Change search
Refine search result
17181920212223 951 - 1000 of 1856
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 951.
    Johansson, Anna-Carin
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Ohlén, Ingela
    University of Borås, School of Health Science.
    Partners upplevelse av att leva med en person som har kort tarm syndrom: En kvalitativ intervjustudie2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Short bowel syndrome (SBS) är ett tillstånd som uppkommer hos personer som har förlorat stora segment av tarmen vilket resulterar i malnutrition och de som har mindre än 2 meter tarm är mycket utsatta. Forskningen visar att det är många aspekter av livet som berörs för de personer som drabbats av SBS och det medför en förändrad livssituation för den sjuke personen. Förändringarna påverkar inte bara den som är drabbad utan även familjen, så som en partner. För att öka vårdarens förståelse för dessa partners situation är det viktigt att uppmärksamma och belysa deras upplevelse. Syftet med studien är att belysa partners upplevelse av att leva med någon som har SBS. Sju personer som lever med en partner som har SBS har intervjuats och analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. I analysen framkom fem kategorier; förändringar i livet, känslor av uppgivenhet, påverkan på relationen, oro och stöd. Resultatet av denna studie visar att det är många aspekter i livet som påverkas av sjukdomen vilket också berör den sjukas partner. Det framkom att partnern fick göra många anpassningar i sitt liv runt den sjukas behov och det var måltider, toalettbesök och ibland parenteral nutrition som fick styra vardagens planering. De kvinnliga deltagarna i studien uttryckte en känsla av ansvar för familjen, men även för sin sjuka partner periodvis och upplevde det mycket påfrestande. Stödet till den sjuka hade varit bra, men deltagarna upplevde en saknad av stöd och information till de som anhörig.

  • 952.
    Johansson, Ann-Christin
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Sundlöf, Emma
    University of Borås, School of Health Science.
    Anestesisjuksköterskans erfarenhet vid svår intubation: En intervjustudie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Innan anestesisjuksköterskan intuberar en patient i samband med operation verifieras den preoperativa bedömning, som ofta utförs av anestesiläkare. När endotrackealtuben inte placerats på rätt plats i trackea efter två till tre intubationsförsök med bästa möjliga förutsättningar, beskrivs den som svår. Anestesisjuksköterskan bör vara tydlig, respektfull och konkret i sin kommunikation, då detta främjar relationer och samarbete med kollegor i dessa situationer. Det är även viktigt att vara professionell och ta sitt personliga, etiska ansvar för att bevara sin kompetens inom anestesi. Anestesisjuksköterskan kan uppleva den svåra intubationen på olika sätt och syftet med denna studie var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svår intubation. En kvalitativ intervjustudie där sex anestesisjuksköterskor intervjuades och där innehållsanalys användes, utgjorde metod i denna studie. I resultatet framkom att; Anestesisjuksköterskan måste anpassa sig för att bevara kontrollen, som övergripande tema. Anestesisjuksköterskan ska ta kontroll när en svår intubation uppstår och sträva efter ett professionellt och flexibelt förhållningssätt gentemot patient och personal. Genom noggrann planering skapas säkerhet för patienten. En svår intubation kan bero på anatomiska svårigheter hos patienten, där anestesisjuksköterskan känner ett krav på sig att lyckas intubera. Detta kunde leda till glädje, besvikelse, förvirring eller stress. En välformulerad kommunikation från anestesisjuksköterskan är viktig för att övrig personal ska förstå vad som förmedlas. Det är även viktigt med ett fungerande samarbetet med övrig personal för att de ska få förståelse för vad en svår intubation innebär. Bra rutiner, riktlinjer och noggrann preoperativ bedömning leder till att anestesisjuksköterskan känner sig trygg och bättre förberedd på att lyckas intubera. Detta kan bidra till ökad patientsäkerhet.

  • 953.
    Johansson, Anneli
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Skarp, Johanna
    University of Borås, School of Health Science.
    Motivation till livsstilsförändringar för patienter med diabetes typ 2: Distriktssköterskans erfarenheter2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Distriktssköterskan arbetar hälsofrämjande, både preventivt och promotivt. Hälsofrämjande arbete innebär att förbättra hälsotillståndet för enskilda personer och grupper. Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där komplikationer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor, därför är livsstilsbehandling grundläggande. Information saknas dock om hur vården ska vägleda och motivera patienter till bestående livsstilsförändring. Distriktssköterskor inom primärvården med vidareutbildning inom diabetesvård ansvarar för vården till patienter med diabetes typ 2. Studiens syfte är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att motivera patienter med diabetes till livsstilsförändring. Kvalitativ metod användes där datainsamling gjordes genom intervjuer. Åtta distriktssköterskor deltog i studien och den insamlade datan analyserades med innehållsanalys. Resultatet visar att distriktsköterskan utgår från patientens resurser och förutsättningar när motivation och råd till livsstilsförändringar ges. Distriktssköterskan respekterar patientens egen vilja som är avgörande. Distriktssköterskorna anser det väsentligt att patienten får kunskap om sjukdomen, komplikationer och levnadsvanornas betydelse. Respekt, delaktighet och förtroende är viktigt i mötet med patienten. Patienten saknar ofta förmåga att förändra levnadsvanorna när sjukdomen förnekas, vid psykisk ohälsa och vid brister i patientens sociala situation. Patienter som är nydiagnostiserade eller där livsstilsförändringarna ger resultat upplevs mest motiverade. Livsglädjen är betydelsefullt vid livsstilsförändringar, att patienterna känner förmåga och samtidigt upplever livskvalitet. Resultatet visar att distriktssköterskorna har god samverkan med andra professioner men saknar ibland redskap för att motivera patienterna samt utbildning inom pedagogik för att kunna genomföra grupputbildningar. Författarnas förhoppning är att föreliggande studie blir ett stöd för distriktssköterskan i arbetet med att motivera patienter med diabetes till förändrade levnadsvanor samt stimulera till vidareutveckling inom området.

  • 954.
    Johansson, Carina
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Vårhall, Helena
    University of Borås, School of Health Science.
    ACTION ett IKT-baserat stöd i vård och omsorg: Personalens erfarenheter av att stödja äldre och deras anhöriga via ACTION-tjänsten2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Eftersom andelen äldre som är i behov av vård- och omsorg ökar i samhället kommer även anhörigvårdare att öka och i många fall kan det innebära en tung börda, isolering och ensamhet. ACTION-tjänsten är en form av IKT-baserat anhörigstöd som kan vara ett komplement till andra former av stöd till anhöriga. Med IKT menas Informations och Kommunikations Teknologi. Tidigare forskning om vård- och omsorgspersonalens upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ACTION-tjänsten är knapphändig. Syftet med studien var att beskriva vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av att stödja äldre och anhöriga som vårdar sina äldre närstående i hemmet, via ACTION-tjänsten. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med vård- och omsorgspersonal som arbetar med ACTION-tjänsten. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att ACTION-personalen upplever det positivt att stödja anhörigvårdare och deras närstående via ACTION-tjänsten. ACTION-personalen tycker att ACTION-programmen är ett bra hjälpmedel för att ge de anhöriga kunskaper och självförtroende och på så vis kunna stärkas i sin roll som anhörigvårdare. Genom kontakt via bildtelefoni skapas en djupare relation mellan personal och anhörigvårdare eftersom att de har möjlighet att pratas vid oftare och de ser varandra vid samtalet. Genom detta upplever personalen att de på ett bra sätt kan ge den individuella vård och stöd som anhörigvårdarna är i behov av. Personalen upplever det också positivt att kunna hjälpa anhörigvårdare att bryta sin isolering genom att skapa sociala kontaktnät mellan ACTION-användarna. I studien framkommer det också att flera av personalen saknar stöd och handledning från kommunledningen. I diskussionen diskuteras resultatens huvudfynd med stöd av tidigare forskning.

  • 955.
    Johansson, Carola
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Stenseke, Sara
    University of Borås, School of Health Science.
    Erfarenheter av egenvård i relation till hälsa hos tonåringar med diabetes typ 1: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att insulinproduktionen i bukspottskörteln upphört. Sjukdomen kräver daglig kontroll av blodsockernivån samt tillförsel av insulin. För personen som lever med diabetes blir den dagliga utmaningen att hålla en jämn blodsockernivå för att undvika komplikationer. Andra delar av egenvården, såsom kostrestriktioner och daglig motion, måste också skötas för att motverka senkomplikationer längre fram i livet. Idag ökar diabetes typ 1, främst bland barn och ungdomar i de nordiska länderna. Därför är det viktigt att det finns kunskap om individens erfarenheter av diabetes och hur sjuksköterskan kan stötta tonåringen för att de ska uppleva välbefinnande. Denna litteraturstudie är baserad på kvalitativa artiklar med syfte att undersöka tonåringars erfarenheter av egenvård i relation till hälsa med diabetes typ 1. Totalt inkluderades 11 artiklar som har analyserats och ett resultat utifrån dessa identifierades tre kategorier med sju underkategorier. Kategorierna är: Känna sig annorlunda, självständighet och slav under sjukdomen. Tonåringarna kände sig annorlunda gentemot sina kamrater då de ständigt var tvungna att tänka på vad de åt, flera gånger om dagen kontrollera blodsockervärdet samt injicera insulin. Kategorin självständighet är ett samlingsnamn som beskriver ansvaret som det innebär för tonåringen att leva med diabetes. Flera deltagare upplevde sig mognare än jämnåriga och de var tvungna att ta ett större ansvar än sina kamrater. Att vara ”slav under sjukdomen” beskriver de konflikter som tonåringen erfor i samband med sjukdomen. För att känna sig ”normal” kunde tonåringen i vissa situationer lämna mätinstrumenten lämnas hemma trots rädslan och oron över att drabbas av hypoglykemi, lågt blodsocker. I diskussionen förs ett resonemang hur sjuksköterskan kan hjälpa tonåringen till att uppleva välbefinnande och hälsa i samband med egenvård. Sjuksköterskan bör stötta, motivera och ge undervisning på ett individuellt sätt så att tonåringen kan applicera råden i dess vardag.

  • 956.
    Johansson, Caroline
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Widegren, Zascha
    University of Borås, School of Health Science.
    Lidandets kamp: Existentiellt lidande vid bröstcancer2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år får drygt 6 300 kvinnor diagnosen bröstcancer, vilket innebär att var tionde svensk kvinna riskerar att drabbas av sjukdomen under sin livstid. Att drabbas av en cancersjukdom innebär ett stort lidande. Vi som sjuksköterskor kommer, med stor sannolikhet, att träffa på den här patientgruppen. Problemformulering: Utifrån den litteratur som vi läst finns det en aspekt av lidandet hos den här patientgruppen som inte uppmärksammas i tillräckligt hög grad. Sjuksköterskor tycks ha en tendens att undvika patientens uttryck av existentiellt lidande. För att kunna bemöta dem med en god omvårdnad behöver sjuksköterskan kunskap om hur patienterna upplever det existentiella lidandet och vilka behov de har. Syfte: Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av existentiellt lidande, behov och meningssökande. Metod: En litteraturbaserad analys av kvalitativ forskning, vilken baserades på Evans (2003) modell. De artiklar som använts i resultatet är funna via databasen Cinahl. Resultat: Detta presenteras i form av fem teman: Krisen, Förlusten, Ovissheten, Behovet av bekräftelse och stöd samt Sökandet efter mening. Diskussion: Här behandlas metod och resultat var för sig. I resultatdiskussionen framkommer att det existentiella lidandet hos den här patientgruppen är stort och återfinns på de tre nivåerna att ha lidande, att vara i lidande samt att varda i lidande. Vidare framkommer att vården måste bli bättre på att bemöta kvinnornas existentiella lidande. Slutsats: Här ges exempel på implikationer för hur den här nya kunskapen kan användas av sjuksköterskan i hennes kliniska verksamhet. Människan har en stor inre förmåga att hela sig själv genom att hitta läkande krafter inom sig, detta måste vården bli bättre på att tillvarata.

  • 957.
    Johansson, Elin
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Ivarsson, Madelene
    University of Borås, School of Health Science.
    Kommunikation och delaktighet i mötet mellan sjuksköterska och patient med afasi2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas ca 35000 människor av stroke varje år, av dem får 8000 afasi. Afasi ger talsvårigheter både i att förstå andra och att uttrycka sig. I vården möter sjuksköterskan ofta patienter med afasi och kommunikationen blir då inte lika självklar. Sjuksköterskans uppgift är att ha en kommunikation där de kan förstå varandra. Vårdrelationen är nödvändig för kommunikationen och för att göra patienten delaktig. Syftet är att beskriva kommunikationen mellan sjuksköterska och patient med afasi samt patientens delaktighet i vårdandet. Uppsatsen är en litteraturstudie och ansatsen är kvalitativ då syftet var att lyfta fram mänskliga erfarenheter och upplevelser. I innehållsanalysen framkom subteman och teman som sammanställts till ett nytt resultat. Samverkan, Igenkännande, Värdighet och självförtroende, Trygghet och förtroende, Beröring och kroppsspråk och Tidsaspekten var de subteman som framkom ur analysen och som skapade de två temana, Ömsesidig relation och Ickeverbal förmedling. Detta har visat sig vara det centrala i kommunikationen med en patient som har afasi. Resultatet visar att kommunikationen i vårdrelationen är grunden för allt vårdande, och förmodligen är det ännu viktigare för en patient med afasi. En vårdande relation behövs för att patienten ska känna förtroende och tillit till sjuksköterskan. Att få stöd som ger ökat självförtroende och att vara delaktig i sin vård är nödvändigt för att kunna kommunicera och förstå varandra. Att känna igen och att ha tillit till sjuksköterskan underlättar i vårdrelationen och kommunikationen.

  • 958.
    Johansson, Elin
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Jägsten, Anna
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Din profession ligger i att söva och inte i att forska” En kvalitativ intervjustudie om anestesisjuksköterskors upplevelser av att ta till sig och införliva omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Anestesisjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgift är anestesiologisk omvårdnad. De ska även verka för att den anestesiologiska vården blir evidensbaserad genom att ta initiativ till och verka för omvårdnadsforskning. Idag sker omvårdnadsforskningen i en accelererande takt och det krävs av anestesisjuksköterskan att hålla sig a´jour med vad resultaten visar. Tidigare forskning visar att det är oklart om omvårdnadsforskningsresultat idag används av anestesisjuksköterskor i den kliniska verksamheten. Syftet med studien är därför att ta reda på hur anestesisjuksköterskan upplever att ta till sig och införliva omvårdnadsforskning i det kliniska arbetet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts. Åtta intervjuer har genomförts och analyserats. Resultatet visar att anestesisjuksköterskors försök att införliva omvårdnadsforskning på arbetsplatsen styrs av begränsningar och möjligheter. Begränsningarna upplevs vara: att inte riktigt förstå innerbörden av begreppet omvårdnadsforskning, att inte ha tid till att diskutera, utvärdera eller tillämpa omvårdnadsforskningsresultat, att omvårdnadsforskning prioriteras lågt i organisationen och brist på forskningsmetodik. Möjligheterna upplevs å andra sidan vara: En vilja att hålla sig ajour, tillgång och tid till att ta till sig och införliva omvårdnadsforskning samt att ha kunskaper kring forskningsmetodik.

  • 959.
    Johansson, Ellinor
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Leyton, Linnea
    University of Borås, School of Health Science.
    Undervisning i egenvård inom diabetesvård: Betydelsen av underliggande behov2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes är en mycket vanlig sjukdom världen över och antalet insjuknande ökar, vilket mycket beror på samhällets modernisering och livsstilsförändringar. Underliggande behov bör lyftas fram för att tillgodogöra sig betydande kunskap. Sjukdomen medför även komplikationer, så som neuropati som drabbar nerver och perifera blodkärl, vilket ofta resulterar i sår. Genom undervisning gällande egenvård kan patient och sjukvårdspersonal tillsammans arbeta förebyggande så att komplikationer undviks eller förbättras. Det har dock visat sig att undervisningen inte tas in på ett effektivt sätt av patienterna. Vilka behov som är underliggande för hur en person kan ta in denna undervisning finns inte sammanställt i tidigare forskning. Syftet med den här studien är att beskriva patientens behov av undervisning i egenvård vid diabetessår. Som metod valdes en litteraturbaserad studie och litteraturen analyserades utifrån Axelssons (2008) analysmetod. Studien utgörs av både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar med studier utförda i flera länder. Resultatet visar på behov av införlivad kunskap, förkastelse av förnekande och undanflykt samt vägledning, och att undervisning är en viktig del för hur väl patienter utför egenvård, samt att ett behov utav mer kunskap finns. I efterföljande diskussion styrks resultatet och viktiga aspekter för sjuksköterskan att vidta för bättre egenvårdsutförande av patienten diskuteras.

  • 960.
    Johansson, Elvy
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Öjdefors, Monica
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Livet gör såna vurper me´ en”: Hur det är att leva som närstående till person med afasi2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Talet består inte enbart av ord. Förståelsen av tal innefattar mycket mer än igenkännandet av ord. Talspråket omsluts av ”klang” som ger uttrycksfullhet utöver det verbala. Vid afasi har man minskad förmåga till språklig kommunikation. Eftersom kommunikation bygger på utbyte mellan två eller flera parter, så påverkas även närstående av kommunikationsproblemen när någon drabbas av afasi. Närstående betraktas som resurs i omvårdnaden från vårdens sida och de glömmer ofta själva sina egna behov. Vi vill undersöka och beskriva erfarenheter hos närstående om de förändringar som blir när någon nära drabbas av afasi och hur man finner vägar till kommunikation. Vi har gjort en intervjustudie där vi intervjuat närstående till personer som drabbats av afasi. Resultatet, som presenteras i nio teman, visar att närstående upplever kommunikationsproblemen som en svårare förlust än en fysisk funktionsnedsättning. Det är en stor förlust när par tappar förmågan att bekräfta varandra genom samtal. Närstående upplever också en ökad bundenhet på grund av den afasidrabbades ökade behov av fysisk och psykisk närhet. Vi vill särskilt belysa bristen på stöttning och information från vården. Närstående har själva fått skaffa information om afasi och behandlingsmetoder och efter hemkomsten har det varit svårt för den som drabbats av afasi att få hjälp med talträning från den professionella vården. Närstående är en grupp som utför ett stort och betydelsefullt arbete i vården. För den som drabbats av afasi är det positivt för tillfrisknande och motivation att ha de närstående hos sig, men även närstående behöver stöttning för att orka med. Det har satsats mycket resurser för att förbättra deras situation, men det saknas system för att följa upp effekterna av stödet och det finns ingen mall för att bedöma närståendes behov.

  • 961.
    Johansson, Emelie
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Blomstrand, Patric
    University of Borås, School of Health Science.
    Erfarenheter av att vara anhörigvårdare till en närstående som drabbats av stroke: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Antalet personer som insjuknar i stroke ökar ständigt och i takt med detta får allt fler rollen som anhörigvårdare. Ofta känner de sig oförberedda inför den kommande rollen. Trots det ökade antalet anhörigvårdare finns det mycket stöd att få vilket kan tyda på att information om stödet inte når ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva anhörigvårdares erfarenheter av att vårda närstående som drabbats av stroke. Genom Axelssons modell för litteraturstudier inkluderades tolv artiklar. Tre huvudteman - Kommunikation mellan anhörigvårdare och sjukvården, Utmaningar som uppstår i hemmet och Den nya rollen - utformades under analysen som sedan kunde brytas ned i sex subteman och presenteras i resultatet. I diskussionen diskuteras t.ex. att relevant information är viktig för motverka många av de orosmoment som kan upplevas i hemmet, att anhörigvårdare behöver egentid för att kunna vila ut och hantera utmaningarna de ställs inför samt vad sjuksköterskor kan göra i sammanhanget. Slutsatserna kan förkortas till: Bemötandet, Vikten av information, Behov av egentid och Hälso- och sjukvårdens rutiner.

  • 962.
    Johansson, Eva-Lena
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Sanfridsson, Ulla
    University of Borås, School of Health Science.
    Mångbesökare: En utsatt patientgrupp2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Mångbesökare är ett begrepp som används för att beskriva patienter som söker vård ofta inom både primärvård och akutsjukvård. Begreppet mångbesökare är ofta negativt laddat på grund av sjukvårdspersonalens och medias förutfattade meningar där mångbesökarna beskrivs som patienter som söker vården i onödan, det vill säga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mångbesökarna och problemet med att gruppen söker många olika vårdgivare. Syftet med studien är att beskriva vad som kännetecknar patienter vilka betraktas som mångbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien är en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visar att mångbesökare kännetecknas av att det är fler kvinnor än män som definieras som mångbesökare, åldersmässigt är mångbesökare i medelåldern, men de kan också vara äldre som är multisjuka och yngre patienter som är i en krissituation. Mångbesökare visar sig ha ett stort vårdbehov, okunskap om den egna hälsan, ha en stor tillit till sin läkare, ha ett stort lidande, att ofta vara svårt sjuka samt att de har flera negativa upplevelser av vården. Flera uttrycker ett lidande och ett utanförskap. Slutsatsen är att mångbesökare är en utsatt patientgrupp med ett stort lidande med både somatisk och psykisk sjukdomsbild som behöver god vård, bra möte med vårdpersonal, kontinuerlig läkarkontakt och god tillgänglighet. En fördel för patientgruppen vore att det fanns multidisciplinära team bestående av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer och kuratorer som kan identifiera patientgruppens ohälsa och rätt hjälp kan sättas in.

  • 963.
    Johansson, Henric
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Falk, Johanna
    University of Borås, School of Health Science.
    Granskning av ambulanssjukvårdens riktlinjer i Västra Götalandsregionen avseende höftfrakturer med hjälp av instrumentet AGREE II2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården har gått från att ha varit en ren transportenhet till att vara en i det närmaste rullande akutmottagning. Till sin hjälp har ambulansbesättningen behandlingsriktlinjer som de bör följa. Behandlingsriktlinjer är sammanställningar av praktisk information som bistår vårdare och patienter i att ta sjukvårdsgrundande beslut under vissa specifika kliniska omständigheter, som även gäller som generella läkemedelsordinationer. Syftet med denna undersökning är att granska och jämföra variationer i Västra Götalands behandlingsriktlinjer inom ambulanssjukvården med avseende på patienter som drabbats av höftfraktur samt hur de överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. De fem ambulansområdenas behandlingsriktlinjer i Västra Götalandsregionen avseende omhändertagandet av patienter med misstänkt höftfraktur undersöktes. Granskningen av behandlingsriktlinjerna utfördes med hjälp av granskningsinstrumentet AGREE II. Dessutom jämfördes behandlingsriktlinjerna avseende likheter och skillnader i rekommenderad behandling. Resultat visade att de som arbetar med framtagandet av behandlingsriktlinjer bör vara tydligare med att synliggöra evidensen som ligger till grund för de olika rekommendationerna. Dessutom bör det framgå vilka som varit delaktiga i framtagandet av behandlingsriktlinjen samt vilken funktion de hade i processen. Behandlingsriktlinjerna för höftfraktur i regionen har i stort sett lika rekommendationer men lokala skillnader förekommer. Det är viktigt att få med patientgruppens åsikter och preferenser i framtagande av behandlingsriktlinjer för att ge dem möjlighet att vara delaktiga i vården redan i framtagandet av behandlingsriktlinjen. Att inte ange evidens gör att man bortser från ambulanssjuksköterskan som forskningskonsument. Detta ger ambulanssjuksköterskan sämre möjlighet att kritiskt granska den ordinerade behandlingen utifrån den forskning som finns tillgänglig och som det antas att behandlingsriktlinjerna bygger på.

  • 964.
    Johansson, Ing-Britt
    University of Borås, School of Health Science.
    Föräldrastress: en riskfaktor för barns sömn?2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Stress är en riskfaktor och en fråga som blivit alltmer aktuell för barnhälsovården då forskningen ser att vuxna och barn kan påverkas negativt till ohälsa. Vanligt förekommande frågor på BVC är de som handlar om föräldrars stress och barns sömnproblem och det är därför angeläget att fördjupa sig i dessa frågor. I den här uppsatsen undersöks eventuella samband mellan föräldrastress och barns sömnproblem med hjälp av en tvärsnittstudie där föräldrar besvarade enkätfrågor. Resultatet visade ett samband mellan föräldrastress orsakat av problem i parrelation och barns sömnsvårighet. Däremot fanns inget belägg i det totala resultatet för något samband mellan barns sömnsvårigheter och stress i föräldraskap. Även om resultatet i denna studie inte kunde påvisa starka samband är frågan inte mindre intressant eftersom det finns annan forskning som tyder på att stress i familjen orsakar hälsoproblem hos både barn och vuxna. BVC har ett stort ansvar för att främja hälsa hos barn och stödja föräldrarna och behöver tydliga arbetsredskap för att kunna utföra uppdraget effektivt.

  • 965.
    Johansson, Ing-Britt
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Sköld, Malin
    University of Borås, School of Health Science.
    Livsstilsamtal: en vändpunkt för patienten?2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Livsstil har en avgörande betydelse för folkhälsan. Vår hälsa försämras och felaktig kost, brist på motion, alkohol och tobak orsakar en allt större sjukdomsbörda i Sverige. Denna studie belyser vilka effekter livsstilsamtalet har på patientens förändring av livsstil. Metoden var att söka både kvalitativa och kvantitativa artiklar för en litteraturöversikt Hälsoscreening kombinerad med ett livsstilsamtal har Färnkvist, Olofsson och Weinehall (2008) visat en lägre frekvens av hjärt-kärlsjukdom och diabetes elva år efteråt. Hur man ska använda den motiverande delen i samtalet behöver däremot studeras mer i framtiden. Ökade kunskaper krävs hos vårdpersonal, hur de på ett pedagogiskt sätt ska möta patientens behov och öka deras motivation. Livsstilsamtalet i sig har en stor betydelse för förändringsprocessen till ett bättre liv men hur effekten blir kan också bero på patientens egna kunskaper, förväntningar och behov. De vetenskapliga artiklar som analyserats tyder på att livsstilssamtal med ett strukturerat arbetssätt med hjälp av hälsokurva kan leda till en livsstilsförändring och ökad hälsa men att frågan varför patienten gör sin förändring i livet kvarstår För att få veta mer om människans motivation bakom beslut till förändring är författarna till denna studie överens om att en empirisk studie med frågor ställda till patienten via en enkät eller att ta del av patienters berättelser bättre belyser frågan. Även hur vårdpersonal ska arbeta pedagogiskt behöver studeras mer i framtiden. Det saknas tillräcklig kvalitativ forskning inom vårdvetenskap om hur vi ska närma oss patienter som är i behov av en livsstilsförändring.

  • 966.
    Johansson, Jennie
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Packendorff, Niclas
    University of Borås, School of Health Science.
    Att ge en bit av sig själv: Upplevelser av att vara njurdonator2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Kronisk njursvikt kan idag endast botas med njurtransplantation, där donationen ofta sker från en levande donator som genomgår en omfattande hälsoundersökning för att få donera. Utifrån den subjektiva kroppen ger donatorn en bit av sig själv och därmed kan både hans/hennes identitet och livsvärld förändras, vilket kan ge ett lidande. Med den här kunskapen kan sjuksköterskan bli medveten om lidandet och både bemötandet och vården kan därmed förbättras för donatorn. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa njurdonatorers upplevelser av att donera en av sina njurar. Med en systematisk sökning i databaser blev resultatet åtta kvalitativa artiklar som svarade an mot syftet. Artiklarna granskades avseende kvalitet. Evans (2002) metod för beskrivande syntes användes och fyra nya teman med tillhörande subteman uppstod. Resultatet beskriver donatorers motiv för att donera, som att se den blivande mottagaren bli sämre i sin sjukdom och viljan att återupprätta hälsan hos mottagaren. När donatorerna beslutat sig för att donera förberedde de sig mentalt inför operationen och det kunde då uppstå främmande känslor och rädslor. Det framkommer även att donatorns livsvärld förändras efter donationen, dels glädjen över att gett någon hälsa åter men även lidande i form av smärta, trötthet och känslor av förlust. Många donatorer ville att deras relation till mottagaren skulle vara densamma som innan donationen men relationen blev för många istället starkare. Vårdrelationen framställs av flera som positiv men det förekommer också att donatorer upplevde att de inte fick bekräftelse från vårdpersonalen. Diskussionen behandlar donatorns lidande i samband med donationen. Det talas om hur intimiteten till mottagaren kan påverka donatorns vilja att donera.

  • 967.
    Johansson, Jenny
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Razegh, Nazkhatun
    University of Borås, School of Health Science.
    Vad händer nu? Vad patienter önskar för information vid hjärtinfarkt2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtinfarkt leder årligen till att många mister sitt liv runt om i världen. Vilka riskfaktorer som finns för att drabbas av en hjärtinfarkt och vad en hjärtinfarkt innebär är viktig information. Symtom och behandlingar som är kopplade till hjärtinfarkt är viktigt att sjuksköterskan ändå informera patienterna om samt vilka rutiner som finns och kunna skapa en bra vårdrelation. Om sjuksköterskan har kunskap om vilka informationsbehov patienterna har kan detta leda till att patienterna upplever trygghet och känner sig delaktiga i sin vård. Syftet med detta arbeta är att belysa vad patienterna önskar för information vid en hjärtinfarkt. De valda artiklarna sammanfattades i en översiktstabell. Resultatet presenterar vilken information patienterna önskar vid en hjärtinfarkt i temana: patienter önskar information om vad hjärtinfarkt innebär, patienterna önskar information om läkemedel vid en hjärtinfarkt samt att patienterna önskar information om livsstilförändringar och påverkan på livet vid en hjärtinfarkt. Patienterna upplevde att otillräcklig information inom dessa områden ökade deras osäkerhet. I diskussionen presenterar författarna huvudtemana och belyser patienternas delaktighet och sjuksköterskans roll i att ge patienten möjlighet att uttrycka sina behov.

