Situation awareness is knowing what is going on in the situation. Clinicians working in the emergency medical services (EMS) encounter numerous situations in various conditions, and to be able to provide efficient and patient safe care they need to understand what is going on and possible projections of the current situation. The design of this study encompassed a Goal-Directed Task analysis where situation awareness information requirements were mapped in relation to goals related to various aspects of the EMS mission. A group of 30 EMS subject matter experts were recruited and answered a web-based survey in three rounds related to what they though themselves or a colleague might need to achieve situation awareness related to the specific goals of various situations. The answers were analysed using content analysis and descriptive statistics. Answers reached consensus at a predetermined level of 75%. Those who reached consensus were entered into the final goal-directed task analysis protocol. The findings presented that EMS clinicians must rely on their own, or their colleagues prior experience or knowledge to achieve situation awareness. This suggests that individual expertise plays a crucial role in developing situation awareness. There also seems to be limited support for situation awareness from organizational guidelines. Furthermore, achieving situation awareness also involves collaborative efforts from the individuals involved in the situation. These findings could add to the foundation for further investigation in this area which could contribute to the development of strategies and tools to enhance situation awareness among EMS clinicians, ultimately improving patient care and safety.

Background

During transition to adulthood and transfer to adult healthcare, emerging adults with chronic conditions are at risk of deteriorating disease control, well-being, and acute, as well as long-term complications. Despite an increasing call for person-centred healthcare services attuned to young peoples’ needs, few validated instruments exist pinpointing adolescents’ and emerging adults’ experiences of preparation for transition and transfer. Thus, the overarching purpose of this study was to develop a person-centred, clinically applicable instrument (Transitional care EXPeriences Questionnaire, TEXP-Q) adjustable to different chronic conditions, although the focus in the present study was Type 1 Diabetes. The specific aim was, therefore, to describe the development and psychometric evaluation of TEXP-Q in emerging adults with Type 1 Diabetes.

Methods

Initial development of the TEXP-Q was inspired by existing research. Items were formulated in accordance with consensus recommendations for developing patient-reported measures, and extra consideration was taken to ensure person-centredness. Psychometric evaluation comprised two phases: In phase I, data from cognitive interviews, content validity indexing, and judgement of an expert panel provided information on face and content validity. In phase II, data from a cross-sectional study conducted at eight adult diabetes outpatient clinics in Sweden (n = 163) allowed for explorative factor analysis (EFA), as well as calculation of content validity, reliability and responsiveness.

Results

Combining results from cognitive interviews, content validity index values and expert panel judgement, a test version of TEXP-Q was developed, the content and face validity of which were considered good. This version consisted of 17 items answered on a five-point Likert scale, and three open-ended questions answered in free text. During EFA, four items were removed, and a three-factor solution was recognised as most adequate, accounting for 60% cumulative variance and one single cross-loading. After EFA, the instrument comprised 13 questions, divided into three latent factors. Cronbach’s alpha for the complete instrument was 0.866, which indicates good internal consistency. Crohnbach’s alpha approximated to 0.8 for all factors respectively.

Conclusion

TEXP-Q is a newly developed, person-centred instrument which has proven to be both valid and reliable when applied to youths with T1D. The questionnaire fills a need for instruments focusing on emerging adults’ experiences of preparation for transition and transfer.

Design science research (DSR) aims to generate knowledge about innovative solutions to real-world problems. DSR studies usually involve inductive, deductive or abductive inference strategies to generate design knowledge. However, applying these strategies has often remained implicit, which means that the transparency of the research processes could be questioned (e.g. openness, honesty). This study focuses on abductive DSR, which is often regarded as a combination of inductive and deductive strategies. Based on our literature review, we can conclude that there is a lack of prescriptive support for how to conduct abductive DSR. We have also identified that the concept of abduction is omitted in well- known DSR frameworks/methods. To address this research gap, our study applies a qualitative content analysis to analyse two abductive DSR PhD theses. The analysis outcome is a conceptual model describing central relationships and an abductive DSR process model illustrating movements between the theoretical and empirical domains. 

I denna scoping review analyseras resultaten av forskningen om obligatorisk grundskoleutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) i Sverige, Norge, Danmark och Finland, under perioden 2011–2023. De vetenskapsteoretiska perspektiv och metoder som använts, samt de forskningsfrågor och resultat som har ansetts viktiga inom forskningsområdet presenteras. Därvid diskuteras också hur inkluderingsbegreppet använts i forskningen samt vilka forskningsluckor som finns inom forskningsområdet. Inom forskningsområdet är tolkande och kritiska vetenskapsteoretiska perspektiv vanligast och mest använda metoder är enkäter/test och dokument/litteratur/textanalys. De forskningsfrågor som har ställts inom forskningsområdet är varierande, men vanligast är frågor inriktade på det professionella innehållet i utbildningen av elever med IF. Professionella i skolan är överens om att inkludering är ett eftersträvansvärt ideal, som dock inte alltid är uppnåeligt eftersom skolor har svårt att tillgodose elevgruppens behov. Vidare uttrycker professionella en variation av definitioner (dock är placeringsdefinition vanligast), när de definierar begreppet inkludering. Resultatet är väntat, då det inom forskningsområdet saknas konsensus kring hur inkluderingsbegreppet ska definieras. Vidare är det sällsynt med forskning utifrån ett elevperspektiv. Ett resultat av forskningen är att elever med IF är mer negativa till sin lärmiljö (i kontexten inkludering) än andra elevgrupper. Elever med IF deltar också i mindre utsträckning i sociala aktiviteter under skoltiden, vilket indikerar att det fattas gemenskaper i skolan som välkomnar alla elever. Det saknas dock en stabil vetenskaplig grund för säkert kunna säga hur elever med IF upplever inkluderande ansatser i skolan. Inom forskningsområdet behövs studier med elevperspektiv. Det saknas också forskning om interaktion mellan elever, mellan elever och lärare; om kommunikationsförmåga i ett elevnära perspektiv; om samverkan mellan olika professioner, samt om lärares erfarenhet av undervisning med olika läroplaner i samma klassrum. Det finns behov av forskning som mer entydigt definierar vad inkludering innebär samt hur inkludering praktiskt bör utformas i den obligatoriska grundskoleutbildningen för elever med IF.

The application of competitive market policies in different national contexts has turned the geographical, economic and social characteristics of school location into an object of market value. This has potentially positive or negative effects on rural school-teachers’ discourses and practices on family and community involvement. Using a meta-ethnographic methodological design, the aim of this article has been to explore this dimension of difference based on a sample of twenty publications of ethnographic studies or similar qualitative research in different European countries. The article has revealed the existence of different logics of participation. These logics include discourses and practices closer to democratic models of participation in schools in remote areas, participation models based on customer acquisition in more accessible schools, and models corresponding to a bureaucratic perspective on participation in some other places. The discourses seem to correspond to the interactions that take place inside and outside each of the spaces as an expression of their different logics of survival in the context of the market. 

Purpose

An increasing number of children and young adults with complex medical conditions and respiratory failure are treated with home mechanical ventilation (HMV). The current study aimed to describe how young adults using HMV experience their everyday life with the ventilator, their physical impairments and their opportunities for an educational and professional career.

Materials and methods

Data were collected via narrative interviews with nine young HMV users (3 females and 6 males, aged 18–31 years) in their homes. Two were ventilated invasively, six were ventilated non-invasively and one was treated with continuous positive airway pressure (CPAP) via facemask. Data were analysed using a phenomenological hermeneutical method.

Result

A multi-professional team contributed to participants’ safety and ability to participate in society through higher education and professional work. A good and valuable life, mostly feeling healthy were experienced but also prejudice and stiffened social society structures.

Conclusion

The findings of this study prove the importance of having long-standing access to a competent and supportive available multi-professional healthcare team when living with a long-term complex condition. These teams provided well-functioning human and technological support in everyday lives.

Implications for Rehabilitation

· An increasing number of children and young adults are treated with home mechanical ventilation due to respiratory failure.

· The home mechanical ventilation treatment provided rest from breathing and improved sleep quality in such a way that work and higher studies could be managed.

· Longstanding access to a supportive multi-professional healthcare team provided feelings of being safe, which in turn boosted self-confidence in life and preparedness to meet new challenges.

Den fysiska beröringen sker dagligen i det pedagogiska arbetet i fritidshemmet utan att vi pratar om det. Det sker närsomhelst i olika situationer såsom tröstning, uppmuntran eller konflikt. I samhället finns det en diskurs kring fysisk beröring överlag, om den är lämplig inom det pedagogiska arbetet eller hur läraren ska förhålla sig till den. Denna studie undersöker hur lärare i fritidshemmet uppfattar och förhåller sig till fysisk beröring. Frågeställningar är, hur uppfattar läraren den fysiska beröringen i fritidshemmet samt hur förhåller sig lärare till den fysiska beröringen i fritidshemmet mellan lärare och elev. Syftet och frågeställningarna kopplas till teorin fenomenologi. Kännetecknande för denna teori är upplevelsen av ett fenomen ur olika perspektiv. Fenomenet i denna studie är fysisk beröring. I syfte att synliggöra fenomenet används en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. I studien deltar nio legitimerade lärare i fritidshem vilka är fördelade på olika arbetsplatser i Hallands län. Det empiriska materialet transkriberas och analyseras genom Gills metod. Resultatet visar på hur lärare använder pedagogiska strategier för att skapa relationer med eleverna. Dock är strategierna påverkade av den rädsla många lärare, framför allt de manliga, känner inför den fysiska beröringen. Rädslan bygger på hur andra vuxna i omgivningen uppfattar den fysiska beröringen. Detta leder till att läraren inte tar hänsyn till elevens pedagogiska behov, utan fokuserar på samhällets normer. På detta sätt skapas olika förhållningssätt till den fysiska beröringen.

Studien lyfter fritidspersonalens ambitioner gällande det relationsskapande arbetet med eleverna i verksamheten. Forskning beskriver fritidspersonalens omsorgsuppdrag som en helhet där barnen på fritidshemmet skall känna sig trygga och utveckla goda relationer. Studien tar upp relevant forskning som stärker vikten av relationsskapande för elevers lärande och utveckling. Relationsarbetet försvåras av strukturella faktorer som barngruppens storlek, personaltäthet och krav från styrdokumenten. Studiens centrala innehåll lyfter personalens ambitioner och beskriver hur dessa ser ut när strävan möter realitet. Syftet med studien är att undersöka vad fritidspersonalens har för ambitioner gällande relationsarbetet med eleverna samt hur de hanterar situationer som gör att de inte kan nå sina ambitionsnivåer. Undersökningen är utformad av en kvalitativ metod med intervju som redskap där åtta yrkesverksamma pedagoger medverkade. Empirin och resultatet är analyserat utifrån ett relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att informanterna ansåg att relationsarbetet är betydelsefullt där ambitionsnivåerna är höga. Tillit och trygghet anses som en central ambition där kommunikation används som medel. Det framgår att informanterna vill möta barnet med ett öppet sinne, där en balansgång mellan att vara personlig men inte för privat blir tydlig. Informanterna lyfter vikten av att jobba relationsskapande för att utveckla jaget hos eleverna där personalen skall utgå från barnets bästa. Studien beskriver hur olika faktorer påverkar deras ambitionsnivåer vilket leder till kompromisser med dessa. När rätt förutsättningar inte finns sänks ambitionerna och personalen belyser värdet av att be om hjälp från sina kollegor och ledning. Resultatet av studien instämmer med undersökningens bakgrund.

: Eleverna har inflytande över att äta så mycket de ville av det som erbjöds på frukosten i matsalen. Dessutom kunde de välja att sitta vid ett bord och äta frukost med några elever från fritidshemmet och att de hade inflytande över att kunna prata med varandra. Dock på den bestämda ytan. Här har eleverna ett visst inflytande över att slänga maten när de är mätta Vidare har eleverna inflytande över hur mycket mackor, knäckebröd, mjölk och vatten de vill ha samt om de inte alls känner sig hungriga att inte äta något. Gällande sittplatser och ytan i matsalen så kan de inte påverka detta och inte heller att få äta mer än två gånger. Ifall det är någon som sitter själv på bordet så får de sällskap av en vuxen eller så frågar eleven om hen får sitta vid ett annat bord. För ingen ska behöva sitta själv. Här har eleverna ett inflytande över val av bord. Barnen hade ett stort inflytande över allt som sker i den fria leken, förutom fotbollsplanen och där en vuxen måste vara med, för att det är där det brukar ske bråk mellan barnen och speciellt de äldre barnen. I den fria leken kunde barnen leka fritt och med vilken annan elev som helst, En barngrupp ville laga tre olika soppor. Då gick de ner och hämta tre kastruller och fyllda de med vatten. De hade ordnat en plats så att det ser som att det en spis under byggs var grenar och de började tillsätta sina ingredienser. eleverna kunde få gunga när de kände för det och så länge det inte var fler som vill göra det - då blir det fem minuter tagning. Eleverna kunde plötsligt börja springa och leka olika lekar. Barnen hämtade hopprep, innebandy, basketbollar etc. och spelade. Många av barnen gick till sandlådan och hämta verktyg i syfte att försöka gräva sig ner till ett annat land. Utöver detta har eleverna inflytande över val av frukt av det som erbjuds dock så kan de inte önska någon annan frukt trots att de i detta fall blir utan frukt. De har inflytande att få gå på toaletten när de behöver. Men om det är någon som stör och får en tillsägelse, åker den ut och får sitta på en soffa utanför fritidshemmet. Här är det bestämda regler att det ska vara tyst och att eleverna ska sköta sig och om de inte gör det så åker de ut och blir tillsagda. Elevinflytande sker även när elever är inne på fritidshemmet och leker, dock under bestämda regler och av det som finns tillgängligt där. Ingen av eleverna får springa runt, brottas eller gapa. Alla ska vara sysselsatta och respektera reglerna på fritidshemmet. En elev ville att en vuxen skulle läsa en saga för hen och det skedde. Ett elevinflytande skedde här. En elev kände inte för att göra något och pedagogen frågade om att du kan göra det eller det men hen svarade nej jag vill inte göra någonting. Eleven hade inflytande över sitt eget val. I idrottshallen sker det ett elevinflytande, eftersom det är barnen som får bestämma vad de vill leka med. Men på vissa stationer så är det tidtagning på fem minuter så att alla barn som vill utföra den leken får göra det. Tidtagning används som en metod för att alla elever som vill delta får göra det. Om eleverna önskade någon planerad lek eller någon lek där pedagogen ska vara involverad, blev det aldrig av. De bara satt på en bänk, pratade och observerade ifall det skulle uppstå några konflikter. Eleverna hade inget inflytande eller påverkan på aktiviteten. Det var bestämt att alla skulle delas i olika grupper och att alla elever ska få delta i de tre grenarna. Aktiviteten var redan planerad i förväg av fritidspedagogerna och förskolelärarna. Eleverna blev aldrig tillfrågade om det var någon OS-gren eller någon 23 / 31 annan aktivitet som de önskade sig att få göra denna dag. Pedagogerna utvärderade aldrig med barngruppen om hur det hade gått, om de hade roligt eller om de ville göra eller tillföra någon annan aktivitet eller gren. Här var inte eleverna involverade alls i verksamhetsplaneringen över OS-grenen. Det enda de hade inflytande över var mat och att de fick äta hur mycket korvar de ville. Barnen hade ett stort elevinflytande över allt som fanns på navet och de kunde springa runt utan att någon sa till att inte vara högljudda. De lekte med allt som fanns där och testade allt med. Eleverna hade inflytande och påverkan över allt de ville göra utifrån deras intresse på parken samt att de hade med sig massvis med godis, bullar, saft etc. Och de kunde själva bestämma över sina hämtade saker. De hade inflytande över hur mycket hamburgare de ville äta. En elev som bara äter halalkött och som inte hade med sig något hemifrån åt hamburgerbröd med ketchup. Detta trots att pedagogen hade missat meddela köket om det. Två vuxna promenerade till den närmaste affären och lyckades få tag på en vegetarisk hamburgare, men eleven tyckte inte om den.

Inledning

Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid, utgå ifrån elevers intressen samt stimulera till rörelse. Styrdokumentens beskrivning av fritidsverksamheten är personalens utgångspunkt under det dagliga arbetet. Genom att, utifrån elevernas perspektiv, utreda hur dess rörelsemöjligheter i fritidsverksamheten stimuleras kan viktig kunskap erhållas, som i sin tur leder till positiv utveckling inom skolverksamheten. 

Syfte 

Syftet är att ta reda på vad elever upplever som rörelseglädje samt vilka faktorer som påverkar barns upplevelse av rörelseglädje i fritidshemmet. Utifrån barnens perspektiv ämnar vi att undersöka vilka förutsättningar fritidsverksamheten ger barnen att vara fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka hur fritidshemmet genom rörelseglädje bidrar till ett positivt hälsoperspektiv för barnen och om de här ges möjlighet att utveckla en god rörelseförmåga.

Metod

Genom semistrukturerade intervjuer med elever inskrivna i fritidshemmet ämnar denna kvalitativa studie undersöka hur barn finner rörelseglädje under fritids. Genom tematisk analys har resultatet av intervjuerna sedan bearbetats utifrån begrepp som sammanlänkar undersökningsområdet.

Resultat

För att sammanställa resultatet av denna kvalitativa studie har det salutogena perspektivet samt dess grundsynsätt KASAM tillämpats. Under analysen har begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet använts för att skapa en fördjupad bearbetning av intervjumaterialet. Under intervjuerna framkommer vikten av gott umgänge för att frambringa rörelseglädje i fritidshemmet. Att ha tid på sig för rörelseaktiviteter under fritidshemmets verksamhet betonas också. Vidare beskrivs hur en del elever väljer bort ytor att vistas på av olika skäl. Detta kan bero på att de inte känner samhörighet med elever som samlas på en viss plats, på grund av personalens frånvaro eller av risken att missa möjlighet att delta i någon annan aktivitet.

Inledning

Studien belyser den dubbla kompetensen som grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem ges i sin utbildning, vilket vidare ger lärarna behörighet att undervisa i ett praktiskestetiskt ämne samt fritidshemmets verksamhet. Tidigare studier har visat att den dubbla kompetensen kan vara ett hjälpmedel i både skolan och fritidshemmet, men det kan också innebära svårigheter eftersom många lärare i fritidshem under skoldagen arbetar som resurs i klass i stället för att undervisa i sitt praktisk-estetiska ämne. Detta bidrar möjligtvis till att den dubbla kompetensen som ges under utbildningen ses som ett komplext uppdrag.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i fritidshem upplever att deras kompetens och behörighet att undervisa i ett praktisk-estetiskt ämne tas tillvara i verksamheterna, samt deras syn på den dubbla kompetensen. Avsikten var även att synliggöra hur den dubbla kompetensen påverkar professionen.

Metod

I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval av respondenter intervjuades och studien utfördes i två kommuner i Västra Götaland. Det empiriska materialet analyserades tematiskt genom en samhällsvetenskaplig analys. Det redogörs för hur vi har förhållit oss till trovärdighetskriterierna, de etiska forskningsprinciperna och GDPR (General Data Protection Regulation).

Resultat

I diskussionen har studiens resultat analyserats med kopplingar till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Studien visar att respondenterna har olika inställning till den dubbla kompetensen och dess användning. Hälften av respondenterna ser den som ett “ont” och föredrar att endast fokusera på en av kompetenserna. De övriga respondenterna har inslag av antingen medskapar-kompetens eller nyskapar-kompetens, där den senare innebär att de använder sin praktisk-estetiska kompetens i fritidshemmets verksamhet och sin fritidspedagogiska kompetens i skolan. Vidare visar studien också på skillnader i arbetsuppgifter och relationen till klasslärare, vilket kan påverka yrkesrollen och dess berättigande inom verksamhetsområdet. Samverkan mellan olika yrkesgrupper kan också påverka professionens status och arbetsuppgifter. Studien visar på behovet av att undersöka hur den dubbla kompetensen kan användas på ett mer effektivt sätt och hur samverkan mellan olika yrkesgrupper kan utvecklas för att stärka professionen.

In 2021 a Swedish Government Official Report, which focused on school libraries was published. It suggested school libraries to be included in systematic quality work, and to be a part of that process was considered valuable. The aim of this master’s thesis is to create and contribute knowledge about how the school library position itself in relation to systematic quality work in compulsory school. It focuses on how management and principals in municipalities evaluate school libraries and what perspectives there are concerning systematic quality work in the context of the school library. In order to do this a survey was sent to 90 municipality organisers and their school managers. 31 participated in the survey and ten of the survey respondents were included in a following interview study. The theoretical approach includes both Evert Vedung’s understanding of evaluation theory as well as Barbara Czarniawska’s understanding of how ideas are transferred within and between organisations. The main conclusions are that a majority of the respondents consider the school library to be a part of systematic quality work and evaluated as a part of this process. Results from the survey show a lower number who considered the school library to be a part of systematic quality work. There are no respondents who evaluates the school library as a part of systematic quality work within management, but a few respondents state there are principals who conduct it. Results from the survey show a higher number, both principals and management, who include school libraries in systematic quality work. Findings also indicate that the issue is unprioritized by municipalities and methods on how to evaluate the school library would benefit the process.

Climate change is one of the greatest threats to humanity, and yet society is unable to agree on its existence, causes and mitigation actions. This controversy in society manifests in all areas of public life including online channels. Wikipedia serves as a source of information not just for individuals, but also for search engines and artificial intelligence. Studying the climate change controversy on Wikipedia could provide insights that help to understand the controversy, and bolster the efforts in finding are solution for the controversy.

With this aim, the edit histories of 86 pages related to climate change, their talk pages, as well as three baselines pages and their talk pages were collected from the English language Wikipedia, and analysed using Python for data extraction, manipulation and formatting, and R for data processing and analysis, data visualisation and significance testing.

The statistical analyses of the different traces in the edit histories revealed interesting patterns of expression of the controversy. In addition, the statistical analyses hinted at several differences in the ways that editors on controversial pages differ from editors on non-controversial pages, thus showing an effect of controversy on Wikipedia and its culture .A detailed examination of the climate change pages showed that the controversy in Wikipedia traces affects the metadata of articles, thus identifying such articles to the casual reader. The novel method used in this study identified several new indicators of controversy.

This bachelor thesis examines the perceptions and attitudes that library users and non-users have with public library marketing. The study aims to understand the relationship the library users and non-users have with public library marketing and what they think the public library should promote. It also discusses the important role the public library plays in a changing society, partly in terms of the social capital it helps to build and the social and cultural participation it helps to strengthen among its users. This study is based on an online survey and the results have been analyzed with relationship marketing, action organization and SWOT-analysis. The findings show that the library users and non-users are generally positive towards the public library marketing. However both groups indicate that the public library needs to innovate its marketing to make it feel modern and reach out through the channels that the users and non-users request.

WHO´s checklista för säker kirurgi är ett världsomfattande verktyg som implementerats i större delen av världen sedan dess introduktion 2008. Studier visar att korrekt användande av checklistan leder till en minskning av både mortalitet, morbiditet samt postoperativa komplikationer. Trots bevisade fördelar finns fortsatt brister i följsamheten gällande checklistan. Ett stort antal patienter drabbas av skador i samband med kirurgi som skulle kunna undvikas. Vårdskador får konsekvenser för patienter, närstående, personal och samhället som helhet. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar operationsteamets användning av WHO´s checklista för säker kirurgi i den perioperativa vården. Metoden som användes var en integrativ litteraturöversikt. 13 vetenskapliga artiklar analyserades med ett integrativt förhållningssätt enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultatet visar att faktorer som teamkänsla, utbildning och stöd till personalen påverkar om och i vilken utsträckning WHO´s checklista för säker kirurgi används. Efter analysen framträdde två huvudteman; betydelsen av teamsamverkan för patientsäkert arbete och WHO´s checklista; stöd för patientsäkert arbete. Dessa två huvudteman mynnade ut i fyra subteman. Teamkänsla och kommunikation, samverkan mellan professioner, kompetens och utbildningsbehov samt förbättringsarbete och motsättningar. Operationssjuksköterskan vakar över och skyddar patienten från vårdskador. Checklistan är ett verktyg som lyfter detta. Genom att använda forskning som påvisar faktorer som påverkar användandet av checklistan för säker kirurgi kan implementeringen av rutiner och checklistor inom operationssjukvården underlättas

Vård i livets slutskede innebär att patienten har kort förväntad tid kvar att leva. Vid vård i livets slutskede i hemmet har distriktssköterskan en viktig roll genom sin specialistkompetens i att utforma hälsofrämjande insatser tillsammans med patient och närstående, med hänsyn till hemmet som vårdmiljö. Vårdande möte präglas av att patienten blir sedd utifrån ett livsvärldsperspektiv och bjuds in till delaktighet, vilket kräver att distriktssköterskan är lyhörd och närvarande för att kunna stödja välbefinnande. Syftet med examensarbetet var att granska och sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av vårdmöten med patienter i livets slutskede inom distriktssköterskans arbetsområde i hemsjukvården. En litteraturöversikt med inspiration och vägledning av systematiskt tillvägagångssätt valdes som metod, där kvalitativa data har samlats in och analyserats med tematisk analys. I resultatet framkom två teman: Att använda sig av olika strategier i vårdande möten och hemmet som arena för vårdande möten. Av sjuksköterskors erfarenheter framkom att de använde sig av olika strategier i det vårdande mötet med patienten. De strategier som användes var att skapa en förtroendefull relation, att stödja patientens önskemål och att stödja hopp samt att använda sig av humor. Som en grund, på vilken mötet vilade, sågs hemmet som arena för det vårdande mötet. Vårdmiljön i hemmet gav patienten trygghet och ökade sjuksköterskans förståelse för patienten och patientens livssituation. I hemmet fanns närstående som en viktig del av vården där de bidrog med livskvalitet och säker vårdmiljö. För att öka patientens välbefinnande och skapa ett tillitsfullt möte i hemmet är det betydelsefullt för distriktssköterskan med medvetenhet kring vilka strategier som kan användas.

As a new citizen of a country, it is important to be able to absorb socially important information in an accessible way. For second language speakers, this can be challenging. The purpose of this study is to create knowledge about the importance of language in making information accessible on a selected municipality's website for people who are learning Swedish. Through this work, we wish to contribute to an increased understanding of the importance of language for accessibility on the web, what accessible language means and the user group's experiences of accessible language. The study builds on theories in information architecture and accessible language. It is based on a qualitative research strategy with quantitative elements. Despite some variations, the results show that the understanding of the website's texts is relatively good. These variations can, among other things, be linked to the readability index of the texts. We can see that active language work on a municipal website is important for making the information accessible and that an accessible language influences this user group's ability to absorb the information.

Nowadays, smartphones are considered an essential part of our everyday lives. However, as the use of them increases so does their presence in vehicle environments. Prior studies have found that interacting with mobile devices while driving can cause cognitive, manual, and visual distractions. These distractions have a significant effect on driving performance and can result in serious accidents. As a solution to this, some applications, such as Spotify, has taken a different approach by developing a simplified version of their graphica linterface that is specifically designed for driving.The aim of this study is to examine what impacts simplified graphical interfaces has on the user experience for car drivers, focusing on Spotify and their car mode. In order to examine this, an online survey and a feature analysis was conducted. The result of this study shows that Spotify's car mode is missing a lot of features that are important to the users, causing them not to use it. These results highlight the challenge of providing all features that are expected by the users while creating a simpler interface.

Inom barnhälsovården (BHV) ingår det att arbeta hälsofrämjande för att skapa de bästa förutsättningarna för barnet och dennes föräldrar. Att genomföra regelbundna hälsosamtal om kost med barnet och föräldrarna är viktigt för att skapa en god grund för hälsosamma vanor. En vanlig del av barnets utveckling innebär perioder när barnet äter mindre och inte vill smaka nya saker. Det kan skapa en oro hos föräldrarna och hur distriktssköterskan på barnavårdscentralen (BVC) stöttar föräldrarna i dessa perioder har stor betydelse för barnets framtida förhållande till mat. En litteraturöversikt med kvalitativ design har genomförts för att besvara syftet om att belysa föräldrars upplevelser av hälsosamtal om kost på BHV. Artikelsökningar utfördes i Cinahl och Medline. Nio artiklar valdes ut och analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherrys modell. I sammanställningen av resultatet framkom två huvudteman; BHV som informationskälla och Relationens betydelse. Huvudtema BHV som informationskälla innehåller tre subteman Personcentrerad vård, Tidsbristens påverkan, Bildstöd som kommunikationsmedel. Huvudtema Relationens betydelse innehåller två underteman; Bemötandet på BHV, Socialt stöd. Föräldrarna uppskattade hälsosamtalen på BVC men många föräldrar ansåg också att samtalen kring kost var för formella. Föräldrarna önskade mer individuellt anpassade råd kopplade till deras familjesituation. Även bemötandet och miljön inom BHV lyftes av föräldrarna som grunden för lyckade hälsosamtal. I litteraturöversikten framkom både positiva och negativa upplevelser av hälsosamtalen om kost inom BHV och en ökad förståelse för föräldrarnas upplevelser bidrar till en ökad medvetenhet för distriktssköterskan och hur denne kan påverka barnens framtid.

Bakgrund och problemformulering: Operationssalen är en komplex högteknologisk vårdmiljö där olika professioner är beroende av varandra. Brister i kommunikationen inom operationsteam är en bidragande faktor till uppkomsten av vårdskador. Operationssjuksköterskan har genom det vårdande mötet ett ansvar att föra patientens talan. En del av ansvaret innebär att operationssjuksköterskan besitter goda kunskaper i kommunikation. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom operationsteamet i den intraoperativa fasen. Metod: Systematisk litteraturstudie. 12 kvalitativa artiklar inkluderades. Litteratursökningen genomfördes systematiskt i Cinahl och Pubmed som är databaser för omvårdnad och medicin. Resultat: Operationssjuksköterskor ser sig som patientens advokat, vilket innebär utmaningar då begränsningar i tid utgör hinder för att etablera kontakt med patienten i den intraoperativa fasen. WHO-checklista främjar samarbete och kommunikation. Brister i kommunikation och störningsmoment inne på operationssalen anses hota operationsteamets förmåga att kommunicera för att främja säker vård. I operationssjuksköterskans ledarskap kan gemenskap stärkas, vilket ökar förutsättningar för samarbete och kommunikation. Trygghet och kontinuitet inom operationsteamet anses vara centralt för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Hierarkiska strukturer kan hota kommunikationen och utgöra risk för osäkerhet och misstag. Operationssjuksköterskorna upplever att patienterna känner sig mer omhändertagna i en trygg och lugn atmosfär. Slutsats: För att utföra rollen som patientens advokat krävs ett tydligt ledarskap från operationssjuksköterskan, kontinuitet med goda relationer inom operationsteamet samt en sund hierarki där alla professioner synliggörs för att stärka kommunikation.

Övervikt har blivit ett globalt problem och allt fler barn drabbas i Sverige. Konsekvenserna av övervikt är många och skolsköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med övervikt. Det finns ett behov av att skapa sig en kunskapsöversikt kring hur skolsköterskor erfar sitt hälsofrämjande arbete. Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete till barn som lever med övervikt. En kvalitativ systematisk litteraturöversikt utfördes med induktiv design. Sökning gjordes i följande databaser: CINAHL, PubMed, och Psycinfo. Det resulterade i 12 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet består av tre huvudkategorier, Hälsofrämjande arbete för barnets bästa som visade på olika metoder skolsköterskan använder sig av samt vikten av samarbete och samtal med barnet och föräldrarna. Övervikt, en känslosam fråga som kräver följsamhet visade på att övervikt är ett känsligt ämne och skolsköterskan behöver möta familjens levda erfarenheter. Sista huvudkategorin Strukturer som hindrar hälsofrämjande möten visade på hur tidsbrist kan hindra skolsköterskan från hälsofrämjande arbete och att det finns ett behov av kunskap och rutiner. Slutsatsen är att arbeta hälsofrämjande med barn som lever med övervikt behöver skolsköterskan ta del av familjens leva erfarenheter och få bättre förutsättningar. Samarbete med familjen var grundläggande för skolsköterskans arbete och av stor vikt för barnens möjlighet till hållbara förändringar. Att arbeta hälsofrämjande skulle kunna bidra till en mer hälsosam befolkning i framtiden och minska på lindande för barnet och familjen samt sänka de ekonomiska kostnaderna i samhället som övervikt bidrar med.

: Bakgrund och problemformulering: Extubation är ett avgörande moment inom anestesi. När patienten har tillfredsställande andningsmönster så kan trakealtuben tas ut ur patientens luftväg. Inga hundraprocentiga kriterier finns för hur extubationens utfall blir, utan utförs ofta utefter situation. Det är en komplex process som kräver noga övervakning och anpassning till varje patients individuella behov. Att bedöma, etablera och kontrollera luftvägen kräver att anestesisjuksköterskan har kunskap och erfarenhet av multidisciplinärt samarbete och etisk medvetenhet. För att undvika patientlidande är personcentrerad vård nödvändigt och kräver ett förhållningsätt baserat på omtanke. Riskerna för komplikation har inte tydligt minskat under åren och det upplevs svårt att planera och utföra en extubation. Syfte: Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskan och anestesiologens erfarenheter av extubation. Metod: En systematisk litteraturöversikt med integrativ metod baserat på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artikelsökningen utfördes i databaser och webbsökning. Totalt inkluderades nio artiklar publicerade mellan år 2006–2022. Kvalitetsgranskning genomfördes utifrån CASP checklista av kvalitativa och randomiserad kontrollerad studie. Resultat: I resultatet framkommer det att erfarenhet är en betydande roll som ger bättre förutsättning för extubationen. Kommunikationsbrist, tidspress och bristande respekt påverkade anestesipersonal under utförandet. Planering och förberedelser är två viktiga faktorer för att underlätta handhavandet av extubation. Diskussion: Erfarenhet har en betydande roll för att skapa förutsättningar för trygghet, respekt och evidensbaserad vård. Anestesisjuksköterskor och anestesiologer har olika erfarenheter om extubation. Genom att öka kunskap gällande upplevelser av anestesipersonalens erfarenheter kan praktiska och teoretiska momentet kring extubering förbättras.

Barn som far illa i hemmet kan innebära både fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och omsorgssvikt vilket kan leda till att barnets utveckling tar skada, både psykiskt och fysiskt. Skolsköterskan har här en viktig roll genom att identifiera och se till att barnen och eleverna får stöd och hjälp. 1 av 10 barn i Sverige utsätts regelbundet för fysiskt och/eller psykiskt våld från föräldrar eller annan vårdnadshavare i åldern 0–18 år. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans upplevelse av att möta barn, 6–18 år som far illa i hemmet. En litteraturöversikt med en deskriptiv design gjordes. Metod utefter Bettany-Saltikov har använts för dataanalys. Dataanalysen har utförts i nio steg. Resultatet visade att skolsköterskorna hamnade ibland i svåra situationer som kunde beröra dem. De kände ofta en frustration över ensamarbete vilket kunde bidra till sårbarhet. Dåligt samvete tyngde ofta skolsköterskorna vid misstanke om att ett barn for illa. De visste att enligt lag skulle en anmälan göras, men då det var brister i samarbetet till socialtjänsten gjordes inte alltid anmälningarna. För att kunna hjälpa barnen på bästa sätt krävdes att samarbetet mellan de olika professionerna inom skola och socialtjänst fungerade Skolsköterskan upplevde att yrkeserfarenhet var en tillgång för att uppmärksamma de barn som på något sätt for illa i hemmet. Hälsosamtalen var en viktig del i när skolsköterskan identifierade ett barn som for illa. Det framkom att skolsköterskan arbetade hälsofrämjande och förebyggande vilket bidrog till att hållbar utveckling främjades och att elevernas trygghet och säkerhet tillgodosågs.

Palliativ vård ges när det inte längre finns någon bot på sjukdomen. Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och öka livskvaliteten hos patienten och närstående. Palliativ vård kan ges i hemmet med hjälp av hemsjukvård. I hemsjukvården arbetar distriktssköterskan i samverkan med andra professioner och instanser. Distriktssköterskan har en ledande roll i samverkan. Vårdande samtal är en viktig del inom palliativ vård då det ger utrymme för patienten att berätta om sina tankar och känslor. Delaktighet i vården är också en viktig del inom palliativ vård som leder till trygghet för patienten. Syftet med examensarbetet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av samverkan vid palliativ vård i hemsjukvården. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv inriktning. Resultatet presenteras i två huvudkategorier med sju subkategorier. Den första är samverkan genom kunskap som beskriver upplevelsen att kunskap och kompetens spelar en stor roll i den palliativa vården och i samverkan med andra professioner, patienten och närstående. Den andra är kompetens och samverkan genom kommunikation och tillgänglighet som beskriver vikten av en fungerande kommunikation vid samverkan med andra professioner, patienten och närstående. Vidare beskriver det betydelsen av tillgängliga läkare och hur organisationen i kommunen kan påverka samverkan. Sedan framkom det även sju underkategorier. Distriktssköterskan har en central roll för att samverka med andra professioner, instanser, patienten och närstående vid palliativ vård i hemsjukvården. Det är viktigt att samverkan fungerar för att patienten ska bli delaktig i sin vård och känna en trygghet, annars kan ett vårdlidande skapas.

This bachelor’s thesis investigates the experience of the professional role of five librarians based on semi-structured interviews with a qualitative approach. In the outcome, three main themes emerged; challenges, skills and changes. The challenges consisted partly of challenges linked to the work in the organization, partly of challenges in the leadership where participants felt that managers did not possess sufficient knowledge in the day-to-day work of the organization. In the theme of competence, it emerged that previous competence and experiences were felt to be important in shaping the individual librarianship. In contrast to this, there is also a perceived need for general competence among all librarians. In addition to this, participants felt there was a lack of pedagogical competence. Changes in the professional role consisted of project-based working methods becoming a larger part of the practical work. The role of libraries in society was another part of the perceived changes were political changes that participants feared would give less resources to libraries and provided a motivation to work more outreach. Regarding changes connected to the future, participants felt that the physical book would still be relevant. This thesis highlights that there is a perceived lack of competence taught during education for librarianship and that social competence is central to the profession of librarian. Furthermore, it emerged that the changes of recent decades have meant that the librarian's role has changed to a broader, more complex professional role, since the professional role is individually designed.

Vi alla kommunicerar på olika sätt under dagens gång, det kan vara via tal, text, mimik, kroppsspråk och gester. Detta gör även förskolebarn men för att deras kommunikation med de runt omkring dem ska underlättas används tydliggörande pedagogik då de inte kan skriva och alla kan inte tala än. Genom att använda tydliggörande pedagogik leder det till att alla barns kommunikativa behov kan mötas oavsett deras förutsättningar. I Läroplanen för förskolan Skolverket (2018, s. 15) går det läsa att förskolläraren ansvarar för att varje barn ska stimuleras och utmanas i sin sociala och kommunikativa utveckling. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare och barnskötare arbetar med tydliggörande pedagogik med barn på en förskoleavdelning med 1-3 åringar. Metoden som användes var kvalitativ metod med observationer som insamlingsmetod. Observationerna gjordes på två förskolor där 5 pedagoger och 13 barn deltog. Datamaterialet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika tydliggörande verktyg för att tydliggöra det som de vill förmedla till barnen samt ge barnen olika sätt att kommunicera med pedagogerna. Dessa är bildstöd, TAKK och att de fysiskt visar objekten som är aktuella för situationen. Det visade sig genom att de vid en situation gick med barnen för att visa hur brandlarmet såg ut och vart det satt och vid en annan situation var att de visade vad det fanns att välja på vid matbordet. I resultatet visar det också att tydliggörande pedagogik användes vid främst matsituationer, samling och leksituationer där TAKK användes i alla medans bildstöd och att fysiskt visa objekten användes i samling och matsituationer. Genom att pedagogerna använde dessa metoder i deras kommunikation med barnen ledde det till att barnen kunde ta till sig informationen lättare och kanske det viktigaste, barnen kunde förstå informationen lättare och vad som förväntades av dem. Detta i sin tur ledde till att barnens språkförståelse blev bättre och att deras språk utvecklades.

Inkludering är en rättighet för alla barn i förskolan och en viktig del för att känna sig inkluderad är möjligheten till kommunikation med alla i omgivningen. Att kunna kommunicera är ett grundläggande mänskligt behov och Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK), som i grunden är ett specialpedagogiskt verktyg, har tagits fram som stöd för kommunikation mellan människor, så personer med kommunikationssvårigheter kan förstå andra och göra sig förstådda. Detta innebär en utmaning i förskolan för förskolans personal, då det anses angeläget att barn som behöver stöd för att utveckla kommunikation får tillgång till AKK tidigt. Studiens syfte är att ta reda på förskollärares användning och syn på AKK som ett verktyg i inkluderingsarbetet. Kvalitativa intervjuer hölls med nio förskollärare från tre olika förskolor. Intervjuerna hölls som semistrukturerade intervjuer med öppna frågor som gav förskollärarna utrymme att uttrycka egna åsikter, tankar och erfarenheter om hur de arbetar med AKK och hur de önskar att arbeta med AKK som ett verktyg för att skapa inkludering. Resultatet visar att förskollärarna ser stor nytta av AKK både som ett språkfrämjande verktyg för barnen och som ett medel för att skapa inkludering. Enligt förskollärarna är en trygg barngrupp en grundförutsättning för hela förskolans verksamhet och en fungerande kommunikation är avgörande när det kommer till trygghetsskapande och för barnens möjlighet att vara delaktiga och påverka sin vardag. Vidare framkom det i resultatet en skillnad i hur förskollärare arbetar med AKK i barngrupperna och hur de önskar att arbeta.

: Hur pedagoger uppfattar den fysiska miljöns påverkan på barns utveckling och lärande i förskolan är av betydelse för vilka stöd och utmaningar barn möter och därmed hur de stimuleras och utvecklas. Syftet med studien är därför att undersöka hur förskollärare resonerar kring fysiska lärmiljöers betydelse, både inomhus och utomhus, samt hur dessa utformas och används i undervisningen för att stötta barns lärande och utveckling. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i studien är semistrukturerade intervjuer genom metoden samtalspromenader. Totalt deltog 8 förskollärare från 4 olika förskolor. Samtalspromenaderna genomfördes i enlighet med en intervjuguide som innehöll bakgrundsfrågor, kärnfrågor samt avslutningsfrågor. Resultatet visar att deltagarna anser att de fysiska lärmiljöernas utformning har en stor betydelse för förskolans verksamhet och att de används på ett eller annat sätt under hela dagarna. En majoritet av deltagarna uttrycker att de är inspirerade av Reggio Emilia filosofin i sitt arbete med lärmiljöer. Deltagarna är enade om att de har en stor påverkan på barns utveckling och lärande, även om det skiljer sig i hur mycket planerad och spontan verksamhet och undervisning som sker i miljöerna. Resultatet visar också att det finns betydande skillnader i respondenternas svar gällande betydelse, utformning och användning av inomhus- kontra utomhusmiljöerna. Respondenterna upplever att det är enklare att skapa bättre lärmiljöer inomhus då förutsättningarna är annorlunda. Några centrala delar som identifierats i respondenternas svar är: barnen som utgångspunkt, tillgängliga och tillåtande samt föränderliga miljöer, materialets påverkan, relationer och pedagogers förhållningssätt.

Inledning  

Denna studie handlar om hur tolv pedagoger från en förskola resonerar kring lekresponsiv undervisning, samt kring användandet av metoden i deras pedagogiska arbete.

Studiens syfte

Studiens syfte är att få mer kunskap om hur pedagoger i förskolan resonerar kring och använder lekresponsiv undervisning. För att få vårt syfte besvarat har följande frågeställningar skapats:  

• Vilken är pedagogernas syn på lekresponsiv undervisning?
• Hur använder pedagogerna lekresponsiv undervisning i sitt pedagogiska arbete?
• Vilka möjligheter och eventuella hinder ser pedagogerna med lekresponsiv undervisning?

Metod

I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ enkätundersökning. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar ansåg vi denna metod som lämplig för att kunna samla in relevant data.

Studiens resultat

Studiens resultat redovisas uppdelat i olika delar med enkätfrågorna som utgångspunkt, samt genom uppvisande av flertalet citat som lämnats av respondenterna. Resultatet visar att det finns en tydlig samsyn gällande hur dessa pedagoger resonerar kring lekresponsiv undervisning som metod, samt kring användandet av denna metod i deras pedagogiska arbete. Pedagogerna reflekterar över fördelar samt eventuella hinder som rör implementeringen av den lekresponsiva undervisningen i förskolan. Studiens resultat visar även att pedagogerna upplever trygghet i att använda metoden samt att de rekommenderar andra förskolor att arbeta med denna typ av metod i undervisningssyfte.  

: Lärmiljöer, språkutveckling och den närvarande pedagogen är något som ofta går hand i hand, visar flera studier. Genom att ta vara på barns intressen i skapandet av lärmiljöer och sedan förtydliga dessa med språkfrämjande material utmanas och utvecklas barnens språkliga lärande. Lärandet blir extra tydligt om en pedagog är närvarande. Av dessa anledningar är det relevant att undersöka huruvida pedagoger ser till barnens intressen och behov vid skapandet av lärmiljöer, hur de får in språken i dem samt om den närvarande pedagogen har en positiv effekt. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna i förskolan använder lärmiljöerna i förskolan för att främja barnens språk och därigenom deras språkliga utveckling samt huruvida de är närvarande i lärmiljöerna och vid barnens lek. Vårt intresse av lärmiljöer och språkundervisning är anledningen till att vi valt att göra en undersökning om hur pedagoger i ett urval av elva olika förskolor i fyra kommuner skapar och använder lärmiljöerna i sin språkundervisning. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvantitativa delen är fokuserad på relevanta bakgrundsfrågor och de kvalitativa frågorna är fokuserade på hur pedagogerna arbetar med språk och lärmiljöer i förskolan. Resultatet visar att respondenterna anser det viktigt att se till barnen intressen och behov vid skapandet av lärmiljöer. I sina lärmiljöer använder respondenterna sig av olika språkutvecklande material, som till exempel böcker, bokstäver och synlig dokumentation. De tycker det är viktigt att en pedagog är närvarande vid barnens lek och det är något de försöker tillgodose eftersom de anser att oftast gynnar både leken och lärandet.

Den här studien handlar om flerspråkighet iförskolan med fokus på förskollärarnas arbetssätt för barns språkutveckling. Antalet flerspråkiga barn ökar i förskoleverksamhet då de har olika bakgrund och använder olika språk (Skolinspektionen 2017, s. 5), vilket ställer krav på att förskollärare ska planeraundervisningen på ett inkluderande sätt som kan tillgodose barns olika behov. Syftet medstudien är att undersöka hur förskollärarna arbetar i förskolan med flerspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på centrala begrepp som mediering, scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Förskollärarensstöttning och interaktion med barnen står i fokus där lärandet sker i samspel med andra. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Femförskollärare väljs ut på olika förskolor i samma kommun. Genom intervjuer medförskollärarna försöker jag få svar på hur förskollärarna beskriver att de arbetar för att flerspråkiga barns språk ska utvecklas och vilka möjligheter respektive utmaningar beskriver förskollärarna att de har i sitt språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om deras roll för språkutveckling och använder olika strategier för att stötta flerspråkiga barn. Samarbetet med vårdnadshavare sker dagligen och förskollärarna försöker ta del av barns intresse, språk och kultur. Flerspråkig personal fattas i förskolan och förskollärarna lyfter fram vikten av att få flerspråkstödjare i verksamheten. Förskollärarna har möjligheter för kompetensutveckling men det är svårt att anpassa undervisningen för det enskilda barnet. Modersmålet lyftsäven som viktigt för barns lärande. Mer resurser behövs i förskolans verksamhet för att ökakvaliteten på undervisningen.

In this paper the nature of user involvement in a co-design process will be explored. The outlines of a research project aiming at developing support systems for self-care inpatients suffering from chronic heart failure will be presented. The project is planned to perform a co-design effort where users (patients and healthcare professionals) will be given the opportunity to influence the development of support systems. We will discuss a number of possibilities and challenges that lie in the design of this kind of project and also some findings from its early stages. This report presents the experiences of users’ input, which are discussed in the context of previous research on benefits of user contributions in systems development.

Background: Peripheral venous catheter (PVC) insertion is a crucial nursing action during life support. Several factors that increase the risk of thrombophlebitis associated with PVCs have been reported. Objective: We wish to evaluate the impact of a quality improvement regarding PVC treatment for patients with coronary heart diseases.

Method: A longitudinal, quantitative observational study was carried out in 2008 and 2013 in a hospital in southern Sweden with 360 consecutive patients suffering from acute chest pain. New routines for PVC treatment were included in the hospital with daily inspection according to a checklist. A structured observation protocol was used to survey the prevalence of thrombophlebitis between 2008 and 2013. Also, we examined the relationship between the location and luminal diameters of PVCs.

Results: The student’s t-test showed significant differences between 2008 and 2013 with respect to luminal diameter of PVCs (p = 0.002), prevalence of thrombophlebitis (p = 0.003) and number of days with PVC left in situ (p < 0.001).

Conclusion: These findings emphasize the value of using systematic daily inspections and checklists to achieve quality and safety in patients with acute chest pain having PVC-based treatment.

Aim

To explore improvement facilitators' experiences of handling their commission to implement evidence-based practice in elderly care for frail older persons.

Background

Improvement facilitators were put in place across Sweden in a time-limited project by the government, with one part of the project being to evaluate the model before establishing this facilitation of evidence-based practice in elderly care.

Method

Two focus groups were interviewed twice. Each group comprised three respondents. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

Findings

A main theme, ‘Moving forward by adjusting to the circumstances’, described how the improvement facilitators handle their commitment. Five subthemes emerged: identifying barriers, keeping focus, maintaining motivation, building bridges and finding balance.

Conclusion

The improvement facilitators' commitment is ambiguous because of unclear leadership of, and responsibility for the national investment. They have to handle leaders' different approaches and justify the need for evidence-based practice. The improvement facilitators did not reflect on the impact of programme adaptations on evidence-based practice.

Implications for nursing management

The findings emphasise the need for collaboration between the improvement facilitator and the nurse manager. To fully implement evidence-based practice, negotiations with current practitioners for adaptation to local conditions are necessary. Furthermore, the value of improving organisational performance needs to be rigorously communicated throughout the organisation.

Från inledningen: I detta paper är min avsikt att beskriva och diskutera den interaktiva forsk-ningen och hur kunskap kan skapas i denna ansats samt öka förståelsen för hur jag som forskare bör interagera med praktiken för att skapa ett gemen-sam lärande. Jag kommer att utgå från min metoddesign och kritiskt disku-tera huruvida den beskrivna ansatsen kan öka kunskapsbildningen och va-liditeten i min forskning.

Background: This study is part of an interactive improvement intervention aimed to facilitate empowerment-based chronic kidney care using data from persons with CKD and their family members. There are many challenges to implementing empowerment-based care, and it is therefore necessary to study the implementation process. The aim of this study was to generate knowledge regarding the implementation process of an improvement intervention of empowerment for those who require chronic kidney care.

Methods: A prospective single qualitative case study was chosen to follow the process of the implementation over a two year period. Twelve health care professionals were selected based on their various role(s) in the implementation of the improvement intervention. Data collection comprised of digitally recorded project group meetings, field notes of the meetings, and individual interviews before and after the improvement project. These multiple data were analyzed using qualitative latent content analysis.

Results: Two facilitator themes emerged: Moving spirit and Encouragement. The healthcare professionals described a willingness to individualize care and to increase their professional development in the field of chronic kidney care. The implementation process was strongly reinforced by both the researchers working interactively with the staff, and the project group. One theme emerged as a barrier: the Limitations of the organization. Changes in the organization hindered the implementation of the intervention throughout the study period, and the lack of interplay in the organization most impeded the process.

Conclusions: The findings indicated the complexity of maintaining a sustainable and lasting implementation over a period of two years. Implementing empowerment-based care was found to be facilitated by the cooperation between all involved healthcare professionals. Furthermore, long-term improvement interventions need strong encouragement from all levels of the organization to maintain engagement, even when it is initiated by the health care professionals themselves.

Background: Family members of persons with pre-dialysis chronic kidney disease may experience feelings of vulnerability and insecurity as the disease follows its course. Against this background, the aim of the present study was to explore empowerment in outpatient care as experienced by these family members.

Methods: An inductive approach for qualitative data analysis was chosen. The study sample comprised 12 family members of pre-dialysis patients at an outpatient kidney clinic. Two interviews with each family member were subjected to content analysis to gain an understanding of empowerment from the family members' perspective.

Results: Having strength to assume the responsibility was the main theme that emerged from the following five sub-themes: Being an involved participant, Having confirming encounters, Trusting in health-care staff, Comprehending through knowledge, and Feeling left out. Four of these five sub-themes were positive. The fifth subtheme illuminated negative experience, indicating the absence of empowerment.

Conclusions: Family members' experience of empowerment is dependent on their ability to assume the responsibility for a relative with chronic kidney disease when needed. The findings emphasise the need for a family perspective and the significance of a supportive environment for family members of persons in outpatient care.

Denna studie behandlar ämneskunskapen matematik med en riktning mot den vardagligamatematiken i förskolan för de yngre barnen, samt olika begrepp som är betydelsefulla förbarns matematiska kunskaper. Studien är kvalitativ och den datainsamling som använts ärobservationer från en förskola. Syftet med observationerna på förskolan är att synliggöra ochtydliggöra den vardagliga matematiken på förskolan och hur förskollärarna genom sittpedagogiska ledarskap kan stärka och främja barns matematikutveckling. Resultatet visargenomgående att de yngre barnen på förskolan erbjuds vardaglig matematik under sina dagarpå förskolan. Förskollärarna arbetar aktivt med matematiken som synliggörs både i miljöeroch i den spontana och planerade undervisning. I förskolan kan man se att det finns enskillnad i förskollärares tolkningar av matematikundervisning som baserats på individuellaerfarenheter. En del av matematikundervisningen i vardagen är att förskolläraren inte alltidbenämner eller reflekterar över att en undervisning sker. Vår studie har således sin förankringi observationer, litteratur och vetenskapliga artiklar.

Barns motoriska utveckling är en viktig del av arbetet i förskolan. I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 9) står det att förskolans uppdrag är att utmana och främja barns motoriska utveckling och lärande i varierande miljöer. Den forskning som undersökt barns motoriska utveckling i utomhusmiljöer och vid riskfylld lek är bristfällig, vilket innebär att mer forskning inom området behövs. Därav är syftet med denna studie att undersöka hur förskollärare arbetar i utomhusmiljöer och hur riskfylld lek används för att främja barns motoriska utveckling. Studien har genomförts med den kvalitativa metoden self-report, där förskollärare besvarat nio frågor via e-post. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna anser utomhusmiljön som betydelsefull för barns motoriska utveckling. Det framgår dessutom att när barn får möta varierande miljöer och leka med olika material främjas deras motorik. Förskollärarna lyfter fram vikten av närvarande, medforskande och stöttande pedagoger när barn utvecklas motoriskt i utomhusmiljöer. Resultatet visar även att förskollärarna anser att riskfylld lek är gynnsamt för barns motoriska utveckling, då de utmanas i olika rörelseaktiviteter vilket främjar deras motorik.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas synsätt på hur lärmiljöer i förskolan stimulerar barns språkutveckling, samt hur förskollärarna talar om hur de arbetar för att skapa lärmiljöer som bidrar till att barn utvecklas i sin språkutveckling. Den valda metoden i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju där urvalspersonerna består av fem verksamma förskollärare. Studiens resultat visar att en genomtänkt samt strukturerad lärmiljö som utgår ifrån barnens intressen är viktig för barns språkliga utveckling. Att använda sig av olika hjälpmedel för att främja barns samspel samt språkliga utveckling i olika miljöer vilket ger förutsättningar för barnen att kommunicera med varandra. Studien visar att en närvarande förskollärare är av viktig för att utveckla barns språk. Studien visar även svårigheter som kan uppstå som att skapa lärmiljöer i svårplanerade utrymmen. Studien visar även svårigheter i att skapa intressanta och stimulerande miljöer som utmanar alla barnens förutsättningar.

Denna studies utgångspunkt är förskollärares tillämpning av högläsning i verksamheten och vilken betydelse de anser att högläsningen har för barns utveckling och lärande. Då högläsning kan ses som ett socialt sammanhang tar studien utgångspunkt i en sociokulturell lärandeteori. Syftet med studien är att beskriva, analysera och problematisera förskollärares beskrivningar om användandet av högläsning och de möjligheter till lärande som barn erbjuds därigenom. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, där semistrukturerade intervjuer har använts. Åtta förskollärare från två kommuner i Västra Götaland har genom intervjuerna beskrivit sitt arbete med högläsning och resonerat kring det lärande som barn kan erbjudas därigenom. Resultatet visar att förskollärare använder sig av högläsning i samband med läsvila, men också i samband med projektarbeten eller språkliga aktiviteter. I resultatet synliggörs även hur förskollärarna använder sig av den digitala läsapplikationen Polyglutt. Därefter presenteras de beslut som ligger till grund för den litteratur som används. Ibland är det barnens egna val på biblioteket som styr litteraturvalet, och ibland väljs litteraturen ut av de vuxna utifrån pågående projektarbeten, barnens erfarenheter och intressen eller aktuella konflikter i barngruppen. Vidare synliggörs även förskollärarnas resonemang om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, samt de möjligheter till lärande inom andra områden högläsningen kan erbjuda.

Idag visar allt fler forskningsresultat på de språkutvecklande vinsterna hos samtliga barn när verksamheter bedrivs med AKK som komplement. AKK är ett paraplybegrepp som innefattar bland annat bildstöd och tecken som stöd, där olika AKK-system visualiserar språket. Syftet med denna studie har varit att undersöka förskollärares inställningar till användande av AKK, samt vilka förutsättningar de anser sig ha för att naturligt kunna använda sig av AKK i undervisningen. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat se likheter och olikheter i förskollärarnas kunskaper och sätt att använda AKK, likväl som vi delgetts deras tankar kring ämnet. Studiens resultat visar att förskollärare generellt har en god inställning till AKK och dess arbetsformer, men att verksamhetens arbete oftast endast innefattar arbete med bildstöd. Dagens förskollärare har väldigt olika förutsättningar för att kunna bedriva undervisning med AKK inkluderat, vilket kan ge konsekvenser. Studien påtalar vikten av kompetenshöjande fortbildningsmöjligheter för våra pedagoger, och tidigare forskning visar att pedagoger som är duktiga på AKK har lättare att uppmärksamma behov och anpassa lärmiljöerna på ett sätt som inkluderar alla barn. I studien framkommer också hur både barngruppens och arbetslagets konstellation påverkar hur arbetet med AKK tar vid, samtidigt som resultatet visar på förskollärarnas insikt om fördelarna med AKK oavsett vilka uttalade behov som finns.

The building industry is one of the most resource-intensive sectors in industrialized countries, requiring a shift from a linear to a more sustainable circular economic model. Nevertheless, there are several major challenges, such as the management of information regarding used materials and products, the lack of cross-sector documentation tools, and sales operations for implementing a dynamic circular economy in the building industry. To overcome these challenges, blockchain technology for documentation, tracing used materials and products, and the use of multi-criteria decision-making approaches for the ranking and selection of optimal used materials and products have emerged as crucial facilitators, with the potential to address the technological, organizational, environmental, and economic requirements. The purpose of this study is to develop a theoretical framework of a digital platform ecosystem for implementing a dynamic circular economy in the building industry through the integration of blockchain technology and a multi-criteria decision-making approach built upon their synergy. The priority order of two alternatives of used materials and products was determined according to the AHP method, leading to selection of the most sustainable alternative. This research study contributes to dynamic circular economies by (1) facilitating cross-sector information transparency and the tracing of used materials and products from their sources to their end-of-life stages and through (2) the ranking and selection of used materials and products based on their overall properties.

In future hyper contextual environments, information architecture will play a crucial role in organizing and making information accessible in a meaningful way for users to interact with multiple devices and information sources simultaneously. Using flow theory as a framework, this paper examines the relationship between usability and positive user experience from the perspective of an information architect, based on language tone, readability, information quality, and interaction quality. The study analyzes the usability quality, information quality, and interaction quality of three e-services (Kivra, 1177, and Swish) and discusses how future information architecture can be designed to be user-friendly, uncomplicated, and deliver a positive experience that is pleasant and easy to use. The research is based on a blend of quantitative and qualitative data from user surveys, interviews with users, and experts in the field of information architecture. The paper concludes with a discussion on the importance of language tone and design in developing ethical, human-centered digital solutions for the future.

As the number of older people using the Internet continues to grow, their specific accessibility requirements while using digital technology often go unaddressed. This qualitative study aimed to investigate potential obstacles regarding the accessibility of two Swedish public sector websites for older adults when they are visited on a smartphone, and how they relate to the guidelines in WCAG 2.1 and the basic principles of information architecture. The study also aims at exploring the internet and mobile technology usage patterns among the elderly population. Six participants were enlisted to partake in an interview, accompanied by an observation combined with a think-aloud method, enabling them to articulate their emotions and viewpoints regarding the user experience. The study’s objective when using the studied websites on a smartphone, as well as to grain a comprehensive understanding of the participants’ overall user experience. This exploration aimed to enhance the comprehension of website accessibility for older adults within the realm of public sector websites. The findings of the study show a small number of difficulties regarding the accessibility on both websites. Most of the difficulties could be related to the guidelines in WCAG 2.1 and some of them could be related to the basic principles of information architecture. The results also showed that the participants use their smartphones often or every day and that the vast majority visit websites often or daily via their smartphones. 

This thesis aims to investigate the effectiveness and significance of cookie notifications for users from a consent perspective. Specifically, the study seeks to answer the following research questions: 1) What types of cookie notifications can be identified on websites? 2) What factors influence the perception, experience, and final decision of tech-savvy users when it comes to cookie notifications? The implementation of the General Data Protection Regulation (GDPR) in 2018 has required websites to inform users about the collection, processing, and use of personal data, as well as request their consent. One way to achieve this is through cookie notifications. However, the impact and factors influencing users' interaction with cookie notifications are still unclear. Therefore, this qualitative study analyzes a sample of cookie notifications through user interviews and think-aloud testing to explore factors affecting users' perceptions and decisions regarding consent. The results of our study indicate that consent fatigue is the most decisive factor in a user's choice of cookies. The large number of daily requests that users must face leads to users not caring about making privacy choices. Although fear of missing out and nudging also affect a user, it is cookie notifications with extensive text that induce consent fatigue. Our conclusion is that if cookie notifications are still to exist, they should be even more private by default and that options like "accept all" should require more active choices by the user and not the other way around. The results will help enhance the transparency and user-friendliness of cookie notifications while balancing privacy protection and user experience.

Utevistelsen är högt värderad i Sverige och den svenska förskolan. I förskolans uppdrag ingår att det ska erbjudas miljöer som främjar utveckling och lärande. I studien beskrivs miljöer som, med pedagogers inblandning, syftar till att främja lek och lärande med begreppet lärmiljöer. Studiens intresse grundas i hur utevistelsen goda fördelar möter förutsättningarna i utformandet av utemiljön som lärmiljö.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolorna arbetar i, och med, sina utemiljöer.

-                           Hur beskriver förskollärarna en bra utemiljö?

-                           Hur beskriver förskollärarna utemiljöernas förutsättningar?

-                           Hur beskriver förskollärarna nyttjandet av utemiljöerna?

Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat förskollärare för att få bredare kunskap om deras upplevelse av arbetet med utemiljön som lärmiljö och dess erbjudande till barnen.

Resultatet visar på vikten av utemiljöns erbjudanden till barnen och hur dessa erbjudanden kan påverkas av årstider och planeringstid. Respondenterna ger uppslag för olika strategier och arbetssätt att använda i utemiljön för att skapa ett brett utbud och förändring i både lärmiljö och vidare undervisningsmiljö. Resultatet går även in på pedagogernas förhållningssätt i utemiljön, där betydande aspekter som tillåtande, närvarande och utmanande pedagoger berörs.

Inledning:

I och med den nya läroplanen för förskolan, Lpfö 18, som började gälla i juli 2019 har arbetet med digitala verktyg fått en tydligare plats i förskolan. Även arbetssättet hos förskollärarna har utvecklats för att få in de digitala verktygen som ett naturligt inslag i förskolan. Detta har bidragit till att vi vill undersöka hur de digitala verktygen används i förskolans verksamhet.

Syfte: 

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med digitala verktyg i förskolan. Detta görs genom våra forskarfrågor som är:

● Hur arbetar förskollärare med de didaktiska frågorna vad, hur och varför när det gäller undervisningen med digitala verktyg?

● Vilka möjligheter och hinder ser förskollärare när det gäller undervisning med digitala verktyg?

● Hur samspelar barnen vid användandet av digitala verktyg enligt förskolläraren? Den tredje och sista frågan har tagits med i studien då vi vill undersöka om förskollärares arbete med digitala verktyg utvecklar barnens samspel.

Metod:

I denna studie har en kvalitativ intervju metod används där semistrukturerade och standardiserade intervjuer genomförts med verksamma förskollärare. Sammanlagt har fem förskollärare från fem olika förskolor intervjuats. Dessa intervjuer har spelats in, transkriberats och analyserats.

Resultat: 

Resultatet visar på att förskollärarna har ett medvetet arbetssätt och tydlig struktur på hur de arbetar med digitala verktyg där de didaktiska frågorna vad, hur och varför är i fokus. Dessutom framkommer det att ett liknande utbud av digitala verktyg finns på samtliga förskolor och att de används regelbundet. Det finns många möjligheter till att använda digitala verktyg i förskolan, men resultatet visar samtidigt att det finns en del hinder gällande digitala verktyg. Avslutningsvis framgår det av resultatet att barnens samspel kring digitala verktyg kan göra att de lär sig och utvecklas tillsammans med andra barn.

Tiktok is a social media platform that is one of the world's most popular mobile applications. Previous research suggests that consuming short form content on Tiktok can affect users' health and has shown that social media use can be addictive and have negative health consequences for users. Using a systematic research review with Maslow's hierarchy of needs as a theoretical framework, we examine what previous research has identified regarding the consequences on the user's health from short form content through TikTok use. Through a thematic analysis, we have found six main themes that we put in relation to Maslow's hierarchy of needs. The results show that the effects on the user's health are mostly negative. Examples of negative effects on the user's health are excessive, problematic or addictive use, which in turn leads to depression, anxiety, stress, impaired sleep quality and negative effects on the user's learning processes. We were also able to identify positive effects on the user's health, such as reduced stress and anxiety, a sense of community and belonging, and a more fulfilling social life. Based on our findings, we can conclude that TikTok usually does not have negative effects from short term use, but that excessive, problematic and addictive use often leads to negative consequences on the user's health.