Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 610
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Balkow, Jenny
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Sundström, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Produktinformation i butiken2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det här är en studie om konsumenters behov av produktinformation i butik. Vi har testat konsumenters kännedom om QR-koder och deras intention att vilja använda QR-koder i fysiska butiker. Rapporten redogör för resultaten från intervjuer av butikskunder samt ett experiment där respondenterna har fått scanna en QR-kod med fördjupad produktinformation. De viktigaste resultat som framkommit är: • Kännedomen om QR-koder som fenomen är hög, men användningen eller benägenheten att använda dem i fysiska butiker är låg • I de fall då konsumenter kan tänka sig att använda QR-koder i butik anser åldersgruppen 12-40 år att man kan göra det om man får relevant och fördjupad produktinformation. Konsumenter över 40 år kan bara tänka sig att använda QR-koder om man får en rabatt eller prissänkning. Utifrån dessa resultat har följande kunskaper erhållits • Det finns en potential i att erbjuda kunder produktinformation i butik med hjälp av digital teknik. Främst därför att det ger ett kundvärde men också för att det underlättar för butiksmedarbetare när det är mycket kunder i butiken. • Att erbjuda digitala informationsverktyg kräver dock att konsumenterna ”undervisas” i hur man gör samt erhåller ett verkligt värde i form av trovärdig och konsumentnyttig information. • I ett övergångsskede kan konsumenter erbjudas någon form av rabatt eller prissänkning för att få dem att börja använda informationskanalen.

  • 52.
    Balorda, Milica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Lee, Cecilia
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Goodwillnedskrivningar före och efter finanskrisen: en jämförande studie mellan industribranschen och IT- och telekombranschen2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I och med införandet av IFRS år 2005 måste noterade koncernföretag numera årligen nedskrivningspröva goodwill istället för att göra avskrivningar, vilket tidigare varit tillåtet. De antaganden som ligger till grund för nedskrivningsprövningen baseras på företagsledningars uppskattningar av framtiden, vilket kan leda till subjektiva bedömningar. När IFRS infördes befann sig Sverige i en högkonjunktur, fram tills år 2008 då den globala finanskrisen uppstod och därav efterföljande lågkonjunktur. Då tidigare studier har visat att en finanskris kan leda till att företag behöver göra nedskrivningar på både finansiella och icke-finansiella tillgångar, vill författarna undersöka om finanskrisen 2008 påverkade företagens nedskrivningar av goodwill. Eftersom det finns skillnader mellan industribranschen och IT- och telekombranschen när det gäller redovisning av goodwill är det intressant att jämföra dessa branscher med varandra.Syftet med studien är att undersöka hur den senaste finanskrisen år 2008 påverkade företagens nedskrivningar av goodwill och antagandena vid nedskrivningsprövning, samt i vilken omfattning företag upplyste om nedskrivningarna före och efter finanskrisen för att se om det finns några signifikanta skillnader mellan industribranschen och IT- och telekombranschen. De företag som har ingått i undersökningen är företag som är noterade på Stockholmsbörsen. Genom en kvantitativ studie har författarna valt att granska årsredovisningar från 15 företag inom industribranschen och 15 företag inom IT- och telekombranschen för åren 2006, 2007, 2009 och 2010. Författarna har som forskningsmetod valt att använda sig av en kvantitativ innehållanalys samt utfört statistiska beräkningar. De parametrar som undersökts är upplysningar om goodwill, totala nedskrivningar, diskonteringsräntor, tillväxttakt och kassagenererande enheter.Det var endast en av studiens hypoteser som stämde och det var att diskonteringsräntorna före jämfört med efter finanskrisen skiljde sig signifikant mellan de två undersökta branscherna. En annan skillnad som var signifikant var industriföretagens totala nedskrivningar före och efter finanskrisen, där den branschens totala nedskrivningar ökade mellan de undersökta perioderna. Den genomsnittliga diskonteringsräntan inom IT- och telekombranschen ökade mellan de undersökta perioderna, vilket också konstaterades vara signifikant. Vidare visade studien att industribranschen redovisade mer omfattande upplysningar om goodwillnedskrivningar efter finanskrisen jämfört med perioden innan, till skillnad från IT-och telekombranschen som redovisade upplysningar om goodwillnedskrivningar i mindre omfattning efter finanskrisen.

  • 53.
    Bengelsdorff, Anna
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Eyetracking för att förstå hinder för in- och utcheckning i en webbutik2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det här är en första analys från studien som handlar om in- och utcheckningshinder för e-handelskunder. Rapporten sammanställer resultaten från 25 respondenter som fått i uppdrag att genomföra ett köp i en webbutik. Respondenterna har slumpmässigt tilldeltas uppgiften att genomföra ett köp på antingen Ellos.se, HM.com, Footway.se eller Nelly.com. Syftet med testet var att identifiera upplevda trösklar vid check-in- och check-ut-funktionen (avslut av köp). De viktigaste resultat som framkommit är: • Login och registrering är inget hinder när kunden har en ”favoritbutik” dit hon/han går ofta och handlar och kommer ihåg sina användaruppgifter. • Att ej avsluta sitt köp är mer ett beteende att lägga varor i varukorgen för att ev. gå tillbaka senare och se om det är något kunden verkligen ville ha (”kanske korgen”). • Det faktiska behovet av produkten påverkar i hög grad huruvida kunden verkligen avslutar sitt köp eller inte. • Många av respondenterna jämför pris på jämförelsesajter när det gäller kända varumärken innan man avslutar köpet. • Den viktigaste informationen som respondenten eftersöker vid check-ut-funktionen är betalsätt och att totalbeloppet är rätt. • Det är bekvämare för kunden när hon/han endast behöver fylla i personnummer, och systemet automatiskt tar fram resten. • Kunden skulle i större utsträckning tacka ja till nyhetsbrev om företaget tydligt beskrev vad personuppgifter skulle användas till samt om kunden fick information om hur ofta hon/han kunde förvänta sig få riktade erbjudanden. • Det var många steg i utcheckningen, vilket upplevdes som trögt. • Välkända webbutiker upplevdes som trygga att handla från. Välkända förknippades med att de var ”stora företag”. Mindre kända webbutiker kändes osäkra. • Leveranstiden var inte avgörande för att genomföra ett köp. Respondenterna ansåg att de flesta e-butiker idag levererar på 2-4 dagar och det var en acceptabel leveranstid. Om leveransen däremot överskred 1 vecka ville man hellre välja expressleverans om det alternativet fanns. • Flera kunder ville ha information om utlämningsplatsen med hjälp av en karta (Google-maps) – en länk så att kunden kan se var utlämningsplatsen ligger (gällde specifikt för ovana e-handlare eller nyinflyttade). • 2 eller fler paket på samma beställning är obekvämt. • Man vill ha all information samlad på en sida så man slipper att scrolla. • Det ska vara enkelt att kontrollera sin varukorg. • Om man känner sig otrygg vill man gärna också få tydlig information om vad som gäller vid returer.

  • 54.
    Bengtsson, Andréa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Pietruszka, Kamila
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Hot mot revisorns oberoende: en studie som berör digitalisering, konkurrens samt lagförändringar i revisorsbranschen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Revisorns oberoende är en avgörande aspekt för revisorsbranschen. Oberoendet är viktigt för att behålla allmänhetens förtroende för kapitalmarknadens funktioner och trovärdigheten av framställda finansiella rapporter. Däremot finns det ett antal faktorer som hotar oberoendet. Det finns ett antal väl kända hot sedan tidigare forskning, men i takt med samhälls-utvecklingen uppkommer nya hot mot oberoendet för dagens revisorer. Studiens syfte är att skapa en förståelse för på vilket sätt de nya hoten, digitalisering, konkurrens samt lagförändringar, kan påverka revisorns oberoende gällande objektivitet, opartiskhet eller självständighet. I tidigare forskning samt i den teoretiska referensramen beskrivs revisorns uppgift och de hot som existerar sedan tidigare samt de nya hoten som uppkommer på marknaden. För uppsatsen används en kvalitativ metod för att besvara syftet och i resultatkapitlet presenteras den insamlade empirin för att ge en bild av revisorns uppfattning kring de olika hotparametrarna. I analysen kopplas teori och empiri samman och i diskussionen påvisas likheter mellan de gamla hoten och de nya. Slutsatsen av uppsatsen är att de nya hoten både visar likheter med redan existerande hot samt nya tendenser vilket gör dessa viktiga att ta hänsyn till. Förslag till vidare forskning är att studera det nya hotet digitalisering i och med att det förefaller vara något som ökar i utsträckning och verkar ta över revisorers arbete alltmer.

  • 55.
    Bengtsson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Bäckström, Agnes
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    CSR och transparens: två verktyg för ökad köpbenägenhet?: En kvalitativfallstudie om grön konsumtion2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    CSR och transparens blir alltmer vanliga verktyg för företag för att kunna belysa konsumenter om deras ansvarstagande och hållbara arbete. För att dessa aktiviteter ska nå konsumenterna krävs en kommunikation från företaget. Som konsument kan det vara svårt att uppfatta informationen och tolka den som företaget önskar. Den här studien undersöker hur konsumenter uppfattar H&Ms marknadskommunikation gällande CSR och transparens och hur kommunikationen påverkar konsumentens köpbenägenhet av gröna modeprodukter på H&M. I studien genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med kvinnliga studenter i åldrarna 21-26. I intervjuerna förklarar informanterna sina åsikter gällande företagsmarknadskommunikation av dessa områden och hur de uppfattat H&Ms sådan. Efter genomförd tematisk analys av det empiriska datamaterialet har det kunnat fastställas att konsumenterna haft svårigheter att uppfatta H&Ms marknadskommunikation angående dess hållbarhetsarbete. Den information som nått ut har därmed mottagits med bristande trovärdighet. Detta visade sig vara oberoende av respondentens kunskapsnivå eller grad av engagemang inom hållbarhetsfrågor.

  • 56.
    Bengtsson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Wik, Sanne Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    ”I Göteborg springs det inte i rulltrapporna”: En studie om hur besökare upplever Göteborg2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag reser jordens befolkning allt mer, konkurrensen är hård och det krävs omfattande strategier som destinationsmarknadsförare för att attrahera turister. Flera studier har gjorts i huruvida destinationer skall differentiera sig på en överbelastad marknad, forskare syftar till att turistattraktioner och unika miljöer är en bidragande faktor till ökat inflöde av turister.I denna uppsats studeras Göteborg som turistdestination, studien utformas av kvalitativa intervjuer med respondenter som under de senaste två åren besökt och turistat i Göteborg. De frågor som ställdes utformades för att få inblick i hur staden uppfattas av turister och vad som påverkar deras imagebildande av Göteborg som turistdestination. Ytterligare intervju gjordes med Göteborg & Co’s press- och kommunikationschef Stefan Gadd för att få förståelse i hur de arbetar för att skapa positiva och genuina bilder av Göteborg. Utgångspunkten för studien var att få svar på om Göteborgs identitet stämmer överens med den image som besökaren uppfattar. Studiens resultat visade på att imagen överensstämde med hur Göteborg önskar bli uppfattade, men att staden bör förbättra sin marknadsföring för att attrahera mer turister i framtiden.

  • 57.
    Benjaminsson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Johansson, Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Human resources: att beräkna värdet av volontärer på idrottsevenemang2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar personalekonomi och huruvida mänskliga resurser ska behandlas som en tillgång för organisationer eller inte och fokus ligger på ideella idrottsorganisationer. I teori och empiri påvisas att människan är en viktig resurs för en organisation. Fokus i uppsatsen ligger i att applicera beräkningen av värdet av personalen som en tillgång på ideella idrottsorganisationer, där personalen består till stor del av volontärer. Trots att det rör sig om donerad arbetskraft existerar ändå kostnader kring volontärer, vilket empirin bevisar. Det tydliggörs både av volontärer samt de som ansvarar för volontärer att viss ersättning som exempelvis mat och kläder förväntas, vilka är betydande kostnader att kalkylera. Det framkommer även att välmående och den sociala miljön kring eventet är av betydande vikt för ett fortsatt engagemang samt en positiv och motiverande miljö.

  • 58.
    Bensköld, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Forsman, Jessica
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Westerberg, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Turismens påverkan: hur turism påverkar individer i ett lokalsamhälle2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det globala resandet har haft en kraftig positiv ökning de senaste åren och beräknas enligtinternationella bedömningar fortsätta öka med cirka tre procent per år fram till 2030.Turistnäringen växer med andra ord i snabb takt och har kommit att bli en stor inkomstkällaför många länder och i vissa av dem även den största arbetsgivaren. I Sverige omsatteturistnäringen 284,2 miljarder år 2013 och detta är en ökning med 3,9 procent i jämförelsemed föregående år. Som ett resultat av turismens centrala betydelse världen över, anser vi attdet ligger ett intresse i att undersöka hur lokalbefolkningen på en ort påverkas av dess turism.Studiens syfte är att undersöka hur individer bland en orts befolkning påverkas av ortensturism. Avsikten med studien är att skapa ny förståelse och utveckla kunskapen kring hurindivider med olika bakgrund så som sysselsättning, ålder och koppling till turismen uppleveroch påverkas av turism, och därmed bidra till den forskning som redan finns inom området.En kvalitativ metod har använts för att besvara följande forskningsfråga: Hur påverkasindivider på en destination av turism på den egna orten? En fallstudie har genomförts och istudien har Marstrand, beläget i Bohuslän Sverige, använts som medel för att ge svar påforskningsfrågan.Ett flertal positiva och negativa aspekter av turism har identifierats och därefter analyseratsmed hjälp av de teorier som presenterats. Bland annat har TALC-modellen använts för attutläsa i vilken fas Marstrand som destination befinner sig i. Detta då ortsbefolkningens syn påturism kan variera beroende på vilket steg destinationen befinner sig i, samt för att ta reda pådestinationens potentiella utvecklingsmöjligheter. Studien kommer fram till att Marstrandbefinner sig i stagnation fasen under högsäsong och development fasen under lågsäsong.De slutsatser som går att utläsa från studien är att olika individer lägger vikt vid olika aspekterav ortens turism beroende på hur deras livssituation ser ut och vilken koppling de själva hartill turismen i sig. Vidare går studiens resultat i linje med de teorier som presenteras i tidigareforskning, genomförd på andra platser i världen. Trots att studiens omfattning inte ärtillräcklig för att dra några generella slutsatser skulle detta kunna tyda på att individer ur enlokalbefolkning har en liknande syn på turism, oberoende av geografisk plats och landetsutvecklingsgrad.

  • 59.
    Berg, Alina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Dahlström, Sebastian
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Internt upparbetade immateriella tillgångar: En komparativ studie aveuropeiska korsnoterade företag på NYSE och NASDAQ2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har företag, nationer och ekonomier blivit alltmerkunskapsorienterade. Samtidigt som världsglobaliseringen av ekonomier för multinationellaföretag innebär att innehavet av internt upparbetade immateriella tillgångar ökar och får alltstörre betydelse. Globaliseringen har föranlett till en expansiv tillväxt av börsmarknader samtökat antal korsnoterade multinationella företag. Investeringar i internt upparbetadeimmateriella tillgångar är kapital- och resurskrävande och notering på främmande marknaderses som ett lämpligt alternativ för att finansiera dessa tillgångar. De amerikanskabörsmarknaderna har länge varit attraktiva för utländska korsnoterade företag vid inhämtandeav kapital samt var tidigare förenliga med kraftiga regleringar avseende redovisning ochrapportering. I samband med att IASB blev den ledande normgivaren inom EU valde SEC atteliminera justeringsrekvisitet i Form 20-F för företag verksamma på de amerikanskabörsmarknaderna. Europeiska korsnoterade företag undgår att rapportera enligt US. GAAPförutsatt att de upprättar de konsoliderade finansiella rapporterna enligt IFRS. Borttagandet avjusteringsrekvisitet i Form 20-F sågs som en effekt av IASB:s och FASB:s konvergensprojekt.Åsikter har lyfts om att borttagandet skedde för tidigt då skillnader mellan normgivarna ärväsentliga, specifikt inom området internt upparbetade immateriella tillgångar.Syftet med studien är att redogöra för hur de europeiska korsnoterade företagen på deamerikanska börsmarknaderna NYSE och NASDAQ redovisar och rapporterar interntupparbetade immateriella tillgångar, i förhållande till börsvärde samt bransch- ochnationstillhörighet. Årsrapporteringen ska även ske till SEC med Form 20-F. Dessutom syftarstudien till att urskilja om skillnader i redovisningen och rapporteringen påverkarjämförbarheten mellan företag. Studien omfattar 40 årsrapporter från företag med säte inomEuropa. Ansatsen i studien liknar ett hermeneutiskt tillvägagångssätt där årsrapporternastuderas genom en multipel fallstudie med komparativa inslag, för att ge en djupare förståelseför redovisningen och rapporteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar.Studien visar att användandet av IFRS ser olika ut utifrån nations- och branschtillhörighet,gemensamt är att investeringar ses som värdeadderande. Likväl att företagens börsvärdepåverkar benägenheten för upptagandet av en internt upparbetad immateriell tillgång.Företagens branschtillhörighet antyder sig ha en inverkan på benägenheten vid appliceringenav IAS 38 p. 57, vilket indikerar att enhetlighet för företag inom och mellan branscher är enunik företeelse. Ett negativt samband förekommer mellan osäkerhet och tidsåtgång iinvesteringsprocessen, där effekten blir att utgifter hänförliga till interna projekt kostnadsförsi resultatrapporten. Sannolikheten för erhållandet av framtida ekonomiska fördelar är högrevid egenupparbetade tillgångar som är avsedda för internt bruk, det motsatta gäller för externtbruk.Benägenheten att uppta tillgången blir således omgivningens informella påtryckningar, vilkavarierar beroende på branschtillhörighet. Av studien framgår att bedömningen ochuppskattningen av de framtida ekonomiska fördelarna är problematiskt att genomföra. Företaginom sjukvårdsbranschen har signifikanta problem med sådan bedömning, vilket innebär attde missgynnas då IFRS inte kan tillämpas fullt ut. Lämnandet av frivilliga och obligatoriskaupplysningar enligt IFRS varierar mellan branscherna. Jämförbarheten kan ifrågasättas dåredovisningen och rapporteringen av internt upparbetade immateriella tillgångar i storutsträckning sker samblandat med övriga immateriella tillgångar.I studien framtogs en undersökningsmodell för analys av datamaterialet. Modellen är till föratt analysera nationstillhörighetens inverkan på redovisningen och rapporteringen. Studien visar att nationstillhörighet fortfarande har en inverkan samtidigt som resultatet även indikeraratt skillnaderna håller på att suddas ut.

  • 60.
    Bergenstråhle, Alicia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Svensson, Marika
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Röhr, Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Relationsmarknadsföring via digitala kanaler: Fallstudie Xtended Business & Event2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sättet som företag arbetar med marknadsföring är under ständig förändring och den digitala utvecklingen påverkar hela samhället, vilket har gett upphov till nya tillvägagångssätt inom marknadsföring. I en ständigt föränderlig värld är det viktigt att följa med i utvecklingen och företag lägger idag stort fokus på uppkomsten och vårdandet av relationer.Den här kvalitativa fallstudien avser att undersöka ämnet relationsmarknadsföring och dess betydelse för företag inom eventbranchen. Fokus riktas till att ta reda på hur marknadsföring av relationer kan användas via digitala kanaler. Resultatet baseras sedan på en fallstudie av eventbyrån Xtended Business & Event. Studien undersöker relationsmarknadsföringensfördelar för fallföretaget samt att djupgående ta reda på hur företaget kan använda sig av relationsmarknadsföring via digitala kanaler. Semi-strukturerade intervjuer har använts som tillvägagångssätt för att samla in data från tio respondenter varav fyra arbetar på fallföretaget, en är en befintlig kund samt fem stycken externa aktörer som kan ses som potentiella kunder. Studien bygger på insamling av teori inom områdena relationsmarknadsföring och digital marknadsföring och har sedan tillsammans med det empiriska materialet från intervjuerna kopplats samman i en diskussion. Studien visar att fallföretaget behöver kännedom om sina kunder, bygga en kunddatabas, utveckla ett kundorienterat servicesystem och avsätta tid för att utveckla och implementera relationsmarknadsföring utifrån Grönroos modell. Studien visar även att fallföretaget kan få fördelar av att använda sig av relationsmarknadsföring via digitala kanaler, exempelvis en mer personaliserad bild av företaget, ökad tillit och förtroende från kunderna.

  • 61.
    Bergholm, Albin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Islami, Fatijon
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Kapitalisering av operationell leasing – en konsekvens av IFRS 162017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den internationella redovisningsstandarden för leasingavtal, IAS 17 Leasingavtal, harkritiserats för att den möjliggör för företag att redovisa utanför balansräkningen genomoperationell leasing. Det har länge förts diskussion kring redovisningen av operationellaleasingkontrakt och om de representerar en rättvisande bild. Operationella leasingkontraktorsakar att företag undanhåller tillgångar och skulder från balansräkning. Ur denna problematikhar IASB skapat den nya redovisningsstandard, IFRS 16 Leases, som ska ersätta den gamlaredovisningsstandarden.Huvuddragen i den nya standarden IFRS 16 är betydande förändringar för leasetagaren snarareän för leasegivaren, där regleringen påminner mer om det tidigare regelverket. Leasetagarenkommer att behöva redovisa en nyttjanderätt och en leasingskuld och den nuvarandeuppdelningen av finansiell och operationell leasing kommer därmed att upplösas. På så sättändras företagens strategiska beslut vid finansiering av verksamheten. Leasegivaren påverkasdäremot inte av förändringen, denne kommer fortfarande att behöva klassificera leasingavtalsom finansiella eller operationella i enlighet med klassificeringskriterier som motsvarar de iIAS 17.Syftet med uppsatsen är att med typfall undersöka hur den nya internationellaredovisningsstandarden, IFRS 16 Leases, kan komma att påverka företags balans- ochresultaträkningar och i förlängningen hur det kommer att beröra relevanta finansiella nyckeltal.Studiens syfte undersöks genom våra två forskningsfrågor som undersöker effekten avkapitalisering av de operationella leasingåtaganden för företags balans- och resultaträkning vidtillämpning av IFRS 16 samt påverkan på företags nyckeltal som är knutna till balans- ochresultaträkningen av kapitaliseringen enligt IFRS 16.Med hjälp av typfallen har vi kunnat dra slutsatser som besvarar uppsatsens syfte samtforskningsfrågor. I vår studie har vi visat att nyckeltal som soliditet och skuldsättningsgradkommer att påverkas markant av den kapitalisering som IFRS 16 innebär och grundar sig i denleasingskuld som företagen behöver redovisa vid tillämpning av IFRS 16. De undersöktanyckeltalen vinstmarginal, räntabilitet på eget kapital samt totalt kapital, har i vår studie visatsinitialt bli lägre vid tillämpning av IFRS 16. Vi har dock dragit andra slutsatser om vad somhänder över leasingperioden med nyckeltalen. Nyckeltalen kommer vid leasingperiodens slutvisa högre avkastning än vad IAS 17 hade visat under samma period. Slutsatsen grundar sig iresultatpåverkans omfördelning då avskrivning, ränta och amortering görs istället förkostnadsföring av leasingavgiften.Vi har kommit fram till att företagsredovisning av det som tidigare var operationellaleasingkontrakt blir mer komplicerad när IFRS 16 tillämpas. Övergångsbestämmelser till dennya standarden har även öppnat upp för företagen att ge en anpassad bild av redovisningen motintressenter. Utifrån vår studie har vi också dragit slutsatsen att övergången till den nyastandarden på lång sikt kommer gynna företagets intressenter. I dagsläget gör intressenter redanjusteringar för företags operationella leasingåtagande vid beräkning av kreditrisk. Den nyastandarden innebär att intressenter slipper göra justeringar då företaget redovisar en merrättvisande bild av de finansiella rapporterna.

  • 62.
    Berglund, Charlotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Johansson, Tilda
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Influencers som varumärkesstärkande: En studie i hur man kan stärka ett varumärke genom att marknadsföra sig genom influencers2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fenomenet “influencer” har den senaste tiden på grund av den stora spridningen av sociala mediervärlden över blivit ett allt mer vardaglig uttryck inom marknadsföring. Namnet influencer kommer från engelskans influence. Vidare betyder det att man influerar någon, då bland annat till olika köp och livsstilsbeslut. Vilket har gjort influencers till en potentiell reklampelare. Detta då influencerns följare vill leva som influencer och därför vill köpa det den köper. Syftet med vår studie är att studera hur företag genom användning av influencers kan stärka sinavarumärken. Vidare studerar vi hur man som företag utför processen att välja en influencer med mål om att skapa störst möjlighet till stärkandet av varumärket. För att besvara frågeställningen valde vi att göra en kvalitativ studie med fem företag; Abacus Sportswear, Style by Mouche, Plodder PR och kommunikation, en PR och kommunikationsbyrå med fokus på mode/lifestyle och en PR och kommunikationsbyrå med fokus på skönhet. Vi valde att utföra semistrukturerade intervjuer medföretagen för att skapa en intervju med utrymme för följdfrågor och diskussion. Studien har visat att företag framförallt marknadsför sig genom influencers för att sprida varumärkeskännedom och på så vis även stärka sitt varumärke. Det är viktigt för företagen att influencern står för liknande värderingar, kan förmedla ett trovärdigt budskap och att de kan starta en spridning av word of mouth i en positiv riktning. Dock visar vår studie att dagens processer för att välja influencers till varumärken inte fokuserar tillräckligt på varumärkesstärkande utan främst på statistik. Vi har genom att koppla ihop teori och empiri kommit fram till att för att ett samarbete med influencers ska ha goda förutsättningar till att kunna stärka varumärket behöver företag förutom att studera statistik även studera influencerns förtroende, personlig intimitet och ifall influencern går i linje med varumärket. Detta beskrivs i form av en modell på sju steg.

  • 63.
    Berntsson, Jennie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Widén, Nathalie
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Produktplacering på Instagram: attityder hos ungdomar inom Generation Z2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är internet något som de flesta har tillgång till. Sociala medier är en utav de aktiviteter som finns tillgängliga på internet och används som mest av ungdomar, däribland Generation Z. Genom sociala mediers höga tillgänglighet och kommunikationsmöjligheter skapar detta möjligheter för företag som vill sprida information till kräsna målgrupper. Produktplacering är en av de marknadsföringsverktyg på sociala medier som har visat sig vara effektiv i ett samhälle där människor filtrerar bort reklam på daglig basis. Opinionsledare är ytterligare ett verktyg som företagen använder sig av för att snabbare nå ut med sinakommunikativa budskap. Då ungdomar inom Generation Z är bekväma och innovativa har de också ett mer kritiskt och krävande förhållningssätt till det som publiceras på internet. Denna uppsats har därför som syfte att få en djupare förståelse för vilka attityder ungomdarna har till produktplacerade bilder på Instagram och om opinionsledare på plattformen har en påverkan på dem. Forskningsfrågor har upprättats som lyder: ‘’Vilka attityder har ungdomar inom Generation Z till produktplacering på Instagram?’’ samt ‘’Hur påverkar opinionsledare på Instagram ungdomar inom Generation Zs attityder?’’. Att undersöka produktplacering på Instagram var av stort intresse just för att applikationen är den app som ungdomar använder mest. Det finns dock begränsad forskning av vilka attityder som denna åldersgrupp har till produktplacering på Instagram och hur opinionsledare som medverkande kraft i denna plattform kan påverka dessa. För att kunna fylla detta kunskapsgap har vi framfört teori om kommunikation, påverkan och attityder för att sedan kunna analysera detta med det resultat som framkom under genomförandet av två kvalitativafokusgruppsintervjuer. Det visade sig att åldersgruppens attityder mestadels grundar sig i en “värdeuttrycksfunktion” av den orsak att de vill kunna koppla det som produktplaceras till deras sociala identitet och värderingar. Opinionsledaren har även visat sig ha en stor påverkan på åldersgruppensattityder om dem uttrycker sig på ett trovärdigt sätt. För att det kommunikativa budskapet i produktplaceringen ska nå fram behöver också åldersgruppen känna att de kan identifiera sigeller relatera till opinionsledarens åsikter. Krav på att produktplacering behöver vara skräddarsydd efter deras behov och intressen finns också vilket visar på att en så kallad “nyttofunktion” också präglar deras attityder.

  • 64.
    Beronius, Gabriella
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Andrén, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Fastighetsmäklarbranschens digitalisering: En kvalitativ studie om Instagram som verktyg för relationsmarknadsföring2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Digitaliseringen av samhället är ett faktum och som företag måste man vara följsam med vart kunderna befinner sig. I samband med detta har också utgångspunkten för hur man riktar sin marknadsföring och i sin tur hur man kommunicerar förändrats. Redan på sextiotalet börjadekunderna ställa krav på att produkter skulle anpassas efter dem på deras begäran. Därigenom uppdagades skiftet av fokus i marknadsföring där företag övergick från att sätta företagens behov i centrum till att rikta sin uppmärksamhet till kundens önskemål. Från början till slut är det kunden och användaren som har makten. Både när det kommer till hur identiteten av varumärken utformas men också under vilka premisser man för interaktiva dialoger på. Sociala medier har skapat möjligheten för företag att vara närvarande och tillgängliga på ett annat sätt än tidigare. Vilket underlättar för kontinuerliga avlyssningar av marknaden och därigenom en djupare förståelse för sina kunder. Fastighetsmäklarbranschen är en komplex marknad att verka inom där konkurrensen är hård. Därför ställs det höga krav på företag för att överhuvudtaget sticka ut ur mängden och synas. Framförallt i ett samhälle där konsumenterna dagligen överöses med intryck i form av reklambudskap och uppmaningar till handel. Det mäktigaste kommunikationsverktyget en mäklare därför kan använda sig av är det som genereras av rekommendationer och word of mouth. Något som i sig beskrivs genereras av goda relationer till sina kunder. Men vilka möjligheter har man som fastighetsmäklarföretag på sociala medier? Och hur kan man skapa och uppmana till relationer via Instagram? Studien som utförts innefattande intervjuer med fastighetsmäklarföretag följt av observationer av respektive företags instagramkonto. Kunde vi dementera att det fanns ett gemensamt arbetssätt för relationsskapande på Instagram. Istället kunde vi identifiera flertalet omedvetna strategier företagen använt sig av som genererat engagemang och som kunnat härledas till vad som skrivits i teorin. Analysen av instagramkontona uppmanade dessutom till en tanke om en relation mellan antalet följare och kontots trovärdighet i den bemärkelse att följares bekanta ser att man ger sitt förtroende till företaget. Å andra sidan bedömer vi att antalet följare inte nödvändigtvis för med sig att fler väljer att interagera med det publicerade innehållet, utan ser istället att det har en anknytning till typen av innehåll man väljer att förmedla.

  • 65.
    Betrus, Meja
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Aghazadeh, Farjam
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Johansson, Ann-Charlott
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Don’t take my smart phone away2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mobiltelefonen som ett objekt har en stor betydelse för ungdomarna i dagens samhälle. Unga människor uppfattar sin mobiltelefon som en förlängning av sig själva och kan inte uthärda tanken på att vara borta från den. Men i olika situationer som tillexempel ett reklamationstillfälle, har den unga konsumenten inget annat val än att lämna in sin mobiltelefon för reparation. Reklamation är något som är oundvikligt och kan ses som ett misslyckande i sig, men det är hanteringen av reklamationen som avgör om den anses vara lyckad eller misslyckad för kunden.Denna studie syftade till att undersöka relationen mellan den unga konsumenten och deras mobiltelefon och hur detta förhållande kan påverka varför de uppfattar en reklamation som misslyckad. Genom sju intervjuer har vi bett våra respondenter att prata om deras specifika reklamationstillfälle och hur de använder sin mobiltelefon i vardagen.Resultaten visade att de främsta anledningarna till att våra respondenter funnit sin hantering av reklamationen som ett misslyckande berodde på faktorer såsom väntetid, merkostnader, dålig ersättningsprodukt och ovänliga personal. Det visade också att våra respondenter har en anknytning till sin mobiltelefon och på grund av detta förhållande kan ovannämnda faktorer komma att ändras beroende på hur fästa en individ är till hans eller hennes produkt.

  • 66.
    Birgersson, Fanny
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Ragnvaldsson, Jonas
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Randau, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Konsumentens uppfattning av Influencer Marketing på Instagram: En experimentell studie på Source Credibility, Köpintention och Varumärkesattityd2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sociala medier har under senare år växt och blivit en integrerad del av människors vardag. Tillväxten i populariteten av sociala medier har resulterat i att många företag flyttar delar av sin marknadsföring till dessa plattformar i förhoppningen om att få en bredare och mer engagerad publik. En följd av det ökade intresset för marknadsföring på sociala medier har blivit att sponsra och samarbeta med personer som har ett stort antal följare, även kallade influencers, på sociala medie-plattformar såsom Instagram, Twitter och Youtube. Samtidigt som sponsring av influencers blir allt vanligare så ser vi också att influencerns publik, följare och andra intressenter, har börjat tröttna på det sponsrade materialet. Tidigare forskning på marknadsföring med hjälp av kända personer har visat att det finns ett negativt samband mellan mängden produkter som en känd person marknadsför och den kända personens source credibility. Forskarna fann i samband med studierna även att konsumentens köpintention och varumärkesattityd påverkades negativt. Vår studie ämnade därför dels till att undersöka om samma slutsatser går att dra för dagens influencers. Å andra sidan visar forskning att konsumentens relation till en känd person kan skilja sig från relationen till en influencer. Då konsumenter ofta upplever att de har en relation till de influencers som de följer på sociala medier kan detta påverka den minskade source credibility som annars skulle uppstå när en influencer publicerar en större mängd sponsrat material. Därför syftade denna studie även till att undersöka huruvida konsumentens intention och attityd påverkas av att konsumenten följer en influencer eller inte. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes därför en experimentell studie på nätet. Deltagarna i studien slumpades in i en av två grupper där de exponerades för olika mängder sponsrat material. Experimentet avslutades med en enkät och grupperna jämfördes sedan för att se huruvida attityden gentemot influencern, köpintentionen och varumärkesattityden förändrades vid en större mängd sponsrat material. Enkäten möjliggjorde även vidare analys av hur attityder och intentioner påverkas av att konsumenten är följare eller inte. Resultatet visade att antal sponsrade inlägg som en influencer publicerar inte påverkar konsumentens köpintention, varumärkesattityd eller attityd gentemot influencern. Dock fann studien stöd för att en influencers source credibility påverkas beroende på om konsumenten är följare eller icke-följare, vilket i sin tur även påverkar konsumentens köpintention och varumärkesattityd. Vi fann även att source credibility påverkar köpintention och varumärkesattityd i båda fallen. Vi kan därmed dra slutsatsen att det är mindre viktigt för konsumenten hur många sponsrade inlägg en influencer publicerar. Det handlar snarare om huruvida man följer personen eller inte gällande hur konsumenten tar emot det sponsrade materialet.

  • 67.
    Bjarnevik, Therese
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Borgström, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Mätning och utvärdering av Eventmarknadsföring2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats inom företagsekonomi behandlar ämnet eventmarknadsföring och merinriktat hur mätning och utvärdering går till hos företag och organisationer samt vilkakomplikationer som finns kring detta. Studien är gjord med kvalitativ metod och har baseratspå teorier samt praktiska exempel som samlats in via en intervjumetod hos företag ochorganisationer.Uppsatsens huvudfokus är ämnet eventmarknadsföring, och den inriktas främst på hurmätning och utvärdering av marknadsföringsmetoden går till. Just mätning och utvärdering aveventmarknadsföring är sparsamt beforskat och det finns en avsaknad av kunskap om hur manpraktiskt tillämpar detta i organisationer och företag. Dock kan man se att den traditionellamarknadsföringens plats håller på att minska och eventmarknadsföring går stadigt uppåt.Exakt vad eventmarknadsföring innebär är aningen diffust då alla verkar ha sin egendefinition på ämnet men man kan kortfattat förklara det som att det handlar om att användasig av event av olika slag för att kommunicera ut en produkt eller ett budskap. Trots att mångaanvänder sig av denna metod är det ofta som man inte genomför någon utvärdering avresultatet och tidigare var detta inget problem men nu efterfrågas det mer och mer av företagoch i organisationer. På grund av detta är det av mångas intresse att lära sig mer kringmätning och utvärdering av eventmarknadsföring.Under våra intervjuer använde vi oss av en intervjuguide för att lämpliga frågor skulle ställastill respondenterna samt för att säkerställa att vi fick in samma information från de olikaintervjuerna. Intervjuguiden utformades utifrån den teori vi hittade och användes till de femintervjuer som genomfördes på fem olika företag. Respondenterna verkar inom flera olikabranscher och på så vis har vi fått inblick från olika branscher till uppsatsen.Teori och empiri indikerar att det är ett ytterst komplext ämne vi har undersökt och därför hardet varit svårt att dra några klara slutsatser. Det vi har kunnat konstatera är att det inte finnsnågon samordnad sanning kring hur mätning och utvärdering går till eftersom det är olikaberoende på vilken bransch du tillhör och vad du har för mål med eventet. Det finns hellerinte något standardiserat utvärderingsverktyg, men det efterfrågas delvis av både forskare ochvåra respondenter. Dessutom har vi konstaterat att man måste sätta mål redan under planeringför att man ska kunna mäta och utvärdera i efterhand. Undersökningen visar även atteventmarknadsföring är en lämplig metod att använda sig av då man lätt kan få en dialogmellan företag och konsumenten där man kan förändra attityd- och köpbeteendet.

  • 68.
    Bjerlemo, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Lindevall, Rebecca
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Humankapital i års-och hållbarhetsredovisningar: Hur presenterar företag information om sin viktigaste tillgång2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Medarbetarna genererar ekonomiska fördelar och är en konkurrensfördel på markanden, därför anses de som en av företagens viktigaste resurser. Ett ökat intresse för humankapitalet har bidragit till att många företag idag väljer att integrera information om humankapitalet i den frivilliga rapporteringen. Trots detta finns det idag inga riktlinjer eller standarder för hur resurserna ska presenteras. Det finns även lite forskning om hur företag kan presentera frivilliga upplysningar om humankapital. Syftet med vår studie är att generera kunskap om hur fem svenska företag med många anställda presenterar information om sitt humankapital. Vi vill även undersöka hur informationen varierar mellan företagen. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys på företagens års- och hållbarhetsredovisningar där vi skapat kärnkategorier utifrån tidigare litteratur men även kunnat addera underkategorier med hjälp av en abduktiv ansats. Undersökningen pekar på att det finns ett externt intresse för de mänskliga resurserna då samtliga företag väljer att integrera information om humankapital i sina års- och hållbarhetsredovisningar. Upplysningarna skiljer sig något mellan företagen men likheterna är desto fler och mönster i utformningen går att finna mellan samtliga företag.

  • 69.
    Björk, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Nilsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    K3 versus frivilligt antagande av IFRS: Konsekvenserna på de finansiella rapporterna utifrån ett intressentperspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En tilltagande globalisering inom redovisning har bidragit till att internationella redovisningsprinciper och regler befinner sig i en harmoniseringsprocess. Bokföringsnämndens K-projekt pekar på att Sverige är del av denna process. Börsnoterade företag inom EU är tvingade att upprätta den finansiella rapporteringen enligt IFRS, men för svenska onoterade företag finns valmöjligheten att tillämpa de svenska reglerna. Argumenten för frivilligt antagande av IFRS bygger på ökad kvalitet, transparens och jämförbarhet i de finansiella rapporterna, vilket ska öka användbarheten för intressenterna. År 2012 inledde IASB ett arbete avseende revidering av den befintliga föreställningsramen, vilken beräknas vara färdigställd under år 2017. Den reviderade föreställningsramen lyfter fram betydelsen av tre primära intressenter, vilka utgörs av investerare, långivare och andra kreditgivare.Syftet med studien är att utreda hur svenska onoterade moderbolags val av att anta IFRS frivilligt, i stället för att tillämpa K3, påverkar de finansiella rapporterna och de primära intressenterna utifrån ett informationsbehovsperspektiv. Detta illustreras med fyra stycken hypotetiska typfall. För att uppnå syftet undersöks vilka skillnader som föreligger vid redovisningen enligt IFRS och K3 avseende finansiella instrument, goodwill vid rörelseförvärv, FoU-kostnader samt förvaltningsfastigheter med fokus på upplysningar. Metoden som tillämpas i studien är en deskriptiv analys med en abduktiv ansats inom ramen för kvalitativ forskning.Resultaten av studien visar på att det föreligger stora skillnader mellan IFRS och K3, vilket får effekten att företag som redovisar enligt IFRS framstår som mer lönsamma och mindre riskfyllda. Ett frivilligt antagande av IFRS bidrar till mer användbar information i de finansiella rapporterna samt att dessa bättre speglar företaget ekonomiska verklighet. Sammantaget framstår redovisningen enligt IFRS som mer attraktiv i förhållande till K3, utifrån de primära intressenternas informationsbehov.

  • 70. Blombäck, Anna
    et al.
    Brunninge, Olof
    Corporate Brand Heritage in Family Businesses; Not Always About Family History2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this paper we discuss how communication of family heritage in family businesses can be valuable from both corporate brand and organization identity perspectives, but also why further discussion is needed in regards to the phenomenon. The paper adds to this emerging literature by elaborating on the challenges and choices made in relation to communication of heritage in firms that have co-existing and overlapping corporate identities. A study of 55 corporate websites in Sweden and Germany is conducted. We find that firms vary in terms of how they rely on family to shape corporate brand heritage but also that the two sources of heritage are combined to support idiosyncratic corporate heritage identities and brands. To interpret our empirical findings we combine the identity discourses available in marketing, organization and social theory, and discuss implications of the choice to integrate or not to integrate family-related heritage in marketing communications. The paper represents work in progress and the sections on findings, analysis and discussions are tentative in kind.

  • 71. Blombäck, Anna
    et al.
    Brunninge, Olof
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Corporate brand heritage in family businesses. Not always about the family2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 72. Blombäck, Anna
    et al.
    Brunninge, Olof
    [external].
    Corporate identity manifested through historical references2009Ingår i: Corporate Communications. An International Journal, ISSN 1356-3289, E-ISSN 1758-6046, Vol. 14, nr 1, s. 404-419Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to focus on how firms draw on historical references in corporate marketing. The paper seeks to analyze the logic behind such efforts from a corporate identity perspective and to propose potential risks and/or benefits of doing so. The paper aims to inspire the understanding of how references to history are used in marketing and the outcome of such use. The paper mainly draws on literature relating to corporate marketing and the use of history in organizations. Combining these theories, and pointing at empirical examples, the paper clarifies why references to history can be important manifestations of corporate identity. The paper comes up with propositions concerning what consequences the reference to history in corporate marketing can have for firms' marketing strategies and business development. The paper outlines a connection among corporate identity, organizational identity, and image through corporate communications. It suggests that among the range of corporate characteristics, historical references can be particular valuable for corporate communications thanks to the reliability age can provide (as opposed to liabilities of newness). Still, elaborations suggest that the planned use of historical references has both pros and cons in terms of business development. Despite the notion that history, as an inevitable and distinctive firm feature, can play an important role in corporate marketing, research on the topic is quite scarce. This paper offers some remedy to this gap by elaborating on the internal and external rationales for applying historical references and how these can be explained in connections between corporate identity and history.

  • 73. Blombäck, Anna
    et al.
    Brunninge, Olof
    Family and business heritage entwined: how family businesses rely on heritage to compose corporate identity2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Delahaye et al (2009) recognize the importance of corporate history as a specific genre that plays a key role in constructing identity and shaping corporate communication. While many firms use corporate history statements in their communications, the content and purpose of using these can differ. In this paper we focus particularly on corporate history statements on websites – viewing these as instruments for creation and maintenance of heritage identities and brands. In family businesses, history issues are particularly salient as the history of the family and the company are often entwined. We maintain that this entwinement provides a particular basis for creation and maintenance of heritage-based corporate identities and brands and our aim is to uncover how the combination of family and corporate history is-/can be leveraged in heritage identities and branding. In addition to the heritage literature our discussion and basic assumptions draw on the notion of dual and hybrid identities, which reveals how seemingly disparate identities can both coexist and interrelate in an organization. To promote our discussion we identify and analyse corporate history statements, as presented on corporate websites, in Swedish and German family firms. We study the types of statements (family and/or business related) and the focus of these. As an outcome of our study we aim to reveal how family and business heritages can interplay to generate idiosyncratic and competitive corporate identities. In addition, we aim to identify dimensions that help to understand similarities and differences of corporate history statements. Our main findings cover where history is addressed (mainly the 'about us' sections of websides, less frequently on the entry page) and what aspects of history are addressed/not addressed. The cases we have examined vary as to whether the family history and the business hostory are addressed separately or if the interplay between the two is emphasized to construct a corporate heritage identity.

  • 74. Blombäck, Anna
    et al.
    Brunninge, Olof
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    The dual opening to brand heritage in family businesses2013Ingår i: Corporate Communications. An International Journal, ISSN 1356-3289, E-ISSN 1758-6046, Vol. 18, nr 3, s. 327-346Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract Purpose – This paper seeks to uncover why and how the combination of family and company history in family businesses implies idiosyncratic opportunities in the process to uncover, activate, and nurture heritage-based corporate identities and brands. Design/methodology/approach – The discussion is specifically informed by the literatures on brand heritage, family business, and the notion of hybrid identities. To illustrate this typology of history communication in family businesses the paper relies on web site observations in Sweden and German-based family businesses. Findings – Based on the construct of brand heritage, the paper clarifies why the entwinement of family and business provides fertile ground for brand heritage. The presentation of a typology of ways to communicate family, business and family business history respectively further reveals the varying openings and practices of family businesses in this area. Research limitations/implications – The paper primarily takes an external marketing orientation and is conceptual. Practical implications – The distinction of two sources of brand heritage in family businesses and the typology of approaches to reflect history in corporate communications should be of interest for practitioners. The findings can serve as an eye-opener and instrument in the planning of strategic marketing. Originality/value – The paper focuses on brand heritage and heritage branding from a family business perspective. Being hybrid identity organizations, characterized by entwinement of family and company history, family businesses offer particular perspectives to the heritage brand discussion. Keywords Brand heritage, Branding, Corporate communication, Corporate identity, Family business, History, Family firms, Germany, Sweden

  • 75. Blombäck, Anna
    et al.
    Brunninge, Olof
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Melander, Anders
    Executive interventions in the corporate value process2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 76. Blombäck, Anna
    et al.
    Brunninge, Olof
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Melander, Anders
    Imprints, Self-reinforcement and Active Reinforcement: The Case of Corporate Value Statements.2013Ingår i: Self-Reinforcing Processes in and Among Organizations / [ed] Jörg Sydow, Georg Schreyögg, Palgrave Macmillan , 2013Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The concept of organizational imprinting (Stinchcombe, 1965) refers to the long-term effects of founding conditions on an organization’s structure, strategy, and other features. While Stinchcombe’s original work mainly referred to overall social structures in the new firm’s environment, more recent research has highlighted the agency-driven nature of imprinting processes (Johnson, 2007) and particularly emphasized the role of firm founders on such processes (Boeker, 1989). Recent research on imprinting has also emphasized that the birth of a firm is not the only point in time when imprinting may occur (Van Driel & Dolfsma, 2009). From the very beginning, imprinting research has distinguished between the imprinting process as such and the retention of imprints through traditionalizing forces during later phases of the firm’s life cycle (Stinchcombe, 1965). In this chapter we focus on the retention and the possible reinforcement of imprints. One category of imprints that is typically attributed to founders is that of corporate values. Schein (1983; 1985) as well as Kimberly and Bouchikhi (1995) emphasize that the values of start-up firms are often strongly influenced by the personal values of the founder. At least during the tenure of the founder, it is quite likely that the imprints he or she has made will survive (Boeker, 1989). At the same time, there are forces that may dilute founders’ values over time. These include the increasing cultural fragmentation of a growing firm (Smircich, 1983) or the hiring of external managers (Schein, 1983). In order to understand the long-term survival of imprints, it is therefore important to investigate, how and under what circumstances founders’ imprints are reproduced over time in an organization. In this chapter we explore the role of formal corporate value statements in the retention and reinforcement of values imprinted on the organization. Value statements can be seen as a deliberate attempt to offset a self-reinforcing process that stabilizes values. Following Schein (1983), we argue that value statements represent artifacts that mirror – or at least claim to mirror – the values that the founder originally imprinted on the organization. Empirically, we are going to study the cases of three Swedish firms from different industry contexts that have initiated processes of formulating corporate value statements. In the remaining parts of the chapter we outline our frame of reference and methodology before presenting the three cases. These are going to be analyzed, linking back to the theoretical framework, before rounding off the paper with conclusions.

  • 77. Bodenfors, Sven-Olof
    et al.
    Ekström, Brita-Lena
    Sommar, Ingrid
    Svengren Holm, Lisbeth
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Design Management i teori och praktik2014Ingår i: S+B Sandin Bülow. Designentreprenörer., Bokförlaget Arena , 2014, s. 63-72Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    ”När man inte står för något faller man för vad som helst.” Det är ett citat som kan gälla många områden, till exempel politik, men även företagande och design management. Det kan lätt kopplas samman med varumärkeslogiken och brand management. Starka varumärken står för något specifikt och kan stå emot externa och interna kriser. Men inte hur länge som helst. Det krävs ett gediget arbete bakom kulisserna i ett företag för att åstadkomma och upprätthålla ett starkt varumärke. Detta arbete kan betecknas design management. Företaget Materia och dess grundare Lars Bülow och Kersti Sandin Bülow, som har betonat vikten av design management i sin ledar- och företagsfilosofi är ett bra exempel på detta. Design management har som begreppspar inte fått samma spridning som brand management, inte heller samma status, trots att brand management till stora delar bygger på samma princip och idé som design management. Detta kapitel visar den teoretiska utveckling av design management och designtänkande och hur det har praktiserats i ett antal framgångsrika företag, där Materia är ett intressant svenskt exempel.

  • 78.
    Borg, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Pettersson Bråthe, Evelina
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Att bygga en destinations varumärke: en studie om hur Destination Marketing Organizations använder sociala medier2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Aldrig tidigare har det varit så viktigt för destinationer att på ett strategiskt och effektivt sättanvända sig av sociala medier. Den digitala förändringen har gjort det möjligt för ett varumärkes följare på sociala medier att uttrycka, utbyta och dela tankar samt åsikter om varumärket med andra. Detta sätt att utbyta information kallas Electronic Word of Mouth(eWOM). Ett gap i den befintliga litteraturen är forskning som förklarar hur de sociala medierna och eWOM används strategiskt vid varumärkesbyggande av destinationer. Syftet med studien är att beskriva hur Destination Marketing Organizations i Sverige använder sociala medier samt eWOM som ett verktyg för att bygga destinationens varumärke. Studien är gjord med en kvalitativ forskningsstrategi och empiri har samlats in via semistrukturerade intervjuer och dokument som datakälla från DMO:erna Visit Sweden samt Visit Varberg. Studiens slutsats är att båda DMO:erna arbetar med flera olika sociala medier i syfte att skapa kunskap om, inspirera och engagera sina målgrupper för att bygga sina varumärken. De båda anser att arbete med oberoende ambassadörer är ett genuint sätt att bygga destinationens varumärke samt sprida det på sociala medier. Det som skiljer dem åt vad gällerarbetet med sociala medier är att det enbart är Visit Sweden som utvecklat en digital strategiför att på så vis strategiskt kunna bygga sitt varumärke med hjälp av den. Uppsatsen är skriven på svenska.

  • 79.
    Boström, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Johansson, Gabriella
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Ekström, Sofia
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Vem är Göteborg?: En undersökning om Göteborg som turistdestination2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Allt eftersom turismen ökat genom åren har även konkurrensen hårdnat och detta har resulterat i en ökad marknadsföring och taktik för att locka turisterna till destinationer. Många forskare har visat att ett bra sätt att förankra en destination hos den tilltänkta turisten är att marknadsföra den med hjälp av personlighetsdrag för att göra destinationen mer mänsklig.I denna uppsats har vi valt att fördjupa oss i Göteborg med hjälp av intervjuer med befattningshavare på Göteborg & Co. De svar vi fick lade grund för vår enkätundersökning. Enkäterna delades ut till turister som fick svara på ett antal frågor om hur de uppfattade Göteborg och vilka personlighetsdrag som passade bäst in på staden. Det vi ville undersöka var om det fanns en skillnad mellan vad turister tycker om Göteborg och hur Göteborg & Co vill att Göteborg ska uppfattas.När marknadsförare kommunicerar en destination är det bra att känna till vem som faktiskt definierar sig som en turist eller inte. En av dagens utmaningar är att många turister inte vill titulera sig som turister utan vill känna sig som en del av lokalbefolkningen.Slutligen har vi kommit fram till att Göteborg & Co vill att Göteborg ska förknippas med personlighetsdragen mänsklig, pluralistisk och inspirerande. Dessutom vill organisationen att turister ska känna att Göteborg är en välkomnande, avslappnad och härlig stad. Genom att ha genomfört en enkätundersökning mot turister i Göteborg kan vi se att dessa personlighetsdrag till stor del stämmer överens med hur besökare beskriver staden.

  • 80.
    Brandt, Erika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Dahl, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Varumärkets betydelse vid köp av kläder på internet: Ur ett konsumentperspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    E-handeln ökar ständigt och inte minst när det kommer till klädbranschen. Konsumenter värderar tillgängligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla på internet jämfört med en fysisk butik. Det beror på att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter känner då en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förväntningar. De måste förlita sig på något annat än den fysiska interaktionen. När konsumenter känner en risk inför ett köp så kommer de att söka efter mer information på internet. Informationen kan fungera som en kompensation för den förlorade fysiska interaktionen. Varumärket kan också påverka konsumenter när de ska handla kläder på nätet. Syftet med den här studien är att undersöka varumärkets betydelse vid köp av kläder på internet. Studien tar upp hur varumärket reducerar risker för konsumenten och hur sökprocessen påverkas. För att få en djupare förståelse för det så undersöks även konsumenters motiv till köp på internet och hur varumärket påverkar dem. Studien har genomförts med hjälp av 10 stycken semi-strukturerad intervjuer med kvinnliga respondenter i åldern 20 till 30 år. Dessa respondenter valdes genom ett målstyrt urval. Under intervjuerna fick respondenterna berätta om vad de har för motiv till att köpa på internet, hur deras sökprocess ser ut samt vad de känner för upplevda risker med att handla på internet och hur dessa skulle kunna minska. Respondenterna beskrev även vad de tror att varumärket har för påverkan på dem. Studiens resultat visar att varumärket har en stor betydelse för konsumenter vid köp av kläder på internet. Det finns inte ett motiv till att genomföra ett köp på internet utan ett känt varumärke. Konsumenter kopplar köp av kläder på internet med hög risk, de förlitar sig då på varumärket när den fysiska interaktionen är förlorad. Konsumenter ser varumärket som en garanti för kvalitet och känner ett förtroende för det. Samtidigt som varumärket reducerar de upplevda riskerna kortar det också ner sökprocessen på internet. Konsumenter känner sig tillfredsställda med den informationen varumärket ger. Varumärket är alltså det som bringar fram mest förtroende för att ett plagg ska uppfylla förväntningar vid köp på internet.

  • 81.
    Brodin, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Cosic, Amra
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Kulturens inflytande på CSR: en undersökning av amerikansk och japansk hållbarhetsrapportering2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Globalisering och den senaste tidens utveckling av CSR har föranlett ett behov av harmonisering av hållbarhetsrapportering likt rapporter av finansiell karaktär, för att på så sätt främja CSR-arbetet och underlätta vid investeringsbeslut. Idén bakom CSR är till stor del influerad av den anglosaxiska och europeiska syn på rättvisa, demokrati och sociala strukturer. Vad gäller rapportering kring hållbarhet finns ett flertal internationellt accepterade standarder och riktlinjer varav en är GRI. Trots allmänna riktlinjer så kvarstår dilemmat om harmoni då hållbarhetsrapporteringen i grunden skiljer sig åt länder emellan till följd av olikheter i kulturella värderingar. I studien undersöks två länder med olika företagskulturer, närmare bestämt USA och Japan. Utvecklingen av CSR har letts av västerländska länder och företag och är till stor del influerad av den anglosaxiska synen på sociala strukturer. Japan däremot började tillämpa CSR så sent som år 2003 och med dessa olikheter i åtanke är det rimligt att anta att ett universellt tillvägagångssätt av CSR inte existerar. Mot denna bakgrund resulterar studiens syfte i att undersöka om skillnader finns i hur hållbarhetsrapporteringen ser ut länderna emellan och om de i sin tur kan förklaras av de kulturella skillnaderna. I studien tillämpas först en kvantitativ innehållsanalys och därefter en diskursanalys. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att båda företagen följer G4:s riktlinjer men de skillnader som framgick var att det japanska företaget rapporterar mer kring social hållbarhet än vad det amerikanska gör. Omvänt rapporterar det amerikanska företaget mer kring ekonomisk hållbarhet än vad som kunde tydas från den japanska hållbarhetsrapporten. Ett försök gjordes sedan att koppla dessa skillnader till kulturella dimensioner genom att analysera retoriken i CSR-rapporterna. Slutsatserna som kan dras av denna analys är att de starka kulturella dragen troligtvis suddas ut till följd av att stora företag blir mer och mer globala.

  • 82.
    Brorsson, Olivia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Henriks, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Svärd, Philip
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag: konsekvenserna2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Revisionsplikten infördes i Sverige den första januari 1983, detta innebar att alla nystartade aktiebolag skulle utse en revisor. Den första november 2010 infördes lagen som begränsade revisionsplikten. Lagen innebar att färre bolag skulle innefattas av revisionsplikten. Bolag som innefattas av revisionsplikten ska uppfylla minst två av tre följande gränsvärden vilka är fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kr i balansomslutning samt mer än 3 miljoner kr i nettoomsättning. Vår kvalitativa studie fokuserar på organisationer och myndigheter som berörs av avskaffandet av revisionsplikten. Vi har valt att studera konsekvenserna som blivit till följd av avskaffandet. I vår referensram har vi beskrivit tidigare studier samt två vetenskapliga teorier, vilka är intressentteorin och legitimitetsteorin. Vi valde att genomföra semi-strukturerade intervjuer med revisionsbyråer, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, organisationen Företagarna, en bank och ett bolag med revisor samt ett bolag utan revisor. Slutsatsen som kan dras av vår studie är konsekvenserna är inte lika stora som från början antogs av både oss och de vi intervjuade. Gränsvärdena är fortfarande ganska låga, därför har organisationer och myndigheter inte påverkats av avskaffandet i så stor omfattning som det befarades. Det vi kommit fram till är att företagen tappar sin kvalitetsstämpel, sitt trygghetsskapande och sin legitimitet gentemot sina intressenter. En positiv konsekvens som uppstått efter avskaffandet är valfriheten som avskaffandet innebar. Företagen får ny möjlighet att se till företagets bästa. Trots många olika svar, är vår slutsats att konsekvenserna inte blivit så märkbara. Dock ser vi desto fler konsekvenser när företag väljer bort sin revisor.

  • 83.
    Brorström, Björn
    et al.
    Högskolan i Borås.
    Ekström, Karin M.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Löfström, Mikael
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Eklund, Stefan
    Borås Tidning.
    Hållbar framtid: en seminarieserie om hållbart företagande2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2012 och 2013 genomfördes fyra seminarier under huvudrubriken Hållbart

    företagande som ett samarrangemang mellan Borås Tidning och Högskolan

    i Borås. Uppmärksammade och inflytelserika företagsledare och samhällsaktörer

    i regionen föreläste om sina erfarenheter av verksamhetsutveckling och uppfattningar

    och tolkningar av innebörden av begreppet hållbar utveckling. Föreläsningarna

    följdes av paneldiskussioner och frågor och kommentarer från seminariedeltagarna.

    Seminarierna dokumenterades och följdes upp med personliga intervjuer i

    form av sju porträtt med fokus på uppfattningar om hållbar utveckling och vilka

    utmaningarna är för samhälle och företag. De sju beskrivningarna och porträtten

    har sedan tillsammans med intryck och observationer vid seminarierna legat

    till grund för fyra kapitel författade av gruppen bakom seminarieserien. Mikael

    Löfström, universitetslektor i företagsekonomi, skriver om gränser för hållbart

    företagande, Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi, om innebörden

    och betydelsen av möten, Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning, om

    den digitala människan och Björn Brorström, professor i företagsekonomi, om

    den egentliga innebörden av hållbar utveckling. Därefter ombads författaren och

    journalisten Göran Greider att skriva ett slutord baserat på samtliga texter och

    utifrån egna perspektiv på hållbar utveckling.

    Alla dessa delar är samlade i rapporten Hållbar framtid. Den publiceras i Högskolan

    i Borås rapportserie Vetenskap för profession, vars syfte dels är att sprida

    kunskap om resultat av pågående och avslutad forskning vid högskolan, dels medverka

    till debatt om förhållningssätt till utbildning och forskning och högskolors

    och universitets roll och ansvar för en gynnsam samhällsutveckling.

    Denna rapport kommer förhoppningsvis att ligga till grund för diskussioner

    kring innebörden och nödvändigheten av hållbar utveckling i en bred bemärkelse.

  • 84.
    Brunius, Carl
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Lind, Isak
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Lowering entry barriers in a digital era: A qualitative study about the Swedish fashion industry’s international expansion with Affiliate Marketing.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt en rapport från Tillväxtverket är den svenska marknaden för mode för liten för att mätta allabefintliga bolag. För att nå ut till nya kunder har svenska modeföretag använt sig av e-handel ochonline marknadsföring. Affiliate marketing är en kostnadseffektiv digital marknadsföringsmetod somsvenska modeföretag har använt sig av. Eftersom att det är vitalt för svenska företag att marknadsförasig på och exportera sina produkter till andra marknader är syftet med uppsatsen att breddaforskningen kring Affiliate och försöka förstå Affiliate marketings roll i svenska modeföretagexpansionsstrategi och hur företagen har använt Affiliate marketing i sin expandering.

    Efter att ha genomfört intervjuer gav resultatet från empirin indikationer om att Affiliate marketinghade haft en påverkan på svenska modeföretags genomförda expansion utomlands. Det var viktigt förde intervjuade företagen att kunna samverka med olika intressenter som kunde agera publicister ochskapade intresse på de nya marknaderna. Resultatet visade att Affiliate marketing inte enskilt kundesänka etableringshinder utan att företag var tvungna att genomföra andra åtgärder samtidigt.Det var av större vikt att som företag ha implementerat en fungerande logistik- och betalningslösningpå plats innan svenska modeföretag använde sig av någon typ av marknadsföring som exempelvisAffiliate marketing.

  • 85.
    Brunninge, Olof
    [external].
    Organisational Self-understanding and the Strategy Process: Strategy Dynamics in Scania and Handelsbanken2005Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis investigates the role of organisational self-understanding in strategy processes. The concept of organisational self-understanding denotes members’ understanding of their organisation’s identity. The study illustrates that strategy processes in companies are processes of self-understanding. During strategy making, strategic actors engage in the interpretation of their organisation’s identity. This self-understanding provides guidance for strategic action while it at the same time implies understanding strategic action from the past. Organisational self-understanding is concerned with the maintenance of institutional integrity. In order to achieve this, those aspects of self-understanding that have become particularly institutionalised need to develop in a continuous manner. Previous literature on strategy and organisational identity has put too much emphasis on the stability/change dichotomy. The present study shows that it is possible to maintain continuity even in times of change. Such continuity can be established by avoiding strategic action that is perceived as disruptive with regard to self-understanding and by providing interpretations of the past that make developments over time appear as free from ruptures. Self-undertsanding is hence an inherently historical phenomenon. Empirically, this study is based on in-depth case studies of strategy processes in two large Swedish companies, namely the truck manufacturer Scania and the bank Handelsbanken. In each of the companies, three strategic themes in which organisational self-understanding has become particularly salient are studied.

  • 86.
    Brunninge, Olof
    [external].
    Using history in organizations: How managers make purposeful reference to history in strategy processes.2009Ingår i: Journal of Organizational Change Management, ISSN 0953-4814, E-ISSN 1758-7816, Vol. 22, nr 1, s. 8-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract This paper aims to explore how organizational actors make reference to history and how they use historical reference purposefully in order to affect strategy-making. The paper draws on in-depth case studies on two Swedish MNCs. Data have been collected through 79 interviews as well as participant observation and archival studies. Organizational actors purposefully construct and use history in order to establish continuity in strategy processes. The use of historical references legitimizes or delegitimizes specific strategic options. Two old firms with a clear interest in organizational history have been studied. Future research on additional companies, including young firms and firms with less interest in history, is needed. Practical implications – The purposeful use of history can be a powerful tool for managers to influence organizational change processes. Very little research on the use of history in business organizations has so far been done. In an interdisciplinary manner the paper introduces concepts from research in history to management research. Based on two rich case studies the paper contributes by outlining what role different uses of history play in strategic and organizational change.

  • 87.
    Brunninge, Olof
    et al.
    [external].
    Bueno Merino, Pascale
    Grandval, Samuel
    Gestion de la tension entre renouvellement des compétences et identité de l'entreprise: le cas ets des groupes de protection socile2011Ingår i: Économies et Sociétés, ISSN 0013-0567, Vol. K 14, nr 4, s. 617-639Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    L'objectif de ce papier est d'appréhender le rôle de l'identité organisationnelle dans la configuration de l'architecture des compétences. S'agit-il d'un levier ou bien d'un frein dans l'intégration simultanée de plusieurs thèmes architecturaux ? Afin d'illustrer notre réflexion, nous considèrerons le cas des stratégies de fusion des groupes de protection sociale français, caractérisés par une forte identité paritaire et non lucrative. Soumis à de nouvelles contraintes réglementaires, ces derniers sont tenus de reconfigurer leur modèle d'affaires et donc leur architecture de compétences.

  • 88.
    Brunninge, Olof
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Melander, Anders
    Det entreprenöriella familjeföretagets uppgång och fall2012Ingår i: Familjeföretagande: affärer och känslor / [ed] Ethel Brundin, Anders W. Johansson, Bengt Johannisson, Leif Melin, Mattias Nordqvist, SNS förlag , 2012, s. 45-68Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 89.
    Brunninge, Olof
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Melander, Anders
    Family-Firm Identity Across Generations: The Swedish Pulp and Paper Firms MoDo (1872-1990) and Korsnäs (1855-2011)2012Ingår i: History by Generations: Generational Dynamics in Modern History / [ed] Hartmut Berghoff, Bernd Weisbrod, Uffa Jensen, Christina Lubinski, Wallstein-Verlag , 2012Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The chapter builds on a longitudinal study of two family-owned Swedish pulp and paper firms: MoDo and Korsnäs. Drawing on the concept of "family firm identity" we investigate how the character of the two firms as family businesses has been sustained over generations and through changes in the firms' startegies and business contexts. We conclude that the concept of family firm identity needs to be applied in a differentiated manner in order to capture the reality of family busineeses. Based on our cases we identify three dimensions along which family firm identity differs: 1) explicit vs. implicit family firm identity, 2) owbership vs. management oriented family firm identity and 3) general vs. specific family firm identity.

  • 90.
    Brunninge, Olof
    et al.
    Jönköping International Business School, Jönköping.
    Nordqvist, Mattias
    Ownership structure, board composition and entrepreneurship: Evidence from family firms and venture-capital backed firms2004Ingår i: International Journal of Entrepreneurial Behaviour & Research, ISSN 1355-2554, E-ISSN 1758-6534, Vol. 10, nr 1/2, s. 85-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to investigate how ownership structure, especially family and/or venture-capital involvement, as well as entrepreneurial activities, defined as strategic change and renewal, help explain the involvement of independent members on boards of directors. The CEOs of 2,455 small and medium-sized, private enterprises from practically all industries were contacted in a telephone survey, resulting in an exceptionally high response rate. The findings reveal that family firms are more reluctant to involve independent directors on their boards than non-family firms, that presence of venture capitalists increases the frequency of independent board members and that ownership has an impact on board roles. The results do not support the hypothesised relationship that independent directors enhance entrepreneurial activities. One implication of our study is that the often-argued-for strategic contribution of outsiders to the boards in family firms may be overemphasised. Another implication is that family firms that choose to acquire additional capital should be aware that this could result in a change in the board composition and the loss of control of the business. However, new and external owners' inclusion on the board seems to be negotiable since there are also venture capitalists that do not insist on board representation.

  • 91.
    Brunninge, Olof
    et al.
    Jönköping University.
    Nordqvist, Mattias
    Jönköping University.
    Wiklund, Johan
    Jönköping University.
    Corporate governance and strategic change in SMEs: The effect of ownership, board composition and top management teams2007Ingår i: Small Business Economics, Vol. 29, nr 3, s. 295-308Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper investigates how governance mechanisms affect the ability of small- and medium-sized enterprises (SMEs) to introduce strategic change. Previous research typically assumes that governance mechanisms operate independently of each other. Building on agency theory and insights from the literature on small firm governance, we hypothesize that governance variables related to ownership, the board of directors and the top management team all affect strategic change and that it is important to examine the interaction effects of these governance mechanisms. Using a longitudinal sample of over 800 SMEs, our general logic and hypotheses are supported by the analyses. We find that closely held firms exhibit less strategic change than do SMEs relying on more widespread ownership structures. However, to some extent, closely held firms can overcome these weaknesses and achieve strategic change by utilizing outside directors on the board and/or extending the size of the top management teams. Implications for theory and management practice in SMEs are discussed.

  • 92.
    Brunninge, Olof
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Wramsby, Gunnar
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Avoiding to get stuck in a successful business model. Business model adaptation at a high technology textile company2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM The development of successful business models has become recognized as an important element of entrepreneurial processes (George & Bock, 2011). Business models are depicted as loci of innovation shaping the mechanisms that derive value from business opportunities (Amit & Zott, 2001; Chesbrough & Rosenbloom, 2002). Yet, a major challenge even for entrepreneurial firms with successful business models is to avoid getting stuck in their business model in situations where environmental changes call for business model alignment or where an established business model might be an obstacle to pursuing new opportunities. While firms need to adapt and change their business models, we know that organizations tend to get stuck in their early strategies and structures (Hannan & Freeman, 1977) and that firms may get locked into previously successful paths (Sydow; Schreyögg & Koch, 2009). Hence, Johnson et al. (1996) propose that new business models are most likely to emerge with new organizations. The present paper aims at exploring how innovative firms can avoid getting stuck in their business models. As a theoretical lens we are going to use the literature on path dependence that allows analyzing why firms get locked-in on specific patterns, but also how such lock-ins can be avoided. CONTRIBUTION Being a buzzword during the time of the dot.com bubble (Magretta 2002), the ‘business model’ concept has become widely used among practitioners and in normatively oriented publications (Casadesus-Masanell & Ricart 2011; Johnson et al. 2008; Magretta 2002). So far, research on business models suffers from a lack of consensus as to what business models actually refer to (Morris et al. 2005), leading to a fragmented body of knowledge (George & Bock 2011) that is sometimes characterized by conceptual obscurity (Hedman & Kalling 2003). There have been attempts to bring more clarity and coherence to the use of the business model concept, most notably George & Bock’s (2011) recent article where they both review the existing business model literature and make an attempt to investigate how practitioners actually use the concept. Their literature review identifies six major themes, focusing on product and service design, the deployment of resources, narrative accounts of business models, innovation frameworks, transaction structures, and the enactment of opportunities. The findings relating to practitioners’ business model conceptions are no less diverse, yet they identify an emphasis on the pursuit of opportunities. George & Bock (2011), warn that if the business model concept comprises too many aspects, it may be difficult to distinguish business models from other management concepts such as strategy. Their solution is to propose a business model definition related to the enactment of opportunities. On the other hand, a primarily opportunity-based definition leads to the question, if such phenomena are not yet sufficiently addressed in classical conceptions of entrepreneurship (e.g. Stevenson 1995). Morris, Schindehutte & Allen (2005), thus choose to emphasize the logic of profit generation in their conception of business models. While the enactment of a business opportunity is important for any business model, it is only the inclusion of the profit generation logic that clearly distinguishes the business model from other concepts. It is undisputed that in a changing environment. Business models have to be changed or even replaced in order to sustain the success of the firm in the long run (Brunninge & Achtenhagen 2011, Doz & Kosonen 2009; Johnson, Christensen & Kagerman 1996). Still, we have rather little knowledge relating to the question how such dynamic adaptation of business models is created in practice. Johnson et al. (1996) distinguish between reactive and opportunity driven business model changes. In general, they see severe obstacles to change in established organizations. Hence, they have relatively little to say about how business model change can be accomplished in established firms. Their description of inertia comes close to the phenomenon of organizational path dependence (Sydow, et al. 2009). The literature on path dependence goes back to the work of (Arthur 1989; David 1985) departing from the assumption that increasing returns, i.e. a positive feedback process that eventually results in a lock-in where changes of the selected solution become hard, if not impossible, to bring about (Sydow, Schreyögg & Koch 2009). It is thus essentially initial success that leads to inertia, making an effective business model a potential trap preventing future change. A key element of path dependent processes is a narrowing down of options that result from the increasing returns generated by a specific solution. Method As indicated initially, our emphasis in this paper lies on the change of business models. Despite some contributions on this issue (Brunninge & Achtenhagen 2011, Doz & Kosonen 2009; Johnson, Christensen & Kagerman 1996), surprisingly little has yet been done to understand what makes business models changeable and how business model change can be accomplished. In order help filling this gap we have conducted a longitudinal single case study of an entrepreneurial firm. Case studies are particularly suited for research on change processes, as they capture longitudinal developments in context (Pettigrew 1990, 1997). As they allow for empirically-based exploration, they are particularly suited for relatively novel research topics (Eisenhardt 1989) such as business models. Our case company Oxeon, was founded in 2003 by a team of three entrepreneurs and is based in Borås/Sweden. It has so far been focusing on developing, producing and marketing a specific type of carbon-fiber based composite textiles. Two members of the entrepreneurial team were students to one of the authors of this paper, who has been able to follow the development of Oxeon since the time before the company’s formal start-up. Over time, the entrepreneurs have documented the development of their firm and in particular its business model. We have had access to this written documentation. In addition we conducted semi-structured interviews with all three entrepreneurs. Based on the data, we constructed a case study covering the development of the firm over a period of 10 years. Results & Implications Our paper provides in-depth insight into the development process of an entrepreneurial firm’s business model. The Oxeon case reveals that any change in a business model enables and constrains the pursuit of future business opportunities. Choices entrepreneurs are making along the way result in the business model taking shape. While choices, such as Oxeon’s opting for carbon fibre created opportunities, but at the same time it also implied that potential opportunities associated with other materials were foregone. What is interesting about Oxeon’s choice however, is that the choice of carbon fibre left relatively many application opportunities open as opposed to the alternative options the company had. Likewise, choices to engage in raw material manufacturing, machine production as well as the combination of producing carbon fibre as well as licensing the process to customers avoided the typical narrowing down of options that tends to be typical of path dependent processes. In relatively short time, Oxeon pursued various business opportunities in manufacturing, machine development and raw material manufacturing. Likewise different revenue generating mechanisms, i.e. sales and licensing were applied simultaneously. The entrepreneurs themselves emphasize that that they consciously strive for leaving many options for the future development of their business model open. They just consciously seek to avoid the risk of lock-in to a path dependent development. While the path-dependence literature has recently been pointing at the fact that paths can actually be unlocked Ericson & Lundin (2013), the option of avoiding lock ins in the first place seems far more attractive to entrepreneurs that want to retain the strategic flexibility of being able to adapt and change their business model. Even though the Oxeon case does not mean that firms can retain an unlimited range of options for business model change, the conscious choice to pursue paths that allow for many future options creates a lot of possibilities for pursuing new business opportunities and for aligning the business model with environmental changes. Entrepreneurs who are aware of this, can adapt their business model in a way that always keeps a wide range of business opportunities open. So far the business model literature included few in-depth longitudinal studies exploring the dynamic adaptation of business model and the role of individual entrepreneurs in such processes. With our paper we show how the development of a business model evolves over time and how entrepreneurs can maintain a high flexibility in their business model by keeping options for a wide spectrum of future choices open.

  • 93.
    Brunninge, Olof
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Wramsby, Gunnar
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Avoiding to get stuck in a successful business model: Dynamic business model adaptation from a path dependence perspective2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract The phenomenon of business models is receiving increasing attention in entrepreneurship research. One central challenge in the literature on business models is the question how business models can remain flexible in a changing business context. While there is agreement among scholars that business models need to be adapted, experience shows that successful business models often become inert as firms mature. In this paper we draw upon path dependence literature to discuss how firms can avoid getting stuck in their business model. We identify the options of (1) either unlocking locked-in business models or (2) avoiding the occurrence of a lock-in. We elaborate on business model development along the cases of three Swedish textile companies. The pursuit of unplanned opportunities narrows down the scope of available options and leads to the emergence of a path. On the other hand, business models also include strategic options that widen the past or at least help avoiding a complete lock-in.

  • 94.
    Brunninge, Olof
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Wramsby, Gunnar
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Continuous business model adaptation. The case of a high-growth Swedish textile company2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Continuous business model adaptation The case of a high-growth textile company (extended abstract) It is only recently that research on business models has become a topic in major journals (Chesbrough 2010; George & Bock 2011; Pauwels & Weiss 2008; Teece, 2009; Zott & Amit 2007, 2008). For several reasons, the business model topic is particularly interesting to entrepreneurship research. Newly started companies need a business model in order to achieve success in the market. When it comes to entrepreneurial processes, shaping a business model is closely linked to opportunity creation (George & Bock 2011). As the academic discourse on business models is still quite young, it is little suprising that the field is still characterized by fragmentation and conceptual unclarities (Morris et al. 2005; George & Bock 2011). With our paper we want to address to aspects of business models that are still insufficiently understood, namely (1) the dynamic adaptation of business models to a changing context and (2) the role of individual entrepreneurs in the creation and adaptation of business models. While some scholars acknowledge the need of adapting business models in principle (Doz & Kosonen 2009; Johnson, Christensen & Kagermann 2008), it is still rather common to treat business models as a static phenomenon. Despite of its significance for entrepreneurship, much of the literature on business models is surprisingly depersonalized. Organizations as abstract entities are supposed to develop business models, while we know little about how these relate to the resources and characteristics of entrepreneurs and what role entrepreneurs play in developing and adapting business models. The objective of our paper is thus to explore how a business model develops and changes over time in an entrepreneurial firm and what role individual entrepreneurs play in this process. Empirically, we are going to study Oxeon, a young Swedish firm producing hi-tech textiles that has received a lot of attention as a successful entrepreneurial company. Frame of reference Being a buzzword during the time of the dot com bubble (Magretta 2002), the ‘business model’ concept has become widely used among practitioners and in practitioner-oriented outlets. The normatively oriented literature on the topic essentially suggests that the choice (and potentially the redesign) of the business model is a key to business success (Casadesus-Masanell & Ricart 2011; Johnson et al. 2008; Magretta 2002). So far, research on business models suffers from a lack of consensus as to what business models actually refer to (Morris et al. 2005), leading to a fragmented body of knowledge (George & Bock 2011). Stemming from practice, the concept is used independently from theory, leading to continued conceptual obscurity (Hedman & Kalling 2003). There have been attempts to bring more clarity and coherence to the use of the business model concept, most notably George & Bock’s (2011) recent article where they both review the existing business model literature and make an attempt to investigate how practitioners actually use the concept. Their literature review identifies six major themes, focusing on product and service design, the deployment of resources, narrative accounts of business models, innovation frameworks, transaction structures, and the enactment of opportunities. The findings relating to practitioners’ business model conceptions are no less diverse, yet they identify an emphasis on the pursuit of opportunities. A general problem of this diversity is that ‘business model’ can refer to more or less anything relating to the firm and its business. For instance Hedman & Kalling’s (2003) proposed framework includes aspects such as customers, competitors, organization, offerings, resources, inputs, and processes. As a result, George & Bock (2011), warn that it may be difficult to distinguish business models from other management concepts such as strategy. Their solution is to propose a business model definition related to the enactment of opportunities. One aspect that seems to be more specific to the business model concept is that of value creation and revenue generation (Brunninge & Achtenhagen 2011) or the logic of profit generation (Morris et al. 2005). It emphasizes the commercial side of opportunity enactment and underlines the need of finding an approach of turning ideas into revenue generating businesses. Drawing upon George & Bock (2011) as well as Morris et al. (2005) we define business models as a logic of profit generation relating to the enactment of a business opportunity. Method As indicated initially, our emphasis in this paper lies on the development and change of business models as well on the role of entrepreneurs in such processes. In order to cope with these shortcomings we have conducted a longitudinal single case study of an entrepreneurial firm. Case studies are particularly suited for research on change processes, as they capture longitudinal developments in context (Pettigrew 1990, 1997). As they allow for empirically-based exploration, they are particularly suited for relatively novel research topics (Eisenhardt 1989) such as business models. Our case company Oxeon, was founded in 2003 by a team of three entrepreneurs and is based in Borås/Sweden. It has so far been focusing on developing, producing and marketing a specific type of carbon-fiber based composite textiles. Two members of the entrepreneurial team were students to one of the authors of this paper, who has been able to follow the development of Oxeon since the time before the company’s formal start-up. Over time, the entrepreneurs have documented the development of their firm and in particular its business model. We have had access to this written documentation. In addition we conducted semi-structured interviews with all three entrepreneurs. Based on the data, we constructed a case study covering the development of the firm over a period of 10 years. The empirical case In 2002 a researcher at Chalmers University of Technology in Gothenburg presented an innovative idea of waving composite materials to students at Chalmers School of Entrepreneurship. The researcher had tried to commercialize the idea by licensing the technology earlier, but he lacked the business and marketing knowledge to do this successfully. Four students were assigned to develop the ide into a company. Initially the idea was geared towards composite materials, but there were also options of using it for geotextiles and for ballistic purposes. Together with the researcher they founded a company named Oxeon in 2003. When exposed to potential customers at an annual composite fair in Paris 2003, the startup team decided to focus composites. The reason for this was that composites left a wide range of options for future development. Composites could be based on either carbon fiber, glass or special fiber materials. After having conducted some market research the startup team decided to go for carbon fiber. These seemed to offer the best business opportunities, including specialized materials and applications that promised to generate business and profits quickly. In order to have something concrete to offer potential customers, a first prototype was created. There was immediate interest from several companies, including BMW. However, practical problems started to arise since it was impossible to buy raw materials from external suppliers as the company had originally planned. As there was a lack of high quality carbon tape that could be used as raw material, Oxeon needed to start producing the tape by themselves. It was also difficult to find a suitable weaving machine in the market, Oxeon also had to construct and build the machine. After some years at the University Business Incubator, the company moved the company to Borås, a city not far from Gothenburg, located in the middle of the Swedish textile cluster. After increasing the production capacity and adding new patent rights into the company the company now had patents within technology, production equipment and material. Additional business opportunities have been pursued and today the company is both producing and licensing production to multinational companies. In 2010 the company was elected Gazelle – i.e. the fastest organically growing company in Sweden over a three year period, and was the runner-up in 2011. Customers today include Formula 1 teams, the ice hockey equipment manufacturer Bauer hockey and various other multinationals. Analysis Over the years, Oxeon has constantly been developing and adapting its business model. Some of the changes have related to the basic choice of markets to serve and products to offer. From the beginning there was a wide range of applications for Oxeon’s core technology. While this range was subsequently narrowed down to composites, the company was also eager to make sure that as many business opportunities as possible remained open. A second category of changes refer to the part of the value chain that is covered by Oxeon. While the founders saw the company as a producer and potentially marketer of woven composite materials, they soon realized that they needed to produce both raw materials and machines in order to deliver high quality. This has resulted in a number of patents that constitute opportunities for further business. Thirdly, Oxeon also has changed its marketing approach. While the initial focus was on in house manufacturing the company now licenses its products. Oxeon’s flexibility to adapt the business model and to pursue new business opportunities is not mere chance, but rather the result of the desire to make strategic choices that leave open the widest possible range of future opportunities and create as few restrictions as possible. While the company does not follow an explicit real options approach to strategy, the mentality towards adapting the business model nevertheless resembles a real options logic. When, in its early years, the firm had to choose to focus on a certain category of materials, composites were chosen as they promised a wide range of future business opportunities. The choices to produce tape and to construct manufacturing equipment were made by necessity in the beginning, yet they opened new business opportunities related to the patents Oxeon was able to get. While by definition not all open opportunities can be pursued from the beginning, they constitute a pool of opportunities that creates a wide range of options for future business model adaptations. Conclusions & implications Our paper provides in-depth insight into the development process of an entrepreneurial firm’s business model. The Oxeon case reveals that any change in a business model enables and constrains the pursuit of future business opportunities. Entrepreneurs who are aware of this, can adapt their business model in a way that always keeps a wide range of business opportunities open. The eventual choice of which business opportunity to pursue. The case also shows that the characteristics and capabilities of the individual entrepreneurs open up as well as delimit the options for business model choices. In the initial setting the inventor of the technology tried to commercialize his idea through licensing. It was not until the entrepreneurial team was broadened that Oxeon could be started up as a company actually producing and selling products. So far the business model literature included few in-depth longitudinal studies exploring the dynamic adaptation of business model and the role of individual entrepreneurs in such processes. With our paper we show how the development of a business model evolves over time and how entrepreneurs can maintain a high flexibility in their business model by keeping options for a wide spectrum of future choices open. Key references Achtenhagen, L. & Brunninge, O. (2011). Dynamische Geschäftsmodellanpassung zur Sicherung der unternehmerischen Nachhaltigkeit. Pp. 131-141 in Meyer, J.A. (ed.) Nachhaltigkeit in kleinen und mittleren Unternehmen. Lohmar: Josef Eul Verlag. Casadesus-Masanell, R. & Ricart, J.E. (2011). How to design a winning business model, Harvard Business Review, 89(2), 100-107). Chesbrough, H. (2010). Business model innovation. Opportunities and barriers, Long Range Planning, 43, 354-363. Doz, Y.L. & Kosonen, M. (2009). Embedding strategic agility. A leadership agenda for accelerating business model renewal. Long Range Planning, 43(2-3), 370-382. Eisenhardt, K.M. (1989). Building theory from case study research. Academy of Management Review, 14, 532-550. George, G. & Bock, A.J. (2011). The business model in practice and its implications for entrepreneurship research, Entrepreneurship Theory & Practice, 35(1), 83-111. Hedman, J. & Kalling, T. (2003). The business model concept. Theoretical underpinnings and empirical illustrations, European Journal of Information Systems, 12, 49-59. Johnson, M.W., Christensen, C.M. & Kagermann, H. (2008). Reinventing your business model, Harvard Business Review, 86(12), 50-59. Magretta, J. (2002). Why business models matter. Harvard Business Review, 80(5), 86-92. Morris, M, Schinderhutte, M. & Allen, J. (2005). The entrepreneur’s business model. Toward a unified perspective, Journal of Business Research, 58, 726-735. Pauwels, K. & Weiss, A. (2008). Moving from free to fee: How online firms market to change their business model successfully, Journal of Marketing, 72(3), 14-31. Pettigrew, A.M. (1990). Longitudinal field research on change. Theory and practice. Organization Science, 1, 267-292. Pettigrew, A.M. (1997). What is processual analysis? Scandinavian Journal of Management, 13, 337-348. Teece, D.J. (2010). Business models, business strategy and innovation, Long Range Planning, 43, 172-194. Zott, C. & Amit, R. (2007). Business model design and the performance of entrepreneurial firms, Organization Science, 18(2), 181-199. Zott, C. & Amit, R. (2008). The fit between product market strategy and business model. Implications for firm performance, Strategic Management Journal, 29, 1-26.

  • 95.
    Brännhult, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Söder, Emelie
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Earnings management genom återföring av avsättningar: En studie av noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är genom den finansiella redovisningen som företag redogör för sina prestationer. Företag eftersträvar att redovisa höga vinster i syfte att värna om relationen till intressenter, vilken är relaterad till finansiell information. Earnings management utgör ett verktyg för att styra redovisad information i önskad riktning. Det bidrar till snedvridning och minskad trovärdighet för den finansiella rapporteringen.Dåvarande ordförande för U.S. Security and Exchange Commission, Arthur Levitt, uttrycker att earnings management är problematiskt, det försämrar kvaliteten på redovisat resultat och finansiella rapporter. Earnings management innebär ett utnyttjande av bedömningsutrymmen i syfte att manipulera den finansiella informationen. En redovisningspost som skapar tillfälle för företeelsen är avsättningar, vilka baseras på bedömningar. Avsättningar kan övervärderas för att skapa utrymme för framtida återföring, med avsikt att öka redovisat resultat. Av tidigare forskning framgår att återföring av avsättningar används mer frekvent när företag redovisar ett negativt resultat. Det har även konstaterats att företag återför avsättningar för att nå upp till förväntningar eller för att undvika att rapportera nedgång i vinster.Syftet med studien är att, inom ramen för earnings management, studera effekter av när företag på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap återför avsättningar. Detta med fokus på företagens resultat samt måluppfyllelse. I studien är relationen mellan redovisat resultat och återföring av avsättningar central. Det undersöks huruvida avsättningar återförs, antingen för att undvika att redovisa ett förlustresultat eller för att nå upp till vinstmål. Det ska mynna ut i en slutsats om huruvida earnings management förekommer. Tidigare forskare har uttryckt ett behov av denna sortens studie, då det finns få empiriska studier där återföring av avsättningar granskas med koppling till earnings management.Studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har tillämpats för att besvara forskningsfrågorna. Datamaterialet utgörs av 222 stycken årsredovisningar under tidsperioden 2010-2015. Relevant finansiell information har hämtats ur dem för att testas och vidare analyseras. Datamaterialet har testats genom statistiska sambandstest och dess resultat analyseras med hjälp av tidigare forskning och studiens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen utgörs av positiv redovisningsteori, systemorienterade teorier och designad redovisning.Studien resulterar i ett enhetligt svar på forskningsfrågorna. Svaren indikerar på att earnings management genom återföring av avsättningar inte förekommer på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap. Resultatet skiljer sig från tidigare forskning.

  • 96.
    Buljubasic, Nermina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Biser, Alma
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Ajdini, Magribe
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Hållbarhetsredovisning: en jämförande studie av fyra textilföretag2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Naturresurserna på vår planet håller på att ta slut, och vår befolkning växer, därför behöver vi börja tänka mer på vår miljö och vad vi kan göra för att få en mer hållbar utveckling. Det har inte undgått någon i vårt samhälle att fokus både i media och i det vardagliga livet kretsar mycket kring vår miljö, hållbarhet och CSR. En bransch som är speciellt utsatt är klädbranschen. Det här på grund av att mycket av produktionen sker i utsatta länder där dåliga arbetsförhållanden, barnarbete och korruption kan förekomma. Studiens syfte är att generera kunskap om skillnader och likheter mellan H&M, Ellos, Lindex och Kappahl’s hållbarhetsredovisning, samt hur denna har förändrats över tiden mellan år 2014 till2016.Genom en kvalitativ forskningsansats och ett deduktivt synsätt har empiri tagits fram. Med hjälp av teorin och empirin har vi kunnat föra en analys för att sedan dra en slutsats. Resultatet av studien visar att de fyra modeföretagen hållbarhetsredovisar väldigt lika generellt sett. Den största skillnaden man kunnat se är att Kappahl har en kombinerad års- och hållbarhetsredovisning medan de andra inte har de. Den främsta likheten vi funnit är att alla företag använder sig av GRI:s ramverk. Historiskt sett har den största förändringen skett hos Ellos, då de gick från att inte hållbarhetsredovisa år 2014, till att ha en väldigt omfattande hållbarhetsrapport år 2016.

  • 97.
    Calisir, Melissa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Lehtinen, Anni
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Östberg, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Rebranding a century-old brand2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I och med en åldrande kundgrupp och mer avancerade teknologier på marknaden, tvingades många varumärken ändra på delar av varumärket för att hålla märket vid liv och för att vara iögonfallande för en yngre målgrupp. Oscar Jacobson har existerat sedan 1903, men i början av 2000-talet minskade försäljningen på grund av en åldrande kundgrupp. En omstrukturering startade efter att företaget sålts till ett investmentbolag. Omstruktureringen har resulterat i nya koncept inom företaget samt nya sätt att arbeta med kommunikationen om varumärket, nya kanaler och att erbjuda nya och fler produkter i sortimentet.

    Syftet med studien är att undersöka vilka orsaker som ligger till grunden av att starta en omstrukturering och vilka strategier man använder för att tillämpa förändringarna. Detta kommer studeras utifrån ett företagsperspektiv med en fokusering på företag som vill omstruktureras men ändå behålla delar av sina arv. Forskning och analys har även gjorts på hur interna värden kommuniceras till omvärlden när omstruktureringen är genomförd. Studien har tillämpats på ett fallföretag, i vårt fall Oscar Jacobson, där fakta och åsikter om omstruktureringsprocessen samlats in ur företagets perspektiv. Som sammanfattning av resultaten har vi kommit fram till att när ett företag omstrukturerar sig är det viktigt att eliminera de gamla faktorer i varumärket som inte längre är till någon nytta och håller tillbaka varumärkets nya image. Istället ska fokus ligga på att utvecklas och röra sig framåt. Interna komponenter som t.ex. sortiment måste utvecklas och förändringar behövs förmedlas till marknaden genom en röd tråd i marknadsföringskanaler för att sända rätt budskap till kunderna.

    Studien är utförd som en fallstudie och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har gjorts på representanter på chefspositioner inom Oscar Jacobson. I det teoretiska ramverket diskuteras olika begrepp inom märkesprofilering, varumärkes rekonstruktion och varumärkeskommunikation i syfte att ge en grund till oss och till läsaren. I detta avsnitt presenteras också olika teorier från tidigare forskning som diskuteras utifrån forskningsresultatet i analyskapitlet.

  • 98.
    Cardenas, Andrea
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Lindeberg, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Värdering av förvaltningsfastigheter enligt IFRS 13: en komparativ studie av verkliga värdens precision i Sverige, Tyskland och Storbritannien2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Börsnoterade företag inom EU ska sedan år 2005 redovisa enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS. Det innebär att börsnoterade fastighetsbolag som huvudregel kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Standarden ger inga tydliga riktlinjer om hur verkligt värde ska beräknas och av tidigare forskning framgår att det har bidragit till svårigheter vid jämförelser av företags finansiella information. Detta har påverkat jämförbarheten bland europeiska fastighetsbolag genom att företag på grund av brist på generella standarder om hur värderingen ska gå till, har vänt sig till nationella GAAP för vägledning. Ytterligare vägledning har efterfrågats, vilket har resulterat i standarden IFRS 13 Värdering till verkligt värde. IFRS 13 har utvecklats i syfte att tydliggöra och definiera dels begreppet verkligt värde, dels hur värderingen ska gå till. Gemensamma internationella standarder till trots, så baseras redovisningen i olika länder på olika traditioner vilka kan påverka hur redovisningen går till i praktiken. I följande studie ingår därför fastighetsbolag från Sverige, Tyskland och Storbritannien.I denna studie undersöks fastighetsbolag vilka samtliga redovisar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Studien syftar till att undersöka värderingsprecisionen under de senaste fem åren och huruvida IFRS 13 har haft effekt på värderingen. Detta undersöks genom att studera huruvida realiserade värdeförändringar uppstår vid försäljning av tillgången. IFRS 13 anger tre olika värderingsnivåer vid beräkning av det verkliga värdet och studien syftar vidare till att undersöka till vilken nivå bedömningen klassificeras att tillhöra.Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod med ett deduktivt angreppssätt. De teoretiska utgångspunkterna utgår från tidigare forskning inom redovisning till verkligt värde, värderingsprinciper och harmonisering av redovisningspraxis. Våra resultat visar att de undersökta fastighetsbolagen i genomsnitt undervärderar förvaltningsfastigheter med 10,99 procent. Vidare finner vi inga signifikanta skillnader i avvikelsens storlek mellan de olika länderna, eller att IFRS 13 har haft effekt på värderingen. Våra resultat kan förklaras av försiktighet och rädsla för att övervärdera tillgångar. Vi kan däremot inte uttala oss om huruvida manipulation av redovisningen är en bidragande orsak till att värderingen ser ut som den gör. Vidare kan den pågående harmoniseringsprocessen av internationella redovisningsstandarder förklara varför vi inte finner några skillnader mellan Sverige, Tyskland och Storbritannien. Vi finner också att en klar majoritet värderar till verkligt värde med hjälp av indata på Nivå 3. Ett fåtal redovisar inte denna information, vilket är anmärkningsvärt eftersom de har en skyldighet att göra det.

  • 99.
    Carlson Ingdahl, Tina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Påhlsson, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Redovisningens roll för hållbar utveckling2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten behandlas de utmaningar och problem men även möjligheter som redovisning som fenomen har i att vara en del i att möta hållbarhetsutmaningar i samhället. Vi ger en beskrivning av dagens praxis gällande hållbarhetsredovisning och dess bristande förmåga att spegla hållbarhet eller ohållbarhet utifrån begreppet hållbar utveckling. I rapporten problematiseras också kring hållbarhetsredovisningens förmåga att spegla ett etiskt  redovisningsansvar och att identifiera problem; ekonomiskt, miljömässigt och socialt.

    Syftet med rapporten är att utifrån dagens praktik inom den externa redovisningen identifiera utmaningar och möjligheter för att åstadkomma en mer relevant redovisning som speglar organisationers betydelsefulla aktiviteter, ambitioner och resultat miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Ett övergripande syfte är att ge en möjlig riktning för hur redovisning kan bli en betydelsefull aktör i strävan mot ökad hållbarhet.

    Rapporten visar på problematiken kring brister dels i redovisningens förmåga att spegla resultatet av organisationers hållbarhetsarbete, dels i kopplingen mellan hållbarhetsredovisningen och organisationens strategiska riktning. Ytterligare en aspekt som lyfts fram handlar om hållbarhetsredovisningens bristande koppling till begreppet hållbar utveckling. Rådande internationella finansiella ramverk för redovisning i marknadsnoterade företag och en i olika avseenden frikopplad hållbarhetsredovisning, utan uppenbar relevans för beslutsfattande internt och externt, kan utgöra ett hinder för en utveckling av redovisningen till att få en roll för hållbar utveckling. För att redovisningen ska få en ökad betydelse i detta avseende föreslås ett mer pluralistiskt angreppssätt och en mer etiskt inriktad redovisning som tydligare speglar ett vidgat redovisningsansvar.

  • 100.
    Carlson Ingdahl, Tina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Påhlsson, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    The role of accounting for sustainability2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The presentation will be based on a report which is to be published in the report series “Styrning, organisering och ledning” at the Faculty of Textiles, Engineering and Business. The report has been presented and discussed in a research group at the faculty. The report will form the basis for the construction of research questions and a selection of empirical settings for further research with the ambition to get 1-3 articles published in scientific journals.

    In this report we address the challenges and problems but also the possibilities of accounting as a phenomena in being a part of sustainable development in society.  We describe the present practice of sustainability accounting, with a focus on external reporting, and its lack of ability to reflect sustainability or non-sustainability. We also problematize around the ability of sustainability accounting to reflect a more ethical accountability/responsibility and to identify problems in financial, environmental and social aspects.

    The purpose of the report is, facing accounting practice of today, to identify challenges and possibilities in the development of a more relevant accounting that reflects material activities, ambitions and results of an organization in the three dimensions of sustainable development. An overall purpose is to identify a possible direction of accounting to become an important actor in striving for a more sustainable society.

    The report focuses on the defaults of present sustainability accounting practice in reflecting the result of an organization´s sustainability actions and the lack of connection between the sustainability accounting and the organization´s strategies. Another obstacle for accounting to become an important actor for sustainability is the lack of connection to the definition of sustainable development. The framework of financial accounting in public companies and, in many aspects, a de-coupled sustainability accounting without obvious relevance for making decisions, internally and externally, could be a barrier in the development of accounting for sustainable development. For accounting to become an important part in this development a more pluralistic approach and a more ethical oriented accounting is suggested to reflect a wider/broadened accountability.

1234567 51 - 100 av 610
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf