A significant increase in young stock investors have followed from Covid-19. Several younger individuals entered the stock market by cause of the downturn in the market to increase their own capital. Significant interest among young investors regarding investments in stocks and funds was generated by the previous positive market trends. However, the decline in the market in 2022 affected younger individuals which resulted in negative income and a decrease in engagement. Furthermore, activity and decision-making is influenced by investors' behaviour. The stock market presents different types of behavioural patterns that have not been extensively studied before. The primary purpose of the study is to explore behaviour, impulsion and differences between gender in the stock market. A greater understanding for the behavioural patterns in young investors in the age between 18-34 could thereby be obtained. This study applies an abductive approach along with a qualitative method. The empirical data collection consisted of interviews and gathered by purposive sampling. 24 women and men were interviewed in the selected age group. Participants were given the opportunity to answer the questions without limitations, due to a semi-structured interview method. To structure and code the gathered material, four constructs were used, they are stock portfolio, self efficacy, risk taking and gambling addiction. The results are categorised by four, previously identified, concepts. Majority of the respondents report long-term savings as goals in their stock portfolios. Women tended to exhibit uncertainty in decision-making, while men indicated overconfidence. Men are more likely to engage in risk-seeking behaviour, whereas women demonstrate better control over impulsivity. Finally, respondents perceive similarities between the stock market and gambling, with men more inclined to experiment with reward mechanisms in the stock market without perceiving significant personal financial risk. In conclusion, particular behaviours characteristic of young stock investors are evident, including uncertainty and caution, as well as overconfidence and a propensity for risk-taking. The research demonstrates differences between young female and male stock investors. Lastly, decision-making and activity levels are influenced by market fluctuations. The language of the paper is in Swedish. 

This bachelor's thesis explores consumer return habits within online fashion retail, focusing on the primary factors that influence the likelihood of product returns. Despite the convenience and growing popularity of online shopping, returns remain a significant challenge, primarily due to discrepancies in size, fit, and material quality. The research highlights how consumers often order multiple sizes to ensure the right fit, inadvertently increasing the return rate. The study also considers delays in delivery and discrepancies in material, which further complicate consumer satisfaction and contribute to high return rates. Recommendations include improvements to size guides, enhancements of product descriptions, and ensuring reliable delivery processes to mitigate these issues. The results suggest that more accurate product presentations and a more efficient return process can improve consumer trust and satisfaction, which in turn reduces return rates. This study, written in Swedish, contributes to ongoing discussions on optimizing e-commerce strategies to better align with consumer expectations and sustainability goals. The thesis offers an in-depth analysis based on qualitative data from various consumer interactions. 

This study aims to examine changes in social media marketing strategies in relation to the use of influencer-marketing. Through a qualitative method seven semi-structured interviews were conducted with companies in Sweden to gain insights into how companies adapt their strategies to leverage influencers and streamline their marketing efforts. The study is based on a theoretical framework that includes concepts such as Diffusion of Innovation Theory to understand how companies adopt Influencer marketing as a new marketing strategy. The results show that it is crucial for companies to strategically choose the right influencer for the collaboration in question and that the content should be authentic and genuine. It is also important for companies not to be influenced by the number of followers but to prioritize quality over quantity. To measure and evaluate the effectiveness of influencer marketing, both quantitative methods such as analysis and tools, and qualitative methods such as interaction with the influencer, can be used. 

This thesis explores the challenges and opportunities facing Nordic Wellness in marketing its premium concept, Grand Fitness, during the 2023 recession. The theoretical framework the thesis is based on includes marketing strategies, market segmentation and Resource Based View. This thesis adopts a qualitative research approach with interviews with key personnel within the organisation as the primary method. Additionally to this direct observation, literature reviews and scrutiny of scientific articles have been conducted. The results indicate that the volume of marketing has not been affected by the economic climate of the society, and both traditional and digital channels are utilised. Furthermore, the target group of Grand Fitness are segmented into distinct categories. Regarding resource utilisation, employees enjoy a degree of autonomy within a relatively flat organisational structure. Flexibility is considered the organisation's most crucial unique resource. The discussion integrates the results with prior research, revealing parallels between Grand Fitness's approach and previous findings on marketing volume during recession, resource allocation, and premium concept segmentation. The conclusions drawn from this thesis underscore Grand Fitness's clear utilisation of both traditional and digital marketing to reach its segmented target audience in alignment with its premium concept. The marketing volume during the recession has remained consistent, reflecting the company's commitment to its strategy. From a resource-based perspective, the company's most important unique resource is its flexibility in decision-making, with marketing department employees having a significant degree of autonomy. From a developmental standpoint, additional resources in the form of increased human expertise could positively impact the company's competitiveness. This thesis is written in Swedish. 

Introduction - Construction projects are becoming increasingly complex and involve many stakeholders. A survey from Boverket shows that the construction industry today suffers annual losses of up to 100 billion Swedish kronor due to quality deficiencies. This indicates a need for improvements within the construction sector to ensure higher quality and reduced losses.

Photogrammetry is an older technique that originally served as a scientific method for measuring and recreating physical objects and their surroundings using photographic images. Over the years, photogrammetry has evolved and now enables the creation of scalable and detailed 2D maps and 3D models of an object or area, with the use of small drones.

Investments in digital tools can be a significant expense, especially for smaller companies that lack knowledge or data on whether a digital tool can improve their operations. Therefore, the aim of this report is to investigate how drone-based photogrammetry can contribute to improved project quality in a construction project by examining its benefits and challenges when used.

Method - The chosen research strategy for the report is an interview study where semi-structured questions have been posed to several Swedish construction companies that uses drone-based photogrammetry in their daily operations. A literature review has been conducted continuously throughout the process to enhance the collected empirical data and theoretical understanding.

Result - The results from the interviews indicated that one of the primary benefits of using drone-based photogrammetry is the ability to create a more realistic visualization of a project area. This enhanced overall view of a project has led to more efficient workflows, savings in both time and costs, and improved communication. Despite these advantages, challenges were also identified, primarily related to limitations in existing regulations and technical barriers. The regulations surrounding drone flights and photography could potentially restrict flexibility and impact both to the schedule of a project and budget.

Analys - The structure of the analysis section is based on content analysis. Here the authors present their interpretations of what can be inferred from the collected theory in relation to the results of the interview study. This is linked to the report's research questions which address quality, benefits, challenges, and the development of drone-based photogrammetry.

Discussion - Drone-based photogrammetry has the potential to enhance project quality within the construction sector. By enabling a more reality-based visualization of project areas, potential obstacles can be identified at an early stage, which can facilitate scheduling and reduce the risk of delays and extra costs. With better drone and software technology, a more autonomous use of drone-based photogrammetry is also predicted in the future. This would not only improve the accuracy and efficiency in quality assurance of a construction project but also make the technology more accessible to a wider user base.

Initial teacher education through higher education courses and school-based practicums has been criticised for being decontextualised and insufficiently preparing teacher candidates to address the complexity and needs of the classroom, school, and local communities. An alternative, practice-intensive initial ‘teacher training’ uncritically offers a curriculum-scripted approach aimed at increasing standardised test scores but attends much less if at all to students’ experiences and community needs. An emerging third approach, community-oriented teacher education (CoTE), combines learning in higher education, school-based practicums, as well as experiential learning and civic participation in community life. An unresolved question remains: what kinds of professional knowledge do CoTE practices and activities develop among teacher candidates? This literature review analyses the process phases of CoTE activities in 12 contexts and identifies that CoTE develops teacher candidates’ theoretical, technical, practical, and critical-emancipatory knowledge.

Academic journals, archives, and repositories are seeing an increasing number of questionable research papers clearly produced using generative AI. They are often created with widely available, general-purpose AI applications, most likely ChatGPT, and mimic scientific writing. Google Scholar easily locates and lists these questionable papers alongside reputable, quality-controlled research. Our analysis of a selection of questionable GPT-fabricated scientific papers found in Google Scholar shows that many are about applied, often controversial topics susceptible to disinformation: the environment, health, and computing. The resulting enhanced potential for malicious manipulation of society’s evidence base, particularly in politically divisive domains, is a growing concern.

Scientific publishing is a crucial part of academic work and holds an importance for institutions and researchers in Sweden. This bachelor thesis examines differences in publications patterns in the humanities and if the publication patterns relate to the indicators rewarded by the allocation models. A comparison is made between the University of Gothenburg and Lund university. The time frame is 2013-2022. The local university publication databases were used to source the empirical data. Social epistemology and academic territories were used to analyze the results. The result shows similar patterns for both universities, with a greater change in Gothenburg for both publication types and language. Publications in journal articles and books increase as well as publications in English. Publications in book chapters are decreasing and so are publications in other languages than English. The most common publication type in Gothenburg is book chapter, both in 2013 and in 2022. In Lund and Sweden overall, book chapter was the most common publication type 2013 however in 2022 it was journal article. The study has some shortcomings in terms of differences in indexing, as well as a lack of data regarding institutions in Lund university. Both universities show a change in publication patterns towards a compliance with the rewarded indicators in the allocation models, although both universities still have a large share of publications in book chapters and in Swedish, which is not as highly rewarded. However, it is not possible to determine if the changes are due to the allocation models.

If work time reduction is defined as reduced working hours with maintained pay, it seems most appealing to workers rather than organizations. Ultimately, organizations have the final say on the decision to reduce working hours; at the same time, organizations are made up of people. According to neo-institutional theory, organizations can be driven to implement changes not only to achieve higher efficiency, but also to promote health and well-being; legitimacy is also an important factor to keep in mind. Therefore, this study aims to investigate how legitimate working time reduction is perceived by people in organizations. To fulfill the purpose, 10 semi-structured interviews were conducted with people from different organizations in Sweden with and without reduced working hours. From the interview material, three narratives were then produced that prevail around the legitimacy of shortened working hours. These indicate that reduced working hours are perceived as particularly beneficial for social aspects, but relatively negative for economic aspects. Therefore, the majority of companies in Sweden will not reduce their working hours. However, the narrative neglects ecological aspects. The study is written in Swedish.

The purpose of this study is to investigate teachers' use of reading aloud to students in grades 7-9 in the subject of Swedish in Swedish schools. Additionally, the study will explore the teaching experience of teachers and some aspects of their own education in relation to the use of reading aloud. The study was conducted through schools in three municipalities in Western Sweden, where 96 qualified Swedish teachers were given the opportunity to participate in a survey on reading aloud, out of which 50 teachers responded. The empirical data was collected through a quantitative method. The results showed that teachers generally read aloud often in their daily practice. However, the study highlights that genre-typical texts were not read aloud to the same extent as general types of texts. Overall, few teachers have had reading aloud as a practice in their education at all. Based on the study, it can be assumed that teachers with more teaching experience have not had reading aloud practices in their teaching training to the same extent as teachers with less teaching experience. It can also be inferred that teachers who have had reading aloud practices are neither more nor less likely to read aloud to their students than teachers who have not received reading aloud practices in their teacher training.  In conclusion, the results show that teachers with more experience read aloud to their students more frequently than teachers with less experience.  

On January 1, 2023, International Financial Reporting Standard (IFRS) 17 was introduced, a new accounting standard for insurance contracts that replaced the predecessor IFRS 4. Before the establishment of international accounting standards, financial reporting varied significantly between countries and companies, leading to inconsistencies and difficulties in comparing financial information. An area that has long been subject to varying accounting methods is insurance contracts, resulting in a lack of uniformity in accounting practices. IFRS 4, introduced in 2004 as an interim standard, was criticized for allowing a diversity of accounting methods, complicating the assessment of companies' financial positions, risk exposures, and comparisons of insurance contracts between countries and industries. This variation was considered inconsistent with the International Accounting Standards Board's (IASB) conceptual framework and the stakeholders' need for access to comparable information to assess financial performance. IFRS 17 seeks to standardize the accounting of insurance contracts to improve transparency and comparability. All publicly listed Swedish companies are required to comply with IFRS, however, since most Swedish insurance companies are not publicly listed, it is primarily the Swedish banks that were impacted by the transition to the new standard. Consequently, this study aims to contribute to the body of research by examining the transitional effects of IFRS 17 on the financial reporting of Swedish banks and the demands made by IASB's stakeholders. The study is conducted using a qualitative content analysis of IASB reports and a document analysis with quantitative elements of three Swedish banks' financial reports. The study confirms that the adoption of IFRS 17 has improved the quality and comparability of financial reporting among Swedish banks by standardizing accounting principles for insurance contracts. The implementation of IFRS 17 has led to significant changes in how Swedish banks value and report insurance contracts, resulting in a market-based valuation of future cash flows and a reduction in the banks' own capital and operating revenues. Furthermore, the new standard has strengthened the qualitative characteristics of relevance, reliability, and comparability in the financial reports, and has demonstrated the influence of stakeholders' views and demands, thereby enhancing their ability to make informed decisions based on more transparent and reliable financial information. This paper is written in Swedish.

The thesis explores the use of metal wires as yarn in jacquard weaving, aiming to create unique textures, visual effects, and reflective properties in woven textiles. By examining the integration of various metals, including copper, brass, and stainless steel, with traditional materials such as wool and Lycra, the study highlights the potential for new aesthetic and functional applications. The research involves experimental weaving processes, manipulating the interplay between metals and other fibers to achieve distinct textural and visual outcomes. The results demonstrate that metal yarns can enhance the durability, versatility, and aesthetic appeal of textiles, offering novel possibilities for design in both fashion and interior applications. The study also addresses the potential for applications in the automotive industry and future explorations in light interaction design, emphasizing the importance of material properties in the creation of expressive and luxurious woven fabrics.

This study focuses on work preparations, which entails planning work tasks. The current challenge with work preparations is that they are generally not conducted in a timely manner and do not maintain adequate quality. The aim of the study is to find improvements in the working method based on the aspects of time and quality. Therefore, the work investigates what good quality entails, how it can be achieved in practice, and how more work preparations can be conducted on time.

The method used to conduct the work consisted of a quantitative cross-sectional study and a qualitative case study with semi-structured interviews. In total, five interviews and a survey were conducted with supervisors and skilled workers at Peab in Borås.

The results of the study indicate that there are mixed opinions among the participants about how well the work with work preparations is functioning today. The planned follow-up, which is to be conducted after the completion of the task and is part of the work preparation, is generally not carried out. Additionally, several supervisors stated that they do not have the right conditions to be able to conduct work preparations. However, the majority of the participants in the study believed that work preparations are a good and important tool for a successful project.

The analysis of the results shows that there is a need for a more consistent working method built on a standardized template with the possibility of sharing experiences between projects. It is also important to establish a routine with clear communication and expectations. Work preparations should also be included in the project schedule to ensure they are completed on time.

The study can contribute to a structured and planned approach to work preparations, which should lead to increased satisfaction and reduced stress. Through effective planning, material usage, rework, and transportation can also be reduced, which is positive from a sustainable perspective.

Denna studie handlar om att studera hur pedagogerna uppfattar att de stöttar barn i pågågående lek samt hur pedagogerna kan skapa lekmöjligheter för samtliga barn. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger uppfattar sin roll och sitt förhållningssätt i lek. Genom studien vill vi synliggöra pedagogernas uppfattningar kring sitt arbete med leken som ett centralt område inom förskolans verksamhet.  

För att undersöka våra frågeställningar samt vårt syfte har vi valt att använda en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Intervjuerna ägde rum på två olika förskolor i två olika kommuner tillsammans med sex respondenter, respondenterna är antingen förskollärare eller barnskötare. 

Resultatet i vår studie visade att pedagogerna genom olika tillvägagångssätt och genom olika perspektiv stöttar barnen i all typ av lek. Resultatet visade också att pedagogerna är tydliga med att pedagogisk kompetens är viktigt men för att skapa de bästa lekmöjligheterna för barnen bör man även inkludera sina tidigare erfarenheter.  

Introduktion in i förskolans verksamhet är ett stort steg och omställning för både barn och vårdnadshavare. Pedagoger åligger ett stort ansvar att skapa trygghet och tydlighet inför vad som väntas. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap kring olika inskolningsmodeller samt hur pedagoger upplever inskolningsperioden. För att besvara syftet har vi valt att utgå ifrån tre frågeställningar.  

I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod och utgått ifrån semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sammanlagt sju pedagoger i två olika kommuner. Vi har tillsammans analyserat och bearbetat den insamlade empirin utifrån anknytningsteorin. Studiens resultat visar att trygghet är grunden för en lyckad inskolning och att val av inskolningsmodell inte nödvändigtvis är det som avgör hur processen kommer att lyckas. Studien resultat visar även att det finns vissa utmaningar och svårigheter som uppkommer i samband med introduktionen. 

Inledning:  

Leken utgör en stor del av barnens vardag på förskolan. I läroplanen för förskolan, Lpfö 18, (Skolverket 2018, s. 8) står det att leken är en central del i utbildningen. Därför spelar förskollärares förhållningssätt till leken väldigt stor roll. Vi vill i den här undersökningen även lyfta barnens perspektiv på lek. Det är utifrån barnens perspektiv, medverkan och inflytande vi skapar en demokratisk förskola.  

Syfte:  

Vårt syfte är att undersöka vilken slags lek som anses problematisk av förskollärare och hur de bemöter barnen i dessa lekar. Vi kommer också ta reda på hur barns perspektiv på problematisk lek ser ut.  

Metod: 

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. I vår studie har det ingått fyra förskollärare och åtta barn.  

Resultat: 

Utifrån resultaten från vår studie kan vi se att förskollärare spelar en viktig roll för barnens möjligheter att leka. En förskollärare som är engagerad i leken har i större utsträckning bättre förutsättningar att förhindra att problematisk lek uppstår. Vårt resultat visar att arbetssätten på förskolorna varierar och förskollärares förhållningssätt gentemot problematisk lek ter sig olika. Barnens bild av autonomi i leken var blandad. Barnen uttryckte att det fanns plats för förhandling och att de kunde argumentera för vilka lekar de ville leka, men det fanns även en oförståelse för varför en del lekar blir stoppade.  

Syftet med studien är att ta reda på förskollärares och lärares beskrivningar av arbetet med AKK-materialen TAKK och GAKK i förskolor respektive förskoleklasser.

I följande arbete redogörs fyra förskollärare respektive fyra lärare i förskolan och förskoleklassens beskrivningar av arbetet med och deras attityder till AKK-material i praktiken. Resultatet utgår från intervjuer som genomförts inom en kommun där tre förskolor och tre förskoleklasser valts ut.

I resultatet framgår det att samtliga ställer sig positiva till AKK-materialet men det finns en viss skillnad i hur användningen ser ut. Finns det barn eller elever med särskilda behov av AKK-material är användningen större, men översiktligt verkar de flesta önska mer kompetens och tid för att kunna erbjuda barn och elever möjlighet att använda AKK-material som ett alternativ för kommunikation. 

Skolverket beskriver att barn ska lära sig att “bidra till en ekonomisk, social och miljömässig utveckling”. Vi vill förstå hur barn visar sitt intresse för naturens kretslopp. Vårt arbete är en fallstudie som fokuserar på vattnets kretslopp och hur barn utforskar det tillsammans med en förskollärare.  

Syfte: Att undersöka hur barn utforskar naturvetenskapliga fenomen i förskolan, en fallstudie om vattnets kretslopp. 

Metod: Observation av barn i undervisningssituationer samt i den fria leken. Analyserat och presenterat utifrån en kvalitativ metod.  

Resultat: Våra observationer visar ett samspel mellan barn och förskollärare i ett gemensamt utforskande av ett naturvetenskapligt fenomen. När barn får vara delaktiga med att ställa hypoteser samt att vara aktiva i processen bidrar det till att deras intresse upprätthålls och ger förutsättningar för att barnen utvecklas i sitt lärande.  

Vikten av ett utvecklande genusarbete lyfts i förskolans styrdokument som en av flera viktiga delar som kan kopplas till förskolans uppdrag. Pedagoger i förskolan behöver vara medvetna om föreställningar och idéer som finns kopplat till flickor och pojkar för att kunna arbeta utifrån ett genusperspektiv. Barn i förskolan ska inte behöva begränsa sina intressen eller förmågor grundat på vilket biologiskt kön de har. Det är pedagogernas bemötande gentemot barnen i barngruppen som formar dem både i sin könsroll och som individer. I tidig ålder så möter många barn föreställningar som samhället skapat kring vad som anses vara stereotypiskt för de biologiska könen. Lärmiljön är en viktig del i arbetet med genus i förskolan och ses som grunden för barns lek och lärande. Det är också viktigt hur förskollärare förhåller sig till miljön samt hur de väljer att bygga upp lärmiljön på förskolans avdelningar. Förskolans miljö ska vara en inspiration och samtidigt utmana barnen till att utvidga förmågor och intressen utan att deras könstillhörighet eller könsnormer begränsar dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring genusarbetet i förskolan, med fokus på lärmiljön. Metoden som används i studien är kvalitativ metod i form av intervjuer, vi valde att utföra semistrukturerade eller så kallade delvis strukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärarna anser att det är viktigt att vara medveten om sitt förhållningssätt som pedagog i förskolan och att barn ska ses som enskilda individer och inte som sitt biologiska kön. Samtidigt förknippar förskollärarna begreppet genus mer med biologiskt än socialt kön. Resultatet visar också att det krävs närvarande pedagoger i barns lek för att kunna ge stöttning i leken och utmana deras tankar. 

Idag är det vanligt att det finns barn i behov av särskilt stöd på förskolor och därför har jag valt att undersöka hur anpassningar och inkludering sker med fokus på barn i behov av särskilt stöd. 

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger tänker kring hur de skapar en miljö och implementerar olika anpassningar samt vad de gör för att inkludera barn i behov av särskilt stöd. 

Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag intervjuat fyra förskollärare och fyra barnskötare. Dessa två förskolor befinner sig i två olika kommuner i Västra Sverige. Intervjuer har valts för att få bredare svar och höra pedagogernas tankar och förklaringar.

 Resultatet visar att pedagogerna gör liknande anpassningar och har samma tankar när det kommer till inkludering. De anpassar barngruppen till mindre grupper, använder sig av bildstöd och tecken som stöd. Vidare ar de minskat sinnesintryck och anpassar miljön genom att tänka på både möblering och skapa rum i rummen. När det kommer till hur pedagogerna gör för att inkludera de barn i behov av särskilt stöd är pedagogernas tankar att vara en närvarande pedagog, lyfta de positiva hos barnet och att pedagogerna själva behöver anpassa sig.  

Vårt arbete handla om hur pedagogernas förhållningssätt är till utomhuspedagogik i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta del av hur pedagogernas tankar och erfarenheter är kring utomhuspedagogik. Vilka fördelar respektive nackdelar anser de att det finns med att bedriva utomhuspedagogik. En annan viktig aspekt är på vilket sätt som de verksamma pedagogerna använder sig av naturen och utomhuspedagogiken som ett komplement till den vanliga undervisningen som ofta sker inom fyra väggar.

För att nå undersökningens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts för att komma ner på djupet. Intervjuerna genomfördes på tre olika förskolor som tillhör två olika kommuner i Sverige.  

Resultatet av de sex intervjuerna påvisar att de verksamma pedagogerna är överens om att de skulle vilja vara utomhus mer och de anser att utomhuspedagogik kan användas som ett komplement till den vanliga undervisningen på ett flertal sätt. Fördelar som nämns är att det blir mer verklighetsbaserat, olika sinnena aktiveras och att barnen får möjlighet att tillgodogöra sig kunskap på flera olika sätt. Nackdelarna lyfts av pedagogerna under våra intervjuer är att vädret, barnens kläder, personalresurser och tiden sätter stopp. De verksamma pedagogerna är därför inte är ute så mycket med barnen som de skulle vilja vara.  

Inledning 

I denna studie undersöks förskollärares syn på undervisning kring räknefärdighet i förskolans verksamhet. Anledningen till denna studie är att forskningsresultat visar på att svenska skolelevers matematikkunskaper sjunker och att förskollärare känner en osäkerhet kring att undervisa matematik. Räknefärdighet är en aspekt av matematiken som är mycket efterforskad, men trots detta hamnar den ofta i bakgrunden för annan matematikundervisning. Vi vill därför få syn på hur förskollärare faktiskt undervisar kring just räknefärdighet.  

Studiens syfte 

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på räkning med hänsyn till forskningens betoning på betydelsen av räknefärdigheter och hur dessa återspeglas i förskolans verksamhet. För att få syn på detta utgår studien från följande två frågeställningar: 

-    På vilket sätt undervisar förskollärare för att stödja utveckling i räknefärdighet?

-    Vilka utmaningar möter förskollärare i undervisningen av räknefärdighet och hur kan dessa bemötas?

Metod 

Denna studie utgår ifrån en kvalitativ metod där kvalitativa intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Totalt genomfördes åtta intervjuer på två olika förskolor i samma kommun. 

Resultat 

Studiens resultat visar att förskollärarna har liknande arbetssätt och liknande tankar kring utmaningar. Resultatet visar bland annat att spontan undervisning kring räknefärdighet är det som förekommer mest i verksamheten. Det beskrivs också olika konkreta sätt att arbeta med detta, till exempel genom att vara närvarande, att skapa “problem” och att skapa lustfyllda undervisningssituationer för barnen. Resultatet visar dessutom på några olika utmaningar som förskollärarna upplever kopplat till undervisning kring räknefärdighet så som stora barngrupper och bristande kompetens Utifrån denna studie kan en slutsats dras att även om räknefärdighet är en av de delar inom matematiken som är mest forskade på speglas inte alltid detta i förskolans verksamhet. 

Detta är en kunskapsöversikt som fokuserar på konflikthantering i förskolan, utifrån aspekter som handlar om hur pedagoger agerar vid konflikter, ser på konflikter samt vilka faktorer som kan påverka deras agerande. I denna studie är det alltså pedagogers olika ageranden och synvinklar när det kommer till konflikter i förskolan som studeras och detta synliggörs genom en systematisk sammanställning av tidigare forskning. Det som sammanställningen visar förs även i relation till läroplanen för förskolan (Skolverket 2018).

Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra hur ett urval av global forskning, mellan år 2013 och 2024, beskriver pedagogers agerande vid konflikter med och/eller mellan barn i förskolan, pedagogers syn på konflikter samt vad som kan påverka deras agerande vid konflikter. Att synliggöra dessa aspekter av konflikthantering i förskolan, samt relatera dessa till läroplanens riktlinjer (Skolverket 2018), avser att kunna bidra till betydelsefulla insikter och kunskaper för yrkesverksamma pedagoger i förskolan. Frågeställningarna som används är:

-    Hur beskriver forskningen pedagogers agerande vid konflikter i förskolan?

-    Hur beskriver forskningen pedagogers syn på konflikter i förskolan?

-    Vilka faktorer beskriver forskningen att det finns som kan påverka pedagogers    agerande vid konflikter i förskolan?

Kunskapsöversiktens genomförande har vägletts av SMART (Nilholm 2017), som är ett tillvägagångssätt att utgå från vid systematiska forskningsöversikter. Detta har fungerat som en inspiration vid systematiska sökningar, kartläggning och analys av tidigare forskning kopplat till forskningsområdet. Efter genomförandet återstod ett urval av 15 vetenskapligt granskade studier, vilka bestämdes ha relevans att svara på kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar.

Resultatet som framkom av forskningen visar på tre övergripande teman: pedagogers agerande vid konflikter, pedagogers syn på konflikter samt påverkande faktorer när det kommer till pedagogers agerande. Det visar att två typer av agerande pedagoger tillhandahöll dels var att ingripa i konflikter utan att ta hänsyn till barns perspektiv, och dels konfliktlösning med fokus på barns perspektiv. Det visar också två skilda synsätt på konflikter. Vissa pedagoger såg på konflikter som något positivt för barns utveckling och lärande. Andra pedagoger såg på konflikter som något negativt på grund av att det bland annat kunde skapa relationsproblem mellan barn. Faktorer som påverkade pedagogers agerande vid konflikter som framkom av forskningen var bland annat stress, att det inte fanns tid för kollegiala diskussioner, att känslor kunde ta över, att alla situationer såg olika ut, de förväntningar som fanns på barnen samt pedagogernas relation till de barn som var i konflikt.

Inledning 

Denna studie handlar om hur nio förskollärare beskriver att de integrerar undervisning och lek. Eftersom begreppet undervisning skrevs in i den nya läroplanen för förskolan och betoningen på lekens centrala roll i förskolan lyfts fram (Skolverket 2018), fann vi det intressant att undersöka hur dessa två begrepp kan samverka och vilka strategier förskollärarna beskriver att de använder sig av för att undervisa i leken, samt vilka utmaningar de kan stöta på.  

Studiens syfte

 Studiens syfte är att få mer kunskap kring hur förskollärare kan integrera undervisning och lek i förskolan. För att få svar på detta skapade vi två frågeställningar: 

- Vilka strategier beskriver förskollärare att det använder för att integrera undervisning i leken

- Vilka utmaningar beskriver förskollärare med att integrera undervisning i leken?

Metod 

Vi valde att utgå utifrån en kvalitativ enkätundersökning som forskningsmetod. Detta för att ge respondenterna möjlighet att kunna beskriva hur det arbetar och tänker kring undervisning och lek. Vi valde denna metod då vi ansåg den lämplig för att kunna samla in relevant data för studien syfte. Vi använde oss av ett bekvämlighetsbaserat urval. Christoffersen och Johannessen (2015, s.55) påpekar att ett bekvämlighets baserat urval innebär att forskaren väljer respondenter baserat på tillgänglighet och praktisk bekvämlighet. 

Studiens resultat 

I resultatet framgår det genom förskollärarnas beskrivningar att de undervisar i leken, både planerad och spontan undervisning. Det framkommer skillnader i vilka strategier de beskriver att de använder sig av, även skillnader i vilken grad man ska integrera undervisning och lek. Några av förskollärarna beskriver och finner flera fördelar, andra är mer skeptiska och menar att leken bör få bli ostörd.  

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till högläsning och boksamtal kring det lästa. Frågeställningarna berör hur pedagogen ser på sin roll vid högläsning, hur de genomför högläsningen samt om pedagogen planerar in undervisning kring högläsning eller utför högläsningen spontant. 

För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer. Sju verksamma pedagoger från olika förskolor har deltagit i intervjuerna. För att analysera det insamlade materialet har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv där det sociala samspelet spelar en viktig roll för lärandet.  

Resultatet i vår studie visar att spontan högläsning förekommer på barns egna initiativ ett flertal gånger i veckan medan den inplanerade högläsningen följt av boksamtal gärna kunde få tagit mer utrymme i verksamheten. Resultatet visar också på att högläsning används av praktiska skäl, som vid vila eller att avlösa personal. 

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan. För att undersöka detta följer också två frågeställningar gällande om hur förskollärare arbetar med litteratur och högläsning för att främja barns språkutveckling samt hur förskollärare arbetar med rörelseaktiviteter för att främja barns språkutveckling.  

Barns språkutveckling är en viktig del av förskolans arbete där förskollärare ska ge barnen förutsättningar till att få lyssna till högläsning och få ta del av litteratur. Förskollärare har en viktig roll och behöver stimulera barnen när det gäller barns språkutveckling. Rörelseaktiviteter i förskolan är av stor vikt i verksamheten eftersom dessa aktiviteter gynnar inlärningen och då även språkutvecklingen.  

Denna studie är kvalitativ och undersökningen gjordes med intervjuer där sex stycken förskollärare i fyra olika kommuner intervjuades. Intervjuerna genomfördes förskollärarnas arbetsplats och bestod av sexton stycken öppna frågor.  

Resultatet av studien visade att förskollärarna anser att det är enormt viktigt att arbeta språkutvecklande med barnen i förskolan. Högläsning används av samtliga förskollärare både spontant och planerat och språkutvecklande arbete sker överallt och hela tiden i förskolans verksamhet enligt förskollärarna. Vårt resultat visade att förskollärarna anser att det är av stor vikt att förskollärare använder sig av nya ord och begrepp i sin undervisning då det kan gynna barnens ordförrådsutveckling. Resultatet visade också att förskollärarna arbetar med rörelseaktiviteter kopplat till språkutveckling på olika sätt. Förskollärarna tog upp att rörelseaktiviteter kan påverka barnens inlärning positivt och förbättra barnens koncentration.

Språket är det främsta verktyget människor använder för att kommunicera med varandra. Vi använder även språket för att dela kunskaper och erfarenheter med andra människor samt utrycka våra känslor. Det innebär att språket bidrar till varje individs utveckling och lärande. Med hjälp av språk i samspel med andra människor kan vi exempelvis ställa en fråga, byta information och utveckla våra förmågor. Nuförtiden använder många förskolor i Sverige tydliggörande pedagogik som en del av sin verksamhet. Med hjälp av tydliggörande pedagogik till exempel bilder, symboler och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation får barnen det stöd de behöver för att bli förstådda av sin omgivning och detta möjliggör en ökad språkutveckling. Det blir betydelsefullt i förskolan när det verbala språket för barn i tidig ålder är svårt att förstå. I läroplanen för förskolan, Lpfö18 (Skolverket 2018, ss.19–20) står det att utbildningen i förskolan ska anpassas till varje barns olika förutsättningar för att möta varje barns behov. Vår studie handlar om tydliggörande pedagogik och språkutveckling i förskolan. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur pedagogerna arbetar med tydliggörande pedagogik för att främja språkutveckling hos de yngsta barn i åldrar ett till tre i förskolan. Studien använder kvalitativ metod för dataanalys och observationer som datainsamlingsmetod. Vi valde att studera detta ämne utifrån våra erfarenheter och vårt intresse av att få förståelse i hur pedagoger i förskolan arbetar med tydliggörande pedagogik. Datamaterialet är från fyra förskolor där observationsstudier genomförts av pedagogernas användning av tydliggörande pedagogik och deras språkutvecklande arbetssätt. Studiens resultat visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns språkutveckling i förskolan på olika sätt. Pedagogerna använder tydliggörande pedagogik, bland annat konkreta föremål och bildstöd i form av symboler, dagsschema, toaschema, klädschema, ritprat och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK). Bildstöd är något som pedagogerna i studien vanligtvis använder främst vid samlingar och matsituationer för att skapa en trygg och lärande miljö som ger barnen en förutsättning att utveckla och lära sig.

I denna kunskapsöversikt redogörs för aktuell forskning om förändringar i förskollärares profession, med inriktning på undervisning, ansvar och kvalitét. Kunskapsöversikten analyserar hur läroplans revideringar haft inverkan för dessa förändringar i förskollärares yrkesroll. Studien lyfter även hur dessa förändringar har påverkat förskollärarens ansvar. Begreppet undervisning och förskolans kvalitét lyfts fram som betydelsefulla i hög grad och hur de har påverkat förskollärarens profession i förskolan. 

Syfte 

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen lyfter om förskollärarens historia och begreppen undervisning och kvalitet, liksom hur dessa har påverkat förskollärarens yrkesroll och ansvar i förskolan. 

Metod 

I denna kunskapsöversikt har tillvägagångssättet hämtats inspiration från SMART- metoden. Studien är baserat på 11 vetenskapliga publikationer som valdes ut, kartlades och analyserades med syfte att besvara studiens problemformulering.  

Resultat 

Resultatet visar på hur förskollärares yrkesprofession har genomgått stora förändringsprocesser. De nya styrdokumenten har medfört ett ökat ansvar för förskollärarna, i synnerhet på undervisningsbegreppet. Det visar sig även hur viktigt det är att ha utbildade pedagoger i förskolan, vilket har verkan på förskolans kvalitet. 

I Läroplanen för förskolan från 2018 har ett av målområdena varit digitalisering, hösten 2023 uppmanas Skolverket av regeringen att göra en revidering kring detta målområde därSkolverket förväntas ta bort dessa krav. I förskolan i dag använder pedagogerna sig av digitala verktyg i stor utsträckning därmed är det av intresse att undersöka pedagogernas uppfattning av de digitala verktygen i förskolan, men även vad en eventuell revidering skulle komma att innebära för förskolan.  

Denna studies syfte är att synliggöra hur användandet och inställningen till digitala verktyg ser ut hos pedagogerna samt deras tankar kring en eventuell revidering  

Genom användandet av enkät som metod som innehåller både kvalitativa och kvantitativa frågor, strävar vi efter att förstå hur pedagoger inom förskolan ser på användningen av digitala verktyg, hur de ser på sina kompetenser kring användningen samt vilken betydelse de digitala verktygen har i förskolans verksamhet. Vår förhoppning är även att få en uppfattning kring pedagogernas inställning till en eventuell revidering av läroplanens mål kring de digitala verktygen i förskolan. Den insamlade data har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell. 

De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av i studien har varit sociokulturellt perspektiv med inspiration av Vygotskijs tankar om lärande samt begreppen mediering och artefakter. 

Resultatet påvisar att pedagogerna känner en viss avsaknad av kompetens i användningen av digitala verktyg men att det i stor utsträckning finns en god tillgång till de digitala verktygen på förskolorna. Vidare visar resultatet att pedagoger inom förskolan använder sig av digitala verktyg i stor utsträckning i den dagliga verksamheten samt i undervisningen tillsammans med barnen men även i det enskilda arbetet med dokumentation och i planeringen av undervisningen. Resultatet visar att de flesta pedagoger inom förskolan ser digitala verktyg som ett hjälpmedel och resurs till ett lärande, där det vid en eventuell revidering finns flera konsekvenser för barnens digitala utveckling och lärande. Majoriteten av deltagarna anser att de digitala verktygen har en given plats i förskolan.  

I denna forskningsöversikt undersöks vilka psykiska och/eller fysiska hinder som prematura barn kan ha, samt att hitta vilka svårigheter som prematura barn kan uppvisa i förskolan och grundskolans första år samt hur dessa svårigheter kan bemötas i förskolan. Intresset till att skriva om just prematura barn är att detta inte finns så mycket forskning kring just detta forskningsområde som jag vill belysa. Det står också i läroplanen för förskolan till exempel att förskolan ska erbjuda varje barn en omsorg som är trygg och som ska stimulera varje barn till utveckling och lärande. Detta ska därmed också gälla barn som är födda prematurt.  

Syftet  Forskningsöversiktens syfte är att med hjälp av forskningen dels belysa vilka fysiska och/eller psykiska hinder som barn som är födda prematura kan få. Ytterligare ett syfte med forskningsöversikten var också att undersöka vilka svårigheter dessa barn kan uppvisa i förskoleålder och grundskolans första år samt hur dessa svårigheter kan bemötas i förskolan   

Metod  Studien genomfördes som en forskningsöversikt med hjälp av SMART-metoden. Denna metod består av 6 stycken olika steg och metoden har utvecklats Claes Nilholm. Totalt ingår det 12 stycken peer-reviwed artiklar, ifrån 2 stycken olika sökmotorer PRIMO och ERIC. Artiklarna i forskningsöversikten ingår som en del av de olika stegen som SMART-metoden utgår ifrån.   

Resultatet Visar på att barn som är födda prematurt kan få fysiska och psykiska problem på neonatalavdelningen som exempelvis hjärnblödning, asfyxi, lunginflammation och ROP (prematur retinopati).  Från barndomen och resten av livet kan den prematura födelsen göra så att barnen får bestående men i form av exempelvis kognitiva svårigheter och motoriska svårigheter. Depression, lungproblem och synskada är också förekommande Det är också vanligt att olika NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och inlärningssvårigheter är förekommande på grund av prematur födsel.   

Resultatet visar också på att förskolepersonal bör bland annat ha en förståelse för att denna population av barn som är födda prematurt behöver extra stöttning eftersom de kan ha inlärningssvårigheter. Inlärningssvårigheter kan vara inom språk och matematik. Vanligt hos prematura barn är också kognitiva och motoriska svårigheter. I sitt yrke som förskollärare behöver man ha kunskap om de olika NPF-diagnoserna, främst ADHD och autismspektrumsyndrom, men också att prematura barn har ökad risk för att bli deprimerade. Detta medför att den utbildning som man får som förskollärare är därför av yttersta vikt för att kunna lägga en god grund inför kommande yrkesval.   

För barnen är kommunikation en viktig del av samspel med andra, både andra barn och vuxna. Genom att arbeta med Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) som ett specialpedagogiskt verktyg kan vi ge barnen det stöd de behöver. Detta leder till att barnen kan förstå samt göra sig förstådda i förskolans olika moment. Genom att barnen får möjlighet till att kunna samspela med andra barn, kan de i sin tur känna sig inkluderade och ha en tillhörighet till barngruppen. Studiens syfte är att vi ska få en ökad kunskap kring hur arbetet med AKK ser ut i förskolan. Vi har utifrån detta syfte formulerat frågeställningar som berör, arbetets syfte, vilka barn arbetet riktas mot samt hur medvetna de olika pedagogerna är i sitt arbete. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med tre barnskötare och tre förskollärare från tre olika förskolor. Vi utförde semistrukturerade intervjuer med färdiga frågor där respondenterna gavs utrymme att fritt berätta om situationer, sina erfarenheter och tankar.  

Resultatet visar att pedagogerna i stor utsträckning använder AKK med alla barn och inte enbart med de barn som har särskilda behov. Detta för att de anser att AKK är ett språkutvecklande hjälpmedel och att alla barn kan ta del av det. Resultatet visar även att de flesta respondenterna främst använder sig av Grafisk Alternativ Kompletterande Kommunikation (GAKK) och har det på flera ställen såsom i tamburen, vid måltider och vid samling. Genom att använda sig av bildstöd kan barnen få möjlighet att uttrycka sig ifall de behöver hjälp eller vill ha något. I resultatet kan vi även utläsa att respondenterna har olika meningar gällande hur medvetna de själva samt deras kollegor är kring varför de ska arbeta med AKK.  

Flerspråkighet är en viktig del i samhället, inte minst inom förskolan som arena. Språk i sig är en viktig del av människans identitet, kommunikation och en gemenskap i vilket relationer skapas. Allt vanligare blir flerspråkigheten i förskoleverksamheter och detta ställer i sin tur högre krav på förskollärares möte med flerspråkiga barn inom den vardagliga pedagogiska verksamheten.   

Syftet med denna undersökning är att studera förskollärares beskrivning av arbetet med flerspråkiga barn i förskolans undervisning. Forskningsfrågorna som ämnas besvaras lyder: Vilken syn har förskollärare på begreppet flerspråkighet i relation till förskolans undervisning? Hur beskriver förskollärare att de gör för att inkludera flerspråkiga barn i förskolans undervisning? Vilka verktyg använder förskollärare när de undervisar flerspråkiga barn?  

Resultaten som framkommer i studien är att förskollärare har en medvetenhet syn kring hur de kan främja för inkludering av flerspråkiga barn i förskolans undervisning. Utöver detta visar resultaten i denna studie att arbetet med flerspråkighet på förskolan innefattar att språk är redskap som barnen använder för att uttrycka sig. 

Utöver detta visar resultaten också förskollärarna betonar vikten av att ett arbete med flerspråkighet i verksamheten ska utmynna att barnen ska ges möjligheter att använda sitt modersmål i verksamheten för att utvecklas.

This thesis investigates which factors influence young consumers' clothing choices and how these factors impact their decisions. The sample consists of young consumers who are college- and university students within the age range of 2001-2004. The sample is narrowed down to more easily identify the underlying factors related to clothing choices. Previous research indicates a connection between self-image and clothing, however the research needs to be strengthened with new insights into how individual and societal aspects affects young consumers’ clothing choices. This thesis thus provides insight into why young consumers make specific clothing choices, aiming to create understanding for fashion companies targeting young consumers. The research questions about how and which factors influence young consumers' clothing choices are addressed using semi-structured interviews and wardrobe observations, as well as the theoretical perspective of symbolic interactionism. It is essential to answer these research questions to provide more knowledge to established and emerging fashion companies looking to expand their market to the Nordic region. The results of the thesis show that young consumers are influenced by factors at both individual and societal levels. The factors studied include camouflage, associations, expressions, norms, trends, influencers and social medias. The results contribute to further research in the field of consumer behavior. The findings can offer insights into consumer behavior, which could lead to more effective marketing and tailored fashion collections. The thesis's sample is limited to 20 people from a narrowed geographic area, and other exogenous and endogenous factors that may have potentially affected the results cannot be ruled out.

Abstract The aim of this study was to develop a fabric that could minimize sweat stains, perspiration and sweat related discoloration to an overlying garment in the axillary region. The subject was relevant to research due to environmental challenges caused by microplastics released during washing, as well as the social complications triggered by sweat stains and discolorations on clothing. This was investigated by laboratory and empirical testing of the developed fabric and developed prototype on; air-permeability, wettability, thermal absorption, discoloration and visual sweat stains. Results of this study demonstrated that the developed prototype, despite impending heat transfer from body to surface in the axillary region, offers several advantages. The high air permeability of the prototype engenders a negative feedback loop for the excess heat retained, allowing the body to breathe, thereby reducing skin moisture. Furthermore, the investigation demonstrated that the T-shirt worn with the prototype exhibited no visual sweat stains in the axillary region, unlike the one without the prototype. This is attributed to the prototype's ability to absorb and evenly distribute moisture, as well as its hydrophobic outer layer, which prevents moisture transfer, and thusly prevents discoloration from apocrine sweat glands. Additionally, this enhances the user's mental well-being by easing feelings of shame and social anxiety associated with sweat-related issues, thereby potentially promoting professional advancement and mitigating frustration and melancholy. Lastly, the utilization of the prototype entails reduced washing, thereby diminishing microplastic emissions and preserving textile quality.

Automated processes in today’s design and manufacturing landscapes often sideline traditional manual skills (Zoran, A. et al. 2015). This shift towards automation has led to a decline in craftsmanship, with machines taking over roles of artisans. This evolution has brought craft to a standstill, resulting in creations that lack warmth and a sense of humanity. However, the rise of digital technology opens up new design possibilities that bridge the gap between traditional craftsmanship and modern creation. ‘Who Gets Into My Home’ fuses craft traditions and values with contemporary material and digital innovation. It reflects an interchange between old and new, a collaboration between machines and craftsmen to produce artefacts of beauty and significance. This collection contributes to the surface textile field through a hybrid crafts perspective, highlighting the relevance of craft heritage in the digital age. The final artefacts are crafted to be vessels of memories, daydreams, and stories tied to the notion of home and domesticity.

Syftet med den här undersökningen är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som pedagogiskt redskap för att främja språkutvecklingen. Detta sker genom att undersöka hur högläsningen används i verksamheten och för att kunna göra det kommer vi utgå ifrån frågorna “Hur resonerar förskolläraren om högläsning som ett verktyg för att främja barns språkutveckling?” och “Hur beskriver förskollärare att de går till väga under högläsning för att främja barns språkutveckling med hjälp av högläsning?”. 

Studien grundas i en kvalitativ ansats med intervjuer som vetenskaplig metod. Frågorna är semistrukturerade vilket innebär att det finns utrymme för följdfrågor som kan kopplas ihop med ursprungsfrågan.  

Med en fenomenografisk ansats som utgångsläge har vi analyserat vårt empiriska material och kartlagt likheter och skillnader om fenomenet högläsning. Resultatet visar till stor del på samstämmighet med vissa variationer kring hur man resonerar och undervisar i en högläsningssituation. Framför allt påvisar respondenterna de vinster de anser högläsning har på barns språkutveckling.

Denna kvantitativa studie syftar till att bidra med kunskap om vilka attityder gällande barns flerspråkighet som framkommer bland pedagoger verksamma i förskolans utbildning. Studien tar sin utgångspunkt i tre frågeställningar. Den första behandlar vilka attityder som pedagogerna har till flerspråkiga barns användande av sina olika språk i förskolans undervisning. Den andra handlar om vilka attityder pedagogerna har till att skapa förutsättningar för flerspråkiga barn att utveckla alla sina språk i förskolans undervisning. Den tredje frågeställningen gäller de eventuella skillnader som framkommer bland pedagogernas attityder till flerspråkighet kopplat till tre bakgrundsfaktorer hos pedagogerna: utbildning, språkliga resurser och erfarenhet av att arbeta i förskola. I denna studie har ett interkulturellt perspektiv använts som teoretisk utgångspunkt.

Studien har utgått från en kvantitativ metod eftersom syftet är att få kunskap om vilka attityder som framkommer hos en större grupp pedagoger. Den datainsamlingsmetod som har används är en webbaserad enkät där respondenterna har fått ta ställning till ett antal påståenden genom fasta svarsalternativ. De data som har samlats in har sedan bearbetats och analyserat med utgångspunkt i studiens tre frågeställningar, vilket har gjorts med hjälp av statistikprogrammet SPSS.

Resultatet av studien visar att pedagogerna generellt har en positiv attityd gentemot flerspråkiga barns användande av alla sina språk i förskolans undervisning. Majoriteten av pedagogerna är positiva till att uppmuntra barnens användande av deras modersmål och menar att lärandet gynnas av att barnen får möjlighet att använda alla sina språkliga resurser. Det framkommer även att vissa pedagoger tycker att det är jobbigt att inte förstå vad barnen säger till varandra när de använder språk som pedagogerna själva inte behärskar. Resultatet visar något mer skilda attityder när det gäller att skapa förutsättningar för flerspråkiga barn att utveckla alla sina språk i förskolans undervisning. Generellt är pedagogerna positiva, bland annat önskar de sig mer kompetens inom området, tycker att det är roligt och är positiva till samverkan med barnens vårdnadshavare. Resultatet visar även att pedagogerna har olika syn på vilket språk som är viktigast att utveckla i förskolans undervisning, modersmålet eller svenskan. Det framkommer även att många pedagoger upplever arbete med att skapa förutsättningar för flerspråkiga barn att utveckla alla sina språk som svårt. För två av enkätens frågor finns ett samband kopplat till någon av de undersökta bakgrundsfaktorerna. Det första handlar om bakgrundsfaktorn språkliga resurser och frågan gällande möjligheten att bidra till god modersmålsutveckling utan att själv behärska språket, där de flerspråkiga pedagogerna tenderade att hålla med om att det är möjligt. Det andra sambandet gäller bakgrundsfaktorn utbildning och frågan om att ha tillräckligt med kompetens för att möjliggöra flerspråkiga barns utveckling av alla sina språk, där pedagogerna som hade moment kopplat till flerspråkiga barns språkutveckling i sin utbildning tenderade att vara av uppfattningen att de har tillräcklig med kompetens. 

This master project in textile design specializes in knitting and spatial design by exploring how knit design can be applied outside traditional contexts, such as fashion. The aim is to design knitted textiles with tactile expressions and spatial structures that engage with the surrounding environment, such as public spaces like airports, historical churches, or train stations.

Detta examensarbete belyser det betydelsefulla uppdraget för förskolan när det gäller att skapa en trygg och gynnsam introduktion för yngre barn. Introduktionen är ett moment som sker varje termin i den pedagogiska verksamheten. Denna studie vill betona hur viktigt det är hur förskolor utformar sin information som rör upplägget av introduktionen av yngre barn. Informationen utgör den allra första kommunikationen mellan förskola och hem och ger det första intrycket av förskolans verksamhet, vilket kan ha betydelse för om en positiv och smidig anpassning och övergång skapas. Främst för barnet men även för vårdnadshavare. I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 17) framhävs betydelsen för samarbetet och samverkan mellan förskolepersonalen och vårdnadshavarna. Förskolan ska på ett nära och förtroendefullt sätt främja en trygg och tillitsfull relation mellan förskolan och hemmet. Genom en välplanerad introduktion där verksamheten genererar arbetsstrategier för att underlätta anpassning och möter barnets individuella behov vid introduktionen skapas även en känsla av trygghet som främjar anknytning till både pedagoger och övriga barn.

I detta examensarbete har flera dokument och texter från olika förskolor som innehåller information riktat till vårdnadshavarna kring introduktionens upplägg av yngre barn i förskolan undersökts och analyserats. Syftet med studien är att undersöka vilka olika introduktionsmodeller som framkommer i dokumenten att förskolorna valt att använda sig av, samt på vilket sätt det synliggörs i dokumenten att förskolorna tar hänsyn till varje individ för att underlätta anpassning under introduktionsprocessen.

Metoden för studien är dokumentanalys. Totalt genomfördes en kvalitativ dokumentanalys av åtta olika dokument och texter från åtta olika förskoleverksamheter som alla innehöll information kring upplägget av introduktionen av yngre barn i förskolan. Dokumenten analyserades för att hitta teman, likheter och skillnader i texterna. Dessa teman utgjorde sedan resultatet.

De resultat som framkom i denna studie visar på variation i valda introduktionsmodeller, olika strategier för individuell anpassning, och att ett vårdnadshavaraktivt förhållningssätt oavsett modell betonas för att skapa en trygg bas för barnet och underlätta positiv anknytning och anpassning till förskolan.

The project, Re-designing patterns, investigates the possibility of reuse in pattern design and textile print and explores how a design method can be implemented in a pattern sketching process to open up for alternative aesthetics for re-design approaches and how narrative patterns can be used to higher the value of textile waste materials. According to EU directives, all member states must collect textiles separately from other waste by 2025. This means that large volumes of textiles will be collected and need to be handled. Re-designing Patterns examine how the obstacle can become an opportunity. What distinguishes textile waste from newly produced textile material is that textile waste carries time and with that comes stories, so-called narratives. These narratives can be used in a design process to create patterns that tell the story of the textile. The purpose of the re-design is to create a new aesthetic that can increase the value of the textile and to create a narrative around the textiles that can tell something about the textile’s already lived life. An imaginary catalyst is used to describe the method and works as a converter. Information/objects or motifs are inserted in the catalyst and out comes suggestions for stories, pattern repetitions and so on. The narrative from the existing textile design is placed into a catalyst where the story is converted into new patterns. The additive pattern is designed to interact with the textiles’ existing pattern and to be printed on the textile. The method used for this is called The pattern catalyst method. The result is three collections of textiles shown together in a spatial design together with a pattern key that tells the story of the textiles. The work shows the possibilities of re-design in the textile print field. It demonstrates that it is possible to work as a textile designer without producing any new material but to use the knowledge of textiles and design to give new value to what is already there.

Denna studie handlar om anmälningsplikten i förskolan. Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärares upplevelser av anmälningsplikten och samarbetet med socialtjänsten, samt om det finns några skillnader i upplevelserna beroende på vart förskollärarna arbetar. Detta undersöks utifrån hur förskollärarna beskriver sina tankar och upplevelser om plikten. 

För att besvara studiens syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning med en nätbaserad enkät med öppna frågor som datainsamlingsmetod. Den skickades ut till förskollärare som är verksamma inom en kommun, genom den fick vi svar på frågor som varit relevanta för vår studie. 

Resultatet av studien visar att upplevelsen av anmälningsplikten är att den är komplex och något svårhanterad. Förskollärarna uttrycker att de vet vad plikten innebär men de tycker att det ibland kan vara svårt med gränsdragningen för när man ska anmäla och inte. Känslor som osäkerhet och rädsla tar ibland över och påverkar plikten att anmäla.  

Syfte  

Vår studie har som syfte att studera hur förskollärare beskriver språkutvecklande strategier i mötet med flerspråkiga barn. Vidare ligger fokus på vilka möjligheter och utmaningar förskollärare upplever i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och berör begrepp som den proximala utvecklingszonen, scaffoldning, internalisering och mediering. 

Metod  

Vi har valt den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Vårt syfte med insamlingsmetoden var att ta reda på förskollärares detaljerade beskrivningar kring arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Totalt deltog 6 förskollärare i vår studie. 

Resultat  

I vårt resultat framgick det att förskollärarna använder sig av flera olika språkutvecklande strategier.  Förskollärarna ser det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn som en möjlighet och en tillgång till förskolans verksamhet. Dessutom har vår studies resultat visat att den största utmaningen som förskollärarna framhäver är att de har begränsade kunskaper kring hur de kan arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn. Vidare belyser resultatet vikten av en kontinuerlig och god samverkan med vårdnadshavarna samt vilka möjligheter och utmaningar som finns. Förskollärarna beskriver att samverkan med hemmet ses som en möjlighet i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. En utmaning som framkommer är att det kan ske missförstånd i kommunikation med flerspråkiga vårdnadshavare och därför använder sig förskollärarna av olika tillvägagångssätt. I vår studie har vi uppmärksammat att förskollärarna lyft betydelsefulla beståndsdelar som behövs för att flerspråkiga barn ska utvecklas i alla sina språk. 

The purpose of the studies was to investigate how preschool teachers teach mathematics to multilingual children in preschool. To answer the purpose, the following questions are applied: How do preschool teachers teach mathematics to multilingual children? What methods are used in mathematics teaching for multilingual children? 

The method used was qualitative interviews that were conducted with preschool teachers at four different preschools. During the interviews, open-ended questions were asked to learn about the preschool teachers' thoughts, reasoning and experiences from their mathematics teaching with multilingual children. Based on the pre-school teachers' answers linked to the interview questions and previous research, four subheadings were created which we used as a starting point when we compiled the answers. These four subheadings are experience and approach, the importance of communication for mathematics teaching, design of mathematics teaching and finally understanding of the mathematical content. 

Clear results that emerged through studies are that communication is a major challenge in teaching multilingual children mathematics. This lack of understanding in communication is of great importance and can contribute to mathematics teaching becoming language teaching instead. In the study, it emerged that multilingual pedagogues are a great resource that makes it easier for everyone in the preschool's operations, both when it comes to interpreting in everyday situations and in teaching with the multilingual children. However, the results show that multilingual teachers’ language resources are mostly used to interpret in different situations, but not so often in teaching contexts with them multilingual children. Our conclusion is to take advantage of multilingual educators’ language resources in teaching with multilingual children to provide the opportunity to create an understanding of the mathematical content when the children have access to all their languages.

Inledning

Idag är de flesta barn inskrivna på förskolan, det i sin tur påverkar hur många barn det blir på varje avdelning. Tidigare fanns det rekommendationer från Skolverket (2013) att det skulle vara 15 barn per barngrupp, nu är det kommunerna som har ansvaret att besluta hur barngruppens storlek ska utformas och att det ska individ anpassas efter barnets förutsättningar och behov. Denna studie handlar om att ta reda på hur barngruppens storlek påverkar förskollärarens pedagogiska arbete. 

Syfte

Syftet är att undersöka på vilket sätt förskollärare upplever att barngruppens storlek påverkar det pedagogiska arbetet. 

Metod

En kvalitativ metod användes med enkätfrågor som datainsamlingsmetod, denna metod ansåg vi lämplig för att få reda på förskollärarnas egna erfarenheter kring det undersökta ämnet. 

Resultat

Forskning samt respondenterna i denna studie lyfter fram att barngruppens storlek har blivit större med åren. Resultatet påvisar förskollärarnas åsikter, tankar och erfarenheter kring hur de upplever att barngruppens storlek påverkar det pedagogiska arbetet i relation till läroplansmålen. Det framkommer även i resultatet att förskollärarna arbetar lösningsorienterat genom att dela upp barnen i mindre grupper, det för att kunna genomföra undervisningen samt att kunna tillgodose individuella behov. 

Vi upplever en osäkerhet kring begreppet undervisning och vad det egentligen innebär i förskolans praktik. Vi ser utförandet av undervisningen komplext eftersom läroplanen är tolkningsbar. Tidigare forskning visar en bredd i förskollärarnas uppfattning av begreppet och dess innebörd, samt att den kan utföras på olika sätt. Vi tycker att undervisningen är viktig men också en utmanande del av förskolans verksamhet. Det väcker en nyfikenhet hos oss och vi ville ta reda på mer, om hur förskollärare resonerar om förskolans undervisning. 

Syftet med vår undersökning var att få insyn i hur förskollärarna resonerar kring förskolans undervisning. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är praxisteorin, Pihlgrens fem undervisningsmiljöer. Vi har använt en kvalitativ metod, self-report där sju förskollärare har besvarat ett antal frågor som riktar sig mot förskolans undervisning. Resultatet visar bland annat att innebörden och genomförandet av undervisning i förskolan upplevs komplext och svårtolkat. Förskollärare kan känna en viss vilsenhet i sin roll kopplat till undervisning, samt känna stress och prestationstvång. De menar dock att träning och erfarenhet underlättar arbetet, att man blir tryggare med tiden. Undersökningen visar också att förskollärare har olika uppfattningar och förhållningssätt till förskolans undervisning och värdesätter olika delar, beroende på barnets utveckling och behov. De för bland annat fram vikten av att arbeta för social hållbarhet, samt med barnens upplevelse av inkludering.  

This research delved into deconstruction and sought to find a conceptual way of using it in fashion design. It traced the evolution of deconstruction in fashion from the Japanese designers of the 1980s to the Belgian movement, highlighting their distinctive approaches. The research wanted to reinterpret these traditional views of deconstruction by challenging traditional norms and exploring the inherent qualities of a button-up shirt. Using the shirt as a starting point, it aimed to create a collection that added diverse perspectives to the concept of a shirt. The research adopted experimental methods, construction techniques, and materials to offer new insights into the potential of the button-up shirt as a starting point. Delving into how performance in fashion design can be presented. Additionally, it offered a formula to review the examples. Demonstrating that deconstruction involves more than just the physical reconstruction of garments: it is a conceptual adventure. 

I dagens mångkulturella samhälle ökar antalet flerspråkiga barn, och deras första möte med skolmiljön sker vanligtvis i förskolan. Därför är det av stor betydelse att förskollärare för-står vikten av språklig stöttning och hur dessa strategier påverkar flerspråkiga barns språk-utveckling. I läroplanen för förskolan (Lpfö18) framgår det att förskolan ska främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn (Skolverket 2018). Även tidigare forskning lyfter strategier kring arbetet med språkutveckling men också de hinder och utmaningar som kan uppstå vid arbetet med flerspråkiga barn. Syftet med studien var att undersöka vilka metoder och strategier förskollärare använder för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling i lekaktiviteter. Studien använde en kvalitativ metod och snöbollsurval som urvalsstrategi. Åtta intervjuer och två observationer genomfördes med legitimerade förskollärare som deltagare. Den transkriberade data bearbetades och analyserades med utgångspunkt i Brymans (2018) teoretiska modell för tematisk analys. Därefter jämfördes resultatet med tidigare forskning. Resultaten visade att förskollärarna var medvetna om flerspråkiga barns behov av språkligt stöd i lekaktiviteter. Dessutom betonades vikten av att vara närvarande förskollärare i barns lekaktiviteter samt att anpassa stödet efter barnens aktuella språknivå och utvecklingsbehov.

Surface prints in fashion design are traditionally used as an add-on to an already constructed garment. This project explores working with garment shape in a way that benefits the print. Motifs from childhood books and movies have been integrated into the prints to evoke a sense of nostalgia and imagination. These nostalgic stories were repurposed into something new within a fashion context. Additionally, ways of enhancing a flat transfer printed motif have been explored through various crafting techniques like painting and beading. The project resulted in examples that demonstrate a dynamic relationship between print and garment.

Sammanfattning 

I vår studie har vi undersökt hur förskollärare resonera kring utformningen av inomhusmiljön på sin avdelning. Vi har också undersökt om förskollärarna använder sig utav någon metod, eller inriktning vid utformningen samt hur de resonerar kring val av material till inomhusmiljön. I studien ger förskollärarna sin syn på strävan efter en anpassad miljö för varje barn men även hur de känner sig hindrade i sitt arbete på grund av lokalernas utformning, stora barngrupper och de resurser som de har att tillgå.  

Syfte 

Syftet med studien är att utforska hur några förskollärare resonerar kring utformningen av den pedagogiska inomhusmiljön. 

Metod 

I studien har vi använt oss utav kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer tillsammans med observationer av respondenternas avdelningar samt self-report. Vi tillämpade oss utav bekvämlighets- och strategiskt urval vilket är baserat på hur många år varje respondent har arbetat som förskollärare. Detta för att få en bredare data till vår insamling samt intresset från oss studenter att kanske få se skillnader i respondenternas svar beroende på yrkeserfarenhet.  

Resultat 

Studiens resultat indikerar på att utformningen på förskolorna ser olika ut beroende på inriktning och resurser. Respondenternas syfte med förskolans miljö är att göra den lättillgänglig för alla barn, lärofylld och utmanande. Resultatet visar att det finns svårigheter för respondenterna när de utformar miljöerna och att det oftast är bristen på resurser, material och spridda åldrar i barngrupperna som gör det svårt. Studiens resultat indikerar att inomhusmiljön på förskolorna bör ses över och ges mer forskning kring utformning av miljön kombinerat med lärande.

Worldwide the textile and clothing industry is responsible for around 10% of global carbon emissions. Furthermore, the upstream activities (fiber production and manufacturing etc.) can account for around 70% of these emissions. Bangladesh, is a significant player in the global apparel export maintaining its 2nd position with increasing market share (6.4% in 2021 to 7.9% in 2022). It is also the second-largest apparel supplier to the European Union. Recycling 1 ton of textile waste can save around 3.376 tons of CO2 equivalent greenhouse gas emissions. Annually, Bangladesh is expected to produce between 500,000-700,000 tons of textile and RMG pre-consumer (industrial) waste (aka Jhut/Jhoot, in the local language). Half of this waste is based on pure cotton, which represents around 15% of the country’s annual cotton import. However, currently, Bangladesh is reported to recycle only 5% to 25% of this waste. The existing textile waste management system in the country is extremely informal, yet massive at the same time, comprising around 20,000-22,000 traders. Establishing transparency and governance by formalizing this sector are some of the key challenges for Bangladesh. This will require a comprehensive understanding of the existing waste management network, quantifying the volumes of waste flowing through it and developing insights into future waste generation scenarios for the country. Through several interviews, field visits, and literature reviews, the existing textile waste management network was mapped. Additionally, a nationwide material flow analysis was conducted to quantify the volumes of waste within this network. Finally, a scenario analysis exercise was conducted to project future waste volumes in the country. The study revealed a staggering 30% of material loss throughout the entire process, with around 20% being classified as Jhut/ Jhoot waste. Scenario analysis in this study shows that Bangladesh, by 2030, could generate cotton-based waste that is four times its existing recycling capacity. Alternatively, the country also could be burdened by around 1.2 million tons of textile wastes that are unsuitable for recycling by its existing technological capability.