Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 1664
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Alfridsson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rydén, Camilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelse av psykisk och fysisk hälsa efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att följa upp patienten i eftervården samt att se till så patienten får möjlighet till rehabilitering. Hjärtinfarkt är ett stort hälsoproblem i världen. I Sverige drabbas cirka 28 000 personer per år. Med nya behandlingsmetoder och ny forskning dör färre människor av hjärtinfarkt idag än för tio år sedan. Syftet med detta examensarbete är att vi som sjuksköterskor ska få ökad kunskap om patienters upplevelser efter att ha drabbats av hjärtinfarkt.

    Examensarbetet är en litteraturstudie som är utformad efter Axelssons metod. Vi har granskat tio stycken artiklar och utifrån dem format tre teman -Känslomässiga upplevelser, Kroppsliga upplevelser och Sociala nätverk. Deltagarna upplevde rädslor för att drabbas av hjärtinfarkt igen och de hade svårigheter att lita på sin kropp. Trötthet och utmattning påverkade det dagliga livet och begränsade vardagen för dem. Det familjära och det professionella stödet gav deltagarna motivation till livsstils förändringar. Det gav dem också en känsla av trygghet samt samhörighet. I diskussionen diskuteras sköterskans vårdande roll och vikten av rätt information och professionellt stöd. Som sjuksköterskor har vi ansvar för att patienten får rätt stöd och information från början. Detta kan minska risken för att rädslan ska ta över. Samtidigt som patienten vågar ta steget mot ett hälsosammare liv. Bristande information kan leda till onödigt lidande och onödiga begränsningar i patientens vardag.

  • 52.
    Alfridsson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Verheul, Joeri
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förekomsten av prehospital spinal immobilisering: En pilotstudie med fokus på den äldre patienten2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen drabbas ett stort antal patienter av traumatiska händelser och anses vara i behov av prehospital spinal immobilisering. Den spinala immobiliseringen betraktas som en skyddande åtgärd för misstänkta frakturer i kotpelaren. Evidensen för behandlingsmetoden är svag och det finns risker med behandlingsmetoden. Dessutom är riktlinjerna kring när spinal immobilisering är tillämpbar omfattande och lämnar utrymme för egna tolkningar.

    Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av prehospital spinal immobilisering utifrån ålder och i relation till trauma enligt Prehospital Trauma Life Supports (PHTLS) kriterier samt hur den prehospitala immobiliseringen påverkar förekomsten av vårdkomplikationer hos äldre.

    Metod: Studien är en deskriptiv retrospektiv journalgranskningsstudie med kvantitativ ansats. Urvalet som undersöktes var de 1000 första primära ambulansuppdragen inom Sahlgrenskas upptagningsområde för varje kalendermånad under 2016. Patienterna som inkluderades bedömdes i enlighet med ESS 30 (skada nacke/hals), ESS 31 (Skada buk/bäcken; thorax/rygg) eller ESS 39 (Traumaalgoritm).

    Resultat: Falltrauman har visat sig utgöra det vanligaste traumat och dessutom traumat med störst  andel kotpelarfrakturer. Andelen kotpelarfrakturer var lägst i gruppen som varit med om en trafikolycka i skyddat fordon såsom bil, buss eller spårvagn. Män i alla åldrar var mest benägna att drabbas av en kotpelarfraktur. Oavsett om den äldre patienten fått en kotpelarfraktur eller ej så visar studien att äldre generellt har en betydligt längre vårdtid. Trots den lägsta andelen spinala skador blev majoriteten av patienterna som sökte, relaterat till en trafikolycka i skyddat fordon prehospitalt spinalt immobiliserade. Trots högre andel skador blev patienter som råkat ut för ett falltrauma mer sällan spinalt immobiliserade. Hälften av samtliga konstaterade kotpelarfrakturer blev prehospitalt spinalt immobiliserade.

    Slutsats: Falltrauman bör spinalt immobiliseras betydligt oftare än vad som görs. Patienter >65 år som utsatts för ett trauma har betydligt fler vårddagar än de yngre. Större studier behöver genomföras för att kunna generalisera skadepanorama samt komplikationer till följd av spinala immobiliseringsförfaranden prehospitalt.

  • 53.
    Ali, Ayan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Moreno Johansson, Eva
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förekommer mest hos vuxna personer. Dock kan sjukdomen förekomma hos yngre personer. Antal personer som drabbas av diabetes typ 2 har ökat i hela världen. Den kraftiga ökningen av diabetes typ 2 orsakas mest av övervikt och fetma. Livsstilsvanor som kostvanor och fysisk inaktivitet har stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen. Att drabbas av diabetes typ 2 kräver anpassning till de nya förändringar och restriktioner som sjukdomen medför.

    Syftet med examensarbete var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Vilket resulterade i två huvudteman och fyra subtema: Brist av struktur i vardagen med följande subteman: livsstilsförändringar och behov av kunskap, stöd och undervisning. Den andra huvudtema var: Upplevelse av konstant inre kamp med följande subtema: kost som en daglig kamp och bristande kontroll i vardagen som subteman. Metoden som användes till arbetet var litteraturbaserad och bygger på åtta kvalitativa artiklar som analyserades enligt Friberg (2012, ss.81–94). I samtliga valda artiklar till examensarbetets resultat framkom att patienterna hade en konstant kamp för att hantera sin vardag med sjukdomen. Det fanns ett behov av undervisning och stöd. Utifrån sitt professionella förhållningssätt kan sjuksköterskan ge individuell anpassad stöd till patienten.

  • 54.
    Ali, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anjam, Noshin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Utmaningar och möjligheter med livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Livsstilsfaktorer som ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet, rökning och övervikt kan påverka uppkomsten av typ 2-diabetes. Med åren drabbas fler individer av sjukdomen och idag är typ 2-diabetes en växande folksjukdom. Sjukdomen kan inverka på vardagen och minska livskvalitén.  Fysisk aktivitet och kost som egenvård skapar goda förutsättningar för att öka livskvalitén och möjligheten till att leva ett gott liv. Att vara fysiskt aktiv och äta hälsosamt kan betraktas som svårt och att sköta egenvård är besvärligt utan råd. Syftet är att beskriva betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter med typ 2-diabetes. Litteraturstudien bygger på elva artiklar, sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Under analysens gång skapades huvudkategorier som bland annat belyser behandling av fysisk aktivitet och kost samt ett behov av ökad kunskap och motivation för att fullgöra sin egenvård.

    Resultatet påvisar att motivation, kunskap och detaljerad rådgivning behövs för att upprätthålla livsstilsförändringar. Många hinder till att upprätthålla balansen av livsstilsförändringar relateras till det sociala livet. Det är viktigt att personer med diabetes får detaljerad rådgivning och motivation för att fortsätta med hälsofrämjande åtgärder. Det finns stöd för att patienter är i behov av ny kunskap när livsstilsförändringar blir aktuella. Kunskapen behöver anpassas efter individidens individuella behov eftersom människor har olika ursprung och olika uppfattningar om hälsa och ohälsa. Vårdrelationens betydelse har även en påverkan på betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter. En förtroendefull relation med konkret rådgivning är en förutsättning för att patienten ska kunna ta till sig ny kunskap. Det är viktigt att sjuksköterskan alltid utgår från patientens livsvärld i vårdandet och tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. För att patienten ska kunna anpassa sin livssituation till nya mönster och vanor krävs stöd från sjuksköterskan och även att sjuksköterskan har kunskap om möjligheterna som finns för patienten.

  • 55.
    Ali, Maimun
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Chaimoon, Ansaree
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Palliativ vård: Patienters upplevelse av att vara i palliativt skede2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den palliativa vården är att öka livskvalitén för patienter i ett palliativt skede genom att lindra det fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga lidandet hos patienten. Förutom att behandla patienten syftar även den palliativa vården till att ge stöd och hjälp till den sjuka patientens anhöriga och närstående. Grundinställningen i den palliativa vården är att alla människor är lika värda och vård ska erbjudas oavsett ålder eller bakomliggande sjukdomsdiagnos. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av att vara i ett palliativt skede. Uppsatsen är en litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa artiklar och analyseras med hjälp av Axelssons analysmetod. Utifrån fem olika huvudteman med tillhörande undertema presenteras studiens resultat, se tabell 3. Huvudteman är kommunikationsbehov, olika dimensioner av lidande, förändrad självbild, hopp i olika dimensioner och platsens betydelse.

    Resultat visar att en god kommunikation mellan vårdaren och den palliativa patienten ökar patientens förtroende för vårdaren och bidrar till att patienterna känner trygghet och delaktighet. Resultatet visar även att patienten upplever lidande, det vill säga psykologiskt, fysiologiskt, socialt samt existentiellt/andligt lidande. Vidare visar resultatet att miljön som patienten vårdas i har betydelse för hur patienten upplever det palliativa skedet. I diskussionen belyses vikten av att sjuksköterskan har ett etiskt förhållningssätt i den palliativa vården. Att ha ett etiskt förhållningssätt innebär att vara öppen, lyhörd, uppmärksam och att respektera patienten som en värdig individ. Vilket är en förutsättning för att kunna tillgodose och förstå patientens behov och önskemål. Diskussionen behandlar även förutsättningar för att säkerställa en hög kvalité och utveckla den palliativa vården. En grundläggande förutsättning är att vården är evidensbaserad och att vården genomförs utifrån sjuksköterskans helhetssyn.

  • 56.
    Ali, Zainab
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Axelsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av att möta barns smärta: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur smärta upplevs beror på fysiska, psykiska, sociala, andliga och existentiella faktorer samt kön, ålder och tidigare erfarenheter, vilket innebär att smärta är en subjektiv upplevelse som dessutom blir komplex. International association for the study of pain, IASP:s beskrivning av smärta innebär att upplevelsen av smärta är verklig för den som uttrycker smärta oavsett från vad som hittas vid en smärtutredning. Sjuksköterskan ska vårda barn enligt hälso- och sjukvårdslagen och ha barnets bästa i åtanke. Sjuksköterskans ansvar är att kunna bedöma och lindra barnets smärta samtidigt som hon skapar en relation till barnet för att kunna ge god vård. Sjuksköterskan ska också stödja föräldrarna och ge dem information.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av att möta barns smärta inom slutenvården. Som lämplig metod till det formade syftet valdes en systematisk litteraturstudie för att belysa och sammanställa forskningsresultat som finns inom det berörda området. Studiens resultat baserades på 14 artiklar som analyserats och kategoriserats. Resultatet visar att sjuksköterskan känner sig frustrerad och otillräcklig när barnets smärta inte kan lindras. Både främjande och hindrande omständigheter påverkade sjuksköterskans smärtbedömning och smärtlindring. En relation till barnet och föräldramedverkan underlättade sjuksköterskans bedömning och lindring av smärtan. Sjuksköterskans ålder, erfarenhet och utbildning korrelerade med sjuksköterskans kompetensnivå. Många sjuksköterskor observerade barnets beteende som bedömningsunderlag och litade inte på barnets skattning av sin smärta när barnet inte visade ett smärtbeteende. Sjuksköterskans ansvar är att ge god smärtlindring som kan underlättas genom att skapa en relation med barnet och lyssna på barnet. Sjuksköterskan måste se till alla behov som barnet har, även de psykiska och emotionella. Genom utbildning kan sjuksköterskans kunskap och attityder gentemot barns smärta och smärtlindring öka så att barnets vård optimeras och lidandet minskar.

  • 57.
    Alic, Sanela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Man åker inte på en räkmacka direkt”: En studie om utlandsföddas arbetssituation på arbetsplatsen2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle har utlandsfödda personer ofta en sämre position på arbetsmarknaden än personer tillhörande majoritetsbefolkningen. Problembilden är ett relativt välkänt fenomen och består i svårigheten för utlandsfödda att komma in på den svenska arbetsmarknaden, samt att de som kommer in ofta har sämre arbetsvillkor jämfört med svenskfödda. En del tidigare studier påvisar skillnader i löner och befattningar men däremot finns det inte lika många studier som förklarar vad dessa skillnader innebär för individen på specifika arbetsplatser. Därmed är det av vikt att belysa utlandsföddas arbetsvillkor på arbetsplatsnivå och undersöka andra problemområden exempelvis karriärmöjligheter, instabilitet i arbetet och intern kompetensutveckling.

    Syftet med denna studie är att undersöka hur utlandsfödda med sydeuropeisk bakgrund upplever sin arbetssituation och utvecklingsmöjligheter i arbete. Studien baseras på tio semistrukturerade intervjuer. Resultatet från studien visar att de intervjuade upplever vissa hinder i sitt arbete. Resultatet visar även att respondenters uppfattning kring utvecklingsmöjligheter inom sitt arbete skiljer sig åt med påtagliga skillnader mellan män och kvinnor.  Resultatet analyseras och diskuteras utifrån Tillys teori om beständig ojämlikhet, intersektionellt perspektiv samt strukturell diskrimineringsteori.

  • 58.
    Alkhalil, Tatjana
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Marek, Victoria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Effekter av medelhavskost vid diabetes mellitus typ 2: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Typ 2-diabetes är en snabbväxande sjukdom, som ofta är livsstilsrelaterad. Kostomläggning utgör basen för diabetesbehandling. Målsättningen med kostbehandling är att främja hälsa och minska risken för komplikationer. Att drabbas av typ 2-diabetes kan innebära att patienter behöver lära sig om hälsosamma kostvanor. Sjuksköterskans roll är att undervisa och bistå patienter med aktuell kunskap avseende kostförändringar. Personens unika livsvärld utgör utgångspunkten i patientundervisning som syftar till patientens lärande. På senare år har medelhavskost kommit i fokus, som ett eventuellt alternativ bland diabeteskoster. Denna kosthållning tycks ha gynnsam påverkan på en rad riskfaktorer såsom kroppsvikt, blodsocker, blodfetter och blodtryck.

    Syftet med studien var att kartlägga effekter av medelhavskost vid diabetes mellitus typ 2 för att kunna ge kunskap och stöd till diabetespatienter. Metoden som användes var en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats valdes. Materialet analyserades med hjälp av Fribergs (2017, ss. 148-149) analysmodell. Resultatet påvisade att konsumtion av medelhavskost leder till viktminskning, signifikanta förbättringar av HbA1c och fasteglukos, minskning av totalkolesterol, LDL-kolesterol, triglycerider samt reducering av systoliskt och diastoliskt blodtryck. I resultatet framkom både förbättring och försämring av HDL-kolesterol. Kunskap om medelhavskostens hälsofördelar skapar bättre förutsättningar när det gäller kostrådgivning och kan inkluderas i patientundervisning vid typ 2-diabetes. Sjuksköterskans uppgift är att stödja patienters lärande genom att överföra aktuell kunskap om medelhavskostens positiva effekter på samtliga riskfaktorer som har ett samband med diabeteskomplikationer.

  • 59.
    Allison, Frida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Arola, Marjut
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ungdomars upplevelser av att leva med Diabetes Mellitus typ 1: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes Mellitus typ 1 är den vanligaste livshotande sjukdomen bland ungdomar idag och antalet ungdomar som insjuknar ökar. Det är den totala bristen på hormonet insulin som ligger till grund för sjukdomen. Diabetes Mellitus typ 1 är en allvarlig kronisk sjukdom som inte går att förebygga och inte heller att förutse.

    Studiens syfte var att belysa ungdomars upplevelser och erfarenheter av att leva med Diabetes Mellitus typ 1. För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt. Forskningsresultat hämtades från nio publicerade artiklar genomförda med kvalitativ respektive kvantitativ metod. Dessa sammanställdes för att kunna skapa en översikt över ungdomarnas upplevelser kopplat till sin sjukdom samt den förändring som medföljer. I resultatet framkom tre teman; Att leva med ständig ängslan, Att acceptera sin sjukdom, Att inte vara ensam, samt åtta subteman. Dessa belyser ungdomars upplevelser av att leva med Diabetes Mellitus typ 1 och de känslor samt upplevelser som kommer med sjukdomen. Vidare menar författarna att mer kunskap behövs för att skapa bättre förutsättningar för sjuksköterskan att möta ungdomar som drabbats av Diabetes Mellitus typ 1. Genom att möta ungdomarna där de befinner sig känslomässigt kan det öka möjligheten för välbefinnande och med det upplevelse av hälsa.

  • 60.
    Alm, Jan-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Öström, Mikael
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Triage i primärvården: Ett sätt att uppfylla behovsprincipen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige har valt att ha en första linjens sjukvård som är tänkt att fånga upp invånarna och remittera vidare i systemet om det behövs, det som idag kallar primärvården eller Närhälsan. I Sverige finns det cirka 1100 vårdcentraler varav 40% bedrivs i privat regi. Det finns även en väl utvecklad egenvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning via web och telefon. Många vårdcentraler erbjuder också telefonrådgivning eller tidsbokning via telefon. Där ses ett problem då de vårdsökande kanske inte kommer fram via telefon och att det inte alltid är de med mest behov som får en tid bokad?

    Syftet med denna studie är att försöka hitta strategier vilka inte bryter mot behovsprincipen och som ger de vårdsökande en lättillgänglig första kontakt med vården. En litteraturstudie har genomförts och 12 artiklar har granskats och analyserats. Resultatet av denna studie visar på vissa faktorer vilka kan påverka primärvården: (1) öka patientflödet, (2) öka resurserna och tillgängligheten, samt (3) öka råd och vård via media. Det finns ett stort behov av att utveckla vårdcentralernas tillgänglighet, både från patienter och närstående men även från andra vårdinrättningar vilka blir överbelastade på grund av att första linjen inte klarar av sitt uppdrag fullt ut. Genom en ökad insikt i hur första linjens flöde kan optimeras för att tillgodose de vårdsökandes behov och hur sjukhusen kan avlastas går det att effektivisera primärvården.

  • 61.
    Al-Mashhadani, Saaly
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    AL Mousilli, Wafaa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur fungerar etableringsuppdraget på arbetsförmedlingen?: En studie utifrån kundens perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Arbetsförmedlingens arbete går mot nyanlända inom etableringsuppdraget; utifrån kundens perspektiv. En enkät delades ut till personer som har/har haft en etableringsplan på Arbetsförmedlingen under de senaste fem åren. Enkäten delades ut digitalt. Genom svaren från enkäten ville vi besvara vår frågeställning om att all får hjälp på samma utsträckning oavsett kön, utbildningsnivå eller ålder. Genom studien ville vi även se om kön eller utbildningsnivå har någon påverka för att få ett jobb som passar personens kompentens i frågan. Som stöd för vår studie, läste vi oss av tidigare forskning. Detta är för att få en bra bild om de studerade områden; etablering och hur möjligheten för en nyanländ påverkas för att komma in på arbetsmarknaden. I uppsatsen tog vi upp en jämförelse om sysselsättningsgrad bland utrikes födda kontra inrikes födda. Den jämförelsen gjorde vi med hjälp av tidigare offentliga statistik. Detta är för att se hur sysselsättningen för utrikes födda har varit i Sverige över tid. Vi anser att det ger oss en ökad förståelse över hur och varför saker och ting händer. Vår studie resultat visar att det finns ett samband mellan kön eller utbildningsnivå och att komma in i arbetsmarknaden samt att få hjälp av Arbetsförmedlingen. Vi rekommenderar vidare studier inom område, både kvantitativa och kvalitativa, i syftet att se om resultaten fortsätter vara samma som vi fick av vår studie och även varför resultaten ser ut på det sättet.

  • 62.
    Almefjord, Olof
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlsson, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svenska ambulanssjukvårdens beredskap: 5 år av allvarliga händelser2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svenska ambulanssjukvården hanterar dagligen trauma händelser som skapar lidande för såväl patienter som närstående. En allvarlig händelse är en händelse då resurserna inte täcker det behov som finns utan kvalitetskraven måste sänkas. Genom att arbeta vetenskapligt och standardiserat under allvarliga händelser så kan mortaliteten bli lägre och lidandet minska hos patienterna. Författarna tror att den svenska ambulanssjukvården inte har tillräcklig beredskap för att hantera de allvarliga händelserna som sker i landet.

    Syftet med studien var att undersöka om ambulanssjukvården i Sverige har beredskap för att ge snabb vård i samband med allvarliga händelser med flertalet drabbade. Problemet undersöktes med en kvantitativ ansats med data som innehöll tider från allvarliga händelser i Sverige under åren 2010-2014. Totalt 414 händelser där sju ambulanser eller fler var inblandade analyserades och där skillnader hittades inom responstiden, platstiden, tiden till sjukhus samt när alla patienter var avtransporterade. Studien visar att vid de flesta tillfällena när ambulanssjukvården håller uppsatta tidsmål så har det positiv effekt på övriga insatstider vilket i slutändan leder till ett minskat patientlidande. Dock visar även resultatet att tidsmålen inte efterlevs i den utsträckningen som de bör göra vilket leder till att patienterna inte får den vård de har rätt till. Med detta som utgångspunkt drar författarna slutsatsen att den svenska ambulanssjukvården inte har beredskap för de allvarliga händelserna.

  • 63.
    Almeida, Luis
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Grgic, Emir
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jämställdheten inom idrotten i Göteborgs stad: En undersökning om vägen till jämställd idrott2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår undersökning var vad som görs i Göteborgs stad när det kommer till att öka jämställdheten mellan killar och tjejer inom idrottens grenar. Men även att få en djupare förståelse för hur Göteborgs stad arbetar med jämställdhetsfrågorna inom idrotten. För att svara på vårt syfte så använde vi oss utav tre följande frågeställningar och dessa är: Vad gör politikerna och tjänstepersonalen i Göteborg i deras roller för att skapa en jämställd idrott? Vad är Idrotts- och föreningsförvaltningens och nämndens drivkraft till att arbeta med jämställdhet inom idrotten? Får föreningar stöd från kommunen i hur de skall jobba för att öka jämställdheten? Undersökningens teoribegrepp bygger på Yvonne Hirdmans genussystem, genusskapande, stereotyp modellen och genuskontraktet där hon beskriver att mannen är utgör normen och är kontraktskrivare. Vi har även utgått ifrån folkhälsan ur ett genusperspektiv och patriarkat som teoribegrepp. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med respondenter som är politiker och tjänstepersonal som arbetar med idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborgs stad, detta för att få en djupare förståelse för hur situationen ser ut för tjejer inom idrotten. Resultatet i vår undersökning visar att killar gynnas i större utsträckning än tjejer när det kommer till ekonomiska medel, träningstider och investeringar. Att traditionellt manliga sporter prioriteras i högre grad av kommunen och att föreningar inte har någon skyldighet att främja tjejer i deras idrottsutövande.

  • 64.
    Almestrand, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Näshammar, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress på arbetsplatsen: De första två åren2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och Problemformulering: Det är väl beforskat att många sjuksköterskor upplever stress. Stress kan leda till negativa konsekvenser för individen, patienten och samhället. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan uppleva andra typer av utmaningar än den erfarna sjuksköterskan gör. För att kunna ge den nyutexaminerade sjuksköterskan rätt sorts stöd under den första tiden i yrket är det viktigt att belysa upplevelsen av stress samt vilka faktorer som utlöser stressen hos just den gruppen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som framkallar stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor under de första två yrkesverksamma åren samt hur stressen upplevs. Metod: En litteraturstudie genomfördes för att få en föreställning om rådande forskningsläge. 10 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, analyserades och sammanställdes. Innehållet strukturerades upp för att kunna sortera ut huvudteman och underkategorier.

    Resultat: Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig vara stressade under början av sin yrkeskarriär. Utifrån artiklarna växte tre huvudkategorier fram: Ny roll och övergång, arbetsbelastning samt arbetskultur. Nyutexaminerade sjuksköterskor reagerade på det gap som uppstod i övergången från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska. Upplevelsen av att inte ha tillräcklig kunskap, rädsla att göra misstag samt en överväldigande känsla av ansvar var något som genomsyrade resultatet. Vidare var tung arbetsbelastning och att befinna sig i en ny arbetskultur en stressor som skapade oro kring patientsäkerheten. Diskussion: Författarna tolkar att övergången från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska har varit problematisk sedan sjuttiotalet. Behovet av stöd under den första tiden i yrket är viktigt för att nyutexaminerade sjuksköterskor ska få en bra start. Upplevelsen av stress korrelerar med utbrändhet och sjukskrivning, vilket är kostsamt för både individen och samhället.

  • 65.
    Almén Burman, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nurses’ experiences of education and compliance in treatment of patients with leprosy: A qualitative Minor Field Study in Kwara State, Nigeria2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study was sponsored by the Swedish International Development Cooperation Agency (SIDA) as a Minor Field Study.

    Background: The treatment of leprosy patients in endemic countries is free of charge. Despite that, leprosy is still a disease that is spreading and can lead to severe consequences such as disability. With leprosy comes also social stigma, discrimination and poverty which often affect the decision of seeking treatment at an early stage, or even treatment at all until the resulting disability forces the patient to seek help. With this study I wish to increase the knowledge of the importance of compliance and education in health care system with patients with leprosy, and to enlightening how nurses can promote this in their daily work.

    Problem rationale: Even though the importance of seeking early treatment is known, people tend not to seek treatment because of reasons such as stigma. As a nurse, one has responsibilities to care for the whole patient and to give the right information to handle the situation, but because of factors, such as stigma, it constitutes a challenge for nurses within the care of leprosy.

    Aim: To investigate nurses’ experiences of educating patients with leprosy, with emphasis on aspects of how to handle compliance problems in the treatment and how to support a patient with leprosy.

    Method: A qualitative study based on interviews held according to an interview guide with semi-structured questions.

    Result: The findings in this study emphasize the significance of education in order to gain and maintain compliance of treatment with the patients with leprosy even though nurses had many different ways of supporting by education. The findings were divided in to four main categories with in total eleven subcategories to present the techniques and methods of supporting the patients.

    Discussion: The importance of supporting the patients with leprosy in different ways by education has showed very clearly in the study. Though, at the same time nurses educate with medical knowledge, the patients are the experts in this case of the lived knowledge and this could be a problem to satisfy both aspects unless they complement each other. To do so, a dialog and a relationship of trust must be present between thepatient and the nurse, and this could be done through giving the patients time to express themselves and ask their questions of concern. When the questions and thoughts have been heard, the nurse can satisfy the patient’s need in a more accurate way and continue to support the patient with education and encouragement.

  • 66.
    Alnäs, Lillian
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lehmann, Camilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kartläggning av praxis vid förskrivning av hjälpmedel vid urininkontinens: En jämförande studie mellan primärvård och hemsjukvård i Västra Götalandsregionen - Enkätstudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Urininkontinens påverkar människors livskvalitet negativt, människor lider i det tysta vilket medför att det är ett dolt folkhälsoproblem som kostar samhället många miljarder kronor årligen. Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2008:1, 9§) bör patienter med urininkontinens individuellt utredas, bedömas och följas upp för att möjliggöra en god vård. Rätt diagnos ska kunna påvisas genom individuell utredning där kartläggning av besvär möjliggör behandling. Förskrivare av hjälpmedel vid urininkontinens har till uppgift att påbörja utredning och vid behov kontakta läkare och uroterapeut samt utvärdera om de förskrivna artiklarna fungerar optimalt. Ansvar åligger verksamhetschefer att rätt kompetens finns på en arbetsplats och att fortbildning erbjuds men även att praxis vid förskrivning av hjälpmedel följs via de aktuella riktlinjer, handlingsplaner och vårdprogram som råder inom regionen. Inkontinensombud ska informera medarbetarna om gällande rutiner kring omvårdnad, behandling och bistå med kunskap.

    Syftet med studien är att kartlägga praxis vid förskrivning av urininkontinenshjälpmedel och om det skiljer sig åt i primärvård respektive hemsjukvård. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med induktiv ansats där pappersenkät användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att praxis avviker från de instruktioner som Socialstyrelsen och NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting) ger. Det finns kunskapsluckor om individuell utprovning i både primärvård och hemsjukvård, dock till viss fördel för primärvården. Slutsatsen är att riktlinjerna som Socialstyrelsen föreslagit inte följs och de blanketter som finns används inte i tillräckligt hög grad. Inkontinensombud saknas och det råder en osäkerhet om vad ett ombud är. Det finns stora vinster med att organisationerna ser över gängse rutiner beträffande riktlinjer kring urininkontinens utifrån hållbar utveckling. Författarna anser att ett förbättringsarbete inom primärvård (PV) och hemsjukvård (HSV) bör påbörjas eftersom problemen kommer att tillta när befolkningen ökar och samtidigt blir äldre.

  • 67.
    Aloui, Sarah
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Afshar, Tina Toba
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård. För att kunna fördjupa och sammanställa tidigare forskningar om ämnet är det en fördel att göra en litteraturstudie. I arbetet ingår 14 artiklar, kvalitativa och kvantitativa. Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar i somatisk vård negativa upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna kände en ständig känsla av obehag och rädsla som grundas på otillräcklig kunskap. På grund av bristfällig sjukhusledning känner sjuksköterskorna att de inte får stöd när de önskar få mer kunskap om ohälsan. Sjuksköterskor med mer yrkeserfarenhet eller vid samarbete med specialistpsykiatrin har en mer positiv inställning. Sjuksköterskor som arbetar i somatisk vård har oftast andra medicinska prioriteringar vilket får dem att känna ångest över att inte kunna ge god vård. Patienternas psykiska ohälsa blir då bortprioriterad och obehandlad vilket skapar ett lidande. Alla patienter skall vårdas utefter deras individuella behov, men kunskapsbristen upplevs vara ett stort hinder.

  • 68.
    Alsabbagh, Shayma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Davletmirzaeva, Amina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med Elektrokonvulsiv terapi2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ECT-behandling är en effektiv och snabb antidepressiv behandling i jämförelse med läkemedel. Behandlingen ger mindre biverkningar och minnespåverkan som oftast är kort och övergående. Under senaste åren har antalet ECT-behandlingar ökat på grund av ökad psykisk ohälsa vilket ökar behov av behandlingsinsatser. Specifik omvårdnad vid ECT-behandling är viktigt, då det påverkar och främjar välbefinnandet hos patienten. Socialstyrelsen ställer nu ett högre krav på en utveckling av kliniska riktlinjer för praxis i omvårdnad vid ECT-behandling. Sjuksköterskor har ansvar för att omvårdnad som ges är evidensbaserad.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med ECT-behandling. I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats, med intervjuer som datainsamlingsmetod (n=9) Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterar, via sex kategorier, sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med ECT-behandling: att se patientens behov; att göra oreflekterad omvårdnad; att känna sig otillräcklig; att sakna utbildning om omvårdnad vid ECT; att göra tidskrävande administration och att konsultera ECT-teamet. Studien visar tydligt att sjuksköterskan har bristande kunskap om specifik omvårdnad vid ECT-behandling utan riktlinjer. Sjuksköterskan upplevde svårigheter att hitta rätt information på grund av tidsbrist och annat administrativt arbete kan det leda till en känsla av otillräcklighet.

  • 69.
    Alsholm, Linda
    et al.
    Department of Clinical Neuroscience, Institute of Neuroscience and Physiology, The Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Niva, My
    Department of Ambulance Care, Jönköping County Hospital.
    Claesson, Lisa
    Department of Ambulance Care, Halland County Hospital.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Magnusson, Carl
    Department of Molecular and Clinical Medicine, University of Gothenburg and Sahlgrenska University Hospital.
    Rosengren, Lars
    Department of Clinical Neuroscience, Institute of Neuroscience and Physiology, The Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg.
    Jood, Katarina
    Department of Clinical Neuroscience, Institute of Neuroscience and Physiology, The Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg.
    Interrupted transport by the emergency medical service in stroke/transitory ischemic attack: A consequence of changed treatment routines in prehospital emergency care.2019Ingår i: Brain and Behavior, ISSN 2162-3279, E-ISSN 2162-3279, artikel-id e01266Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The discovery that not all patients who call for the emergency medical service (EMS) require transport to hospital has changed the structure of prehospital emergency care. Today, the EMS clinician at the scene already distinguishes patients with a time-critical condition such as stroke/transitory ischemic attack (TIA) from patients without. This highlights the importance of the early identification of stroke/TIA.

    AIM: To describe patients with a final diagnosis of stroke/TIA whose transport to hospital was interrupted either due to a lack of suspicion of the disease by the EMS crew or due to refusal by the patient or a relative/friend.

    METHODS: Data were obtained from a register in Gothenburg, covering patients hospitalised due to a final diagnosis of stroke/TIA. The inclusion criterion was that patients were assessed by the EMS but were not directly transported to hospital by the EMS.

    RESULTS: Among all the patients who were assessed by the EMS nurse and subsequently diagnosed with stroke or TIA in 2015, the transport of 34 of 1,310 patients (2.6%) was interrupted. Twenty-five of these patients, of whom 20 had a stroke and five had a TIA, are described in terms of initial symptoms and outcome. The majority had residual symptoms at discharge from hospital. Initial symptoms were vertigo/disturbed balance in 11 of 25 cases. Another three had symptoms perceived as a change in personality and three had a headache.

    CONCLUSION: From this pilot study, we hypothesise that a fraction of patients with stroke/TIA who call for the EMS have their direct transport to hospital interrupted due to a lack of suspicion of the disease by the EMS nurse at the scene. These patients appear to have more vague symptoms including vertigo and disturbed balance. Instruments to identify these patients at the scene are warranted.

  • 70.
    Alvarado, Nathalie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Poschèn, Pernilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hinder och förutsättningar som intensivvårdssjuksköterskor upplever i vården av potentiella organdonatorer: En kvalitativ intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intensivvårdssjuksköterskor har en viktig uppgift i att identifiera potentiella organdonatorer. Endast 200-270 personer per år i Sverige är potentiella organdonatorer och det är därför viktigt att alla dessa identifieras. Tidigare har endast de människor som avlidit i totalhjärninfarkt och som vårdats på en intensivvårdsavdelning i respirator varit möjliga organdonatorer. Nu pågår ett projekt på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting i syfte att öka organdonationer. Det handlar om donation efter cirkulationsdöd (DCD). Det är viktigt att intensivvårdssjuksköterskor känner sig väl förtrogna med döden till följd av total hjärninfarkt och känner sig trygga i sin yrkesroll vid vården av potentiella organdonatorer. Forskning visar att sjuksköterskor och läkare kan uppleva det obekvämt att ta upp frågan om donation med närstående. Författarna önskade ta reda på vilka faktorer som kan främja arbetet för intensivvårdssjuksköterskor kring donationsprocessen.

    Syftet med examensarbetet var att belysa hinder och förutsättningar som intensivvårdssjuksköterskor upplever i vården av potentiella organdonatorer. En kvalitativ ansats valdes. Datainsamlingen bestod av sex semistrukturerade intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra olika kategorier. Kategorierna var Synen på donation, Donationsprocessen – en utmaning för intensivvårdssjuksköterskan, Kommunikationen med närstående samt Organisatoriska förutsättningar. Sjuksköterskors kommunikation med närstående upplevdes som ett hinder innan läkaren hade haft samtal med dem. För att underlätta detta bör närstående få information i ett tidigt skede. Intensivvårdssjuksköterskor  önskar  mer  utbildning  om  donationsprocessen  och  det svåra samtalet med närstående.

  • 71.
    Alvenby, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Grönberg, Jens
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    The experiences of midwives from a transcultural caring perspective in Nuwakot, Nepal2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study is a minor field study and is sponsored by Swedish Development Cooperation Agency. Nepal is one of the poorest countries in the world and struggles with continuing reducing the national maternity mortality rate in order to satisfy WHO millennium targets. In order to improve the maternal care in Nepal an understanding of midwives experiences is needed. This study aims to explore midwives experiences from working in the Nuwakot region in Nepal from a transcultural caring perspective. The study uses a qualitative methodological approach. Unstructured interviews were performed during April 2015 at health posts in remote mountain villages in the region of Nuwakot, Nepal. Seven midwives, two men and five women were involved. By analyzing the interviews with a qualitative content analysis several categories emerged.

    The result shows that midwives working in a rural area of Nepal today experience several challenges in their work based on cultural influences; challenging family hierarchy, dangerous home deliveries, villagers lack of education, patients arriving too late, patients distrust in medicine and lack of resources but happy to help. The conclusion is that in order for Nepal to keep improve their maternal care, midwives needs to develop an understanding of the patient and the family’s cultural beliefs. The result can be used to reflect on how the patient's cultural beliefs can affect the midwives when performing their work in a rural area of Nepal. It can also be used to develop the midwifery education in Nepal by improving midwives’ meeting with patients and their families with cultural needs.

  • 72.
    Alvhede, Frida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ascher, Hannah
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter vid undersökning av smärta hos papperslösa och asylsökande patienter: En intervjustudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De senaste åren har det skett en ökning av asylsökande personer i Sverige och med det går det att anta att många av dem har stannat i landet trots avslag på sin asylansökan. Papperslösa och asylsökande kan ha en livssituation som exempelvis består av en traumatisk bakgrund och oviss framtid. Den osäkra livssituationen kan orsaka symtom som exempelvis smärta och för att sjuksköterskan ska förstå smärtans uppkomst bör hänsyn visas till livssituationen. Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors   upplevelser   och   erfarenheter   vid   undersökning   av   smärta   hos papperslösa och asylsökande patienter. Det råder brist på forskning inom området så för att få fram ett resultat, relaterat till syftet, används en empirisk kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor.

    Resultatet i examensarbetet består av fyra huvudkategorier: Vad sjuksköterskan uppmärksammar hos asylsökande och papperslösa patienter som har smärta, Hinder som kan uppstå vid undersökning av papperslösa och asylsökande patienter, Vad underlättar undersökningen av smärta hos asylsökande och papperslösa patienter och Sjuksköterskans  förhållningssätt.  Kategorierna utmynnar  i sex  underkategorier. Resultatet visar utifrån sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter att undersökningen av smärta hos papperslösa och asylsökande patienter kan skilja sig åt gentemot övriga patienter. Språkbarriärer vid undersökningen kan resultera i att särskilda hjälpmedel och tolk kan behövas. Sjuksköterskan påverkar hur undersökningen utformas beroende på vilken kunskap hen besitter om patientgruppernas kultur samt om hen har förståelse för deras livssituation. Papperslösa och asylsökande patienters livssituation kan påverka hur de upplever smärtan och det framhålls främst att kultur, men även livssituationen påverkar hur patientgrupperna uttrycker smärta. Diskussionen fördjupar hur sjuksköterskan hanterar språkbarriärer vid smärtundersökning och olika förhållningssätt till patientens smärtuttryck.

  • 73.
    Alwén, Erzsébet
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wessman, Carin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kommunernas rekryteringsprocess: HR i praktiken2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rekryteringsprocessens utformning och utövande är helt avgörande för att verksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas samt nå uppsatta mål och visioner. Hur arbetsgivare rekryterar på ett professionellt och tillförlitligt sätt kräver kompetens. Organisationer idag har i regel en egen personalavdelning som inriktar sig på att rekrytera nya medarbetare. Många organisationer som anställer personer i betydande positioner använder sig av externa rekryteringsföretag. Rekrytering är en omfattande och kostnadskrävande process, men att göra rekryteringsprocessen rätt från början kan bli förhållandevis billigare än en felrekrytering. Rätt person på rätt plats kräver planering och framförhållning för att den tilltänkta ska kunna matcha in perfekt förtjänsten.

    Syftet är att beskriva rekryteringsprocessen inom kommunalt verksamhetsområde och i vilken utsträckning befintliga HRM processer upplevs som ett stöd i arbetet för enhetschefer inom rekrytering. Åtta intervjuer med informanter i ledande befattning inom den kommunala organisationens sociala sektor har genomförts. Studiens resultat visar på svårigheter i många delar under hela rekryteringsprocessen. Detta orsakas delvis av lagföreskrifter och delvis utav huruvida den rekryterande chefen anser sig behöva följa den utav strategisk Human Resource personal utarbetade rekryteringsprocessen.

    I vilken utsträckning cheferna tog hjälp av Human Resource avdelningen eller bemanningsenheten vid rekrytering varierade i omfattning bland deltagarna. Gemensamt för kommunerna var att det i samband med en chefsrekrytering lades ner mer resurser i form av tid och pengar på att det skulle bli rätt. Författarna fick en känsla av att rekryterande enhetschefer i större utsträckning kontaktade ansvarig Human Resource personal i samband med arbetsrättsliga processer och inte i lika stor utsträckning i samband med själva rekryteringsprocessen.

  • 74. Ambjörnsson, Joakim
    et al.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Strömsöe, Annelie
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital suspicion and identification of adult septic patients: Experiences of a screening tool2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Sepsis is life threatening and requires urgent healthcare to reduce suffering and death. Therefore it is important that septic patients are identified early to enable treatment.

    Aim: To investigate to what extent EMS personnel identified patients with sepsis using the “BAS 90-30-90” model, and to describe assessments and medical procedures that were undertaken by the personnel.

    Methods: This was a retrospective study where 185 EMS medical records were reviewed. The inclusion was based on patients who were later diagnosed with sepsis in the hospital.

    Results: A physician assessed the patients in 74 of the EMS cases, which lead to exclusion of these records in regard to the EMS personnel’s ability to identify sepsis. The personnel documented suspicion of severe sepsis in eight (n=8) of the remaining 111 records (7.2%). The proportion of patients ˃65 years of age was 73% (n=135) of which 37% (n=50) were over 80 years old. Thirty-nine percent (39%, n=72) were females. The personnel documented blood pressure in 91% (n=168), respiratory rate in 76% (n=140), saturation in 100% (n=185), temperature in 76% (n=141), and heart rate in 94% (n=174) of the records. Systolic blood pressure <90 mmHg was documented in 14,2% (n=24), respiratory rate ˃30 in 36% (n=50), saturation <90 in 49%  (n=91), temperature >38°C in 37.6% (n=53), and heart rate ˃90 in 70% (n=121) of the records. Documented medical procedures and treatments were intravenous lines (70%, n=130), intravenous fluids (10%, n=19) and administration of oxygen (72%, n=133).

    Conclusion: The EMS personnel identified only a few septic patients with the help of the BAS 90-30-90 model when all three criteria would be met for severe sepsis. Either advanced age (>65 years), fever (>38°C) or tachypnea (˃20 breaths/min) appeared to increase the personnel’s suspicion of sepsis. Oxygen, but not intravenous fluids, was given in an adequate way.

  • 75. Ambjörnsson, Joakim
    et al.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Strömsöe, Annelie
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital suspicion and identification of adult septic patients:Experiences of a screening tool2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction:  Sepsis  is life threatening  and  requires  urgent healthcare  to reduce  suffering  and death. Therefore it is important that septic patients are identified early to enable treatment.

     

    Aim: To investigate to what extent EMS personnel identified patients with sepsis using the "BAS

    90-30-90"  model, and to describe assessments and medical procedures that were  undertaken by the personnel.

     

    Methods: This was a retrospective study where  185 EMS medical records were  reviewed. The inclusion was based on patients who were later diagnosed with sepsis in the hospital.

     

    Results: A physician assessed the patients  in 74 of the EMS cases, which lead to exclusion  of these  records  in  regard  to  the  EMS  personnel's  ability  to  identify  sepsis.  The  personnel documented  suspicion  of severe sepsis in eight (n=8) of the remaining 111 records (7.2%). The proportion  of patients  065 years  of age was 73% (n=135)  of which  37% (n=50) were over 80 years  old. Thirty-nine percent  (39%,  n=72)  were  females. The  personnel  documented blood pressure   in  91%  (n=168),  respiratory   rate  in  76%  (n=140),   saturation   in  100%  (n=185), temperature  in 76%  (n=141),  and  heart  rate  in  94%  (n=174)  of  the  records.  Systolic  blood pressure  <90 mmHg  was  documented  in 14,2%  (n=24),  respiratory  rate  030 in 36%  (n=50), saturation <90 in 49%   (n=91). temperature >38°C in 37.6% (n=53), and heart rate 090 in 70% (n=121) of the records. Documented medical procedures and treatments were intravenous  lines (70%, n=130), intravenous  fluids (10%, n=19) and administration  of oxygen (72%, n=133).

     

    Conclusion:  The EMS personnel identified  only a few septic patients  with the help of the BAS

    90-30-90  model when  all three criteria  would  be met for severe  sepsis. Either  advanced age (>65  years),   fever   (>38°C)   or  tachypnea (020  breaths/min)   appeared   to   increase  the personnel's suspicion  of sepsis. Oxygen, but not intravenous  fluids, was given in an adequate way.

  • 76.
    Ambrén, My
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johnsen, Lena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Aktivitetsbaserat arbetssätt: hållbart om alla tar sitt ansvar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt föränderliga samhälle påverkar och utmanar sättet att arbeta samt organisera arbete. Många organisationer förändrar kontorsmiljö och arbetssätt i syfte att skapa en mer stödjande arbetsplats. En växande kontorstrend är det aktivitetsbaserade arbetssättet, hädanefter kallat ABW. Arbetssättet innebär ett papperslöst kontor, utformat i olika zoner anpassade efter de anställdas behov. Medarbetarna har inga egna platser utan uppmanas att välja arbetsstation utifrån arbetsuppgift. Konceptet syftar till att inspirera samt främja samarbete och innovation men också till att öka lönsamheten.

    Studien, vilken utgår från en kvalitativ ansats, syftar till att undersöka hur medarbetare i organisationen upplever att den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkas av att arbeta aktivitetsbaserat samt vad i det förändrade arbetssättet som eventuellt leder till förbättrad eller försämrad upplevd hälsa samt arbetstillfredsställelse. Studien  visar  att  den  fysiska  arbetsmiljön  har  stark  positiv  inverkan  på  medarbetarnas upplevda arbetstillfredsställelse men att arbetssättet i sig inte upplevs lika positivt. Medarbetarna nyttjar inte fullt ut arbetssättet så som det är tänkt och de olika zonerna upplevs många  gånger  ofunktionella.  De  främsta  orsakerna  till  upplevelsen  av  en  försämrad arbetsmiljö är dels att medarbetarna inte har sin fasta plats, dels svårigheterna att samla hela gruppen. Slutsatsen är att god hälsa och arbetstillfredsställelse lättare uppnås genom att beakta medarbetarnas individuella förutsättningar samt förmåga och vilja att hantera förändringarna som arbetssättet innebär. Vi anser studien vara av värde då kunskapen kring ABWs för- och nackdelar samt påverkan på medarbetarnas fysiska och psykiska hälsa samt arbetstillfredsställelse  är  begränsad.  Genom  ökad  kunskap  och  förståelse  ökar förutsättningarna för ett mer hållbart arbetsliv.

  • 77.
    Amiri, Fatemeh
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Amiri, Fahimeh
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En litteraturstudie om vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 22015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom där insulinfrisättningen från pankreas betaceller är nedsatt, vilket leder till insulinresistens. Det är en tyst och smygande sjukdom som främst upptäcks när patienter har utvecklat komplikationer. De vanligaste komplikationerna är ögon, njure, fot och hjärt- och kärlsjukdomar. Ärftlighet, hög ålder, fysisk inaktivitet och fetma är vanliga orsaker till diabetes typ 2, vilket gör att livsstilsförändringar exempelvis ökad fysisk aktivitet, viktminskning och sunda matvanor är betydelsefullt vid behandlingen av sjukdomen. Aktuellt examensarbete syftar till att beskriva vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Det bygger på en litteraturstudie bestående av åtta kvalitativa artiklar.

    Resultatet består av följande huvudteman, en förändrad tillvaro, känna sig åsidosatt och känna sig hälsosam. Dessa huvudteman är uppbyggda av fem subteman så som ”kroppen spelar roll”, ”en inre kamp för livsstilsförändringar”, ”behov av information”, patientens möte med sjukvården”, ”bryta gamla vanor” och ”upplevelser av livsstilsförändringar”. Resultatet visar att drabbas av diabetes typ 2 innebär förändringar i patientens vardag, vilket ger känslan av en förändrad tillvaro. Det framkommer i resultatet att patienterna får ett otillfredsställande möte med hälso- och sjukvårdspersonal, vilket leder till att de känner sig åsidosatta. Därtill får patienterna en bristfällig information om diabetes typ 2, vilket innebär att de erhåller en ofullständig upplysning om livsstilsförändringar och komplikationer. Slutligen upplevde patienterna livsstilsförändringar som nödvändiga men svåra och energikrävande. Slutsatsen tydliggör patienternas behov av stöd, undervisning och vägledning, vilket är bra att sjuksköterskan blir medvetet om.

  • 78.
    Amolo, Maureen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Weström, Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av hälsofrämjande arbete för att främja egenvård hos patienter med KOL2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom som kräver omfattande omvårdnad och patienter med KOL är en utsatt patientgrupp som upplever ett stort lidande. Bristande stöd från vården vid information kring sjukdomen och förebyggande åtgärder kan bidra till akut försämring. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av hälsofrämjande arbete för att främja egenvård hos patienter med KOL. Metoden utgör en litteraturöversikt som är baserad på 13 artiklar som granskats och analyserats. Resultatet visade fyra teman: Att stödja patienten som lever med KOL, vårdrelationens betydelse, betydelse av rutiner och Behov av samverkan. Sjuksköterskor upplevde sig ha viss kunskap och viljan att vårda holistiskt men de har ett behov av utveckling i sitt yrke. För att arbeta hälsofrämjande som sjuksköterska krävs flera egenskaper, från att kunna bemöta människan bakom diagnosen till att uppleva trygghet och stöd i teamet.

  • 79.
    Anders, Jessika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tabuteau, Åsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns och ungdomars upplevelse av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Som metod valdes en litteraturstudie enligt Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. I studien ingår nio artiklar.

    Resultatet visar att de flesta barn och ungdomar bedömer sin livskvalitet lika god som sina jämnåriga kamrater. Dock upplever en liten grupp barn och ungdomar med svår sjukdom sin livskvalitet som betydligt sämre. I resultatet framkommer att sjukdomen inte enbart påverkar kroppen fysisk utan även psykiska problem uppstår. Stor betydelse för det psykiska välbefinnandet har det sociala stödet som dessa barn och ungdomar får av sin familj för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan är en viktig resurs för kunskap och information samt för att vara ett stöd för hela familjen. Diskussionsavsnittet behandlar bland annat för- och nackdelar med att kombinera kvalitativa och kvantitativa artiklar i en litteraturstudie. Vidare behandlas sjuksköterskans förhållningssätt och roll vid vården av barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

  • 80.
    Anderson, Siobhan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Malmberg, Märtha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fast mellan fyra väggar: patienters upplevelser av isoleringsvård: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns två olika former av isolering. Smittskyddsisolering används för att förhindra smittspridning när en patient blivit smittad av en allmänfarlig infektion och skyddsisolering för att förhindra att en patient som är extra infektionskänslig, exempelvis vid immunsupprimerande behandling, blir smittad. Att vara isolerad innebär begränsad rörelsefrihet och att vara i stort behov av vårdpersonalen vilket kan upplevas som psykiskt påfrestande. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård inom den somatiska slutenvården. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju kvalitativa och en kvantitativ artikel användes.

    I resultatet identifierades fem teman: att vara ensam, förståelsen av att vara isolerad, behovet av information och undervisning, ett rum med utsikt och att känna sig förorenad. I studien framkom att patienterna ofta upplever känslor som ensamhet, ångest, depression och skam i samband med att vara isolerade. Information och undervisning är av stor betydelse för att öka förståelsen till varför isoleringen är nödvändig. Ett rum med utsikt över natur leder till ökat välbefinnande och att ha tillgång till en telefon och tv på rummet var viktigt för att hålla sig uppdaterad med världen utanför. Många upplevde att få ett eget rum som positivt men det bar även med sig en stor ensamhet. En god relation till vårdpersonalen, ständiga besök från närstående och rikligt med information kring isoleringens betydelse var viktiga aspekter som resulterade i en god upplevelse av vårdtiden.

  • 81.
    Andersson, Adam
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johnsson, Ulf
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ensam är inte stark: En kvalitativ studie om upplevelserna av att drabbas av utmattningssyndrom2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utmattningssyndrom är ett fenomen som först 2004 klassificerades som en sjukdom i Sverige. Statistik visar att 36 500 personer drabbas av utmattningssyndrom varje år i vårt land. Tidigare forskning visar att det finns fysiska och psykiska orsaker som påverkar sjukdomsbilden. Utöver dessa orsaker finns även social påverkan och samhällsnormer som bidrar till att en individ drabbas av utmattningssyndrom. Men framförallt är det arbetet och omgivningens påverkan som ses som den största bidragande orsaken till sjukdomen. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats i form av semistruktuerade intervjuer, i syfte av att undersöka hur personer med en sjukdomshistoria av utmattningssyndrom ser på sjukdomen och vad de anser orsakade den.

    Vårt resultat visar på att respondenterna upplevde utmattningssyndrom som påfrestande och att kraven i arbetslivet kombinerat med kraven i privatlivet framhölls som en av de viktigaste orsaken till sjukdomen. Intervjupersonerna upplevde att det var påfrestande att träffa nya människor samt att arbetsgivaren inte gav det stöd i den utsträckning som våra respondenter behövde. Behovet av stöd från sin arbetsgivare samt sin omgivning var den tydligaste upplevelsen bland våra intervjupersoner. Samhällssynen och samhällsnormer om att individen alltid ska prestera, att ständigt vara glada och tillmötesgående kan vara en bidragande orsak till sjukdomen. Studien visar på att arbetsgivaren bör ta ett större ansvar och fungera som ett bra stöd för att en individ som drabbats av sjukdomen ska komma tillbaka till arbetet fortare och på ett bra sätt. Stödet från övriga omgivningen påverkar deras sjukdomsbild, där ett bra stöd resulterade i en snabbare rehabilitering för respondenterna. För att omgivningen ska kunna fungera som ett bra stöd krävs det att samhället tar sjukdomen på allvar.

  • 82.
    Andersson, Andréa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tegelmark, Linnea
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Genomsyras omvårdnadsarbetet av den nationella värdegrunden i Äldreomsorgen?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    2011 skrevs den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen. Med denna bestämmelse skulle det bli tydligare med de etiska normer och värden som skulle ligga till grund för vård-och omsorgen i Sverige. Värdegrundens innehåll handlar om att Sveriges äldreomsorg skall inriktas så att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den nationella värdegrunden har nu varit aktiv i åtta år och frågan är om omvårdnadsarbetet genomsyras av dess innehåll gentemot brukaren? Syftet med studien var att undersöka om brukaren anser att beviljade insatser samt dess utförande genomsyras av den nationella värdegrunden. Analysen av framarbetat material har gjorts med kvalitativ innehållsanalys med grund i semistrukturerade intervjuer. I analysen framträdde tre huvudkategorier; välbefinnande, bemötande och självbestämmande. Med efterföljande nio underkategorier; trygghet, god vård, engagerad personal, attityd, kompentens, lyhörd, delaktighet, individanpassning och kontroll. Utifrån dessa kategorier påvisades att graden av delaktighet och självbestämmande hos brukarna varierade. Resultatet visar på att brukaren helst vill välja vilka av omvårdnadspersonalen som skall utföra insatserna. I diskussionen förs fram att respondenterna upplever att de inte alltid är delaktiga i hur och när insatser utförs.

  • 83.
    Andersson, Angelica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Chindeh, Charlotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    “Det är en livsstil”: En kvalitativ studie om universitetslärares psykosociala arbetsmiljö2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärare inom högre utbildning är av tradition en fri profession med hög autonomi vars arbetsmiljö präglas av ett gränslöst arbete. Denna studie undersöker universitetslärares psykosociala arbetsmiljö inom högre utbildning. Vårt fokus ligger på arbetsmiljöfaktorer som gränslöst arbete, egenkontroll, arbetsbelastning och flexibla arbetsvillkor.

    Studien har genomförts med hjälp av åtta stycken lärare inom högre utbildning med titlarna universitetsadjunkt och universitetslektor. En kvalitativ ansats har använts i denna studie och intervjuerna har varit av semisturkturerad karaktär. Teorier som utgår ifrån krav-kontroll-stöd, gränsdragningsstrategier och ett professionsperspektiv har tillsammans med tidigare forskning använts för att förklara respondenternas upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö inom valda områden som berör arbetsmiljöfaktorer.

    Studien visar att det gränslösa arbetet och de flexibla arbetsvillkoren underlättar respondenternas vardag i form av att kunna styra över när, var och hur arbetet ska genomföras. Dessa flexibla arbetsvillkor och det gränslösa arbetet medför dock en svårdefinierad gränsdragning mellan arbete och fritid. Universitetslärarnas arbetssituation präglas av en låg grad av återhämtning, hårt tidsstyrda ramar att förhålla sig till, en hög arbetsbelastning och höga krav. En annan aspekt som utmärker resultatet är att respondenterna även på sin fritid tenderar att vara tillgängliga när kollegor och studenter söker dem. Samtliga av dessa faktorer bidrar till att respondenterna inte upplever att tiden som finns till förfogande räcker till utan att det finns ett behov av att arbeta mer än den tid som formellt sett är avsatt för arbetet. Det vilar därför ett stort ansvar på individens egen förmåga att hantera deras arbetssituation och kunna dra en gräns mellan arbete och fritid. Det går därför utifrån resultatet att utläsa brister från arbetsgivarens sida i förhållande till arbetsmiljöverkets organisatoriska och sociala föreskrifter.

    Det framkommer även att graden av egenkontroll över arbetet har minskat på grund av nya styrformer inspirerade av New public management. Det har inneburit att universiteten är konkurrensutsatta och det finns ett behov av att anpassa sig efter studenternas efterfrågan. Även ett flertal reformer som bland annat autonomireformen har inneburit en avprofessionalisering för professionen i stort där linjestyrning får en allt mer utmärkande roll. Det innebär att lärare inom högre utbildning får allt mindre att säga till om i de frågor som rör kärnverksamheten.

  • 84.
    Andersson, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Olsson Lindstrand, Felicia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en akutmottagning: En kvalitativ intervjustudie ur sjuksköterskans perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet akutmottagningar och vårdplatser har minskat i Sverige de senaste åren medan befolkningen ökat och fler människor väljer att söka vård på akutmottagningarna. Patienter kommer inte vidare till sjukhusens vårdavdelningar utan blir kvar på akutmottagningarna ibland upp till flera dygn. Detta får konsekvenser för både sjuksköterskor och patienter. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever det att arbeta på akutmottagning. Författarna valde att göra en empirisk studie med en kvalitativ ansats. Datan utgörs av intervjuer med sju sjuksköterskor från en akutmottagning. Innehållet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet i examensarbetet består av tre huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är Brist på resurser leder till ogynnsam arbetsmiljö, Sjuksköterskans upplevelse av kompetens och erfarenhet och Varför sjuksköterskorna valt att arbeta och varför de stannar på akutmottagningen. Resultatet i studien visar att ogynnsamma arbetsförhållanden gör att sjuksköterskorna upplever att de inte räcker till för patienterna och att de brister i omvårdnaden av patienterna. Trots den höga arbetsbelastningen så väljer sjuksköterskorna att stanna på akutmottagningen och det beror främst på att de trivs med sitt arbete och sina kollegor. I diskussionen resoneras kring sjuksköterskornas känsla av otillräcklighet och vad som händer med patienterna när sjuksköterskorna prioriterar bort omvårdnaden. Studien belyser sjuksköterskornas olika syn på patienterna som söker till akutmottagningen och vilka konsekvenser detta synsätt kan leda till.

  • 85.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hellgren, Rebecka
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Isfeldt, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Man slår knut på sig själv": En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelse av handlingsutrymme2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För en socialsekreterare innebär handlingsutrymmet ett visst mått av självbestämmande i sin yrkesutövning. Socialsekreterare förväntas i sitt yrke hantera komplexa situationer och svåra bedömningar. De ska i bedömningar och beslut utgå från klienten samtidigt som de ska förhålla sig till organisationens ramar. Socialsekreterare behöver sitt handlingsutrymme för subjektiva bedömningar, samtidigt som handlingsutrymme kan anses bidra till problem för både klient och organisation. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för socialsekreterares upplevelse av handlingsutrymme inom socialtjänsten på lokal nivå. Studien har genomförts utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati och gräsrotsbyråkrater använts, vilket studiens resultat analyserats utefter. Resultatet påvisar att socialsekreterare upplever att handlingsutrymme formas av socialsekreterarens egna värderingar och erfarenheter. Det framkommer även i resultatet att socialsekreterare upplever att handlingsutrymme begränsas av arbetssituation, lagar och tolkningsutrymme, regler och riktlinjer samt ekonomiska förutsättningar. Vidare upplever socialsekreterarna att de har beslutsfattande inom sin delegation, det framkommer även att socialsekreterare upplever sig ha ett indirekt handlingsutrymme. Det indirekta handlingsutrymmet kan anses bidra till att utöka socialsekreterarens handlingsutrymme. Studien bekräftar att socialsekreterare har ett handlingsutrymme men att handlingsutrymmet upplevs olika, där socialsekreterares upplevelse av handlingsutrymmet påverkas av sociala och organisatoriska faktorer.   

  • 86.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kaspersson, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Erfarenheter från personer med muskelspasticitet gällande hjälpmedelsbaserad träning: en hjälp till egenvård i vardagen2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personer med funktionsnedsättning som exempelvis muskelspasticitet kan uppleva begränsningar i det vardagliga livet. Distriktssköterskan har här en betydelsefull roll att stärka och stödja personens egen förmåga till att tillgodose sina behov. För att vissa behov skall uppnås kan personen behöva individanpassade hjälpmedel. Träning med hjälpmedlet Mollii kan vara en hjälp till egenvård hos personer med muskelspasticitet.

    Syftet med studien var att beskriva erfarenheten av hjälpmedelsbaserad träning med Mollii hos personer med muskelspasticitet. Författarna har i denna kvalitativa intervjustudie tagit del av material från en pågående studie om behandlingen med hjälpmedlet Mollii. Intervjumaterialet omfattas av tio intervjuer från deltagare, som deltagit i hjälpmedelsbaserad träning med Mollii. Intervjuerna bestod av deltagarnas egna berättelser och erfarenheter av Mollii. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilka resulterade i tre kategorierna och åtta underkategorier.

    Resultatet består av faktorer som påverkar förutsättningar för hjälpmedelsbaserad träning, personens egna styrkor som främjar/hindrar till träning och slutligen upplevd effekt av den hjälpmedelsbaserade träningen. Distriktssköterskan skall i sin profession arbeta hälsofrämjande och egenvård är en betydande del av det hälsofrämjande arbetet. Att finna personernas egen drivkraft genom att uppmuntra och stödja deras egna resurser främjar egenvård. Det är av stor vikt att personer med funktionsnedsättning får känna sig självständiga. Trots att den hjälpmedelsbaserade träningen med Mollii för många resulterade i positiva effekter så blev slutresultatet i många fall ytterligare ett beroende vid exempelvis av/på-klädning av dräkten. Det är därför viktigt att anpassa hjälpmedlet efter den person som hjälpmedlet är avsett för.

  • 87.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bohlin, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskors bedömning av patienter som drabbats av stroke2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många av de patienter som insjuknar i stroke kommer till sjukhus med ambulans. Ambulanssjuksköterskors bedömning kan ha betydelse för att dessa patienter ska få ett snabbt omhändertagande och tidig behandling, vilket kan minska risken för bestående funktionsnedsättning och lidande samt påverka framtida livskvalitet. Som stöd i bedömningen finns idag behandlingsriktlinjer. Syfte: Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskors bedömning av patienter som drabbats av stroke avseende träffsäkerhet, samt skillnader i bedömning mellan de som bedömts ha stroke och de som ej bedömts ha stroke. Metod: Retrospektiv studie där journaler granskats med en kvantitativ ansats. Studiens urval bestod av patienter som skrivits ut från ett medelstort sjukhus i Västsverige under 2015, med ett vårdtillfälle där huvuddiagnos stroke angetts och som åkt ambulans till sjukhus med initial bedömning av en ambulanssjuksköterska, vilket resulterade i 454 journaler att granska.

    Resultat: För alla patienter med stroke som inkluderats i studien hade endast 52% av patienterna bedömts av ambulanssjuksköterskor ha stroke. Primär och sekundär bedömning var gjord i hög grad för alla patienter. Signifikanta skillnader fanns kring hur strokespecifika symtom var bedömda. Symtom från ansikte, arm eller ben, påverkan på tal och ögon var i högre grad bedömt i gruppen där ambulanssjuksköterskor bedömt att patienter drabbats av stroke. Huvudvärk, yrsel och illamående bedömdes i högre grad i gruppen ej stroke. Slutsatser: Mer forskning inom området behövs för att öka andelen patienter med stroke som identifieras av ambulanssjuksköterskor.

  • 88.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bohlin, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sundler, Annelie Johansson
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fekete, Zoltán
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital Identification of Patients with a Final Hospital Diagnosis of Stroke.2018Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction the early phase of stroke, minutes are critical. Since the majority of patients with stroke are transported by the Emergency Medical Service (EMS), the early handling and decision making by the EMS clinician is important. Problem The study aim was to evaluate the frequency of a documented suspicion of stroke by the EMS nurse, and to investigate differences in the clinical signs of stroke and clinical assessment in the prehospital setting among patients with regard to if there was a documented suspicion of stroke on EMS arrival or not, in patients with a final hospital diagnosis of stroke.

    METHODS: The study had a retrospective observational design. Data were collected from reports on patients who were transported by the EMS and had a final diagnosis of stroke at a single hospital in western Sweden (630 beds) in 2015. The data sources were hospital and prehospital medical journals.

    RESULTS: In total, 454 patients were included. Among them, the EMS clinician suspected stroke in 52%. The findings and documentation on patients with a suspected stroke differed from the remaining patients as follows: a) More frequently documented symptoms from the face, legs/arms, and speech; b) More frequently assessments of neurology, face, arms/legs, speech, and eyes; c) More frequently addressed the major complaint with regard to time and place of onset, duration, localization, and radiation; d) Less frequently documented symptoms of headache, vertigo, and nausea; and e) More frequently had an electrocardiogram (ECG) recorded and plasma glucose sampled. In addition to the 52% of patients who had a documented initial suspicion of stroke, seven percent of the patients had an initial suspicion of transitory ischemic attack (TIA) by the EMS clinician, and a neurologist was approached in another 10%.

    CONCLUSION: Among 454 patients with a final diagnosis of stroke who were transported by the EMS, an initial suspicion of stroke was not documented in one-half of the cases. These patients differed from those in whom a suspicion of stroke was documented in terms of limited clinical signs of stroke, a less extensive clinical assessment, and fewer clinical investigations. Andersson E , Bohlin L , Herlitz J , Sundler AJ , Fekete Z , Andersson Hagiwara M . Prehospital identification of patients with a final hospital diagnosis of stroke.

  • 89.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlberg, Tobias
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdmiljön som en del av intensivvården: En kvalitativ intervjustudie ur intensivvårdspersonalens perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intensivvården är en högteknologisk avdelning där svårt sjuka patienter behandlas och vårdas för olika svikttillstånd. Nyare forskning har frångått det faktum att endast medicinskteknisk behandling kan ge patienten en snabbare återhämtning och också fokuserat på de faktorer som existentiellt stärker patienterna. Medvetenheten om vårdmiljön kan främja patientens hälsa och på så sätt minska vårdtid, lidande och kostnad. Syftet var att undersöka intensivvårdspersonals medvetenhet om vårdmiljön på patientrummet samt hur vårdmiljön påverkar vårdandet av patienten. Datainsamlingen gjordes med kvalitativa intervjuer där sex informanter intervjuades på två olika intensivvårdsavdelningar. Analysen gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet visade att vårdpersonalens medvetenhet var relativt hög men saknade stöd från organisationen då vårdytan och ekonomin begränsade dem att fullt ut förbättra patientens vårdmiljö. Faktorer som framhölls vara gynnsamma för patienten var till exempel naturen, anhöriga, begränsning av onödiga stimuli och att bevara patientens integritet och identitet. Med en ökad kunskap och mer reflektion om vårdmiljön kan utvecklingen fortsätta framåt för att bli så optimal som den kan bli för patient, personal och anhöriga.

  • 90.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindroth, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Finns det samband mellan ungdomars känsla av sammanhang och självtillit vid kondomanvändning?: En pilotstudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag belyser forskning att sexuellt överförbara infektioner (STI) och oönskade graviditeter ökar då ungdomar brister i kondomanvändning vid sex. Det är viktigt att förebygga sexuellt överförbara infektioner som behöver antibiotikabehandlas genom preventivt arbete. Minskas antibiotikaanvändningen främjas en hållbar utveckling. Genom en pilotstudie med tvärsnittsdesign under 2016, undersöktes om samband fanns mellan gymnasieungdomars känsla av sammanhang via mätinstrumentet (SOC) och deras självtillit vid kondomanvändning via mätinstrumentet (CUSES). Pilotstudien genomfördes i ett par klasser i ett fåtal skolor i mellersta Sverige.

    Studien innefattar 107 deltagare, 63 unga män, 41 unga kvinnor och en uppgav hen som kön. Åldersspannet på deltagarna ligger mellan 16-21 år. Pilotstudien visar att det inte fanns något samband mellan känsla av sammanhang och ungdomarnas självtillit vid kondomanvändning. Däremot visar resultatet att ungdomar med hög grad av känsla av sammanhang använde kondom vid sex i större utsträckning. Vi anser att det behövs studier som fokuserar på salutogena faktorer för att främja ungdomars sexuella- och reproduktiva hälsa samt deras kondomanvändning och därigenom minska STI och antibiotikaanvändning och på så sätt möjliggöra en mer hållbar utveckling.

  • 91.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Puhaca, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens delaktighet vid bedsiderapportering: En litteraturstudie med ett patientperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bedsiderapportering innebär att överrapporteringen vid personalens skiftbyte sker inne på patientens rum, tillsammans med patienten. Patienters delaktighet i sin egen vård är av stor betydelse för att kunna uppnå en vård av god kvalitet samt för att patienten ska uppnå hälsa och välbefinnande. Dock saknas det samlad kunskap om bedsiderapportering verkligen ökar patientens delaktighet. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka patientens upplevelse av delaktighet i samband med bedsiderapportering. Vald metod var litteraturstudie och studiens resultat baseras både på kvalitativa och kvantitativa artiklar som utgår från ett patientperspektiv.

    Resultatet är indelat i två teman; inkluderande vårdrelation samt kommunikation och bristande kommunikation. Till respektive tema finns två till tre kategorier. I resultatet framkom det att patienter upplevde att bedsiderapportering gav möjlighet till delaktighet genom att de fick tillfälle att knyta an och skapa en mer personlig relation med vårdaren. De upplevde även att deras egna tankar och åsikter kunde bli bekräftade och ses som meningsfulla under rapporten. Flertalet patienter ansåg bedsiderapportering som positiv eftersom den möjliggjorde att en tvåvägskommunikation kunde upprätthållas, dock framkom det att rapporteringsformen saknar struktur. Studiens slutsats är att bedsiderapportering kan skapa goda förutsättningar för patientdelaktighet men detta förutsätter dock att patienten bjuds in till samtal av vårdaren, bemöts med ett patientcentrerat förhållningssätt och ett anpassat språk.

  • 92.
    Andersson, Erica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Amanda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ansvarstagande hos tonåringar med diabetes mellitus typ 1: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom. 86.000 barn och ungdomar insjuknar varje år. Mellan åldrarna 10-19 år definieras en person som tonåring eller ungdom och under denna period sker många förändringar i ungdomens livsvärld. Forskning visar att ungdomar med diabetes anser sig ta mer ansvar generellt än sina jämlika. Sjuksköterskan behöver som en del i sitt hälsofrämjande arbete motivera dessa ungdomarna till egenvård.

    Syftet är att beskriva synen på ansvarstagandet för egenvården hos tonåringar med diabetes mellitus typ 1. Studien är en litteraturstudie som utgår från 8 stycken vetenskapliga artiklar. Vi har utgått från Axelssons metodbeskrivning från 2012. Dataanalysen mynnade ut i 3 teman: skiftandet i fördelning av beslutstagandet, konflikter mellan föräldrar och ungdomarna samt undervisning och kunskap skapar möjligheter. Vårt resultat visar att ansvarstagandet hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1 måste ske successivt utifrån ungdomens förutsättningar. Föräldrarna måste fungera som ett stöd men får inte involvera sig mer än vad ungdomarna önskar då det kan skapa konflikter. Det är även viktigt att ungdomen tillgodogjort sig den kunskap och erfarenhet som krävs för att  bli självständig i sin egenvård, utföra den på ett bra sätt och därmed främja sin hälsa. I diskussionen stärktes att motivation och stöd från föräldrarna var mycket viktigt för ungdomen. Skulle ansvaret lämnas över till ungdomen innan han eller hon är redo kan detta få allvarliga konsekvenser. Kvarstående rädsla hos föräldrarna kunde ge långsiktiga konsekvenser för ungdomarnas ansvarstagande.

  • 93.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Axelsson, Aron
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans oro vid vård av barn i prehospital akutsjukvård: En kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården har de senaste decennierna utvecklats från transportverksamhet till avancerad vård. Som sjuksköterska inom ambulanssjukvård kan du möta patienter i alla åldrar och med alla tänkbara akuta och mindre akuta tillstånd. Barn är en patientgrupp som står för nästan 10% av dessa uppdrag och innehar samma rätt till individualiserad vård som vuxna. Barn skiljer sig dock från vuxna, både fysiologisk och mentalt. Att med dessa patienter kunna skapa en god vårdande relationen med korrekt omhändertagande, bedömning och behandling kan därför ställa höga krav på sjuksköterskan inom ambulanssjukvården. Forskning visar att oro är en vanligt förekommande känsla hos sjuksköterskan inom ambulanssjukvård när det är barn som är patienter. Hur denna oro upplevs är dock lite utforskat. Syftet med studien var därför att beskriva sjuksköterskans upplevelsen av oro vid vård av barn prehospitalt.

    I studien, som är av kvalitativ ansats, användes semistrukturerade intervjuer för inhämtning av data. Åtta sjuksköterskor verksamma inom ambulanssjukvård med varierande erfarenhet, både specialiserade och grundutbildande, intervjuades. Den insamlade data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra huvudkategorier; vård av barn kräver kunskap, bra bemötande är en utmaning, akuta bedömningar och behandlingar väcker starka känslor och tid och erfarenhet är påverkande faktorer. Oron som beskrivs av sjuksköterskorna är utbredd och mångfacetterad. Svårt sjuka barn väcker nästan alltid starka känslor, både hos den erfarne men även den mindre erfarna sjuksköterskan inom ambulanssjukvården. Den kunskapsrelaterade oron skulle kunna mildras med trygghet i kollegans kunskap eller med mer teoretisk och praktisk kunskap genom utbildning och hospitering.

  • 94.
    Andersson Fritzson, Pontuz
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jansson, Rasmus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Jag blir inte sedd!”: Patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande på en akutmottagning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter som uppsöker vård på en akutmottagning har en förförståelse över hur de ska få hjälp i det akuta skedet, oavsett allvarlighetsgrad. De hoppas få hjälp med de problem de söker för så snart som möjligt. Problemet är att sjukvården ofta inte kan uppnå dessa högt ställda förväntningar, därför tenderar patienters upplevelse av bemötandet att påverkas. Studiens syfte är att undersöka hur patienterna upplever bemötandet av vårdpersonalen på akutmottagningarna. Studiens målsättning är att tydliggöra patientens upplevelse av bemötandet, vilket kan hjälpa sjuksköterskor att belysa och hitta nya aktiva strategier för att bemöta patienter som söker akut. Studien är utformad efter Axelsson (2012) och är därmed en litteraturstudie, där 13 artiklar granskades och användes.

    Resultatet visar på att bristfällig information och kommunikation leder till att patientens  upplevelse av vården på akutmottagningarna påverkas.  Forskningen  som kom fram visar tydligt att fokus bör läggas mer på helheten runt patienten och inte enbart vårdandet av den biologiska kroppen samt att information och kommunikation bör ske mer aktivt. I diskussionen belyses hur studien har gått tillväga samt val av metod. Det redogörs även för kommunikationsbrist, informationsbrist, triagering och vårdlidande. Studien påvisar att det finns ett behov av att förbättra informationen angående hur triagesystemet fungerar samt vänte- och vistelsetider på akutmottagningarna.

  • 95.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Interrupted Time Series Versus Statistical Process Control in Quality Improvement Projects2016Ingår i: Journal of Nursing Care Quality, ISSN 1057-3631, Vol. 31, nr 1, s. E1-E8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To measure the effect of quality improvement interventions, it is appropriate to use analysis methods that measure data over time. Examples of such methods include statistical process control analysis and interrupted time series with segmented regression analysis. This article compares the use of statistical process control analysis and interrupted time series with segmented regression analysis for evaluating the longitudinal effects of quality improvement interventions, using an example study on an evaluation of a computerized decision support system.

  • 96.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Backlund, Per
    Söderholm, Hanna Maurin
    Lundberg, Lars
    Lebram, Mikael
    Engström, Henrik
    Measuring participants’ immersion in healthcare simulation: the development of an instrument2016Ingår i: Advances in Simulation, ISSN 2059-0628, Vol. 1, nr 1, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Immersion is important for simulation-based education; however, questionnaire-based instruments to measure immersion have some limitations. The aim of the present work is to develop a new instrument to measure immersion among participants in healthcare simulation scenarios.

    Methods: The instrument was developed in four phases: trigger identification, content validity scores, inter-rater reliability analysis and comparison with an existing immersion measure instrument. A modified Delphi process was used to develop the instrument and to establish validity and reliability. The expert panel consisted of 10 researchers. All the researchers in the team had previous experience of simulation in the health and/or fire and rescue services as researchers and/or educators and simulation designers. To identify triggers, the panel members independently screened video recordings from simulation scenarios. Here, a trigger is an event in a simulation that is considered a sign of reduced or enhanced immersion among simulation participants.

    Results: The result consists of the Immersion Score Rating Instrument (ISRI). It contains 10 triggers, of which seven indicate reduced and three enhanced immersion. When using ISRI, a rater identifies trigger occurrences and assigns them strength between 1 and 3. The content validity analysis shows that all the 10 triggers meet an acceptable content validity index for items (I-CVI) standard. The inter-rater reliability (IRR) among raters was assessed using a two-way mixed, consistency, average-measures intra-class correlation (ICC). The ICC for the difference between weighted positive and negative triggers was 0.92, which indicates that the raters are in agreement. Comparison with results from an immersion questionnaire mirrors the ISRI results.

    Conclusions: In conclusion, we present a novel and non-intrusive instrument for identifying and rating the level of immersion among participants in healthcare simulation scenarios.

  • 97.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundberg, Lars
    Sjöqvist, Bengt Arne
    Chalmers.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The Effects of Integrated IT Support on the Prehospital Stroke Process: Results from a Realistic Experiment2019Ingår i: Journal of Healthcare Informatics Research, ISSN 2509-4971Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Stroke is a serious condition and the stroke chain of care is a complex. The present study aims to explore the impact of a computerised decision support system (CDSS) for the prehospital stroke process, with focus on work processes and performance. The study used an exploratory approach with a randomised controlled crossover design in a realistic contextualised simulation experiment. The study compared clinical performance among 11 emergency medical services (EMS) teams of 22 EMS clinicians using (1) a computerised decision support system (CDSS) and (2) their usual paper-based process support. Data collection consisted of video recordings, postquestionnaires and post-interviews, and data were analysed using a combination of qualitative and quantitative approaches. In this experiment, using a CDSS improved patient assessment, decision making and compliance to process recommendations. Minimal impact of the CDSS was found on EMS clinicians’ self-efficacy, suggesting that even though the system was found to be cumbersome to use it did not have any negative effects on self-efficacy. Negative effects of the CDSS include increased on-scene time and a cognitive burden of using the system, affecting patient interaction and collaboration with team members. The CDSS’s overall process advantage to the prehospital stroke process is assumed to lead to a prehospital care that is both safer and of higher quality. The key to user acceptance of a system such as this CDSS is the relative advantages of improved documentation process and the resulting patient journal. This could improve the overall prehospital stroke process.

  • 98.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Magnusson, Carl
    University of Gothenburg and Sahlgrenska University Hospital,.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Seffel, Elin
    Department of Ambulance Care, Södra Älvsborg Hospital.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Munters, Monica
    Department of Ambulance Care, Region of Dalarna.
    Strömsöe, Anneli
    School of Health, Care and Social Welfare, Mälardalens högskola.
    Nilsson, Lena
    Department of Anaesthesiology and Intensive Care and Department of Medical and Health Sciences, Linköping University.
    Adverse events in prehospital emergency care: a trigger tool study2019Ingår i: BMC Emergency Medicine, Vol. 19, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Prehospital emergency care has developed rapidly during the past decades. The care is given in a complex context which makes prehospital care a potential high-risk activity when it comes to patient safety. Patient safety in the prehospital setting has been only sparsely investigated. The aims of the present study were 1) To investigate the incidence of adverse events (AEs) in prehospital care and 2) To investigate the factors contributing to AEs in prehospital care.

  • 99.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nilsson, Lena
    Linköping University.
    Strömsöe, Anneli
    Mälardalens högskola.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kängström, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patient safety and patient assessment in pre-hospital care: a study protocol2016Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, Vol. 24, nr 1, s. 1-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Patient safety issues in pre-hospital care are poorly investigated. The aim of the planned study is to

    survey patient safety problems in pre-hospital care in Sweden.

    Methods/Design: The study is a retro-perspective structured medical record review based on the use of 11 screening

    criteria. Two instruments for structured medical record review are used: a trigger tool instrument designed for

    pre-hospital care and a newly development instrument designed to compare the pre-hospital assessment with

    the final hospital assessment. Three different ambulance organisations are participating in the study. Every month,

    one rater in each organisation randomly collects 30 medical records for review. With guidance from the review

    instrument, he/she independently reviews the record. Every month, the review team meet for a discussion of

    problematic reviews. The results will be analysed with descriptive statistics and logistic regression.

    Discussion: The findings will make an important contribution to knowledge about patient safety issues in prehospital

    care.

  • 100.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdande och systematisk bedömning2016Ingår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] B-O. Suserud & L. Lundberg, Stockholm: Liber, 2016, 2, s. 178-210Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
1234567 51 - 100 av 1664
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf