Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 1831
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lars Hallberg, Främlingar i förskingringen: Katolska levnadsöden i arkivens spegel2017Inngår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, s. 222-223Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 52.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Learning with adults: a critical pedagogical introduction. By Leona M. English and Peter Mayo2014Inngår i: Teaching Theology and Religion, ISSN 1368-4868, Vol. 17, nr 3Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 53.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Marie Lennerstrand & Linda Oja, Livet går vidare2007Inngår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 107, nr 1Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 54.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Med pedagogik och teologi som kamp för tro och mod2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 55.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Mötesplatsen Norrbyhuset i Borås: Från krisinsats till plattform för demokrati2018Inngår i: Interkulturell dialo: Teori och praktik / [ed] Rasoul Nejadmehr, Göteborg: nordienT , 2018, s. 251-263Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 56.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    On the Beholding of God through the Eyes of Prayer: Commentary on God Sexuality and the Self2015Inngår i: Syndicate Theology, ISSN 2378-1785Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 57.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Parental Grief and Prayer in the Middle Ages: Religious Coping in Swedish Miracle Stories2015Inngår i: Collegium : Studies across disciplines in the humanities and social sciences, ISSN 1796-2986, E-ISSN 1796-2986, Vol. 18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on expressions of bereavement and religious coping in medieval miracle stories from Sweden. The stories come from the collections of St. Birgitta (Bridget) of Sweden, the Blessed Bishop Nicolaus Hermanni (Sw. Nils Hermansson) of Linköping and the Blessed Katarina of Vadstena, and were recorded in the fourteenth and fifteenth centuries.

    Catherine M. Sanders’s modern five stages of bereavement have been used as the theory of analysis through Kay Talbot’s adaptation of the theory for parents in grief. This theoretical foundation has provided new insights into how parental grief was expressed in medieval Sweden – and in stark contrast to Continental research on the same topic. Parents of both sexes expressed their grief outwardly through tears and crying, and a reluctance to accept that their children were dead. Throughout the miracle stories, lay people constructed their own prayers for miraculous intervention without the aid of any priests. This makes fathers and mothers in medieval Sweden agents of their own in terms of praying to God and being able to construct their own forms of religious coping.

  • 58.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pedagogik är teologi: Ett panelsamtal2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 59.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Prayer Practices among Ordinary People in the Late Middle Ages2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this paper I will present key findings of my concluded project on the prayer life of peasant communities in late medieval Sweden, conducted at the University of Gothenburg 2005–2010. The aim of the project has been to identify, explain and delineate praying among peasant communities in late medieval Sweden. Four aspects have been examined through the perspectives of ideals and practices, namely the standards of prayer, devotional prayer, prayer in times of need and prayer cultures. Focus in my paper will be practices of prayer, especially those occurring in connection with the praying for miracles.

  • 60.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Praying outside the churchbuilding2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 61.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Projektet Skolavslutningar i kyrkan2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 62.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Referensguiden: Parallell stilmanual för Harvard, APA, Oxford & Chicago2015 (oppl. 1.1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 63.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religionsunterricht in Schweden: Religionsdidaktik und Religionspädagogik2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 64.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Religious Water as Problem - Religious Water as Solution2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Robert Lutton & Elisabeth Salter (eds.), Pieties in Transition2011Inngår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 111, nr 1Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 66.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Robert Swanson, Indulgences in Late Medieval England2011Inngår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 111, nr 1Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 67.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Saluting Aron Gurevich and His Legacy: A Round Table Discussion2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A Round Table Discussion on the Legacy of the late A. Gurevich and a book dedicated to his memory and ideas Saluting Aron Gurevich: Essays in History, Literature and Other Related Subjects (Brill, Spring 2010). The session will unite the contributors of the volume, its editor, illustrator, as well as Gurevich's longtime friends, colleagues, and disciples. It should interest and attract all those interested in historians' role in history, Soviet historiography, medieval popular culture, Scandinavian medieval history, historical anthropology, and historical research in general. Participants include Viktor Aldrin (Göteborgs Universitet), John H. Arnold (Birkbeck College, University of London), Michael Clanchy (Institute of Historical Research, University of London), Francisca Shilova (Independent Scholar, Amsterdam), and Yury Zaretskiy (State University, Higher School of Economics, Moscow).

  • 68.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Samtal om skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad handlar debatten om de svenska skolavslutningarna egentligen om? Vilka kolliderande perspektiv och ställningstaganden ligger bakom konflikterna? En ny studie av detta tidigare outforskade ämne ger svar.

  • 69.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Schulabslussfeiern in der Kirche: Konflikten über Religion und Tradition in dem Schwedisches Schulsystem2018Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 70.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjundedags Adventistsamfundet2013Inngår i: Nationalencyklopedin (NE.se) :, Malmö: Nationalencyklopedin, 2013Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 71.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjundedagsadventism2008Inngår i: Religion i Sverige / [ed] Ingvar Svanberg & David Westerlund, Stockholm: Dialogos Förlag, 2008, s. 196-197Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 72.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjundedagsadventist2013Inngår i: Nationalencyklopedin (NE.se) :, Malmö: Nationalencyklopedin, 2013Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 73.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjundedagsadventisternas friskola i Ekebyholm2007Inngår i: Religiösa friskolor i Sverige: Historiska och nutida perspektiv / [ed] Jenny Berglund, Göran Larsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 74.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Själavårdsundervisning i Svenska kyrkan: en nulägesrapport om utbildning och fortbildning i själavård 20152016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 75.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Skolavslutningar i kyrkan och spelet om religion i svensk skola2018Bok (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Skolavslutningar i kyrkan har vållat stor debatt sedan 1990-talet i Sverige. Men bruket av skolavslutningar i kyrkan är äldre än så. Det kan åtminstone spåras tillbaka till senare delen av 1800-talet. Kritiken mot fenomenet på en nationell nivå startade troligen år 1996 i samband med ett beslut i Uddevallas kommun om att förbjuda skolavslutningar i kyrkan. Beslutet togs för att främja mångfald – en mångfald som då betydde att bereda större plats för humanister med icke-religiös livsåskådning. Men snart kom argumentet om mångfald istället att tolkas som att hänsyn togs till muslimer vilka skapade problem för en svensk tradition.

    Denna bok har haft till syfte att undersöka skolavslutningar i kyrkan. Dessa rymmer emellertid även något mycket mer komplext än själva bruket: förhandlingar och omförhandlingar om religionens plats i skolan och då framför allt kristendomens plats i grundskolans obligatoriska utbildning (utöver skolämnet religionskunskap). Studien täcker perioden från 1990-talet och fram till år 2016. En stor mängd material har använts för att undersöka skolavslutningar i kyrkan, såsom exempelvis databaser, protokoll, riktlinjer, debattartiklar, motioner, lagar och läroplaner. Det saknas i stort sett tidigare forskning om fenomenet, förutom vissa omnämnanden i studier om bland annat Svenska kyrkans förändrade roll under 2000-talet. Studien är därför tänkt att bidra med dels fakta, dels teoretiska tolkningar för att söka förstå dessa fakta.

    Resultatet av studien visar att skolavslutningar i kyrkan är komplexa. Det handlar inte enbart om huruvida de ska vara tillåtna eller inte. I stället handlar det om olika fakta som krockar, lagtexter som ger motsatta instruktioner och underliggande meningar som har skilda utgångspunkter. En sammanfattning av studiens resultat blir därmed svår att genomföra utan att falla i den fälla som fenomenet så ofta hamnar i: att ta ställning antingen för eller emot (något som boken inte gör). Skolavslutningar i kyrkan handlar inte endast om för eller emot trossamfundet Svenska kyrkans närvaro i svensk skola, utan även om synen på vilka kunskaper en elev i dagens skola behöver för att leva i det globala samhälle som Sverige håller på att kliva in i. Skolavslutningen i kyrkan betraktas i studien som en spelplan där dessa diskussioner förs och där olika ideal krockar, förhandlas och omförhandlas. Sakfrågor som har debatterats på denna spelplan har rört den icke-konfessionella skolan i en konfessionell kyrklig miljö, kyrkobyggnaden som lokal, prästens roll som ledare, elevens närvaro, religiösa symboler, religiösa handlingar vid skolavslutningen samt psalmsång som diskriminering.

    Förutom att den beskriver debatten om skolavslutningar i kyrkan och tar fram fakta om dessa, går det att dra några övergripande slutsatser utifrån studien: den första är att skolavslutningar i kyrkan har både minskat och ökat i antal genom åren, den andra är att det finns en konkurrens mellan skolmyndigheterna och Svenska kyrkan om religionens betydelse för eleverna, och den tredje slutsatsen är att skolmyndigheternas religionsbegrepp är sekulärt och krockar med Svenska kyrkans syn.

  • 76.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skolmyndigheters riktlinjer för religiös pluralism idag och igår: Skolverkets nuvarande riktlinjer och 1967 års riktlinjer från Skolöverstyrelsen2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 77.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svenska folket om religion och tradition i skolan2017Inngår i: Larmar och gör sig till: SOM-rapport nr 70 / [ed] Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Ekengren Oscarsson och Maria Oskarson, Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet , 2017, s. 515-528Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Religionens roll i skolan är något som ofta debatteras i Sverige. Ett av de mest omdebatterade religiösa fenomenen är skolavslutningar i kyrkan. I dessa ceremonier möts den konfessionslösa skolan med kristendomens heliga rum. Mötet är inte konfliktfritt. Detta kapitel behandlar svenska folkets attityder till att förbjuda skolavslutningar i kyrkan. Resultaten visar att 78 procent vill ha kvar skolavslutningarna i kyrkan. Det gäller särskilt bland personer som uppger att de föredrar höger-partier på en höger-vänster-skala. Personer som inte firar den traditionella högtiden jul är mindre kritiska mot ett förbud, vilket kan tyda på ett samband mellan avståndstagande från traditionsfirande och kritik mot skolavslutningar i kyrkan. Resultaten visar också att det för vissa politiska partier råder en tydlig polarisering mellan partisympatisörernas inställning till skolavslutningar och de valda politikernas agerande i frågan.

  • 78.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Teaching Undergraduate Research in Religious Studies. Edited by Bernadette McNary-Zak and Rebecca Todd Peters. AAR Teaching Religious Studies Series.2013Inngår i: Teaching Theology and Religion, ISSN 1368-4868, Vol. 16, nr 3Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 79.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The conflict over religious practice in Swedish schools: The Church of Sweden and its struggle to redefine its Lutheran confession in a secular state2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A vital aspect of the Church of Sweden is its Lutheran confession and its emphasis on the Two regiments doctrine - an equal interest of working together in the Nation state of Sweden. According to Casanova (2014), the Nordic countries have experienced a secularism where religion has merged with the state and become a department. At the end of the 20th century, state and church separated, and the Church of Sweden became a "free" denomination. in the public schools, this separation has led to a conflict between the church and state. Thus, the distribution of rights according to the Lutheran doctrine is no longer valid. The state discards the Church of Sweden's "spiritual regiment" for the society, considering its religious practices as illegal within the school system. Ecclesiastical debates have begun on a new Lutheran identity formation within the church - that of a church of a minority in a postsecular context. The aim of this paper is to examine this identity formation and, the conflict over religious practices in the schools. New results from the research project "End of term ceremonies held in churches and the debate on the role of religion in Swedish schools", will be presented.

  • 80.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The Pious Education of the Young in the Late Medieval Church2005Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 81.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The Prayer Life of Peasant Communities in Late Medieval Sweden: A Contrast of Ideals and Practices2011 (oppl. 1)Bok (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study examines elaborate prayer practices among peasant communities in late medieval Sweden. The work focuses on the perspectives of ideals and practices, namely the standards of prayer, devotional prayer, and prayer in times of need and prayer cultures.

  • 82.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The Use of Prayers as Protection against the Evils of Nature2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The paper concerns the issue of how prayers were used by the laity in late medieval Scandinavia. Often prayers were used, not only to communicate with God, but also to avoid fear and illness.

  • 83.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Theresa Berger, Gender Differences and the Making of Liturgical History: Lifting a Veil on Liturgy’s Past, Liturgy,Worship and Society.2012Inngår i: Svensk teologisk kvartalskrift, ISSN 0039-6761, Vol. 88, nr 1Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 84.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    To Explore the Divine Will in Prayer2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    How were holy persons selected as recipients for prayer? Most often, miracle stories only tell of the praying person having already made the decision of recipient, but there were exceptions from this pattern: the habit of casting lots to explore the divine will of whom to address in prayer. Lot casting, a seldom studied religious habit will be in focus in my paper.

  • 85.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Undervisning i konsten att vårda själar: rapport om utbildning och fortbildning i själavård i Svenska kyrkan år 20152015Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 86.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    University teachers as role models for being sustainable: Doing sustainability together with students through the use of professional ethics2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 87.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Var är etikens plats i högre utbildning?: Ett förslag till teoretisk modell2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 88.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Virginia Reinburg: French Books of Hours. Making an Archive of Prayer, c. 1400–16002012Inngår i: Kyrkohistorisk årsskrift, ISSN 0085-2619, Vol. 112, nr 1Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 89.
    Aldrin, Viktor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    When a medieval peasantry addresses God: The quest for intentions and practices in prayer in late medieval Sweden and Finland2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 90.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad.
    Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan?: En ideologikritisk analys2018Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2, s. 23-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating how the image of the religion of Christianity is constructed in Swedish textbooks for the Upper Secondary School (gymnasieskolan), with a specific focus on the perspective from which the text considers the religion and how this perspective creates possibilities for and limitations of pupils’ identification. Introductions of Christianity through text and images were selected from six current textbooks; five printed and one digital. The method used for analysis was ideological text criticism with a combination of Linguistic and Theological perspectives. Three aspects were highlighted in the analysis: interest making strategies, demands of previous knowledge, and subject perspectives. The study showed that the examined texts did not express Christianity as the cultural norm as considered in previous research. Instead there seemed to be an ambivalence in the perspective from which the textbooks considered the religion. Demands of previous knowledge as well as subject positions varied highly both within and between textbooks.

  • 91.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Homgren, Anders
    Religionskunskap 1: Ett digitalt läromedel för gymnasiet2016Annet (Fagfellevurdert)
  • 92.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Keller, Christina
    Jönköping International Business School, Jönköping, Sweden.
    Kursguider, kursinstruktion och kursbeskrivning: Ett rundabordssamtal om kursguidepraktiker i högre utbildning2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad ska en kursguide eller kurs-PM innehålla? Hur bör ett sådant dokument struktureras? Kursguider har som instruktionsdokument kommit att bli allt mer viktiga som dokument i undervisning på universitet och högskolor och utvecklats till att bli ett semiofficiellt dokument mellan kursplanernas formella nivå och undervisningens mer informella nivå (jfr Robinson 2011, Rowan & Correnti 2009). Ett exempel på detta är att betygskriterier tenderar att flyttas från kursplaner till kursguider. Som område ligger kursuidepraktiker nära den utveckling som sker inom kursplaneområdet och har i likhet med denna ett tydligt fokus på Constructive Alignment eftersom mål i kursplanen förklaras och konkretiseras i studieguiden (Martone & Sireci 2009). Utvecklingen av kursguider måste därför ha ett tydligt kvalitetsperspektiv med goda möjligheter till transparens och granskning (Porter 2002). En annan central aspekt av kursguidepraktiker är de sätt på vilket IKT kommit att påverka utvecklingen av kursguider. På vilka sätt kan lärplattformar och digitala medier användas? Digitala tekniker ger idag möjlighet att gå bortom ett papperstänk vad gäller instruktioner med ett enkelriktat budskap till att istället utgöra grund för interaktivitet och medskapande mellan lärare och student. Kursens gång kan därmed påverka utformningen av kursguiden som alltså blir både kommunikation, instruktion och dokumentation kring kursens mål och genomförande. Kursguider som forskningsområde är ett område med omfattande forskning vad gäller kursplanekonstruktion och instruktionsdesign (för en forskningsöversikt, se Roher & Pashler 2010), men med i stort sett obefintlig forskning om dess praktiker.

    Rundabordssamtalet kommer att ske i form av ett samtal mellan högskolepedagoger från västsvenska högre lärosäten. Målgruppen för rundabordssamtalet är dels pedagogiska ledare och dels undervisande lärare. Rundabordssamtalet är ett led i projektet Bättre Studieguider på Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborg universitet och det utbyte som påbörjats mellan västsvenska universitet och högskolor kring erfarenheter och idéer om kursguidepraktiker.

    Martone, A. & Sireci, S. G. (2009) Evaluating Alignment Between Curriculium, Assessment, and Instruction. Review of Educational Research 79(4), s. 1332–1361.

    Porter, A. C. (2002) Measuring the Content of Instruction: Uses in Research and Practice. Educational Researcher 31(7), s. 3­–14.

    Robinson, G. (2011) Designing Effective Instruction. Hoboken, NJ: Wiley.

    Roher, D. & Pashler, H. (2010) Recent Research on Human Learning Challenges Conventional Instructional Strategies. Educational Researcher 39(5), s. 406–412.

    Rowan, B. & Correnti, R. (2009) Studying Reading Instruction With Teacher Logs: Lessons From the Study of Instructional Improvement. Educational Researcher 38(2), s. 120–131.

  • 93.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Scheja, Max
    Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Högskolepedagogik2014Inngår i: Nationalencyklopedin (NE.se) :, Malmö: Nationalencyklopedin, 2014Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 94.
    Alexandersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gabeljic, Medina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Det bortglömda formatet: En forskningsöversikt om serier och serieromaner i relation med läsförståelse.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här översikten undersöker vi forskning om serier och serieromaner som ett hjälpmedel för att utveckla läsförståelse i grundskolans förstaspråksundervisning. Det här är väldigt intressant att forska om då läsning är en viktig kunskap som behövs både i skolan och i det vardagliga livet. Därför är det viktigt att hitta olika hjälpmedel för att utveckla läsförståelse. Syftet med översikten är att överblicka hur forskningsområdet ser ut och vad som kännetecknar det.

    Metod

    I översikten användes SMART som är en metod för att objektivt och systematiskt kunna utföra forskningsöversikter. SMART-metoden kännetecknas av att den inte ställer specifika frågor utan ger en övergripande överblick av ett område inom forskningen. Metoden fokuserar på kartläggning och analys (Nilholm 2017). Vi har genom SMART-metoden gjort sökningar i olika databaser som ERICproquest och Primo för att hitta artiklar som insamlingsmaterial till detta arbete. Urvalet av artiklarna skedde dels genom olika filter som ”peer reviewed” och ”full text online”, dels genom att manuellt välja ut artiklar utifrån några kriterier vi hade, som till exempel att artiklarna måste handla om läsning och läsförståelse inom förstaspråksundervisning.

    Kartläggning och analys

    Under kartläggningen framkom det att majoriteten av artiklarna är baserade i antingen USA eller Asien. Det fanns ingen svensk forskning vilket gör det till en svaghet i översikten samt till ett forskningsbehov. När informationssökningen och urvalet var klart var det sju artiklar som återstod. Det var dessa som sedan analyserades. Analysen gjordes utifrån att identifiera olika teman från artiklarna. De teman som framkom var vikten av visual literacy samt hur och varför serier och serieromaner bör användas.

    Resultat

    Det resultat som framkom i vår analys var att forskare inom området är i hög grad positiva till användningen av serier och serieromaner i förstaspråksundervisning och som stöd till läsutveckling. Forskare hävdar att serier och serieromaner kan gynna elever som har svårt med läsförståelse och kodning samt ge ökad motivation till läsning och lärande. Ett begrepp som framkom ofta i artiklarna var visual literacy som beskrevs som en viktig förmåga i det moderna samhället. Enligt artiklarna blir visuell media en allt större del av vardagen och barn behöver utveckla förståelse för bildspråk. Forskarna var samstämmiga i sina slutsatser och resultat vilket är en styrka i översikten då detta ger ett intryck av trovärdighet.

  • 95.
    Alexandersson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gabeljic, Medina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Multimodala texter: en studie om lärares uppfattning om multimodalatexter i svenskundervisningen2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete studerar hur mellanstadielärares syn på och förståelse av multimodala genrer, som exempelvis serier och serieromaner, ser ut. Arbetet kommer även att studera hur dessa lärares syn på läsundervisning och läsförståelse ser ut. Multimodala genrer är något som forskning har visat bör användas i nuläget i skolorna, därav undersökningens uppkomst. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017 (Lgr 11) står det att eleverna ska få nödvändiga kunskaper så att de kan delta i samhället. Det betyder att kunskaper behöver läras ut för att eleverna dels ska kunna förstå dagens samhälle med allt mer ökad digitalisering, dels för att kunna nyttja kunskaperna i samhället. I centralt innehåll i Lgr 11 står det att eleverna ska kunna läsa texter som kombinerar bild med ord. Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares syn på och förståelse av materialet. I examensarbetet används kvalitativa intervjuer som metod. Vi har till denna studie intervjuat sex mellanstadielärare som undervisar i svenska. Två av skolorna är belägna i en stad och en i landsbygden. Syftet med intervjuerna var att komma fram till lärarnas erfarenheter av, förståelse av och syn på multimodala genrer, specifikt serier och serieromaner, läsundervisning och läsförståelse. Vi använde oss av både strukturerade och öppna frågor under intervjuerna. Analysen består av intervjupersonernas svar (Lantz 2007). Till analysen användes två olika analysmetoder, tematisk analys och mönster. Tematisk analys handlar om intervjupersonernas arbetsplatser och att de ska jämföras. Detta gjordes övergripande via en tabell. Mönster handlar om att teman ska utvinnas från insamlingsmaterialet. De teman som kunde utvinnas var motivation/kul att läsa, lärares syn på multimodala genrer, lärares erfarenheter av multimodala genrer och hur lärare arbetar med läsning. Utifrån vår analys framkom det att samtliga lärare inte använder sig av multimodala texter i nuläget och att hälften av lärarna har en relativt negativ syn på materialet. Det framkom även att lärarna arbetar på varierande och olika sätt vad gäller läsning och läsförståelse.

  • 96.
    Algestam, Susanne
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Skönlitteratur i klassrummet: "Men för det mesta blir det nog ändå det här vanliga svenska tyvärr"2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    I en globaliserad värld krävs av skolan att axla de utmaningar som följer på klassrum med många olika kulturella schatteringar. En av utmaningarna är hur man väljer skönlitteratur. Nationella och internationella styrdokument och direktiv finns, men det är inte självklart hur det här arbetet i praktiken ska se ut, varken i klassrummen eller på lärarutbildningarna.

    Syfte

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare väljer skönlitteratur utöver läroböcker i sin undervisning i ämnet svenska utifrån ett interkulturellt perspektiv.

    Metod

    Studien bygger på den kvalitativa undersökningsmetoden och baseras på sex stycken semistrukturerade intervjuer med lärare som genomförts, sammanställts och analyserats.

    Resultat

    Studien visar på ett aktivt arbete med skönlitteratur bland de intervjuade lärarna, där skolbiblioteken spelar en stor roll. Dock saknas det i arbetet med skönlitteratur i ämnet svenska, ett interkulturellt förhållnings- och arbetssätt.

    Studien visar också på en avsaknad av tydliga begreppsdefinitioner rörande begreppet mångfald, vilket visar på en okunskap inför ett interkulturellt arbetssätt.

  • 97.
    Algestam, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Malby, Marcus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Klassrummet – fast utomhus2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Forskning visar att utomhuspedagogik är positiv i många bemärkelser. En möjlig teori att koppla samman med utomhuspedagogik är den sociokulturella, utifrån ett grupperspektiv. Studien har bedrivits genom ett utvecklingsarbete där de didaktiska för- och nackdelarna med undervisning i ett uteklassrum varit i fokus.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka de didaktiska för- och nackdelarna med undervisning i ett uteklassrum.

    Metod

    Studien har bedrivits i form av ett utvecklingsarbete, inspirerat av aktionsforskning. Som grund, inför lektionerna, har halvstrukturerade lärar- och elevintervjuer genomförts. Fjorton elever och 5 lärare har intervjuats. Utifrån svaren som framkom under intervjuerna har tre tillfällen i uteklassrummet planerats, genomförts och observerats.

    Resultat

    Studien resulterade i ett möjligt förslag till hur undervisning i ett uteklassrum kan bedrivas. Didaktiska tankar och aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid undervisning utomhus har synliggjorts i studien. Det är mycket man inte kan styra över när man som lärare arbetar utomhus. Tre viktiga faktorer är kläder, väder och mod att pröva sig fram. Uteklassrummet kan skapa en nyfikenhet och en lust till lärande hos eleverna.

  • 98.
    Allan, Julie
    et al.
    University of Birmingham, UK.
    Persson, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Social capital and trust for inclusion in school and society2018Inngår i: Education, Citizenship and Social Justice, ISSN 1746-1979, E-ISSN 1746-1987Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article reports on the outcomes for students who experienced a strongly inclusive learning environment as a means for all to succeed. This Swedish lower secondary school dramatically improved its results, and the article reports the outcomes from the students’ perspectives. Social capital, with its emphasis on relationships, was used to structure interviews with students who had since moved on to high schools across Sweden and was also used to analyse the interview data. Two elements of social capital that appeared to be strongly associated with the students’ success – trust and confidence – are discussed in depth. The article concludes with a consideration of the significance of the role of schools in cultivating trust and the risks associated with schools ignoring this obligation.

  • 99.
    Allwood, Carl Martin
    et al.
    Göteborgs Universitet, psykologiska institutionen.
    Erikson, Martin G
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper2017 (oppl. 2:a)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 100.
    Alm, Klas Håkan
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Academic Portfolio2016Annet (Annet vitenskapelig)
1234567 51 - 100 of 1831
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf