This study examines how two instructional conditions - explicit and implicit narrative instruction - were implemented in Swedish preschools, drawing on principles from implementation science. Data from 21 preschool departments—including video recordings, teacher interviews, and survey data - were analyzed using a mixed-methods approach. The implicit approach (HINT), focusing on shared reading and meaning making, was perceived as easier to integrate and adapt due to its alignment with established preschool practices. The explicit approach (SCAN) was more challenging to implement partly due to a new and more systematic approach. Both approaches were highlighted as beneficial by teachers. However, SCAN was emphasized as particularly beneficial for previously quiet or less engaged children. While most teachers reported feeling prepared, sustained fidelity to core instructions declined over time for both HINT and SCAN. The analysis also reveals a persistent monolingual norm: despite multilingualism being a stated goal, few departments integrated children’s first languages into practice. The findings also underscore the need for balancing scripts with adaptation in early childhood interventions. 

This article focuses on how responsibilities and tasks have been allocated between preschool teachers and child-care workers some years after the revision of the Swedish National Education Act and the preschool curriculum in 2010, in which the preschool staffs responsibility was clarified. The revision intended to strengthen the educational quality in preschool by providing preschool teachers with an increased responsibility for the educational activities carried out by preschool teams. Our overall aim was to investigate whether the revision has led to a redistribution of responsibilities and/or tasks in the everyday preschool practice carried through by preschool teams consisting of preschool teachers and child-care workers. The investigation is grounded through observations of the daily work of four mixed teams and analyses of local documents, field conversations and interviews with the team members and their heads. Due to the results there has been some redistribution of responsibilities and tasks. For instance, all the heads have made organizational changes in order to enable preschool teachers to take greater responsibility for educational activities and their quality, which in turn resulted in a more hierarchical organization. The article discusses the complexity associated with the interpretation and implementation of an educational reform and its effects.

The revision of the Swedish Education Act and of the Pre-School Curriculum of 2010 involved ademand for improved pedagogical quality and for an alteration and clarification of roles and responsibilitieswithin the pre-school sector. In the revision the responsibilities, authorizations and rights to make decisions ofthe Heads of Preschool were articulated and clarified. This article describes and discusses how the newresponsibilities and tasks of the Heads of Preschool have been interpreted and how the response to the revisionshas manifested itself within a framework of municipal public administration. The data used consists of aquestionnaire answered by 48 administrative officials with responsibility for education government in differentmunicipalities. The result shows that the Heads of Preschool in a majority of municipalities are faced withincreasing responsibilities and a new accountability structure. In order to meet the demands for improvedpedagogical quality they are also expected to provide competence development opportunities for preschool staff.

2010-års revideringen av skollagen och förskolans läroplan innebar dels ökade krav på pedagogisk kvalitet och dels på en förändrad och förtydligad ansvarsstruktur i förskolan. För förskolechefens del explicitgjordes och förtydligades både ansvar, befogenhet och beslutsrätt. I artikeln beskrivs och problematiseras hur förskolechefens ansvar och uppdrag tolkas och kommer till uttryck i ett övergripande kommunalt förvaltningsperspektiv i samband med dessa revideringar. Data utgörs av en enkätundersökning besvarad av 48 förvaltningstjänstemän anställda i olika kommuner. Resultatet visar att förskolechefen i flertalet kommuner har tilldelats ett stort ansvar när det gäller att tolka och initiera den förtydligade ansvarsstrukturen och skapa förutsättningar i form av kompetensutvecklingsinsatser för förskolepersonalen för att möta de ökade kraven på pedagogisk kvalitet.

Litteraturprofilverksamheten i Mölndal, ett samarbete mellan bibliotek, förskola och familje-daghem har utvärderats med utgångspunkt i teorier om språkutveckling, läsinlärning, multi-modalitet och sociokulturella teorier. Syftet med utvärderingen har varit att ur olika perspek-tiv och med olika metoder undersöka vad samarbetet mellan bibliotek, förskola och familje-daghem har inneburit för de medverkande. Det är av intresse att studera om och hur verksam-heten har ökat barnens tillgång till litteratur, om och hur det i så fall har påverkat personals och barns föreställningar om litteratur och läsning. Ytterligare ett syfte har varit att studera om litteraturprofilverksamheten har påverkat barnens läsutveckling. Ett tredje syfte var att identifiera faktorer för samarbetet, såväl positiva som negativa. Genom intervjuer med bibliotekarier, dagbarnvårdare, förskollärare, förskolechefer, verksam-hetschef och grundskollärare har verksamheten studerats. Barnen har följts upp via resultat på nationella proven i skolår 3 och tio barn har intervjuats om sina läsvanor i skolår 3. Resultaten visar att litteraturprofilverksamheten har lett till ett nära samarbete mellan försko-lor, familjedaghem och bibliotek och även samarbete mellan de litteraturprofilerade försko-lorna och familjedaghemmen. Förskollärarnas arbetsmetoder har förändrats mot större ly-hördhet för barnens tankar och mer samtal med barnen. Både förskollärarna och dagbarnvår-darna har förändrat sin syn på hur man kan resonera om barnlitteratur och de var mer nyfikna på nyutkommen litteratur än vad tidigare studier visat. De har lärt sig läsa undertexter, att läsa bilder och samtala om dem och att bearbeta litteraturen ur ett multimodalt perspektiv, med Ipads, bild, drama och musik. Bibliotekarierna har utmanats i sin kunskap om barnlitteratur och fått större insikt i hur för-skolorna arbetar med litteratur och en förändrad syn på litteraturarbetet. Det har lett till ett förändrat arbetssätt och att de har upparbetat en annan struktur i verksamheten.