Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 1448
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Emilie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Carlsson, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Nya vägar till kunskapens källa: En studie gällande hur långt integreringen av mediala verktyg har kommit i klasslärares verksamhet.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Då media under de senaste årtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att räkna med i samhället och även i skolan tyckte vi att det var intressant område att grunda vår undersökning på. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar på vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhälle eleverna lever i. Här tas även upp hur barns inlärningsprocesser beskrivs utifrån Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet. SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur långt integreringen av mediala verktyg kommit i klasslärares verksamhet. METOD: Kvantitativa enkäter avsedda för klasslärare. RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrån undersökningen avläsa att de allra flesta lärare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbättra kvaliteten på och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lärandemiljö. Majoriteten av lärarna visade sig ha en positiv inställningar gentemot mediala verktyg både i undervisningen samt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsättningar som krävs för att kunna integrera mediala verktyg i skolan på ett tillfredsställande sätt ofta saknas.

  • 52.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Borg, Elin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Chindeh, Isabella
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Hur stressad får man bli?: En studie om pedagogers uppfattning om stress i sitt arbetsliv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Stress behöver inte vara någonting negativt, det finns även vissa positiva aspekter på stress. En lagom mängd av stress kan öka prestationsförmågan. Vid för hög grad av stress kan allvarliga sjukdomar utvecklas. Varje människa bör hitta sätt att hantera sin stress. Det finns många sätt att hantera stress, att äta rätt mat eller att träna hjälper kroppen att varva ner. Stress kan uppstå i vilken situation som helst, i allt från en bilkö till stunder då krav i ens arbete känns för höga. Syfte Vårt syfte är att ta reda på hur några pedagoger i förskola och grundskola upplever samt hanterar sin egen stress i arbetslivet. Vi vill få en djupare förståelse för hur pedagoger ser på stress och stresshantering och på vilket sätt det påverkar deras arbetssituation. Metod Genom intervjuer gjordes en kvalitativ studie som syftade till att ta reda på pedagogers uppfattningar kring stress. Resultat Pedagogerna beskrev tydligt att de upplevde både fysisk och psykisk stress. De upplevde fysiska symptom som huvudvärk, magkatarr och hjärtklappningar. Psykiska upplevelser av stress handlar ofta om tidsbrist, pedagoger har ofta mycket att göra men för lite tid till sitt förfogande. Förskollärarna ansåg sig vara mest stressade i hallsituationer, grundskollärarna ansåg sig vara mest stressade inför utvecklingssamtal. En gemensam stressfaktor hos pedagogerna var det administrativa arbetet.

  • 53.
    Andersson, Erik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Bengtsson, Annika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Rehabilitering genom empowerment: possible selves som motivation.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Denna kvantitativa enkätstudie har sin utgångspunkt i empowerment och har utförts på ett svenskt brukarstyrt företag som bedriver missbruksrehabilitering efter en empowermentbaserad arbetsmodell. Denna rehabiliteringsmodell innebär att man aktivt jobbar med att stärka individens självbild och att öka dennes egenmakt. Syftet med modellen är att individen genom ökad självkontroll ska kunna ta ansvar för sin livssituation och därmed uppbringa den nödvändiga motivation som krävs för att få till stånd en långsiktig förändring. Studien har undersökt skillnader i possible selves mellan individer som befinner sig i respektive har fullgjort sin rehabilitering och som därefter valt att stanna kvar i verksamheten. Respondenterna ombads ange hur starka positiva respektive negativa känslor de förknippade med ett antal fördefinierade possible selves. Hälften av dessa possible selves var ämnade att ha positiv karaktär och den andra hälften att ha negativ karaktär. Respondenterna fick även skatta sannolikheten för att de själva skulle hamna i den aktuella situationen som varje påstående beskrev. Resultatet visade att de som fortfarande befann sig i rehabiliteringsfasen rapporterade fler negativa possible selves med åtminstone någon sannolikhet att inträffa. Styrkan på sannolikheten för att negativa possible selves skulle inträffa skattades också högre av denna grupp. Även antalet balanserade possible selves, alltså ett positivt och ett negativt possible self inom samma område, var fler i rehabiliteringsgruppen. Antagandet att en skillnad skulle föreligga även i avseendet synen på positiva possible selves fann studien inget stöd för.

  • 54.
    Andersson, Evelina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Dahlgren, Linnea
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    English, please! Elevers upplevelser av sin egen engelskundervisning2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Kursplanen ligger till grund för verksamheten i skolan och även till den här undersökningen. I globaliseringens tid är engelska ett viktigt ämne för kommunikationen i framtiden, såväl internationellt som privat. Språkinlärningen bygger på olika saker men som nybörjare är det till fördel att först lära sig viktiga ord som man har användning för och ord som lärs in i ett sammanhang. För att utveckla språket har det visat sig vara en positiv effekt att leka, då det kräver att man använder språket och då i förlängningen utvecklar sitt eget. SYFTE: Syftet är att försöka förstå hur eleverna upplever sin engelskundervisning och sin lärandemiljö. Genom observationer och intervjuer ger det en mer nyanserad bild av hur språkundervisningen ser ut i just den aktuella klassen. METOD: Metoden som användes i denna undersökning var observationer och intervjuer. Observationerna roll var att ge en bild av hur undervisningen och lärandemiljön ser ut medan intervjuerna var till för att ge en fördjupad bild över hur de upplever sin egen undervisning. RESULTAT: Enligt undersökningen upplever eleverna sin engelskundervisning som lustfylld, även de som är medvetna om att de är svagare i engelska. Lärandemiljön upplevs som lugn och tolerant inför det faktum att alla elever är på olika nivå i sina engelskkunskaper men även lyhörd för att olika elever arbetar på olika svårighetsgrader.

  • 55.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Norén, Nina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Vi kryper som mullvadar. Förskollärares uppfattningar om den organiserade rörelselekens betydelse för barns utveckling2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Inledningsvis ges läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagoger förr i tiden såg på rörelsens betydelse för barns utveckling. Detta följs av en kort sammanfattning om förskolans utveckling i Sverige. Efter det beskrivs tidigare forskning om barns utveckling inom motorik, språk och självkänsla samt vad forskningen säger om rörelselekens betydelse. Därefter kommer en beskrivning av nyare forskning om pedagogers uppfattningar kring rörelsens betydelse. Avslutningsvis beskriver vi rörelsens betydelse för barns hälsa. SYFTE: Vårt syfte är att undersöka nio förskollärares uppfattningar om den organiserade rörelselekens betydelse för barns utveckling. För att utföra denna undersökning vill vi även ta reda på hur dessa förskollärare arbetar med rörelselek och vad de praktiskt gör under de stunderna. METOD: Metoden som vi valt är en kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi. I studien har nio pedagoger intervjuats om deras uppfattningar kring vårt syfte. RESULTAT: Resultatet av vår studie visar att samtliga pedagoger som vi har intervjuat visar en positiv inställning till rörelse i förskolan. Alla pedagoger rapporterar att de arbetar aktivt med att stimulera barns utveckling genom att använda sig utav rörelselek. Många berättar att de med hjälp utav rörelseleken kan upptäcka brister i barns motorik och försöker arbeta bort dessa brister hos barnen genom rörelselek. Flera av pedagogerna beskriver sin syn på olika kopplingar mellan motorik och lärande, de menar att rörelsen har betydelse bland annat för barns koncentration, självkänsla, sociala samspel och språkutveckling.

  • 56.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Badfar, Parisima
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Nasimbwa, Elizabeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Bostadens roll: en studie om socioekonomisk segregation i Göteborg2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lokala politiker och tjänstemän arbetar med mark och bostadsfrågor för att bekämpa bostadssegregation i Göteborg. Vi ska även diskutera relationen mellan segregation på bostadsmarknaden och segregation på arbetsmarknaden samt inom skolsystemet. Utgångspunkten är följande frågeställningar: Hur beskriver lokala politiker och tjänstemän bostadssegregationen i Göteborg? Vilka faktorer anser lokala politiker och tjänstemän upprätthåller bostadssegregationen i Göteborg? Vilka strategier använder lokala politiker och tjänstemän för att motverka bostadssegregering i Göteborg? På vilket sätt anser lokala politiker och tjänstemän att segregation på bostadsmarknaden i Göteborg kan relateras till segregation på arbetsmarknaden och inom skolsystemet? Metodologiskt har vi använt en tematisk intervjuform med en förbestämd intervjuguide. Det har genomförts sex intervjuer som sedan har transkriberats och kodats inför analys och diskussion. Våra respondenter beskrev bostadssegregationen i Göteborg som tydlig i nästan alla stadsdelar. Fattiga och rika bor i olika delar av staden, vilket skapar stora klasskillnader mellan stadsdelarna. Bostadsbrist, svensk bostadspolitik och stora inkomstklyftor beskrevs som upprätthållande faktorer för bostadssegregation. De metoder som används för att motverka bostadssegregation är styrning av upplåtelseformer, social blandningspolitik och social konsekvensanalys. Relationen mellan bostadsmarknaden och arbetsmarknaden är att inkomsten styr var man har råd att bo. Bostadssegregation leder delvis till klassegregation när grupper med olika inkomstnivåer segregeras geografiskt. Våra respondenter ansåg att för att skapa en stad med ett blandat boende måste den svenska bostadspolitiken begränsa vinstmaximeringen på bostadsmarknaden samt tillåta subventionering av hyresrätter i vissa fall. Tidigare forskning inom området säger att människor tenderar att gruppera sig med likasinnade och att påtvingad blandning av olika skäl inte leder till ett socialt samspel. Forskningen visar flera faktorer för bostadssegregation, varav vissa kan bekämpas genom att skapa bättre förutsättningar för ett socialt samspel inom grundskolan.

  • 57.
    Andersson, Josefin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Knutsson, Isabella
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Föräldrasamverkan: med fokus på elevens kunskapsutveckling och läxor inom ämnet matematik2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Tidigare forskning visar att det är viktigt med föräldrasamverkan för elevens utveckling. Läroplanerna säger att vi ska ha ett samarbete mellan hemmet och skolan. Det finns inte så mycket forskning kring läxornas påverkan, den litteratur som finns är mer diskussionsartad. SYFTE: Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur föräldrarna ser på samarbete mellan hemmet och skolan inom ämnet matematik. Vi har avgränsat oss genom att välja två aspekter kring samarbete. Den första aspekten är föräldrarnas syn på deras möjlighet att följa sitt barns kunskapsutveckling inom ämnet, då med fokus på betyg och det andra är läxor. METOD: Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning som grundar sig på 29 stycken enkätsvar. För att stödja vår enkätundersökning gjorde vi också fyra kvalitativa telefonintervjuer. RESULTAT: Vi kom fram till att föräldrar är generellt nöjda med informationen kring sitt barns utveckling i ämnet matematik. De vill dock ha mer, eller mycket mer, information kring sitt barns Högskolan i Borås Josefin Andersson och Isabella Knutsson 3 kunskapsnivå och om dagens undervisningsmetoder. Föräldrarna är positivt inställda till läxor.

  • 58.
    Andersson, Kamilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Gunnarsson, Sofia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Sköld, Ahnna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Uterummet: en kunskapskälla? Hur pedagoger resonerar kring uterummet som pedagogiskt verktyg i matematik och övrigt lärande2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Uterummet ska ses som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upp-täckarlust och inspiration. Detta tar de olika läroplanerna fasta på. Förespråkare för utomhuspedagogik har under århundrade sett att barn behöver både teori och praktik för att tillägna sig ett lärande. Barn lär sig matematik lättast om de får lära sig i ett samspel, sammanhang och genom samtal med varandra och med vuxna. För att barn lättare ska kunna tillgodogöra sig ett lärande bör de få använda sina sinnen och sin kropp. När de får använ-da sig av detta kommer erfarenheterna och av erfarenheterna skapas en stadig grund för fantasi och kreativitet. SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger resonerar kring uterummet som ett pedago-giskt verktyg i matematik och övrigt lärande. METOD: Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats där kvalitativa intervjuer använts som metod. Åtta pedago-ger som arbetar inom förskola och skola har intervjuats. RESULTAT: Resultatet har resulterat i fyra kategorier som redogör för pedagogernas syn på uterummet. Resultatet visar att alla pedagogerna såg uterummet som ett lärandetillfälle där matematiken synliggörs och blir mer konkret genom samtal. Pedagogerna ser sambandet mellan barnens upptäckter och deras kreativitet och fantasi, vilket i sin tur ger ett ökat lärandetillfälle. Utomhus kopplas sinnena på automatiskt och barn behöver erfarenheter genom sinnena för att det ska bli en bestående kunskap.

  • 59.
    Andersson, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Hagberg Lindström, Lina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    "Orden är nyckeln till det nya språket". Fem lärares upplevelser av att undervisa elever med svenska som andraspråk2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs språket och dess roll i människans liv. Läsaren ges en inblick i hur förstaspråk - och andraspråksinlärning sker samt vad som skiljer dessa åt. Ur ett pedagogiskt perspektiv beskrivs skolans roll och ansvar för att hjälpa elever att utveckla ett fungerande andraspråk. Olika metoder och arbetssätt som undervisningen kan utgå från tas upp i bakgrunden. Andra faktorer såsom modersmålets och familjens roll för andraspråksutveckling behandlas i slutet av bakgrunden. SYFTE: Syftet är att undersöka vad lärare har för upplevelser av att undervisa och möta elever med svenska som andraspråk (SVA). Vi vill ta del av hur lärare planerar och genomför sin undervisning för klasser där det finns SVA –elever. Undersökningen syftar till att finna vilka förutsättningar lärarna anser vara gynnsamma för en lyckad andraspråksutveckling samt vilka eventuella svårigheter de ställs inför. METOD: Kvalitativ metod där datainsamlingen genomförts i två delar med hjälp av self- report och intervjuer. RESULTAT: Lärarna planerar sin undervisning för att kunna erbjuda rätt stöd utifrån den nivå som var och en av eleverna befinner sig på. Planeringen handlar om att elevernas ordförråd ska utvecklas. Lärarnas pedagogiska bedömningar ligger till grund vid planeringen samt elevernas förförståelse, erfarenheter och intressen. Lärarna ser olika kulturer som en resurs och uppmuntrar eleverna att dela med sig av sina erfarenheter och traditioner. Modersmålets utveckling är en annan faktor som lärarna lyfter som gynnsam för elevernas språkutveckling. De menar att modersmålet bör utvecklas parallellt med svenskan. Lärarna har en positiv attityd till elevernas modersmål.

  • 60.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Andersson, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lärplatta, ett verktyg för lärande?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Studien tar upp lärplattans historia från utvecklingen av verktyget som startade redan på 1800-talet till nutidens lärplatta. Dagens samhälle har en helt annan tillgång till kommunikativ miljö än de tidigare generationerna haft. Vi människor har gått från ett samhälle med artefakten i centrum till att lära genom artefakter. Syftet med verktyget är att det ska fungera som ett komplement till de övriga inlärningsmetoderna i förskolan och inte utesluta det som redan finns. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med lärplattan i förskolans verksamhet samt vilka lärandeinnehåll de framhåller som viktiga. Metod En kvalitativ studie har genomförts med intervju som redskap och fenomenografi som ansats. Svaren har blivit besvarade av aktiva förskollärare, förskolechefer samt IKT-pedagoger. Resultat Resultatet visar hur förskollärare väljer att använda lärplattan i förskolan och varför men även vilket lärande de kan se utifrån kommunikation och samspel. Det som framkommit är att lärplattan används på olika sätt bland förskollärarna, en del använder den som ett dokumentationsverktyg medan de andra använder den som ett pedagogiskt lärandeverktyg. Lärplattan är relativt ny i verksamheterna för samtliga förskollärare och någonting som de har gemensamt är att de anser att de saknar kompetens kring verktyget samt att det finns brist på intresse inför ny teknik. Samtliga förskollärare vill bli uppdaterade med den nya tekniken för att få mer kunskap kring verktyget i sig och dess funktioner då den ständigt utvecklas.

  • 61.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Bergman, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Pedagogik vid måltiden2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: En måltid är en situation på förskolan där barnen sitter tillsammans med en pedagog. Vi är intresserade av att veta om och hur dessa tillfällen utnyttjas medvetet av pedagogen. Läroplanen för förskolan (Skolverket 2006) beskriver att omsorg, fostran och lärande ska knytas samman och vi undersöker hur det sker vid måltiden. Forskning som belyser lärande i omsorgssituationer presenteras. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som i lärandet betonar samspelet och kommunikationen med andra. SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger uppfattar barns lärande kring måltiden. METOD: Kvalitativ metod genom intervju har använts för att besvara syftet. Åtta pedagoger från fyra olika förskolor har intervjuats. RESULTAT: Alla pedagoger i undersökningen uttryckte att det sker ett lärande för barnen vid måltiden. Bordsskick var en viktig del av lärandet och pedagogen stöttade och uppmuntrade barnen att lita på sin egen förmåga vid måltiden. Samtalet fyllde en viktig funktion för samspelet kring bordet. I samtalet med barnen ställde pedagogen frågor för att utmana och utveckla barnens resonemang. Pedagogerna såg också till att alla fick komma till tals. Pedagogerna såg sig som viktiga förebilder för barnen vid måltiden.

  • 62.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Pettersson, Niklas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    En organisationsförändrings påverkan på självbild och roller hos chefer på Vägverket2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersökte hur centralisering av personaladministrationen påverkat tidsåtgång, arbetsuppgifter, roller och självbild hos chefer på Vägverket. Studien genomfördes med utgångspunkt i teorier om organisationsförändring, roller och självbild. Undersökningsdeltagare var sju stycken chefer på Vägverket Väst samt Vägverket Sydöst. Av dessa chefer var tre stycken sektionschefer och fyra stycken var chefer på högre nivå, exempelvis enhetschefer. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att chefernas uppfattning om yrkesrollen och deras självbild inte stämde överens med de arbetsuppgifter som organisationsförändringen medfört. Forskning har visat att information i samband med förändringar är mycket viktigt och den har enligt cheferna varit otillräcklig. Med hjälp av tidigare teorier om organisationsförändring, självbild och roller har vi kunnat skapa oss förståelse för förändringsprocessen i Vägverket.

  • 63.
    Andersson, Malou
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Viveland, Sanna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Nu blåser vi ut på ett A: en kvalitativ studie kring musik och språk i planerade musikaktiviteter i förskolan2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Estetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer. Syfte Syftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola. Metod I vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju. Under fyra förmiddagar befann vi oss på förskolan och observerade pedagogerna vid musikaktiviteter. I anknytning till varje observation utfördes en fältintervju. Resultat Den viktigaste faktorn för barnets musik- och språkutveckling verkar vara pedagogens intresse och engagemang. Därtill kompetenser över att barnet lär i stimulerande miljöer tillsammans med andra barn och med vuxna. Vi fick fram att musik bidrar till språk-utveckling, bland annat skapas förutsättningar för ett rikare ord och begrepps förråd.

  • 64.
    Andersson, Mariana
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Björnvad, Jenny
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Olofsson Wallman, Rebecca
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    ”Inte precis när som helst”: en etnografiinspirerad studie om barns inflytande i förskolan2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Det är av stor vikt att arbeta med barns inflytande och med demokratiska processer eftersom detta står tydligt i förskolans styrdokument. Forskning visar flera positiva effekter av att involvera barnen i den pedagogiska verksamheten. SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger på tre förskolor arbetar med barns inflytande och demokratiska processer, samt vad pedagogerna anser om barns möjligheter till inflytande. Vi vill även undersöka hur barnen upplever sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet. METOD: Vi har använt oss av metoderna self report, observation och intervju. Vi har genomfört både barnintervjuer och pedagogintervjuer, dessa genomfördes på tre förskolor. Vi genomförde totalt 15 barnintervjuer och 7 pedagogintervjuer och lämnade ut 8 self reports. RESULTAT: I vårt resultat kom vi fram till att pedagogerna på de tre undersökta förskolorna försöker arbeta aktivt med barns inflytande. En del i det arbetet är att vara lyhörda och att fånga upp barnens tankar och intressen. Röstning och barnens val är delar av demokratiska processer. Pedagogerna försöker även tänka sig för innan de säger ”nej” till barnens förslag – ett tillåtande klimat, dock uttryckte pedagogerna att de borde bli bättre på att synliggöra barns inflytande för barnen. Barnen uttryckte i sina intervjusvar att pedagogerna lyssnar på dem och de flesta barnen uttrycker att de får lov att bestämma på förskolan, men ”inte precis när som helst”.

  • 65.
    Andersson, Marianne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Olausson, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Samlingen i förskolan tradition eller lärande i fokus: vad säger förskollärarna?2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Samlingen på förskolan har funnits med sedan lång tid tillbaka. Det är en aktivitet som verkar ha en självklar plats bland förskolans rutiner. Vi är intresserade av hur förskollärarna menar att samlingen bidrar till barns lärande. I bakgrunden tar vi upp forskning som beskriver samlingen, med dess form, innehåll och syfte. Bakgrunden innehåller också en tolkning av det sociokulturella perspektivet, som vi använder i vår tolkning av resultatet. SYFTE: Att undersöka hur förskollärarna resonerar om syftet med den planerade samlingen i relation till form och innehåll, gruppens betydelse, barns lärande, barns inflytande och delaktighet och läroplanens betydelse. METOD: Vi har i denna undersökning använt oss av en kvalitativ metod, som redskap använde vi intervju och vi startade med en öppen fråga. Sex förskollärare från fem olika förskolor deltog, de flesta har lång erfarenhet av yrket. RESULTAT: I intervjuerna beskriver förskollärarna att ramen för samlingen ser för det mesta lika dan ut varje dag, medan innehållet varierar. De menar att samlingen är viktig för gruppgemenskapen och för barns lärande. De flesta förskollärarna menar att läroplanen tar upp sådant som de alltid har gjort i samlingen, men de har inte läroplanen som utgångspunkt i sin planering av samlingen. Några menar dock att det krävs att de reflekterar över samlingens form och innehåll och ställer sig frågan: För vem har vi samling?

  • 66.
    Andersson, Marie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Irehall, Mattias
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Olsson, Emma
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    ”Det handlar ju inte om genus”: En studie om några lärares tankar och hanterande av konflikter och genus2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Bakgrundskapitlet är uppbyggt i två delar, en del om genus som fokuserar på könsmönster i skolan, samt en del som inriktar sig mot konfliktsituationer och konflikthantering. Delen som handlar om genus bygger på tidigare forskning som inriktar sig mot skolan. Vidare redogör även avsnittet för vad styrdokumenten säger om människors lika värde samt vilka villkor som bör gälla för flickor och pojkar. I den avslutande delen görs en närmre beskrivning av begreppet konfliktsituationer och hur det kan ta sig uttryck i skolan. Avsnittet tar även upp olika konflikttyper, en kort redogörelse om konflikthantering samt en beskrivning av tidigare forskning kring pojkars och flickors konflikter. SYFTE: Syftet är att belysa några lärares uppfattningar om konflikter och genus, samt att utifrån ett genusperspektiv studera lärarnas bemötande av eleverna vid konfliktsituationer i klassrummet. METOD: Denna studie har en kvalitativ karaktär. Utifrån ett genusperspektiv har empirin samlats in genom att observera hur några lärare bemöter elever vid konfliktsituationer i klassrummet samt genom att intervjua lärarna för att belysa deras uppfattningar om konflikter och genus. RESULTAT: De intervjuade lärarna berättade att de såg och bemötte eleverna som individer oavsett kön, ”det handlar ju inte om genus”. Ett skilt bemötande som ett resultat av olika förväntningar på könen, kunde dock tyckas se med hjälp av studiens observationer. Observationssituationer som rörde lärarnas bemötande av flickor och pojkar i rena konfliktsituationer var dock svåra att finna.

  • 67.
    Andersson, Marie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Pihlqvist, Loella
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Meningsfull matematik? Om pedagogers syn på sin matematikundervisning2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: I vår bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gällande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkt i vår undersökning. SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den. METOD: I vår undersökning utgår vi ifrån en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi använt oss av är intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i år F-6 intervjuats. RESULTAT: Vår undersökning visar på att pedagoger till stor del använder sig av lärobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I år F-2 förekommer en större variation av arbetssätt, än det gör i årskurs 3-6. Anledningen till detta är främst tidsbrist och den trygghet det innebär att arbeta efter en lärobok. Det har även framkommit att samtliga pedagoger vill utveckla sin matematikundervisning och skulle vilja få fler redskap och mer förberedelse för att kunna göra detta, genom till exempel vidareutbildning.

  • 68.
    Andersson, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kanerva, Linda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Att se varje barn: En studie om förskollärares erfarenheter av att arbeta med barn som har socioemotionella svårigheter i förskolan2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund I detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svårigheter. Forskningen berör olika faktorer som är betydelsefulla i arbetet med dessa barn så som miljö och förhållningssätt. Här presenterar vi även centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svårigheter i förskolan. Vilka pedagogiska kunskaper har förskollärare för att möta barn med socioemotionella svårigheter på ett bra sätt i förskolan? Metod I studien har vi använt oss av kvalitativ metod och vi har använt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat åtta förskollärare, på fyra förskolor, i tre kommuner i Västra Götalandsregionen. Resultat Resultatet av vår studie visar på att förskollärarna betonar vikten av ett medvetet förhållningssätt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion. De uttryckte även att det finns behov av specialkompetens i arbetet med barn som har socioemotionella svårigheter.

  • 69.
    Andersson, Mona
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Susanne, Carlzon
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Utomhuspedagogik ”Där ute öppnar sig en hel värld av möjligheter”2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Utomhuspedagogik är ett mycket viktigt komplement till barn/elevers lärande i både förskola och skola. En variationsrik naturmiljö erbjuder barn en miljö som främjar barns hela utveckling och hälsa på ett sätt som ingen annan miljö förmår. Vi tar upp aktuell forskning kring utomhuspedagogik. Vår studie grundar sig på uppfattningar om hur människan förstår sin omvärld. Därför har vi inspirerats av fenomenografin som teoretisk utgångspunkt och ett utvecklingspedagogiskt perspektiv när det gäller barn och elevers lärande. SYFTE: Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar utomhuspedagogik inom förskola och skolans tidigare år (förskola – årskurs 6). METOD: Undersökningen har utförts med kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen genomfördes med skriftliga intervjuer, s.k. Self report och besvarades av 18 stycken pedagoger verksamma inom förskola och skola, 12 stycken lärare på 3 förskolor och 6 stycken lärare på 3 skolor. RESULTAT: Resultatet visar att lärare använder utomhuspedagogik som lärandemiljö eftersom naturen har positiva effekter på bland annat lärande och hälsa. Vidare påvisar studien att utomhuspedagogik är viktig och att lärare uppfattar att det ett bra komplement till den traditionella inomhuspedagogiken/ klassrumsundervisningen. Vi fann tecken på variation mellan förskola och skola . I förskolan använder man sig av utomhuspedagogik som ett pedagogiskt verktyg medan skolan använder utomhuspedagogik som ett extra läromedel i en mängd sammanhang. Vi anser att vi fått en djupare inblick och förståelse för utomhuspedagogikens betydelse när vi undersökt hur utomhuspedagogik beskrivs i aktuell forskning och vilka uppfattningar lärare som arbetar inom både förskola och skola har. Denna erfarenhet kommer vi att ta med oss till vår egen verksamhet där vi redan idag använder oss av utomhuspedagogik Det har framkommit skillnader i lärarnas uppfattningar inom förskola och skola när det gäller gårdens utformning. Vi anser att vårt examensarbete är relevant för läraryrket eftersom utomhuspedagogik visar sig vara ett utomordentligt bra redskap att använda för främjandet av barns/elevers lärande och utveckling.

  • 70. Andersson, Olov
    et al.
    Barow, ThomasHögskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.Tideman, Magnus
    Omsorg i förändring: en vänbok till Karl Grunewald2011Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 71.
    Andersson, Petra
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Bendixen, Emma
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Förändring: Förbättring eller försämring, för vem?2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Vi har utgått från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system och Vygotskijs samspelsteori. Dessa teoretiker kopplas samman med aktuell forskning och utgör bakgrunden till den förändringsprocess som vi valt att följa. SYFTE: Vårt syfte är att följa en mångkulturell förändringsprocess som äger rum i Sydby Kommundel mellan Lotumskolan och Sydbyskolan. Vi vill också undersöka vad denna förändring innebär för pedagoger i deras undervisning och yrkesroll. METOD: Vi har valt att använda oss av fallstudie som ansats och intervju är vår datainsamlingsmetod. Detta eftersom en fallstudie lämpar sig då syftet är att följa och beskriva en process. RESULTAT: Resultatet som vi har kommit fram till är att den förändring som skett, inte hade behövt förekomma om samhällets struktur hade sett annorlunda ut. Det är samhället i sig som skapar problem, som inte hade behövt vara några problem från början. Genom ett mångkulturellt klassrum skapas en förutsättning för att acceptera olikheter, vilket bidrar till att elever tidigt får en förståelse för att alla är olika.

  • 72.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Markström Lundmark, Isabell
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Musik och språkutveckling i förskolans verksamhet2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser på barns tidiga språkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver också hur vi förstår begreppet ”musik”, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet är musikaliska samt varför musik kan användas som ett verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella användande av språket. Syfte: Syftet med vår undersökning är att, med hjälp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollärare resonerar kring sin användning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns språkutveckling i förskolan. Metod: För att besvara studiens syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollärare har medverkat i studien. Resultat: Resultatet av vår studie visar att musik används flitigt i förskolorna men oftast utan något särskilt mål och syfte relaterat till språkutveckling. Förskollärarna anser dock att musik kan vara ett bra verktyg för språkutveckling. De två viktigaste faktorerna för att förskollärare ska använda sig av musik som språkutvecklande verktyg för barnen är deras intresse och kunskap.

  • 73.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Eriksson, Gisela
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Walderstedt, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Samtal lönar sig! En studie om lärares arbetssätt för att möjliggöra kommunikation i matematikundervisningen2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se på detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv när det gäller elevers lärande i matematikundervisningen. SYFTE: Vårt syfte med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, där vi gjort vår datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lärare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i våra respondenters texter gällande arbetssätt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Samtliga lärare i vår studie arbetar för att eleverna ska få möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer.

  • 74.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Antonsson, Sofie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    "Då skulle vi inte hinna med boken!" En innehållsanalys av ett matematikläromedel i förhållande till styrdokument.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Vi har förstått att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnå de mål som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehåll (2010) i matematik. Tidigare granskning av läromedel visar att det inte skett någon förändring av läroboken på 20 år och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (Brändström, 2002). Detta leder till att eleverna får en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det är av stort intresse att behandla frågor som berör metodiskt upplägg samt arbetssätt av läroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987). Syfte Vi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehåll ger eleverna möjlighet att uppnå det centrala innehåll som är uppsatt för grundskolan, årskurs fyra till sex (Skolverket, 2010). Metod Vi har använt oss av kvantitativ innehållsanalys. Resultat Vi kom i undersökningen fram till att Matte direkt. Borgen inte ger möjlighet till att uppnå alla delar i det centrala innehållet i matematik för årskurs fyra till sex.

  • 75.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Qvarnström, Cecilia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Teknikens under: En kvalitativ studie om teknisk kompetensutveckling.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Då det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med väldig fart, är det viktigt att individerna i samhället anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke på detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förståelse för om de anställda på en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen ändrar förutsättningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frågeställningar som handlar om anställda på en IT-avdelnings upplevelser om på vilka sätt förändringar sker på företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förändrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de får ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger på en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anställda på en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin. Undersökningen visar på att de anställda på IT-avdelningen känner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det ständigt sker tekniska förändringar som påverkar företaget. De IT-anställda upplever ändå att den tekniska utvecklingen leder till nya möjligheter för dem att utföra sina arbeten. Den tekniska kompetensutvecklingen sker genom interna- och externa kurser, dokumentation, kommunikation och individuell införskaffning av kompetens. Resultatet diskuteras utifrån teorierna: Utvecklings- och anpassningsperspektiv, tre strategier för kompetensutveckling och utifrån ett teknisk-rationellt perspektiv. Resultatet återknyts även till tidigare forsning om organisatoriskt lärande och ”communities of practice”, tre olika typer om kompetens, strategisk kompetens och kompetensutvecklings strategier, förutsättningar och effekter.

  • 76.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Vestlund Nurkkala, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Utomhusundervisning: en pedagogikens "Calzone"2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att bedriva undervisning i utomhusmiljö. Vi har valt att se på detta ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv när det gäller elevers lärande. SYFTE: Vårt syfte med studien är att försöka belysa hur ett antal lärare beskriver sina tankar kring och sitt arbete med utomhusmiljön som en plats för att utmana elevers lärande. METOD: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, där vi gjort vår datainsamling genom skriftliga intervjuer, s.k. self report, med elva verksamma lärare på två olika skolor. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i våra respondenters texter gällande utomhusundervisning. Samtliga lärare i vår studie är positivt inställda till utomhusundervisning. Vi fann också tecken på variationer när det gäller hur och varför lärarna använder utomhusmiljön i sin undervisning. Några av dem använder denna miljö som ett pedagogiskt redskap medan andra använder utomhusmiljön som ett extra klassrum.

  • 77.
    Andersson, Tarja
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Viklund, Sandra
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Hur fyra aspekter av kontroll påverkar arbetet på verkstadsgolvet: En studie av Volvos tillämpning av dockmontering respektive löpandeband2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Vi har i vårt fördjupningsarbete ingått i ett samarbete mellan Högskolan i Borås och Chalmers Tekniska Högskola, vi har därigenom fått ta del av genomförda forskningsprojekt mellan Chalmers Tekniska Högskola och fordonsindustrin, främst Volvo. Syftet med vårt fördjupningsarbete är att belysa makt och kontroll inom vissa delar av fordonsindustrin under perioden 1990-2005, specifikt har vi undersökt vilka uttryck kontrollen tagit sig på verkstadsgolvet i de båda produktionssystemen, löpandeband respektive alternativ montering. Vi granskar diverse argument för och emot alternativ montering, sedan presenterar vi våra skilda erfarenheter av de båda produktionssystemen, samt vår gemensamma förförståelse av att alternativ montering är att föredra samt att en tydlig kontroll inte gynnar människan. Vi har gjort en genomgång av tidigare forskning bl.a. inom områdena egenkontroll och ledarskap, och även tittat på valet av kontroll eller motivation som en styrningsstrategi. Därefter introducerar vi de teorier som vi använt oss av och då framför allt Mintzbergs strukturering av organisationer. Dessa mynnar sedan ut i en beskrivning av de fyra aspekter av kontroll som vi själva konstruerat inför analys och diskussion; egenkontroll, socialkontroll, direktkontroll och tekniskkontroll. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv och en tidigare, i samband med nämnda forskningsprojekt, insamlad empiri, vilken utgörs av filmade intervjuer samt observationer. I vårt metodkapitel ger vi fallbeskrivningar och redogör för etiska överväganden. Resultatkapitlet inleds med en presentation av kategorier vi skapat för att underlätta bearbetningen av empirin. Vi har kommit fram till att den tydligaste kontrollmekanismen vid löpandebandet är bandets rörelse och vid dockmonteringen ansvarskänslan. Kontrollen tycks ha en rutinartad effekt i båda produktionssystemen. Vid dockmonteringen framkommer det att kontrollen får negativa konsekvenser för det sociala samspelet, på så sätt att det uppstår konflikter.

  • 78.
    Andersson, Thomas
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Johansson, Frida
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    ”Man lär sig fruktansvärt mycket om världen”: En studie kring hur en grupp svensklärare i grundskolans senare år arbetar med skönlitteratur2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Mycket av den forskning som finns kring skönlitteraturens roll i skolan utgår från litteraturvetaren Louise M. Rosenblatts teorier där ett värdegrundsarbete är det yttersta målet med läsningen. Detta stämmer ganska väl överens med dagens kursplan i ämnet svenska. Vi frågar oss hur ett sådant arbete kan se ut i praktiken. SYFTE: Vårt syfte är att undersöka varför och hur en grupp svensklärare på en skola i grundskolans senare del arbetar med skönlitteratur. METOD: Vi har genomfört en kvalitativ studie inriktad på hur några lärare ser på läsning av skönlitteratur, och har därför använt oss av den öppna ostrukturerade intervjun som redskap. RESULTAT: Vi har funnit att lärarna framhåller färdighetsträning i allmänhet och analytisk förmåga i synnerhet som det främsta syftet med skönlitteraturen. Det finns här en motsättning mellan lärarnas fokus och vad kursplanen i svenska ger för direktiv. Vi har sett tendenser till att läsning av ett efferent slag för träning av praktiska färdigheter dominerar över en estetisk läsning där upplevelsen av det lästa står i centrum. En förklaring till detta skulle kunna vara krav på måluppfyllelse, traditionella arbetssätt och rådande skolkultur – saker som kanske många gånger påverkar i större utsträckning är läroplaner och kursplaner.

  • 79.
    Andersson, Towe
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Hermansson, Emelie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Toddlarna: tillvägagångssätt in i lek på förskolan2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Detta examensarbete undersöker några toddlares tillvägagångssätt in i lek. Litteraturen beskriver hur leken skapar möjligheter för barnen att lära sig förstå sin omvärld. Leken är en arena för att bygga relationer hos barnen. Genom leken utvecklar barnen samspel, respekt och empati, den utvecklar även barnens sinnen och fantasi. Tillträdet till leken varierar beroende på vilket tillvägagångssätt toddlare använder sig av. Barnens tillvägagångssätt formar samspelet mellan barn är av stor betydelse för att utveckla leken. Syfte Syftet var att undersöka några toddlares tillvägagångssätt in i en pågående lek. Metod I undersökningen har vi använt oss av kvalitativ metod där vi observerat 15 barn i åldern ett till tre år. Med papper och penna har vi fört anteckningar på de barn som gått under begreppet toddlare. Löpande protokoll har förts och sammanställts med varandra för att få ett resultat. Vi har utfört observationerna på två förskolor i Västra Götaland. Resultat Vi har sett många olika tillvägagångssätt in i en pågående lek bland de toddlare vi observerat. Vi har valt att döpa de olika tillvägagångssätten efter hur de agerade för att ta sig in i leken. Tillvägagångssätten vi kommer beskriva i denna undersökning är delaktighet/inkludering i lek, kroppskontroll i lek, att hjälpa till i lek och makt i lek. I resultatet kunde vi se hur barns olika tillvägagångssätt var betydande för hur leken fortlöpte.

  • 80.
    Andersson, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Bolin, Anna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Att planera och undervisa i matematik med fokus på algebra2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: I ett sociokulturellt perspektiv utgår man ifrån att elever lär i samspel med varandra eller tillsammans med en vuxen person. En lärare som planerar sin matematikundervisning kan genom att ha en varierad undervisning skapa dessa lärandesituationer för eleverna. Det är också viktigt att läraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svårigheter eleverna kan ha då bokstavssymboler ersätter tal. Tidigare forskning beskriver att lärare kan ställa sig frågorna vad, hur och varför då de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderar både undervisningen och utvärderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten, göras tillsammans med eleverna. SYFTE: Syftet var att undersöka lärares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i åk 6-9. METOD: Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genom intervju av sju stycken lärare. RESULTAT: I studien visade sig att samtliga lärare utgår från läroboken då de planerar undervisningen och utvärderar elevernas kunskaper. Detta beror, enligt lärarna, på förutsättningar som till exempel tid, gruppsammansättningar och klassrumsklimat.

  • 81.
    Andersson, Victoria
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ericsson, Sara
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Flickor i prinsessklänningar och pojkar i piratkläder. Åtta förskollärares tankar kring att arbeta med genus utfrån barnlitteratur2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund I inledningen av bakgrunden förtydligas centrala begrepp som är relevanta för undersökningen. Därefter synliggörs vad Läroplanen för förskolan beskriver om ämnet genus. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv med fokus på genus. Bakgrunden berör även nationell och internationell forskning som synliggör genus i förhållande till barnlitteratur ur olika perspektiv. Undersökningens teoretiska ram grundar sig på Probsts teori kring litteratur och Connells genusteori. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring att bedriva ett medvetet arbete kring genus utifrån barnlitteratur. Frågeställningar  På vilket sätt anser förskollärarna att barnlitteratur kan användas vid arbete med genus?  Anser förskollärarna att framställningen av pojkar respektive flickor i litteraturen påverkar barnens uppfattning av genus?  Vilken betydelse anser förskollärarna att de har i arbetet med genus i förskolans verksamhet? Metod Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalsgruppen består av åtta verksamma förskollärare. Resultat I resultatet framgår det att förskollärarna anser att barns syn på genus påverkas av hur flickor och pojkar framställs i barnlitteratur. De upplever att karaktärerna i litteraturen främst framställs stereotypt men att det blir vanligare att könsnormerna utmanas. Förskollärarna beskriver att barnlitteratur kan fungera som en bra utgångspunkt vid arbete med genus men resultatet visar att det inte är något som görs i nuläget. De beskriver att brist på tid är en faktor till varför arbete med genus inte alltid prioriteras i förskolan verksamhet.

  • 82.
    Andreasson, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Svensson, Ida
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Det hänger på oss: En kvalitativ studie om pedagogens förhållningssätt och utegårdens betydelse för rörelselek2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Vår undersökning grundar sig i tidigare forskning, styrdokument och litteratur som på olika sätt berör barns möjligheter till rörelselek. Vi har valt ut tre viktiga delar som har stor inverkan på denna typ av lek. Dessa är utegårdens betydelse, barns motoriska utveckling och pedagogens förhållningssätt. Syfte Vi vill undersöka hur förskolans utegård samt pedagogens förhållningssätt påverkar barns möjligheter till rörelselek utomhus. Metod Vår undersökning är en kvalitativ studie där observation samt fokusgruppsintervju har använts som redskap. Resultat I vår studie har det visat sig att utegårdens utformning, naturtillgångar och material har stor betydelse för barnens möjlighet till rörelselek och därmed möjlighet att utveckla sin motorik. Utformningen har också betydelse för gårdens användning. Förändringar i denna miljö kan ske med enkla medel men ofta finns begränsningar i form av kommunala beslut. Vi har även kunnat se att pedagogens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter till rörelselek på utegården. Beroende på vilket förhållningssätt pedagogen tar påverkas barnet i positiv eller negativ bemärkelse. Hur gården används har ett starkt samband till pedagogens förhållningssätt i barnens rörelselek. Vi har genom denna studie kunnat urskilja ett förhållningssätt som vi inte funnit i tidigare forskning, vilket vi har valt att kalla för Pedagogen som organisatör för barnens rörelselek.

  • 83.
    Andreasson, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Tauru, Merja
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Utemiljön som pedagogiskt rum: Pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik och barns lärande och utveckling2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Under vistelsen på förskolan tillbringar barnen mycket tid ute på gården och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehåll av varierande inslag för att barn ska lära och utvecklas. Utomhuspedagogik står för den okonstlade upptäckten av att erfara här och nu. För att lärande ska ske på ett för barnen meningsfullt sätt bör både gården och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptäckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet är vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebär för barns lärande och utveckling. Metod En fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att få reda på pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lärande och utveckling. Sex pedagoger har intervjuats på två förskolor. Resultat Pedagogerna uppfattar utomhuspedagogik som ett utrymme för den fria leken samt att den medför frihet för barns egna tankar och intressen. Pedagogerna beskriver att de vägleder, stödjer och utmanar barnen i deras lärande och utveckling och att utemiljön har en stor betydelse för barns lärande och utveckling. Under utevistelsen får barn utlopp för rörelsebehovet samt utforska och undersöka sin omvärld. Utemiljön ger andra förutsättningar för fantasi, sinnen samt att leken får en annan dimension än i inomhusmiljön är vad pedagogerna också uttalar.

  • 84.
    Andreasson, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Clausson, Pernilla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Var går gränsen? -en kvalitativ intervjustudie om pedagogers tankar och funderingar kring anmälningspliktens innebörd och konsekvenser2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring anmälningsplikten. Vi beskriver olika varianter av misshandel och dess innebörd. Vi förklarar de lagar och förordningar som pedagoger inom verksamhet som berör barn måste förhålla sig till. Vi tar även upp problematiken som förkommer vid en anmälan. Vi redogör även för tidigare forskning inom vårt ämne. SYFTE: Vårt syfte är att studera hur pedagoger i förskolan uttrycker sina tankar och känslor kring sin anmälningsplikt. METOD: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med en öppen intervju, då vi valt att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor. Till vår hjälp har vi använt en diktafon och spelat in intervjuerna som vi sedan har transkriberat. Vi har valt att vara båda två under intervjuerna, för att därigenom söka ett trovärdigt resultat. RESULTAT: Vi har i vårt resultat kommit fram till att det finns en osäkerhet kring anmälningspliktens innebörd och att definitionen av barn som far illa är svårt för respondenterna att förklara. Vidare har vi sett att frågan om att anmäla eller ej, beror på faktorer som stöd från arbetskamrater och rektorer, hur säker pedagogen är på det hon sett verkligen stämmer och vilken roll pedagogen har i en anmälningsprocess. I vårt resultat kommer det även fram att de intervjuade pedagogerna önskade fortbildning inom ämnet och att det hade bidragit till en säkerhet inför en anmälan.

  • 85.
    Anneli, Bergnell
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ettåringen, bilden och fenomenet tyngd: Yngre barns pre-naturvetenskapliga meningsskapande i en guidad aktivitet2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Oppgave
    Abstract [sv]

    Fokus för magisterstudien riktades mot de allra yngsta förskolebarnens meningsskapande då visuell information i form av illustrationer som relaterar till naturvetenskapliga fenomen, förekommer som inslag i förskoleverksamheten. Forskningsfrågorna som ställdes var hur några av förskolans yngsta barn i en planerad aktivitet hanterar ett i förväg iordningställt material bestående av föremål som relaterar till fenomenet tyngd och illustrationer av föremålen, samt om det är möjligt att hos så unga barn finna återkopplingar till illustrationerna. Det finns inte mycket forskning att tillgå när det gäller hur våra allra yngsta förskolebarn hanterar och förstår budskap i visuell information, trots att barn dagligen möter en stor mängd bilder och modeller av olika slag både i och utanför förskolan. Inte heller föreligger hittills forskningsresultat som konstaterar att små barn faktiskt tillägnar sig det som var avsett med de bilder som presenteras för dem eller att en bild ger olika barn ett och samma budskap. I ett snabbt föränderligt samhälle torde det därför ses som nödvändigt att vi klargör för oss hur barn faktiskt tillägnar sig visuell information. Studien genomfördes med hjälp av olika kvalitativa angreppssätt vars resultat redovisas i denna uppsats. I huvudsak innebar ansatsen observationer av i förväg iordningställda aktiviteter där totalt fyra ettåringar och två pedagoger på två olika småbarnsavdelningar deltog. I resultaten framkom att barnen till en början undersökte bilderna så som de undersökte övrigt material det vill säga genom att exempelvis banka, smaka och kasta. Barnen imiterade även gärna pedagogernas handlingar i vad som delvis kunde framstå som ett omedvetet upprepande. Dock visade barnen tydligt i vilken grad de ville samspela med pedagogen, vilket kan tyda på att imitationen även innehöll ett medvetet val att delta. I det inledande undersökandet tycktes barnen inte fästa någon större vikt vid det bilderna illustrerade, men snart vände dock barnen allt mer uppmärksamhet mot det bilderna föreställde. Genom barnens handlingar och kroppsspråk kunde försiktigtvis en tolkning av bildernas samlande, riktande och återkopplande funktion, framvisas i barnens lek. Pedagogerna förstärkte bildernas budskap genom rörelser och ord och uppmuntrade barnen till vidare samspel kring bildmaterialet och de fenomen dessa illustrerade. Det tycks som om bilderna var det som inspirerade barn och pedagoger till ett mer gemensamt sätt att kommunicera sina upptäckter på. Således gjordes en tolkning att bilder och pedagoger hade en vägledande roll i aktiviteten och att barnens delaktighet i sin helhet bidrog till erfarenheter som så att säga förberedde barnen på kommande situationer. Pendlingen mellan de konkreta materialen och bilderna kan, med stöd av resultaten i studien, sägas utgöra ett yngre barns tidiga multimodala förmåga. Bilderna tycktes även utgöra ett stöd då barnen berättade om sina tidigare erfarenheter av de aktuella naturvetenskapliga fenomenen tyngd och/eller densitet. Här vill jag dra slutsatsen att de iordningställda bilderna bidrog till barnens meningsskapande om det illustrerade fenomenet och bilden så som en representation av detta fenomen samt att bilder kan komma att fungera som ett stöd och en förberedelse inför hur yngre barn senare kan kommunicera sina upptäckter.

  • 86.
    Anter, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Heimroth, Josefine
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Man kan ha en klubba ihop och slicka på den båda två, så behöver man inte dela den. En studie om problemlösning i förskoleklass2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Matematik är ett viktigt ämne och har en central roll i vår vardag. Barn möter tidigt räknesättet division i problemlösningssituationer och intressant är att se hur de resonerar när de ställs inför en problemlösningsaktivitet. Vi blev nyfikna på om det går att urskilja variation mellan barns sätt att lösa problem genom att tilldela dem några divisionsproblem och i grupp låta dem samtala och diskutera sig fram till olika lösningar för att studera en eventuell variation. SYFTE: Syftet med studien är att urskilja variation i barnens olika sätt att lösa några matematiska problem. Frågeställningarna är: Vilka olika lösningssätt beskriver barnen? Går det att urskilja om barnen reflekterar kring sina erfarenheter och kamraters lösningar? Samt går det att urskilja ett ökat lärande när barn diskuterar sina olika lösningar? METOD: I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har observerat och intervjuat barn både enskilt och i grupper om tre, när de arbetat med tre olika matematiska problemlösningsuppgifter innehållande räknesättet division. Det totala antalet barn som medverkat i studien är sex barn från två olika förskoleklasser. Vi har utifrån variationsteorin utformat beskrivningskategorier under vilka vi valt att presentera likhet och skillnad mellan barnens munliga uttryck samt deras teckningar. RESULTAT: Resultatet redovisas i olika beskrivningskategorier utifrån barnens bilder och samtal. I beskrivningskategorierna skiljer det sig mellan barnens sätt att lösa divisionsproblem. Resultatet visar att barnen har använt sig av olika räkneprinciper såsom ett till ett - principen samt använt sig av olika räknesätt såsom addition, subtraktion, multiplikation och division. Barnen använder sig även av olika sätt att illustrera sin teckning. En del barn avbildar föremålet medan andra använder sig av symboler, såsom streck eller siffror i sin avbildning. Resultatet visar även att samtal kan användas som ett medel för att påvisa lärande.

  • 87.
    Antonsson, Karolina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Berntsson, Josefine
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    En kvalitativ studie om läs- och skrivutveckling: Loppet är inte kört, men hälften vunnet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Vi har under vår utbildning insett betydelsen av att vi som pedagoger både i förskolan och i skolan besitter stora kunskaper när det gäller läs- och skrivutveckling. Som blivande pedagog i förskolan och skolan känner vi också ett stort behov av att ha kunskaper om olika metoder så att vi kan hjälpa och förebygga barns läs- och skrivsvårigheter. Vi har vi vår bakgrund skrivit vad tidigare forskning och olika författare skriver om detta område som vi sedan försökt koppla till vår resultatdiskussion. SYFTE: Arbetet syftar till att ta reda på hur de intervjuade pedagogerna motiverar och arbetar med läs- och skrivutveckling. De frågeställningar vi har använt oss av är följande : – Vilken betydelse har läs- och skrivutvecklingen för enskilda barn enligt pedagoger? – Vilken betydelse antas motivation och uppmuntran ha? – Vad är gemensamt i pedagogers arbetssätt? METOD: Vi har valt metoden intervju som är en kvalitativ metod för att samla in material och valt fenomenografi som vår forsknings ansats för att ta reda på respondenternas tankar. Studien innefattar fyra pedagoger, varav två utbildade förskollärare och två utbildade lågstadielärare. Pedagogerna arbetar på en förskola och i tre olika skolor i två olika kommuner. RESULTAT: Resultatet visar att pedagogerna i stor utsträckning arbetar med läs- och skrivutveckling de är dock inte medvetna om att deras arbetssätt också är ett förebyggande arbetssätt. Pedagogerna är väl medvetna om hur viktig motivation och uppmuntran är i läs- och skrivprocessen och de anser att mer individuellt arbete hade varit gynnsamt för barns utveckling. Alla pedagoger är överens om att läs- och skrivutveckling är en livslångprocess.

  • 88.
    Antonsson, Petter
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Benjaminsson, Lukas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    En studie om manliga förskollärares uppfattningar om sitt yrke2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Alla som arbetar som förskollärare ska följa läroplanen och har samma arbetsuppgifter oav-sett kön och ålder. Därför ska inte manliga förskollärare ha några för- eller nackdelar gent-emot sina kvinnliga kollegor anser de intervjuade. Enligt vissa undersökningar så utgör männen cirka 3 procent av alla verksamma förskollärare. SYFTE: Vårt syfte med denna uppsats har varit att ta reda på några manliga förskollärares uppfatt-ning om hur det är att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke. Vi har frågat om de manliga förskollärarna ser några fördelar eller nackdelar med att vara manlig förskollärare och om de bemöts annorlunda av föräldrar och omgivning jämfört med sina kvinnliga kollegor. METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod med intervju som redskap. Alla de sex män vi har in-tervjuat är utbildade förskollärare och arbetar i förskolan. Under intervjun berörde vi även frågor som handlade om arbetslaget. Vidare har vi frågat de intervjuade om de har känt sig utsatta i yrket och huruvida de anser att det behövs män inom förskolan. RESULTAT: Resultatet vi fick fram visar på att de manliga förskollärarna inte lägger vikt vid vilket kön kollegorna har. De menar att det som har störst betydelse är personligheten. En av de inter-vjuade har någon gång känt sig utfryst av de kvinnliga kollegorna. Ingen har känt att de bli-vit anklagade för pedofili och anser att man inte ska känna oro för det så länge man är trygg i sin yrkesroll. De anser alla att media förstorar upp pedofilrykten och tar inte upp vad som är bra och vad man arbetar för på förskolan. Det viktigaste är att man verkligen vill arbeta med barn eller ungdomar och det är därför de vi intervjuat sökt sig till yrket på ett eller annat sätt.

  • 89.
    Anttila Alidost, Sari
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Holmros, Christina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Parkkinen, Heidi
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Att göra något av det lilla. Pedagogers reflektioner kring lärandet i förskolan.2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund I bakgrunden redogörs för Pramling Samuelssons och Vygotskijs filosofi kring området lärande. De anser att lärandet ses som en process, där uppmärksamma pedagoger ska vara lyhörda över barnens intressen och erfarenheter som de visar i förskolan. Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger i förskolan beskriver lärandeprocesser, vid vilka tillfällen lärandet sker och hur de skapar lärande situationer utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten och i den miljö barnen befinner sig i. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Som redskap använde vi oss av self report, vilket innebär att vi med hjälp av skrivna frågor kan ta reda på vad pedagoger i förskolan har för syn på lärandet. Även observation har använts för att närmare studera lärandet i förskolan. Resultat Resultatet visar att många av de tillfrågade pedagogerna anser att det finns lärandesituationer i de flesta moment under hela dagen i förskolan. Det framgår även att det är viktigt att barnens inflytande, intresse och nyfikenhet ska styra verksamheten och att pedagogerna ska vara engagerade i sitt arbete. Det som kan försvåra lärandet är de stora barngrupperna där det enskilda barnet ska nås samt att störande moment såsom möten, telefonsamtal, kollegor och andra barn avbryter en lärande situation.

  • 90.
    Appelkvist, Rolf
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Edberg, Frida
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Malm, Annika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Breddad rekrytering och breddat deltagande: underlag för handlingsplan2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Since 2001 the Swedish Higher Education institutions have been required by the government to produce action plans for widened recruitment and widened participation. The current action plan for the University of Borås covers the years 2009-2012. In 2010 the University of Borås appointed a committee to prepare a new action plan for widened recruitment and widened participation. This committee was complemented by an Advisory Board. Both the Committee and the Advisory Board have taken a proactive and strategic role in helping to build capacity across the university to widen participation. The Committee and the Advisory Board have been mentored and advised by Professor John Storan, University of East London, who has worked extensively in Sweden and is recognised as a leading expert in widening participation in the UK. In 2011 the Board commissioned an internal data report to broaden its understanding of the profile of students. The report will feed into the new action plan. The Student Union delegate in the Advisory Board, Frida Edberg, was employed to undertake field work on diversity among the students for the report and also explore how these matters were dealt with at the different schools of the university. This work was supervised by Annika Malm, coordinator of the Committee and the Advisory Board, and Rolf Appelkvist. Joint editing with contributions from the Board was a vital part of the process with the final version which has been edited by Rolf Appelkvist. The report covers the following issues: • Students geographical descent • Students ethnical origin/background • Student exchange with other countries • Students social background • Non-completions • Student with disabilities • Gender distributions within the university • Induction activities for new students • Results from the first course/courses • How is the work done at different schools and what can be done – recommendations GEOGRAPHICAL BACKGROUND Most of the students come from the Västra Götalands-region where Borås is situated (figure 1, p. 3). A substantial proportion of the students come from Göteborg, the largest city in the region. There has been a conception at the university that the students from Göteborg mostly come from the suburbs with lower socio-economic status. This seems to be contradicted by the findings (figure 2, p. 4). However the data only tells us from where the students come, not the socio-economic level of each student.   STUDENTS ETHNICAL BACKGROUND Twenty-one percent of the students at the University are either born abroad or have one or two parents with non-Swedish origin (figure 3, p. 5). This is in line with the corresponding proportion in the Swedish population. STUDENT EXCHANGE WITH OTHER COUNTRIES One important part of ethnical diversity is the amount of incoming exchange students and free-movers. One condition for this is that many Swedish students enough chooses to study abroad for a period. However the imbalance in favor of incoming students is quite large (figure 4, p. 6). This means that because of recent regulations from the government the amount of out-going students needs to be increased to make it possible to maintain a high proportion of incoming students. SOCIAL BACKGROUND – PARENTS´ EDUCATIONAL LEVEL There has been a widely shared conception at the University that the students’ socio-economic distribution has been similar to the distribution in the Swedish population. This is changing. Obviously the proportion of students of parents with lower educational background is decreasing while students with parents of higher educational background are increasing in proportion (figure 5, p. 7). Even though the University of Borås still reach a fairly good proportion of students from families with lower educational background, there seems to be a slight tendency that this proportion is getting lower than the national proportion. NON-COMPLETIONS No investigations on the reasons for non-completion have been made at the university as a whole. There are data on this at the national level which indicate gender differences and some schools at the university try to investigate in the matter. STUDENTS WITH FUNCTIONAL DISABILITIES The University works actively to support students with functional disabilities. Student Service at Library and Learning Resources is mainly responsible for this work. Their main task is to support students in order to make them continue and complete their studies. They are thereby especially working with widened participation. Higher Education institutions can get additional funding for pedagogical support to students with functional disabilities, which are confirmed by a medical certification. The number of students that applied for and got extra support is increasing while the number of students who do not apply is decreasing. However support to students with temporary functional disabilities is not covered by this support, each institution has to finance such support within its own budget. GENDER DISTRIBUTION WITHIN THE UNIVERSITY OF BORÅS There is a large imbalance in gender distribution within the university compared to the total Higher Education sector in Sweden. This is largely due to the mix of educational programmes offered at the university. The gender distribution of the specific educational programmes reflects the imbalances within the intended professions in the Swedish society. Gender imbalances are a complex issue at many levels but a Higher Education Institution still has to contribute to influence these in a direction toward less imbalances. In the report the situation at the dominant educational programmes at each school is described. At the School of Health, the School of Textile, the School of Education and Behavioural Science and the School of Library and Information Science female students are dominating while there is a better balance at the School of Business and IT and at the School of Engineering male students are dominating. All schools use students of both sexes in marketing their educational programmes. Small changes in a favoured direction can be noted but the imbalances are still very large. INTRODUCTION ACTIVITIES Before the students begin at the university they get written information about the university and 2011 they also got information about the services offered by Student Service. During the first three weeks of introduction this is supplemented by oral information at several occasions. The first two days at the university and all afternoons during these three weeks are filled with activities whose purpose is to make the students informed about the university, their school and their educational programme but also to further fellowship among the students and with the staff. These activities are managed by the student union. Most educational programmes offer a first course that not only give an introduction to the entire programme but also gives a fair picture of different academic activities that can be expected during the coming studies. Academic writing, study techniques are introduced in many of these courses. The retention rate during these first courses is fairly high except at programmes given as distance studies. CONCLUSIONS AND RECOMMENDATIONS The introductory activities should be considered further as there are students who find some of them not very interesting. A lot of students do not participate, partly because they are commuting, to a large extent from Göteborg. The activities could be broadened to meet the demands of different student groups, not only the traditional young single students. Also the university must continuously evaluate the information given during this period as there always are students not reached by it. Maybe the university and its schools should participate more in the introductory activities. Most students seems to be content with the introductory courses but more emphasis could be put on informing them about how to do when you fail with an assignment, with an exam etc. Maybe a mobile application could be built to make it easier for the newcomer to navigate in their studies. The university could consider following up all non-completions on the first course/courses. A closer co-operation between the schools and Student Service is recommended. The proportion of students from lower educated homes is fairly high at the university but a slight tendency to getting closer to the imbalance in recruiting such students that is common at the large universities can be seen. This needs to be considered continuously. There is a fairly good representation of students with other ethnical backgrounds at the university but this has to be kept up actively, e.g. by language support. Also the university needs to continue its efforts to convince Swedish students to study abroad in countries outside the European Higher Education area to give room for more incoming exchange students. The university could give more education to its staff on functional disabilities in order to prevent prejudice regarding these students´ capabilities. Student Service should keep on sending information in advance about their services offered. Also students with functional disabilities could be offered a possibility to meet with the staff at the centre in advance, even before they know if they have been accepted to their applied for programme or not, all to avoid queuing during the first weeks of the academic year. Alternatively resources of the coordinator for students with functional disabilities could be increased.

  • 91.
    Appelkvist, Rolf
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi.
    Oudhuis, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Nätverk för den goda arbetsorganisationen: Högskolan och den tredje uppgiften2002Inngår i: Den glokala utmaningen : samverkansmönster och näringslivsutveckling i Västsverige, Stockholm: Atlas förlag , 2002Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 92. Archer, Trevor
    et al.
    Adriansson, Lillemor
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Plancak, Allen
    Karlsson, Erica
    Influence of affective personality on cognition-mediated emotional processing: Need for empowerment2007Inngår i: European Journal of Psychiatry, ISSN 0213-6163, E-ISSN 2340-4469, Vol. 21, nr 4, s. 248-262Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background and Objectives: The notion that both positive and negative affect contribute not only to affective personality profiles but also to self-report estimations of both psychological and physical well-being or discomfort. Method: Two studies are described, based upon applications of psychometric and clinical instruments, including the Positive Affective and Negative Affect Scale (PANAS), Stress and Energy (SE), Dispositional optimism (LOT), Locus of Control, Beck Depression Inventory (BDI), Perfectionism, Hospital Anxirty and Depression (HAD) and the Uppsala Sleep Inventory (USI). In Study 1, one hundred and twenty-two high school students (Gothenburg, Sweden), aged 17-19 years participated, whereas in Study 2, two hundred and eight professional office employees from a number of government agencies and corporations (Borås, Sweden), aged 27-61 years participated. Measures for HAD-anxiety and HAD-depression from five other studies of affective personality profiles were included also. Results: The results indicated marked differences in both psychological and physical well-being or discomfort due to affective personality profiles, whereby "Self-fulfilling" individuals, expressing high positive affect and low negative affect, presented markedly better health profiles than the other three types of affective personality, i.e. "Low affective", "High affective" and "Self-destructive". Conclusions: In this regard the notion of "empowerment" as a vehicle for putative reinforcements of cognitive abilities that modulate emotional systems is discussed.

  • 93. Arnesen, A-L
    et al.
    Lahelma, E
    Lundahl, L
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Introduction. Agency in a Changing Educational Context: negotiations, collective actions and resistance2010Inngår i: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, Vol. 9, nr 2, s. 159-163Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 94. Arnesen, Anne-Lise
    et al.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lundahl, Lisbeth
    Lahelma, Elina
    Nordic Research Network: Critical Perspectives on Young People, Wel­fare and Edu­­cation2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 95.
    Aronsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Johansson, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Samspelsdialogen: utvärdering av ett arbetsmiljöverktyg.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    En kvantitativ studie har gjorts på två grupper inom vården i Västra Götalandsregionen, där en av grupperna hade använt sig av verktyget Samspelsdialogen. Syftet med studien var att undersöka om Samspelsdialogen är ett effektivt verktyg för att påverka känsla av sammanhang (KASAM). Detta gjordes genom att jämföra de två grupperna. Det under-söktes även om arbetskontrollokus (WLOC) skiljde sig mellan dessa grupper samt om det fanns samband mellan internt WLOC och högt KASAM. Dessutom undersöktes om äldre respondenter hade starkare KASAM än yngre respondenter samt om KASAMs komponenter förklarar olika stor del av totalt KASAM. I studien deltog 117 personer varav 55 ingick i experimentgruppen och 62 i kontrollgruppen. Respondenterna besvarade en enkät som bestod av frågor som var baserade på de teorier som låg till grund för undersökningen dvs. Antonovskys KASAM-teori samt Spectors arbetskontrollokus. Resultatet visar att experimentgruppen hade ett högre KASAM-värde än kontrollgruppen. Det fanns ingen skillnad i WLOC-poäng mellan grupperna men däremot fanns ett samband mellan internt arbetskontrollokus och hög KASAM-poäng. Det fanns ingen skillnad i KASAM mellan äldre och yngre respondenter. Hanterbarhet visade sig vara den KASAM-komponent som förklarade störst andel av KASAM-poängen och experiment-gruppen hade högre känsla av hanterbarhet än kontrollgruppen.

  • 96.
    Aronsson, Josefine
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Jansson, Beata
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kjär, Isabella
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Rekryteringsprocessen i teori och praktik: en jämförande kvalitativ studie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    I följande uppsats undersöker vi hur rekryteringsprocessen ser ut i teori och praktik. Ämnet är aktuellt eftersom rekryteringsprocessen förändras i takt med samhällsutvecklingen. Vidare är ämnet relevant då arbetsmarknaden ständigt utvecklas vilket bland annat medför nya riktlinjer inom mångfald och jämställdhet. Detta ställer nya krav på rekryterare av anledningen att de aktivt bör förhålla sig till aktuella rekommendationer inom rekrytering. Studiens syfte är att studera hur rekryteringsprocessen tillämpas i bemanningsföretag respektive övriga privata företag samt undersöka i vilken utsträckning den ideala rekryteringsmodellen förekommer i de olika företagsformerna. Våra frågeställningar är följande: hur går rekryteringsprocessen till i bemanningsföretag respektive övriga privata företag som sköter sin rekrytering på egen hand? I vilken utsträckning tillämpas den ideala rekryteringsmodellen? Hur motiveras den valda rekryteringsprocessen? Utifrån syfte och frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där urvalet består av sju individer i bemanningsföretag respektive övriga privata företag. Empirin har vidare transkriberats och analyserats med hjälp av kodning. Studiens resultat presenteras utefter följande teman: Förarbete/arbetsanalys, Urval, Intervju, Testning, Referenstagande, Bedömning och Magkänsla, Motivering till rekryteringsprocessen samt Användandet av mallar. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att bemanningsföretag och övriga privata företag använder sig av strukturerade rekryteringsmetoder men att utförandet skiljer sig mellan de enskilda företagen. Vidare visar resultatet att den ideala rekryteringsmodellen följs mer i bemanningsföretagen än i de övriga privata företagen. De huvudsakliga motiven till vald rekryteringsmetod är ekonomi- och tidsaspekter. Avslutningsvis har vi diskuterat undersökningens resultat utifrån teorier om rekrytering och tidigare forskning inom ämnet.

  • 97.
    Arvidsson, Angelica
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Wikman, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Gör sju kilometer skillnad? Elevers tankar kring utbildning och sitt framtida yrke2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Oppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund på olika sätt. Detta får konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vår studie har vi belyst problemet genom att dels åskådliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska språket som en resurs inför deras framtidsval. SYFTE: Undersökningens syfte är att belysa hur elever från två skolor med skilda sociala förutsättningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar språket då de kommunicerar. METOD: Undersökningen är genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har använts är fokusgruppintervjuer. RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig på flera punkter. Exempel på detta är att deras syn på framtida utbildnings- och yrkesval skiljer sig åt. Innerstadskolans elever ser sig i större utsträckning välja utbildningar som leder till medelklassyrken, medan förortskolans elever antingen vill välja utbildningar som leder till arbetarklassyrken, eller arbeten mot högre medelklassyrken. Det finns också skillnader gällande hur språket används i olika sammanhang; förortselevernas språk kräver mer förförståelse än innerstadseleverna, då mottagaren är ifrån annan kontext.

  • 98.
    Arvidsson, Iréne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    InvandrarAkademien2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 99.
    Arvidsson, Iréne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kompletteringsutbildningar för utländska akademiker: Högskolan som drivkraft?2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 100.
    Arvidsson, Iréne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Korta vägen2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
1234567 51 - 100 of 1448
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf