Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 1856
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Andreas
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Löf, Frida
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Distriktssköterskans förebyggande arbete i vården av patienter med hypertoni2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invånare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni är tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthållning, låg motionsnivå och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsättningar att införliva hälsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jämföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har på blodtrycket bland patienter med hypertoni. Målet var att sammanställa befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom området. En litteraturgranskning genomfördes där samtliga vetenskapliga artiklar hämtades från databasen Cinahl. I resultatet används enbart kvantitativa studier där det framkommer att platsen för förebyggande arbete kan bedrivas på vårdcentral, i hemmiljö och på medicinsk klinik var för sig eller i kombination. Det kan också bygga på individuell rådgivning eller i kombination med grupprådgivning. Rådgivningen kan ges skriftlig och/eller muntligt. Då för få studier är analyserade kan inga generella slutsatser dras. Vi kan dock se att majoriteten av studiernas interventioner inneburit en mer eller mindre blodtryckssänkande effekt. Slutsatsen i examensarbetet är att förebyggande arbete är centralt i vården av patienter med hypertoni och att det bör individualiseras utifrån individens unika förutsättningar.

  • 52.
    Andersson, Anita
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Larsson, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att vårdas för höftfraktur, en smärtsam upplevelse?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur patienter upplever vården när de drabbas av höftfraktur är ett lite knapert utforskat område. Höftfraktur är den vanligaste orsaken till att äldre läggs in på sjukhus idag, och innebär stora kostnader för samhället. I samband med den ökande äldre befolkningen kommer även antalet höftfrakturer att öka. Det är en skada som innebär stora risker för patienten och även risk för komplikationer. Höftfraktur är ett tillstånd som medför stor smärta och immobilisering för patienten, med ett stort behov av vård och rehabilitering som följd. Syftet med studien är att belysa vuxna patienters upplevelse av den hospitala vården, efter att ha drabbats av höftfraktur. Den baseras på en analys och beskrivande sammanfattning av sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet beskriver patienters upplevelse av att vårdas för höftfraktur hospitalt, vilket återges i tre teman och sju underteman. I temana beskrivs hur patienten upplever mötet med vårdaren, betydelsen av kommunikation mellan vårdare och patient samt vårdarens engagemang. Vidare återges patienternas smärtupplevelse samt smärthantering. Påverkan på patienternas autonomi beskrivs också i det sista temat som skildrar hur höftfrakturen orsakar förlorad autonomi samt hur patienterna återvinner sin autonomi. I diskussionen framhävs svårigheter hos patienter att kommunicera sin smärta, få den lindrad och vårdarens ansvar att bemöta patienter med lyhördhet, respekt och acceptans. Hur man som vårdare vidrör patienten är av vikt för patientens upplevelse av vården. Förlorad autonomi kan för patienten upplevas som problematiskt och som vårdare spelar man en viktig roll i att assistera återupprättandet av den.

  • 53.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nadolski, Josephine
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att vara närstående till en anhörig i livets slutskede2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att ha en anhörig som är i livets slutskede kan innebära ett deltagande av den närstående och är många gånger en lång process. Närstående kan uppleva lidande vilket kan vara svårt att bemöta för sjuksköterskan. Alla närstående hanterar sina känslor på olika sätt och sjuksköterskan behöver ha en öppenhet och följsamhet inför varje människas förändrade livsvärld. Enligt Socialstyrelsen behöver närstående särskilt stöd som är utformat efter deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att belysa närståendes levda erfarenheter av att ha en anhörig i livets slutskede. För att närma oss närståendes levda erfarenheter valdes fem stycken självbiografier för analys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Resultatet handlar om hur närstående upplevde ett lidande när deras anhörig var i livets slutskede, ett lidande som innefattade sorg, existentiella tankar och upplevelser av skam, skuld och förlåtelse. De närstående upplevde också en förändring av deras livsvärld då de upplevde att de intog nya roller i relationen till de anhöriga. Förändringarna innebar även en upplevelse av trötthet och att det kändes som att leva i en overklighet. Känslor av maktlöshet upplevdes av de närstående när exempelvis det fanns brister i vården av anhöriga, eller rädslan av att som närstående bli lämnade. Samtidigt kunde närstående uppleva trygghet, då de upplevde att vården var god, att vänner, familj och bekanta fanns där som ett stöd. De fann även en trygghet i att förbereda inför ett avsked med den anhörige. Det är av vikt att vi som blivande sjuksköterskor har ett mod att våga finnas där för de närstående, att uppmärksamma deras behov.

  • 54.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bengtsson, Karin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Fysisk aktivitet på recept: En litteraturstudie om hur FaR påverkar patienters upplevelse av hälsa2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fysisk inaktivitet är en riskfaktor och bidragande orsak till sjukdom och ohälsa. Det är ett folkhälsoproblem som kostar samhället stora pengar varje år. Fysisk aktivitet på recept är en relativt ny företeelse och ett led i att försöka arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Sambandet mellan upplevelsen av hälsa och fysisk aktivitet på recept behöver klarläggas tydligare. Syftet med arbetet är att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet på recept och hur det påverkar patientens hälsa. Metoden är en litteraturstudie baserad på 11 originalartiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades för att få ett brett perspektiv. Resultatet presenteras i tre huvudteman: att vara fysiskt aktiv med FaR, att få ordinationen FaR och att förbli aktiv. Resultatet visar att FaR ger en ökad fysisk aktivitet och ger en ökad upplevelse av välbefinnande, livskvalitet och hälsa. Att få förskrivet FaR upplevs överlag som positivt och hjälper till att göra fysisk aktivitet till en vana. FaR inspirerar till en mer hälsosam livsstil. I den efterföljande diskussionen tas de delar av resultatet upp som var betydelsefulla för patienterna och på så sätt är viktiga för sjuksköterskans dagliga hälsofrämjande arbete.

  • 55.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hansfeldt, Erika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att vårda och leva tillsammans med en person med cancer: Anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att som anhörig vårda och leva tillsammans med en person döende i cancer som får palliativ vård i hemmet är både givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vårdas i. Möjligheten att vårdas i det egna hemma, innebär att de sjukas självbestämmande kan respekteras. Detta ställer krav på de anhöriga och de tar ett stort ansvar. Därför är det viktigt att de känner sig sedda och får de stöd de är i behov av. Av den anledningen är det viktigt att belysa anhörigas upplevelser av att vårda och leva tillsammans med en person som lider av cancer och får palliativ vård i hemmet. Metoden som valts är en litteraturstudie där tolv kvalitativa artiklar utgjort datamaterialet. I resultatet framkom det att anhörigas livssituation förändrades i och med den sjukes sjukdom. Anhöriga har berättat att de bortsett från sina egna behov för att tillgodose de sjukas. Resultatet tar också upp de motiv anhöriga har haft för att vårda. De strategier anhöriga har använt sig av för att hantera situationen belyses. Slutligen beskriver anhöriga hur de upplevt relationerna till de professionella vårdarna. I diskussionen diskuteras de sjukas och professionella vårdarnas tankar och upplevelser kring hemmet som plats för vårdandet. Detta ställs i relation till hur de anhöriga har upplevt det. Hur patientsäkerheten skall kunna säkras i hemmet har diskuterats med fokus på anhörigas behov och känsla av trygghet. Denna trygghet kan uppnås genom information och stöd ifrån professionella vårdare.

  • 56.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Olofsson Fredholm, Max
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Upplevelser av ADL efter stroke med motorisk funktionsnedsättning: Ett patientperspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stroke är den vanligast förekommande sjukdomen i Sverige med cirka 30 000 insjuknanden per år. Ur ett svenskt och internationellt perspektiv är stroke den största orsaken till en icke medfödd funktionsnedsättning hos vuxna individer. Motorisk funktionsnedsättning efter stroke påverkar patienters förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Det inverkar på patienters upplevelse av livet och livskvalité. En begränsning av kroppskontroll medför även en förändrad relation till kroppen. År 2012 var cirka 20 procent av patienter beroende av stöd i ADL, tre månader efter insjuknandet i stroke. Studiens syfte är att beskriva upplevelser av påverkan på ADL hos strokepatienter med nedsatt motorisk funktion. Studien är en litteraturöversikt och bygger på kvalitetsgranskade kvalitativa primärkällor. Databaserna Cinahl och PubMed har använts för att identifiera vetenskapliga artiklar publicerade tidigast år 2000. Det resulterade i att nio kvalitativa artiklar med västerländskt ursprung inkluderades till studien. Fem teman framträdde ur artiklarna vilka utgör grunden för resultatet: upplevelse av att plötsligt drabbas av stroke, upplevelse av att vara isolerad, upplevelse av att vara beroende, upplevelse av otrygghet och upplevelse av förändrad identitet. Tidigare forskning bekräftar studiens resultat och beskriver insjuknandet i stroke via upplevelser av utsatthet och av att inte vara samma person. Forskningen lyfter även vikten att vara i ett betydelsefullt sammanhang. De negativa upplevelserna som patienter beskriver kan tänkas begränsas genom insatser från samhället och ett värdigt bemötande från sjuksköterskor med patienters livsvärld i fokus.

  • 57.
    Andersson, Eva-Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vad gör tidigare medarbetare vid Äldre Väst Sjuhärad (ÄVS) nu och vad betydde uppdraget vid ÄVS?2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 58.
    Andersson, Eva-Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Alth, Camilla
    Uppföljning av Informationsarbetet vid Äldreväst Sjuhärad2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 59.
    Andersson, Eva-Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ÄldreVäst Sjuhärad: Sju år av FoU-arbete. Del 1. En beskrivning och några värderande självreflektioner. Mars 2007.2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ÄldreVäst Sjuhärad (ÄVS) startade 1 november 1999 som en FoU-enhet inom äldreområdet. ÄVS var en av flera enheter som fick statligt etableringsstöd via Socialstyrelsen. Denna statliga satsning, ett pågående projekt vid Institutionen vårdhögskolan1 – ACTION2-projektet samt lokala önskemål från kommunerna i Sjuhärad och Västra Götalandsregionen om FoU inom äldreområdet var förklaringar till centrats etablering. Syftet med följande dokument är att sammanfatta den nu sjuåriga verksamhetsperioden, ge underlag för självreflektion och självvärdering samt utgöra ett underlag för den externa utvärdering som nyligen påbörjats. Som ett underlag för en samlad utvärdering av ÄVS kommer dessutom inom någon månad att föreligga en uppföljning av ”Vart tar tidigare ÄVS-medarbetare vägen?” liksom en uppföljning av ÄVS kommunikationsansträngningar. Denna text är skriven ur ett ”inifrånperpektiv” av projektledningen och där Eva-Lotta Andersson och Per-Åke Karlsson svarat för det huvudsakliga arbetet med texten. Som underlagsmaterial har använts verksamhetsberättelser inklusive bokslut, ekonomiska rapporter samt aktivitetsförteckningar. Till det kommer givetvis erfarenheter och minnesbilder. Projektledningens manus har diskuterats, korrigerats och kompletterats av medarbetarna vid ÄVS vid ett internt FoU-seminarium. Som en del två av denna (själv)värdering kommer att redovisas en enkätundersökning där ÄVS medarbetare värderar kvalitet utifrån olika aspekter. ÄVS sjuåriga historia kan grovt indelas i tre faser: En första fas, från slutet av 1999 t o m 2002 innebar uppbyggnad och etablering inom äldreområdet i Sjuhärad, bl.a. via fem programområden. En andra fas pågick under åren 2003 och 2004, utan programområden men med fortsatt avgränsning till äldrefrågor. En tredje fas, som pågår från år 2005, innebär en utvidgning till funktionshinder men fortfarande med betoning på äldre människor. Föreliggande framställning kommer att följa dessa faser under de två följande avsnitten. Närmast följer ett avsnitt om ÄVS målsättning, organisation och resurser. Därnäst följer en beskrivning av verksamhetens projekt och andra aktiviteter. På det följer en redovisning av de resultat som uppnåtts – den produktion som kan redovisas i form av skrifter, seminarier, konferenser m.m.Avslutningsvis följer en kort självvärdering i ljuset av målsättning och den miljö som ÄVS haft och har att verka i.

  • 60.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kängström, Anna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Effect of Simulation on the Clinical Competence of Swedish Ambulance Nurses2014Ingår i: Australasian Journal of Paramedicine, ISSN 2202-7270, Vol. 11, nr 2, s. 1-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ntroduction Simulation has become an established method for education and training of Emergency Medical Services personnel in different skills such as advanced airway techniques, also in evaluation and initial care of stroke patients and in pre - hospital trauma. Simula tion can be a useful method to improve learning. To our knowledge, there are only a few studies that relate simulation to the effect on clinical skills. The aim of the present study was to investigate the effect of simulation on the clinical competence in a pre - hospital trauma care course for ambulance nurses. Methods The study was performed using a before - after design. Seventeen ambulance nurse students who participated in a trauma care course were evaluated in two simulated trauma cases. All subjects had passed the initial theoretical part of the course. The pre - test was performed in the beginning of the following part of the course involving simulation and the post - test at the end of the course. The analysis was performed by assessment of performance, as seen on video - tapes from the pre - tests and the post - tests. A validated instrument was used to determine the level of student’ s clinical competence. Paired t - test was used to confirm differences between the pre - test and post - test results . Results There was a significant increase in the over - all results for the post - test, with a difference of 1.12 points (t=4.642, df=16, p= 0.001) Situation Awareness, Patient Assessment and Decision Making showed the most pronounced improvements. Conclusion The results imply t hat simulation in addition to traditional theoretical education improves the clinical competence of the students, in comparison to traditional education and training without any significant amount of simulation.

  • 61.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Andersson-Gare, Boel
    Sjöqvist, Bengt-Arne
    Henricson, Maria
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    The effect of a Computerised Decision Support System (CDSS) on compliance with the prehospital assessment process: results of an interrupted time-series study2014Ingår i: BMC Medical Informatics and Decision Making, ISSN 1472-6947, E-ISSN 1472-6947, Vol. 14, nr 70Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:Errors in the decision-making process are probably the main threat to patient safety in the prehospital setting. The reason can be the change of focus in prehospital care from the traditional "scoop and run" practice to a more complex assessment and this new focus imposes real demands on clinical judgment. The use of Clinical Guidelines (CG) is a common strategy for cognitively supporting the prehospital providers. However, there are studies that suggest that the compliance with CG in some cases is low in the prehospital setting. One possible way to increase compliance with guidelines could be to introduce guidelines in a Computerized Decision Support System (CDSS). There is limited evidence relating to the effect of CDSS in a prehospital setting. The present study aimed to evaluate the effect of CDSS on compliance with the basic assessment process described in the prehospital CG and the effect of On Scene Time (OST).METHODS:In this time-series study, data from prehospital medical records were collected on a weekly basis during the study period. Medical records were rated with the guidance of a rating protocol and data on OST were collected. The difference between baseline and the intervention period was assessed by a segmented regression.RESULTS:In this study, 371 patients were included. Compliance with the assessment process described in the prehospital CG was stable during the baseline period. Following the introduction of the CDSS, compliance rose significantly. The post-intervention slope was stable. The CDSS had no significant effect on OST.CONCLUSIONS:The use of CDSS in prehospital care has the ability to increase compliance with the assessment process of patients with a medical emergency. This study was unable to demonstrate any effects of OST.

  • 62.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ekman, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Granskning av riktlinjer gällande vård av patienter som genomgår thoracotomi och skopi2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ingrepp som thoracotomi och skopi är kända för att orsaka patienterna svår smärta och stort lidande. Inom anestesisjuksköterskans område ligger att ansvara för dessa patienter perioperativt. Perioperativ vård syftar till att ge patienten trygghet, kontinuitet, ge en helhetssyn, förbättra kommunikationen och minska patientens lidande samt kvalitessäkra vården. Till hjälp har anestesisjuksköterskan behandlingsriktlinjer till grund för den perioperativa vården. Kliniska evidensbaserade riktlinjer är grundläggande instrument för att säkerställa vårdkvalitet för den enskilda patienten så att vården utförs efter bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet. Studiens syfte var att granska och bedöma de kliniska behandlingsriktlinjerna med avseende på patienter som genomgår thoracotomi och skopi som idag används på svenska och norska thoraxkirurgiska kliniker. Studien utfördes enligt kvantitativ metod och presenterades deskriptivt där resultatet redovisades i siffror och tabeller med förklarande text. Ett brev skickades ut till samtliga Sveriges och Norges thoraxkirurgiska kliniker varav svarsfrekvensen uppgick till 50%. Författarna erhöll sex av totalt tolv tänkbara riktlinjer. Granskningen av behandlingsriktlinjerna utfördes med hjälp av granskningsinstrumentet AGREE II. Samtliga thoraxkirurgiska kliniker hade riktlinjer och dessa som kom till författarnas kännedom var relativt lika med avseende på behandling och interventioner. Resultatet visar att samtliga thoraxkirurgiska kliniker saknade behandlingsriktlinjer som kan rekommenderas eftersom de inte bygger på dokumenterad evidens. Endast två av områdena hade riktlinjer som författarna kan rekommendera efter viss modifikation. Samtliga riktlinjer hade metodologiska brister i rapporteringen om hur riktlinjen togs fram och detta utgör ett hinder för att behandlingsriktlinjerna ska kunna utgöra den kvalitetssäkring de är avsedda att vara. Evidensen som ligger till grund för riktlinjen bör synliggöras och det är viktigt att patientgruppens åsikter och preferenser i framtagandet tas i beaktande. Den perioperativa vården som riktlinjerna beskriver finns väl dokumenterad i litteratur och riktlinjerna hade fått ett högre värde om kopplingen mellan åtgärder och evidens dokumenterats. Med tanke på att tusentals lungpatienter opereras årligen anser författarna att de riktlinjer som vården grundar sig på självklart skall bygga på aktuell forskning och evidens.

  • 63.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning: en studie med utgångspunkt i medarbetares och chefers perspektiv2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis is to obtain an understanding of Emergency Healthcare Work (EHW) at the Emergency Department (ED), including the competencies required by EHW, and based on practitioners' and managers' perspectives. Methods: In study I, a quantitative method was employed. A questionnaire was sent to all Swedish EDs and data was analysed using descriptive statistics and content analysis. In studies II- IV, qualitative methods were used. In study II, participant observations and individual and group interviews were conducted. In studies III-IV individual and group interviews were conducted. In studies II-IV, data was analysed using qualitative content analysis. Results: According to head nurses, basic nursing education does not lead to sufficient competence for working at an ED and thus supplementary formal education is needed. A minority of head nurses perceive that they are completely responsible for creating preconditions for competence development (study I). The EHW is characterized by rapid, brief and standardized encounters with limited scope for providing individualized care. Practitioners strive to be adaptable by structuring EHW and they cooperate to achieve a good workflow (study II). Management is characterized by a command and control approach. Managers experience EHW as lifesaving work and they experience difficulties in meeting the expectations of their staff (study III). There is also tension between professional groups in EDs as well as hierarchical boundaries that influence the possibilities to develop competencies in EHW. The focus on competence in EHW is on account of the emergency and lifesaving nature of its actions. Purely medical competencies are valued and caring competencies are subsequently downgraded. A medical competence approach consolidates the current view of competencies necessary in everyday work in EDs (study IV). Conclusions: EHW and the competencies required by EHW are defined from a purely medicalized and result-driven viewpoint. Patients' medical needs are given greater importance than their caring needs. Medicalized and result-driven EHW makes it difficult to provide individualized care. This difficulty is a hindrance to the implementation of a holistic view in EHW.

  • 64.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jakobsson, E
    Furåker, C
    Nilsson, K
    The everyday work at a Swedish emergency department: The practitioners’ perspective2012Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, nr 2, s. 58-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the everyday work at emergency departments (EDs), the patients being cared for have different needs and perceived symptoms. To meet their need for emergency care, knowledge of the work is important. The aim of this study is to explore the everyday work at a Swedish ED from a practitioner’s perspective. Method This study has a qualitative, exploratory design with observations and interviews at two EDs. Data were analysed by content analysis. Findings The everyday work is characterised by a rapid, short and standardised encounter with limited scope to provide individualised care, which leads to a mechanical approach. It is also characterised by an adaptive approach in which practitioners strive to be adaptable by structuring everyday work and cooperation to achieve a good workflow. Conclusions The study shows that the practitioners’ encounter with patients and relatives is rapid and of limited duration. The care activities that practitioners mainly perform comprise standard medical management and are performed more mechanically than in a caring way. The practitioners strive to balance the requirements and the realisation of the everyday work through structures and in cooperation with other practitioners, although they work more in parallel than in integrated teams.

  • 65.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nilsson, Kerstin
    Jakobsson Ung, Eva
    Competencies in Swedish emergency departments: The practitioners’ and managers’ perspective2014Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 22, nr 2, s. 81-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The task of emergency departments (EDs) is to provide safe emergency healthcare while adopting a caring, cost-effective approach. Patients attending EDs have different medical and caring needs and it is assumed that practitioners have the requisite competencies to meet those needs. The aim of the present study is to explore what kind of competencies practitioners and managers describe as necessary for the practitioners to perform their everyday work in EDs. Methods: This study used a qualitative, exploratory design. Interviews were conducted in two EDs. Data were analysed using inductive content analysis. Results: The competence focus in everyday work in EDs is on emergency and life-saving actions. There is a polarisation between medical and caring competencies. There is also tension between professional groups in EDs as well as hierarchical boundaries that influence the ability to develop competencies in everyday work. Medical competencies are valued more and caring competencies are subsequently downgraded. A medical approach to competencies consolidates the view of necessary competencies in everyday work in EDs. Conclusions: The study shows that the competencies that are valued consolidate the prevailing medical paradigm. There is a traditional, one-sided approach to competencies, a hierarchical distinction between professional groups and unclear occupational functions.

  • 66.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nilsson, Kerstin
    Jakobsson Ung, Eva
    Management of everyday work in Emergency Departments: An exploratory study with Swedish Managers2014Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 22, nr 4, s. 81-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Through their formal mandate, position and authority, managers are responsible for managing everyday work in Emergency Departments (EDs) as well as striving for excellence and dealing with the individual needs of practitioners and patients. The aim of the present study is to explore managers’experiences of managing everyday work in Swedish EDs. Method: A qualitative and exploratory design has been used in this study. Seven managers were interviewed at two EDs. Data was analysed using qualitative content analysis with focus on latent content. Results: Managers experience everyday work in the ED as lifesaving work. One of the characteristics of their approach to everyday work is their capability for rapidly identifying patients with life-threatening conditions and for treating them accordingly. The practitioners are on stand-by in order to deal with unexpected situations. This implies having to spend time waiting for the physicians’ decisions. Management is characterised by a command and control approach. The managers experience difficulties in meeting the expectations of their staff. They strive to be proactive but instead they become reactive since the prevailing medical, bureaucratic and production-orientated systems constrain them. Conclusion: The managers demonstrate full compliance with the organisational systems. This threatens to reduce their freedom of action and influences the way they perform their managerial duties within and outside the EDs.

  • 67.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hedin, Johanna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Livet även om jag dör: Patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära. Uppsatsen utgår ifrån två självbiografier där upplevelser och känslor hos två patienter med obotlig cancersjukdom beskrivs. Resultatet består av sex teman: Upplevelser av lidande, av ofrivillig ensamhet, av livsvilja, av att slitas mellan hopp och förtvivlan, av att känna tvivel och tillit till Gud samt av ljus i mörkret. Varje tema delas in i två underteman. Resultatet från självbiografierna stämde väl överens med aktuell forskning och det visar att självbiografier kan vara en god källa till kunskap och utveckling inom vården. Det är av största vikt att sjukvårdspersonal försöker sätta sig in i cancerpatienters upplevelser när livets slut är nära för att god vård skall upprätthållas. Alla upplevelser i sjukdomsförloppet från besked till död har lika stor betydelse i cancerpatienters liv.

  • 68.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Carlsson, Berit
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vård- och omsorgsplanering: Intervjustudie ur kommunalt anställda sjuksköterskors perspektiv2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens Sverige blir vårdtider på sjukhus allt kortare. En studie i Stockholm 2007 visar att 25 % av samtliga patienter blir aktuella för vård- och omsorgsplanering inom äldreomsorgen. Det finns ett behov av att förbättra patientens delaktighet i vård- och omsorgsplaneringen då tidigare forskning visar att den varit låg. Vi anser det viktigt att beskriva kommunalt anställda sjuksköterskors perspektiv av att delta i vård- och omsorgsplanering. Genom att kartlägga deras upplevelser och erfarenheter av vård- och omsorgsplanering kan kunskaper erhållas så att vård- och omsorgsplanering kan förbättras. Syftet med uppsatsen är att beskriva vård- och omsorgsplanering ur kommunalt anställda sjuksköterskors perspektiv. Intervjuer har genomförts med 11 kommunalt anställda sjuksköterskor med stöd av semistrukturerade frågor. Datamaterialet har analyserats utifrån riktad innehållsanalys och presenteras i fem huvudkategorier. Patientens roll i vårdplaneringsmötet är central och det finns en vilja hos personalen att ha patienten i fokus. Många faktorer försämrar dock patientens delaktighet. Vårdpersonalens roll är att var stödjande för patienten, men ibland kan okunskap om patienten samt förbestämd uppfattning om framtida vårdinsatser utgöra ett hinder. Närstående utgör ett stöd för patienten, men brister ibland i att fråga efter eller respektera hans vilja. Vårdplaneringsmötet ligger många gånger lite för tidigt i tiden då alla utredningar och besked inte är klara. Samverkan mellan olika tvärprofessionella samarbetspartner är avgörande för hur den samordnade vård- och omsorgsplaneringen fungerar. En bra vård- och omsorgsplanering är en planering där alla medverkar för patientens skull och sätter patienten i fokus. Det finns ett ökat intresse för vård- och omsorgsplaneringar och en vilja att förbättra rutiner ute i kommunen. För att vårdplaneringsmötet ska bli så bra som möjligt behöver samverkan mellan slutenvården och kommunen förbättras.

  • 69.
    Andersson, Julia
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Pettersson, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom: Kan välbefinnande ändå upplevas?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) uppskattas för närvarande vara den fjärde ledande dödsorsaken i världen. Sjukdomen innebär både psykiska, sociala och fysiska begränsningar för de patienter som drabbas. Då sjukdomen påverkar hela människans tillvaro har sjuksköterskan en värdefull roll i att stödja och motivera patienterna att hantera situationen. För att sjuksköterskor bäst skall kunna stödja dessa patienter bör de ha en uppfattning om vilka faktorer som påverkar patienternas upplevelse av välbefinnande. Detta för att patienterna skall kunna införliva kunskapen i den egna livssituationen. Syftet med denna studie är att beskriva vad som möjliggör och hindrar upplevelsen av välbefinnande hos patienter med KOL. Metoden är en litteraturstudie enligt Axelsson (2008) och är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två huvudkategorier; ”Patienters behov för att klara av vardagen” som beskriver att patienter med KOL är i behov av strategier för att klara av andnöden samt kunskap om hur de kan utföra egenvård. ”Betydelsen av samhörighet”, beskriver upplevelsen av stöd från familjen, vänner och vårdpersonal. Patienter med KOL upplever att de behöver kunskap och strategier för att kunna hantera sin sjukdom, ta kontroll över den och uppleva välbefinnande i sin situation. De flesta patienter upplever att samhörighet och stöd från andra människor är betydelsefullt. En del patienter upplever att samhörighet med andra patienter med KOL, i vissa fall hindrar dem från att uppleva välbefinnande. Dessutom är upplevelsen av depression, stigmatisering och ångest vanligt hos dessa patienter och hindar patienterna från att uppnå välbefinnande.

  • 70.
    Andersson, Katarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Damm, Camilla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Arbetstillfredsställelse Ur ett Sjuksköterskeperspektiv2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska hälso- och sjukvården har genomgått stora förändringar de sista decennierna. Det ställs större krav på kostnadseffektivitet utifrån den ekonomiska situationen. En motsättning finns mellan medicinens möjligheter och vårdens resurser. Arbetsgivare har till uppgift att tillgodose behovet av sjukvård och samtidigt uppfylla kravet på en god arbetsmiljö. Sjuksköterskor som ges möjlighet att utveckla sin kompetens i en stimulerande arbetsmiljö, har förutsättningar att känna arbetstillfredsställelse. Studier har visat att med nöjda sjuksköterskor följer nöjda patienter, bättre följsamhet hos patienterna och högre vårdkvalitet. Sjuksköterskor kan uppleva otillfredsställelse i sitt arbete när de inte når upp till sina egna och andras förväntningar. Genomförd studie syftar till att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. Kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts i litteraturöversikten och redovisas i resultatet som två huvudteman: Få stöd/inte få stöd och ge stöd. Få stöd/inte få stöd delades in i två subteman, möjligheter och hinder. Arbetsbelastning visade sig vara ett framträdande hinder. När inte den inre bilden av vad en sjuksköterska borde göra stämde överens med verkligheten upplevde de otillfredsställelse. När sjuksköterskor däremot kunde stödja patienten på ett sådant sätt att det bidrog till dennes välbefinnande upplevde de arbetstillfredsställelse. Ledarskap, organisation, autonomi, samarbete var andra betydande faktorer för sjuksköterskans upplevelse av arbetstillfredsställelse. Slutsatsen av arbetet är att sjuksköterskans arbetsmiljö är avgörande för upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Arbetsgivaren har en viktig roll i att se till att sjuksköterskan får stöd i sitt arbete med patienterna så att hon/han i sin tur också kan ge stöd till patienterna beträffande information, undervisning, förmedla trygghet och bedriva en patientsäker vård.

  • 71.
    Andersson, Katarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Svenningsson, Stina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”En så´n jag får ha under mina vingar” Misstänkt omsorgssvikt: BVC-sjuksköterskors erfarenheter2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barnavårdscentralen (BVC) är en frivillig men väl socialt accepterad del av barnhälsovården i Sverige. Behovet av stöd på BVC har förändrats över tid och nu dominerar de psykosociala behoven. Barn är beroende av vuxnas omsorg. Eftersom en stor andel av förskolebarnen träffar en BVC-sjuksköterska har hon en viktig roll i att identifiera och hjälpa barn som är utsatta för omsorgssvikt. Syftet med studien är att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer där de misstänker att barn kan vara utsatta för omsorgssvikt och hur de upplever de resurser de har till sitt förfogande för att hjälpa barn och familj. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna är analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer att känslan av utsatthet och ensamhet i beslut och bedömning kring utsatta barn är tydlig, likaså frustration och maktlöshet i förhållande till samarbetet med socialtjänsten. Reflektion och tankeutbyte får BVC-sjuksköterskorna med sina kollegor, men också med barnhälsovårdspsykolog och socionom på familjecentral, där sådan finns. Den egna kunskapen och intuitiva känslan används i mötet med familjerna. Det svåraste är att formulera sin oro för familjerna. Mycket energi och kraft går åt till processen att fundera kring utsatta barn. De som arbetar i någon typ av team, upplever att de har bäst stöd och störst möjlighet att hjälpa familjer. Familjecentraler, eller liknande på fler platser, handledning och utbildning i samtalsmetodik är önskvärda förbättringar som författarna föreslår. I framtida forskning är det intressant att undersöka familjers upplevelse av stöd på BVC med eller utan familjecentral. Mer kunskap behövs om hur BVC-sjuksköterskans utsatthet påverkar henne.

  • 72.
    Andersson, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Omvårdnad och trygghet: en metateoretisk och en fenomenologisk studie1984Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 73.
    Andersson, Kirsi
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Thorén, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Tillvägagångssätt som kan främja småbarns sömnvanor ”ohajajajaj buff”2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många föräldrar upplever att småbarn har sömnproblem när barn inte kan somna själva på kvällen och inte somna om själva på natten. Detta innebär att föräldrar får en störd nattsömn vilket kan leda till psykisk ohälsa såsom depression hos mammor och en ökad risk för våld mot barnet. För barnet kan det betyda att de kan få fortsatta sömnproblem under förskoleåldern. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har ett hälsofrämjande perspektiv med fokus på familjen och skall arbeta för att minska skadlig påfrestning för barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är att beskriva olika tillvägagångssätt som kan främja goda sömnvanor hos småbarn och deras föräldrar. Som metod valdes litteraturstudie. Resultatet visar olika tillvägagångssätt som förbättrar sömnen hos familjerna. Föräldrar får information om barns sömnmönster och dygnsrutiners betydelse för sömn. Informationen ges i grupp eller individuellt och kan vara både muntlig och skriftlig. Resultatet beskriver också faktorer som underlättar för föräldrar såsom stöd från närstående och sjuksköterska samt sovrumsmiljöns betydelse för att de ska orka hantera situationen med barns sömn. Stöd från professionella, bland annat genom telefonuppföljningar, uppskattas av föräldrar. Författarna diskuterar hur information bör ges, vilka förutsättningar som är gynnsamma för vårdrelationen samt betydelsen av att bemöta föräldrar i deras livsvärld. Vidare diskuteras båda föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt barn och vikten av jämställdhet i föräldraskapet.

  • 74. Andersson, L
    et al.
    Petersen, G
    Johnson, P
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    A web tool for finding gene candidates associated with experimentally induced arthritis in rat2005Ingår i: Arthritis Research & Therapy, ISSN 1478-6354, E-ISSN 1478-6362, Vol. 7, nr 3, s. R485-R492Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rat models are frequently used for finding genes contributing to the arthritis phenotype. In most studies, however, limitations in the number of animals result in a low resolution. As a result, the linkage between the autoimmune experimental arthritis phenotype and the genomic region, that is, the quantitative trait locus, can cover several hundred genes. The purpose of this work was to facilitate the search for candidate genes in such regions by introducing a web tool called Candidate Gene Capture (CGC) that takes advantage of free text data on gene function. The CGC tool was developed by combining genomic regions in the rat, associated with the autoimmune experimental arthritis phenotype, with rat/human gene homology data, and with descriptions of phenotypic gene effects and selected keywords. Each keyword was assigned a value, which was used for ranking genes based on their description of phenotypic gene effects. The application was implemented as a web-based tool and made public at http://ratmap.org/cgc. The CGC application ranks gene candidates for 37 rat genomic regions associated with autoimmune experimental arthritis phenotypes. To evaluate the CGC tool, the gene ranking in four regions was compared with an independent manual evaluation. In these sample tests, there was a full agreement between the manual ranking and the CGC ranking for the four highest-ranked genes in each test, except for one single gene. This indicates that the CGC tool creates a ranking very similar to that made by human inspection. The exceptional gene, which was ranked as a gene candidate by the CGC tool but not in the manual evaluation, was found to be closely associated with rheumatoid arthritis in additional literature studies. Genes ranked by the CGC tools as less likely gene candidates, as well as genes ranked low, were generally rated in a similar manner to those done manually. Thus, to find genes contributing to experimentally induced arthritis, we consider the CGC application to be a helpful tool in facilitating the evaluation of large amounts of textual information.

  • 75. Andersson, L
    et al.
    Petersen, G
    Johnson, P
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Finding genes contributing to the arthirits phenotype by comparing rat and human genome data2004Ingår i: Health Informatics Journal, ISSN 1460-4582, E-ISSN 1741-2811, Vol. 10, nr 1, s. 71-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Published quantitative trait locus (QTL) data, as well as all known rat genes and DNA markers, have since 1993 been collected and made easily accessible at the rat genome database, RatMap. The objective of the present study is to fully integrate available data concerning rat models with human genome information. The final goal of this process is to make results from any rat model experiment directly applicable to humans. The overall goal of this work is to create an automatic system which, for any given rat chromosomal region associated with a QTL, will characterize both mapped rat genes and all putative homologous human genes in that region. This article reports the use of the web application to find human gene candidates contributing to an arthritis phenotype.

  • 76. Andersson, L
    et al.
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Candidate Gene Capture (CGC): a Tool for Selecting Potentially2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 77. Andersson, L
    et al.
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Distribution of candidate genes for experimentally induced arthritis in rats2010Ingår i: BMC Genomics, ISSN 1471-2164, E-ISSN 1471-2164, Vol. 11, nr 146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Rat models are frequently used to link genomic regions to experimentally induced arthritis in quantitative trait locus (QTL) analyses. To facilitate the search for candidate genes within such regions, we have previously developed an application (CGC) that uses weighted keywords to rank genes based on their descriptive text. In this study, CGC is used for analyzing the localization of candidate genes from two viewpoints: distribution over the rat genome and functional connections between arthritis QTLs. Methods: To investigate if candidate genes identified by CGC are more likely to be found inside QTLs, we ranked 2403 genes genome wide in rat. The number of genes within different ranges of CGC scores localized inside and outside QTLs was then calculated. Furthermore, we investigated if candidate genes within certain QTLs share similar functions, and if these functions could be connected to genes within other QTLs. Based on references between genes in OMIM, we created connections between genes in QTLs identified in two distinct rat crosses. In this way, QTL pairs with one QTL from each cross that share an unexpectedly high number of gene connections were identified. The genes that were found to connect a pair of QTLs were then functionally analysed using a publicly available classification tool. Results: Out of the 2403 genes ranked by the CGC application, 1160 were localized within QTL regions. No difference was observed between highly and lowly rated genes. Hence, highly rated candidate genes for arthritis seem to be distributed randomly inside and outside QTLs. Furthermore, we found five pairs of QTLs that shared a significantly high number of interconnected genes. When functionally analyzed, most genes connecting two QTLs could be included in a single functional cluster. Thus, the functional connections between these genes could very well be involved in the development of an arthritis phenotype. Conclusions: From the genome wide CGC search, we conclude that candidate genes for arthritis in rat are randomly distributed between QTL and non-QTL regions. We do however find certain pairs of QTLs that share a large number of functionally connected candidate genes, suggesting that these QTLs contain a number of genes involved in similar functions contributing to the arthritis phenotype.

  • 78. Andersson, Lars
    et al.
    Petersen, Greta
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ranking candidate genes in rat models of type 2 diabetes2009Ingår i: Theoretical Biology Medical Modelling, ISSN 1742-4682, E-ISSN 1742-4682, Vol. 6, nr 12Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Rat models are frequently used to find genomic regions that contribute to complex diseases, so called quantitative trait loci (QTLs). In general, the genomic regions found to be associated with a quantitative trait are rather large, covering hundreds of genes. To help selecting appropriate candidate genes from QTLs associated with type 2 diabetes models in rat, we have developed a web tool called Candidate Gene Capture (CGC), specifically adopted for this disorder. Methods CGC combines diabetes-related genomic regions in rat with rat/human homology data, textual descriptions of gene effects and an array of 789 keywords. Each keyword is assigned values that reflect its co-occurrence with 24 different reference terms describing sub-phenotypes of type 2 diabetes (for example "insulin resistance"). The genes are then ranked based on the occurrences of keywords in the describing texts. Results CGC includes QTLs from type 2 diabetes models in rat. When comparing gene rankings from CGC based on one sub-phenotype, with manual gene ratings for four QTLs, very similar results were obtained. In total, 24 different sub-phenotypes are available as reference terms in the application and based on differences in gene ranking, they fall into separate clusters. Conclusion The very good agreement between the CGC gene ranking and the manual rating confirms that CGC is as a reliable tool for interpreting textual information. This, together with the possibility to select many different sub-phenotypes, makes CGC a versatile tool for finding candidate genes. CGC is publicly available at http://ratmap.org/CGC.

  • 79.
    Andersson, Lena
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Gustavsson, Linda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Humor i vårdrelationen: Hur gör jag?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Humor som en hälsofaktor har varit känd sedan antiken och dess välgörande effekter både fysiska och psykologiska är numera välkända. Att använda sig av humor i vårdrelationen och i arbetslaget är positivt men det är inte alltid helt lätt att göra det. Trots detta finns det inga riktlinjer om humor eller metoder om hur den kan användas. Hur upplevs humor av patienter och vårdpersonal och vilka funktioner har humor? Vilka metoder använder sig vårdpersonal av för att medvetet använda humor i vårdarbetet? Syftet är att beskriva upplevelsen av humor, dess funktioner och metoder som kan omsättas i det praktiska vårdarbetet. Denna uppsats är en litteraturgranskning med kvalitativ ansats. Analysen av tretton artiklar om patienters och vårdpersonals upplevelser av humor och dess funktioner har resulterat i fem teman; interaktion, känsloutbyte, välbefinnande, det existentiella samt praktiska och konkreta metoder. Humor fyller viktiga funktioner för människan i allmänhet och för omvårdnad i synnerhet. Humor skapar gemenskap, tillit och ökar följsamheten. Humor underlättar känsloyttringar av många slag och kan vara en hjälp att se mening i tillvaron och hitta lösningar i svåra situationer. För vårdlaget kan humor svetsa samman och stärka samarbetet på samma sätt som för patienten. Att inbjuda med ett leende, att använda sig själv som instrument för humor, att skoja om sina egna tillkortakommanden och att våga bjuda på sig själv är bra råd för den som vill använda humor mer medvetet. Att veta att sorgen och tårarna kan finnas nära och att vara lyhörd, är viktig kunskap.

  • 80.
    Andersson, Lena
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ukbu, Tillmy
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Barns upplevelser av sin vardag: Ett år efter cancerdiagnosen2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Upp till 300 barn drabbas varje år av cancer, de vanligaste cancerformerna för barn är hjärntumörer och leukemi. De flesta barn som drabbas är mellan 4-5 år och befinner sig mitt uppe i sin motoriska utveckling. Cancerdiagnosen påverkar familjen som helhet men det är framförallt det cancersjuka barnen som drabbas, hela barnens levnadssätt förändras. En vardag som tidigare kretsat kring dagis, skola och lek, handlar nu istället om sjukhusbesök och behandlingar. I nuläget finns det bristfälligt med studier om hur barnen upplever sin nya livssituation efter sin cancerdiagnos. Av den orsaken är syftet med studien att redogöra för barnens och föräldrarnas upplevelser av vardagslivet ett år efter barnens cancerdiagnos, med fokus på barnens upplevelser. För att kunna svara på syftet fick författarna åtta transkriberade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på Lundman och Hällgren Graneheim (2008). Till följd av analysen utarbetades meningsenheter, koder och slutligen underkategorier som ledde fram till fyra huvudkategorier; Sjukdomen som en del av livet, Hitta tillbaka till livet innan sjukdomen, Barnet vill ha kontroll och Känsla av utanförskap. Barnen fokuserade på sin självbild, sitt deltagande i sin egen vård och hur deras syskon påverkas av cancern. Detta är viktig kunskap för sjuksköterskor inom barncancervården.

  • 81.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nordenberg, Sara
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nyckeln till följsamhet: Metoder för att främja följsamheten vid läkemedelsbehandling hos patienter med cardiovaskulär sjukdom2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter med cardiovaskulär sjukdom kräver i många fall en livslång medicinering där följsamheten till den medicinska behandlingen ofta brister. Följden blir ett lidande för individen med ett försämrat hälsotillstånd. Sjuksköterskans ansvarsområde innefattar att förmedla evidensbaserad kunskap till sina patienter. Syftet är därför att belysa metoder till ökad följsamhet genom sjuksköterskans pedagogiska roll i samband med läkemedels behandling vid cardiovaskulär sjukdom. Vetenskapliga artiklar är sökta via databaserna Cinahl och PubMed. Vidare är artiklarna granskade och sammanställda i resultatet. Att främja medicinsk följsamhet är en utmaning i vården. Genom undervisning blir patienten delaktig i sin vård vilket leder till att beslut kan tas som grundas på kunskap, information och rådgivning. Resultatet visar att flertalet studier framhåller att det motiverande samtalet (MI) är en effektiv metod för att öka följsamheten vid läkemedelsanvändning. Sjuksköterskan vill att den enskilda patienten har en aktiv roll i sin vård och behandling, och vill hjälpa patienten till att se sin egen kapacitet och resurser. För att uppnå ett samarbete mellan patient och sjuksköterska krävs att båda parterna är medvetna om maktförhållandet som finns sinsemellan, och låta det bli till en fördel till lärande och inte ett lärohinder. I diskussionen lyfts de olika områden som identifierats i resultatet. Områdena medicinsk följsamhet, patientundervisning, motiverande samtal och empowerment knyts samman.

  • 82.
    Andersson, L-O
    et al.
    External.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Education in Military Medicine: The Swedish Model2005Ingår i: AMEE 2005 Abstracts, AMEE , 2005, s. 235-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish Armed Forces Medical Centre is nationally responsible for the qualified education in military medicine. Studies at university level for conscript medical personnel were introduced in 1997, with the course Battlefield emergency care for nurses (7,5 ECTS points). Two years later, a parallel course for physicians was started. Other courses have also been studied at university level. Starting in 2001, a total of fifteen units throughout the country have arranged the Basic course in battlefield emergency care for Medical Orderly (15 ECTS points). The units have received academic support from local colleges and universities, while curriculum, study literature, supervision and examination have been the responsibility of the Armed Forces Medical Centre. The present reorganisation of the Swedish Armed Forces will result in a situation where the entire military medical education will be located in Gothenburg. Physicians, nurses and medics will be educated at the same campus. A close connection to the University of Gothenburg has been established, in order to promote the educational process of military medicine. Teachers at the Medical Centre will have positions as lecturers at the university, which will be favourable for the students in their acquisition of knowledge.

  • 83.
    Andersson, Marie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Fredman, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Förlossningsrädsla hos förstföderskor Hur visar sig förlossningsrädsla och vilka är orsakerna?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige är risken att kvinnan eller barnet skadas eller dör i samband med graviditet och förlossning liten vilket inte är fallet i flera av världens länder. Trots säker mödra- och förlossningsvård är många kvinnor rädda för att föda barn. Att vänta sitt första barn och vara rädd för graviditet och förlossning medför stor oro och ängslan och utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv är det ett livslidande. Syftet med denna studie är att undersöka hur förlossningsrädsla visar sig och vilka orsaker som finns beskrivna till att förstföderskor är rädda för att föda barn. Denna studie bygger på en analys av 12 vetenskapliga artiklar som beskriver förlossningsrädsla hos förstföderskor där så väl kvalitativ som kvantitativ metod har använts. Vi fann 6 teman: vid denna analys Ambivalens till att bli förälder, Kontrollbehov, Bristande tilltro till sin egen förmåga att kunna föda, Rädsla för smärta, Att mor och barn skall skadas eller dö under förlossningen samt Bristfällig psykosocial situation. Studiens resultat visar att förlossningsrädda kvinnor kan ha en ökad sårbarhet där kvinnans livshistoria speglar orsakerna till hennes rädsla. För att undvika onödigt vårdlidande kan den salutogena modellen användas för att planera vården så att förlossningsrädslan blir begriplig och hanterbar och som en del i ett sammanhang för den förlossningsrädda kvinnan. Detta innebär att barnmorskan bör förmedla kunskap så att kvinnan med förlossningsrädsla kan förstå vad som händer under förlossningen och får redskap för att hantera förlossningssituationen. För att undvika onödigt vårdlidande är det viktigt att beakta de behov av noggrann planering med extra stöd och trygghet som dessa kvinnor behöver.

  • 84.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Berglund, Ann
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Upplevelsen av lidande för patienter i livets slut samt hur lidande kan lindras: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flera av de patienter vi har träffat som befunnit sig i livets slut har uttryckt olika sorters lidande. Patienterna har uttryckt en önskan om att skiljas från sitt lidande men även en önskan om att fortsätta leva med sina nära och kära. Syftet med denna uppsats är att belysa den medelålders patientens upplevelse av lidande vid livets slut samt hur sjuksköterskans vårdhandlingar kan lindra lidandet. Arbetet är baserat på kvalitativa primärartiklar. Litteraturen söktes i fulltextdatabaser, på webbsidor och på biblioteket på högskolan i Borås. Artiklarna analyserades sedan enligt Axelssons (2012, ss 212- 214) modell för litteraturstudie. Resultatet visade på att förlorad autonomi, en känsla av ensamhet samt rädsla inför det okända ökade patienternas lidande. Vårdhandlingar som kunde lindra patienternas lidande var bland annat att få massage, utöva yoga och att bli bekräftad som människa och känna hopp och tro som kan leda till ökat välbefinnande och en upplevelse av hälsa. I diskussionen diskuteras sjuksköterskans betydelse och viktiga roll i att kunna lindra en patients lidande, genom vårdande samtal, patientcentrerad vård men även genom ett gott bemötande och god omsorg vilket i sin tur leder till en ökad känsla av trygghet. Även sjuksköterskans förförståelse diskuteras.

  • 85.
    Andersson, Millie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hägerström, Magdalena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hinder i kampen mot övervikt: En litteraturstudie ur sjuksköterske- och patientperspektiv2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är övervikt ett stort folkhälsoproblem och medför en risk för andra sjukdomar som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det finns många metoder för hur man ska angripa problemet, men svårigheterna ligger i att bli medveten om och övervinna de hinder som uppkommer i processen, både hos sjuksköterskor och hos patienter samt dem emellan. Syftet med studien var därför att belysa vilka hinder sjuksköterskor upplever för att nå fram till överviktiga patienter, samt vilka hinder patienter upplever i kampen mot övervikt. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med material från totalt nio vetenskapliga artiklar. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades. Studien resulterade i två teman med fem respektive fyra subteman. Resultatet visar de hinder både sjuksköterskor och patienter upplever bland dem själva, i sjukvården, i familjen och i samhället för att få ett lyckat resultat när det gäller patienters viktnedgång. Sjuksköterskor ser kunskaps-, resurs- och tidsbrist som stora problem, medan patienter främst upplever brist på motivation och stöd som hinder för livsstilsförändring. Vi anser att om sjuksköterskor är medvetna om patienternas hinder kan de hjälpa dem att hitta lösningar för att övervinna svårigheterna. Dessutom måste sjuksköterskorna bli medvetna om sina egna hinder och bemästra dessa för att sedan kunna hjälpa patienterna. En slutsats man kan dra av studien är att sjuksköterskor behöver mer utbildning och kunskap inom området.

  • 86.
    Andersson, Monica
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jansson, Ulrika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Tonårsflickors upplevelse av att leva med diabetes typ 1: En analys av fem Internet bloggar2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år insjuknar i Sverige mer än 700 barn och ungdomar under 19 år i diabetes typ 1. Det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar och fortsätter kontinuerligt att öka. Sjukdomen påverkar på olika sätt hela livssituationen. Det krävs mycket stöd, vägledning och undervisning för att hantera sitt liv efter insjuknandet. Att som tonåring insjukna eller leva med diabetes typ 1 är svårt. Tonåringens frigörelse från föräldrarna kan bli svårare och identiteten kan hotas. Sjuksköterskan behöver ökad förståelse och kunskap för tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1 för att kunna bemöta, stödja och vägleda tonåringen med diabetes. Därför är syftet med studien att beskriva tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts i studien är en analys av berättelser i form av bloggar på Internet. De fem bloggarna är skrivna av tonårsflickor mellan 16-18 år. Resultatet mynnar ut i tre teman vilka är En förändrad livsvärld, En ständig följeslagare och Att bli vän med sin diabetes. Resultatet visar att tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1 överensstämmer till stora delar med tidigare forskning. I resultatet framkommer även att det finns svårigheter med att finna en bra balans med ett sunt liv, motion och insulin som kan innebära en ökad risk för ätstörningsproblem. Att tonårsflickorna upplevde en stickrädsla och ansåg sig svårstuckna i samband med provtagning. Okunskapen i samhället upplevdes svår att möta. Tonårsflickorna kände ett speciellt stöd hos sin mamma. Resultatet ger ökad kunskap för sjuksköterskan i mötet med tonåringen med diabetes typ 1.

  • 87.
    Andersson Möller, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Persson, Linda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att vårdas på offentlig plats: en kvalitativ studie om patienters upplevelser2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I arbetet som ambulanssjuksköterska ingår att möta och vårda patienter i olika miljöer. Mötet kan ske i patientens hem, men också på en offentlig plats med allmänheten som åskådare. Detta ställer höga krav på ambulanspersonalen då målet är att värna om patientens integritet samtidigt som en god vård ska ges för att uppnå hälsa och välbefinnande hos patienten. Syftet med denna studie var att få kunskap om patienters upplevelser av att insjukna och vårdas på offentlig plats. Studien är kvalitativ och resultatet är baserat på intervjuer av nio informanter. Analysen har skett med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet redovisas genom fyra kategorier; ”Vetskapen om att hjälp finns ger trygghet och lättnad”, ”Strategier för att hantera situationen”, ”Utsatthet och hjälplöshet” och ”Vårdarnas bemötande och omsorg” samt elva underkategorier. Resultatet visar bland annat att informanterna upplever trygghet då ambulanspersonalen utför omvårdnadsåtgärder såsom inger ett gott bemötande, kommunicerar med patienten och ger fortlöpande information. Trygghet uppnås också genom vetskapen om att ambulans är på väg eller när ambulanspersonalen anländer till platsen. Omgivningen spelar en stor roll vid det akuta insjuknandet. Informanterna upplever en trygghet när någon i deras omgivning tar ansvar och ringer efter ambulans. Känslan av att vara utlämnad eller uttittad av allmänheten är andra upplevelser som kan vara närvarande i den akuta situationen. Några bryr sig dock inte om människorna runtomkring och en del fokuserar enbart på att hantera situationen på egen hand. Slutsatser från resultatet i denna studie kan sammanfattas som att det inte enbart är negativt att insjukna på offentlig plats utan positiva aspekter framkommer också.

  • 88.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Carslöv, Linda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Skolsköterskans hälsofrämjande arbete med överviktiga barn2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma hos barn och unga är idag ett stort internationellt folkhälso- samt vårdvetenskapligt problem. Detta ämne har valts att belysas på grund av att det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv, att titta närmare på hur det hälsopreventiva arbetet bedrivs till våra barn och unga idag. Vi har valt att undersöka hur skolsköterskorna arbetar med att ge barn och unga hälsosamma levnadsvanor, då vi idag vet att livsstilen grundläggs tidigt i livet. Vi väljer att fokusera på skolsköterskans perspektiv, då hon har utbildning inom hälsofrämjande arbete samt befinner sig dagligen i skolmiljö, där barnen tillbringar stor del av sin tid. En förutsättning för ett hälsofrämjande arbete med barn och unga är att hela familjen berörs och stor vikt läggs vid att detta arbete påbörjas tidigt. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att stödja och främja välbefinnande hos barn och unga med övervikt. För att få ta del av skolsköterskornas upplevelser och erfarenheter användes en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades och en öppen inledningsfråga användes. Alla intervjuer analyserades sedan med en reflekterande livsvärldsansats. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos skolsköterskorna angående problematiken med överviktiga barn och unga. Skolsköterskorna behöver fortbildning om hälsofrämjande arbete samt hur barn och unga motiveras till en bättre hälsa. Skolsköterskorna i studien upplever att det är viktigt att främja en god relation med hela familjen för att kunna motivera och bidra till en livsstilsförändring. I studiens resultat framkommer att det finns en osäkerhet inför att diskutera övervikt och livsstilsförändringar, som beror på att ämnet upplevs känsligt och ibland integritetskränkande, då det berör en hel familj och dess livssituation. Skolsköterskorna i studien anger också bristande kunskap i samtalsmetodik, samt tidsbrist som hinder vid hälsofrämjande arbete.

  • 89.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hansson, Veronica
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Anestesisjuksköterskans möte med akut sjuka barn på en operationsavdelning2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Akutmottagningar idag får ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen på akutmottagningen ställs då inför en situation där de inte hinner informera och förbereda barnet på vad som ska ske. Detta kan skapa en otillräcklighetskänsla hos anestesisjuksköterskorna på operation som därmed får ta hand om ett barn som inte är förberett på vad som kommer att hända. Att skapa förtroende hos barnet är en process som inte kan skyndas på och kräver mycket tid ända från första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier på i detta möte. Syftet är därför att beskriva vad anestesisjuksköterskorna baserar sitt bemötande på i mötet med barn och deras familjer i akuta situationer på en operationsavdelning. Syftet är också att beskriva om det finns ett behov av riktlinjer för det preoperativa mötet med akut sjuka barn. Studien har en kvantitativ, deskriptiv design där ett frågeformulär utarbetat av författarna till den här studien används. Resultatet analyserades med beskrivande statistik. Resultatet visar på att behovet av riktlinjer och utbildning hos anestesisjuksköterskorna är stort och att anestesisjuksköterskorna baserar sitt bemötande på erfarenhet. Resultatet visar dock att det inte går att dra några paralleller mellan lång erfarenhet och att känna sig trygg i sin yrkesroll i mötet med akut sjuka barn. Resultatet i denna studie visade även att anestesisjuksköterskorna är medvetna om vikten av den preoperativa förberedelsen och vikten att skapa en dialog.

  • 90.
    Andersson, Pia
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Forsberg, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patienters upplevelse av trygghet och otrygghet i samband med generell anestesi2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trygghet är ett komplext begrepp med relativt bred innebörd, och det är inte självklart vad den enskilde patienten upplever som trygghet. Den forskning som finns gör ändå gällande att tryggheten är viktig för upplevelsen av hälsa. Med tanke på dagens effektiviseringskrav som ställs på sjukvården, där ledtiden ska kortas så långt det är möjligt, finns en uppenbar risk att för patienten värdefull förberedelsetid går förlorad. Mindre tid med kvalificerad personal kan innebära förlust eller reducering av den trygghetskänsla som patienten är i behov av. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelse av trygghet och otrygghet i samband med generell anestesi. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har använts. Sju patienter som opererats under generell anestesi har intervjuats på två västsvenska sjukhus. Resultatet visar att patienterna förfogade över stora egna resurser för att uppleva trygghet i samband med anestesi. Framför allt gällde det patienternas nära privata relationer och förekomsten av egen inre styrka. I vissa fall kunde dock känslan av trygghet grumlas av rädsla eller ångest inför det aktuella ingreppet och då finns i sjukvården stora möjligheter att hjälpa och stödja patienten. Anestesisjuksköterskans i särklass viktigaste omvårdnadsåtgärd för att främja upplevelsen av trygghet är att så tidigt som möjligt etablera en tillitskapande vårdrelation med patienten. Detta borgar för en tillåtande dialog och atmosfär mellan patient och sjuksköterska. För att undvika bristande tillit kan även den påföljande informerande dialogen med fördel utformas som ett vårdande samtal med informativ inriktning. Mycket av patientens oro och osäkerhet inför framtiden kan på detta sätt lindras genom det vårdande samtalets kraft, i kombination med patientens egen inneboende styrka.

  • 91.
    Andersson, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nilsson, Sabina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ungdomars upplevelser av stress: Fokus på psykisk ohälsa2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stress är ett ökande problem i samhället. Av alla sjukskrivna är i dag närmare fyrtio procent hemma för någon form av psykisk ohälsa och antalet beräknas öka ytterligare. Besvären kryper längre ner i åldrarna och kan ses redan hos små barn. En redan utsatt grupp i samhället är ungdomar, vilka går igenom en stor omställning i övergången till vuxenlivet. Hur de påverkas av dagens samhällsstruktur är ännu outforskat. Författarna tror att ämnet behöver belysas och debatteras, då detta är en grupp individer som sjuksköterskan kommer att möta inom alla områden av vården. Syftet är att belysa ungdomars upplevelser av stress, med fokus på den psykiska ohälsa som kan medfölja. En litteraturstudie genomfördes, vilken bygger på tio kvalitativa artiklar sökta i väsentliga databaser på högskolan i Borås bibliotek. De sökta artiklarna var alla publicerade refereegranskade forskningsartiklar, informanterna i studierna var mellan 11 och 25 år. För dataanalys har Axelssons (2012) modell använts, och för kvalitetsgranskning Critical appraisal skills program (CASP, 2002). Resultatet delades in i fyra huvudteman och totalt elva subteman. Dessa visade att ungdomar upplever en kravfylld vardag, med ett stort behov av omgivningens stöd och en någorlunda förutsägbar tillvaro. Vid brist på stöd och kontroll fanns en betydande risk för utvecklande av destruktiva beteenden hos ungdomarna. I mötet med patienter med psykisk ohälsa är det angeläget med en ökad kunskap hos sjuksköterskan. Ett tidigt uppmärksammande av besvären är nödvändigt för att minimera patientens lidande och de samhällsekonomiska konsekvenserna.

  • 92.
    Andersson, Sara
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att bli utsatt eller utsätta sig för HIV: Uppfattningar om HIV i Södra Sudan2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Omkring 33 miljoner människor lever idag med HIV. I Södra Sudan är epidemiologiska data mycket bristfälliga, men även om dessa tyder på att prevalensen är låg, så är riskfaktorerna många för att spridningen snabbt kan accelerera. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur studenter och hälsoarbetare erfar HIV i Södra Sudan. Utifrån en kvalitativ ansats har sudanesiska studenter och sudanesiska och utländska hälsoarbetare skriftligen svarat på ett antal öppna frågor. Totalt deltog femton personer i studien, alla med erfarenhet av att undervisa i eller delta i workshops om HIV. Resultatet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Följande kategorier framkom i resultatet: Att negativa omständigheter i livssituationen ökar risken att smittas av HIV, Att uttrycka rädsla på olika sätt, Att förmedla gripbar kunskap om HIV och Att samarbeta för förändrad syn på HIV. Den röda tråden, temat, som band samman kategorierna var, ”för att inte bli utsatt för HIV behövs samhällsförändring men för att inte utsätta sig behövs beteendeförändring”. Det finns många missuppfattningar om HIV och mycket stor rädsla. Behovet av kunskap är stort, och den behöver utgå från människors livsvärld, tillgänglig på ett språk som människor förstår. Preventiva insatser måste omfatta såväl samhällsnivå som individnivå. I ett samhälle sargat av konflikter behövs förändringar i samhällsstrukturer för att minska risker människor utsätts för, som de inte själva kan påverka. På individnivå behövs beteendeförändringar för att minska de risker människor själva utsätter sig för.

  • 93. Andersson, Sten-Ove
    et al.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Tingström, Pia
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    Interaction, Action, and Reflection: How Medics Learn Medical Care in the Swedish Armed Forces2013Ingår i: Military medicine, ISSN 0026-4075, E-ISSN 1930-613X, Vol. 178, nr 8, s. 861-866Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this study is to examine how medics within the Swedish Armed Forces perceive their learning outcome following military prehospital training. A qualitative study with a phenomenographic approach was used to investigate how learning is perceived among military medics. At meta level, the results can be viewed as an interaction, i.e., being able to collaborate in the medical platoon, including the ability to interact within the group and being able to lead; an action, i.e., being able to assess and treat casualties, including the ability to communicate with the casualty, to prioritize, and to be able to act; and a reflection, i.e., having confidence in one's own ability in first aid, including being prepared and feeling confident. interaction during the period of education is important for learning. action, being able to act in the field, is based on a drill in which the subject progresses from simple to complex procedures. reflection, learning to help others, is important for confidence, which in turn creates preparedness, thereby making the knowledge meaningful.

  • 94.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Zetterblad, Hans
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Upplevelsen av att vårda en skadad kollega i ett militärt insatsområde: En kvalitativ intervjustudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan 1956 har ungefär 100.000 kvinnor och män deltagit i militära internationella insatser, sanktionerade av FN i mer än 60 länder världen över. Intresset för tjänstgöring utomlands är stort och insatserna i dessa områden kommer snarare att öka än att minska. Arbetet i insatsområdena skiljer sig ifrån det civila i Sverige så tillvida att hotbilden är ständigt närvarande, man är långt hemifrån, möjligheten till kontakt med anhöriga är liten, samt att sjukvårdspersonalen lever tillsammans med dem de är rekryterade att omhänderta. Att under rådande omständigheter som omhänderta en skadad kollega som de har en relation till, ställer stora krav på sjukvårdspersonalens professionalism och det är både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det är bakgrunden till författarnas intresse kring frågan hur man som sjukvårdspersonal upplever det att vårda en kollega. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att vårda en kollega i ett militärt insatsområde. För att undersöka detta fenomen gjordes en kvalitativ forskningsintervju, där sju personer intervjuades som alla hade erfarenhet av att vårda en skadad kollega i ett militärt insatsområde någonstans i världen. Fem kategorier identifierades: Att hantera händelsen, Lättnad, Utsatthet, Frustration/Maktlöshet samt Att växa som människa och vårdare. Flera av kategorierna genomsyras av att sjukvårdspersonalen upplevde en otillräcklighet, att inte ha gjort tillräckligt för den skadade kollegan. Otillräckligheten hade sin grund i allt från rådande omständigheter till avsaknaden av resurser.

  • 95.
    Andersson Westin, Fidelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wistedt, Elin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Barns upplevelser av att leva med cancer ett och ett halvt år efter diagnosen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas nästan ett barn om dagen av cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi och hjärntumör. De flesta barn insjuknar i en låg ålder. Sjukdomen innebär en lång behandling med svåra biverkningar och orsakar ett avbrott från det dagliga livet med förskola och lek. Detta kan få konsekvenser för deras fysiska och kognitiva utveckling. Den forskning som finns idag är bristfällig gällande barns upplevelser av att leva med cancer. Vårt syfte med studien är därför att beskriva barns upplevelser av sitt dagliga liv ett och ett halvt år efter en cancerdiagnos. Sex stycken avidentifierade intervjuer analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008) modell för kvalitativ innehållsanalys. I analysen fokuserade vi främst på barnens egna berättelser. Vår studie resulterade i fyra kategorier: Avskärmad från andra barn, Behov av stark känsla av kontroll, Annorlunda samspel i leken, Kroppen är annorlunda, samt nio underkategorier. I diskussionen lyfts vikten av lek, behovet av andra barn, känslan av kontroll samt sjuksköterskans roll för en god vårdrelation fram. Då behandlingstiden är lång med många efterkontroller träffar sjuksköterskan barnen under en längre period. Därför behöver sjuksköterskan som vårdar dessa barn en bättre inblick i hur barnen själva upplever sitt dagliga liv för att på bästa sätt kunna identifiera och tillgodose barnens unika behov. Ett barn som är välinformerat och delaktigt i sin egen vård upplever trygghet.

  • 96. Andreasson, J
    et al.
    Jonsson, A
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Åström, S
    Ambulance personnel should take pictures at the sites of accidents!2001Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 26-27, nr 98, s. 3162-3163Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bror Gårdelöf och Thomas Blomberg ställer i Läkartidningen 8/01 (sidorna 856-8) frågan om vem som skall fotografera på olycksplats. Per Örtenwall ifrågasätter i Läkartidningen 15/01 (sidorna 1825-6) om olyckan överhuvudtaget skall fotograferas. Författarna är sedan ett år verksamma i ett av de forskningsprojekt i Västra Götalandsregionen som Per Örtenwall nämner. Syftet är att utröna om bilder tagna på olycksplats tillför patienten och vården något av värde.

  • 97.
    Andreasson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Eriksson, Andrea
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Health care manager’s views on and approaches to implementing models for care processes.2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract
  • 98.
    Andreasson, Martin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hilmersson, Helen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer: En litteraturstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, så många som en av tio kvinnor kommer att drabbas under sin livstid. Bröstcancer är en sjukdom som påverkar dessa kvinnor både kroppsligt och själsligt och detta innebär stora förändringar i kvinnornas livsvärld. Förutom en omfattande medicinsk behandling med ofta svåra biverkningar så innebär sjukdomen även mycket existentiellt lidande med mycket ångest, rädsla och oro. För att kunna möta de här kvinnornas specifika behov av vård och omtanke, är det viktigt att som sjuksköterska kunna förstå kvinnornas upplevelser, tankar och känslor kring att leva med bröstcancer, vilket också är syftet med detta arbete. Metoden som använts för att uppfylla syftet har varit litteraturstudier i form av självbiografier. Fyra stycken biografier användes. För analys av litteraturen användes en modell för manifest kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen valdes då den utvecklats just för analys av stora textmassor så som biografier, dagböcker eller intervjumaterial. Analysen resulterade i att 5 huvudkategorier och 16 underkategorier kunde utkristalliseras ur innehållet i litteraturen. De 5 huvudkategorierna är; Kvinnans upplevelse av sorg, upplevelsen av en förändrad kropp, att uppleva rädsla, att uppleva stöd samt mötet med vården. Dessa kategorier med sina underkategorier ger en helhetsbild och sammanfattning av de upplevelser som kvinnorna beskrev i biografierna. I diskussionen görs en fördjupning i de delar av resultatet som anses ha extra stor betydelse för arbetet inom vården. De ämnen som tas upp är den förändrade livsvärlden, behovet av information, vikten av ett bra vårdmöte samt praktiska implikationer för sjuksköterskor.

  • 99. Andrews, RA
    et al.
    Austin, C
    Brown, R
    Chen, YZ
    Engindeniz, Z
    Girouard, R
    Leaman, P
    Masellis, M
    Nakayama, S
    Polentsov, YO
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sharing international experiences in disasters: summary and action plan2001Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, Vol. 16, nr 1, s. 42-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: The discussions in this theme provided an opportunity to share specific experiences with disasters that occurred outside of the Asia-Pacific Rim. METHODS: Details of the methods used are provided in the preceding paper. The chairs moderated all presentations and produced a summary that was presented to an assembly of all of the delegates. Since the findings from the Theme 7 and Theme 3 groups were similar, the chairs of both groups presided over one workshop that resulted in the generation of a set of action plans that then were reported to the collective group of all delegates. RESULTS: The main points developed during the presentations and discussion included: (1) disaster response planning, (2) predetermined command and organizational structure, (3) rapid response capability, (4) mitigation, and (5) communications and alternatives. DISCUSSION: The action plans presented are in common with those presented by Theme 3, and include: (1) plan disaster responses including the different types, identification of hazards, training based on experiences, and provision of public education; (2) improving coordination and control; (3) maintaining communications assuming infrastructure breakdown; (4) maximizing mitigation through standardized evaluations, creation of a legal framework, and recognition of advocacy and public participation; and (5) providing resources and knowledge through access to existing therapies, using the media, and increasing decentralization of hospital inventories. CONCLUSIONS: Most of the problems that occurred outside the Asia-Pacific rim relative to disaster management are similar to those experienced within it. They should be addressed in common with the rest of the world.

  • 100.
    André, Carin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hugosson, Emma
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Intensivvårdsjuksköterskors upplevelser av att arbeta kliniskt med skattningsinstrumentet för delirium, CAM-ICU: En interventionsstudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Delirium är ett akut insättande förvirringstillstånd och vanligt förekommande på intensivvårdsavdelningar. Delirium är allvarligt och livshotande med fluktuerande förlopp. Att drabbas av delirium innebär ett ökat lidande för patienten och dess anhöriga. Det medför ökade vårdtider och en stor kostnad för samhället. Det finns flera olika instrument för att identifiera delirium, CAM-ICU är det enda skattningsinstrumentet som är översatt och validerat till svenska. Kunskap saknas om bakomliggande orsaker till det bristande användandet av skattningsinstrument och om hur intensivvårdssjuksköterskan upplever det att ta hjälp av ett skattningsinstrument för att uppmärksamma delirium. Syfte med studien var att undersöka intensivvårds-sjuksköterskors upplevelse av att arbeta kliniskt med skattningsinstrumentet CAM-ICU. Den vetenskapliga ansatsen var kvalitativ, då datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys har används för att analysera resultatet. Resultatet redovisas i form av två huvudkategorier samt fem underkategorier. I resultatet framkommer att implementering av skattningsinstrumentet CAM-ICU bidrar till en ökad medvetenhet om delirium som leder till ett förändrat vårdande av intensivvårdspatienten. Informanterna upplevde CAM-ICU som ett användbart skattningsinstrument för delirium, men för att kunna utnyttja instrumentet fullt ut, krävdes tid och erfarenhet. Ett evidensbaserat skattningsinstrument som CAM-ICU bidrar till en ökad patientsäkerhet, förbättrad vårdkvalitet och är en ekonomisk vinst för samhället. Implementering av evidensbaserat arbetssätt är tidskrävande men ger långsiktigt en bättre prognos för patienten, sjukvården och samhället.

1234567 51 - 100 av 1856
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf