The Swedish libraries for the general population went through great changes during the 20th century. In the early 20th century there were many different kinds of small popular libraries managed by as well the Church of Sweden as municipalities and different kind of popular movements. At the same time the ideas of more developed libraries of the Anglo-American public library model got hold in Sweden. Sweden got state library consultants, a library association and ten years later library education. More and more towns founded modern public libraries out of the former poplar libraries. There was later on possible to have greater state grants but that was combined with influence from the library consultants on book selection, arranging premises, hire staff etc. The aims of the public libraries developed with society. Initially it was a question of education the people with books, later it was to reach all social classes in society with what they needed to develop. It has besides also always been a means to treat problems in society. In the early 20th century most librarians worked part time. Later on more and more librarians, most often female, had as well academic as library school education and worked full time. The salary was however small and they founded a trade union. In the late 20th century there was a campaign to have library education research based. This succeeded and since the 1990’s Sweden has library programs from bachelor to PhD.

Vilka initiativ togs i folkbiblioteksfrågan i Sveriges riksdag fram till tillkomsten av 1930 års folkbiblioteksförordning? Vilka grupper i samhället var mest pådrivande? Detta är frågor, som behandlas i denna artikel.

Det finns många internationella arenor för bibliotekshistoriker. Den viktigaste finns inom IFLA (The International Federation of Library Associations and Institutions). IFLA grundades 1927 i Edinburgh och har nu cirka 1700 medlemmar i 155 länder. Den har årliga kongresser med cirka 3000 delegater från hela världen. 1990 hölls kongressen i Stockholm och i år 2010 i Göteborg. Inom IFLA finns ett bibliotekshistoriskt nätverk. Undertecknad blev aktiv i nätverket 1988 och var dess sekreterare och kassör 1998-2002. Vid de årliga kongresserna har nätverket, nu under namn Library History Special Interest Group, ”open sessions and workshops”. Vid sidan av detta har ett flertal seminarier ordnats av närverket utifrån speciella aspekter av bibliotekshistorien.

Forskare och lärare i Norden inom området bibliotekshistoria samarbetar nära sedan länge. För snart tio år sedan utvidgades vårt område till bokens, bibliotekens och läsningens historia. Samtidigt vidgades vårt geografiska område till Baltikum-Norden. Sedan drygt tre år tillbaks går vårt nätverk under beteckningen HIBOLIRE (The Nordic-Baltic-Russian Network on the History of Books, Libraries and Reading). I slutet av förra året hade nätverket ett seminarium på BHS. Till seminariet hade forskare från berörda länder skrivit artiklar om folkbiblioteksväsendet och dess historia i sitt respektive land. En bok med titeln Library Spirit in the Nordic and Baltic Countries – Historical Perspectives har just blivit klar.. Denna innehåller bidrag från de åtta ingående länderna, de tre självstyrande områdena samt även ett om samiska bibliotek.