Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 2912
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Alfredsson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Jeanette
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Forskning visar att det är vanligt att barn söker skolsköterskan för återkommande smärta, såsom huvudvärk och magont, där organiska orsaker inte kan påvisas. Ofta är smärtan psykosomatisk till följd av negativ stress. Det är därför av betydelse att skolsköterskan kan kartlägga barn med återkommande smärta och tidigt sätta in stödinsatser för att förebygga lidande, främja framgång i skolarbetet samt göra det möjligt för eleven att fullfölja sin utbildning på ett tillfredsställande sätt.

    Studiens syfte är att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Författarna genomförde tre fokusgruppintervjuer med tio skolsköterskor. Resultatet presenteras under fem huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna var; skolsköterskan vill veta varför barnet har ont, att sträva efter att ta bort smärtan, att ge elever verktyg för att underlätta smärta, att ta hjälp av andra i omgivningen att hantera smärtan samt skolsköterskans ansvar i att hantera smärta.

    Resultatet visar att skolsköterskorna ofta möter elever med psykosomatisk smärta. Genom samtalet kan skolsköterskorna lindra oro samt hjälpa eleverna att finna orsaken till varför de har ont. De kan i samtalet också ge eleven verktyg till att lindra smärtan. Samverkan med föräldrar och andra yrkesgrupper är nödvändigt för att kunna hantera och arbeta hälsofrämjande hos barn med psykosomatisk problematik.

  • 52.
    Alfredsson, Ola
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson, Jennie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital Psykiatrisk Resurs - Bedömning och behandling av patienter med psykiatriska symtom prehospitalt: En kvantitativ studie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Ångestsyndrom drabbar cirka 25% av befolkningen och årligen begår cirka 1100 personer suicid. Ambulanssjuksköterska har en bred kompetens gällande somatiska åkommor men i grund- och specialistutbildningen läggs liten vikt på psykisk ohälsa. Detta kan medföra att patienter med psykisk ohälsa ej bedöms och vårdas optimalt. Sahlgrenska Universitetssjukhus genomförde 1 oktober – 31 december 2015 ett projekt, Prehospital Psykiatrisk Resurs (PPR). Projektet innebar att en bedömningsbil, normalt enkelbemannad av en ambulanssjuksköterska, bemannades med en psykiatrisjuksköterska och en ambulanssjuksköterska. Psykiatrisjuksköterskan har triagerat patienterna med hjälp av psykRETTS och alla patienter inom projektet har sorterats utifrån symtom enigt Emergency Symtoms and Signs (ESS) och vitalparametrar. Denna enhet tilldelades ärenden där larmcentralen misstänkte att det förekom  psykisk ohälsa.

    Syftet var att beskriva de psykiatriuppdrag enheten larmades ut på utifrån patientkarakteristiska, symtom och diagnos samt beskriva omhändertagandet som gavs av PPRsjuksköterskan. Under studiens period bedömdes 91 patienter, 46% lämnades hemma, med eller utan hänvisning till annan vårdinstans, och 54% transporterades till slutenvården.  Det är en relativ ung population i denna patientgrupp och majoriteten av patienterna var kvinnor. Flertalet har haft kontakt med psykiatrin tidigare och hälften har en psykiatrisk diagnos.  Ångest, suicidbedömning och missbruk var de vanligaste ESSkoderna. En minoritet av patienterna fick en fullständig bedömning av sitt somatiska tillstånd. Resultatet tyder på att ångest är en vanlig anledning till att söka akut hjälp. Förslag på utbildningsinsatser inom prehospital akutsjukvård gällande psykisk ohälsa kan bestå av utökade behandlingsriktlinjer (läkemedel), introduktion av bedömningsinstrument, t.ex. suicidstegen, samt införande av vårdkedjor för att slussa patienterna till rätt hjälp.

  • 53.
    Alfridsson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rydén, Camilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelse av psykisk och fysisk hälsa efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att följa upp patienten i eftervården samt att se till så patienten får möjlighet till rehabilitering. Hjärtinfarkt är ett stort hälsoproblem i världen. I Sverige drabbas cirka 28 000 personer per år. Med nya behandlingsmetoder och ny forskning dör färre människor av hjärtinfarkt idag än för tio år sedan. Syftet med detta examensarbete är att vi som sjuksköterskor ska få ökad kunskap om patienters upplevelser efter att ha drabbats av hjärtinfarkt.

    Examensarbetet är en litteraturstudie som är utformad efter Axelssons metod. Vi har granskat tio stycken artiklar och utifrån dem format tre teman -Känslomässiga upplevelser, Kroppsliga upplevelser och Sociala nätverk. Deltagarna upplevde rädslor för att drabbas av hjärtinfarkt igen och de hade svårigheter att lita på sin kropp. Trötthet och utmattning påverkade det dagliga livet och begränsade vardagen för dem. Det familjära och det professionella stödet gav deltagarna motivation till livsstils förändringar. Det gav dem också en känsla av trygghet samt samhörighet. I diskussionen diskuteras sköterskans vårdande roll och vikten av rätt information och professionellt stöd. Som sjuksköterskor har vi ansvar för att patienten får rätt stöd och information från början. Detta kan minska risken för att rädslan ska ta över. Samtidigt som patienten vågar ta steget mot ett hälsosammare liv. Bristande information kan leda till onödigt lidande och onödiga begränsningar i patientens vardag.

  • 54.
    Alfridsson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Verheul, Joeri
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förekomsten av prehospital spinal immobilisering: En pilotstudie med fokus på den äldre patienten2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen drabbas ett stort antal patienter av traumatiska händelser och anses vara i behov av prehospital spinal immobilisering. Den spinala immobiliseringen betraktas som en skyddande åtgärd för misstänkta frakturer i kotpelaren. Evidensen för behandlingsmetoden är svag och det finns risker med behandlingsmetoden. Dessutom är riktlinjerna kring när spinal immobilisering är tillämpbar omfattande och lämnar utrymme för egna tolkningar.

    Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av prehospital spinal immobilisering utifrån ålder och i relation till trauma enligt Prehospital Trauma Life Supports (PHTLS) kriterier samt hur den prehospitala immobiliseringen påverkar förekomsten av vårdkomplikationer hos äldre.

    Metod: Studien är en deskriptiv retrospektiv journalgranskningsstudie med kvantitativ ansats. Urvalet som undersöktes var de 1000 första primära ambulansuppdragen inom Sahlgrenskas upptagningsområde för varje kalendermånad under 2016. Patienterna som inkluderades bedömdes i enlighet med ESS 30 (skada nacke/hals), ESS 31 (Skada buk/bäcken; thorax/rygg) eller ESS 39 (Traumaalgoritm).

    Resultat: Falltrauman har visat sig utgöra det vanligaste traumat och dessutom traumat med störst  andel kotpelarfrakturer. Andelen kotpelarfrakturer var lägst i gruppen som varit med om en trafikolycka i skyddat fordon såsom bil, buss eller spårvagn. Män i alla åldrar var mest benägna att drabbas av en kotpelarfraktur. Oavsett om den äldre patienten fått en kotpelarfraktur eller ej så visar studien att äldre generellt har en betydligt längre vårdtid. Trots den lägsta andelen spinala skador blev majoriteten av patienterna som sökte, relaterat till en trafikolycka i skyddat fordon prehospitalt spinalt immobiliserade. Trots högre andel skador blev patienter som råkat ut för ett falltrauma mer sällan spinalt immobiliserade. Hälften av samtliga konstaterade kotpelarfrakturer blev prehospitalt spinalt immobiliserade.

    Slutsats: Falltrauman bör spinalt immobiliseras betydligt oftare än vad som görs. Patienter >65 år som utsatts för ett trauma har betydligt fler vårddagar än de yngre. Större studier behöver genomföras för att kunna generalisera skadepanorama samt komplikationer till följd av spinala immobiliseringsförfaranden prehospitalt.

  • 55. Alfvén, Gösta
    et al.
    Caverius, Ulla
    Nilsson, Stefan R
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Smärta hos barn och ungdomar ett eftersatt område2012Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 109, nr 19, s. 966-967Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    En enkät om organisationen av omhändertagandet av akut och återkommande smärta hos barn har besvarats av 26 av landets 34 barnkliniker. Drygt en tredjedel av dessa har organiserad verksamhet för akut och/eller långvarig smärta. En femtedel av barnklinikerna har en verksamhet som är specifikt organiserad för barn. Flertalet av dessa mottagningar är bemannade med deltidsarbetande personal. Endast två läkare och fyra sjuksköterskor arbetar heltid med dessa frågor, och antalet psykologer och sjukgymnaster är begränsat.

  • 56.
    Ali, Ayan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Moreno Johansson, Eva
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förekommer mest hos vuxna personer. Dock kan sjukdomen förekomma hos yngre personer. Antal personer som drabbas av diabetes typ 2 har ökat i hela världen. Den kraftiga ökningen av diabetes typ 2 orsakas mest av övervikt och fetma. Livsstilsvanor som kostvanor och fysisk inaktivitet har stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen. Att drabbas av diabetes typ 2 kräver anpassning till de nya förändringar och restriktioner som sjukdomen medför.

    Syftet med examensarbete var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Vilket resulterade i två huvudteman och fyra subtema: Brist av struktur i vardagen med följande subteman: livsstilsförändringar och behov av kunskap, stöd och undervisning. Den andra huvudtema var: Upplevelse av konstant inre kamp med följande subtema: kost som en daglig kamp och bristande kontroll i vardagen som subteman. Metoden som användes till arbetet var litteraturbaserad och bygger på åtta kvalitativa artiklar som analyserades enligt Friberg (2012, ss.81–94). I samtliga valda artiklar till examensarbetets resultat framkom att patienterna hade en konstant kamp för att hantera sin vardag med sjukdomen. Det fanns ett behov av undervisning och stöd. Utifrån sitt professionella förhållningssätt kan sjuksköterskan ge individuell anpassad stöd till patienten.

  • 57.
    Ali, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anjam, Noshin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Utmaningar och möjligheter med livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Livsstilsfaktorer som ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet, rökning och övervikt kan påverka uppkomsten av typ 2-diabetes. Med åren drabbas fler individer av sjukdomen och idag är typ 2-diabetes en växande folksjukdom. Sjukdomen kan inverka på vardagen och minska livskvalitén.  Fysisk aktivitet och kost som egenvård skapar goda förutsättningar för att öka livskvalitén och möjligheten till att leva ett gott liv. Att vara fysiskt aktiv och äta hälsosamt kan betraktas som svårt och att sköta egenvård är besvärligt utan råd. Syftet är att beskriva betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter med typ 2-diabetes. Litteraturstudien bygger på elva artiklar, sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Under analysens gång skapades huvudkategorier som bland annat belyser behandling av fysisk aktivitet och kost samt ett behov av ökad kunskap och motivation för att fullgöra sin egenvård.

    Resultatet påvisar att motivation, kunskap och detaljerad rådgivning behövs för att upprätthålla livsstilsförändringar. Många hinder till att upprätthålla balansen av livsstilsförändringar relateras till det sociala livet. Det är viktigt att personer med diabetes får detaljerad rådgivning och motivation för att fortsätta med hälsofrämjande åtgärder. Det finns stöd för att patienter är i behov av ny kunskap när livsstilsförändringar blir aktuella. Kunskapen behöver anpassas efter individidens individuella behov eftersom människor har olika ursprung och olika uppfattningar om hälsa och ohälsa. Vårdrelationens betydelse har även en påverkan på betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter. En förtroendefull relation med konkret rådgivning är en förutsättning för att patienten ska kunna ta till sig ny kunskap. Det är viktigt att sjuksköterskan alltid utgår från patientens livsvärld i vårdandet och tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. För att patienten ska kunna anpassa sin livssituation till nya mönster och vanor krävs stöd från sjuksköterskan och även att sjuksköterskan har kunskap om möjligheterna som finns för patienten.

  • 58.
    Ali, Maimun
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Chaimoon, Ansaree
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Palliativ vård: Patienters upplevelse av att vara i palliativt skede2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den palliativa vården är att öka livskvalitén för patienter i ett palliativt skede genom att lindra det fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga lidandet hos patienten. Förutom att behandla patienten syftar även den palliativa vården till att ge stöd och hjälp till den sjuka patientens anhöriga och närstående. Grundinställningen i den palliativa vården är att alla människor är lika värda och vård ska erbjudas oavsett ålder eller bakomliggande sjukdomsdiagnos. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av att vara i ett palliativt skede. Uppsatsen är en litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa artiklar och analyseras med hjälp av Axelssons analysmetod. Utifrån fem olika huvudteman med tillhörande undertema presenteras studiens resultat, se tabell 3. Huvudteman är kommunikationsbehov, olika dimensioner av lidande, förändrad självbild, hopp i olika dimensioner och platsens betydelse.

    Resultat visar att en god kommunikation mellan vårdaren och den palliativa patienten ökar patientens förtroende för vårdaren och bidrar till att patienterna känner trygghet och delaktighet. Resultatet visar även att patienten upplever lidande, det vill säga psykologiskt, fysiologiskt, socialt samt existentiellt/andligt lidande. Vidare visar resultatet att miljön som patienten vårdas i har betydelse för hur patienten upplever det palliativa skedet. I diskussionen belyses vikten av att sjuksköterskan har ett etiskt förhållningssätt i den palliativa vården. Att ha ett etiskt förhållningssätt innebär att vara öppen, lyhörd, uppmärksam och att respektera patienten som en värdig individ. Vilket är en förutsättning för att kunna tillgodose och förstå patientens behov och önskemål. Diskussionen behandlar även förutsättningar för att säkerställa en hög kvalité och utveckla den palliativa vården. En grundläggande förutsättning är att vården är evidensbaserad och att vården genomförs utifrån sjuksköterskans helhetssyn.

  • 59.
    Ali, Zainab
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Axelsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av att möta barns smärta: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur smärta upplevs beror på fysiska, psykiska, sociala, andliga och existentiella faktorer samt kön, ålder och tidigare erfarenheter, vilket innebär att smärta är en subjektiv upplevelse som dessutom blir komplex. International association for the study of pain, IASP:s beskrivning av smärta innebär att upplevelsen av smärta är verklig för den som uttrycker smärta oavsett från vad som hittas vid en smärtutredning. Sjuksköterskan ska vårda barn enligt hälso- och sjukvårdslagen och ha barnets bästa i åtanke. Sjuksköterskans ansvar är att kunna bedöma och lindra barnets smärta samtidigt som hon skapar en relation till barnet för att kunna ge god vård. Sjuksköterskan ska också stödja föräldrarna och ge dem information.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av att möta barns smärta inom slutenvården. Som lämplig metod till det formade syftet valdes en systematisk litteraturstudie för att belysa och sammanställa forskningsresultat som finns inom det berörda området. Studiens resultat baserades på 14 artiklar som analyserats och kategoriserats. Resultatet visar att sjuksköterskan känner sig frustrerad och otillräcklig när barnets smärta inte kan lindras. Både främjande och hindrande omständigheter påverkade sjuksköterskans smärtbedömning och smärtlindring. En relation till barnet och föräldramedverkan underlättade sjuksköterskans bedömning och lindring av smärtan. Sjuksköterskans ålder, erfarenhet och utbildning korrelerade med sjuksköterskans kompetensnivå. Många sjuksköterskor observerade barnets beteende som bedömningsunderlag och litade inte på barnets skattning av sin smärta när barnet inte visade ett smärtbeteende. Sjuksköterskans ansvar är att ge god smärtlindring som kan underlättas genom att skapa en relation med barnet och lyssna på barnet. Sjuksköterskan måste se till alla behov som barnet har, även de psykiska och emotionella. Genom utbildning kan sjuksköterskans kunskap och attityder gentemot barns smärta och smärtlindring öka så att barnets vård optimeras och lidandet minskar.

  • 60. Allwood, Jens
    et al.
    Jensen, MikaelHögskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Kognitionsvetenskap2012Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 61.
    Alm, Jan-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Öström, Mikael
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Triage i primärvården: Ett sätt att uppfylla behovsprincipen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sverige har valt att ha en första linjens sjukvård som är tänkt att fånga upp invånarna och remittera vidare i systemet om det behövs, det som idag kallar primärvården eller Närhälsan. I Sverige finns det cirka 1100 vårdcentraler varav 40% bedrivs i privat regi. Det finns även en väl utvecklad egenvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning via web och telefon. Många vårdcentraler erbjuder också telefonrådgivning eller tidsbokning via telefon. Där ses ett problem då de vårdsökande kanske inte kommer fram via telefon och att det inte alltid är de med mest behov som får en tid bokad?

    Syftet med denna studie är att försöka hitta strategier vilka inte bryter mot behovsprincipen och som ger de vårdsökande en lättillgänglig första kontakt med vården. En litteraturstudie har genomförts och 12 artiklar har granskats och analyserats. Resultatet av denna studie visar på vissa faktorer vilka kan påverka primärvården: (1) öka patientflödet, (2) öka resurserna och tillgängligheten, samt (3) öka råd och vård via media. Det finns ett stort behov av att utveckla vårdcentralernas tillgänglighet, både från patienter och närstående men även från andra vårdinrättningar vilka blir överbelastade på grund av att första linjen inte klarar av sitt uppdrag fullt ut. Genom en ökad insikt i hur första linjens flöde kan optimeras för att tillgodose de vårdsökandes behov och hur sjukhusen kan avlastas går det att effektivisera primärvården.

  • 62.
    Almefjord, Olof
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlsson, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svenska ambulanssjukvårdens beredskap: 5 år av allvarliga händelser2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Svenska ambulanssjukvården hanterar dagligen trauma händelser som skapar lidande för såväl patienter som närstående. En allvarlig händelse är en händelse då resurserna inte täcker det behov som finns utan kvalitetskraven måste sänkas. Genom att arbeta vetenskapligt och standardiserat under allvarliga händelser så kan mortaliteten bli lägre och lidandet minska hos patienterna. Författarna tror att den svenska ambulanssjukvården inte har tillräcklig beredskap för att hantera de allvarliga händelserna som sker i landet.

    Syftet med studien var att undersöka om ambulanssjukvården i Sverige har beredskap för att ge snabb vård i samband med allvarliga händelser med flertalet drabbade. Problemet undersöktes med en kvantitativ ansats med data som innehöll tider från allvarliga händelser i Sverige under åren 2010-2014. Totalt 414 händelser där sju ambulanser eller fler var inblandade analyserades och där skillnader hittades inom responstiden, platstiden, tiden till sjukhus samt när alla patienter var avtransporterade. Studien visar att vid de flesta tillfällena när ambulanssjukvården håller uppsatta tidsmål så har det positiv effekt på övriga insatstider vilket i slutändan leder till ett minskat patientlidande. Dock visar även resultatet att tidsmålen inte efterlevs i den utsträckningen som de bör göra vilket leder till att patienterna inte får den vård de har rätt till. Med detta som utgångspunkt drar författarna slutsatsen att den svenska ambulanssjukvården inte har beredskap för de allvarliga händelserna.

  • 63. Almerud, S
    et al.
    Alapack, R.J.
    Fridlund, Bengt
    Växjö University.
    Ekebergh, Margaretha
    Växjö University.
    Beleuguered by technology: Care in technologically intense environments2008Inngår i: Nursing Philosophy, ISSN 1466-7681, E-ISSN 1466-769X, Vol. 9, nr 1, s. 55-61Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Modern technology has enabled the use of new forms of information in the care of critically ill patients. In intensive care units (ICUs), technology can simultaneously reduce the lived experience of illness and magnify the objective dimensions of patient care. The aim of this study, based upon two empirical studies, is to find from a philosophical point of view a more comprehensive understanding for the dominance of technology within intensive care. Along with caring for critically ill patients, technology is part of the ICU staff's everyday life. Both technology and caring relationships are of indispensable value. Tools are useful, but technology can never replace the closeness and empathy of the human touch. It is a question of harmonizing the demands of subjectivity with objective signs. The challenge for caregivers in ICU is to know when to heighten the importance of the objective and measurable dimensions provided by technology and when to magnify the patients’ lived experiences, and to live and deal with the ambiguity of the technical dimension of care and the human side of nursing.

  • 64. Almerud, S
    et al.
    Alapack, R.J.
    Fridlund, Bengt
    Växjö University.
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Caught in an Artificial Split: A Phenomenological Study of Being a Caregiver in the Technologically Intense Environment2007Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 24, nr 2, s. 130-136Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A symbiotic relationship exists between technology and caring, however, technologically advanced environments challenge caregivers. The aim of this study is to uncover the meaning of being a caregiver in the technologically intense environment. Ten open-ended interviews with intensive care personnel comprise the data. A phenomenological analysis shows that ambiguity abounds in the setting. The act of responsibly reading and regulating instruments easily melds the patient and the machinery into one clinical picture. The fusion skews the balance between objective distance and interpersonal closeness. The exciting captivating lure of technological gadgets seduces the caregivers and lulls them into a fictive sense of security and safety. It is mind-boggling and heart-rending to juggle ‘moments’ of slavish mastery and security menaced by insecurity in the act of monitoring a machine while caring for a patient. Whenever the beleaguered caregiver splits technique from human touch, ambiguity decays into ambivalence. Caring and technology become polarized. Everyone loses. Caregiver competence wanes; patients suffer. The intensive care unit should be technologically sophisticated, but also build-in a disclosive space where solace, trust, and reassurance naturally happen. Caring professionals need to balance state-of-the-art technology with integrated and comprehensive care and harmonize the demands of subjectivity with objective signs.

  • 65. Almerud, S
    et al.
    Alapack, R.J.
    Fridlund, Bengt
    Växjö University.
    Ekebergh, Margaretha
    Växjö University.
    Of vigilance and invisibility: being a patient in technologically intense environments2007Inngår i: Nursing in Critical Care, ISSN 1362-1017, E-ISSN 1478-5153, Vol. 12, nr 3, s. 151-158Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Equipment and procedures developed during the past several decades have made the modern intensive care unit (ICU) the hospital’s most technologically advanced environment. In terms of patient care, are these advances unmitigated gains? This study aimed to develop a knowledge base of what it means to be critically ill or injured and cared for in technologically intense environments. A lifeworld perspective guided the investigation. Nine unstructured interviews with intensive care patients comprise its data. The qualitative picture uncovered by a phenomenological analysis shows that contradiction and ambivalence characterized the entire care episode. The threat of death overshadows everything and perforates the patient’s existence. Four inter-related constituents further elucidated the patients’ experiences: the confrontation with death, the encounter with forced dependency, an incomprehensible environment and the ambiguity of being an object of clinical vigilance but invisible at the personal level. Neglect of these issues lead to alienating ‘moments’ that compromised care. Fixed at the end of a one-eyed clinical gaze, patients described feeling marginalized, subjected to rituals of power, a stranger cared for by a stranger. The roar of technology silences the shifting needs of ill people, muffles the whispers of death and compromises the competence of the caregivers. This study challenges today’s caregiving system to develop double vision that would balance clinical competence with a holistic, integrated and comprehensive approach to care. Under such vision, subjectivity and objectivity would be equally honoured, and the broken bonds re-forged between techne, ‘the act of nursing’, and poesis, ‘the art of nursing’.

  • 66.
    Almén Burman, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nurses’ experiences of education and compliance in treatment of patients with leprosy: A qualitative Minor Field Study in Kwara State, Nigeria2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study was sponsored by the Swedish International Development Cooperation Agency (SIDA) as a Minor Field Study.

    Background: The treatment of leprosy patients in endemic countries is free of charge. Despite that, leprosy is still a disease that is spreading and can lead to severe consequences such as disability. With leprosy comes also social stigma, discrimination and poverty which often affect the decision of seeking treatment at an early stage, or even treatment at all until the resulting disability forces the patient to seek help. With this study I wish to increase the knowledge of the importance of compliance and education in health care system with patients with leprosy, and to enlightening how nurses can promote this in their daily work.

    Problem rationale: Even though the importance of seeking early treatment is known, people tend not to seek treatment because of reasons such as stigma. As a nurse, one has responsibilities to care for the whole patient and to give the right information to handle the situation, but because of factors, such as stigma, it constitutes a challenge for nurses within the care of leprosy.

    Aim: To investigate nurses’ experiences of educating patients with leprosy, with emphasis on aspects of how to handle compliance problems in the treatment and how to support a patient with leprosy.

    Method: A qualitative study based on interviews held according to an interview guide with semi-structured questions.

    Result: The findings in this study emphasize the significance of education in order to gain and maintain compliance of treatment with the patients with leprosy even though nurses had many different ways of supporting by education. The findings were divided in to four main categories with in total eleven subcategories to present the techniques and methods of supporting the patients.

    Discussion: The importance of supporting the patients with leprosy in different ways by education has showed very clearly in the study. Though, at the same time nurses educate with medical knowledge, the patients are the experts in this case of the lived knowledge and this could be a problem to satisfy both aspects unless they complement each other. To do so, a dialog and a relationship of trust must be present between thepatient and the nurse, and this could be done through giving the patients time to express themselves and ask their questions of concern. When the questions and thoughts have been heard, the nurse can satisfy the patient’s need in a more accurate way and continue to support the patient with education and encouragement.

  • 67.
    Alnäs, Lillian
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lehmann, Camilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kartläggning av praxis vid förskrivning av hjälpmedel vid urininkontinens: En jämförande studie mellan primärvård och hemsjukvård i Västra Götalandsregionen - Enkätstudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Urininkontinens påverkar människors livskvalitet negativt, människor lider i det tysta vilket medför att det är ett dolt folkhälsoproblem som kostar samhället många miljarder kronor årligen. Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2008:1, 9§) bör patienter med urininkontinens individuellt utredas, bedömas och följas upp för att möjliggöra en god vård. Rätt diagnos ska kunna påvisas genom individuell utredning där kartläggning av besvär möjliggör behandling. Förskrivare av hjälpmedel vid urininkontinens har till uppgift att påbörja utredning och vid behov kontakta läkare och uroterapeut samt utvärdera om de förskrivna artiklarna fungerar optimalt. Ansvar åligger verksamhetschefer att rätt kompetens finns på en arbetsplats och att fortbildning erbjuds men även att praxis vid förskrivning av hjälpmedel följs via de aktuella riktlinjer, handlingsplaner och vårdprogram som råder inom regionen. Inkontinensombud ska informera medarbetarna om gällande rutiner kring omvårdnad, behandling och bistå med kunskap.

    Syftet med studien är att kartlägga praxis vid förskrivning av urininkontinenshjälpmedel och om det skiljer sig åt i primärvård respektive hemsjukvård. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med induktiv ansats där pappersenkät användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att praxis avviker från de instruktioner som Socialstyrelsen och NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting) ger. Det finns kunskapsluckor om individuell utprovning i både primärvård och hemsjukvård, dock till viss fördel för primärvården. Slutsatsen är att riktlinjerna som Socialstyrelsen föreslagit inte följs och de blanketter som finns används inte i tillräckligt hög grad. Inkontinensombud saknas och det råder en osäkerhet om vad ett ombud är. Det finns stora vinster med att organisationerna ser över gängse rutiner beträffande riktlinjer kring urininkontinens utifrån hållbar utveckling. Författarna anser att ett förbättringsarbete inom primärvård (PV) och hemsjukvård (HSV) bör påbörjas eftersom problemen kommer att tillta när befolkningen ökar och samtidigt blir äldre.

  • 68.
    Aloui, Sarah
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Afshar, Tina Toba
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård. För att kunna fördjupa och sammanställa tidigare forskningar om ämnet är det en fördel att göra en litteraturstudie. I arbetet ingår 14 artiklar, kvalitativa och kvantitativa. Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar i somatisk vård negativa upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna kände en ständig känsla av obehag och rädsla som grundas på otillräcklig kunskap. På grund av bristfällig sjukhusledning känner sjuksköterskorna att de inte får stöd när de önskar få mer kunskap om ohälsan. Sjuksköterskor med mer yrkeserfarenhet eller vid samarbete med specialistpsykiatrin har en mer positiv inställning. Sjuksköterskor som arbetar i somatisk vård har oftast andra medicinska prioriteringar vilket får dem att känna ångest över att inte kunna ge god vård. Patienternas psykiska ohälsa blir då bortprioriterad och obehandlad vilket skapar ett lidande. Alla patienter skall vårdas utefter deras individuella behov, men kunskapsbristen upplevs vara ett stort hinder.

  • 69.
    Alsabbagh, Shayma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Davletmirzaeva, Amina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med Elektrokonvulsiv terapi2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    ECT-behandling är en effektiv och snabb antidepressiv behandling i jämförelse med läkemedel. Behandlingen ger mindre biverkningar och minnespåverkan som oftast är kort och övergående. Under senaste åren har antalet ECT-behandlingar ökat på grund av ökad psykisk ohälsa vilket ökar behov av behandlingsinsatser. Specifik omvårdnad vid ECT-behandling är viktigt, då det påverkar och främjar välbefinnandet hos patienten. Socialstyrelsen ställer nu ett högre krav på en utveckling av kliniska riktlinjer för praxis i omvårdnad vid ECT-behandling. Sjuksköterskor har ansvar för att omvårdnad som ges är evidensbaserad.

    Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med ECT-behandling. I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats, med intervjuer som datainsamlingsmetod (n=9) Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterar, via sex kategorier, sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patient med ECT-behandling: att se patientens behov; att göra oreflekterad omvårdnad; att känna sig otillräcklig; att sakna utbildning om omvårdnad vid ECT; att göra tidskrävande administration och att konsultera ECT-teamet. Studien visar tydligt att sjuksköterskan har bristande kunskap om specifik omvårdnad vid ECT-behandling utan riktlinjer. Sjuksköterskan upplevde svårigheter att hitta rätt information på grund av tidsbrist och annat administrativt arbete kan det leda till en känsla av otillräcklighet.

  • 70.
    Alvarado, Nathalie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Poschèn, Pernilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hinder och förutsättningar som intensivvårdssjuksköterskor upplever i vården av potentiella organdonatorer: En kvalitativ intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intensivvårdssjuksköterskor har en viktig uppgift i att identifiera potentiella organdonatorer. Endast 200-270 personer per år i Sverige är potentiella organdonatorer och det är därför viktigt att alla dessa identifieras. Tidigare har endast de människor som avlidit i totalhjärninfarkt och som vårdats på en intensivvårdsavdelning i respirator varit möjliga organdonatorer. Nu pågår ett projekt på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting i syfte att öka organdonationer. Det handlar om donation efter cirkulationsdöd (DCD). Det är viktigt att intensivvårdssjuksköterskor känner sig väl förtrogna med döden till följd av total hjärninfarkt och känner sig trygga i sin yrkesroll vid vården av potentiella organdonatorer. Forskning visar att sjuksköterskor och läkare kan uppleva det obekvämt att ta upp frågan om donation med närstående. Författarna önskade ta reda på vilka faktorer som kan främja arbetet för intensivvårdssjuksköterskor kring donationsprocessen.

    Syftet med examensarbetet var att belysa hinder och förutsättningar som intensivvårdssjuksköterskor upplever i vården av potentiella organdonatorer. En kvalitativ ansats valdes. Datainsamlingen bestod av sex semistrukturerade intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra olika kategorier. Kategorierna var Synen på donation, Donationsprocessen – en utmaning för intensivvårdssjuksköterskan, Kommunikationen med närstående samt Organisatoriska förutsättningar. Sjuksköterskors kommunikation med närstående upplevdes som ett hinder innan läkaren hade haft samtal med dem. För att underlätta detta bör närstående få information i ett tidigt skede. Intensivvårdssjuksköterskor  önskar  mer  utbildning  om  donationsprocessen  och  det svåra samtalet med närstående.

  • 71.
    Alvenby, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Grönberg, Jens
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    The experiences of midwives from a transcultural caring perspective in Nuwakot, Nepal2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study is a minor field study and is sponsored by Swedish Development Cooperation Agency. Nepal is one of the poorest countries in the world and struggles with continuing reducing the national maternity mortality rate in order to satisfy WHO millennium targets. In order to improve the maternal care in Nepal an understanding of midwives experiences is needed. This study aims to explore midwives experiences from working in the Nuwakot region in Nepal from a transcultural caring perspective. The study uses a qualitative methodological approach. Unstructured interviews were performed during April 2015 at health posts in remote mountain villages in the region of Nuwakot, Nepal. Seven midwives, two men and five women were involved. By analyzing the interviews with a qualitative content analysis several categories emerged.

    The result shows that midwives working in a rural area of Nepal today experience several challenges in their work based on cultural influences; challenging family hierarchy, dangerous home deliveries, villagers lack of education, patients arriving too late, patients distrust in medicine and lack of resources but happy to help. The conclusion is that in order for Nepal to keep improve their maternal care, midwives needs to develop an understanding of the patient and the family’s cultural beliefs. The result can be used to reflect on how the patient's cultural beliefs can affect the midwives when performing their work in a rural area of Nepal. It can also be used to develop the midwifery education in Nepal by improving midwives’ meeting with patients and their families with cultural needs.

  • 72.
    Alvhede, Frida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ascher, Hannah
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter vid undersökning av smärta hos papperslösa och asylsökande patienter: En intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De senaste åren har det skett en ökning av asylsökande personer i Sverige och med det går det att anta att många av dem har stannat i landet trots avslag på sin asylansökan. Papperslösa och asylsökande kan ha en livssituation som exempelvis består av en traumatisk bakgrund och oviss framtid. Den osäkra livssituationen kan orsaka symtom som exempelvis smärta och för att sjuksköterskan ska förstå smärtans uppkomst bör hänsyn visas till livssituationen. Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors   upplevelser   och   erfarenheter   vid   undersökning   av   smärta   hos papperslösa och asylsökande patienter. Det råder brist på forskning inom området så för att få fram ett resultat, relaterat till syftet, används en empirisk kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor.

    Resultatet i examensarbetet består av fyra huvudkategorier: Vad sjuksköterskan uppmärksammar hos asylsökande och papperslösa patienter som har smärta, Hinder som kan uppstå vid undersökning av papperslösa och asylsökande patienter, Vad underlättar undersökningen av smärta hos asylsökande och papperslösa patienter och Sjuksköterskans  förhållningssätt.  Kategorierna utmynnar  i sex  underkategorier. Resultatet visar utifrån sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter att undersökningen av smärta hos papperslösa och asylsökande patienter kan skilja sig åt gentemot övriga patienter. Språkbarriärer vid undersökningen kan resultera i att särskilda hjälpmedel och tolk kan behövas. Sjuksköterskan påverkar hur undersökningen utformas beroende på vilken kunskap hen besitter om patientgruppernas kultur samt om hen har förståelse för deras livssituation. Papperslösa och asylsökande patienters livssituation kan påverka hur de upplever smärtan och det framhålls främst att kultur, men även livssituationen påverkar hur patientgrupperna uttrycker smärta. Diskussionen fördjupar hur sjuksköterskan hanterar språkbarriärer vid smärtundersökning och olika förhållningssätt till patientens smärtuttryck.

  • 73.
    Alwén, Erzsébet
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wessman, Carin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kommunernas rekryteringsprocess: HR i praktiken2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Rekryteringsprocessens utformning och utövande är helt avgörande för att verksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas samt nå uppsatta mål och visioner. Hur arbetsgivare rekryterar på ett professionellt och tillförlitligt sätt kräver kompetens. Organisationer idag har i regel en egen personalavdelning som inriktar sig på att rekrytera nya medarbetare. Många organisationer som anställer personer i betydande positioner använder sig av externa rekryteringsföretag. Rekrytering är en omfattande och kostnadskrävande process, men att göra rekryteringsprocessen rätt från början kan bli förhållandevis billigare än en felrekrytering. Rätt person på rätt plats kräver planering och framförhållning för att den tilltänkta ska kunna matcha in perfekt förtjänsten.

    Syftet är att beskriva rekryteringsprocessen inom kommunalt verksamhetsområde och i vilken utsträckning befintliga HRM processer upplevs som ett stöd i arbetet för enhetschefer inom rekrytering. Åtta intervjuer med informanter i ledande befattning inom den kommunala organisationens sociala sektor har genomförts. Studiens resultat visar på svårigheter i många delar under hela rekryteringsprocessen. Detta orsakas delvis av lagföreskrifter och delvis utav huruvida den rekryterande chefen anser sig behöva följa den utav strategisk Human Resource personal utarbetade rekryteringsprocessen.

    I vilken utsträckning cheferna tog hjälp av Human Resource avdelningen eller bemanningsenheten vid rekrytering varierade i omfattning bland deltagarna. Gemensamt för kommunerna var att det i samband med en chefsrekrytering lades ner mer resurser i form av tid och pengar på att det skulle bli rätt. Författarna fick en känsla av att rekryterande enhetschefer i större utsträckning kontaktade ansvarig Human Resource personal i samband med arbetsrättsliga processer och inte i lika stor utsträckning i samband med själva rekryteringsprocessen.

  • 74. Ambjörnsson, Joakim
    et al.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Strömsöe, Annelie
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital suspicion and identification of adult septic patients: Experiences of a screening tool2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Sepsis is life threatening and requires urgent healthcare to reduce suffering and death. Therefore it is important that septic patients are identified early to enable treatment.

    Aim: To investigate to what extent EMS personnel identified patients with sepsis using the “BAS 90-30-90” model, and to describe assessments and medical procedures that were undertaken by the personnel.

    Methods: This was a retrospective study where 185 EMS medical records were reviewed. The inclusion was based on patients who were later diagnosed with sepsis in the hospital.

    Results: A physician assessed the patients in 74 of the EMS cases, which lead to exclusion of these records in regard to the EMS personnel’s ability to identify sepsis. The personnel documented suspicion of severe sepsis in eight (n=8) of the remaining 111 records (7.2%). The proportion of patients ˃65 years of age was 73% (n=135) of which 37% (n=50) were over 80 years old. Thirty-nine percent (39%, n=72) were females. The personnel documented blood pressure in 91% (n=168), respiratory rate in 76% (n=140), saturation in 100% (n=185), temperature in 76% (n=141), and heart rate in 94% (n=174) of the records. Systolic blood pressure <90 mmHg was documented in 14,2% (n=24), respiratory rate ˃30 in 36% (n=50), saturation <90 in 49%  (n=91), temperature >38°C in 37.6% (n=53), and heart rate ˃90 in 70% (n=121) of the records. Documented medical procedures and treatments were intravenous lines (70%, n=130), intravenous fluids (10%, n=19) and administration of oxygen (72%, n=133).

    Conclusion: The EMS personnel identified only a few septic patients with the help of the BAS 90-30-90 model when all three criteria would be met for severe sepsis. Either advanced age (>65 years), fever (>38°C) or tachypnea (˃20 breaths/min) appeared to increase the personnel’s suspicion of sepsis. Oxygen, but not intravenous fluids, was given in an adequate way.

  • 75. Ambjörnsson, Joakim
    et al.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Strömsöe, Annelie
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital suspicion and identification of adult septic patients:Experiences of a screening tool2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction:  Sepsis  is life threatening  and  requires  urgent healthcare  to reduce  suffering  and death. Therefore it is important that septic patients are identified early to enable treatment.

     

    Aim: To investigate to what extent EMS personnel identified patients with sepsis using the "BAS

    90-30-90"  model, and to describe assessments and medical procedures that were  undertaken by the personnel.

     

    Methods: This was a retrospective study where  185 EMS medical records were  reviewed. The inclusion was based on patients who were later diagnosed with sepsis in the hospital.

     

    Results: A physician assessed the patients  in 74 of the EMS cases, which lead to exclusion  of these  records  in  regard  to  the  EMS  personnel's  ability  to  identify  sepsis.  The  personnel documented  suspicion  of severe sepsis in eight (n=8) of the remaining 111 records (7.2%). The proportion  of patients  065 years  of age was 73% (n=135)  of which  37% (n=50) were over 80 years  old. Thirty-nine percent  (39%,  n=72)  were  females. The  personnel  documented blood pressure   in  91%  (n=168),  respiratory   rate  in  76%  (n=140),   saturation   in  100%  (n=185), temperature  in 76%  (n=141),  and  heart  rate  in  94%  (n=174)  of  the  records.  Systolic  blood pressure  <90 mmHg  was  documented  in 14,2%  (n=24),  respiratory  rate  030 in 36%  (n=50), saturation <90 in 49%   (n=91). temperature >38°C in 37.6% (n=53), and heart rate 090 in 70% (n=121) of the records. Documented medical procedures and treatments were intravenous  lines (70%, n=130), intravenous  fluids (10%, n=19) and administration  of oxygen (72%, n=133).

     

    Conclusion:  The EMS personnel identified  only a few septic patients  with the help of the BAS

    90-30-90  model when  all three criteria  would  be met for severe  sepsis. Either  advanced age (>65  years),   fever   (>38°C)   or  tachypnea (020  breaths/min)   appeared   to   increase  the personnel's suspicion  of sepsis. Oxygen, but not intravenous  fluids, was given in an adequate way.

  • 76. Amer-Wåhlin, I
    et al.
    Kjellmer, I
    Maršál, K
    Olofsson, P
    Rosén, Karl Gustaf
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Swedish randomized controlled trial of cardiotocography only versus cardiotocography plus ST analysis of fetal electrocardiogram revisited: analysis of data according to standard versus modified intention-to-treat principle.2011Inngår i: Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, ISSN 0001-6349, E-ISSN 1600-0412, ISSN 0001-6349, Vol. 90, nr 9, s. 990-996Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To undertake a renewed analysis of data from the previously published Swedish randomized controlled trial on intrapartum fetal monitoring with cardiotocography (CTG-only) vs. CTG plus ST analysis of fetal electrocardiogram (CTG+ST), using current standards of intention-to-treat (ITT) analysis and to compare the results with those of the modified ITT (mITT) and per protocol analyses. METHODS: Renewed extraction of data from the original database including all cases randomized according to primary case allocation (n=5 049). MAIN OUTCOME MEASURE: Metabolic acidosis in umbilical artery at birth (pH <7.05, base deficit in extracellular fluid >12.0 mmol/l) including samples of umbilical vein blood or neonatal blood if umbilical artery blood was missing. RESULTS: The metabolic acidosis rates were 0.66% (17 of 2 565) and 1.33% (33 of 2 484) in the CTG+ST and CTG-only groups, respectively [relative risk (RR) 0.50; 95% confidence interval (CI) 0.28-0.88; p=0.019]. The original mITT gave RR 0.47, 95%CI 0.25-0.86 (p=0.015), mITT with correction for 10 previously misclassified cases RR 0.48, 95%CI 0.24-0.96 (p=0.038) and per protocol analysis RR 0.40, 95%CI 0.20-0.80 (p=0.009). The level of significance of the difference in metabolic acidosis rates between the two groups remained unchanged in all analyses. CONCLUSION: Re-analysis of data according to the ITT principle showed that regardless of the method of analysis, the Swedish randomized controlled trial maintained its ability to demonstrate a significant reduction in metabolic acidosis rate when using CTG+ST analysis for fetal surveillance in labor.

  • 77. Amer-Wåhlin, Isis
    et al.
    Kjellmer, Ingemar
    Marsal, Karel
    Olofsson, Per
    Rosén, Karl Gustaf
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Cardiotocography and ST analysis for intrapartum fetal monitoring2012Inngår i: Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, ISSN 0001-6349, Vol. 91, nr 4, s. 519-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Letter to the Editor

  • 78. Amer-Wåhlin, Isis
    et al.
    Rosén, KG
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    ST-Analysis of the Fetal ECG2013Inngår i: Antenatal and Intrapartum fetal surveillance, Universities Press , 2013, s. 220-236Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 79.
    Amiri, Fatemeh
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Amiri, Fahimeh
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En litteraturstudie om vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 22015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom där insulinfrisättningen från pankreas betaceller är nedsatt, vilket leder till insulinresistens. Det är en tyst och smygande sjukdom som främst upptäcks när patienter har utvecklat komplikationer. De vanligaste komplikationerna är ögon, njure, fot och hjärt- och kärlsjukdomar. Ärftlighet, hög ålder, fysisk inaktivitet och fetma är vanliga orsaker till diabetes typ 2, vilket gör att livsstilsförändringar exempelvis ökad fysisk aktivitet, viktminskning och sunda matvanor är betydelsefullt vid behandlingen av sjukdomen. Aktuellt examensarbete syftar till att beskriva vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Det bygger på en litteraturstudie bestående av åtta kvalitativa artiklar.

    Resultatet består av följande huvudteman, en förändrad tillvaro, känna sig åsidosatt och känna sig hälsosam. Dessa huvudteman är uppbyggda av fem subteman så som ”kroppen spelar roll”, ”en inre kamp för livsstilsförändringar”, ”behov av information”, patientens möte med sjukvården”, ”bryta gamla vanor” och ”upplevelser av livsstilsförändringar”. Resultatet visar att drabbas av diabetes typ 2 innebär förändringar i patientens vardag, vilket ger känslan av en förändrad tillvaro. Det framkommer i resultatet att patienterna får ett otillfredsställande möte med hälso- och sjukvårdspersonal, vilket leder till att de känner sig åsidosatta. Därtill får patienterna en bristfällig information om diabetes typ 2, vilket innebär att de erhåller en ofullständig upplysning om livsstilsförändringar och komplikationer. Slutligen upplevde patienterna livsstilsförändringar som nödvändiga men svåra och energikrävande. Slutsatsen tydliggör patienternas behov av stöd, undervisning och vägledning, vilket är bra att sjuksköterskan blir medvetet om.

  • 80. Anderberg, Patrice
    et al.
    Lepp, Margret
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Berglund, AL
    Segesten, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Preserving dignity in caring for older adults: a concept analysis2007Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 59, nr 6, s. 635-643Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: This paper is a report of a concept analysis of the meaning of preserving dignity. BACKGROUND: Preserving dignity, especially when caring for older adults, is essential when giving nursing care. There is a lack of clarity about what kinds of caring activities lead to preserved dignity. METHOD: Data were collected using several databases (CINAHL, Age Info, Libris, Medline, Pub Med, Psyc INFO and Blackwell Synergy) covering the years 1990-2005. The keywords used were 'dignity', 'human dignity', 'preserving dignity', 'elderly', 'aged', combined with 'patients/persons', 'caring relation' and 'nursing'. The analysis covered 53 articles, dissertations, reports and textbooks. FINDINGS: Dignity may be defined as a concept that relates to basic humanity. Dignity consists of inherent and external dimensions, which are common for all humans and at the same time are unique for each person, relating to social and cultural aspects. The attributes of preserving dignity are individualized care, control restored, respect, advocacy and sensitive listening. Antecedents are professional knowledge, responsibility, reflection and non-hierarchical organization. The consequences are strengthening life spirit, an inner sense of freedom, self-respect and successful coping. CONCLUSION: Preserving an older adult's dignity is complex. By using the attributes in, for example, nursing documentation, the action and value of preserving dignity could be made visible as a professional nursing activity.

  • 81.
    Anders, Jessika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tabuteau, Åsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns och ungdomars upplevelse av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Som metod valdes en litteraturstudie enligt Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. I studien ingår nio artiklar.

    Resultatet visar att de flesta barn och ungdomar bedömer sin livskvalitet lika god som sina jämnåriga kamrater. Dock upplever en liten grupp barn och ungdomar med svår sjukdom sin livskvalitet som betydligt sämre. I resultatet framkommer att sjukdomen inte enbart påverkar kroppen fysisk utan även psykiska problem uppstår. Stor betydelse för det psykiska välbefinnandet har det sociala stödet som dessa barn och ungdomar får av sin familj för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan är en viktig resurs för kunskap och information samt för att vara ett stöd för hela familjen. Diskussionsavsnittet behandlar bland annat för- och nackdelar med att kombinera kvalitativa och kvantitativa artiklar i en litteraturstudie. Vidare behandlas sjuksköterskans förhållningssätt och roll vid vården av barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

  • 82.
    Anderson, Siobhan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Malmberg, Märtha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fast mellan fyra väggar: patienters upplevelser av isoleringsvård: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns två olika former av isolering. Smittskyddsisolering används för att förhindra smittspridning när en patient blivit smittad av en allmänfarlig infektion och skyddsisolering för att förhindra att en patient som är extra infektionskänslig, exempelvis vid immunsupprimerande behandling, blir smittad. Att vara isolerad innebär begränsad rörelsefrihet och att vara i stort behov av vårdpersonalen vilket kan upplevas som psykiskt påfrestande. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård inom den somatiska slutenvården. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju kvalitativa och en kvantitativ artikel användes.

    I resultatet identifierades fem teman: att vara ensam, förståelsen av att vara isolerad, behovet av information och undervisning, ett rum med utsikt och att känna sig förorenad. I studien framkom att patienterna ofta upplever känslor som ensamhet, ångest, depression och skam i samband med att vara isolerade. Information och undervisning är av stor betydelse för att öka förståelsen till varför isoleringen är nödvändig. Ett rum med utsikt över natur leder till ökat välbefinnande och att ha tillgång till en telefon och tv på rummet var viktigt för att hålla sig uppdaterad med världen utanför. Många upplevde att få ett eget rum som positivt men det bar även med sig en stor ensamhet. En god relation till vårdpersonalen, ständiga besök från närstående och rikligt med information kring isoleringens betydelse var viktiga aspekter som resulterade i en god upplevelse av vårdtiden.

  • 83.
    Andersson, Andréa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tegelmark, Linnea
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Genomsyras omvårdnadsarbetet av den nationella värdegrunden i Äldreomsorgen?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    2011 skrevs den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen. Med denna bestämmelse skulle det bli tydligare med de etiska normer och värden som skulle ligga till grund för vård-och omsorgen i Sverige. Värdegrundens innehåll handlar om att Sveriges äldreomsorg skall inriktas så att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den nationella värdegrunden har nu varit aktiv i åtta år och frågan är om omvårdnadsarbetet genomsyras av dess innehåll gentemot brukaren? Syftet med studien var att undersöka om brukaren anser att beviljade insatser samt dess utförande genomsyras av den nationella värdegrunden. Analysen av framarbetat material har gjorts med kvalitativ innehållsanalys med grund i semistrukturerade intervjuer. I analysen framträdde tre huvudkategorier; välbefinnande, bemötande och självbestämmande. Med efterföljande nio underkategorier; trygghet, god vård, engagerad personal, attityd, kompentens, lyhörd, delaktighet, individanpassning och kontroll. Utifrån dessa kategorier påvisades att graden av delaktighet och självbestämmande hos brukarna varierade. Resultatet visar på att brukaren helst vill välja vilka av omvårdnadspersonalen som skall utföra insatserna. I diskussionen förs fram att respondenterna upplever att de inte alltid är delaktiga i hur och när insatser utförs.

  • 84.
    Andersson, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Olsson Lindstrand, Felicia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en akutmottagning: En kvalitativ intervjustudie ur sjuksköterskans perspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Antalet akutmottagningar och vårdplatser har minskat i Sverige de senaste åren medan befolkningen ökat och fler människor väljer att söka vård på akutmottagningarna. Patienter kommer inte vidare till sjukhusens vårdavdelningar utan blir kvar på akutmottagningarna ibland upp till flera dygn. Detta får konsekvenser för både sjuksköterskor och patienter. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever det att arbeta på akutmottagning. Författarna valde att göra en empirisk studie med en kvalitativ ansats. Datan utgörs av intervjuer med sju sjuksköterskor från en akutmottagning. Innehållet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet i examensarbetet består av tre huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorierna är Brist på resurser leder till ogynnsam arbetsmiljö, Sjuksköterskans upplevelse av kompetens och erfarenhet och Varför sjuksköterskorna valt att arbeta och varför de stannar på akutmottagningen. Resultatet i studien visar att ogynnsamma arbetsförhållanden gör att sjuksköterskorna upplever att de inte räcker till för patienterna och att de brister i omvårdnaden av patienterna. Trots den höga arbetsbelastningen så väljer sjuksköterskorna att stanna på akutmottagningen och det beror främst på att de trivs med sitt arbete och sina kollegor. I diskussionen resoneras kring sjuksköterskornas känsla av otillräcklighet och vad som händer med patienterna när sjuksköterskorna prioriterar bort omvårdnaden. Studien belyser sjuksköterskornas olika syn på patienterna som söker till akutmottagningen och vilka konsekvenser detta synsätt kan leda till.

  • 85.
    Andersson, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kaspersson, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Erfarenheter från personer med muskelspasticitet gällande hjälpmedelsbaserad träning: en hjälp till egenvård i vardagen2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Personer med funktionsnedsättning som exempelvis muskelspasticitet kan uppleva begränsningar i det vardagliga livet. Distriktssköterskan har här en betydelsefull roll att stärka och stödja personens egen förmåga till att tillgodose sina behov. För att vissa behov skall uppnås kan personen behöva individanpassade hjälpmedel. Träning med hjälpmedlet Mollii kan vara en hjälp till egenvård hos personer med muskelspasticitet.

    Syftet med studien var att beskriva erfarenheten av hjälpmedelsbaserad träning med Mollii hos personer med muskelspasticitet. Författarna har i denna kvalitativa intervjustudie tagit del av material från en pågående studie om behandlingen med hjälpmedlet Mollii. Intervjumaterialet omfattas av tio intervjuer från deltagare, som deltagit i hjälpmedelsbaserad träning med Mollii. Intervjuerna bestod av deltagarnas egna berättelser och erfarenheter av Mollii. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilka resulterade i tre kategorierna och åtta underkategorier.

    Resultatet består av faktorer som påverkar förutsättningar för hjälpmedelsbaserad träning, personens egna styrkor som främjar/hindrar till träning och slutligen upplevd effekt av den hjälpmedelsbaserade träningen. Distriktssköterskan skall i sin profession arbeta hälsofrämjande och egenvård är en betydande del av det hälsofrämjande arbetet. Att finna personernas egen drivkraft genom att uppmuntra och stödja deras egna resurser främjar egenvård. Det är av stor vikt att personer med funktionsnedsättning får känna sig självständiga. Trots att den hjälpmedelsbaserade träningen med Mollii för många resulterade i positiva effekter så blev slutresultatet i många fall ytterligare ett beroende vid exempelvis av/på-klädning av dräkten. Det är därför viktigt att anpassa hjälpmedlet efter den person som hjälpmedlet är avsett för.

  • 86.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bohlin, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskors bedömning av patienter som drabbats av stroke2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många av de patienter som insjuknar i stroke kommer till sjukhus med ambulans. Ambulanssjuksköterskors bedömning kan ha betydelse för att dessa patienter ska få ett snabbt omhändertagande och tidig behandling, vilket kan minska risken för bestående funktionsnedsättning och lidande samt påverka framtida livskvalitet. Som stöd i bedömningen finns idag behandlingsriktlinjer. Syfte: Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskors bedömning av patienter som drabbats av stroke avseende träffsäkerhet, samt skillnader i bedömning mellan de som bedömts ha stroke och de som ej bedömts ha stroke. Metod: Retrospektiv studie där journaler granskats med en kvantitativ ansats. Studiens urval bestod av patienter som skrivits ut från ett medelstort sjukhus i Västsverige under 2015, med ett vårdtillfälle där huvuddiagnos stroke angetts och som åkt ambulans till sjukhus med initial bedömning av en ambulanssjuksköterska, vilket resulterade i 454 journaler att granska.

    Resultat: För alla patienter med stroke som inkluderats i studien hade endast 52% av patienterna bedömts av ambulanssjuksköterskor ha stroke. Primär och sekundär bedömning var gjord i hög grad för alla patienter. Signifikanta skillnader fanns kring hur strokespecifika symtom var bedömda. Symtom från ansikte, arm eller ben, påverkan på tal och ögon var i högre grad bedömt i gruppen där ambulanssjuksköterskor bedömt att patienter drabbats av stroke. Huvudvärk, yrsel och illamående bedömdes i högre grad i gruppen ej stroke. Slutsatser: Mer forskning inom området behövs för att öka andelen patienter med stroke som identifieras av ambulanssjuksköterskor.

  • 87.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bohlin, Linda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sundler, Annelie Johansson
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fekete, Zoltán
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital Identification of Patients with a Final Hospital Diagnosis of Stroke.2018Inngår i: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, s. 1-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction the early phase of stroke, minutes are critical. Since the majority of patients with stroke are transported by the Emergency Medical Service (EMS), the early handling and decision making by the EMS clinician is important. Problem The study aim was to evaluate the frequency of a documented suspicion of stroke by the EMS nurse, and to investigate differences in the clinical signs of stroke and clinical assessment in the prehospital setting among patients with regard to if there was a documented suspicion of stroke on EMS arrival or not, in patients with a final hospital diagnosis of stroke.

    METHODS: The study had a retrospective observational design. Data were collected from reports on patients who were transported by the EMS and had a final diagnosis of stroke at a single hospital in western Sweden (630 beds) in 2015. The data sources were hospital and prehospital medical journals.

    RESULTS: In total, 454 patients were included. Among them, the EMS clinician suspected stroke in 52%. The findings and documentation on patients with a suspected stroke differed from the remaining patients as follows: a) More frequently documented symptoms from the face, legs/arms, and speech; b) More frequently assessments of neurology, face, arms/legs, speech, and eyes; c) More frequently addressed the major complaint with regard to time and place of onset, duration, localization, and radiation; d) Less frequently documented symptoms of headache, vertigo, and nausea; and e) More frequently had an electrocardiogram (ECG) recorded and plasma glucose sampled. In addition to the 52% of patients who had a documented initial suspicion of stroke, seven percent of the patients had an initial suspicion of transitory ischemic attack (TIA) by the EMS clinician, and a neurologist was approached in another 10%.

    CONCLUSION: Among 454 patients with a final diagnosis of stroke who were transported by the EMS, an initial suspicion of stroke was not documented in one-half of the cases. These patients differed from those in whom a suspicion of stroke was documented in terms of limited clinical signs of stroke, a less extensive clinical assessment, and fewer clinical investigations. Andersson E , Bohlin L , Herlitz J , Sundler AJ , Fekete Z , Andersson Hagiwara M . Prehospital identification of patients with a final hospital diagnosis of stroke.

  • 88.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlberg, Tobias
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdmiljön som en del av intensivvården: En kvalitativ intervjustudie ur intensivvårdspersonalens perspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Intensivvården är en högteknologisk avdelning där svårt sjuka patienter behandlas och vårdas för olika svikttillstånd. Nyare forskning har frångått det faktum att endast medicinskteknisk behandling kan ge patienten en snabbare återhämtning och också fokuserat på de faktorer som existentiellt stärker patienterna. Medvetenheten om vårdmiljön kan främja patientens hälsa och på så sätt minska vårdtid, lidande och kostnad. Syftet var att undersöka intensivvårdspersonals medvetenhet om vårdmiljön på patientrummet samt hur vårdmiljön påverkar vårdandet av patienten. Datainsamlingen gjordes med kvalitativa intervjuer där sex informanter intervjuades på två olika intensivvårdsavdelningar. Analysen gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet visade att vårdpersonalens medvetenhet var relativt hög men saknade stöd från organisationen då vårdytan och ekonomin begränsade dem att fullt ut förbättra patientens vårdmiljö. Faktorer som framhölls vara gynnsamma för patienten var till exempel naturen, anhöriga, begränsning av onödiga stimuli och att bevara patientens integritet och identitet. Med en ökad kunskap och mer reflektion om vårdmiljön kan utvecklingen fortsätta framåt för att bli så optimal som den kan bli för patient, personal och anhöriga.

  • 89.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindroth, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Finns det samband mellan ungdomars känsla av sammanhang och självtillit vid kondomanvändning?: En pilotstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag belyser forskning att sexuellt överförbara infektioner (STI) och oönskade graviditeter ökar då ungdomar brister i kondomanvändning vid sex. Det är viktigt att förebygga sexuellt överförbara infektioner som behöver antibiotikabehandlas genom preventivt arbete. Minskas antibiotikaanvändningen främjas en hållbar utveckling. Genom en pilotstudie med tvärsnittsdesign under 2016, undersöktes om samband fanns mellan gymnasieungdomars känsla av sammanhang via mätinstrumentet (SOC) och deras självtillit vid kondomanvändning via mätinstrumentet (CUSES). Pilotstudien genomfördes i ett par klasser i ett fåtal skolor i mellersta Sverige.

    Studien innefattar 107 deltagare, 63 unga män, 41 unga kvinnor och en uppgav hen som kön. Åldersspannet på deltagarna ligger mellan 16-21 år. Pilotstudien visar att det inte fanns något samband mellan känsla av sammanhang och ungdomarnas självtillit vid kondomanvändning. Däremot visar resultatet att ungdomar med hög grad av känsla av sammanhang använde kondom vid sex i större utsträckning. Vi anser att det behövs studier som fokuserar på salutogena faktorer för att främja ungdomars sexuella- och reproduktiva hälsa samt deras kondomanvändning och därigenom minska STI och antibiotikaanvändning och på så sätt möjliggöra en mer hållbar utveckling.

  • 90.
    Andersson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Puhaca, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens delaktighet vid bedsiderapportering: En litteraturstudie med ett patientperspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bedsiderapportering innebär att överrapporteringen vid personalens skiftbyte sker inne på patientens rum, tillsammans med patienten. Patienters delaktighet i sin egen vård är av stor betydelse för att kunna uppnå en vård av god kvalitet samt för att patienten ska uppnå hälsa och välbefinnande. Dock saknas det samlad kunskap om bedsiderapportering verkligen ökar patientens delaktighet. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka patientens upplevelse av delaktighet i samband med bedsiderapportering. Vald metod var litteraturstudie och studiens resultat baseras både på kvalitativa och kvantitativa artiklar som utgår från ett patientperspektiv.

    Resultatet är indelat i två teman; inkluderande vårdrelation samt kommunikation och bristande kommunikation. Till respektive tema finns två till tre kategorier. I resultatet framkom det att patienter upplevde att bedsiderapportering gav möjlighet till delaktighet genom att de fick tillfälle att knyta an och skapa en mer personlig relation med vårdaren. De upplevde även att deras egna tankar och åsikter kunde bli bekräftade och ses som meningsfulla under rapporten. Flertalet patienter ansåg bedsiderapportering som positiv eftersom den möjliggjorde att en tvåvägskommunikation kunde upprätthållas, dock framkom det att rapporteringsformen saknar struktur. Studiens slutsats är att bedsiderapportering kan skapa goda förutsättningar för patientdelaktighet men detta förutsätter dock att patienten bjuds in till samtal av vårdaren, bemöts med ett patientcentrerat förhållningssätt och ett anpassat språk.

  • 91.
    Andersson, Erica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Amanda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ansvarstagande hos tonåringar med diabetes mellitus typ 1: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom. 86.000 barn och ungdomar insjuknar varje år. Mellan åldrarna 10-19 år definieras en person som tonåring eller ungdom och under denna period sker många förändringar i ungdomens livsvärld. Forskning visar att ungdomar med diabetes anser sig ta mer ansvar generellt än sina jämlika. Sjuksköterskan behöver som en del i sitt hälsofrämjande arbete motivera dessa ungdomarna till egenvård.

    Syftet är att beskriva synen på ansvarstagandet för egenvården hos tonåringar med diabetes mellitus typ 1. Studien är en litteraturstudie som utgår från 8 stycken vetenskapliga artiklar. Vi har utgått från Axelssons metodbeskrivning från 2012. Dataanalysen mynnade ut i 3 teman: skiftandet i fördelning av beslutstagandet, konflikter mellan föräldrar och ungdomarna samt undervisning och kunskap skapar möjligheter. Vårt resultat visar att ansvarstagandet hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1 måste ske successivt utifrån ungdomens förutsättningar. Föräldrarna måste fungera som ett stöd men får inte involvera sig mer än vad ungdomarna önskar då det kan skapa konflikter. Det är även viktigt att ungdomen tillgodogjort sig den kunskap och erfarenhet som krävs för att  bli självständig i sin egenvård, utföra den på ett bra sätt och därmed främja sin hälsa. I diskussionen stärktes att motivation och stöd från föräldrarna var mycket viktigt för ungdomen. Skulle ansvaret lämnas över till ungdomen innan han eller hon är redo kan detta få allvarliga konsekvenser. Kvarstående rädsla hos föräldrarna kunde ge långsiktiga konsekvenser för ungdomarnas ansvarstagande.

  • 92.
    Andersson, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Axelsson, Aron
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans oro vid vård av barn i prehospital akutsjukvård: En kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården har de senaste decennierna utvecklats från transportverksamhet till avancerad vård. Som sjuksköterska inom ambulanssjukvård kan du möta patienter i alla åldrar och med alla tänkbara akuta och mindre akuta tillstånd. Barn är en patientgrupp som står för nästan 10% av dessa uppdrag och innehar samma rätt till individualiserad vård som vuxna. Barn skiljer sig dock från vuxna, både fysiologisk och mentalt. Att med dessa patienter kunna skapa en god vårdande relationen med korrekt omhändertagande, bedömning och behandling kan därför ställa höga krav på sjuksköterskan inom ambulanssjukvården. Forskning visar att oro är en vanligt förekommande känsla hos sjuksköterskan inom ambulanssjukvård när det är barn som är patienter. Hur denna oro upplevs är dock lite utforskat. Syftet med studien var därför att beskriva sjuksköterskans upplevelsen av oro vid vård av barn prehospitalt.

    I studien, som är av kvalitativ ansats, användes semistrukturerade intervjuer för inhämtning av data. Åtta sjuksköterskor verksamma inom ambulanssjukvård med varierande erfarenhet, både specialiserade och grundutbildande, intervjuades. Den insamlade data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra huvudkategorier; vård av barn kräver kunskap, bra bemötande är en utmaning, akuta bedömningar och behandlingar väcker starka känslor och tid och erfarenhet är påverkande faktorer. Oron som beskrivs av sjuksköterskorna är utbredd och mångfacetterad. Svårt sjuka barn väcker nästan alltid starka känslor, både hos den erfarne men även den mindre erfarna sjuksköterskan inom ambulanssjukvården. Den kunskapsrelaterade oron skulle kunna mildras med trygghet i kollegans kunskap eller med mer teoretisk och praktisk kunskap genom utbildning och hospitering.

  • 93.
    Andersson Fritzson, Pontuz
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jansson, Rasmus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Jag blir inte sedd!”: Patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande på en akutmottagning2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Patienter som uppsöker vård på en akutmottagning har en förförståelse över hur de ska få hjälp i det akuta skedet, oavsett allvarlighetsgrad. De hoppas få hjälp med de problem de söker för så snart som möjligt. Problemet är att sjukvården ofta inte kan uppnå dessa högt ställda förväntningar, därför tenderar patienters upplevelse av bemötandet att påverkas. Studiens syfte är att undersöka hur patienterna upplever bemötandet av vårdpersonalen på akutmottagningarna. Studiens målsättning är att tydliggöra patientens upplevelse av bemötandet, vilket kan hjälpa sjuksköterskor att belysa och hitta nya aktiva strategier för att bemöta patienter som söker akut. Studien är utformad efter Axelsson (2012) och är därmed en litteraturstudie, där 13 artiklar granskades och användes.

    Resultatet visar på att bristfällig information och kommunikation leder till att patientens  upplevelse av vården på akutmottagningarna påverkas.  Forskningen  som kom fram visar tydligt att fokus bör läggas mer på helheten runt patienten och inte enbart vårdandet av den biologiska kroppen samt att information och kommunikation bör ske mer aktivt. I diskussionen belyses hur studien har gått tillväga samt val av metod. Det redogörs även för kommunikationsbrist, informationsbrist, triagering och vårdlidande. Studien påvisar att det finns ett behov av att förbättra informationen angående hur triagesystemet fungerar samt vänte- och vistelsetider på akutmottagningarna.

  • 94. Andersson, H
    et al.
    Dellborg, M
    Markenvard, J
    Jagenburg, R
    Herlitz, Johan
    [external].
    CK-MB räcker som specifik markör vid diagnos av hjärtinfarkt1991Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 88, nr 36, s. 2890-2892Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 95.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Interrupted Time Series Versus Statistical Process Control in Quality Improvement Projects2016Inngår i: Journal of Nursing Care Quality, ISSN 1057-3631, Vol. 31, nr 1, s. E1-E8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To measure the effect of quality improvement interventions, it is appropriate to use analysis methods that measure data over time. Examples of such methods include statistical process control analysis and interrupted time series with segmented regression analysis. This article compares the use of statistical process control analysis and interrupted time series with segmented regression analysis for evaluating the longitudinal effects of quality improvement interventions, using an example study on an evaluation of a computerized decision support system.

  • 96.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Backlund, Per
    Söderholm, Hanna Maurin
    Lundberg, Lars
    Lebram, Mikael
    Engström, Henrik
    Measuring participants’ immersion in healthcare simulation: the development of an instrument2016Inngår i: Advances in Simulation, ISSN 2059-0628, Vol. 1, nr 1, s. 1-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Immersion is important for simulation-based education; however, questionnaire-based instruments to measure immersion have some limitations. The aim of the present work is to develop a new instrument to measure immersion among participants in healthcare simulation scenarios.

    Methods: The instrument was developed in four phases: trigger identification, content validity scores, inter-rater reliability analysis and comparison with an existing immersion measure instrument. A modified Delphi process was used to develop the instrument and to establish validity and reliability. The expert panel consisted of 10 researchers. All the researchers in the team had previous experience of simulation in the health and/or fire and rescue services as researchers and/or educators and simulation designers. To identify triggers, the panel members independently screened video recordings from simulation scenarios. Here, a trigger is an event in a simulation that is considered a sign of reduced or enhanced immersion among simulation participants.

    Results: The result consists of the Immersion Score Rating Instrument (ISRI). It contains 10 triggers, of which seven indicate reduced and three enhanced immersion. When using ISRI, a rater identifies trigger occurrences and assigns them strength between 1 and 3. The content validity analysis shows that all the 10 triggers meet an acceptable content validity index for items (I-CVI) standard. The inter-rater reliability (IRR) among raters was assessed using a two-way mixed, consistency, average-measures intra-class correlation (ICC). The ICC for the difference between weighted positive and negative triggers was 0.92, which indicates that the raters are in agreement. Comparison with results from an immersion questionnaire mirrors the ISRI results.

    Conclusions: In conclusion, we present a novel and non-intrusive instrument for identifying and rating the level of immersion among participants in healthcare simulation scenarios.

  • 97.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kängström, Anna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Effect of Simulation on the Clinical Competence of Swedish Ambulance Nurses2014Inngår i: Australasian Journal of Paramedicine, ISSN 2202-7270, Vol. 11, nr 2, s. 1-7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    ntroduction Simulation has become an established method for education and training of Emergency Medical Services personnel in different skills such as advanced airway techniques, also in evaluation and initial care of stroke patients and in pre - hospital trauma. Simula tion can be a useful method to improve learning. To our knowledge, there are only a few studies that relate simulation to the effect on clinical skills. The aim of the present study was to investigate the effect of simulation on the clinical competence in a pre - hospital trauma care course for ambulance nurses. Methods The study was performed using a before - after design. Seventeen ambulance nurse students who participated in a trauma care course were evaluated in two simulated trauma cases. All subjects had passed the initial theoretical part of the course. The pre - test was performed in the beginning of the following part of the course involving simulation and the post - test at the end of the course. The analysis was performed by assessment of performance, as seen on video - tapes from the pre - tests and the post - tests. A validated instrument was used to determine the level of student’ s clinical competence. Paired t - test was used to confirm differences between the pre - test and post - test results . Results There was a significant increase in the over - all results for the post - test, with a difference of 1.12 points (t=4.642, df=16, p= 0.001) Situation Awareness, Patient Assessment and Decision Making showed the most pronounced improvements. Conclusion The results imply t hat simulation in addition to traditional theoretical education improves the clinical competence of the students, in comparison to traditional education and training without any significant amount of simulation.

  • 98.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Magnusson, Carl
    University of Gothenburg and Sahlgrenska University Hospital,.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Seffel, Elin
    Department of Ambulance Care, Södra Älvsborg Hospital.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Munters, Monica
    Department of Ambulance Care, Region of Dalarna.
    Strömsöe, Anneli
    School of Health, Care and Social Welfare, Mälardalens högskola.
    Nilsson, Lena
    Department of Anaesthesiology and Intensive Care and Department of Medical and Health Sciences, Linköping University.
    Adverse events in prehospital emergency care: a trigger tool study2019Inngår i: BMC Emergency Medicine, Vol. 19, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Prehospital emergency care has developed rapidly during the past decades. The care is given in a complex context which makes prehospital care a potential high-risk activity when it comes to patient safety. Patient safety in the prehospital setting has been only sparsely investigated. The aims of the present study were 1) To investigate the incidence of adverse events (AEs) in prehospital care and 2) To investigate the factors contributing to AEs in prehospital care.

  • 99.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nilsson, Lena
    Linköping University.
    Strömsöe, Anneli
    Mälardalens högskola.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kängström, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patient safety and patient assessment in pre-hospital care: a study protocol2016Inngår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, Vol. 24, nr 1, s. 1-7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Patient safety issues in pre-hospital care are poorly investigated. The aim of the planned study is to

    survey patient safety problems in pre-hospital care in Sweden.

    Methods/Design: The study is a retro-perspective structured medical record review based on the use of 11 screening

    criteria. Two instruments for structured medical record review are used: a trigger tool instrument designed for

    pre-hospital care and a newly development instrument designed to compare the pre-hospital assessment with

    the final hospital assessment. Three different ambulance organisations are participating in the study. Every month,

    one rater in each organisation randomly collects 30 medical records for review. With guidance from the review

    instrument, he/she independently reviews the record. Every month, the review team meet for a discussion of

    problematic reviews. The results will be analysed with descriptive statistics and logistic regression.

    Discussion: The findings will make an important contribution to knowledge about patient safety issues in prehospital

    care.

  • 100.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Andersson-Gare, Boel
    Sjöqvist, Bengt-Arne
    Henricson, Maria
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    The effect of a Computerised Decision Support System (CDSS) on compliance with the prehospital assessment process: results of an interrupted time-series study2014Inngår i: BMC Medical Informatics and Decision Making, ISSN 1472-6947, E-ISSN 1472-6947, Vol. 14, nr 70Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:Errors in the decision-making process are probably the main threat to patient safety in the prehospital setting. The reason can be the change of focus in prehospital care from the traditional "scoop and run" practice to a more complex assessment and this new focus imposes real demands on clinical judgment. The use of Clinical Guidelines (CG) is a common strategy for cognitively supporting the prehospital providers. However, there are studies that suggest that the compliance with CG in some cases is low in the prehospital setting. One possible way to increase compliance with guidelines could be to introduce guidelines in a Computerized Decision Support System (CDSS). There is limited evidence relating to the effect of CDSS in a prehospital setting. The present study aimed to evaluate the effect of CDSS on compliance with the basic assessment process described in the prehospital CG and the effect of On Scene Time (OST).METHODS:In this time-series study, data from prehospital medical records were collected on a weekly basis during the study period. Medical records were rated with the guidance of a rating protocol and data on OST were collected. The difference between baseline and the intervention period was assessed by a segmented regression.RESULTS:In this study, 371 patients were included. Compliance with the assessment process described in the prehospital CG was stable during the baseline period. Following the introduction of the CDSS, compliance rose significantly. The post-intervention slope was stable. The CDSS had no significant effect on OST.CONCLUSIONS:The use of CDSS in prehospital care has the ability to increase compliance with the assessment process of patients with a medical emergency. This study was unable to demonstrate any effects of OST.

1234567 51 - 100 of 2912
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf