Den här rapporten handlar om en styrmodell, varför den fortfarande efter snart 20 år tillämpas, omständigheter som påverkar tillämpningen av modellen och varför den inte fungerar som avsett. I rapportens inledande avsnitt beskrivs modellens innebörd. Därefter förs ett principiellt resonemang om styrmodellers varaktighet. Kortfattat återges sedan baserat på ett stort antal personliga intervjuer med politiker och tjänstemän hur de uppfattar modellen (se delrapport 12 för närmare beskrivning) samt ett omfattande material i form av dokument. Baserat på nämnda data behandlas effekter av modellen och interna såväl som externa förklaringar redovisas till missnöje. Avslutningsvis anges en tänkbar inriktning på utveckling av den politiska ledningen och dess organisering där ansvar sätts i centrum.

Resurser och hållbarhet är nära förknippade. Hållbarhet innebär att hushålla med resurser - materiella, miljömässiga och mänskliga. Och hushållning är per definition kärnan i ekonomi. Man börjar alltmer se framväxten av en hel arsenal av verktyg och förhållnings- och angreppssätt för att bygga hållbarhet. Detta förenas av ett synsätt att det som hitintills setts  om avfall och värdelöst, och rent utav besvärligt att ta hand om, nu blir en värdefull resurs. Det glömda och gömda kommer åter. Faktum är att många ord och begrepp kring detta börjar på just åter- eller re- . Internationellt talar man om Redesign, Recycling, Remake, Recycle, Recraft, Reuse, Recreate, Reclaim, Reduce, Repair, Refashion.

Vad är då allt detta? Ja, vill man dra det långt, är det inte mindre än framväxten av ett nyvunnet sätt att tänka, ja av en ny samhällssektor, en bransch och en industri,  sammanbundet av filosofin att återanvändningen, spillminskningen, vidarebruket, efterlivet anses som viktiga faktorer för ett miljömedvetet samhälle. Re: blir paraplytermen för detta. I denna antologi av forskare från skilda discipliner vid Högskolan i Borås lyfts ett antal av dessa begrepp inom Re: fram.

Under 2012 och 2013 genomfördes fyra seminarier under huvudrubriken Hållbart

företagande som ett samarrangemang mellan Borås Tidning och Högskolan

i Borås. Uppmärksammade och inflytelserika företagsledare och samhällsaktörer

i regionen föreläste om sina erfarenheter av verksamhetsutveckling och uppfattningar

och tolkningar av innebörden av begreppet hållbar utveckling. Föreläsningarna

följdes av paneldiskussioner och frågor och kommentarer från seminariedeltagarna.

Seminarierna dokumenterades och följdes upp med personliga intervjuer i

form av sju porträtt med fokus på uppfattningar om hållbar utveckling och vilka

utmaningarna är för samhälle och företag. De sju beskrivningarna och porträtten

har sedan tillsammans med intryck och observationer vid seminarierna legat

till grund för fyra kapitel författade av gruppen bakom seminarieserien. Mikael

Löfström, universitetslektor i företagsekonomi, skriver om gränser för hållbart

företagande, Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi, om innebörden

och betydelsen av möten, Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning, om

den digitala människan och Björn Brorström, professor i företagsekonomi, om

den egentliga innebörden av hållbar utveckling. Därefter ombads författaren och

journalisten Göran Greider att skriva ett slutord baserat på samtliga texter och

utifrån egna perspektiv på hållbar utveckling.

Alla dessa delar är samlade i rapporten Hållbar framtid. Den publiceras i Högskolan

i Borås rapportserie Vetenskap för profession, vars syfte dels är att sprida

kunskap om resultat av pågående och avslutad forskning vid högskolan, dels medverka

till debatt om förhållningssätt till utbildning och forskning och högskolors

och universitets roll och ansvar för en gynnsam samhällsutveckling.

Denna rapport kommer förhoppningsvis att ligga till grund för diskussioner

kring innebörden och nödvändigheten av hållbar utveckling i en bred bemärkelse.

The current text is intended as reflection on the introduction of sustainability into the University of Borås. Furthermore, the aim is to create a resource for discussion, promotion of community values as well as tools for understanding, clarifying and extending sustainability practices within the institution of the University. Following the managerial model of the sustainable university, the aim is to formulate a specific vision and accompanying mission of sustainable university. The vision is articulated in chapter 3 and 4 in terms of three models (managerial, community and research centric) and three concepts (sustainability research, sustainability issues and Sustainable Development Goals (SDGs)). In chapter 5, the mission statement of the University of Borås is elaborated given the vision of the sustainable university. Chapter 6 introduces a specific problem called the integration paradox: that sophisticated integration of sustainable development into all practices often leads to less clarity, visibility and accountability. This also appears as a problem regarding the mission statement and this is further developed in chapter 7. Three strategies are developed in order to deal with the paradox. First, SDGs and what we call the “meta-question of sustainability research” are discussed in chapter 8. The third strategy, sustainability issues, is focused in chapter 9 and 10. Here, sustainability issues are utilized in order to connect university-based expertise with local and global needs, the latter expressed as SDGs. In chapter 11, three strategies currently in use for integrating sustainability into education are presented and discussed: use of SDGs, community oriented activities aimed at raising  appreciation/awareness and certification of courses. Chapter 12 deals with ongoing work related to the information management system ISO 14001. Chapter 13 discusses a particular example of an outreach program and positions this in the context of transdisciplinary research. Chapter 14 supplies a closing discussion and also the argument that the sustainable university as an evolving institution is to a considerable extent counteracted through the current system of external funding. Today, researchers have been schooled into loyalty to international disciplinary networks rather than to the local employer. It could be argued that the local University aiming to develop its own strategy for sustainability as well as developing local outreach programs, need more resources for coordinating internal resources.

Boken behandlar styrning, organisering och ledning med fokus på kommuner och landsting.

Föreliggande rapport utgör det nationella kommunforskningsprogrammets slutrapport. I rapporten sammanfattas och kommenteras de viktigaste resultaten från forskningsprogrammet. När vi i efterhand sammanfattar de genomförda studier ges en tydlig bild av att det aldrig var någon kommunalekonomisk kris. De genomförda studierna illustrerar samtidigt problemen som är förenade med att genomföra studier efter att en kris eller annan oväntad händelse ägt rum. I efterhand är det svårt att klarlägga huruvida det egentligen var en kris och vilka åtgärder som vidtogs och varför dessa åtgärder vidtogs.

Stark kritik riktas från många håll mot det nya utvärderingssystemet. Vi menar att kritiken inte alltid är konstruktiv, visst kan systemet förbättras, men det är i grunden så mycket bättre än det tidigare systemet. Låt oss med två konkreta exempel från Högskolan i Borås illustrera de avgörande skillnaderna mellan det gamla utvärderingssystemet och det nya.