The LIVA research and development project (2005-2007) was conceived to integrate automatic indexing, automatic categorization, information visualization and information retrieval in library systems managing textual document collections. After a brief overview of some major information visualization methods, the user interface prototype is introduced.

I mediedebatten har de så kallade sociala medierna fått stort utrymme på senare tid. I rapporteringen om revolutionerna i Nordafrika under våren 2011 har man diskuterat vilken roll sociala medier har haft för att mobilisera befolkningen. Även i Sverige har effekten av sociala medier på samhällsengagemanget debatterats, inte minst i samband med riksdagsvalet 2010. Leder det faktum att så många svenskar använder tjänster som Facebook till att de också uttrycker sina politiska åsikter på ett annat sätt? Kan man tala om ett förändrat engagemang? I det här kapitlet ska vi titta lite närmare på vem som använder sociala medier i Sverige idag och hur sociala medier används i människors samhällsengagemang. Ett särskilt fokus ska ägnas skillnader mellan olika generationer (för olika definitioner, se Zukin et al 2006). Även om det är för tidigt att dra några säkra slutsatser om sambandet mellan sociala medier och samhällsengagemang står det klart att de har blivit ett naturligt inslag i särskilt yngres politiska beteende.

The paper presents results from a case study of information behaviour within a pharmaceutical company. The study is part of a project involving different organizations as cases for a set of research questions related to concepts like information culture, organizational climate, information behaviour, policy and learning in organizations. In the first part of the paper a theoretical background and research questions are discussed. In the second part a case study, mainly from a large multinational company is described and finally survey data are presented indicting positive interrelations between information culture, information service quality and performance.

Under ett antal seminarier i denna serie har vi kunnat höra intressanta inlägg om universitetens historia och aktuella problem. Universitet och högskolor har en rad olika mål och uppgifter. Många av dagens problem rör avvägningen mellan olika mål för, och aspekter av, universitetens verksamhet. En del nämndes redan på Humboldts tid. Humboldttanken rymmer såväl humanitet och vetenskaplig excellens som omvärld. Den rör bildning i relation till kunskap och individ, men också i relation till det omgivande samhället.

I detta avsnitt diskuteras allmänna förutsättningar för satsningar på informationsstöd inom barnomsorgsområdet. Särskilt behandlas erfarenheter från undersökningar av informationsvanor och informationsbehov samt implikationer av detta för utformning av informationssystem.

Ämnet som rubriken syftar på är förstås biblioteks- och informationsvetenskap. Det är nytt som akademiskt ämne med forskarutbildning i Sverige, men internationellt sett etablerat i flera länders högre utbildning. Så är också fallet i vårt grannland Finland, där man haft en institution i nära 25 år i Tammerfors och professur vid Åbo universitet i 10 år. Även internationellt framstår dock ämnet som en jämförelsevis ung disciplin - om vi nu får kalla det så. Det har växt fram främst efter andra världskriget och en expansionsfas tog fart så sent som på 60-talet. I slutet av 1960-talet kom aktiviteter och centrala myndigheter till stånd i Sverige och datorbaserad litteratursökning introducerades. Givetvis har det länge funnits studier av bibliotek och med dessa förknippade förhållanden. Situationen idag är dock annorlunda och vi står inför en ny situation. Jag tänkte framföra några aspekter på amnet och dess utveckling i följande punkter: den svenska bakgrunden; ämnets innehåll och några motiv för ämnet; den internationella utvecklingen; institutionaliseringens innebörd; utbildnings- eller kompetensexplosionen samt förutsättningarna för forskning.

Stadier av vad, hur,varför och till vilken nytta vetenskaplig och teknisk information används kan motiveras bade som praktiska och teoretiska problem. De kan ocksa stimuleras från båda dessa håll. I denna skrift behandlas informationsutnyttjarnde i forsknings- och utvecklingsverksamhet med tonvikt på användningen av facklitteratur och olika hjälpmedel för litteratursökning. Mot bakgrund av en diskussion om forskning, information och tidigare studier analyseras informationsvanorna med hjälp av två fallstudier.

The Swedish School for Library and Information Studies in Boras - changes and developments The change and development from a library school to a fully-fledged academic institute for teaching and research has been a major challenge for the Boras school during the 1990's. The Swedish School for Library and Information Studies in Boras now encompasses the Department for Library and Information Studies at Göteborg University including the Ph.D.-programme, which started there in 1993. The change entailed a revision of the curriculum and a new Master's programme that is currently producing more than 100 Master's theses a year. The new Ph.D. programme has already resulted in six Ph.D.s and a recent expansion from one to five chairs paves the way for future developments. The research profile and organization of the programme in four subdivisions cover the major areas of the field with some emphasis on information seeking and related areas. However there are still some areas where research activities are limited and many challenges are still awaiting. Areas under development within the school are information management, bibliometrics and knowledge organization. The labour market is quite good and a shortage of librarians and information specialists may well lie ahead, as retirements will increase during the next two decades.

The Swedish School for Library and Information Studies in Boras - changes and developments The change and development from a library school to a fully-fledged academic institute for teaching and research has been a major challenge for the Boras school during the 1990's. The Swedish School for Library and Information Studies in Boras now encompasses the Department for Library and Information Studies at Göteborg University including the Ph.D.-programme, which started there in 1993. The change entailed a revision of the curriculum and a new Master's programme that is currently producing more than 100 Master's theses a year. The new Ph.D. programme has already resulted in six Ph.D.s and a recent expansion from one to five chairs paves the way for future developments. The research profile and organization of the programme in four subdivisions cover the major areas of the field with some emphasis on information seeking and related areas. However there are still some areas where research activities are limited and many challenges are still awaiting. Areas under development within the school are information management, bibliometrics and knowledge organization. The labour market is quite good and a shortage of librarians and information specialists may well lie ahead, as retirements will increase during the next two decades.

This article reports on an exploratory analysis of existing data obtained through a national survey carried out in Sweden. The survey questionnaire seeks information on a wide range of issues, including healthcare, library use and Internet use. The analysis presented here explores the relationship among these variables and the concept of trust in healthcare institutions. The results indicate that most of the correlations theoretically suggested were very small and that trust in health institutions in general is high but not strongly related to standard demographic variables found in a general survey of a large population. This exploratory study suggests that more specific indicators of health, experience from health institutions and health-related media exposure are needed to test, in greater depth, the relationships between information exposure, health and attitudes towards health institutions.

Under våren 2010 genomfördes en serie om fyra seminarier med namnet ”Från Högskolan i Borås till Humboldt: Perspektiv på universitetsidén under 200 år”. Det primära syftet var att diskutera den svenska högskolans roller i en tid präglad av stora förväntningar och motsägelsefulla krav på akademin. Denna rapport utgör en dokumentation av seminarieseriens innehåll. Professor Sven-Eric Liedman skriver med samtidskritisk udd om universitetens historia; professor Mats Benner beskriver och analyserar fyra historiska idealtyper av universitet samt belyser det förändringstryck som högskolesektorn verkar under; professor Kerstin Sahlin riktar intresset mot hur universitet skiljer sig från andra organisationer och ger sin bild av hur detta faktum bör återspegla sig i besluts- och ledningsstrukturer. Seminarieserien och rapporten är ett led i Högskolan i Borås kontinuerligt pågående självreflektion och arbete med frågor som rör professionslärosätets identitet och profil. I rapportens senare del presenteras sex korta reflektioner om och/eller seminarieseriens teman utifrån Högskolan i Borås horisont. Reflektionerna är skrivna av professorer från alla högskolans sex institutioner.

Under århundraden har det mänskliga vetandet dokumenterats och samlats. Idag sker det i större omfattning än någonsin och sysselsätter allt fler. Forskningsresultat, dagsaktuella uppgifter, analyser och översikter pro-duceras som aldrig förr. Fortfarande är denna information i hög grad en allmän resurs. Den är i princip tillgänglig för de flesta. Den är relativt billig — ofta gratis. Den kan återanvändas och delas av många utan att förstöras.

DECENTRALIZED MODELS FOR ONLINE LITERATURE RETRIEVAL — A FIELD EXPERIMENT — Online literature retrieval is offered to the academic users via a highly centralized model. In order to test the possibilities to decentralize online services a field experiment was carried out at six university departments. A few persons at each department were introduced to the basic management of literature retrieval and the supply of databases available to them. The interest for using the service was very high and most users were satisfied with the searches. However, many users had problems in making adequate formulations of their search questions. These difficulties were shown to be dependent on the amount of experience from literature retrieval and use of secondary sources as well as the level of education. In general the field experiment was successful both in terms of user saticfaction and the willingness to establish online service at the department level.

The report presents a case study of information use and communication within an applied technical field concerning terrain- vehicle relations. The patterns of information use are analysed according to a number of factors related to organizational environment, nature of work, personal characteristics, availability of and need for information. The theoretical significance of this approach is that it makes it possible to synthetize a number of earlier studies into a theoretical framework. Prom a practical point of view the analysis should constitute a basis for design of a specialized information service for the field under investigation. The results suggest how to define specific user groups with different patterns of information use to which the information services must be adapted. The use of a specialized information service is analysed. It was found that the publications from this service are used by a majority of the population under study. The information service is also equally used by researchers and practitioners, thus reducing the information gap between these two groups.

Information och kommunikation är fundamentalt i forsknings- och utvecklingsverksamhet ungefär på samma sätt som energi och materia ar förutsättningar för en materiell produktionsprocess. Enkelt uttryckt är forskningens uppgift att producera kunskap med utgångspunkt i tidigare kunskan. Denna rapport handlar om problem, möjligheter, förutsättningar och praxis när det gäller att tillvarata tidigare oroducerat vetande i forsknings- och utvecklingsarbete, FLU.

I jägarsamhället var kunskap om var villebråden fanns viktig. Sådan kunskap kunde man få genom att studera djurens beteende, var de äter, var de dricker och hur de rör sig. Idag har vi andra informationsbehov - fler och mer varierade. Samhället är mer komplicerat och vetandet inom teknik, naturvetenskap och mycket annat mer omfattande. Vår omvärld har växt och vi berörs påtagligt av vad som händer inte bara i närmiljön utan även globalt.

Förutsättningarna för att söka och återvinna information hur genom informationsteknologin (IT) förändrats drastiskt under det senaste decenniet. Biblioteken hur datoriserats och anpassat organisationen för att underlätta användningen av biblioteksresurser: Följer informationsvanorna sådana förändringar eller uppstår ett gap mellan möjligt och faktiskt informationsbeteende? I en fallstudie uv ett universitetsbibliotek och dess användare, belystes förändringarna i bibliotekets organisation och service, samt informationsvanor hos kategorin lärare forskare, år 1983 och 1993, genom upprepad datainsamling med ett tioårsintervall.

Biblioteken är en samhällsinstitution som både håller fast vid kärnidén och kontinuerligt förändras när det gäller utformningen av tjänster och i förhållandet till olika medier. En bibliotekarie citeras i en aktuell artikel: ”Vi står för boken men för alla andra medier också” (Skog och Blom, 2011). För att nå fram till barn och ungdomar, som är en viktig användargrupp, krävs att det finns flera vägar till läsande och informationskompetens. Mediebruket är mer varierat: ”Man läser boken, ser filmen och lyssnar på musiken”(ibid.). Internet och sociala media ingår i konceptet lika naturligt som att man anpassar den fysiska miljön till nya förutsättningar. Ökad betoning av mötesplatsfunktionen samtidigt som många nya media tillkommit ger ändrade förutsättningar för servicen. Ett exempel är att e-böcker och andra digitala media ökar samtidigt som behoven att exponera fysiska böcker minskar. En sådan förändringsprocess återfinns i flera länder i västvärlden. Mot den bakgrunden har vi i den senaste SOM-undersökningen ställt frågor om såväl e-böcker som sociala medier och användningen av bibliotekstjänster via Internet. Tillsammans ska svaren ge en bild av den sammansatta mediesituationen i dagens samhälle.

Förtroendet för bibliotek och bibliotekarier är gott. Vi har tidigare sett många tecken på detta, men i den senaste SOM-undersökningen har vi ställt direkta frågor om allmänhetens förtroende för verksamheten vid biblioteken. Det finns dock något av en motsättning mellan ett högt och ganska stabilt förtroende och allmänt positiva attityder å ena sidan och å andra sidan den långsiktiga tendensen till sjunkande användning och minskande utlåningstal.

We report on research in progress on the e-book phenomenon in Sweden, the aim of which is to explore the impact of the e-book at every stage, from authorship, through publishing, library lending and bookselling to readership. Here two aspects of the research are covered, the attitudes of authors and publishers towards e-books, to demonstrate the ‘early adoption’ stage of the e-book in the Swedish market. Interviews with authors reveal that most regard e-books favourably, although most of those who have a contract with publishers see it as a by-product of print publishing. Most authors do not have much experience in e-book publishing or self-publishing. The survey of publishers reveals ambivalence towards e-books and in their relationships with libraries and booksellers. The main ‘drivers’ in the uptake of e-books are consumers’ demands for portable, convenient formats and the search for more economic solutions to the provision of textbooks.