Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 3939
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Ahlstrom, Linda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Improving Work Ability and Return to Work among Women on Long-term Sick Leave2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis was to gain new knowledge of factors and interventions that improve work ability and return to work (RTW) among women on long-term sick leave from human service organizations (HSOs). The specific aims of the studies were: to evaluate the associations between the self-rated Work Ability Index (WAI) and Work Ability Score (WAS), and the relationship with prospective sick leave, symptoms, and health (Paper I); to investigate whether intervention with myofeedback training or intensive muscular strength training could decrease pain and increase work ability among women with neck pain (Paper II); to examine the associations between workplace rehabilitation and the combination of supportive conditions at work with work ability and RTW over time (Paper III); and to explore experiences, views, and strategies in the rehabilitation process for RTW (Paper IV). This thesis is based on a prospective cohort study (n=324) and a randomized controlled study (RCT) (n=60, participants with neck pain). Both quantitative and qualitative methods were used. The data collection consisted of questionnaires, laboratory-observed data, register-based data, and interviews. The results showed a very strong association between WAI and WAS, and results predicted future sick leave degree, health-related quality of life, vitality, neck pain, self-rated general health, self-rated mental health, behavioral stress, and current stress (Paper I). In the RCT (Paper II), individuals in the myofeedback intervention group increased their vitality and work ability over time and individuals in the intensive musculoskeletal strength training group increased their WAI, WAS, and mental health over time. WAI, WAS, and RTW increased over time among individuals provided with workplace rehabilitation and supportive conditions at work (Paper III) such as a sense of feeling welcome back at work, influence at work, possibilities for development, degree of freedom at work, meaning of work, quality of leadership, social support, sense of community, and work satisfaction. Women described (Paper IV) how they were striving to work and how they had different views, strategies, and approaches in the rehabilitation process for RTW. They expressed a desire to work, their goals for work, and their wishes for work. In the rehabilitation process for RTW they described their interaction with stakeholders as either controlling the interaction or struggling in the interaction. They described strategies to cope with RTW in terms of yo-yo (fluctuating) working: yo-yo working as a strategy or yo-yo working as a consequence. This thesis identifies factors of importance in improving work ability and RTW among women on long-term sick leave from HSOs. For women with neck pain, the intervention study showed feasibility of the intervention and demonstrated improved work ability and decreased pain (Paper II). The intensive muscular strength training program, which is easy for the individual to learn and perform at home, was associated with increased work ability. The results regarding rehabilitation highlight the importance of integrating workplace rehabilitation with supportive conditions at work to increase work ability and improve RTW (Paper III). Women expressed that they were striving to work and that they wanted to work (Paper IV). These women were “going in and out” of work participation (yo-yo working) as a way to handle the rehabilitation process. For assessing the status and progress of work ability among women on long-term sick leave, the single-question WAS may be used as a compliment to the full WAI as a simple indicator (Paper I).

  • 52.
    Ahlstrom, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ahlberg, Karin
    Hagberg, Mats
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Processen att återgå i arbete efter långtidssjukskrivning: Kvinnor med nacksmärta, arbetandes inom kommunal verksamhet2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En kvalitativ studie pågår med syfte att belysa rehabiliteringsprocessen för långtidssjukskrivna kvinnor, med nacksmärta, för att möjliggöra återgång i arbete. Resultaten kan användas för preventivt och promotivt arbete inom ex. primärvården, företagshälsovården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

  • 53. Ahlstrom, Linda
    et al.
    Grimby-Ekman, A
    Hagberg, M
    Dellve, Lotta
    [external].
    The work ability index and single-item question: associations with sick leave, symptoms, and health--a prospective study of women on long-term sick leave.2010Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, ISSN 0355-3140, E-ISSN 1795-990X, Vol. 36, nr 5, s. 404-412Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives This study investigated the association between the work ability index (WAI) and the single-item question on work ability among women working in human service organizations (HSO) currently on long-term sick leave. It also examined the association between the WAI and the single-item question in relation to sick leave, symptoms, and health. Predictive values of the WAI, the changed WAI, the single-item question and the changed single-item question were investigated for degree of sick leave, symptoms, and health. Methods This cohort study comprised 324 HSO female workers on long-term (>60 days) sick leave, with follow-ups at 6 and 12 months. Participants responded to questionnaires. Data on work ability, sick leave, health, and symptoms were analyzed with regard to associations and predictability. Spearman correlation and mixed-model analysis were performed for repeated measurements over time. Results The study showed a very strong association between the WAI and the single-item question among all participants. Both the WAI and the single-item question showed similar patterns of associations with sick leave, health, and symptoms. The predictive value for the degree of sick leave and health-related quality of life (HRQoL) was strong for both the WAI and the single-item question, and slightly less strong for vitality, neck pain, both self-rated general and mental health, and behavioral and current stress. Conclusion This study suggests that the single-item question on work ability could be used as a simple indicator for assessing the status and progress of work ability among women on long-term sick leave.

  • 54. Ahlstrom, Linda
    et al.
    Hagberg, Mats
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Workplace Rehabilitation and Supportive Conditions at Work: A Prospective Study2013Ingår i: Journal of occupational rehabilitation, ISSN 1053-0487, E-ISSN 1573-3688, Vol. 23, nr 2, s. 248-260Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose To investigate the impact of rehabilitation measures on work ability and return to work (RTW), specifically the association between workplace rehabilitation/supportive conditions at work and work ability and RTW over time, among women on long-term sick leave. Methods Questionnaire data were collected (baseline, 6 and 12 months) from a cohort of women (n = 324). Linear mixed models were used for longitudinal analysis of the repeated measurements of work ability index (WAI), work ability score and working degree. These analyses were performed with different models; the explanatory variables for each model were workplace rehabilitation, supportive conditions at work and time. Results The individuals provided with workplace rehabilitation and supportive conditions (e.g. influence at work, possibilities for development, degree of freedom at work, meaning of work, quality of leadership, social support, sense of community and work satisfaction) had significantly increased WAI and work ability score over time. These individuals scored higher work ability compared to those individuals having workplace rehabilitation without supportive conditions, or neither. Additionally, among the individuals provided with workplace rehabilitation and supportive conditions, working degree increased significantly more over time compared to those individuals with no workplace rehabilitation and no supportive conditions. Conclusion The results highlight the importance of integrating workplace rehabilitation with supportive conditions at work in order to increase work ability and improve the RTW process for women on long-term sick leave.

  • 55.
    Ahlvin Govenius, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundgren, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienter med HIV: Upplevelser av vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    HIV är en virusinfektion som påverkar hela patientens hälsa, både fysiskt, psykiskt och socialt. Patienter med HIV möter precis som alla andra, olika instanser inom hälso- och sjukvården. För att främja hälsa och lindra lidande utgör den vårdande relationen grunden i dessa vårdmöten. Det finns fördomar och rädslor kring HIV och personer som lever med sjukdomen, vilket avspeglar sig inom hälso- och sjukvården. Detta kan i ett vårdmöte leda till att patienter med HIV behandlas annorlunda, vilket kan förstärka känslor av skuld och skam, samt orsaka onödigt lidande. Synliggörs dessa patienters upplevelser, kan framtida vårdmöten förbättras. Syftet med studien är att beskriva hur patienter med HIV upplever vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Som metod har litteraturöversikt använts.

    Resultatet baseras på åtta artiklar som visar att patienter har olika upplevelser från vårdmötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter har genom hälso- och sjukvårdspersonalens verbala kommunikation och förhållningssätt upplevt avståndstagande, att onödiga skyddsåtgärder vidtagits och att opassande frågor ställs. Samtidigt har patienter även upplevt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal som resulterat i tillit och trygghet. Anledningen till att patienter har skiftande upplevelser från vårdmötet, kan beror på olika faktorer. Det som patienter upplever viktigt i den vårdande relationen kan behöva ges tid att bygga. Detta utrymme ges inte alltid i den verbala kommunikationen och ett förhållningssätt, som riskerar påverkas av fördomar. Utbildning och erfarenhet hos hälso- och sjukvårdspersonal påverkar hur patienter upplever vården. De patienter som vårdats av hälso- och sjukvårdspersonal med mer erfarenhet och kunskap om HIV, upplever att de fått bättre vård.

  • 56.
    Ahlvin, Sara
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Larsson, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Livet blir aldrig detsamma: Föräldrars upplevelser av att ha ett barn med cancer2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer. Som metod har vi valt att göra en litteraturöversikt som bygger på kvalitativa artiklar. I resultatet framkommer tre huvudteman med nio tillhörande subteman: Känslomässiga reaktioner med subteman: att drabbas av det ofattbara och att leva med en ständig rädsla och oro, En förändrad vardag med subteman: att leva i en splittrad familj, att påverkas ekonomiskt, att inte ha tid till sig själv och att fortsätta leva i en ny normalitet, Att ta sig igenom det dagliga livet med subteman: att återfå kontrollen, att få stöd från andra och att behålla hoppet och ha ett positivt tänkande. Resultatet beskriver föräldrars upplevelser av det dagliga livet under hela barnets sjukdomsförlopp och hur de tar sig igenom vardagen. I diskussionen läggs fokus på uppsatsens resultat kopplat till sjuksköterskans roll och hur en god vård kan uppnås. En god vårdrelation, kontinuitet, delaktighet och tydlig information är av stor betydelse för att kunna öka välbefinnandet och minska lidandet hos föräldrar till cancersjuka barn.

  • 57.
    Ahlén, Jannike
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Johansson, Stina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Föräldrars erfarenheter: Att vara förälder till ett barn med övervikt2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens kroppsideal har blivit för många människor ett ideal som inte är realistiskt eller sunt. Dagens rådande uppfattningen angående vad som är hälsosamt för kroppen påverkar på flera sätt människor negativt. Emellertid skapar olika typer av attityder svårigheter för föräldrar som lever tillsammans med ett barn som har övervikt. I vårdrelationen ses behov av att möta föräldern och att bekräfta föräldern i dess livsvärld, varför sjuksköterskan till stora delar behöver sätta sig in i varje enskild förälders och familjs situation. Syftet med studien är att undersöka föräldrars erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt. Det kan i sin tur leda till en förklaring och ge förståelse för föräldrarna som lever tillsammans med ett överviktigt barn. Studiens resultat bygger på en litteraturstudie av nio artiklar. Samtliga artiklar söktes i den internationella databasen Cinahl. Resultatet visar att föräldrarnas erfarenheter innebär känslor av oro, skuld och ambivalens. Utöver detta har föräldrars negativa upplevelser av bemötandet från sjuksköterskor av deras barn och av dem själva blivit identifierade. Föräldrars erfarenheter kan bidra till en utveckling av lidande hos dem. Med den grund diskuteras betydelsen av vårdrelationen för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll där stöttning och delaktighet är centralt. Att minska lidandet hos föräldrarna är en av delarna man bör arbeta med under viktminskningsbehandlingen av överviktiga barn. Vårdrelationen gynnas främst av känslor av delaktighet och tillit, samt av att sjuksköterskan ger ett gott bemötande. Genom ett välplanerat upplägg och en väl beskriven vårdplanering kan sjuksköterskan arbeta på ett stödjande sätt för föräldern.

  • 58.
    Ahmed, Ali
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Doueh, Rola
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att använda tolk: En kvalitativ intervjustudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens svenska samhälle talas många språk, där språket är en central del i kommunikationen mellan människor. För att åstadkomma en god vård är det viktigt att kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare fungerar. För att språket inte skall vara ett hinder inom vården krävs det i vissa situationer att vårdare använder sig av auktoriserade tolkar. En tolk underlättar kommunikationen mellan vårdare och patienter med språksvårigheter inom hälso- och sjukvården. Brist på tolkanvändning i vården kan medföra till att patientens grundläggande behov inte synliggörs och leda till fel diagnostisering och bristande följsamhet från patienten. Distriktssköterskan i vissa förorter stöter dagligen på patienter med språksvårigheter, detta kan bli ett hinder för omvårdnaden. Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att använda tolk i primärvården. Sex distriktssköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier och visar att tolken möjliggör god omvårdnad, svårt att kommunicera genom tolk, tolk används utifrån patientens behov och situationen avgör huruvida tolk används eller ej. Tolk möjliggör kommunikation mellan patienter med språksvårigheter och distriktssköterskor och används i stor utsträckning av distriktssköterskan inom primärvården. Vissa svårigheter förekom vid användning av tolk, eftersom en trevägs kommunikation då används. Det framkom även i studien att tolk.

  • 59.
    Ahmed, Xawo
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Källqvist, Pontus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Traumatisk amputation: Upplevelsen av en förändrad livssituation efter trauma2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering Den vanligaste orsaken i världen till en amputation är trauma. En traumatisk amputation medför en förändrad livssituation för individen. En bättre förståelse för traumatiskt amputerades upplevelser ger sjuksköterskan ökad förståelse för att erbjuda god vård och kunskap som kan minska patientens lidande, öka livskvalitén och välbefinnande.

    Syftet Att undersöka upplevelsen av en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation av en eller flera extremiteter.

    Metod En litteraturstudie med sammanlagt elva vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna som använts för artikelsökning var Cinahl, Pubmed, Psycinfo, Medline och andra artiklars referenslistor.

    Resultat I resultatet framkom det att en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation innebar en förändrad självbild, försämrat självförtroende, daglig smärtupplevelse och sämre livskvalité.

    Diskussion De traumatiskt amputerade upplevde en stor omställning och utmaning att anpassa sig till den nya kroppen. Amputationen medförde begränsad vardag, psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Stöd och hjälp kunde både främja och försämra deras välbefinnande. Sjuksköterska har en viktig roll med sin kompetens för att förebygga ohälsa och minska lidande för den traumatiskt amputerade.

  • 60.
    Ahrén, Josefine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Flütsch, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förlossningsbrevet: en tillgång eller belastning för barnmorskor?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förlossningsbrev började användas under slutet av 1970-talet som en motreaktion för den allt mer medicinskt inriktade förlossningen och blev ett sätt för kvinnorna att hävda sin rätt. Det är vetenskapligt bevisat att förlossningsbrev hjälper kvinnan och hennes partner att förbereda sig inför förlossningen genom att reflektera över känslor och önskemål. På förlossningsavdelningen förekommer brevet relativt ofta och det är av största vikt att barnmorskan bemöter innehållet med respekt. Majoriteten av den forskning som gjorts fokuserar på kvinnans upplevelser av förlossningsbrev, därav uppstod intresse att undersöka förlossningsbrevets betydelse ur barnmorskans perspektiv. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors inställning till och tankar kring förlossningsbrev. Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod och intervjuer genomfördes med sju barnmorskor verksamma inom förlossningsvården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Under analysen framkom tre huvudkategorier:

    Skapa en förtroendefull relation, Orealistiska önskemål och Förlossningsbrevets roll i praktiken. Resultatet visar att barnmorskornas mål var att stötta kvinnan under förlossningsförloppet oavsett om de hade ett brev med sig eller inte. Förlossningsbrevet sågs som ett snabbt sätt att få information om kvinnans behov och önskningar, samt var till nytta i de fall barnmorskorna ansåg att det var adekvat utformat och skrivet. Vidare visade resultatet att flera barnmorskor kände sig provocerade av innehållet i breven som härleds till kvinnans osäkerhet. Förlossningsbrevet ger kvinnan en möjlighet att förbereda sig och barnmorskan får ett redskap att tillmötesgå kvinnan med för att uppnå en god förlossningsupplevelse.

  • 61.
    Ainamo, Antti
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Kolho, Kaija-Leena
    Helsinki University, Faculty of Medicine.
    Progress in the treatment and outcome of pediatric inflammatory bowel disease patients2016Ingår i: Expert Review of Clinical Immunology, ISSN 1744-8409, s. 1-33Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This review discusses how treatment of pediatric inflammatory bowel disease (IBD) patients has improved with attention to therapeutic quality and cost. The number of such patients in Western countries has increased rapidly. Similarly to what has been the trend in the management of adult IBD, the pediatric IBD therapy has become more active than earlier. High use of immunosuppressants has helped to control the extensive and aggressive course of pediatric IBD. Full disease control already at an early phase has advantages such as to preserve normal child growth and development, to maintain overall good health and quality of life, as well as to decrease the psychosocial burden of the disease. A key research direction is to develop the more active approach into a way to reduce healthcare costs by decreasing the so-far high rate of surgery of pediatric IBD patients. 

  • 62.
    Akgül, Rima
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Engdahl, Christine
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns upplevelse och behov av stöd till en cancersjuk förälder: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Varje år får cirka 61 000 människor i Sverige en cancerdiagnos där det vissa gånger inträffar att den cancersjuke har barn. I samband med diagnosen påverkas barnets livsvärld genom att de upplever oro, rädsla och ensamhet. Som sjuksköterska vårdar vi dessa patienter och möter även deras barn. För att skapa sig en förståelse för barnens situation och möta upp till deras behov, krävs det att vi sjuksköterskor får en inblick i hur dessa barn upplever förälderns sjukdom. Många studier riktar sig till föräldrars upplevelse av barncancer och inte på barns upplevelse av en förälders cancer.

    Syftet: Syftet med studien var att utifrån litteratur lyfta barns upplevelser som anhörig till en cancersjuk förälder samt deras behov av stöd.

    Metod: En litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan år 2009–2019.

    Resultat: Studiens resultat tyder på att många barn och ungdomar uppvisar känslor i form av oro, rädsla och ensamhet över sin förälders cancersjukdom vilket bidrar till en negativ påverkan på välbefinnandet och livskvalitén. Det framgår också att ett ökat ansvar är vanligt förekommande hos dessa barn och ungdomar vilket bidrar till en psykisk påfrestning. Det framkommer att ett ökat behov av stöd behövs och att det ligger brister i det. Resultatet innehåller fyra huvudkategorier: Att veta ger trygghet, sorgens olika uttryck, vägen mot välbefinnande & barnets ökade behov av stöd från omgivningen.

    Diskussion: Många barn bär på känslan av ensamhet och oro. Känslan av att inte uppleva delaktighet och nedsatt tillgänglighet gällande information, stöd och råd. Sjuksköterskan skall ha ökade kunskaper inom mötet med dessa barn, ha förståelse för att varje barn är unikt och att individanpassa information, stöd och råd.

  • 63.
    Alawinya, Sairan
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Solaimani, Awin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    En vissnande blomma: Upplevelsen av att leva med ALS2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Amyotrofisk lateralskleros (ALS), är en neurologisk sjukdom som drabbar årligen omkring 200 personer i Sverige. Sjukdomen angriper det motoriska nervsystemet där nervcellerna gradvis dör och som i sin tur leder till en successiv försvagning av kroppens muskler. Längre fram i sjukdomsförloppet blir både armar och ben totalt förlamade, därefter förlorar patienten även tal och sväljförmågan medan känslor och tankar förblir opåverkade. Överlevnadstiden efter att diagnosen har ställts är mindre än fem år. Grundorsaken till sjukdomen ALS är ännu okänd och det har fortfarande inte hittats något botemedel mot denna sjukdom. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. En kvalitativ studie, baserad på narrativ analys användes som metod till arbetet. För att besvara syftet, analyserades självbiografiska böcker. I studiens resultat framkom upplevelsen av både lidande och välbefinnande som en del i patienternas vardag samt upplevelse av förlorat kontroll över den egna kroppen. Patienterna plågades av tanken på att deras liv hade begränsats och att de numera var beroende av andras hjälp för att klara sig genom sin vardag. Något som ökade deras välbefinnande och fick patienterna att sträva mot sjukdomen, var all stöd och hjälp som familjen bidrog med. Att fortsätta med tidigare sysselsättningar så länge kroppen orkade, fick patienterna att må bättre och gav en känsla av välbefinnande. För att kunna utföra en god specifik omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan i möte med patienterna är respektfull och empatisk.

  • 64.
    Albertsson, Alice
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Persson, Martin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Den smärtsamma verkligheten: En enkätstudie om sjuksköterskans stress på arbetsplatsen2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskeyrket innebär ofta långvarig stress och bristfällig arbetsmiljö. Personalbrist, hög arbetsbelastning och bristande inflytande på arbetsplatsen är orsaker till att sjuksköterskor väljer att sluta inom yrket. För lite forskning gällande den upplevda stressen på arbetsplatsen inom sjuksköterskeyrket råder. Därför finns anledning till ökad kunskap kring ämnet. Syftet med studien är att undersöka i hur hög utsträckning sjuksköterskor upplever stress i sin arbetsmiljö, och studien är baserad på 1044 yrkesverksamma sjuksköterskor över hela landet som är medlemmar i Facebookgruppen ”Sjuksköterskan”. Dessa personer har fått svara på enkäten Work Stress Questionnaire med 21 frågor.

    Resultatet från denna studie visar att arbetsbelastningen ökat och personalen har inte möjlighet att påverka beslut som tas på arbetsplatsen. Konflikter är också förekommande där chefen, i de flesta fall, inte gör något för att lösa dessa konflikter. Sjuksköterskorna sätter höga krav på sig själva och är mycket engagerade i arbetet, men har ofta svårt att sätta gränser. Resultatet visar också att en hög andel har svårt att hinna med familj, vänner och fritidsintressen. Det finns tidigare studier med samma mätinstrument som visar att arbetsbelastningen och ansvarstagandet har ökat under de senaste åren. Eventuellt kan detta i slutändan innebära en risk för ökad utbrändhet och fler sjukskrivningar.

  • 65. Albertsson, P
    et al.
    Emanuelsson, H
    Karlsson, T
    Lamm, C
    Sandén, W
    Lagerberg, G
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Morbidity and use of medical resources in patients with chest pain and normal or near normal coronary arteries. Influences of the diagnostic angiogram1997Ingår i: American Journal of Cardiology, ISSN 0002-9149, E-ISSN 1879-1913, Vol. 79, nr 3, s. 299-304Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To evaluate morbidity and use of medical resources in patients with chest pain and normal or near-normal coronary angiograms: 2,639 consecutive patients who underwent coronary angiograms due to chest pain were registered. Two years thereafter all patients who showed normal or near-normal coronary angiograms were approached with a questionnaire regarding hospitalization during the last 4 years (2 years before and 2 years after angiography). All medical files were also examined. Of the patients who underwent angiography, 163 (6%) had no significant stenoses, and of these, 113 showed complete normal angiograms and 50 showed mild (i.e. <50%) stenoses. During the 2 years before diagnostic angiogram, 66% of the patients were hospitalized compared with only 35% during 2 years after angiography (p <0.001). The reduction in hospitalization was due to curtailed utilization of medical resources for cardiac reasons; mean days in hospital was 6.6 days before angiography versus 2.8 days after (p <0.001). There were no significant differences in hospitalization when comparing patients with mild stenoses and completely normal angiograms. There were, furthermore, no differences between patients with positive or negative exercise tests. Thus, the need for hospitalization is significantly reduced after a diagnostic angiogram reveals normal or near-normal coronary arteries.

  • 66.
    Albihn, Elisabet M.
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Persson, Ylva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Upplevelsen av att som anhörig ställas inför ett beslut gällande organdonation2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vad anhöriga har för syn på organdonation påverkar deras beslut, i en situation där den anhörige tvingas fatta ett för någon annan. Familjerelationer och bemötandet av vårdpersonal samt tidigare erfarenheter av sjukvården är ytterligare faktorer som påverkar närståendes inställning till donation. Detta ställer höga krav på sjuksköterskan. Både vad gäller att identifiera de anhörigas behov och tillfredsställa dem, samt att förhålla sig neutral och stöttande i donationsfrågan så att de anhörigas beslut inte heller blir påverkat av någon annan. Det är även betydande att vårdpersonal är införstådda med att det endast är de anhöriga som kan och ska fatta detta beslut och att beslutet måste respekteras oavsett utgång. Syftet var att identifiera och sammanställa tidigare studier och dess resultat, gällande upplevelser och känslor hos anhöriga som ska ta ställning om organdonation, då kännedom om den avlidnes önskan är avsaknad. Uppsatsen är en litteraturöversikt som grundats på kvalitativa artiklar. Nio artiklar har blivit granskade, analyserade och sammanställda. Resultatet presenteras som fem kategorier. Dessa är aspekter av tid, religiösa/kulturella/etiska aspekter, upplevelsen av att bli beslutsfattare, känslor kring beslutet samt sjuksköterskans roll vid beslutstagandet. Till stöd för diskussionen har vårdteoretisk litteratur och aktuell forskning använts.

  • 67.
    Albrektsson, Ingrid
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Säker, Sanna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Rätt eller fel? Föräldrars val kring medicinering av barn med ADHD2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diagnosen ADHD har varit mycket omdiskuterad, dels för att läkare och forskare inte har varit överens om dess patologiska förklaring, behandling eller ens om dess existens och detta har fångat författarnas intresse. Syftet är att belysa föräldrars upplevelse och inställning till medicinering av sina barn med ADHD. Studien är en litteraturöversikt enligt Friberg med analys av sju kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Familjen kring det diagnostiserade barnet, Barnet med ADHD och Andras åsikter om diagnos/behandling av barnet med ADHD med tillhörande nio subkategorier. I diskussionen tas upp bland annat skillnaden mellan mödrar och fäders inställning till ADHD och medicinering och tankar kring anledningar till detta. Vidare diskuteras också påtryckningar föräldrar upplever från andra när det kommer till medicinering av barnet med ADHD samt hur de ser på sitt barns olika symtom och person.

  • 68.
    Al-Dury, Nooraldeen
    et al.
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.
    Rawshani, Araz
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.
    Israelsson, Johan
    Linnaeus University.
    Strömsöe, Anneli
    School of Health, Care and Social Welfare, Västerås.
    Aune, Solveig
    Sahlgrenska University Hospital.
    Agerström, Jens
    Linnaeus University.
    Karlsson, Thomas
    Sahlgrenska Academy.
    Ravn-Fischer, Annica
    Sahlgrenska University Hospital, University of Gothenburg.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Characteristics and outcome among 14,933 adult cases of in-hospital cardiac arrest: A nationwide study with the emphasis on gender and age.2017Ingår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 35, nr 12, s. 1839-1844, artikel-id S0735-6757(17)30451-5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To investigate characteristics and outcome among patients suffering in-hospital cardiac arrest (IHCA) with the emphasis on gender and age.

    METHODS: Using the Swedish Register of Cardiopulmonary Resuscitation, we analyzed associations between gender, age and co-morbidities, etiology, management, 30-day survival and cerebral function among survivors in 14,933 cases of IHCA. Age was divided into three ordered categories: young (18-49years), middle-aged (50-64years) and older (65years and above). Comparisons between men and women were age adjusted.

    RESULTS: The mean age was 72.7years and women were significantly older than men. Renal dysfunction was the most prevalent co-morbidity. Myocardial infarction/ischemia was the most common condition preceding IHCA, with men having 27% higher odds of having MI as the underlying etiology. A shockable rhythm was found in 31.8% of patients, with men having 52% higher odds of being found in VT/VF. After adjusting for various confounders, it was found that men had a 10% lower chance than women of surviving to 30days. Older individuals were managed less aggressively than younger patients. Increasing age was associated with lower 30-day survival but not with poorer cerebral function among survivors.

    CONCLUSION: When adjusting for various confounders, it was found that men had a 10% lower chance than women of surviving to 30days after in-hospital cardiac arrest. Older individuals were managed less aggressively than younger patients, despite a lower chance of survival. Higher age was, however, not associated with poorer cerebral function among survivors.

  • 69.
    Aldäng, Isabell
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Spahic, Ena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När det ofattbara blir en verklighet: En litteraturstudie om familjens upplevelse när barn drabbas av cancer2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år insjuknar omkring 300 barn i cancer i Sverige. Till följd av detta uppstår lidande för barnen men även för barnens familj och övriga anhöriga. Sjuksköterskan har som ansvar att lindra barnens lidande men även finnas som stöd för familjen. Sjuksköterskan är i behov av kunskap om barnen och familjens upplevelser för att kunna genomföra omvårdnad av god kvalitet. Att diagnostiseras med cancer kan vara en känslomässig storm för barnen och barnens familj. Syftet med studien var att beskriva hela familjens upplevelse när barn som drabbats av cancer. Studien består av en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och analyserades för att kartlägga familjens upplevelser. Resultatet visar två huvudteman, omställningar i tillvaron som beskriver familjens upplevelser kring den nya vardagen efter att diagnos fastställts. Det andra huvudtemat osäker tid beskriver familjens upplevelser av delaktighet och hur de kan finna tröst och stöd med hjälp av vårdpersonalen. Hela familjen är involverad i barnens vård och är i behov av information, tröst och omvårdnad. I diskussionen diskuteras resultatets huvudfynd. Slutsatsen är att det är viktigt att identifiera varje familjs unika upplevelser för att sjuksköterskan ska kunna ge en god och personlig omvårdnad för varje familjemedlem.

  • 70.
    Alexandersson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wallentin, Ylva
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Hur ska jag möta dig så att du vill möta mig igen?”: Distriktssköterskors erfarenheter av det vårdande mötet med personer med demenssjukdom2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal. Syftet med studien är att öka förståelsen för det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom. Att beskriva hur distriktssköterskor upplever mötet och samtalet med dessa personer samt hur det vårdande samtalet kan ge förutsättningar för att närma sig personens livsvärld.

    Fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra olika kommuner verksamma inom kommunal hälso- och sjukvård intervjuades. Metoden var kvalitativ med fenomenologisk inriktning och livsvärldsfokus. De transkriberade texterna har analyserats med innebördsanalys. Fem olika teman framträdde: att se personen bakom sjukdomen, visa förståelse för personens verklighet, att skapa en nära relation, personliga resurser som möjliggör det vårdande samtalet och det positiva mötet skapar kraft. Resultatet visar att för att kunna ha det vårdande mötet och samtalet behöver distriktssköterskan närma sig personens livsvärld och se personen bakom sjukdomsdiagnosen. För ett ömsesidigt möte och en nära relation behöver distriktssköterskan visa förståelse samt bekräfta de upplevelser och känslor som personen uttrycker. Att ha kunskap om de kommunikativa begränsningar som demenssjukdom innebär, samt en förståelse för hur det vårdande mötet kan minska konsekvenser av dessa begränsningar, är av stor vikt för distriktssköterskan. Vidare visade det sig att personliga resurser såsom humor och glädje kan användas och stärka relationen mellan personen med demenssjukdom och distriktssköterskan.

  • 71.
    Alexandersson, Hannes
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att möta det oväntade: Anestesisjuksköterskors upplevelse av att ställas inför en svårhanterad luftväg2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien kom till som en produkt av en kunskapslucka som existerar om anestesisjuksköterskornas upplevelser i kontexten av en svårhanterad luftväg. Inför en anestesi behöver anestesisjuksköterskan bedöma patientens luftvägar för att skapa sig en uppfattning av eventuella risker inför luftvägshanteringen. Dock händer det att en anestesisjuksköterska ställs inför en situation där luftvägshanteringen inte går som planerat trots en korrekt utförd bedömning av patientens luftvägar. En sådan situation benämns som en ”svår luftväg”. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att hantera en svår luftväg för att på det viset klä deras erfarenheter med ord och skapa en förståelse för vad det är som är viktigt att fokusera på i samband med hanteringen av en svår luftväg. För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer hölls med anestesisjuksköterskor som varit med om situationer där patientens luftvägshantering varit problematisk.

    Resultatet visar på att anestesisjuksköterskorna upplever känslor av stress i dessa situationer, de känner även en ansvarskänsla och upplever samarbetet med sina kollegor som avgörande för att reda upp situationen. De upplever det även som att förberedelserna inför anestesin var väldigt viktigt för hur situationen sedan utspelade sig. I samband med detta upplevde de även att reflekterande samtal efter en situation där luftvägshanteringen krånglat var mycket viktigt för hur de kunde hantera den stress de känt i samband med att luftvägshanteringen varit svår. I diskussionen framkommer att vissa områden inom verksamheten borde utvecklas utifrån vad resultatet visade. Det borde skapas mer tid tillgängligt för anestesisjuksköterskan inför en anestesi för att lära känna sin patient bättre. Det borde även utarbetas rutiner för strukturerade reflekterande samtal för anestesisjuksköterskan när de har varit med om svåra luftvägar eftersom det utifrån resultatet att döma är detta som gör att anestesisjuksköterskorna kan hantera den stress de känt i samband med situationen.

  • 72.
    Alexandersson, Katrine
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Intensive care: The significance of gender2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Jordan is a developing country which is taking measures to make the situation in the society more equal between males and females. Former research has showed that it, worldwide, sometimes is great differences between the genders in the health care. This thesis illuminates how it is to work in an intensive care unit and if there are differences between male and female intensive care nurses influencing on the provided care. Twenty intensive care nurses from four intensive care units at Jordan University Hospital were included in the study. Both field notes and an observation schedule were used to gather data. The field notes captured the overall experience of working in the intensive care area and were analyzed by thematic content analyze. The observation schedule concentrated on how long time was spent and which activities were performed bedside. Data from the schedule was compared between the units and between male and female intensive care nurses caring for male and female intensive care patients. The field notes showed that even if the units were busy and crowed the silence and calmness were present. Cooperation was essential and trust and knowledge were spread. Often a warm and comfortable feeling surrounded the personnel and they seemed to like it at work. The observation schedule showed that in the medical and surgical intensive care units the intensive care nurses spent more time and performed a greater number of bedside activities compared to the pediatric and main intensive care units. Female intensive care nurses who cared for male intensive care patients performed less bedside activities and when they cared for a female intensive care patient they spent less time bedside compared to the other groups. In all the units and all the groups the most frequent performed activity was to have a look at the equipment, followed by have a look at the patient. The results can however be questioned since it is a small study accomplished by a single researcher, in some few intensive care units at one hospital.

  • 73.
    Alexandersson, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cavrak, Ellinor
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors upplevelser i samband med tidigt missfall: Litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Av alla graviditeter slutar 20-25 % i missfall, av dessa sker 80 % innan vecka 14. Detta kan bero på exempelvis fel hos fostret eller infektioner hos kvinnan. Symtom kan vara smärtor och/eller vaginala blödningar. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelser i samband med tidigt missfall. Forskning visar att det är en stor psykisk och fysisk påfrestning för kvinnan, dock har vårdarna inte tillräcklig kunskap för att kunna möta kvinnan i situationen. Studien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa. Dessa har analyserats enligt modellen av Axelsson för att få fram vårt resultat.

    Resultatet visar att ett missfall för med sig många typer av känslor som för kvinnorna kan vara svåra att hantera, dessa känslor kan sedan följa kvinnorna under längre tid. De olika känslor som upplevs har identifierats som hjälplöshet, sorg, skam och ilska. Vårdarna visar sig ha otillräcklig kunskap gällande bemötande och vårdande av dessa kvinnor, eftersom kvinnorna upplever att de varken får stöd eller information angående sin situation. I texten skriver författarna om ”vårdarna”, i dessa innefattas sjuksköterskan och dennes roll. I diskussionen tas delvis upp fördelar och nackdelar med vald metod. Vi tar även upp viktiga aspekter ur resultatet, som exempelvis vikten av stöd i olika former och förbättring av vården, samt våra tankar kring dessa.

  • 74.
    Alexandersson, Sanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Billerfors, Christine
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Unga blivande mödrars tankar kring amning: En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Amning har positiva effekter för både barnet och dess mamma. Bröstmjölken ger barnet den näring det behöver. Amning främjar viktnedgång samt förebygger sjukdomar hos mamman. Amningen bidrar till att skapa närhet och en relation mellan barnet och mamman. Trots fördelarna, har amningen minskat de senaste åren och detta främst bland yngre mödrar, upp till och med 24 år. En bidragande orsak är kvinnornas inställning till amning.

    Syftet med studien är att beskriva unga blivande mödrars tankar kring amning. En förståelse för de tankar som finns kan underlätta barnmorskans arbete med att stötta unga mödrar och uppmuntra dem till amning. Studien genomförs som en kvalitativ intervjustudie och det material som samlas in analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tio gravida kvinnor mellan 18 och 24 år intervjuades. I resultatet framkom att amning är komplext och att både positiva och negativa tankar kring amning fanns hos unga blivande mödrar. Tankarna delas in i fem kategorier  ”Att känna sig osäker”, ”Att inte vilja begränsas”, ”Att vilja amma”, ”Att amma är bra”, samt ”Att ha tilltro till den egna kroppen”. I diskussionen förs ett resonemang kring om de yngre blivande mödrarnas tankar kring amning skiljer sig från de lite äldre blivande mödrarnas samt om åldern påverkar inställning till amning. Det är av yttersta vikt att unga gravida kvinnor får stöd och kunskap som stärker självkänslan och möjligheterna till en lyckad amning

  • 75.
    Alexandersson, Tom
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bredin, Per
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Oprofessionella attityder mot psykiskt sjuka patienter hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som arbetar inom somatisk vård2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett ökande problem i dagens samhälle är det minskade antalet slutenvårdsplatser för patienter som behöver psykiatrisk vård. Detta medför att fler och fler psykiskt sjuka patienter vårdas inom somatisk vård, vilket i sin tur leder till att många sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kommer att möta patienter som lider av någon form av psykisk sjukdom. Okunskap om hur dessa patienter skall vårdas kan försämra vårdrelationen. Att förstå vilka faktorer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som påverkar vården av psykiskt sjuka är viktigt för att minska både lidandet av själva sjukdomen och vårdlidandet för dessa patienter. Syftet är att beskriva en sammanfattning av den forskning som finns om attityderna till psykiskt sjuka människor hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som arbetar inom somatisk vård. De åtta inkluderade studierna har en kvantitativ ansats och de hittades efter sökning i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Psychinfo. Resultatet visar att erfarenhet av att vårda psykiskt sjuka patienter medför att attityderna hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter mot dessa människor förbättras och att äldre vårdare med mer livserfarenhet känner större säkerhet i vårdandet av dessa patienter. Dessutom framkom att såväl verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom psykiatrisk vård under sjuksköterskeutbildningen som vidareutbildning efter examen, medför en positivare inställning till psykiskt sjuka människor.

  • 76.
    Alexandersson, Tom
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nordqvist, Sanne
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ständig tillsyn: Vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård är ofta i behov av ständig tillsyn, eller extravak, utifrån exempelvis förhöjd suicidrisk. Rutiner för ständig tillsyn är olika över landet men det finns exempel där vuxenpsykiatrin ombesörjer ständig tillsyn även på somatisk vårdavdelning. Det ställer krav på samarbete och kompetens. Studiens syfte var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa under ständig tillsyn på somatisk vårdavdelning. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa intervjuer varav två fokusgruppintervjuer och två individuella intervjuer med vårdpersonal från vuxenpsykiatrisk och somatisk vårdavdelning. Av de transkriberade intervjuerna gjordes en innehållsanalys som resulterade i fyra teman med totalt tolv kategorier. Resultatet visade att vårdpersonal från somatisk vård känner en trygghet av att ha vårdpersonal med rätt kompetens som utför ständig tillsyn. Samtidigt beskriver vårdpersonal från psykiatrisk vårdavdelning att de känner en otrygghet av att vårda patienter i en okänd vårdmiljö. Båda grupper såg gynnsamma effekter av ett gott samarbete samtidigt som de upplevde oklarheter kring varandras roller i omvårdnaden. Det finns en otydlighet kring syftet med ständig tillsyn och vårdpersonalen från psykiatrisk vård upplevde att de ofta inte fick tillräcklig information om patienten. Ständig tillsyn på somatisk vårdavdelning beskrevs ofta som en tveksam åtgärd. Studien visar att det finns behov av att se över rutiner för ständig tillsyn på somatisk vårdavdelning och att det finns behov av ökade utbildningsinsatser kring psykisk ohälsa för vårdpersonal inom somatisk vård.

  • 77.
    Alfredsson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Jeanette
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att det är vanligt att barn söker skolsköterskan för återkommande smärta, såsom huvudvärk och magont, där organiska orsaker inte kan påvisas. Ofta är smärtan psykosomatisk till följd av negativ stress. Det är därför av betydelse att skolsköterskan kan kartlägga barn med återkommande smärta och tidigt sätta in stödinsatser för att förebygga lidande, främja framgång i skolarbetet samt göra det möjligt för eleven att fullfölja sin utbildning på ett tillfredsställande sätt.

    Studiens syfte är att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Författarna genomförde tre fokusgruppintervjuer med tio skolsköterskor. Resultatet presenteras under fem huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna var; skolsköterskan vill veta varför barnet har ont, att sträva efter att ta bort smärtan, att ge elever verktyg för att underlätta smärta, att ta hjälp av andra i omgivningen att hantera smärtan samt skolsköterskans ansvar i att hantera smärta.

    Resultatet visar att skolsköterskorna ofta möter elever med psykosomatisk smärta. Genom samtalet kan skolsköterskorna lindra oro samt hjälpa eleverna att finna orsaken till varför de har ont. De kan i samtalet också ge eleven verktyg till att lindra smärtan. Samverkan med föräldrar och andra yrkesgrupper är nödvändigt för att kunna hantera och arbeta hälsofrämjande hos barn med psykosomatisk problematik.

  • 78.
    Alfredsson, Katarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Andersson, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av att leva med sjukdomen diabetes2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes är ofta förknippad med livsstilsfaktorer. I många fall kan sjukdomen förebyggas eller behandlas för att minska risken för framtida komplikationer. Distriktssköterskan ska stödja och stärka patienten i sin egenvård utifrån personens livsvärld. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av att leva med diabetes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Åtta diabetespatienter deltog i studien och beskrev att de planerade och anpassade sin livsstil genom att försöka följa kostråd, motionera och upprätthålla goda rutiner, för att få en jämnare blodglukos och minska risken för komplikationer i framtiden. De upplevde inte att det var något problem att leva med diabetes, men det framkom även att det var svårt att följa en sund livsstil dagligen. Mötet med distriktssköterskan upplevdes vara positivt, att få råd och stöd i sin behandling. Deltagarna hade kunskap om att en sund livsstil är viktig för att upprätthålla hälsan. Det är viktigt att stärka patienten i sin hälsoprocess till att öka sin empowerment. Studien kan bidra till ökad förståelse för diabetespatienters livsvärld vilket i förlängningen leder till ökad trygghet och minskat lidande.

  • 79.
    Alfredsson, Ola
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson, Jennie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital Psykiatrisk Resurs - Bedömning och behandling av patienter med psykiatriska symtom prehospitalt: En kvantitativ studie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Ångestsyndrom drabbar cirka 25% av befolkningen och årligen begår cirka 1100 personer suicid. Ambulanssjuksköterska har en bred kompetens gällande somatiska åkommor men i grund- och specialistutbildningen läggs liten vikt på psykisk ohälsa. Detta kan medföra att patienter med psykisk ohälsa ej bedöms och vårdas optimalt. Sahlgrenska Universitetssjukhus genomförde 1 oktober – 31 december 2015 ett projekt, Prehospital Psykiatrisk Resurs (PPR). Projektet innebar att en bedömningsbil, normalt enkelbemannad av en ambulanssjuksköterska, bemannades med en psykiatrisjuksköterska och en ambulanssjuksköterska. Psykiatrisjuksköterskan har triagerat patienterna med hjälp av psykRETTS och alla patienter inom projektet har sorterats utifrån symtom enigt Emergency Symtoms and Signs (ESS) och vitalparametrar. Denna enhet tilldelades ärenden där larmcentralen misstänkte att det förekom  psykisk ohälsa.

    Syftet var att beskriva de psykiatriuppdrag enheten larmades ut på utifrån patientkarakteristiska, symtom och diagnos samt beskriva omhändertagandet som gavs av PPRsjuksköterskan. Under studiens period bedömdes 91 patienter, 46% lämnades hemma, med eller utan hänvisning till annan vårdinstans, och 54% transporterades till slutenvården.  Det är en relativ ung population i denna patientgrupp och majoriteten av patienterna var kvinnor. Flertalet har haft kontakt med psykiatrin tidigare och hälften har en psykiatrisk diagnos.  Ångest, suicidbedömning och missbruk var de vanligaste ESSkoderna. En minoritet av patienterna fick en fullständig bedömning av sitt somatiska tillstånd. Resultatet tyder på att ångest är en vanlig anledning till att söka akut hjälp. Förslag på utbildningsinsatser inom prehospital akutsjukvård gällande psykisk ohälsa kan bestå av utökade behandlingsriktlinjer (läkemedel), introduktion av bedömningsinstrument, t.ex. suicidstegen, samt införande av vårdkedjor för att slussa patienterna till rätt hjälp.

  • 80.
    Alfridsson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rydén, Camilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelse av psykisk och fysisk hälsa efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att följa upp patienten i eftervården samt att se till så patienten får möjlighet till rehabilitering. Hjärtinfarkt är ett stort hälsoproblem i världen. I Sverige drabbas cirka 28 000 personer per år. Med nya behandlingsmetoder och ny forskning dör färre människor av hjärtinfarkt idag än för tio år sedan. Syftet med detta examensarbete är att vi som sjuksköterskor ska få ökad kunskap om patienters upplevelser efter att ha drabbats av hjärtinfarkt.

    Examensarbetet är en litteraturstudie som är utformad efter Axelssons metod. Vi har granskat tio stycken artiklar och utifrån dem format tre teman -Känslomässiga upplevelser, Kroppsliga upplevelser och Sociala nätverk. Deltagarna upplevde rädslor för att drabbas av hjärtinfarkt igen och de hade svårigheter att lita på sin kropp. Trötthet och utmattning påverkade det dagliga livet och begränsade vardagen för dem. Det familjära och det professionella stödet gav deltagarna motivation till livsstils förändringar. Det gav dem också en känsla av trygghet samt samhörighet. I diskussionen diskuteras sköterskans vårdande roll och vikten av rätt information och professionellt stöd. Som sjuksköterskor har vi ansvar för att patienten får rätt stöd och information från början. Detta kan minska risken för att rädslan ska ta över. Samtidigt som patienten vågar ta steget mot ett hälsosammare liv. Bristande information kan leda till onödigt lidande och onödiga begränsningar i patientens vardag.

  • 81.
    Alfridsson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Verheul, Joeri
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förekomsten av prehospital spinal immobilisering: En pilotstudie med fokus på den äldre patienten2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen drabbas ett stort antal patienter av traumatiska händelser och anses vara i behov av prehospital spinal immobilisering. Den spinala immobiliseringen betraktas som en skyddande åtgärd för misstänkta frakturer i kotpelaren. Evidensen för behandlingsmetoden är svag och det finns risker med behandlingsmetoden. Dessutom är riktlinjerna kring när spinal immobilisering är tillämpbar omfattande och lämnar utrymme för egna tolkningar.

    Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av prehospital spinal immobilisering utifrån ålder och i relation till trauma enligt Prehospital Trauma Life Supports (PHTLS) kriterier samt hur den prehospitala immobiliseringen påverkar förekomsten av vårdkomplikationer hos äldre.

    Metod: Studien är en deskriptiv retrospektiv journalgranskningsstudie med kvantitativ ansats. Urvalet som undersöktes var de 1000 första primära ambulansuppdragen inom Sahlgrenskas upptagningsområde för varje kalendermånad under 2016. Patienterna som inkluderades bedömdes i enlighet med ESS 30 (skada nacke/hals), ESS 31 (Skada buk/bäcken; thorax/rygg) eller ESS 39 (Traumaalgoritm).

    Resultat: Falltrauman har visat sig utgöra det vanligaste traumat och dessutom traumat med störst  andel kotpelarfrakturer. Andelen kotpelarfrakturer var lägst i gruppen som varit med om en trafikolycka i skyddat fordon såsom bil, buss eller spårvagn. Män i alla åldrar var mest benägna att drabbas av en kotpelarfraktur. Oavsett om den äldre patienten fått en kotpelarfraktur eller ej så visar studien att äldre generellt har en betydligt längre vårdtid. Trots den lägsta andelen spinala skador blev majoriteten av patienterna som sökte, relaterat till en trafikolycka i skyddat fordon prehospitalt spinalt immobiliserade. Trots högre andel skador blev patienter som råkat ut för ett falltrauma mer sällan spinalt immobiliserade. Hälften av samtliga konstaterade kotpelarfrakturer blev prehospitalt spinalt immobiliserade.

    Slutsats: Falltrauman bör spinalt immobiliseras betydligt oftare än vad som görs. Patienter >65 år som utsatts för ett trauma har betydligt fler vårddagar än de yngre. Större studier behöver genomföras för att kunna generalisera skadepanorama samt komplikationer till följd av spinala immobiliseringsförfaranden prehospitalt.

  • 82. Alfvén, Gösta
    et al.
    Caverius, Ulla
    Nilsson, Stefan R
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Smärta hos barn och ungdomar ett eftersatt område2012Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 109, nr 19, s. 966-967Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En enkät om organisationen av omhändertagandet av akut och återkommande smärta hos barn har besvarats av 26 av landets 34 barnkliniker. Drygt en tredjedel av dessa har organiserad verksamhet för akut och/eller långvarig smärta. En femtedel av barnklinikerna har en verksamhet som är specifikt organiserad för barn. Flertalet av dessa mottagningar är bemannade med deltidsarbetande personal. Endast två läkare och fyra sjuksköterskor arbetar heltid med dessa frågor, och antalet psykologer och sjukgymnaster är begränsat.

  • 83.
    Ali, Amina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Osman, Samira
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Utmaningar i vården: En litteraturstudie om sjuksköterskans upplevel2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle återspeglas i dagens sjukvård. Sjuksköterskor möter idag patienter med invandrarbakgrund och kan därmed uppleva svårigheter att förstå dessa patienters behov på grund av språkhinder och/eller kulturella skillnader. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Vi använde oss av en litteraturstudie där 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats och analyserats enligt Evans (2003) modell. Analysen resulterade i följande fem teman; Språkbarriär – ett hinder för god omvårdnad, Tolkens för - och nackdelar, Anhöriga - på gott och ont, Att uppleva bristfällig kulturkompetens, Upplevelsen av både positiva och negativa fördomar och förutfattade meningar. I diskussionen lyfter författarna fram samtliga teman för att de är av betydelse för sjuksköterskan i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Sjuksköterskorna i dem studerade artiklarna upplevde frustration och missnöje eftersom de inte kunde tillgodose en god omvårdnad till patienter med invandrarbakgrund.

  • 84.
    Ali, Ayan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Moreno Johansson, Eva
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förekommer mest hos vuxna personer. Dock kan sjukdomen förekomma hos yngre personer. Antal personer som drabbas av diabetes typ 2 har ökat i hela världen. Den kraftiga ökningen av diabetes typ 2 orsakas mest av övervikt och fetma. Livsstilsvanor som kostvanor och fysisk inaktivitet har stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen. Att drabbas av diabetes typ 2 kräver anpassning till de nya förändringar och restriktioner som sjukdomen medför.

    Syftet med examensarbete var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Vilket resulterade i två huvudteman och fyra subtema: Brist av struktur i vardagen med följande subteman: livsstilsförändringar och behov av kunskap, stöd och undervisning. Den andra huvudtema var: Upplevelse av konstant inre kamp med följande subtema: kost som en daglig kamp och bristande kontroll i vardagen som subteman. Metoden som användes till arbetet var litteraturbaserad och bygger på åtta kvalitativa artiklar som analyserades enligt Friberg (2012, ss.81–94). I samtliga valda artiklar till examensarbetets resultat framkom att patienterna hade en konstant kamp för att hantera sin vardag med sjukdomen. Det fanns ett behov av undervisning och stöd. Utifrån sitt professionella förhållningssätt kan sjuksköterskan ge individuell anpassad stöd till patienten.

  • 85.
    Ali, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anjam, Noshin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Utmaningar och möjligheter med livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Livsstilsfaktorer som ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet, rökning och övervikt kan påverka uppkomsten av typ 2-diabetes. Med åren drabbas fler individer av sjukdomen och idag är typ 2-diabetes en växande folksjukdom. Sjukdomen kan inverka på vardagen och minska livskvalitén.  Fysisk aktivitet och kost som egenvård skapar goda förutsättningar för att öka livskvalitén och möjligheten till att leva ett gott liv. Att vara fysiskt aktiv och äta hälsosamt kan betraktas som svårt och att sköta egenvård är besvärligt utan råd. Syftet är att beskriva betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter med typ 2-diabetes. Litteraturstudien bygger på elva artiklar, sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Under analysens gång skapades huvudkategorier som bland annat belyser behandling av fysisk aktivitet och kost samt ett behov av ökad kunskap och motivation för att fullgöra sin egenvård.

    Resultatet påvisar att motivation, kunskap och detaljerad rådgivning behövs för att upprätthålla livsstilsförändringar. Många hinder till att upprätthålla balansen av livsstilsförändringar relateras till det sociala livet. Det är viktigt att personer med diabetes får detaljerad rådgivning och motivation för att fortsätta med hälsofrämjande åtgärder. Det finns stöd för att patienter är i behov av ny kunskap när livsstilsförändringar blir aktuella. Kunskapen behöver anpassas efter individidens individuella behov eftersom människor har olika ursprung och olika uppfattningar om hälsa och ohälsa. Vårdrelationens betydelse har även en påverkan på betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter. En förtroendefull relation med konkret rådgivning är en förutsättning för att patienten ska kunna ta till sig ny kunskap. Det är viktigt att sjuksköterskan alltid utgår från patientens livsvärld i vårdandet och tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. För att patienten ska kunna anpassa sin livssituation till nya mönster och vanor krävs stöd från sjuksköterskan och även att sjuksköterskan har kunskap om möjligheterna som finns för patienten.

  • 86.
    Ali, Maimun
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Chaimoon, Ansaree
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Palliativ vård: Patienters upplevelse av att vara i palliativt skede2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den palliativa vården är att öka livskvalitén för patienter i ett palliativt skede genom att lindra det fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga lidandet hos patienten. Förutom att behandla patienten syftar även den palliativa vården till att ge stöd och hjälp till den sjuka patientens anhöriga och närstående. Grundinställningen i den palliativa vården är att alla människor är lika värda och vård ska erbjudas oavsett ålder eller bakomliggande sjukdomsdiagnos. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av att vara i ett palliativt skede. Uppsatsen är en litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa artiklar och analyseras med hjälp av Axelssons analysmetod. Utifrån fem olika huvudteman med tillhörande undertema presenteras studiens resultat, se tabell 3. Huvudteman är kommunikationsbehov, olika dimensioner av lidande, förändrad självbild, hopp i olika dimensioner och platsens betydelse.

    Resultat visar att en god kommunikation mellan vårdaren och den palliativa patienten ökar patientens förtroende för vårdaren och bidrar till att patienterna känner trygghet och delaktighet. Resultatet visar även att patienten upplever lidande, det vill säga psykologiskt, fysiologiskt, socialt samt existentiellt/andligt lidande. Vidare visar resultatet att miljön som patienten vårdas i har betydelse för hur patienten upplever det palliativa skedet. I diskussionen belyses vikten av att sjuksköterskan har ett etiskt förhållningssätt i den palliativa vården. Att ha ett etiskt förhållningssätt innebär att vara öppen, lyhörd, uppmärksam och att respektera patienten som en värdig individ. Vilket är en förutsättning för att kunna tillgodose och förstå patientens behov och önskemål. Diskussionen behandlar även förutsättningar för att säkerställa en hög kvalité och utveckla den palliativa vården. En grundläggande förutsättning är att vården är evidensbaserad och att vården genomförs utifrån sjuksköterskans helhetssyn.

  • 87.
    Ali, Zainab
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Axelsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av att möta barns smärta: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur smärta upplevs beror på fysiska, psykiska, sociala, andliga och existentiella faktorer samt kön, ålder och tidigare erfarenheter, vilket innebär att smärta är en subjektiv upplevelse som dessutom blir komplex. International association for the study of pain, IASP:s beskrivning av smärta innebär att upplevelsen av smärta är verklig för den som uttrycker smärta oavsett från vad som hittas vid en smärtutredning. Sjuksköterskan ska vårda barn enligt hälso- och sjukvårdslagen och ha barnets bästa i åtanke. Sjuksköterskans ansvar är att kunna bedöma och lindra barnets smärta samtidigt som hon skapar en relation till barnet för att kunna ge god vård. Sjuksköterskan ska också stödja föräldrarna och ge dem information.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av att möta barns smärta inom slutenvården. Som lämplig metod till det formade syftet valdes en systematisk litteraturstudie för att belysa och sammanställa forskningsresultat som finns inom det berörda området. Studiens resultat baserades på 14 artiklar som analyserats och kategoriserats. Resultatet visar att sjuksköterskan känner sig frustrerad och otillräcklig när barnets smärta inte kan lindras. Både främjande och hindrande omständigheter påverkade sjuksköterskans smärtbedömning och smärtlindring. En relation till barnet och föräldramedverkan underlättade sjuksköterskans bedömning och lindring av smärtan. Sjuksköterskans ålder, erfarenhet och utbildning korrelerade med sjuksköterskans kompetensnivå. Många sjuksköterskor observerade barnets beteende som bedömningsunderlag och litade inte på barnets skattning av sin smärta när barnet inte visade ett smärtbeteende. Sjuksköterskans ansvar är att ge god smärtlindring som kan underlättas genom att skapa en relation med barnet och lyssna på barnet. Sjuksköterskan måste se till alla behov som barnet har, även de psykiska och emotionella. Genom utbildning kan sjuksköterskans kunskap och attityder gentemot barns smärta och smärtlindring öka så att barnets vård optimeras och lidandet minskar.

  • 88.
    Alkhalil, Tatjana
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Marek, Victoria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Effekter av medelhavskost vid diabetes mellitus typ 2: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Typ 2-diabetes är en snabbväxande sjukdom, som ofta är livsstilsrelaterad. Kostomläggning utgör basen för diabetesbehandling. Målsättningen med kostbehandling är att främja hälsa och minska risken för komplikationer. Att drabbas av typ 2-diabetes kan innebära att patienter behöver lära sig om hälsosamma kostvanor. Sjuksköterskans roll är att undervisa och bistå patienter med aktuell kunskap avseende kostförändringar. Personens unika livsvärld utgör utgångspunkten i patientundervisning som syftar till patientens lärande. På senare år har medelhavskost kommit i fokus, som ett eventuellt alternativ bland diabeteskoster. Denna kosthållning tycks ha gynnsam påverkan på en rad riskfaktorer såsom kroppsvikt, blodsocker, blodfetter och blodtryck.

    Syftet med studien var att kartlägga effekter av medelhavskost vid diabetes mellitus typ 2 för att kunna ge kunskap och stöd till diabetespatienter. Metoden som användes var en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats valdes. Materialet analyserades med hjälp av Fribergs (2017, ss. 148-149) analysmodell. Resultatet påvisade att konsumtion av medelhavskost leder till viktminskning, signifikanta förbättringar av HbA1c och fasteglukos, minskning av totalkolesterol, LDL-kolesterol, triglycerider samt reducering av systoliskt och diastoliskt blodtryck. I resultatet framkom både förbättring och försämring av HDL-kolesterol. Kunskap om medelhavskostens hälsofördelar skapar bättre förutsättningar när det gäller kostrådgivning och kan inkluderas i patientundervisning vid typ 2-diabetes. Sjuksköterskans uppgift är att stödja patienters lärande genom att överföra aktuell kunskap om medelhavskostens positiva effekter på samtliga riskfaktorer som har ett samband med diabeteskomplikationer.

  • 89.
    Allhage, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Löfberg, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Anestesisjuksköterskans erfarenheter av mötet med vuxna stickrädda patienter: en kvalitativ intervjustudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier visar att ungefär var tionde patient upplever stickrädsla, en rädsla för nålstick som gör att de undviker att söka vård vilket i sin tur kan leda till hälsoproblem på lång sikt. Att utföra venpunktion är en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och hur hon hanterar patientens stickrädsla är av stor betydelse för hur patienten upplever vården som helhet. Anestesisjuksköterskan ska genom dialog med patienten bekräfta patientens rädsla och hjälpa patienten att känna trygghet på bästa sätt. När patienten upplever lidande på grund av vård, i detta sammanhang venpunktion uppstår vårdlidande och detta vårdlidande kan anestesisjuksköterskan förebygga. Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av mötet med vuxna patienter med stickrädsla. Åtta anestesisjuksköterskor intervjuades på fyra olika operationsavdelningar i Västsverige. Studien har en kvalitativ ansats och de utskrivna intervjuerna är analyserade med innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; stödjande faktorer och hindrande faktorer för anestesisjuksköterskan i mötet med den stickrädda patienten samt patientnära faktorer som påverkar mötet. Anestesisjuksköterskorna utför omvårdnadsåtgärder för att minska patientens vårdlidande och har som mål att göra det bästa för patienten. De ser och tolkar patienternas tecken på rädsla och bemöter dem utifrån dessa. Anestesisjuksköterskornas erfarenhet och kunskap gör att de blir trygga i sin yrkesroll och kan på så sätt skapa en trygghet hos patienten.

  • 90.
    Allison, Frida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Arola, Marjut
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ungdomars upplevelser av att leva med Diabetes Mellitus typ 1: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes Mellitus typ 1 är den vanligaste livshotande sjukdomen bland ungdomar idag och antalet ungdomar som insjuknar ökar. Det är den totala bristen på hormonet insulin som ligger till grund för sjukdomen. Diabetes Mellitus typ 1 är en allvarlig kronisk sjukdom som inte går att förebygga och inte heller att förutse.

    Studiens syfte var att belysa ungdomars upplevelser och erfarenheter av att leva med Diabetes Mellitus typ 1. För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt. Forskningsresultat hämtades från nio publicerade artiklar genomförda med kvalitativ respektive kvantitativ metod. Dessa sammanställdes för att kunna skapa en översikt över ungdomarnas upplevelser kopplat till sin sjukdom samt den förändring som medföljer. I resultatet framkom tre teman; Att leva med ständig ängslan, Att acceptera sin sjukdom, Att inte vara ensam, samt åtta subteman. Dessa belyser ungdomars upplevelser av att leva med Diabetes Mellitus typ 1 och de känslor samt upplevelser som kommer med sjukdomen. Vidare menar författarna att mer kunskap behövs för att skapa bättre förutsättningar för sjuksköterskan att möta ungdomar som drabbats av Diabetes Mellitus typ 1. Genom att möta ungdomarna där de befinner sig känslomässigt kan det öka möjligheten för välbefinnande och med det upplevelse av hälsa.

  • 91. Allwood, Jens
    et al.
    Jensen, MikaelHögskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kognitionsvetenskap2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 92.
    Alm Borgenstierna, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hermansson, Hanna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av palliativ vård2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativ vård innebär vård i livets slutskede där sjukdomen inte längre går att bota. För att uppnå god omvårdnad inom palliativ vård behöver vårdpersonalen inneha kunskap om hur man lindrar den döende patientens smärtor, både de fysiska och de psykiska. Omvårdnadens mål är att främja hälsa, minska lidande och ge patienten ett värdigt slut. Vård av döende patienter är speciellt svårt eftersom de ofta visar starka känslor som sjuksköterskor behöver kunna hantera på ett bra sätt för att lidandet ska kunna lindras. Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård. Studien baseras på en litteraturstudie där sju kvalitativa artiklar med patienters upplevelser analyseras utifrån Evans (2003) modell. De flesta artiklar är hämtade från databasen Cinahl. Litteratursökningen resulterar i sju artiklar som analyseras och används i resultatet. Analysen ger upphov till tre teman: Känna lidande, Känna rädsla och Känna trygghet och välbefinnande. I temat Känna lidande berättade patienter att de vill ha sin personliga värdighet bevarad och respekterad, att människor inte ska känna medlidande samt att brist på information leder till negativa situationer. I temat Känna rädsla beskriver deltagarna bland annat rädslan för smärta, rädslan för att förlora sin självständighet och rädslan för sjukhusvistelsen. I det sista temat Känna trygghet och välbefinnande framkommer det att vårdrelationen behöver bygga på förtroende för att patienter ska känna sig trygga, sedda och bekräftade. För åtskilliga patienter som vårdas i livets slutskede är hoppet en central del. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskans vårdande ska genomsyras av en helhetssyn på människan och att en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter att lindra patientens lidande. Vidare framkommer det att det är viktigt att upprätthålla hoppet hos en döende patient, att sjuksköterskan har ett stort ansvar i patientens smärtbehandling och att en god vårdrelation där kommunikationen fungerar väl förhindrar onödigt lidande.

  • 93.
    Alm, Jan-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Öström, Mikael
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Triage i primärvården: Ett sätt att uppfylla behovsprincipen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige har valt att ha en första linjens sjukvård som är tänkt att fånga upp invånarna och remittera vidare i systemet om det behövs, det som idag kallar primärvården eller Närhälsan. I Sverige finns det cirka 1100 vårdcentraler varav 40% bedrivs i privat regi. Det finns även en väl utvecklad egenvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning via web och telefon. Många vårdcentraler erbjuder också telefonrådgivning eller tidsbokning via telefon. Där ses ett problem då de vårdsökande kanske inte kommer fram via telefon och att det inte alltid är de med mest behov som får en tid bokad?

    Syftet med denna studie är att försöka hitta strategier vilka inte bryter mot behovsprincipen och som ger de vårdsökande en lättillgänglig första kontakt med vården. En litteraturstudie har genomförts och 12 artiklar har granskats och analyserats. Resultatet av denna studie visar på vissa faktorer vilka kan påverka primärvården: (1) öka patientflödet, (2) öka resurserna och tillgängligheten, samt (3) öka råd och vård via media. Det finns ett stort behov av att utveckla vårdcentralernas tillgänglighet, både från patienter och närstående men även från andra vårdinrättningar vilka blir överbelastade på grund av att första linjen inte klarar av sitt uppdrag fullt ut. Genom en ökad insikt i hur första linjens flöde kan optimeras för att tillgodose de vårdsökandes behov och hur sjukhusen kan avlastas går det att effektivisera primärvården.

  • 94.
    Almefjord, Olof
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlsson, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svenska ambulanssjukvårdens beredskap: 5 år av allvarliga händelser2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svenska ambulanssjukvården hanterar dagligen trauma händelser som skapar lidande för såväl patienter som närstående. En allvarlig händelse är en händelse då resurserna inte täcker det behov som finns utan kvalitetskraven måste sänkas. Genom att arbeta vetenskapligt och standardiserat under allvarliga händelser så kan mortaliteten bli lägre och lidandet minska hos patienterna. Författarna tror att den svenska ambulanssjukvården inte har tillräcklig beredskap för att hantera de allvarliga händelserna som sker i landet.

    Syftet med studien var att undersöka om ambulanssjukvården i Sverige har beredskap för att ge snabb vård i samband med allvarliga händelser med flertalet drabbade. Problemet undersöktes med en kvantitativ ansats med data som innehöll tider från allvarliga händelser i Sverige under åren 2010-2014. Totalt 414 händelser där sju ambulanser eller fler var inblandade analyserades och där skillnader hittades inom responstiden, platstiden, tiden till sjukhus samt när alla patienter var avtransporterade. Studien visar att vid de flesta tillfällena när ambulanssjukvården håller uppsatta tidsmål så har det positiv effekt på övriga insatstider vilket i slutändan leder till ett minskat patientlidande. Dock visar även resultatet att tidsmålen inte efterlevs i den utsträckningen som de bör göra vilket leder till att patienterna inte får den vård de har rätt till. Med detta som utgångspunkt drar författarna slutsatsen att den svenska ambulanssjukvården inte har beredskap för de allvarliga händelserna.

  • 95. Almerud, S
    et al.
    Alapack, R.J.
    Fridlund, Bengt
    Växjö University.
    Ekebergh, Margaretha
    Växjö University.
    Beleuguered by technology: Care in technologically intense environments2008Ingår i: Nursing Philosophy, ISSN 1466-7681, E-ISSN 1466-769X, Vol. 9, nr 1, s. 55-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Modern technology has enabled the use of new forms of information in the care of critically ill patients. In intensive care units (ICUs), technology can simultaneously reduce the lived experience of illness and magnify the objective dimensions of patient care. The aim of this study, based upon two empirical studies, is to find from a philosophical point of view a more comprehensive understanding for the dominance of technology within intensive care. Along with caring for critically ill patients, technology is part of the ICU staff's everyday life. Both technology and caring relationships are of indispensable value. Tools are useful, but technology can never replace the closeness and empathy of the human touch. It is a question of harmonizing the demands of subjectivity with objective signs. The challenge for caregivers in ICU is to know when to heighten the importance of the objective and measurable dimensions provided by technology and when to magnify the patients’ lived experiences, and to live and deal with the ambiguity of the technical dimension of care and the human side of nursing.

  • 96. Almerud, S
    et al.
    Alapack, R.J.
    Fridlund, Bengt
    Växjö University.
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Caught in an Artificial Split: A Phenomenological Study of Being a Caregiver in the Technologically Intense Environment2007Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 24, nr 2, s. 130-136Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A symbiotic relationship exists between technology and caring, however, technologically advanced environments challenge caregivers. The aim of this study is to uncover the meaning of being a caregiver in the technologically intense environment. Ten open-ended interviews with intensive care personnel comprise the data. A phenomenological analysis shows that ambiguity abounds in the setting. The act of responsibly reading and regulating instruments easily melds the patient and the machinery into one clinical picture. The fusion skews the balance between objective distance and interpersonal closeness. The exciting captivating lure of technological gadgets seduces the caregivers and lulls them into a fictive sense of security and safety. It is mind-boggling and heart-rending to juggle ‘moments’ of slavish mastery and security menaced by insecurity in the act of monitoring a machine while caring for a patient. Whenever the beleaguered caregiver splits technique from human touch, ambiguity decays into ambivalence. Caring and technology become polarized. Everyone loses. Caregiver competence wanes; patients suffer. The intensive care unit should be technologically sophisticated, but also build-in a disclosive space where solace, trust, and reassurance naturally happen. Caring professionals need to balance state-of-the-art technology with integrated and comprehensive care and harmonize the demands of subjectivity with objective signs.

  • 97. Almerud, S
    et al.
    Alapack, R.J.
    Fridlund, Bengt
    Växjö University.
    Ekebergh, Margaretha
    Växjö University.
    Of vigilance and invisibility: being a patient in technologically intense environments2007Ingår i: Nursing in Critical Care, ISSN 1362-1017, E-ISSN 1478-5153, Vol. 12, nr 3, s. 151-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Equipment and procedures developed during the past several decades have made the modern intensive care unit (ICU) the hospital’s most technologically advanced environment. In terms of patient care, are these advances unmitigated gains? This study aimed to develop a knowledge base of what it means to be critically ill or injured and cared for in technologically intense environments. A lifeworld perspective guided the investigation. Nine unstructured interviews with intensive care patients comprise its data. The qualitative picture uncovered by a phenomenological analysis shows that contradiction and ambivalence characterized the entire care episode. The threat of death overshadows everything and perforates the patient’s existence. Four inter-related constituents further elucidated the patients’ experiences: the confrontation with death, the encounter with forced dependency, an incomprehensible environment and the ambiguity of being an object of clinical vigilance but invisible at the personal level. Neglect of these issues lead to alienating ‘moments’ that compromised care. Fixed at the end of a one-eyed clinical gaze, patients described feeling marginalized, subjected to rituals of power, a stranger cared for by a stranger. The roar of technology silences the shifting needs of ill people, muffles the whispers of death and compromises the competence of the caregivers. This study challenges today’s caregiving system to develop double vision that would balance clinical competence with a holistic, integrated and comprehensive approach to care. Under such vision, subjectivity and objectivity would be equally honoured, and the broken bonds re-forged between techne, ‘the act of nursing’, and poesis, ‘the art of nursing’.

  • 98.
    Almestrand, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Näshammar, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress på arbetsplatsen: De första två åren2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och Problemformulering: Det är väl beforskat att många sjuksköterskor upplever stress. Stress kan leda till negativa konsekvenser för individen, patienten och samhället. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan uppleva andra typer av utmaningar än den erfarna sjuksköterskan gör. För att kunna ge den nyutexaminerade sjuksköterskan rätt sorts stöd under den första tiden i yrket är det viktigt att belysa upplevelsen av stress samt vilka faktorer som utlöser stressen hos just den gruppen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som framkallar stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor under de första två yrkesverksamma åren samt hur stressen upplevs. Metod: En litteraturstudie genomfördes för att få en föreställning om rådande forskningsläge. 10 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, analyserades och sammanställdes. Innehållet strukturerades upp för att kunna sortera ut huvudteman och underkategorier.

    Resultat: Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig vara stressade under början av sin yrkeskarriär. Utifrån artiklarna växte tre huvudkategorier fram: Ny roll och övergång, arbetsbelastning samt arbetskultur. Nyutexaminerade sjuksköterskor reagerade på det gap som uppstod i övergången från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska. Upplevelsen av att inte ha tillräcklig kunskap, rädsla att göra misstag samt en överväldigande känsla av ansvar var något som genomsyrade resultatet. Vidare var tung arbetsbelastning och att befinna sig i en ny arbetskultur en stressor som skapade oro kring patientsäkerheten. Diskussion: Författarna tolkar att övergången från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska har varit problematisk sedan sjuttiotalet. Behovet av stöd under den första tiden i yrket är viktigt för att nyutexaminerade sjuksköterskor ska få en bra start. Upplevelsen av stress korrelerar med utbrändhet och sjukskrivning, vilket är kostsamt för både individen och samhället.

  • 99.
    Almsten, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jansson, Cecilia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vad är stress för sjuksköterskan? En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har många sjuksköterskor uppmärksammat en mer pressad arbetssituation. Både arbetsmiljön och de höga krav som ställs idag på sjuksköterskor utgör en svårare möjlighet att kunna säkerställa patientens säkerhet, men också den egna hälsan. En obalans mellan uppgifter som ska utföras för en konstant tidsbrist kan ge upphov till stress hos sjuksköterskor. Syftet med översikten var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stress på sin arbetsplats. Metoden är baserad på Fribergs modell för litteraturöversikt. Databaserna Cinahl och PubMed användes för litteratursökning som resulterade i nio artiklar, sju kvalitativa och två kvantitativa. Artiklarna analyserades för att urskilja gemensamma kategorier. Resultatet presenterar två huvudkategorier och sex underkategorier; psykosocial stress och arbetsrelaterad stress. Sex underkategorier utlästes; komplexa vårdsituationer, känslan av maktlöshet, brist på bekräftelse, administrativt arbete, arbetsbelastning och konflikter i arbetsgruppen. Resultatet visar att sjuksköterskor ofta upplevde att komplexa vårdsituationer där möte med död och döende patienter är stressande. Känslan av maktlöshet över att inte kunna påverka sin arbetssituation samt bristen på socialt stöd resulterade i en frustration hos sjuksköterskorna. En annan stressande faktor som kunde identifieras var en hög arbetsbelastning i kombination med tidsbrist att utföra sina uppgifter. Diskussionen poängterar vikten av att stress hos sjuksköterskan påverkar den egna hälsan men även förmågan att säkerställa god vård och en hög patientsäkerhet.

  • 100.
    Almén Burman, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nurses’ experiences of education and compliance in treatment of patients with leprosy: A qualitative Minor Field Study in Kwara State, Nigeria2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study was sponsored by the Swedish International Development Cooperation Agency (SIDA) as a Minor Field Study.

    Background: The treatment of leprosy patients in endemic countries is free of charge. Despite that, leprosy is still a disease that is spreading and can lead to severe consequences such as disability. With leprosy comes also social stigma, discrimination and poverty which often affect the decision of seeking treatment at an early stage, or even treatment at all until the resulting disability forces the patient to seek help. With this study I wish to increase the knowledge of the importance of compliance and education in health care system with patients with leprosy, and to enlightening how nurses can promote this in their daily work.

    Problem rationale: Even though the importance of seeking early treatment is known, people tend not to seek treatment because of reasons such as stigma. As a nurse, one has responsibilities to care for the whole patient and to give the right information to handle the situation, but because of factors, such as stigma, it constitutes a challenge for nurses within the care of leprosy.

    Aim: To investigate nurses’ experiences of educating patients with leprosy, with emphasis on aspects of how to handle compliance problems in the treatment and how to support a patient with leprosy.

    Method: A qualitative study based on interviews held according to an interview guide with semi-structured questions.

    Result: The findings in this study emphasize the significance of education in order to gain and maintain compliance of treatment with the patients with leprosy even though nurses had many different ways of supporting by education. The findings were divided in to four main categories with in total eleven subcategories to present the techniques and methods of supporting the patients.

    Discussion: The importance of supporting the patients with leprosy in different ways by education has showed very clearly in the study. Though, at the same time nurses educate with medical knowledge, the patients are the experts in this case of the lived knowledge and this could be a problem to satisfy both aspects unless they complement each other. To do so, a dialog and a relationship of trust must be present between thepatient and the nurse, and this could be done through giving the patients time to express themselves and ask their questions of concern. When the questions and thoughts have been heard, the nurse can satisfy the patient’s need in a more accurate way and continue to support the patient with education and encouragement.

1234567 51 - 100 av 3939
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf