta nivån sedan mätningen började 1995.Framför allt verkar män ha minskat sin läsning av tryckta böcker. Ljudböcker är det enda bokformat som ökat i användning under 2022. Samtidigt ser vi att unga vuxna 16–29 år fortsätter visa stort intresse för läsning efter sin markanta ökning i tryckt bokläsning från föregående år. I den yngsta åldersgruppen har det nu även skett en betydande ökning av ljudboksläsning. När det gäller hur läsare får tag på sina böcker, kan vi bland annat se en ökning av personer som köpte tryckta böcker via fysisk bokhandel, även om siffrorna inte är tillbaka på samma nivå som tiden före pandemin. I kapitlet resonerar vi kring 2022 års statistik och vad förändringar i läsvanor kan bero på.