  • 968. Johansson, K.
    et al.
    Ekebergh, Margaretha
    University of Borås, School of Health Science.
    Dahlberg, Karin
    A lifeworld phenomenological study of the experience of falling ill with diabetes2009In: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 46, no 2, p. 197-203Article in journal (Refereed)
  • 969.
    Johansson, Kristina
    University of Borås, School of Health Science.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom den slutna vården: En fenomenologisk hermeneutisk studie2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj. Det innefattar en livssyn som bejakar livet och ser döendet som en normal process men att arbeta som sjuksköterska med palliativ vård inom den slutna vården är ett område som i låg grad beskrivits inom forskning. Däremot finns mer studier gjorda som beskriver distriktssjuksköterskors och hospicesjuksköterkors upplevelser i att arbeta med svårt sjuka och döende patienter. Syftet med studien var att beskriva innebörden i sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt skede och som vårdas inom den slutna vården. Studien är kvalitativ och vilar på en livsvärldsteoretisk grund. Åtta sjuksköterskorna inom den slutna vården intervjuades i anslutning till respektive arbetsplats. Intervjuerna analyserades sedan utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Resultatet av sjuksköterskornas upplevelser presenteras i åtta teman: tacksamhet över att få ta del av en annan människas liv och avslut, att bli berörd av det kroppsliga och existentiella, att leva platsen och rummet, att ge och ta emot kraft/energi, öppenhet inför patienter och kollegor, att införliva kunskapen i sig själv, förmåga att göra om sig själv och tiden som inte finns. Den tolkade helheten handlar om innebörder av kontraster och det motsägelsefulla i vårdandet. I mötet med patienter som är nära döden, är det viktigt att veta hur vårdarna upplever sin situation. Ökad förståelse och kunskap inom området kan bidra till bättre vårdkvalitet för patienterna samt ge sjuksköterskor bekräftelse i det som de gör i denna prioriterade kontext.

  • 970. Johansson, Kristina
    et al.
    Lindahl, Berit
    University of Borås, School of Health Science.
    Moving between rooms--moving between life and death: nurses' experiences of caring for terminally ill patients in hospitals2012In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 21, no 13/14, p. 2034-2043Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim. This study describes the meanings of generalist registered nurses' experiences of caring for palliative care patients on general wards in hospitals. Background. Earlier research shows that work with patients in palliative care is demanding. More research concerning palliative care is undertaken in oncological care, in hospice and in home-care settings than in general wards. It is therefore important to examine the palliative care in the context of acute-care settings to discover more about this phenomenon, to understand the experiences of nurses in this situation and to develop patient care. Design. Qualitative, descriptive and interpretive study. Method. Eight registered nurses in two different hospitals in Sweden were interviewed. The patients on these wards suffered from surgical and medical conditions, i.e. both curative and palliative care were administered. The interviews were analysed using a phenomenological hermeneutical approach inspired by Ricoeur's philosophy. Results. The registered nurses' experiences are presented as seven themes and a comprehensive, interpreted whole. This latter revealed the significance of contrasts, contradictions and movement between the material and psychological experiences of the room and nursing care in this care context. Conclusions. The registered nurses say that something momentous occurred during the care process and they showed a strong determination and commitment to being part of the ending of the patient's life circle, despite the situation often being one of stress. Relevance to clinical practice. The findings highlight the need for various forms of support for the nurses to meet their need for new and updated knowledge and support in existential matters. This may promote a better quality of care and confirm the nurses in their caring practice. Moreover, there is a need to introduce the hospice philosophy into acute-care settings in hospitals.

  • 971.
    Johansson, Lena
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Johansson, Pernilla
    University of Borås, School of Health Science.
    Bedömning och lindring utav långvarig somatisk smärta hos den äldre patienten: Utifrån sjuksköterskans erfarenheter2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Medellivslängden har ökat i Sverige sedan 1860- talet, detta leder till att den äldre befolkningen ökar i samma takt. Då vårddygnen på sjukhus kraftigt minskat läggs det mer ansvar på primärvård och kommunal vård. Problemet är att dessa sjukvårdsinrättningar har en längre kommunikationsväg kring en patient och har svårare att genomföra snabba förändringar, när det gäller medicinering eller förändrade omvårdnadsåtgärder. Många äldre patienter är undermedicinerade vad gäller smärtlindring och det trögare kommunikationsnätet gör det besvärligare att åtgärda problemet. I bakgrunden beskrivs vilka olika faktorer som kan påverka upplevelsen av smärta, vad långvarig somatisk smärta är samt vilket ansvar sjuksköterskan har. Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av bedömning och lindring utav långvarig somatisk smärta hos den äldre patienten inom äldreomsorgen. Resultatet visar hur viktigt det är med en fungerande organisation, där kommunikationen är nyckeln. Kontinuerlig utbildning för att sjuksköterskan ska kunna hålla sig à jour med senaste riktlinjer och åtgärder för att utveckla effektiva strategier gällande smärtlindring för att möta de särskilda behoven hos den äldre patienten. Dessutom har sjuksköterskans bemötande och attityd betydelse för hur utfallet blir. I diskussionen påtalas att det behöver implementeras lokala riktlinjer och rutiner för smärtbedömning och smärtlindring, som ett stöd för sjuksköterskans arbete. Samtliga artiklar beskriver svårigheter som sjuksköterskan möter vid smärtbedömning och smärtlindring. Dessa svårigheter och bristen på lokala riktlinjer får till följd att patienten behandlas olika av olika sjuksköterskor, samt att underbehandling är vanligt förekommande.

  • 972.
    Johansson, Linda
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Sterner, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Uppföljning av intensivvårdspatienter: En handlingsplan2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Forskning har visat att intensivvårdspatienter upplever en mängd problem efter sin vårdtid på intensivvårdsavdelningen. Dessa problem, som ökad stress, sömnsvårigheter, delirium och post traumatiskt stressyndrom kan ge en försämrad livskvalitet efter vårdtiden. Syftet är att utifrån aktuella forskningsresultat beskriva olika sätt för uppföljning av intensivvårdspatienter för att utforma en handlingsplan för uppföljning som syftar till att om möjligt minska lidandet för intensivvårdspatienterna efter utskrivning från IVA. Författarna fann ett flertal olika sätt att bedriva uppföljning efter vård på intensivvårdsavdelning som till exempel att föra dagbok, mottagning, telefonuppföljning och inrättande av tjänst som sambandssjuksköterska samt uppföljningsenhet. De olika uppföljningsenheterna var uppbyggda och fungerade på olika sätt. Den handlingsplan vi konstruerat och presenterar utgår från en kombination av; dagbok som används som en del i ett mottagningsbesök och en sjuksköterska som efter utskrivning från intensivvårdsavdelningen besöker patienten på vårdavdelningen. Handlingsplanen visar enligt författarna på ett sätt att utforma en heltäckande och lyckad uppföljningsverksamhet som angriper problemen från flera riktningar.

  • 973.
    Johansson, Liselott
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Ståhl, Anna
    University of Borås, School of Health Science.
    Att växa i sjuksköterskeprofessionen Sjuksköterskestudenters upplevelser av klinisk utbildning och handledning2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskestudenter alternerar under studietiden mellan teori och klinisk utbildning. För att kombinera dessa områden krävs att sjuksköterskan finns tillgänglig som handledande förebild. I sjuksköterskans profession är huvuduppgiften att vårda. Det är på den kliniska utbildningsplatsen studenten ges tillfälle att omsätta sina teoretiska kunskaper om vårdandet till praktiska kunskaper. Yrkeshandledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter. Ett etiskt förhållningssätt i genomförandet av handledningen krävs samt att handledningen sker i form av reflekterande samtal i uppföljningsfasen. Förutsättningen för att vården ska vara etisk är beroende av att sjuksköterskan har god etiska kunskaper. Att reflektera över sitt agerande är en förutsättning för att skapa ett vårdande som är etiskt korrekt. Reflektion beskrivs som en viktig del av lärandet. Syftet med uppsatsen är att belysa sjuksköterskestudenters upplevelser av klinisk utbildning och därigenom få förståelse hur en god handledningssituation mellan student och sjuksköterska skapas. Uppsatsen är en litteraturöversikt. Granskningen av artiklarnas resultat har analyserats kvalitativt utifrån Evans (2003) analysmodell. Två huvudteman och fyra underteman har kunnat ses. De två huvudtemana är: Sjuksköterskestudentens upplevelse av inre förändring och Sjuksköterskestudentens upplevelse av yttre påverkan. I resultatet beskrivs sjuksköterskestudenters upplevelse av skiftande områden inom den kliniska utbildningen. Diskussionen belyser hur handledande sjuksköterska påverkar sjuksköterskestudenten genom sitt bemötande och syn på yrket som sjuksköterska, det diskuteras också hur klinisk utbildning påverkar studenten och då ej enbart genom handledning.

  • 974. Johansson, Lotta
    et al.
    Bergbom, Ingegerd
    Lindahl, Berit
    University of Borås, School of Health Science.
    Meanings of Being Critically Ill in a Sound-Intensive ICU Patient Room: A Phenomenological Hermeneutical Study2012In: Open Nursing Journal, ISSN 1874-4346, E-ISSN 1874-4346, Vol. 6, p. 108-116Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to illuminate the meanings of being critically ill in a sound-intensive ICU patient room, as disclosed through patients’ narratives. Patient rooms in ICUs are filled with loud activity and studies have revealed sound levels comparable to those of a busy road above the patient’s head. There is a risk that the sound or noise is disturbing and at worst a major problem for the patient, but there is a lack of knowledge concerning the patients’ own experiences. Thirteen patients were asked to narrate their experiences of the sound environment in ICU patient rooms. The interviews were analyzed using a phenomenological- hermeneutical method inspired by the philosophy of Ricoeur. Six themes emerged from the analysis. Conclusion: The meanings of being a patient in a sound- intensive environment were interpreted as never knowing what to expect next regarding noise, but also of being situated in the middle of an uncontrollable barrage of noise, unable to take cover or disappear. This condition is not to be seen as static; for some patients there is movement and change over time. The meanings indicate that the unpredictable shifts between silence and disturbing sounds stress the critically ill patient and impede sleep and recovery. Our findings indicate the need to reduce disturbing and unexpected sounds and noise around critically ill patients in high-tech environments in order to facilitate wellbeing, sleep and recovery. Nurses have a vital role in developing such an environment.

  • 975. Johansson, Lotta
    et al.
    Bergbom, Ingegerd
    Persson Waye, Kerstin
    Ryherd, Erica
    Lindahl, Berit
    University of Borås, School of Health Science.
    The sound environment in an ICU patient room--A content analysis of sound levels and patient experiences2012In: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 28, no 5, p. 269-279Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study had two aims: first to describe, using both descriptive statistics and quantitative content analysis, the noise environment in an ICU patient room over one day, a patient's physical status during the same day and early signs of ICU delirium; second, to describe, using qualitative content analysis, patients' recall of the noise environment in the ICU patient room. The final study group comprised 13 patients. General patient health status data, ICU delirium observations and sound-level data were collected for each patient over a 24-hour period. Finally, interviews were conducted following discharge from the ICU. The sound levels in the patient room were higher than desirable and the LAF max levels exceed 55dB 70-90% of the time. Most patients remembered some sounds from their stay in the ICU and whilst many were aware of the sounds they were not disturbing to them. However, some also experienced feelings of fear related to sounds emanating from treatments and investigations of the patient beside them. In this small sample, no statistical connection between early signs of ICU delirium and high sound levels was seen, but more research will be needed to clarify whether or not a correlation does exist between these two factors.

  • 976.
    Johansson, Magnus
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Börjesson, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Ambulanspersonals erfarenheter och strategier i mötet med närstående vid plötsliga dödsfall i hemmet2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    En av de svåraste uppgifterna en sjuksköterska kan stå inför i ett akutläge är att både ta hand om patient och närstående. Då all kraft fokuseras på den vårdkrävande patienten är det av förklarliga skäl som närstående kan hamna i skymundan. Att som ambulanspersonal efter avslutad behandling ta sig an de närstående i deras kaosartade situation åskådliggörs i denna studie vars syfte är att belysa ambulanspersonals erfarenheter och strategier i mötet med närstående i samband med plötsliga dödsfall i hemmet. För att på ett öppet sätt försöka förstå beskrivna situationer så valdes det en kvalitativ intervju som metod. Då metoden var bestämd kontaktades två verksamhetschefer vilka godkände genomförandet av studien. Urvalskriterierna för informanterna var sjuksköterskekompetens, minst fem års ambulanserfarenhet samt intresse av att medverka. De inspelade intervjuerna transkriberades och avidentifierades för att sedan analyseras och segmenteras. Resultatet är uppdelat i tre faser, där första fasen innehåller det som framkommit under färden ut till patienten. I den andra fasen har det snabba mötet med de närstående samt omhändertagandet av patienten behandlats och slutligen i den tredje fasen har omhändertagandet av de närstående behandlats. I resultatet beskrivs att det krävs tillräckligt med ambulanspersonal under återupplivning för att det skall bli ett optimalt omhändertagande av både patient och närstående. Det visade sig även att fokus initialt alltid låg på ett professionellt medicinskt omhändertagande och att närstående kom i andra hand i akutskedet. Stöd, omsorg och information till de närstående gavs så fort tid och utrymme fanns. Informanternas uppfattning var att den stunden som tillbringas med de närstående efter att behandling blivit avslutad kom att bli ett bestående minne hos de närstående. Informanterna fann uppdrag som dessa betydelsefulla trots att återupplivning ej lyckats. De kände att de gjort en viktig insats genom att stötta de närstående.

  • 977.
    Johansson, Malin
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Karlsson, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Bråttomsjukan”: Om sjuksköterskors upplevelser av stress i arbetsmiljön2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Människan har alltid utsatts för stress men de utlösande stressfaktorerna har ändrats över tid. Stressreaktionerna är livsviktiga för oss, måttlig stress gör oss alerta medan långvarig stress kan leda till ohälsa. Arbetsmiljön kan vara en bidragande faktor till stressrelaterade problem och kan skapa svårigheter för sjuksköterskor att utföra sitt uppdrag. Upplevd obalans mellan förväntningar på sjuksköterskor och deras tillgång till tid kan ge en känsla av otillräcklighet och skapa stress hos sjuksköterskor. Detta kan i sin tur påverka vårdkvaliteten för patienterna och skapa lidande. Syftet med studien är att skildra sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress i arbetsmiljön på vårdavdelningar. Författarna valde att göra en litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus som resulterade i nio artiklar, fyra kvalitativa och fem kvantitativa. Artiklarna lästes upprepade gånger för att identifiera gemensamma teman. Tre huvudteman och sju subteman urskiljdes till resultatet. Resultatet visar att sjuksköterskor ställde höga krav på sig själva och att de upplevde tidsbrist i arbetet. Stressfaktorer av särskild betydelse var rädsla att göra misstag samt att möta död och döende hos patienter. Om organisationen inte hade tydliga gränser ökade stressen för sjuksköterskor och rolltvetydighet samt konflikter kunde uppstå. Problemlösning och stöd från kollegor var det vanligaste sätten för sjuksköterskor att hantera den upplevda stressen. Vissa sjuksköterskor använde sig av dysfunktionella strategier för att hantera stressen genom att exempelvis hoppa över rasten eller jobba över. Detta ser författarna som en hälsorisk för sjuksköterskor som på sikt kan drabbas av stressrelaterade sjukdomar och kan bli oförmögna att tillhandahålla en god och säker vård till patienter.

  • 978.
    Johansson, Maria
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Tapper, Richard
    University of Borås, School of Health Science.
    Vård-på-plats- projektet En retrospektiv journalgranskningsstudie2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Kompetensen i ambulanssjukvården höjdes år 2005 i samband med att läkemedelshantering inte längre var tillåten för icke legitimerad personal. Den primära bedömningen är en undersökning av de vitala funktionerna andning, cirkulation, medvetande och allmäntillstånd. Den primära undersökningen avgör vilken vård som patienten fortsättningsvis ska erbjudas. Tidigare forskning påvisar problemet med att patienter inte direkt kommer till den mest optimala vårdnivån. Syftet med Vård-på-plats-projektet var att så tidigt som möjligt i vårdkedjan vägleda patienter till rätt vårdnivå. Det är nödvändigt att öka kunskapen om patienter som erhållit Vård-på-plats. Syftet med föreliggande studien var att beskriva den prehospitala dokumentationen av patienter som av ambulanssjukvården vårdats enligt projektet Vård-på-plats. Metoden är retrospektiv journalgranskning med kvalitativ innehållsanalys som utgör en totalundersökning av journaler som dokumenterats i Vård-på-plats-projektet. En expertgrupp från vårdverksamheten har varit delaktig för att tillförsäkra klinisk validitet. I resultatet framkom under domänen Patienten följande kategorier; Patientens vårdproblem, Patientens autonomi och Patientens trygghet. Vidare framkom under domänen Prehospital vård följande kategorier; Undersökning av patientens tillstånd, Behandling, Vårdande vård, Konsultation, Hänvisning, och Patientundervisning. Populationen har varierande ålder och vårdproblem. Dessutom framkom att vårdarna i osäkra fall fick hjälp av annan medicinsk kompetens för att besluta om att vårda på plats. Författarna hävdar att dokumentationen förefaller vara väl genomförd.

  • 979.
    Johansson, Maria
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    van Riet, Natascha
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Det hade räckt med några positiva ord och någon som hade lyssnat i ett par minuter” En studie om nyblivna mammors upplevelser av dimensioner som hindrar vårdandet på BB2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Forskning har visat att den första tiden efter förlossningen är betydelsefull för att den nyblivna mamman skall finna trygghet i moderskapet. Att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär att vårdaren utgår från kvinnans egna hälsoresurser och själva vårdandet och vårdrelationen framträder då som centrala aspekter för att stödja och stärka. Vårdvetenskapliga studier har visat att tiden på BB är den del av mödravårdskedjan där kvinnor är minst nöjda. Syftet med studien är därför att beskriva nyblivna mammors upplevelser av dimensioner som hindrar vårdandet på BB. En kvalitativ ansats valdes och som vetenskapligt verktyg användes Lundman och Hällgren Graneheims modell för kvalitativ innehållsanalys. Data som analyserats är en del av en större enkätundersökning som gjordes på en BB-verksamhet på ett sjukhus i västra Sverige. En rad dimensioner som hindrar vårdandet gestaltades genom mammornas nedskrivna svar. Dessa presenteras under ett tema och fyra kategorier. Det framträdande temat var att inte bli sedd som unik mamma ger upphov till lidande i moderskapets början. Resultatet visar att de nyblivna mammorna kommer till BB med en önskan om att bli stärkta i den nya rollen som föräldrar och en central aspekt är att patientperspektivet inte i tillräcklig omfattning genomsyrar vårdandet. Mammornas upplevelser av de hindrande dimensionerna diskuteras utifrån deras grundläggande behov av att tillåtas vara patienter och därmed bli omhändertagna samt att få individuellt anpassat stöd. När vårdmötet inte präglas av lyhördhet och respekt inför varje mammas unika förutsättningar kan vårdandet skapa ett vårdlidande och detta påverkar mamman i den nya livsrollen som mor.

  • 980.
    Johansson, Marianne
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hellström, Anna-Lena
    Berg, Marie
    University of Borås, School of Health Science.
    Severe male infertility after failed ICSI treatment-a phenomenological study of men's experiences2011In: Reproductive Health, ISSN 1742-4755, E-ISSN 1742-4755, Vol. 8, no 4Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background Male-factor infertility underlies approximately 30% of infertility in couples seeking treatment; of which 10% is due to azoospermia. The development of assisted reproductive technology (ART), enabling the use of epididymal or testicular sperm for fertilization of the partner's oocytes, has made biological fatherhood possible for men with obstructive azoospermia. There is limited knowledge of men's experience of their own infertility. The aim of this study was to describe men's experiences of obstructive azoospermia infertility. Methods Eight men with obstructive azoospermia, who had terminated Swedish public health system ART treatment two years previously without subsequent childbirth, were interviewed using a descriptive phenomenological method. Results The essence of the phenomenon is expressed with a metaphor: climbing a mountain step by step with the aim of reaching the top, i.e. having a child and thus a family with a child. Four constituents are included (1) inadequacy followed by a feeling of redress (2) marginalisation, (3) chivalry (4) extension of life and starting a family as driving forces. Conclusions Knowledge of men's experiences of their own infertility is important as a supporting measure to increase the quality of care of infertile couples. By adopting this facet of gender perspective in fertility treatment guidelines, care can hopefully be optimized.

  • 981.
    Johansson, Susan
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Meyer, Susanne
    University of Borås, School of Health Science.
    Mitt arbete i kris gör mig sjuk: Vårdpersonalens upplevelser av att utsättas för traumatiska händelser2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I och med den utvecklade tekniska utrustningen överlever allt fler patienter som drabbats av trauma. Därför är det stor sannolikhet att vårdpersonal under sitt arbete kommer i kontakt med dessa patienter. När vårdpersonalen är i kontakt med patienter som drabbats av trauma är det många gånger omöjligt att själv bli påverkad. Detta kan leda till att vårdpersonalen själva får liknande symptom som patienten. För att undvika framtida obehag är det av överordnad betydelse att vårdpersonalen har kunskap om att omhändertagande av traumatiska patientfall på arbetsplatsen kan komma att påverka vårdpersonalens egen kropp och psyke samt hur vårdpersonalen kan lära sig uppmärksamma dessa symptom. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av Evans (2003) metod för att analysera kvalitativa artiklar beskriva vårdpersonalens upplevelser av att utsättas för traumatiska händelser på arbetet. Resultatet består av tre huvudteman. Den första behandlar upplevelser av att vara i kaos, med underteman: upplevelser av triggers som utlöser stress, upplevelser av att känna moralisk plikt, upplevelser av övergivenhet samt upplevelser av att inte räcka till. Tema två berör att reagera på den traumatiska händelsen och behandlar att märka av somatiska och psykiska symptom, upplevelser av att bli alltför personligt involverad, upplevelser av skam och skuld samt att distansera sig. Tredje temat berör att bemästra den traumatiska händelsen och handlar om strävan att upprätthålla balans i livet. Resultatet visar att vårdpersonalens upplevelser stämde bra överens med aktuell forskning, att det finns ett stort behov av att bearbeta traumatiska händelser samt arbetsgivarens möjlighet att fånga upp vårdpersonalen innan de mår alltför dåligt.

  • 982.
    Johansson, Susan
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Öman, Mattias
    University of Borås, School of Health Science.
    Den rullande vårdavdelningen. Patienternas tillfredställelse med vården på lättvårdsambulanserna i Ljungby och Växjö: En kvantitativ enkätundersökning2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Lättvårdsambulansen, ett sätt för ambulanssjukvården i Kronobergs län att anpassa vårdnivån vid överflyttningar mellan vårdenheter och öka tillgängligheten av ambulanser för akuta uppdrag. Sedan våren 2010 finns ett fordon placerat i Ljungby och ett i Växjö. Det som skiljer detta fordon från en traditionell ambulans är att det är bemannat med endast en personal, en ambulanssjuksköterska. Lättvårdsambulansen saknar mellanvägg, personalen finns på verbalt avstånd och patienten kan påkalla uppmärksamhet med hjälp av en larmklocka. Den medicinska utrustning som går att finna i en ambulans finns även tillgänglig på lättvårdsambulansen. Personalen arbetar efter de behandlingsriktlinjer som finns fastslagna för kliniken. De lagar och författningar som reglerar ambulanssjukvården gäller även för lättvårdsambulansen. Det innebär bland annat att vården skall särskilt vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet. Lättvårdsambulansen är ett nytt koncept. Det finns inget beskrivet som liknar funktionen och det finns ingen forskning inom området. Den forskning som finns är gjord på traditionella ambulanser bemannade med två personal. Viktigt är att på ett tidigt stadium belysa patientperspektivet, hur patienten upplever vården. Syftet med studien är att utvärdera patienternas tillfredsställelse med vården på lättvårdsambulanserna i Ljungby och Växjö, vid överflyttningar mellan vårdenheter. Enkäter delades ut till patienterna under tre månader i början av 2012. Resultatet visar på en hög grad av tillfredsställelse, vilket är jämförbart med studier gjorda på traditionella ambulanser. Hänsyn måste tas till det låga antal enkäter som resultatet bygger på. Endast 30 enkäter skickades in till Högskolan i Borås. Lättvårdsambulansen är ett nytt fenomen inom ambulansorganisationen, detta öppnar för ytterligare forskning. Både ur ett patientperspektiv men också ur ett vårdarperspektiv.

  • 983.
    Johansson, Susanna
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Thesslund, Madeleine
    University of Borås, School of Health Science.
    Att vara ung och leva med astma: Påverkan på livsvärlden2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Astma är en kronisk sjukdom som påverkar luftrören och drabbar människor över hela världen. Att vara ung och leva med astma innebär utmaningar i vardagen och kan påverka hur individen ser på sin subjektiva kropp och sin livsvärld. Det är i ungdomsåren som en identitetsutveckling och mognadsprocess sker, vilket kan påverkas av de känslor ungdomar kan uppleva relaterat till sin astma. För att vårdpersonal ska förstå ungdomar och ha möjlighet att stötta dem i deras behandling, krävs det ökad kunskap om hur det är att leva med astma. Syftet var att belysa hur ungdomar med astma upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld. En litteraturstudie gjordes baserat på en sammanställning av aktuell forskning. Resultatet presenterar unga astmatikers känslor och upplevelser i huvudkategorierna verkligheten som motståndare, att hantera livsvärlden och att leva tillsammans. Ungdomarna upplevde att okunskap om sjukdomen hindrade dem från att delta i aktiviteter, vilket gav en känsla av utanförskap och otrygghet i vardagen. De använde sig av olika strategier för att få en fungerande vardag och ett vanligt sätt var att dölja sin sjukdom. Ungdomarna uttryckte även att det var under ungdomstiden som de fick ett ökat ansvar för sin sjukdom, vilket bidrog till ökad självkänsla. Behovet av stöd och att få dela erfarenheter med andra astmatiker ansågs viktigt. Ungdomarna upplevde även att den omgivande miljön och människors okunskap var utmanande. En diskussion följer sedan kring fynd som ansågs vara framträdande. Ungdomar med astma har mycket att berätta och det är viktigt att vårdpersonal tar tillvara på deras kunskap.

  • 984.
    Johansson, Terese
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Murgårdh, Kristina
    University of Borås, School of Health Science.
    Patienters upplevelser av motiverande samtal vid livsstilsförändringar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden beskrivs utifrån ett globalt och svenskt perspektiv hur levnadsvanor påverkar människors hälsa negativt. Den vanligaste ohälsosamma levnadsvanan är övervikt och den ökar globalt samtidigt kan övervikt leda till sjukdomar. Vidare beskrivs motiverande samtal (MI) och vårdande samtal som kan vara en del i behandlingen vid livsstilsförändringar. Problemformuleringen beskriver sjuksköterskans roll i arbetet med patienters livsstilförändringar. Syftet är att belysa patienters upplevelser av motiverande samtal vid livsstilsförändringar. Arbetet är en litteraturöversikt, metoden som används är beskriven av Friberg (2012, ss. 133-142). Vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl har granskats och analyserats. Resultatet beskriver att patienters upplevelse av MI innebär en ökad kunskap, ökad motivation till förändring och ökad fysisk aktivitet. Vidare beskrivs relationens betydelse samt en ökad livskvalitet. Diskussionen består av en metoddiskussion där styrkor och svagheter i litteraturöversikten belyses. I den avslutande resultatdiskussionen diskuteras huvudfynden av resultatet, till exempel att patienter upplever att MI bidrar till en god vårdrelation. Avslutningsvis diskuteras slutsatser och förslag på vidare forskning.

  • 985.
    Johansson, Tobias
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    McCartney, Pernilla
    University of Borås, School of Health Science.
    Ett glapp i tiden: Patienters upplevelse av att vårdas i ventilator.2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Indikationen till att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är i praktiken att patienten bör övervakas på grund akut svikt i vitala organ, som t.ex. i cirkulation eller respiration mm. Att vara intuberad innebär att stämbanden är bortkopplade vilket i sin tur leder till svårigheter för patienten att kommunicera. Syftet med studien är att undersöka patientens upplevelse av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Kvalitativ litteraturstudie på upp till 10 år gamla artiklar har analyserats enligt Graneheim och Lundmans metod. I resultatet har funnits att minnen från vårdtiden har emotionella inslag relaterat till endotrachealtuben, men också till en tidsperiod präglat av minnesluckor som blir till en upplevelse av brist på kontroll. När information ges innebär det att vederbörande får inblick om sin vård och sitt tillstånd, detta medför ökade kunskaper och en ökad befogenhet över sin situation. Drömmar och illusioner upplevdes av patienterna, det var svårt att skilja på vad som var dröm eller verklighet. Patienter upplevde rädsla då de inte visste vad som kommer att hända med dem samt vad som förväntas av dem som vårdtagare. Bristen på kommunikation gör att patienterna inte får den information som de är berättigade till och utsätts därför för onödigt lidande genom rädsla och oro. Sjuksköterskan har en uppgift att se till att patienten får den information de har rätt till. Dagböcker och fotografier hjälpte patienterna att lämna vårdtiden på IVA bakom sig.

  • 986.
    Johansson, Victor
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Svensson, Simon
    University of Borås, School of Health Science.
    Att leva med fibromyalgi: En litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Fibromyalgi är en sjukdom som orsakar långvarig smärta på grund av en störning i centrala nervsystemet. Orsaken till dessa störningar är okänd. Diagnostik ställs med hjälp av anamnes och smärtkänsligheten på specifika ställen på kroppen. Det finns ingen botande behandling av fibromyalgi utan behandlingen är istället inriktad på symtomlindring. Hälso- och sjukvårdspersonal kommer i kontakt med människor som lider av fibromyalgi inom vårdens alla områden. För att öka förståelsen för hälso- och sjukvårdspersonal är syftet med denna uppsats att med hjälp av aktuell forskning skildra de levda erfarenheterna hos personer som lever med fibromyalgi. Denna uppsats är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar har granskats och analyserats. Från artiklarna har teman och subteman arbetats fram genom en analysmodell utifrån Evans (2002). Litteraturstudiens resultat visar att fibromyalgi har en stor inverkan på den drabbades liv. Sjukdomens symtom upplevdes vara ständigt närvarande i någon form. Fibromyalgi orsakade begränsningar i livet som gav upphov till känslor av skuld, otillräcklighet och ensamhet. Stöd från sin omgivning uppfattades vara viktigt och det upplevdes svårt att förmedla sina behov för närstående. Erfarenheter från möten med sjukvården visade brist på förståelse och bekräftelse från hälso- och sjukvårdspersonal.

  • 987.
    Johansson, Viktoria
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Josefsson, Henrik
    University of Borås, School of Health Science.
    Upplevelsen av att leva med diagnosen hypertoni2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet som distriktssköterska innebär daglig kontakt med patienter som har hypertoni. Hypertoni är en folksjukdom som tar stora vårdresurser i anspråk och medför stora kostnader, även kostnaden för följdsjukdomar är höga (Grefberg & Johansson, 2010, s 147). Enligt SBU:s rapport (2007) har omkring 27% av vuxen befolkning i Sverige diagnosen hypertoni. Målet med vården skall utformas i samarbete mellan vårdgivare och patient och patienten skall motiveras att ta en aktiv roll i sin vård (Bosworth, Powers, Oddone, 2010). Distriktssköterskan skall stärka den enskildes resurser ur ett hälsofrämjande perspektiv och verka för att skapa en god relation till patienten (Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska, 2008). Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att leva med diagnosen hypertoni. Författarnas erfarenhet av arbete på vårdcentral är att patienter med diagnosen hypertoni inte får den uppmärksamhet tillståndet kräver. För att optimera vården är det viktigt att sjukvården har kunskap om hur patienten själv upplever sin situation och behandling. Studien har kvalitativ ansats och datainsamling genomfördes via intervjuer med en öppen fråga. Åtta personer med diagnosen hypertoni utan annan kronisk sjukdom deltog i studien. Analysen utgår från Elo och Kyngäs (2008) beskrivning av innehållsanalys. I analysen framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är ”Välmående med oro”, ”finner trygghet”, ”tankar om hälsa”, ”hälsoval – eget ansvar”. Framträdande i resultatet är att det finns mycket grubblerier kring varför individen har högt blodtryck och vad de själva kan påverka utöver medicinen. Det framkommer också att medicinen är viktig och att den tas enligt ordination. Studien visar att det är viktigt för informanterna att få tala om sina funderingar och slutsatsen är att sjukvården måste ta till vara på patientens tankar och använda i utformandet av individanpassad information och egenvårdsråd.

  • 988.
    Johnsson, Linda
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Olsson, Karin
    University of Borås, School of Health Science.
    Orena ambulanser: En risk för patientens hälsa2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Att inte beakta städ- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer från kontaktytor. Studier har visat på att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara från timmar till månader. Överförs mikroorganismer från kontaktytor till patient kan detta leda till vårdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i värsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begränsa denna smittspridning men följsamheten är låg. Den prehospitala vårdmiljön är en utsatt miljö när det gäller smittspridning och exponering av mikroorganismer. Internationella studier gjorda i ambulanser har visat på oönskad tillväxt av mikroorganismer. Det saknas dock svenska studier som utfört odlingar på kontaktytor i ambulansmiljö. Syftet med denna studie är att undersöka mängden bakteriekolonier på kontaktytor i ambulanser och vårdarnas uppfattning av städrutiner och utsatta kontaktytor. I studien ingår åtta ambulanser från två distrikt. I varje ambulans togs odlingar på fyra utvalda kontaktytor. Odlingarna genomfördes med kontaktplattor vilka kan påvisa antalet bakteriekolonier på odlad yta. Kontaktplattorna analyserades av mikrobiologen på Södra Älvsborgs Sjukhus. Livsmedelsverkets gränsvärden för renlighet utgör studiens referensram. Studien utgörs även av ett frågeformulär vars syfte är att beskriva vårdarnas uppfattningar om städ- och hygienrutiner. Vårdarnas svar har delvis kompletterat kvantitativ data från mätningarna. Resultatet påvisar att flertalet av de undersökta kontaktytorna i ambulanserna är orena. Ingen klar skillnad kan dock påvisas mellan de två ambulansdistrikten. Det framkom att ratten och skrivstödet var de ytor som innehöll mest bakteriekolonier. Endast tre odlingar visar på ett godtagbart resultat. Vårdarnas uppfattning är att båren är den mest utsatta ytan, därefter kom ratten. Slutsatsen är att ambulansen är en oren vårdmiljö vilket innebär en källa till vårdrelaterade infektioner vilket kan medföra ohälsa för patienter och leda till ett onödigt vårdlidande. Ambulanssjukvården behöver se över sina städrutiner av ambulanserna för att de inte ska utgöra en risk för smittspridning. Speciellt ratten är en yta som ska beaktas vid städning. Vårdarna uppfattar att ratten är kontaminerad, ändå vidtas inga speciella städåtgärder.

  • 989.
    Jokiaho, Therese
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Rasoal, Awat
    University of Borås, School of Health Science.
    Inre och yttre faktorer påverkar: Patientupplevda barriärer till följsamhet av kostrestriktioner vid Diabetes Mellitus2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes Mellitus är en vanlig kronisk sjukdom med 350 000 patienter i Sverige och sjukdomen ökar hela tiden i förekomst. Diabetes handlar om förhöjda blodsockernivåer och finns i två typer, typ I och typ II som skiljer sig något åt i orsak och medicinsk behandling. Gemensamt för de båda är att egenvård kring kost, motion och medicinering är av stor betydelse för att hålla blodsockret i schack för att undvika risken för komplikationer. Forskning visar att patienter ofta har bristande följsamhet när det gäller kosten. Syftet med den här studien är att utifrån ett patientperspektiv beskriva tänkbara faktorer till att diabetespatienter inte följer de kostrestriktioner som rekommenderas. Studien baseras på litteraturstudier av kvalitativa forskningsartiklar vilka analyserats utifrån en analysmodell beskriven av Evans (2003) och Graneheim och Lundman (2003). Genom studien har patientupplevelser identifierats och beskrivs i fem teman med tillhörande underteman. Det första temat är; kunskapsbrist där beskrivs; begränsad kunskap om kostrestriktioner och otillräcklig information från vårdpersonal. Det andra temat är; personligt förhållande till mat och där redovisas; invanda matvanor, kärlek till onyttig mat och frestelser. Tredje temat handlar om; social inverkan såsom; oförståelse från släkt och vänner, kulturella och traditionella hinder, bekvämlighet och tidsbrist samt ekonomiska hinder. Fjärde temat är; brist på frihet och självbestämmande där upplevelser av att; ej vilja låta sjukdomen styra livet och för stränga regler – vilja att bryta reglerna uttrycks. Femte och sista temat är; avsaknad av behov av följsamhet och där framkommer; brist på motivation och möjlighet till insulinjusteringar. I diskussionen belyses vikten av att sjuksköterskan ser varje patients individuella förutsättningar för egenvård och att man i en vårdrelation gemensamt finner lösningar på identifierade barriärer. Att arbeta med delmål och att inge hopp är delar av vårdarbetet som kan öka en patients motivation.

  • 990.
    Jonasson, Josefin
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Nykvist, Elin
    University of Borås, School of Health Science.
    Ihållande oro och behov av stöd: Upplevelse av att vara förälder till ett barn med diabetes typ 12012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 1 är idag ett växande problem bland barn och ungdomar i Sverige. Den kroniska sjukdomen innebär ett stort egenvårdsansvar. Hälso- och sjukvården har till uppgift att stödja egenvården genom att informera om hur de berörda kan förhindra allvarliga följder som kan uppkomma samt stötta de berörda till en bra livsstil som gynnar sjukdomen. Som sjuksköterska kan man möta de här barnen med diabetes typ 1 och deras föräldrar på vårdcentraler och sjukhus. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om de känslor och den kunskap föräldrar innehar för att kunna stötta dem på bästa sätt. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har diabetes typ 1. Metoden vi valt att använda oss av är en litteraturstudie med grund i 8 kvalitativa artiklar som behandlar föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med diabetes typ 1 i vardagen. Vi identifierade tre teman och nio underteman. Vårt resultat visar på en ständig oro hos föräldrarna. Tankarna på det drabbade barnet och sjukdomen finns ständigt i deras medvetande. Redan under barnets unga år infinner sig en oro hos föräldrarna inför tonårsperioden då barnet ska ges ett ökat egenvårdsansvar. Denna oro yttrar sig sedan i ett kontrollbehov vilket påverkar relationen mellan föräldrar och barn. Oron grundar sig i föräldrars upplevelse av kontrollförlust. Föräldrarna upplever även en brist på stöd ifrån hälso- och sjukvården. Diskussionen behandlar behovet av ett ökat stöd till både föräldrar och barn för att underlätta deras vardag. Även idén om en enskild kontaktperson till tonåringar lyfts fram. Vidare behandlas även hur uppmuntran och stöd från föräldrar kan förbättra och stärka förmågan till egenvård hos tonåringar samt behovet av upplyst skolpersonal för att tillgodose de drabbade barnens rättigheter.

  • 991.
    Jonasson, Lise-Lotte
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Carlsson, Gunilla
    University of Borås, School of Health Science.
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    Prerequisites for sustainable care improvement using the reflective team as a work model2014In: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 9, no 23934Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A work model for sustainable care improvement is enhanced by a professional approach in whichattitudes, opinions, and discussions are further developed into creative reflection. This requires not only a personal reflective attitude but also a collegial environment, interested in mutual support in morethorough reflection. Optimal conditions for such development occur when there is an organizational structure at the caring unit which makes it possible to intertwine these factors so that they become a natural part of the work climate.

  • 992.
    Jonsson, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Stress efter traumatiska händelser: Ambulanspersonalens vardag2004Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Aims: Paper I: To examine the prevalence of posttraumatic stress reactions among ambulance personnel and to investigate whether different levels of Sense Of Coherence are related to different consequences of traumatic stress.Paper II: To uncover the essence of traumatic events experienced by Swedish ambulance personnel. Paper III: To investigate the association between daily work exposure to traumatic events and emotional and mental wellbeing, and if self knowledge influence how well you handle the effects of daily work exposure to such events.Paper IV: To uncover and deepen the understanding of the way ambulance staff experience and handle traumatic events, and to develop the understanding of the life world of the participants.Methods: Paper I & III: To estimate the prevalence of trauma related disorders (Paper I), a representative group of 362 ambulance personal was surveyed through use of Antonovsky s 13-item version of SOC-13 Scale. To measure reactions to traumatic events two instruments were used, Impact of Event Scale (IES-15) and the Post Traumatic Symptom Scale (PTSS-10). A correlate was established between posttraumatic symptoms using IES-15 and the Professional Self Description Form (Paper III).Paper II & IV In the study (Paper II) written stories from 52 ambulance personnel describing an experienced traumatic event were analysed by the van Kaam method. In the study ten ambulance personnel were interviewed. To reach a deeper understanding an interpretative Heideggerian approach was applied, based on an existential perspective (Paper IV).Results: Paper I & III: A total of 223 of the ambulance personnel reported that they had had experience of what they described as traumatic situations. Of those who reported a traumatic situation 15.2% scored 31 or more on the IES-15 sub scale. On the PTSS-10 sub scale 12.1% scored 5 or more, which indicates a relatively strong reaction. The study indicates that lower sense of coherence predicts post-traumatic stress. Other predictors for the extent of traumatic stress were longer job experience, age, physical and psychological workload (Paper I). There were significant differences on PSDF sub scales between those with or without posttraumatic symptoms (Paper III). Paper II & IV: Findings indicate that the ambulance personnel have a strong identification with the victims and it is impossible to prepare for events that are unforeseen and meaningless. To handle the overwhelming feelings of identification, the personnel have to gain understanding through talking about those feelings (Paper II). The findings show that post-traumatic stress symptoms, guilt, shame and self-reproach are common after duty related traumatic events (Paper IV).Conclusions: The mental health and emotional well being of ambulance personnel appears to be at risk in accident and emergency work. The high prevalence of PTSD symptoms in ambulance personnel indicates a normal inability to cope with posttraumatic stress caused by their daily work.

  • 993.
    Jonsson, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Svensson, Leif (Editor)
    Stress inom ambulanssjukvården2009In: Prehospital akutsjukvård, Stockholm: Liber , 2009, p. 39-48Chapter in book (Other academic)
  • 994.
    Jonsson, Anders
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Karlsson, K
    Niemelä, P
    Heart rate as a marker of stress in ambulancepersonnel: a pilot study of body's response to the ambulance alarm2011In: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, Vol. 26, no 1, p. 21-26Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: Studies have demonstrated the presence of stress and post-traumatic stress among ambulance personnel, but no previous research has focused on the body’s reaction in the form of the change in heart rate of ambulance staff in association with specific occupational stress. Hypothesis: The purpose of this study is to investigate whether work as an ambulance professional generates prolonged physiological arousal that can be measured by heart rate in different situations. Methods: Twenty participants carried a pulse-meter in the form of a wristwatch, which continuously measured and stored their heart rate 24 hours per day for a period of seven days. All ambulance alarms that occurred during the test period were recorded in journals, and the participants completed diaries and a questionnaire describing their experiences. The alarms were divided into different phases. Correlations between heart rate in the different phases were computed. Results: Analysis of study data indicated a significant rise of heart rate unrelated to physical effort during an emergency alarm and response. This increased heart rate was noticed throughout the mission and it was not related to the length of experience the staff had in the ambulance profession. In addition, a non-significant trend suggested that alarms involving acutely ill children lead to an even higher increase in heart rate. In addition, this research showed that constant tension existed during sleep, while available for an emergency, indicated by a noticeable increase in heart rate during sleep at work compared to sleeping at home. Conclusions: A rise in heart rate was experienced during all acute emergency missions, regardless of a subject’s experience, education, and gender. Missions by themselves generated a rate increase that did not seem to correlate with physical effort required during an emergency response. This study shows that working on an ambulance that responds to medical emergencies is associated with a prolonged physiological arousal.

  • 995.
    Jonsson, Anders
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Lundberg, Kristina
    University of Borås, School of Health Science.
    Sandman, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Kjellström, Sofia
    Experiences of Swedish military medical personnel in combat zones: adapting to competing loyalties2014In: Military medicine, ISSN 0026-4075, E-ISSN 1930-613X, Vol. 8, no 179, p. 821-826Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The aim of this qualitative study is to explore the Swedish military personnel's experience of what it means to perform a caring role in a combat zone. This study assesses the challenges faced by military medical personnel in the context of a combat zone. METHODS: The design was descriptive with a qualitative inductive approach. Twenty military medical personnel (physicians, nurses, and combat lifesavers) were interviewed individually. They had been involved in international military operations between 2009 and 2012. This study was analyzed using qualitative content analysis. RESULTS: The analysis produced four categories: being in a primarily noncaring organization, caring in emotionally charged relationships, lacking an open dialog about expectations of killing and having to prioritize scarce resources. CONCLUSIONS: This study shows that medical personnel easily adapt to a military setting. They care but also perform other tasks when they are in a combat zone. The medical personnel want to give care to host nation but use drugs they can spare.

  • 996.
    Jonsson, Anders
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Lundberg, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Silverplats, Katarina
    The development of a military hybrid simulation model for the training of haemorrhage control in proximal extremity bleedings2014Conference paper (Other academic)
  • 997.
    Jonsson, Anders
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Suserud, Björn-Ove
    University of Borås, School of Health Science.
    Forskning om ambulanssäkerhet2008In: Samverkan 112, ISSN 1650-7487, no 6Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 998.
    Jonsson, Larissa
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Mahbubian, Azadeh
    University of Borås, School of Health Science.
    Polyfarmaci och nutritionsstatus hos äldre: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Andelen äldre ökar snabbt i Sverige. Äldre människor lider ofta av flera sjukdomar och läkemedel är den vanligaste behandlingsformen hos dessa individer. På grund av åldersförändringar i alla organ samt ökad användning av läkarordinerade, receptfria samt naturläkemedel är risken stor för denna grupp att drabbas av läkemedelsrelaterade problem i form av biverkningar och interaktioner. Polyfarmaci, det vill säga övermedicinering, ökar denna risk ytterligare och är en vanlig orsak att äldre patienter söker vård. Polyfarmaci är därmed en riskfaktor för äldres hälsa och har negativ inverkan på flera av kroppens funktioner. Syftet med denna litteraturstudie, som omfattar 14 vetenskapliga artiklar, är att belysa hur polyfarmaci kan påverka nutritionsstatus hos äldre. Vid granskning av forskning i ämnet identifierades multipla faktorer vilka påverkas av polyfarmaci och har betydelse för uppkomsten av malnutrition. Dessa faktorer var försämrat intag av vitaminer och näringsämnen, xerostomi (muntorrhet), smaknedsättning, aptitlöshet och obstipation. Slutsatsen som drogs var att polyfarmaci direkt eller delvis kunde kopplas till försämrad nutritionsstatus hos äldre.

  • 999.
    Jonsson, Nina
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Rönnbom, Sandra
    University of Borås, School of Health Science.
    Transitionen till föräldraskap Hur upplever förstagångsföräldrarna det?2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Transition är ett socialpsykologiskt begrepp som innebär en förändring i livet och kan ske på flera olika plan. Att bli förälder beskrivs många gånger som den största transitionsprocessen en vuxen människa genomgår och att den för många är svår och omvälvande att hantera. Tidigare forskning visar att nyblivna föräldrar känner en naturlighet i att vända sig till sin BVC för råd och stöd i den praktiska omvårdnaden av barnet. För distriktssköterskan på BVC är det en viktig uppgift att stödja nyblivna föräldrar i den process det innebär att bli förälder. Stödet ger barnen förutsättningar för en god utveckling och uppväxt, och för att skapa en god vårdrelation. Syftet är att ta reda på hur förstagångs föräldrar upplever transitionen till föräldraskapet. Metoden som används är Evans analysmodell för en systematisk litteraturstudie. Sexton kvalitativa artiklar där olika typer av föräldrars upplevelse skildrats har granskats och nyckelord har identifierats för att bygga meningsbärande teman och subteman. I resultatet framkom att de nyblivna föräldrarna upplevde förändringen i livet överväldigande och att de påverkades mer än de kunnat förbereda sig på, mestadels var det en positiv upplevelse. Tre huvudteman framkom; kommunikation, information och stöd. Alla tre kom att innefatta såväl praktiska som emotionella aspekter.

  • 1000.
    Jonsson, Stina
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Linné, Anna-Karin
    University of Borås, School of Health Science.
    De flesta vaccinationer går bättre än väntat: Skolsköterskors erfarenheter av mötet med stickrädda elever2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Inom elevhälsan erbjuds alla grundskoleelever vaccinationer vid flertalet tillfällen. Den som är ålagd att utföra vaccinationen är skolsköterskan. Forskning visar att många barn känner rädsla inför ”stick”. Det finns risk för att denna rädsla, när den uttrycks, kan ha negativ känslomässig påverkan på skolsköterskan som är ålagd att genomföra vaccinationen. Studiens syfte är att undersöka hur skolsköterskor beskriver sina erfarenheter i mötet med elever som är så rädda inför vaccination att den kan vara svår att genomföra. En kvalitativ intervjustudie med åtta skolsköterskor genomfördes. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fjorton underkategorier identifierades, dessa sammanfattades i fyra kategorier: hantera intressekonflikter, bemöta utmaningar, mobilisera resurser och mötet som möjlighet. Skolsköterskorna beskrev att det fanns både svårigheter och möjligheter i mötet med de rädda eleverna och de beskrev att de hade förutsättningar att hantera mötet på ett sätt som gjorde att de för det mesta upplevde situationen som oproblematisk. Den okomplicerade bild som skolsköterskorna hade av mötet med elever som uttryckte rädsla för stick kontrasterar mot tidigare forskning. Detta skulle möjligen kunna förklaras med att tidigare forskning eventuellt inte är direkt överförbar till förhållandena inom elevhälsan samt bero på att det i urvalsgruppen kan ha funnits ett intresse för frågan eftersom de tackat ja till deltagande. Förslag på kliniska implikationer är att undersöka möjlighet till farmakologisk intervention inför vaccination, samt ett utökat samarbete inom elevhälsan runt de elever som upplever rädsla inför vaccination. Även elevernas upplevelser av mötet bör undersökas för att belysa resultatet från studien.

17181920212223 951 - 1000 of 1856
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf