Change search
Refine search result
123456 51 - 100 of 253
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    De säger att nätbutik är bekvämt2007Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The starting point of this dissertation is the increasing number of Swedish consumers who use the Internet for shopping. Convenience is said to be an important ground for this choice. However, there are few studies that attempt to understand the true meaning of convenience. This study sets out to understand what convenience entails for Internet shoppers, what characterizes a convenient Internet shopper, what charterizes a convenient online product or service, and finally how different meanings of convenience can be explained in different shopping situations. The purpose of this study is to deepen the understanding of consumers’ convenience grounds when shopping online. Qualitative data was collected from 24 respondents, 12 female and 12 male, living in the Swedish cities of Örnsköldsvik, Stockholm, Göteborg and Borås. Data collection was mainly conducted by means of group interviews and additional personal interviews, questionnaries and shopping experiment observations. The study has its theoretical outlook based in convenience literature, and convenience motives when choosing a particular store, however, adjusted to better fit the phenomenon of online shopping. This theoretical approach emphasizes different dimensions of convenience and gives special insight into remote shopping consumers. Results show that convenience is an important ground for Internet shopping. Convenience in this context, can be seen from a psychological and/or behavioural perspective. However, grounds for convenience entail efficiency and rationality reasons for all of the respondents included in the study. These results indicate that convenience is best understood by using a resource efficiency approach. When using this approach the study shows the importance among the respondents to save time and energy, both from a psychological as well as a physiological perspective. Another useful explanation in order to understand the meaning of convenience is to use consumers’ descriptions of themselves as planned or impulsive. In most cases the respondents describe themselves as planned consumers, which in turn indicate that the use of a resource efficency perspective is valuable. It is a great variety of products and services described as convenient, however the study pinpoints two exceptions: home electronic devices and tickets. The study shows that one reason for the differences in consumers’ convenience perceptions is how time is perceived. Another reason is how customer perceives psychological or physiological energy. A third reason is how they perceive security and safety. Another important result is that convenience differs between women and men in the study. The female consumer gives priority to saving time and saving physical energy. The male consumer gives priority to timing. The study’s results can help online businesses to identify how their customers perceive convenience to better design communication, virtual store, information, payment and deliviery according to their wants and needs. Another practical implication drawn from the findings is to use direct delivery when possible and offer home delivery.

  • 52.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Dela hemlisen – och vinn en lojal kund2016In: MarketArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    KRÖNIKA

    Vi lever i ett överflöd av information men också i ett överflöd av varor och tjänster. Som konsument kan du alltid hitta någon som är lite billigare, lite snabbare, lite bättre och en sådan utveckling har bland annat lett till att det blivit svårare för företag att bygga kundrelationer.

    ”De är otrogna” säger en del handlare. ”Kunderna köper bara på nätet för att det är billigare där” säger andra. Men även när vi tittar på e-handeln och hur de arbetar med relationer och lojalitet, inser vi att de har samma problem med flyktigt beteende. Deras kunder är heller inte lojala, trots att företagen har möjlighet att arbeta ännu mer med data som samlas in.

    Företagen har stenkoll på vilka sökord som kunden använder på Google eller Youtube, de vet hur kundernas surfbeteende ser ut, när köpet sker och hur tidigare köp har sett ut. Det verkar som att ”digital lojalitet” är lika mycket en bristvara som ”vanlig lojalitet”. Och vad kan det bero på?

    ​För ett tag sedan läste jag min kollega Jenny Balkows forskningstext om lojalitet (Dataanalys för ökad kundförståelse, Handelsrådet, 2016) och slogs av en sak: Företag kan inte få lojala kunder om de inte ser till att uppfylla de mest basala kraven för att en relation ska kunna uppstå. En lojal kund måste känna sig trygg och uppskatta den hjälp som den part man har en relation till erbjuder.

    Det innebär i praktiken att kunden först och främst måste känna till vilka ”hemligheter” man valt att dela med sin partner (läs företag) och dessutom tycka det är värdefullt att dessa hemligheter används för att göra hen nöjd och ge hen lösningar som är skräddarsydda. I de allra flesta fall får inte kunden veta vilken typ av data som företaget har och kan därför känna sig obehaglig till mods när det kommer riktade erbjudanden som är allt för personliga.

    Det blir i princip som om ena parten i ett äktenskap plötsligt avslöjar att man känner till något ytterst privat om den andra och som denne aldrig delat med sig av. Är jag avlyssnad? Är mina privata mail övervakade? Den känslan tar död på en relation.

    ​Det finns en kittlande tanke i Jenny Balkows förslag att företag borde involvera kunden i datainsamlingen i stället för att hitta fler sätt att samla in dold information på. Kanske är det så handeln ska arbeta för att utveckla bättre kundrelationer och erhålla mer lojala kunder?

  • 53.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Det finns mycket kvar att lära2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För drygt ett år sedan pratade jag med en portugisisk detaljhandlare som är forsknings- och utvecklingschef på en av de största dagligvarukedjorna i landet. Han menade då att det lär dröja innan vi får någon dagligvaruhandelsaktör som kommer att hitta en lönsam affärsmodell för e-handel. Det är ett samtal som har etsat sig fast hos mig. Och som väckt många tankar. Särskilt om e-handel och lönsamhet. Det finns mycket kvar att lära.  Så gick också mina tankar när jag för ett tag sedan konfronterades med analysen av en detaljhandelskedjas e-handelsaffär. Det är inte med automatik så att en duktig detaljhandlare också är en duktig e-handlare. Och det är definitivt inte lätt att vara bra om man har en tredjepartslogistiker som tar hutlöst betalt och har en fyrkantig verksamhet där ordet flexibilitet är ett okänt fenomen. Modern svensk handel står just nu inför stora utmaningar där konsumentens digitaliserade beteende driver omnikanalslösningar för den moderna kunden. Och i ett sådant förändringsarbete är det centralt att respektera olika handelsaktörers kompetens och erfarenheter. ”E-handelsaktörer” är duktiga på logistik och har för länge sedan insett att leverantörerna av sådana tjänster har möjlighet att pressa kostnader. Samarbetet mellan e-handelsföretag och logistikföretag har historiskt varit relativt gnisselfritt eftersom båda parter insett att ömsesidigt utbyte är bästa receptet för bra affärer. För båda parter.

    Detaljhandelsföretag som inte har samma erfarenhet riskerar att gå in i partnerskap med logistikföretag som inte har ”ömsesidighet” som ledstjärna. Och om det är en sådan utveckling vi kommer att få se framöver så kommer det att bli många detaljhandelsaktörer som slutar erbjuda e-handel. Antingen relativt snart eller så snart som en riktig analys av e-businessen görs. För det kan inte vara rimligt att e-handelskanalen skall bli det viktigaste skälet till att lönsamheten totalt minskar i detaljhandelsledet. Och ur ett konsumentperspektiv är det oroväckande. I brittiska undersökningar är resultaten nämligen tydliga: ungdomar är inte intresserade av att besöka butiker. De vill hämta varor på utlämningsställen utanför butiken, vid tunnelbanan eller liknande (Lee Paterson, WD partner). Och erbjuder inte handeln komplement med e-handel så fortsätter kanske trenden med brown-paper-samhällen, där förlorarna är många. Både företag, konsumenter/medborgare, samhälle och välfärd.

    I den här bloggen är det inte min mening att ställa e-handel mot fysisk handel, men jag vill påtala att det som vanligt i en förändringsfas, alltid finns aktörer som försöker skära emellan och ta mer betalt än vad som är rimligt. Och ibland tror jag att den parten är logistikföretagen. För en utvecklad handel där kanalen i sig inte är avgörande för framgång, kräver att samtliga parter i värdekedjan arbetar åt samma håll. Det är viktigt att erbjuda slutkonsumenten riktigt värdefulla upplevelser.

    En utvecklad handel kräver också att parterna i värdekedjan arbetar med gemensamma mål. Där samarbete prioriteras framför kortsiktiga affärer. Där förståelse för varandras verksamheter är grunden för samarbetsavtalen. Men som sagt, ibland känns det som att det finns mycket kvar att lära.

  • 54.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Det har inte blivit enklare med lojalitet2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Lojalitet är inte enkelt, och särskilt inte nu. Det finns starka skäl att misstänka att flera nya spelregler börjar uppkomma vad gäller erbjudanden och digitalisering och det tar utgångspunkt i att begreppet ”lojalitet” börjar förändras. I samtal med detaljhandelskedjor har vi t.ex. förstått att utfall och respons via t.ex. sms skiljer sig från t.ex. mer traditionella och analoga verktyg. Fenomenet med ”avregistreringar” vad gäller sms-utskick har tillkommit i den digitala världen. Kunder säger ifrån att de inte vill ha erbjudanden i sina mobiler. Andra erfarenheter som företag delat med oss forskare är att kunders respons på sms-utskick blir bättre om företaget skickar breda erbjudanden istället för smala. Även detta utfall skiljer sig från traditionella och mer analoga kampanjer.

    Kundlojalitet har vi under lång tid betraktat som den långsiktiga relation som kan skapas mellan kunden och ett företag och det personliga kundmötet med företagets personal har ofta betecknats som en viktig del i skapandet av en relation med kunden. Lojalitet har av många betraktats som en relation som kan definieras i termer av förtroende och kärlek. Digitaliseringen har dock medfört svårigheter att skapa dessa relationer då mötena är just digitala. Det finns även tydliga praktiska signaler som säger att det börjar uppstå nya spelregler vad gäller lojalitet och digitalisering. Via våra egna studier i samarbete med detaljhandelskedjor har vi sett att kunder lättare glömmer bort sms-erbjudanden och måste påminnas oftare. Det i sin tur skapar irritation bland kunderna och då ökar risken att kunden avregistrerar sig från sms-utskick, vilket gör att relationen påverkas negativt. Kunder uppfattar också digitala verktyg som onödiga och vill inte använda dem om de inte ger en konkret fördel i form av en rabatt. Dessa förändrade kundbeteenden gör att vi ser att kunskapen om hur en nära relation skapas och underhålls digitalt är undermålig. I takt med ett mer digitalt handelslandskap och en uppkopplad konsument ser vi att det skapas nya kundupplevda värden både i butik och virtuellt. De digitala tjänsterna som börjar utvecklas erbjuder mervärde till kund men skapar samtidigt affärsmöjligheter för företagen genom att de kan kapitalisera på kundernas data (affärstransaktioner och sökbeteenden). I de stora datamängder som skapas finns stor potential till affärsutveckling men samtidigt saknas insikt och kunskap om hur konsumenter resonerar kring vad som är ett bra erbjudande när det bygger på kundens egen tidigare historik. Behovet och förmågan att självförverkliga genom handel begränsas därmed för kunden då den endast får upp erbjudanden om varor den eftersökte och/eller handlade historiskt och inte kan inspireras av något nytt och oväntat. Den digitala miljön erbjuder företag möjligheten att övervaka sina kunder till den grad att kunden kan uppleva att den egna fria viljan och möjligheten att förstärka den egna identiteten genom handel begränsas. Den tjänstvillighet som företagen vill erbjuda med kundanpassade erbjudanden kan därmed betraktas som en sorts censur i ett ojämlikt maktförhållande och förmedla en nedlåtande människosyn. Det informationsövertag företagen kan ha och utnyttja i den digitala miljön kan därmed skada relationen med kunden och därmed också lojaliteten. //Malin Sundström

  • 55.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Det här med betalningar2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Mycket av diskussionerna på den här bloggen handlar som bekant om handelns digitalisering, men vi har faktiskt inte pratat särskilt mycket om betalningar. Att kliva över från en analog till en digital värld är ju särskilt tydligt när det gäller just betalningar. Vi lämnar kontanternas värld med sedlar och mynt och ersätter dem med digitala transaktioner. Vi har börjat "swisha" pengar mellan privatpersoner i Sverige. Över 80% av alla betalningar idag i detaljhandeln sker med kort. Men den kurvan kan komma att minska dramatiskt om bankerna bestämmer sig för att ta ut högre avgifter av konsumenterna framöver.  För er som inte känner till det så har EU.s finansmarknadsministrar beslutat om en begränsning av mellanbanksavgifterna. Vilket innebär att bankerna måste minska på kortavgifterna som de tar av t.ex. handeln när konsumenten betalar med kort. 

     Det här gör att forskning om digitala och innovativa betalningslösningar kommer att bli mycket efterfrågad. Vi kommer att behöva veta mer om mervärdestjänster i en betalning och vi kommer att behöva veta mer om hur villiga konsumenter är att pröva nya betalningslösningar (annat än kort) i framtiden.  Men digitala betalningar kommer också att påverka handelns fysiska rum. Kommer vi överhuvudtaget att behöva ha kassadiskar i framtiden? Kommer kassadiskarna att ersättas med något annat och i så fall av vad? Och hur ska vi garantera en driftsäker verksamhet? Vad kommer att hända med de konsumenter som kanske inte kan eller vill betala digitalt? Frågorna är många. De konkreta tekniska lösningarna är också många. Ett bevis på det är att det fullständigt kryllade av betalningsaktörer på Butiksleverantörsmässan i Kista. 

    Jag har två kollegor som är mycket intresserade av sådana här frågeställningar och när jag pratar med dem så går jag också igång. Jag börjar inse att frågan om betalningar är komplex och att olika framtida lösningar kan komma att få stora konsekvenser för handeln. Men jag tror, precis som mina kollegor, att det är centralt att utgå från konsumenternas perspektiv om man vill gräva djupare i den här typen av frågeställningar. Hur gör konsumenter idag när de betalar? Varför väljer man en viss betalningslösning framför en annan?

  • 56.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Det kommer att krävas mycket mer handelsforskning2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Just nu pågår ett omfattande arbete initierat av Handelns utvecklingsråd (HUR). Det handlar om att samla krafter för att boosta handelsforskning och gemensamt ta fram en strategi som gör att den svenska handelsforskningen får en ökad status, uppmärksammas av statliga forskningsfinansiärer, att vi får fler excellenta handelsforskare, att handelsforskningen engagerar handelsföretagen och handelns alla medarbetare samt att resultaten kommer till nytta för sektorn.

    För en del låter kanske det här som ganska självklara mål och någon kanske till och med förvånat lyfter på ögonbrynet och säger "Men vadå, har inte alla förstått att handelssektorn är central för samhällsekonomin, att handeln är en av de största privata arbetsgivarna och att man måste lägga resurser på forskning och utveckling?". Och svaret är tyvärr "nej, det har långt ifrån alla förstått." Allra minst våra beslutsfattare, som fortfarande verkar tro att Sveriges tillväxt drivs av tillverkningsindustrin. Men tänk så fel det är! I en rapport från Tillväxtverket (2013) kan vi konstatera att tonvikten i ekonomin har förskjutits mot ett ökat tjänsteinnehåll. Och i flera andra rapporter framstår det mycket tydligt att produktivitet och innovation numera kommer från tjänstesektorn, där handeln är en stor aktör.Ibland undrar jag varför den här felaktiga föreställningen fortfarande får råda. För det kan ju inte handla om okunskap. En förklaring kanske kan vara att vi under lång tid betraktat handelsmannaskapet som något enkelt och där vi sett ner på handelssektorn. En framgångsrik handlare köper in billigt och säljer dyrt. Och skor sig på de stackars konsumenterna som får betala överpriser. Och inom akademin har handelsforskning under lång betraktats som ett tvivelaktigt forskningsområde där forskarna är medelmåttor. Men jag tror att det är dags att ändra på den uppfattningen nu.

    För historiskt så har det varit handeln som byggt upp städerna, som skapat naturliga mötesplatser för människor och som bidragit till välfärd och hög levnadsstandard. Handeln är en av de största privata arbetsgivarna i Sverige och ett av tio svenska företag är verksamt inom parti- och detaljhandeln. Handeln är en tjänsteproducerande sektor som anställer många unga människor och som står för nästan 11 procent av Sveriges BNP.  Utan en fungerande handel är det svårt att ha ett fungerande samhälle. Och utan handelsforskning av hög kvalitet kommer vi inte att kunna öka innovationstakten och utbildningarna vid statliga lärosäten kommer att vara medelmåttiga. Handelsforskning är centralt för samhället, medborgarna, arbetstagare och näringsliv.

    För att öka mängden handelsforskning och kvaliteten i det som görs krävs - finansiering. Och det krävs en hög andel statliga forskningsmedel för att sparka igång en långsiktig satsning. Idag är det en ytterst begränsad andel av de statliga/offentliga forskningsmedlen som går till handelsforskning. Av totalt 50 miljarder offentliga/statliga forskningsmedel går cirka 200 miljoner till handelsforskning – det vill säga runt 0,4 procent. Det är på tok för lite, tycker ni inte det?

  • 57.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Det stora detaljhandelsskiftet - startade för länge sen!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För några dagar sedan höll Svensk Handel ett lunchseminarium med rubriken ”Det stora detaljhandelsskiftet” där Jonas Arnberg (chefsekonom på Svensk Handel) presenterar resultaten från en rapport beställd från HuI Research. Fokus ligger på hur digitaliseringen påverkar och transformerar den svenska detaljhandeln. Hela seminariet kan ni se på YouTube (bläddra fram ca 6 min så kommer ni till själva presentationen).

            

    Något som slår mig när jag lyssnade på seminariet och Jonas Arnberg är hans citat ”Vi måste komma ihåg att digitalisering inte bara är e-handel”, samtidigt som han i nästa andetag menar att ett mått på digitalisering är andelen e-handel i förhållande till den totala detaljhandelns omsättning. Jämförelser när det t.ex. gäller lönsamhet görs också uppdelat på e-handel och ”vanlig” handel och man presenterar siffror på hur de utländska e-handelsaktörerna pressar priser och tar marknadsandelar i Sverige. ”Läskiga scenarios” är också något som Jonas pratar om och nämner t.ex. Zalando som är på tok för effektiva och kan utnyttja sina skalfördelar. Om några år så kommer vi att se en e-handelstillväxt som vida överstiger butikstillväxten, vilket i sin tur kommer att medföra färre handelsanställda och färre butiker. Logiken bakom det uttalandet är att omsättningen per anställd i ”e-handelsbranschen” är mycket högre än omsättningen per anställd i ”butiksbranschen”. Ungefär där börjar jag tröttna på Jonas. Skälet är att de här insikterna inte är nya. Det finns många forskare som identifierat dessa problem för länge sedan. Att ökad tillgänglighet och en global marknad leder till prispress och försämrade marginaler är old news. Det faktum att svensk detaljhandel måste hitta nya affärsmodeller är heller inget nytt. Inte minst undertecknad har pratat om det här i många år. En insikt som jag och fler med mig också lyft fram är att handeln måste sluta ha så stort fokus på PRODUKTER och SORTIMENT. Att sälja produkter idag kan bevisligen väldigt många göra och konsumenten har ett enormt utbud av leverantörer. Väldigt många handelsaktörer är också duktiga på att utnyttja skalfördelar och av det skälet blir det också svårare att konkurrera med pris.

    Jag tror att en lösning för att möta den stora förändringen handlar om att hitta andra konkurrensfördelar än pris. Av det skälet tror jag också att vi måste sluta fokusera på de saker som säljs och istället ställa oss frågan: vad är det egentligen vi säljer? varför väljer våra kunder att komma till just oss och hur ser deras olika köpresor ut? Ibland gör vi som konsumenter ”tråkiga köp”, ni vet de där måste-köpen som ska vara smidiga och enkla. Och ibland gör vi ”glädje köp”, de köpen som ska vara roliga, sociala och stimulerande. Förändring utifrån den insikten tror jag kommer snabbare än förändring driven av rädsla och skräckscenarios med globala aktörer som tar över handeln fullständigt.

    Det är ingen slump att vi författare till boken Handelns digitalisering – Undran inför framtidens affärer valt ut fem områden som särskilt centrala att behandla i förhållande till detaljhandelns digitalisering och att inget av dessa områden är PRODUKT. Istället pekar vi ut: konsumenten, format, varuflöden, transparens och organisering. Det stora detaljhandelsskiftet startade för länge sedan – inte nu. Det stora detaljhandelsskiftet ställer helt andra krav på de aktörer som befinner sig i handelsbranschen och den smärtsamma sanningen är att det kommer att krävas stora förändringar vad gäller ledarskap och investeringsstrategier framöver. Något annat som gör ont att erkänna är också att det värdenät som omger detaljhandel är i stark transformation. Gamla aktörer försvinner och nya tillkommer. Företag som tidigare var leverantörer till handeln är idag också en detaljist. Producenter väljer ibland att sälja direkt till slutkonsument. Svensk Handels VD, Karin Johansson, säger i samma seminarium att ”allt handlar om teknik” och hon undrar också om den svenska handeln har rätt kompetens. Hon säger också att handeln kanske behöver ha en större lönespridning. Då blir jag glad! Men samtidigt bekymrad. För när Karin Johansson pratar rätt kompetens, så menar hon fler YH-utbildningar. När hon pratar lönespridning vill hon ha fler möjligheter att riva upp avtal och sänka löner bl.a bland dem som arbetar med lager och transport.

     

    Jag tror personligen att svensk handel måste sluta slå sig för bröstet och utmåla sig som en av de viktigaste privata arbetsgivarna i Sverige och att de anställer människor utan krav på utbildning. Framtidens handel kommer att kräva välutbildade medarbetare, vilket kommer att leda till en enorm kompetensförskjutning. Det kompetensbehov som finns ligger på högre nivå än eftergymnasial. Det behövs fler universitetsutbildningar anpassade till handelns förändrade förutsättningar att bedriva affärer. Fler anställda som pluggar innovation och affärsstrategi, fler anställda som har avancerade kunskaper inom data mining, affärsanalys, supply chain, teknologi, design och psykologi. Framtidens handel kommer också att kräva djupare insikter och en tydligare samverkan med forskningen. Handeln behöver också, precis som alla andra stor branscher, investera i forskning. DET är inget som nämns under seminariet som Svensk Handel höll i. Något annat som heller inte nämns är frågan om ”detaljhandel” som begrepp kommer att finnas kvar om några år. Det finns goda skäl att tro att detaljhandelsbegreppet börjar spela ut sin roll och borde ersättas av ett nytt namn som bättre återspeglar det värdenät av handelsaktörer som växer fram.

     

  • 58.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Detaljhandeln i Sverige 20252014Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detaljhandeln i Sverige 2025 Att sia om framtiden är ofta vanskligt. Och de som vågar säga något om framtiden blir sällan tagna på allvar. Men här är ett filmklipp från TNS och Coca-Cola Research som är ett seriöst försök att förutse morgondagens köpbeteende. HuI Research gjorde också ett seriöst försök 2010 genom att publicera sin rapport om framtidens handel med titeln ”Härifråntill framtiden – detaljhandeln i Sverige 2025”. Jag minns att jag var glad över rapporten när den kom, för den var väl genomarbetad och analyserna och slutsatserna som drogs föreföll övertygande. Men jag kan naturligtvis inte låta bli att belysa några tveksamheter. Till exempel det faktum att man år 2010 förutspådde att antalet kedjeföretag skull öka och att övergången från små till stora och mer rationella butiker skulle bli tydlig. Blev det så? Nej, inte hittills. Det faktum att teknikutvecklingen skulle innebära att den traditionella detaljhandeln skulle utsättas för konkurrens från e-handeln och att fler fysiska butiker skulle erbjuda onlineförsäljning. Blev det så? Tveklöst ja, även om jag inte är lika övertygad om att det var teknikutvecklingen som drev på denna strukturomvandling. Det mesta pekar på att skälet till gränsöverskridande handel mellan olika kanaler är konsumenters förändrade attityder och beteenden. Samt deras anpassning till modern kommunikationsteknologi – och en ständigt uppkopplad vardag. Att fler pensionärer och äldre konsumenter i samhället skulle bidra till en ökad efterfråga av välkända varumärken och färre nymodigheter. Blev det så? Inte särskilt mycket av den varan. Marknaden för kommersiella fastighetsägare förutspåddes också bli än mer internationaliserad. Att vi skulle få fler utländska ägare som investerade i svenska köpcentrum, eftersom det 2010 bedömdes som en relativt stabil investering ur ett globalt perspektiv. Har det inträffat? Nja, inte än. Däremot har vi tydligt sett att fastighetsägarna gått från att vara små till att bli större. De har också gått från att ha relativt små bekymmer till att idag har stora bekymmer. Visste ni att hälften av alla kvadratmeter köpcentrum som byggs just nu i världen, byggs i Kina? Och att man har stora problem med att fylla ytorna med betalande hyresgäster? Det säger en del om vilken utveckling vi har att vänta framöver när det gäller marknaden för kommersiella fastigheter. Rapporten ”Härifrån till framtiden – detaljhandeln i Sverige 2025” ska vi återkomma till fler gånger på den här bloggen. För det är ett intressant dokument att följa i realtid. Just som förändringarna pågår.

  • 59.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Detaljhandelsskiftet - och vad som är viktigt: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag är överens med Svensk Handel om mycket. Strukturomvandling är inget nytt och just nu bidrar den digitala transformationen till att omvandlingstakten går rasande fort. Det vi däremot INTE är överens om är synen på e-handel samt lösningsförslagen som branschorganisationen föreslår för att möta utmaningarna.

    Synen på e-handel: I Jonas Arnbergs replik på mitt första blogginlägg inleder han med att säga ”Handeln genomgår en kraftfull förändring till följd av digitalisering, e-handel, konkurrens från utlandet samt pressade priser och marginaler.” Det är självklart och uppenbart för de flesta att handelns förändring sker p.g.a. digitalisering och konkurrens från utlandet. Men det är svårare att förstå hur e-handeln kan vara en orsak till handelns förändring. E-handel är ju också handel. Hur kan handelns förändring orsakas av handel? Det förstår jag inte. Det är däremot uppenbart att handelsbranschen befinner sig i en digital transformation som förändrar förutsättningarna för hur handel ska/kan bedrivas. Principerna för detaljhandel har alltid varit plats och närhet till den lokala marknaden och handelns funktion har varit att tillhandahålla varor, dvs. vara en länk mellan tillverkning och konsument. Nu förändras principerna och handeln har blivit global, tack vare bl.a. Internet. Konsumenter kan idag handla vad som helst, varifrån som helst, när som helst och kan också jämföra priser på ett annat sätt än tidigare. Det där skakar givetvis om handelsbranschen i grunden eftersom den inte längre kan förlita sig på plats och tillgänglighet som de viktigaste försäljningsargumenten. Många fysiska butiker kommer att försvinna, men andra försäljningskanaler kommer istället att utvecklas. ”Butiksdöden” kommer att ersättas med en pånyttfödelse av nya handelsformat, och precis som Mia Brunell Livfors säger på seminariet, så kommer många handelsföretag att förändra sin verksamhet och sina affärsmodeller dramatiskt de närmaste åren. En sådan utveckling är nödvändig och välkommen och jag hoppas verkligen inte att Svensk Handel kommer att betrakta innovativa nya idéer vad gäller format från exempelvis Axel Johnsson koncernen på samma sätt som de hittills valt att betrakta e-handel: som ett hot.

    Lösningsförslagen: Jag är medveten om att Svensk Handel precis gått in i årets avtalsrörelse. Jag är medveten om att det är viktigt för svenska handelsföretag att få till bra avtal. Men jag kan inte förstå varför Svensk Handel klamrar sig fast vid traditionella lösningar som kostnadsfokusering när de själva har identifierat orsakerna till transformationen. Sänkta ingångslöner och måttliga lönehöjningar är inte det bästa receptet för att möta en digital transformation. Vad sägs istället om ökade investeringar, framförallt vad gäller medarbetarkompetens, utbildning och forskning? Jag säger som Sally Santesson (alias Maria Lundqvist): Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke!

            

    Forskare med ett utifrånperspektiv kan vara en del av lösningarna. En väl genomtänkt plan för hur kompetensutveckling ska ske kan vara en annan del av lösningarna. Fler och fler handelsföretag börjar inse att kunskapsutveckling är en nyckel för överlevnad. Ett konkret exempel på lokal nivå är Ellos som har valt att samverka med Högskolan i Borås och SIIR vad gäller uppdragsbaserad forskning. E-handelsstaden Borås, en ekonomisk förening, har också varit en aktiv part som tillsammans med högskolan sett till att starta en masterutbildning i digital handel. Den typen av lösningar bådar gott inför framtiden tror jag.

    Den 9 mars går D-Congress av stapeln i Göteborg. Ryktesvägen har jag hört att VD på Svensk Handel, Karin Johansson, också kommer att delta. Det ska bli spännande att lyssna på henne och hur hennes perspektiv på e-handel ser ut, men även hur hon formulerar lösningsförslagen på den digitala transformationen inom handel.

  • 60.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Digitalisering och butiker2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ibland spelar det ingen roll hur många gånger man säger något. Som det här med att vi just nu är inne i ett detaljhandelsskifte där digitaliseringen sveper in och transformerar hela handelslandskapet. Och som jag sagt otaliga gånger - digitalisering av detaljhandel handlar inte bara om en växande e-handel. Den handlar t.ex. om mobiltelefonen och för många konsumenter börjar smarta telefoner bli ett viktigt shoppingverktyg. Det är i telefonen vi har våra shoppinglistor, det är i telefonen vi har våra favoritappar, våra kommunikationskanaler och mötesplatser. I rapporten "Mobila shoppinglösningar och mobilitet i detaljhandeln" kan man läsa mer om det mobila beteendet som konsumenter har och som med all sannolikhet också kommer att driva på butikernas digitalisering.

    Något som är intressant är att användningsområdena för mobilen ökar. Idag kan man använda mobilen för att ta emot erbjudanden från butiker som man befinner sig i eller passerar. Man kan också använda mobilen för att planera sina inköp, för att betala för sina varor och därmed slippa slösa tid i köer. En del butiker börjar också (äntligen) att använda digitala skärmar, interaktiva lösningar och annan teknik som ger kundvärde.  För bara några dagar sedan pratade jag med en stor svensk detaljhandelsaktör som ligger i startgroparna för att bygga upp ett forskningslabb där man bl.a. skall testa den här typen av digitala butiksverktyg. Vi på SIIR tycker det här är vansinnigt spännande och ser fram mot att kunna hjälpa till i detta arbete framöver.  //Föreståndar'n 

  • 61.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Digitalisering och försämrad lönsamhet2014Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Digitalisering och försämrad lönsamhet? Tidningen Market uppmärksammade härom dagen en utredning om lönsamhet i detaljhandeln som gjorts av Göran Sundström, ordförande i Västerås Handel. Jag har själv inte läst just den rapporten, så den vill jag inte kommentera i detta inlägg. Däremot vill jag reflektera över det samband som Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel, pekar på i samma artikel när han citeras enligt följande: Den viktigaste förklaringen till den försämrade lönsamheten är digitaliseringen. Den har fört med sig helt nya inköpsvanor där allt fler jämför priser och produkter på nätet och gör sina inköp från lågprisaktörer som exempelvis Alibaba och Amazon. När det blir hårdare tider har vi människor en tydlig egenskap att vilja peka ut syndabockar. Det är lättare att göra så än att rannsaka sig själv och sina egna fel och brister. Det är också skönare att peka ut en syndabock än att ta tag i sin situation och försöka se möjligheterna som finns i den till synes hotfulla situationen. I det här fallet är "syndaboken" DIGITALISERINGEN. Möjligen är också Alibaba Group och Amazon fyrfota djur med horn. Men är det så enkelt så att vi kan säga att (eventuellt)försämrad lönsamhet för detaljhandeln beror på digitalisering, och vad menar vi i så fall med digitalisering? Med risk för att feltolka Jonas Arnberg, så tror jag att han menar fenomenet "showrooming" när han identifierar digitaliseringen som skälet till försämrad lönsamhet. Och det är ett negativt fenomen som vi med rätta uppfattar som ett opportunistiskt beteende. Men digitalisering kan ju innebära så mycket mer. Det kan leda till förändrade arbetsprocesser, nya arbetsmoment, nya affärsmodeller etc. Digitalisiering innebär just att vi ser en rörelse från analoga tekniker till digitala som kan illustreras med att vi förut betalade kontant (analogt), därefter med kort (digitalt) och just nu utvecklas sömlösa betalningar via mobiltelefonen (också digitalt). Digitaliseringen kan ge oss nya innovativa värdeerbjudanden som ökar tillgänglighet, säkerhet (bättre produktinformation), transparens i värdekedjan och mycket mer. Så det känns lite "futtigt" att skylla på digitaliseringen som orsak till försämrad lönsamhet. Personligen tror jag att digitaliseringen, rätt förstådd och rätt utnyttjad, kommer att vara orsaken till att handeln når en ökad lönsamhet i framtiden. Och det gäller allra främst för dem som har insikten. De som har förstått vad som pågår omkring oss i handelslandskapet och som just nu håller på att undersöka och förstå vad som verkligen pågår i våra svenska butiker. Och som har förmågan att ta till vara på alla möjligheter som finns genom att börja gräva på rätt ställe: Att ta reda på vad kunderna faktiskt gör i våra butiker, hur de använder sina ev mobiler, vilka problem de har och hur de uppfattar att butiken ger dem lösningarna. Jonas Arnberg och undertecknad på ett frukostseminarium på HUR //Malin Sundström

  • 62.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Ditt ansikte säger mer än tusen ord2016In: MarketArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    KRÖNIKA

    Nu är det några år sedan som svenska dagligvarubutiker ­introducerade självskanningen. Argumentet var (och är) tidsbesparing – slipp kötiden! I somliga butiker är det över 40 procent av kunderna som väljer att göra det när de handlar. Men det är inte bara saker som skannas – utan även människor.

    I Löplabbet erbjuds kunder att skanna sitt löparsteg för att kunna köpa skräddarsydda sulor. I början av 2000-talet var Brooks Brothers en av de första detaljisterna som erbjöd 3D- kroppsskanning. Tillsammans med information om vilket märke kunden tyckte om, vilken stil och hur hen ville att kläderna skulle sitta, fick man enormt nöjda kunder. Människors kroppsdelar skannas också; Ta till exempel fingerprint-tekniken som många tar för självklar när vi loggar in i mobilen.

    Men skanning kan användas på fler områden och något som blivit riktigt hett inom marknadsföring det senaste året är att skanna människoansikten. Och skälet är att det går att läsa så mycket från våra ansiktsuttryck.

    I Mexiko testades detta i politiska sammanhang då man lät politiska kandidater göra reklam på riktigt stora displayskärmar. Kameror som skannade förbipasserande människors ansiktsuttryck när de tittade på skärmarna sattes upp och informationen analyserades för att förstå effekten av ett budskap, eller hur en persons tal berörde mottagare. 

    ​Neurovetenskap innebär att hjärnforskare tar reda på hur människor fattar beslut. I dag är det fullt möjligt att spåra hjärnfunktionerna och mäta den elektriska aktiviteten i hjärnan samt identifiera var i hjärnan som de kraftigaste aktiviteterna äger rum.

    Sådan vetenskap börjar nu användas inom kommunikation och skyltning. Skälet är enkelt – med hjälp av konsument-neurovetenskap kan vi ta reda på hur människors beslutsfattande ser ut och hur känslor är med i beslutsfattandet.

    För de av er som kanske triggats av tanken att förstå varför människor beter sig på ett visst sätt är den nya konsument-neurovetenskapen lockande med alla sina möjligheter. Kanske är det de 
neurologiska processerna som kan förklara för en säljare varför en person väljer A och inte B.

    ​Just nu fördjupas kunskapen kring beslutsfattande enormt och vår kunskap om mer ”osynliga” förklaringsvariabler ökar dramatiskt. Jag är övertygad om att forskning om hur beslut fattas kommer att öka markant och kanske få en nyckelroll när det gäller att förstå konsumenters köpbeteenden. Jag är också säker på att ett bra investeringstips är att satsa i de företag som utvecklar biometri och tillhörande algoritmer.

  • 63.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Don’t Forget Consumer Value – Investigating consumer Attitudes toward QR-codes2015Conference paper (Refereed)
  • 64.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Effektivitet och KPI.er: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    När jag var ung och student blev jag på allvar intresserad av organisationsfrågor när en av kursledarna pratade om skillnaden mellan effectiveness och efficiency. Det klassiska citatet från P Drucker ”Efficiency is doing the thing right. Effectiveness is doing the right thing” var något vi studenter pratade mycket om. Det lät så klokt, det där att företaget måste göra rätt saker, och att dessa saker ständigt måste utvärderas och mätas. I teorin verkar det så lätt. I verkligheten är det svårt. Så oerhört svårt.

    Ju äldre jag blivit desto mer börjar jag tro att balansen mellan efficiency och effectiveness är själva nyckeln till framgångsrikt företagande. Och särskilt i dessa tider när komplexiteten i handelsbranschen ökat, när fler konkurrerar om samma kunder, när stora aktörer hotar att slå ut mindre aktörer och när kunder kan köpa varifrån som helst i hela världen, enbart med några knapptryck. Att ställa sig frågan om företaget verkligen gör rätt saker är en svår och ibland nästan smärtsam process. Den gör ont därför att svaret riskerar att bli ”nej, vi gör inte rätt saker, vi måste tänka om”. Och vad ska vi göra då? Det där kan bli riktigt jobbigt.

    Av det skälet tror jag också att många väljer att allt för sällan ställa sig den frågan. Det är lättare att fokusera på nästa fråga, den som handlar om ifall vi gör sakerna bra (efficiensy). För där behöver vi inte tappa fotfästet. En sådan frågeställning leder till att vi kan fokusera på siffror, vi kan t.ex. redogöra i detalj för hur bra kampanjen har gått, hur många kunder som nappat på erbjudandet, och hur mycket själva insatsen kostat. Principen att i förväg bestämma sig för vilket utfall man vill se i framtiden är byggd på logiska antaganden, eftersom att svaret på en sådan fråga hjälper oss att identifiera vilka beteenden eller aktiviteter som kommer att driva utfallet i önskad riktning. Och varje gång som utfallet (måttet) går i rätt riktning så kan man repetera aktiviteten och mäta igen. Och snart blir det som ett självspelande piano. Vi mäter och mäter, sliter vårt hår om mätningsresultaten inte blir som vi önskat, skruvar om i aktiviteterna osv i en ständigt pågående process. Men de nyckeltal vi en gång satt upp (våra KPI.er) ändrar vi inte på. De har blivit den enda trygghet vi har i en snabbt föränderlig värld. KPI.erna kan vi inte ifrågasätta. De har blivit som budorden är för kristendomen.

     

    Men kanske är det så att våra KPI.er är det som vi ska ifrågasätta, och kanske är det så att KPI.erna också har en stark koppling till den där jobbiga frågan om vi verkligen gör rätt saker? Det där var mina grubblerier under helgen som gick. Några tydliga svar har jag dock inte. Men jag har en känsla av att mina tankar delas med fler i näringslivet. Och jag har en känsla av att vi snart kommer att få se nya sätt att mäta effektivitet på. Det ser jag fram emot.

  • 65.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Effektivitet och produktivitet kan bli för mycket2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det finns många kloka handelsforskare i Sverige. En av dessa heter Mats Abrahamsson och är professor på Linköpings universitet. Häromdagen hade jag förmånen att lyssna på Mats när han pratade om skalfördelar och konsolidering av marknader. Han pratade också om stora och små företag. Och han pratade om ett grisprojekt – Vreta Kluster.

    Och det där grisprojektet blev för många som lyssnade en riktig aha-upplevelse. För där visade Mats problematiken med att vara ett litet företag utan möjlighet att utnyttja skalfördelar eller samla sina resurser på ett effektivt/optimalt sätt. Han tydliggjorde också att det finns en problematik med att vi i Sverige har några riktigt stora handelsföretag, som hela tiden blir större och större. I takt med att de stora växer så blir det problematiskt för de riktigt små företagen att överleva. Och skälet handlar om att de stora företagen är duktiga på att utnyttja skalfördelar. Stora volymer ger lägre kostnader (economy of scale) när det t.ex. gäller transporter. Många resurser samlade på ett ställe ger också lägre kostnader (economy of scope). De klassiska förklaringarna till effektivitet och produktivitet fungerar, det vet vi. Men är vi säkra på att det fungerar bra på marknader som inte är så stora? Det är en kritisk fråga vi i Sverige måste ställa oss.Troligen är det så att förklaringen till ett ganska enkelspårigt handelslandskap är därför att svenskarna varit extremt duktiga på produktivitet och effektivitet.  Det har lett till att de stora handelsföretagen blir större, att butikerna ser likadana ut i våra köpcentra och att mångfalden minskar. Och i denna ”framgång” har vi någonstans tappat bort värdet av att kunna behålla de små spelarna. De som kan vara riktigt nischade. De som kan erbjuda något annat än det masstillverkade. I oligopolbranscher är efterfrågan till stor del konjunktur-oberoende (livsmedel, banker, snart apotek). Kan det vara så att oligopolmarknader också förstör våra destinationer? Att inget längre är unikt och att allt ser likadant ut? Kan det vara oligopolmarknader som gjort att kvalitet och kunskap om varorna försvinner och inte längre en differentieringsfaktor? Varför kan vi inte längre köpa styckat kött direkt från slaktaren? Sådana frågor är intressanta att ställa sig i ett föränderligt handelslandskap.Oligopolet gör också att det inte finns någon drivkraft till differentiering eftersom det minskar effektiviteten och lönsamheten. Alla ska se likadana ut. Utnyttja sin storskalighet. Då finns inget utrymme för undantagen. Och på den svenska marknaden är det uppenbart att vi är på väg in i likriktningens tid. Leverantörerna ser likadana ut. Ett exempel är de gamla bonde-kooperationer med storskalighet i fokus – Arla, Scan , Lantmännen, Bryggerierna. En liten producent som vill satsa på hög kvalitet kan inte platsa i detta lag utan blir tvungen att sköta hela kedjan själv, Vill vi förändra en sådan struktur så kanske nyckeln till förändring ligger hos konsumenterna. Men än så länge verkar de svenska konsumenterna inte vilja ha förändring. De är fogliga och anonyma. Om vi tror på småskalighet så måste nog forskare hjälpa till och hitta nya alternativ. För segmenten som blir över när de stora tagit sin del, de är för små för att kunna utveckla någon business kring. Det finns inget underlag för kvalitetsdifferentiering och heller ingen efterfrågan. De alternativa marknadskanalerna lyser med sin frånvaro. Det finns INGEN i dagens system som kan hjälpa den lilla grisbonden ut på en internationell marknad, ej heller på en inhemsk marknad. Vad som skulle kunna göra skillnad, som skulle göra att grisbonden kommer ut på marknaden och kan sälja sina varor i köttaffären, är om vi i kedjan kan fånga upp och hjälpa en grupp av mindre producenter. Kanske med hjälp av mobila slakterier? Slutsatsen är dock att för att kunna hjälpa till med marknadskanaler för de små aktörerna så måste vi se till att inte vara beroende av dagens system. Det gamla måste ersättas med något nytt.  Malin Sundström

  • 66.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    E-handelsforum 20132013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    E-handelsforum 2013 Postens E-handelsforum drog en hel del publik när den gick av stapeln i Göteborg den 5 september. I publiken fanns både små och stora företag, och till min stora glädje, en hel del företag som inte är renodlade e-handelsaktörer. Det visar att multikanalaktörer faktiskt finns och inte bara är något man pratar om. Vad var då behållningen av dagen? Personligen så uppskattade jag följande: Sara Rosengren och Henrik Sjödin som på ett lysande sätt lyckades förmedla vikten av att ta utgångspunkt i konsumenten när vi vill förstå varför olika beteenden uppstår. På klassiskt manér från Handelshögskolan fick också Sara fram poängen, nämligen att det finns en central skillnad mellan vad människor tänker logiskt och hur de känner - vilket naturligtvis påverkar beslutet. Människor vet sällan vad de vill, de gör definitivt inte som de tror och de kan sällan förklara varför de gör som de gör! De av er som följer den här bloggen kanske får lite Daniel Kahneman-feeling av det här påståendet:-) Sara Rosengren En annan intressant kunskap var att det är lättare att lyckas fånga sin kund om man kan finnas exakt där som behovet borde uppstå. Caset de drog om att äta mer hälsosamt var mitt i prick. Istället för att använda en klassisk poster där man talar om för elever som går in i matsalen att de borde tänka på sin hälsa och äta mer frukt och grönt, så valde man att placera budskapet - på brickan där eleverna placerade sin lunch. Med budskapet "Den här brickan borde innehålla minst 5 grönsaker/frukt". En annan favorit var Fredrik Hallgren som med en briljant föreläsning förmedlade det klockrena budskapet - fy sjutton vad jobbigt det är för konsumenter att behöva välja!!! "Mina" kompisar Niklas Hedin på Centiro och Klas Hjort på Lunds universitet gjorde som vanligt briljant ifrån sig och vårt gemensamma upplägg kring "Framtidens handel", "E-handel 3.0" och "Returhantering" följde den röda tråden kring att svenska konsumenter kommer att bli än mer otåliga, osäkra och lata. Och det får konsekvenser på hur kunder beter sig, vad de efterfrågar och hur företag bör förbereda sig inför framtiden. Dagens sista höjdpunkt var Ian Jindal (ed.chief of Internet Retailing) som gav oss en bild av UK just nu vad gäller detaljhandel och det som händer med tanke på digitalisering och nya handelsformer. Att click-and-collect var stort i UK visste vi kanske redan, men att det går så rasande fort med den typen av "nya" handelsplatser är intressant. Och gör kanske också att tillväxtsiffrorna för e-handeln i Storbritannien kommer att minska något. För vad är egentligen e-handel - om vi beställer online, men hämtar varorna själva fysiskt, är det e-handel? Eller är det e-handel om vi beställer online, betalar dem online, men hämtar dem själva fysiskt? Vi får se vad som händer med definitionerna fram över. En sak är dock säker - konsumenten struntar i vad vi kallar de olika sätten att handla - bara det är enkelt, bekvämt och smidigt!! Sist men inte minst kan jag inte låta bli att nämna Milook Sweden som hade en så fin monter med alla sina duktiga medarbetare med sig. Det var inte konstigt att folk flockades som flugor kring en sockerbit kring det företaget! Och sååå avundsjuk jag blev på den i publiken som vann deras supersnygga väska:(

  • 67.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Elcykeln är Årets julklapp: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag har tidigare bloggat om elcykeln men måste göra det igen, eftersom denna underbara produkt har blivit utsedd till Årets julklapp. Den är fantastisk!

    Har ni prövat en elcykel någon gång? Om ni svarar ”ja” så är det säkert ett rungande ja, för när man väl prövat så är man fast. I vart fall om man gillar att ta sig fram utan särskilt mycket ansträngning och utan att påverka miljön negativt. Jag skaffade en elcykel hösten 2016 och fullkomligt älskar den. Skälet till att jag skaffade en elcykel var ett enda – jag blev övertalad att pröva en när jag träffade Tony Grimaldi, ägare till bl.a. Cycleurope, och engagerad i folkhälsan.

            

    Och när jag väl satt mig på cykeln och tagit ett par tramptag var jag fast. Vilken känsla! Så kul och så smidigt! Och nu under vintern har cykeln fått vinterdäck, även om jag måste erkänna att jag inte har provat däcken än. Har haft lite för långt till jobbet för att cykla just nu.

    Vi har tom gått så långt här hemma så vi pratar om att göra oss av med en av bilarna. Varför ska vi ha två bilar när vi har våra elcyklar och åtminstone en av oss har cykelavstånd till sitt arbete. Det är mycket smidigare att cykla till jobbet än att behöva cirkla runt och leta efter parkeringsplats.

    Det finns också forskarstudier vid högskolan i Braunschweig som visar att intresset för att lämna bilen i garaget och pendla med elcykel är stort och ökar. Och kanske är det inte så konstigt att forskningen som finns om elcykelns betydelse kommer från Tyskland för det finns inget land i Europa som säljer så många elcyklar som i Tyskland. Per invånare så säljs det tre gånger så många elcyklar i Tyskland som i Sverige. Fundera på den igen – Tyskland! Som är det land som gjort sig känt för bilproduktion och bilkonsumtion.

    Jag är övertygad om att elcykeln kommer att påverka hur städer i framtiden utformas och jag är också säker på att infrastrukturen kommer att planeras mycket tydligare utifrån hur och var vi väljer att cykla. Med tanke på hur utvecklingen av elbilar ser ut, samt även hur de utvecklas till att bli självkörande, så uppstår givetvis frågan – Vad ska vi göra med allt utrymme i städerna om bilarna försvinner? Och svaret kan vara – Skapa mötesplatser för människor! Och till sådana mötesplatser tar vi oss till fots eller på elcykel. Cykeln är snabbare än bil (i vart fall i större städer), du behöver inte leta parkeringsplats, är mycket billigare än bil och med hjälp av en elcykel tar du dig fram utan att bli svettig.

    Men det återstår givetvis en hel del produktutveckling. De måste t.ex. också anpassas bättre för konsumenttransporter (matkassar, barn och träningskläder ska rymmas på cykeln). Vad gäller priset på en elcykel så är det kanske lite häftigt om man ska köpa en cykel med kvalitet. Men fr.o.m. nästa år så får alla smarta elcykelägare en skatterabatt (25% på inköpspriset) vilket gör inköpet mycket mer överkomligt. Och ett råd från min sida om du ska köpa en elcykel är – satsa på kvalitet! Jag älskar min röda elcykel!

  • 68.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Ellos Group och Innovation Lab: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Nu äntligen får jag berätta en hemlis!

    Imorgon börjar jag mitt nya jobb på Ellos Group, ett arbete som innebär att jag ska bli jägare. Jag ska jaga goda tankar och idéer, jag ska fånga upp mer av den kompetens som finns i koncernen och dammsuga varenda vrå på kreativa människor och galna och briljanta idéer. Och när jag väl hittar vad jag söker, ska jag se till att människorna med idéerna får en chans att utveckla dem. Och inte bara utveckla dem. Det ska skapas möjligheter att berätta för andra om sina idéer och diskutera dem, revidera dem, anpassa dem och se till att de flyger. För när bolag växer händer det förr eller senare något problematiskt, nämligen att specialistkunskapen tenderar att stanna bland ett fåtal människor och ibland inte når ända fram till ledningen. Sådant är inte bra för någon verksamhet. Det kan leda till att framgångsrika förslag aldrig når fram till sina drömmars gräns.

    Det kan också leda till att grundläggande färdigheter glöms bort, man kanske tänker att ”det där som jag kan och vet är nog inget som andra vare sig uppskattar eller skulle ha nytta av”. Det kan också innebära att den djupa men smala kunskapen tappar verklighetsförankring med affärsmodellen, man gör sitt jobb väldigt bra men det finns inget samband mellan arbetet som görs, affärsprocesserna och de centrala KPI.erna. Ibland om man blir för stor eller utvecklas för snabbt uppstår risken att medarbetarna inte ser skogen för alla träd som är i vägen. Så där ska jag finnas som någon slags guide, och peka ut markerna så att alla ser. Så vill jag beskriva mitt nya arbete; som en jaktmetafor där kontexten är skogen och jag är guiden:-)

            

    Mer konkret ska jag som ansvarig för Ellos Group Innovation Lab göra följande:

    Malin kommer ansvara för att bygga upp koncernens ”Innovation Lab” som syftar till att skapa en innovationsmiljö för att vi bättre skall kunna tillvarata idéer, utveckla, utvärdera och genomföra dem så att innovationstakten ökar på Ellos Group. Tillsammans med CMO-office teamet så kommmer Malin starkt att bidra till att vi får den bästa konsumentinsikten. Malin kommer jobba hos oss 50% och fortsätta jobba som forskare på Högskolan i Borås resterande 50%. Vi välkomnar Malin till Ellos Group!

    Mathias Ekström, Chief Marketing Officer, Ellos Group

  • 69.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    En annan logik2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En annan logik Internet och mobila uppkopplingsmöjligheter har radikalt förändrat detaljhandelns affärsmöjligheter och konsumenters vardagsliv. Nu kan vi i princip hitta vad som helst, var som helst, som vi överväger att köpa. Och konsumenten är upplyst på ett annat sätt, mer differentierad och ställer högre krav. Ni som varit med ett tag kommer kanske ihåg den tiden när alla skulle ha Gul & Blå jeans? Jag minns en av mina äldre systrar som köade utanför en Borås-butik i flera timmar för att få köpa ett par jeans. och när hon väl kom in i butiken så var jeansen slut. Så grymt besviken hon var. På den tiden var lyckan för en detaljhandelsaktör att med fingertoppskänsla hitta de rätta produkterna, erbjuda det rätta sortimentet och använde logiken att de produkter som sålde mest skulle ha en plats på hyllan. Men det tänkesättet bygger på ett samhälle där vi var begränsade. Både mobilt, medialt och kommunikativt. Idag lever vi i en värld av överflöd till skillnad från den tidigare knappheten! De flesta har en mobil uppkoppling, en smartphone i fickan och använder Internet som den mest naturliga informationskällan. Det medför nya möjligheter för konsumenter att inte alltid behöva hålla sig till mittfåran och välja bland det som företagen har i sitt sortiment. Nu kan vi välja udda saker allt oftare och som Chris Anderson uttrycker det: den långa svansens ekonomi har radikalt förändrat affärsmodeller och erbjudanden. Och i ett digitaliserat samhälle med digitala verktyg och digitaliserade kundmöten måste handeln tänka om. Det måste gå snabbt och det är bra om förändringsabetet tar hänsyn till olika aspekter som kommer att påverkas. Formaten, koncepten, prissättningen, köpbeteendet, medarbetarna, hållbarheten och transparensen, logistiken och samarbetsmöjligheterna som finns mellan olika aktörer i "värdekedjan". För med all sannolikhet är det så att ett lönsamt företag måste sälja mindre...fast av mer... Eller...sluta använda online-butiken som ett skyltfönster och dragare till offline-butiken. Tvärtom bör enligt det här resonemanget vara det självklara valet. Jag och några kollegor till mig kallar den här förändringen inom detaljhandeln för "det digitaliserade kundmötet". En del av den forskning som vi tänker bedriva kretsar kring den långa svansens ekonomi. Men handlar också om kompetensöverföring, strategi och konsumentinsikt. Bland annat. När vi pratar om det här kunskapsbehovet bland praktiker är det som att tända en för länge sedan slocknad eld i deras ögon. För nu börjar forskningen äntligen närma sig det behov som företagen faktiskt har vad gäller ny kunskap och implementering. Om jag skulle vara riktigt kaxig så skulle jag nog säga att den här typen av forskning hör till det nya, till de forskare som lägger örat mot rälsen. Fast så kaxig är det nog ingen som vågar vara:)

  • 70.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Europeisk handelsforskning2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Onsdag, torsdag och fredag den här veckan ägnas åt att delta på en riktig höjdpunkt om man är handelsforskare: EAERCD 2015. Det är en krånglig förkortning på ett ännu krångligare namn som en av mina brittiska kollegor brukar kalla "ear ache". Men det står för: The International Conference on Research in the Distributive Trades of the European Association for Edcuation and Research in Commercial Distribution. Pust. Och dessutom - den 18:e konferensen i ordningen. 

    Första dagen deltog jag på seminarier under temat e-commerce & m-commerce och fick några insikter som jag vill dela med mig av. Det första som är tydligt är att det görs många studier om online shopping. En del forskare försöker förstå varumärkets betydelse och roll i en ökad digital handelskontext.  En annan studie som jag ska dyka lite djupare i har rubriken "The role of mobile devices within the customers’ shopping journey in the omnichannelenvironment of UK fashion high-street retailers". Den är gjord av Yanina Deeva, Eva Helberger, Marta Blázquez Cano och Anthony Kent. De har undersökt hur digitala verktyg används i de fysiska butikerna i London och gjort observationer i butiker på Bond Street, Oxford Street och Regent Street. De allra flesta butikerna i London har börjat använda streckkoder så att kunderna kan söka mer information om produkter via sin mobil. Av det skälet fick studien ett stort fokus på just den typen av fenomen. Forskarna har också kompletterat studien med konsumentintervjuer och kan konstatera följande: 

    • Kunder tycker om funktioner där de själva kan se om varorna finns i lager. 
    • En gillar click-and-collect eftersom det ger individen frihet och en känsla av att man sparar tid. 
    • När det gäller modeföretag så är det centralt att de erbjuder kunden möjligheten att titta på film och att det finns massor med bilder på produkterna.
    • Andra funktioner som konsumenterna värdesatte var navigatortjänster, ”spara till senare”, önskelistor, information om bytesrätt och storleksguider. 

    Studien konkluderade med följande:The main benefits of channel integration are saving time and making the shopping process more convenient and accessible, as a result of the ability to choose their preferred channel. Imorgon presenterar min kollega Johan Hagberg och jag ett konferensbidrag med titeln "Digitalization of retailing: A review and framework". Det är en text som tankemässigt föddes på vårt forskarcamp i Italien 2014 men som utvecklats rejält sedan dess. Mycket tack vare Johans och Niklas (Egels-Zandéns) intresse för teoretiska resonemang. Vårt vetenskapliga bidrag kan sammanfattas i följande:  In conclusion, there are three particular consequences of this transformation for retailing practice and research. First, the digitalization of retailing is an ongoing transformation that creates certain challenges, as there are differences in what digitalization means over time as well as differences between different places, different sectors, different parts of companies, etc. There is often a call for proper and solid definitions that can be used over time and shared by everyone, especially in times of great transition and high uncertainty. The working definition of digitalization used in this paper, i.e. ‘Integration of digital technologies into everyday life by the digitization of everything that can be digitized,’ deserves further refinement and development. However, there is a danger in being too rigid and detailed in the ambition to define and decide what digitalization is and what it entails once and for all, as it is in emergence and continuous transition. For research purposes, this can create particular challenges when it comes to consistency and comparability that are usually desirable for academic investigation of phenomena. Second (and related to the first), the clear-cut division between different categories becomes increasingly problematic, as the transformations to a great extent consist of the blurring of boundaries. As Denegri-Knott and Molesworth convincingly show, there are ‘conceptual pitfalls of reproducing a duality between what is physical or material consumption and what is digital virtual’ (2012:6). The same conceptual pitfall should be avoided in the analysis of retailing’s digitalization: the dualistic separation between online/offline, digital/analogue, material/virtual should be resisted in favour of more hybrid notions that combine and integrate these aspects in various ways. Third and finally, retailing’s digitalization may lead to a transformation of the very definition of retailing (cf. Peterson and Balasubramanian 2002). As digitalization has consequences for the exchange, settings, actors, and offerings, it will transform much of what constitutes retailing independent of which definition of retailing one employs. Just as much as digitalization is not something achieved and already made but rather something continuous and ongoing, so is retailing. The possibility to define retailing once and for all and at the same time believe that this definition should remain static despite how retailing evolves in practice is an illusion. Retailing is continuously in transformation, and among the current transformations, digitalization constitutes one of the most important and will probably have broad and significant effects on the field as a whole. The current digitalization of retailing and the changes it entails will probably also have consequences for the role retailing will play in our future society. (p. 11)

  • 71.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Exponentiell tillväxt, Einstein och Tage Danielsson: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag brukar ofta prata om exponentiell tillväxt när jag föreläser om handelns digitalisering och dess konsekvenser. Skälet är att jag gillar exponentiella kurvor. De visar så tydligt hur snabb förändringen är och man kan illustrera hur det man tror ska komma imorgon faktiskt kom redan igår. Och någonstans där i bakgrunden finns självklart Ray Kurzweil, forskaren på Singularity University i Kalifornien och viskar på min axel. Och jag måste erkänna att jag är lite kär i hans kusliga prediktioner om framtiden.

     

    Att vi under 2030-talet kommer att kunna ladda upp vårt eget medvetande på Internet, är en sådan favorit. Att vi kommer att tillbringa större delen av vår tid i The Matrix-liknande virtuella världar redan under 2040-talet och att 2045 är brytpunkten i den tekniska evolutionen. En brytpunkt som innebär enorma förändringar för världen och människan, där vi kommer att vänja oss vid artificiell superintelligens och ha ett universum omvandlat till en sammanlänkad dator, där odödligheten blir en av flera nya konsekvenser. I en av Kurzweils senaste böcker (How to Create a Mind) får man t.ex. veta hur det teoretiskt är möjligt att en dator kan programmeras att känna kärlek, minnas, fatta logiska beslut, bli passionerad och nedstämd. Kurzweil har också sagt om AI och människor:

            

    ‘That leads to computers having human intelligence, our putting them inside our brains, connecting them to the cloud, expanding who we are. Today, that’s not just a future scenario, It’s here, in part, and it’s going to accelerate”

    Men någonstans i alla dessa svindlande tankar finns också en oro som börjat gnaga i mig. Jag oroas över att det går för fort, att så många inte hänger med, och att de som verkligen hänger med agerar i självintresse och inte för de mångas bästa. Och ibland påminns jag om detta när jag tänker på Albert Einstein och hans citat:

    ”Omsorg om människan själv och hennes öde måste alltid utgöra huvudintresset vid alla tekniska strävanden…Glöm aldrig det, mitt ibland era diagram och ekvationer.”

    Det där får vi aldrig glömma! För om utveckling prioriteras framför omsorg om människan, blir resultatet dystert. Det blir hårt och kallt. Einsteins uttalande är inte på något sätt framstegsfientligt men en påminnelse om att vi människor inte får tappa samvetet i jakten på framtiden.

     

    Eller som Tage Danielsson menar, nämligen att det är centralt att inte naturvetenskapen och humanismen hamnar ur fas med varandra. Här kan ni lyssna på Tage Danielsson då han håller sitt sista offentliga framträdande strax före sin död 1985 och då belyser precis det som jag vill få fram, dock i lite mindre eleganta formuleringar än Danielsson själv. Och visst är det tänkvärt, frågan om det moraliska och humanistiska ansvaret i relation till naturvetenskapen och teknologisk utveckling?

  • 72.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Forskning och affärsutveckling2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Varför är det inte självklart och naturligt för handelsföretag att investera i forskning? Det är en fråga som återkommer i olika sammanhang. Men är frågan rätt ställd? Det tänkte jag reflektera en del över i den här bloggen.Det är inte enkelt att bedriva handel idag och de som lyckas gör det därför att de är skickliga på att hantera förändring. De är också oerhört skickliga på att utveckla och förfina sina affärsmodeller, de är mycket produktiva och har utvecklat en stor talang för att effektivisera och hålla nere kostnader. Men ändå har handelsnäringen låg forskningsintensitet och det är få företag som har en egen forsknings- och utvecklingsavdelning. I det övriga svenska näringslivet, företrädesvis inom industrin, så skämtas det nästan om den omöjliga ekvationen: att handeln inte går sämre än den gör, när den investerar så få kronor i forskning. 

    Men visst satsar handelsföretag på forskning! De kallar det dock inte för forskning. De benämner det "affärsutveckling". Skälet till att man undviker ordet forskning är omtvistat, men jag tror det kan bero på att handelsnäringen har låg kännedom om forskning och inte tror att det de själva gör i form av affärsutveckling, faktiskt också är forskning. De har heller ingen tradition av att samarbeta med akademin, alternativt har deras få erfarenheter lett till missnöjdhet. De riktigt stora svenska företagen arbetar istället med strategisk affärsutveckling av olika slag och är mycket kompetenta när det gäller att utveckla affärsmöjligheter. Det här är kännetecken för branschen som också stämmer mot övrig europeisk detaljhandel - "handeln forskar inte - den affärsutvecklar". Det förekommer självklart en del forskning i privata företag men den är blygsam. Inom handelssektorn saknas en tradition av att anlita akademiska forskare när det gäller forskning, vilket står i direkt kontrast till branscher inom den tillverkande industrin. Företag i producentledet har länge arbetat nära akademin när det gäller forskning. Det är en viktig förklaring till att vissa företag i det svenska näringslivet är innovationsdrivna och kan utveckla attraktiva erbjudanden. Där finns ett gott samarbete mellan den offentliga och privata sektorn och mellan forskningsinstitutioner och företag. Men detta saknas således bland svenska handelsföretag. Det är ganska problematiskt. //Malin Sundström

  • 73.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Forskningsresultat måste nå ut - på olika sätt2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I det pågående forskningsprojektet om "Handelns digitalisering och förändrade affärsmodeller: Möjligheter och utmaningar för den fysiska butiken" har det hänt massor. Och ändå har vi knappt hållit på i ett år. Projektet löper under två år och av det skälet är det extra roligt att kunna konstatera att det var länge sedan som jag var med i ett sådant produktivt lag. Centre for Retailing vid Handelshögskolan i Göteborg är en effektiv plats för forskning. Kanske sitter det i väggarna?Eller så beror det på personerna i projektet?

    Mycket beror på vår projektledare, Anna Jonsson, men självklart spelar det roll att vi är ett gäng forskare som brinner för handelsfältet och viljan att förstå vad digitalisering betyder och innebär – i praktiken. Vi kompletterar varandra och så har vi kul ihop. Eller som ordmakerskan Anna brukar kalla det: StruKULtur för att lyfta fram betydelsen av kultur och struktur balanseras av sådant som är kul. I projektet ingår förutom Anna och jag, också Niklas Egels-Zandén, Johan Hagberg och Catrin Lammgård.För några dagar sedan bjöd vi ner våra finansiärer från Stockholm (Handelns utvecklingsråd) för att berätta mer för dem om hur långt vi kommit och hur vi ser på nästa projektår. Det blev en trevlig tillställning som på ett lite mer skämtsamt plan kan sammanfattas med: ”Tänk om SJ kunde leverera på er nivå och med er energi” (tack Lena Strålfors på HUR för det underbara citatet)! På ett mer allvarsamt plan handlade mötet om att på ett tidigt stadium förbereda vårt arbete så att det verkligen kan komma företag och samhället till nytta. Det finns ett tydligt behov av att utveckla formerna för kunskapsöverföring och alla nya sätt är välkomna. Vi valde därför att inleda dagen med att ta finansiärerna till Handelslabbet på Högskolan i Borås för att konkret visa exempel på hur digitalisering i butik kan se ut.

    Handelns utvecklingsråd har under lång tid varit en stark förespråkare för att överbrygga eventuella gap mellan akademi och praktik och det är bra tycker vi. Särskilt när det gäller handelsnäringen som ofta är ovan vid forskningsverksamhet och som behöver tillgodogöra sig forskningsresultat på ett sätt som stimulerar fortsatt engagemang, som påverkar och driver förändringsarbete och fortsatt bygger broar.

    Avståndet som kännetecknar akademi och näringsliv handlar i hög grad om att det saknas förståelse för varandras arbetssätt. Det är vanligt att företrädare från näringslivet tycker att forskare har ett arbetssätt och en timing som stämmer dåligt med näringslivet. De menar att forskningen tar för lång tid, att resultaten är svåra att använda och att det är problematiskt att bedöma om insatserna som görs leder till ett tillräckligt gott utfall. Det finns samtidigt en vilja att försöka överbrygga ett sådant gap. Å andra sidan kan en del forskare ha svårt för att närma sig näringslivet. Ett skäl kan vara att forskarna tycker att näringslivets frågor är för enkelt formulerade, ett annat skäl kanske kan vara att akademin inte talar samma språk som praktikerna. För att minska gapet är det viktigt att på ett tidigt stadie inleda samtal och skapa förståelse för varandra, och inte bara se till den färdiga slutprodukten utan hur vi genom samtal tillsammans integrerar och utvecklar ny kunskap. Det har också varit en viktig utgångspunkt i vårt forskningsprojekt och för de praktiknära studier vi har genomfört inom ramarna för vårt projekt. Klicka gärna på nedanfående länkar för en inblick i hur detta visar sig i Niklas forskning eller om hur Anna ser på samverkan. Niklas Egels-Zandén

  • 74.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Framtidens betalningslösningar2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    På SIIR har vi just nu ett projekt tillsammans med en betalningsaktör som handlar om framtidens betalningslösningar. Det är ett utmanande område, inte minst när man ska prata med dagens konsumenter om morgondagens lösningar. För när det gäller betalningar så har vi lite dålig fantasi. Ofta betraktar vi bara betalningen som ett enkelt moment, i många fall självklart. Antingen använder vi kortet eller kontanter. Men samtidigt inser vi ju att det finns så många fler alternativ. Det är relativt många idag som använder någon form av app för betalning. T.ex. min egen favoritapp: Espresso House. 

    Senast igår imponerades jag över hur smidig den är. När "kontot" väl är laddat går det så mycket enklare och snabbare att betala för din favoritkaffe (Caramell Latte) vid kassadisken. Du bara lägger mobilen under scannern och vips, så har du betalat. Men inte nog med det. Dina transaktioner sparas och appen har koll på vad du brukar köpa. Ibland leder det till bra erbjudanden på just din favvo kaffe.  Såg ett roligt filmklipp från Klarna häromdagen. De har frågat ett antal 10-åringar om hur de tror att vi konsumenter kommer att betala i framtiden. De här ungarna har verkligen ingen dålig fantasi! Kolla in den filmen! Hur rolig som helst. Och faktiskt inte helt osannolik. Kanske. Här är länken. 

  • 75.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Framtidens butik: självbetjäning2014Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Framtidens butik - självbetjäning Framtiden är spännande och det är alltid kittlande att försöka tänka sig hur något kommer att bli. Ibland känns det också jobbigt när man pratar om framtiden. Osäkerheten känns stor och kan upplevas som hotfull. Kanske känner man också rädsla inför framtiden om den kommer att medföra oönskad förändring. När det gäller framtidens butik tror jag att det kan kännas både spännande och hotfullt. Besök gärna min kollega Lluis Martinez-Ribes webb där han berättar om ett spanskt case. En del tänker kanske att framtidens butik kommer att innehålla datoriserade kassor: Kassor och informationsstationer i butiken som sköter sig själva – utan mänsklig inblandning. Och det är nog inte en särskilt främmande tanke eftersom man redan idag erbjuder självskanningsmöjligheten att betala i en automatiserad station (t.ex. ICA, COOP) och utvecklingen kommer troligen att fortsätta. I helgerna som gått pratade jag länge med en kille som kontaktat mig angående RFID-tekniken i vårt handelslabb. Den affärsidé som de just nu håller på att förverkliga står i högsta grad för framtidens butik. Ett affärskoncept håller på att tas fram som har oändliga möjligheter vad gäller både produktinformation, betalning, inventering, försäljning och kanske också interaktion. Påminner faktiskt en del om det som vi gör i Handelslabbet. Tyvärr har jag lovat att inte säga så mycket om det här - än i alla fall...Men jag lovar att återkomma så fort jag får. Det som är intressant med en butik som är helt personaltom är hur kunderna kommer att reagera och agera? Vi hade studenter som gjorde den typen av tester i vårt handelslabb strax före jul och deras resultat visar tydligt att kunder gärna vill ha personlig hjälp i butiken, men de kan självklart klara av att handla utan ett personligt bemötande också. Förefaller som att synen på hur man handlar i fysisk butik och i webbutiken håller på att ändras. Vi blir allt vanare vid att kunna söka kompletterande information själva, ja ibland tycker vi rent av att det är skönt att kunna ta reda på saker och jämföra utan att någon utomstående hjälper oss. Problemet är bara att vi ibland älskar att få hjälp av någon butiksanställd. Det beror både på humöret, på situationen och på vad det är vi överväger att köpa. Så det är inte enkelt att säga vad som är bäst. Svaret blir nog som alltid - det beror på! I slutet av januari kommer vi att hålla en särskild workshop på temat "The Future Retailing Store" där vi bjudit in noga utvalda handelsforskare som ska bidra med sina visioner om framtidens butik. Av det skälet kommer vi att blogga en del på detta tema under både januari och februari. Så ni som är intresserade av framtidens butik - håll ögonen öppna efter nästa blogg på temat.

  • 76.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Framtidens handel2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Framtidens handel Ni som följer mig, vet att jag utvecklar argumenten för varför framtiden kommer att se ut som den gör med hjälp av följande egenskaper hos konsumenten: •De är lata •De är otåliga •De är osäkra En jämförelse med demografiska fakta visar att vi i Europa, redan 2020, kommer att ha en äldre befolkning. Och familjestorleken kommer att minska, vilket innebär att vi får fler personer som lever ensamma (antingen som singlar, eller som änkor/änklingar). Befolkningen kommer också att ha mindre pengar att konsumera för, samtidigt som vi blir mer miljömedvetna, högre utbildade och ständigt uppkopplade. Dessutom har fler människor flyttat till större städer och tätorter. Det här är fakta som tillsammans med konsumentegenskaper ger en relativt solid bas att stå på när man vill förutsäga något om framtidens handel. Såååå...ska vi då våga oss på att säga något om framtidens handel 2020? Marknaden (dvs människorna) kommer att efterfråga: mindre förpackningar, längre hållbarhet på produkter, lätt att laga/värma, hemleveranser, mer hälsosam mat och hälsosamma produkter, nya betalningslösningar, och fler självbetjäningstjänster. Konsumenter kommer också att vilja ha: smarta returlösningar, bättre möjligheter att återvinna, större möjligheter att kunna ge bort saker till välgörenhet, större kontroll på vad som händer med skänkta produkter, hempartyförsäljning, shoppingupplevelser som är på riktigt, ett brett utbud av varumärken (gärna butikernas egna varumärken), möjligheter att ha kontroll över sin shoppingbudget, rabatterbjudanden där konsumenter går samman, levande butiksytor som erbjuder mer än bara shopping, personlig rådgivning, teknik som underlättar vardagslivet för en konsument (3D-skrivare, applikationer etc). Troligen kommer vi också att se ett förändrat sätt att se på hur vi bor. Alla kommer inte att vilja ha det traditionella hemmet utan kommer att vilja bo "bekvämt", kanske ett serviceboende för yrkesverksamma, personer med lite fritid och hög inkomst. Ett boende som erbjuder all service som ett hem gör.

  • 77.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Framtidens showroom är digitala och fysiska2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det pågående forskningsprojektet som Centre for Retailing driver med namnet "Handelns digitalisering och förändrade affärsmodeller - Möjligheter och utmaningar för den fysiska butiken" har nu gått in i sitt andra projektår. Och det är en spännande tid vi har framför oss där vi (Anna Jonsson, Catrin Lammgård, Niklas Egels-Zandén, Johan Hagberg och undertecknad) nu börjar analysera och publicera resultat från våra studier. Samtidigt som vi forskare arbetar så händer också vansinnigt mycket ute på fältet. Det dyker upp nyheter nästan varje dag och många av dessa nyheter är direkta konsekvenser av den pågående digitaliseringen inom handeln. Det har talats länge om "showroom" men kanske är det först nu som vi börjar se att formatet fylls med ett konkret innehåll baserat på nya tankegångar. För ett tag sedan tipsade en vän mig om ShopWithMe. Kanske har ni redan sett eller hört talas om fenomenet men jag blev fullständigt såld. Det är en helt flyttbar butik som innehåller mycket av det som vi också presenterar i Handelslabbet. Check-out diskar där kunden enkelt betalar själv, digitala "väggar", interaktiva skärmar där kunden provar virtuellt det som inte återfinns fysiskt i butiken, smarta appar som guidar kunden under butiksbesöket m.m. 

    Det här formatet verkar lämpligt i förtätade stadskärnor och kan erbjuda kunder hög servicegrad och individualiserade råd i samband med köp samtidigt som det förutsätter att kunden är bekväm med att göra vissa saker själv, t.ex. att betala. Leveranserna sker heller inte alltid direkt utan kunden kan välja om man vill hämta sin köpta vara, få den hemlevererad eller i vissa fall, ta den med sig direkt efter köp. Den tydliga kopplingen mellan digital och fysiskt tilltalar. Det känns som att det här är ett framtidsformat. Det förefaller också vara ett format som passar mode- och konfektionsbranschen väl.

    Samtidigt ställer jag mig en massa frågor som främst fokuserar leveranssätten. Jag undrar om man tänkt till ordentligt när det gäller leveranser och hållbarhet? Jag tror nämligen att vi i framtiden kommer att få en mycket större efterfråga på hållbara och miljövänliga leveranser och då är det viktigt att detta också är genomtänkt inom ramen för de nya butiksformaten. Människor vill inte ha bullriga stadsmiljöer med lastbilar som ständigt trafikerar gatorna och trängs med bilister, cyklister och fotgängare. 

    Tankar om mer hållbara butikskoncept med mer hållbara försörjningskedjor finns idag hos ett fåtal modeaktörer men innovationerna är få och sker i långsamt tempo, trots viljan att tänka nytt. Därför tror jag att det behövs forskningsprojekt som kan samla flera aktörer och skapa förutsättningar för nytänkande, innovation och utveckling i en öppen innovationsmiljö som leds av forskare. Då tror jag också att det skulle kunna resultera i nya showrooms-koncept för modehandeln som är anpassat för storstad och/eller förtätade stadskärnor. Formatet ska erbjuda högt kundupplevt värde samtidigt som det ska bidra till en mer hållbar stad för medborgarna. Sådant känns som relevant framtidsforskning.   //Malin Sundström

  • 78.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Fredagstankar om innovation: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag arbetar som Head of Innovation på Ellos Group, något som jag gjort sedan den 1 juni i år. Och jag älskar mitt arbete där. Samtidigt så slits jag mellan det uppdraget och det akademiska uppdraget jag har som docent på Högskolan i Borås. Aldrig blir jag riktigt nöjd, för när jag är på högskolan så längtar jag till ”verkligheten”, och när jag är i verkligheten så tycker jag att akademins mer eftertänksamma perspektiv saknas. Det känns dessutom tungt att vara den som på pappret ska stå för innovationsarbetet, och det känns ännu svårare att bedriva forskning som ska leda till innovation.

    Men efter att ha talat med en klok och erfaren entreprenör i Borås fick jag en annan bild på min situation och insåg att jag inte alls slits som en åsna mellan två hötappar, och att det heller inte är något tungt ok att axla när man vill arbeta med innovation. Jag funkar faktiskt lika bra på båda ställena, MEN, då behöver jag också inse att det där med innovation INTE handlar om att ständigt tänka radikalt och omvälvande nytt. Det handlar istället om att tänka rätt, ta ett steg i taget, se på sin omgivning och klura ut hur andra löser saker, ta till sig dessa lösningar och göra om dem till något som passar just mig/mitt företag/min forskning. Tack för den insikten Paul!

            

    Dessutom gläds jag dagligen åt att det inte existerar någon brist på idéer. Det är sällan problemet, vare sig på Ellos eller i akademin. Men det handlar om att lära sig ett sätt att välja ut rätt idéer och att ha strategin på lagom avstånd från var du befinner dig just nu. Du kan bestämma i princip vilken strategi du vill men lägger du den för långt fram, då är det meningslöst. För då lirar inte idéerna med målen.

    Dessutom måste du se till att få med dig tillräckligt många på de bra idéerna. Man kan se på innovation som ett slags super-lok som drar en massa vagnar. Och de vagnarna (och alla som sitter i) måste hänga med i lokets hastighet, måste känna närheten till rälsen och inte uppleva att loket kör för fort. Dessutom är det bra om alla passagerare i vagnarna vet till vilken destination tåget är på väg. Det blir ändå lättare om man ser till att passagerarna har investerat lite mer i resan än enbart löst en biljett. Om man kan få passagerarna att investera i själva reseupplevelsen, så garanterar du att du får tillräckligt många som också är med och delar på riskerna. Innovation uppstår nämligen bland övertygade människor som har ett jäkla engagemang och brinner för idén och målet/destinationen. Och sådana människor har jag förmånen att ha runt mig, oavsett om jag befinner mig i akademin eller på Ellos.

    Jag hoppas att många av er Boråsare känner likadant när ni går till era arbeten. Att vara omgiven av engagerade kollegor är en häftig känsla. Det där var mina fredagstankar en morgon i november.

  • 79.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Förbättringsarbete für alle!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Förändringsprocesser är spännande tycker jag. Inte minst när det gäller förändringar i handelsbranschen. Under flera år har jag nästan varit en fanatiker när det gäller digitalisering och handel, där jag menat (och menar) att de konsekvenser som digitalisering medför för handeln är enorma och att det är viktigt att hantera sådana förändringar. Och givetvis är min grundinställning att man måste FÖRSTÅ för att kunna HANTERA något, d.v.s. det krävs insikt för att leda i förändringsarbete. Det är väl inte för inte som jag är forskare:-)

     

    Och inom forskningen har det skrivits spaltmeter, avhandlingskilometer, och artikelmil på området som handlar om förändring och ledarskap. Människor utsätts ständigt för förändringar och många gånger uppfattas det som plågsamt, kaosartat, farligt och ibland även enormt belönande (när förändringen väl är genomförd). Ibland bedömer vi till och med ett företags förmåga utifrån hur bra eller dålig man är på att hantera förändring. Ett bra företag är ett som snabbt anpassar sig till kundernas förändrade krav, ett bra företag justerar sina affärsmodeller utifrån marknadens förutsättningar och ett bra företag har också förmågan att förändra sina interna arbetsrutiner. Men vad händer EFTER en förändring? Det är sällan som man pratar om det. Vad händer med de medarbetare som inte känner sig hemma i en förändrad organisation, vad händer med de medarbetare som går från att vara sedda till att bli osynliga? Reaktionerna efter en förändringsprocess kan innebära mycket lidande, precis som reaktionerna också kan stärka vissa människor. Förändringsprocesser är starka krafter som måste tas på stort allvar eftersom det får konsekvenser för människor.

    Det där var ganska svarta tankar som jag gick och grubblade på häromdagen när jag överraskades av ett möte med en klok människa jag känner. Och när jag dryftade lite av mitt svårmod för stunden säger han att han inte är så förtjust i förändringsprocesser. ”Jag talar hellre om förbättringsprocesser!”, sa han och blinkade.

            

    Och varför inte? Varför ska vi alltid beskriva nya riktningar som förändringsarbete? Varför ska vi inte istället prata om förbättring och därmed lägga in mer positiv energi i begreppet? För det är ju de facto så att många av oss är rädda för förändring, det kan vara hotfullt och skrämmande, särskilt om vi bara får veta att något ska förändras, men vi förstår inte varför och vi ser heller inte vartåt vi är på väg. Samtidigt finns det också ”vildhjärnor” som går igång på förändring och som omfamnar den typen av processer. Det finns också de som menar att människor går igenom olika känslomässiga tillstånd när man ställs inför en förändring som kan liknas vid nöjdhet, censur/förnekande, förvirring & konflikt samt inspiration/förnyelse (se Claes Janssens gamla avhandling från 1975, som sedermera blev teorin om förändringens fyra rum – ”Förändringens fyra rum – en praktisk vardagspsykologi”. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1996).

    Men hur ställer vi oss till begreppet ”förbättring”? Visst känns det lite mindre hotfullt och lättare för fler att vilja haka på. Vem vill inte ha det bättre? Kanske är det så här företag i min bransch ska se på de utmaningar och möjligheter som ständigt dyker upp – att det kommer att kräva förbättringsarbete, och inte förändringsarbete?

    Eller så kanske det är som min kloka mamma brukar säga när jag beklagar mig över att något är svårt: tänk på att alla är människor, alla vill bli sedda och hörda, alla vill känna sig viktiga och delaktiga, uteslut inte någon som vill vara med och tänk positivt. Var dig själv (lilla Malin) – det är så man klarar allt.

  • 80.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Första gången...ever2014Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Handelslabbet pågår tester med 50+ kvinnor och hur de vill att en webbshop ska se ut och fungera. Det är en kul och något annorlunda målgrupp att studera eftersom erfarenheten av e-handel är så varierad. Några av respondenterna är erfarna e-handelskunder som hanterar flera digitala verktyg regelbundet, de är aktiva på sociala medier, använder surfplattor och smarta telefoner. En del av kvinnorna är mycket ovana e-handlare och har dessutom ingen vana av datorer och informationsteknologi. Vi har haft kvinnor som undrar hur musen fungerar, vilket givit testledare och forskare en tankeställare. Det är lätt att dras med i main-stream-tänket och utgå från att ALLA vet hur webbhandel funkar och att alla är med i digitaliseringsracet som pågår. Men så är det ju INTE. Och hur sjutton ska man då designa en webbshop som kan möta olika människors behov och önskemål av gränssnitt? Ja, en del menar nog att företag som har en målgrupp som kan beskrivas som "digitala noviser" inte ska hålla på med e-handel, utan fortsätta med sina kataloger och/eller butiker. Men samtidigt vet vi att utvecklingen går fort, människor ändrar sig och tar till sig ny teknologi och med den kunskapen kan det vara dumt att slå sig till ro med att man har en målgrupp som just nu inte är "på" när det gäller digitalisering. För snart har de ändrat sig. En bra start för företag som har denna insikt, kan vara att ta reda på hur olika segment uppfattar e-handel. Sedan kan man testa den befintliga sajten på ett stickprov av kunder. Låta dem utföra olika köpuppdrag, observera hur de löser uppdraget, notera vilka svårigheter de stöter på, fråga varför vissa saker upplevs som svåra, fråga efter förslag på lösningar etc. Sådan kunskap är enormt värdefull och bidrar till förståelse "utifrån och in". De som sedan har tillgång till eyetracking-utrustning kan så klart gå vidare och jämföra vad människor säger och tycker med vad de faktiskt gör och ser under sitt besök i webbshoppen. Och utifrån den kunskapen klura vidare. En inspelad sekvens från de här testerna har redan blivit en "favoritfilm" för mig som forskare. Det handlar om en kvinna som ska genomföra ett e-handelsköp för första gången i sitt liv. Jag får helt enkelt inte nog av att studera hennes beteende. Hur hon pratar, hur hon tittar, hur hon löser uppgiften, och vilken tid det tar. Det är fascinerande och mycket lärorikt! Och tack snälla Elisabet som bidrog med respondenter i form av företagskunder. Vi hoppas att analysen av studien ger er värdefull information inför lanseringen av en ny webbshop. Och TACK också till vår bästa Camilla Carlsson på SIIR, som agerat testledare och samordnare med finess och flexibilitet.

  • 81.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Föräldraskap borde komma högt upp på CV.t: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För inte så länge sedan deltog jag i ett möte med chefer på relativt hög nivå. Hela rummet fullständigt bubblade av energi och idéer, och det var tydligt att samtliga hade samma mål med mötet som handlade om en stor företagskick-off: Det här skulle bli den bästa kick-offen ever och vi skulle få taket att lyfta under den dag då 250 medarbetare skulle ingjutas ny energi och kraft inför hösten! Till saken hör att alla chefer var kloka, effektiva och framgångsrika. En annan sak som de hade gemensamt var att de var kvinnor. Naturligtvis hann vi inte bli klara med agendan för kick-offen och man insåg snart att det skulle krävas minst ett möte till. Helst på kvällstid eftersom allas agendor var tjocka.

    Genast hände något i rummet. Axlarna sjönk ihop på flera, desperat trevande efter mobila agendor följde den första reaktionen och en del skruvade på sig lite obekvämt. Kanske övertolkade jag hela situationen eftersom jag så många gånger i yngre år känt precis en sådan ångest när det blivit tal om kvällsmöten, eftersom jag visste att nu skulle jag som ensamstående bli tvungen att pussla ihop en lösning för min dotter genom att be någon om hjälp. Kanske var det inte alls så här som dessa briljanta kvinnliga chefer kände, men jag slogs så tydligt av vilket stressat liv vi lever i. Ångesten över att alltid få ihop vardagspusslet, tjabblet om vems möte som är viktigast (om man lever i en relation) och sorgen över att aldrig känna sig tillräcklig som förälder.

    Och samtidigt blev jag förbaskad! För hur många manliga chefer tror ni känner så här när man måste arbeta över? Hur många framgångsrika, mega-VD.ar av manligt kön sitter inte i intervju efter intervju på ålderns höst och svarar på frågan ”vad ångrar du mest under din karriär” med svaret ”jag skulle spenderat mer tid med mina barn”? Och hur många av oss lyssnare sitter inte då och tycker synd om mannen? För vi förstår ju honom. Självklart har han inte haft tid att både ta hand om sina barn och skapa en stark relation med dem samtidigt som han ska föra företaget till succé. Men vad fin och storsint han är som insett sina brister.

            

    Men vad skulle hända om vi hade samma intervjusituation med en mega-VD av kvinnligt kön som fick samma fråga och svarade på samma sätt? Skulle vi då tycka synd om henne? Troligen inte. Vi skulle nog tänka att den där personen verkar vara en kall människa. De där föreställningarna om hur man ska vara sitter djupt rotade i oss. Eller så är det bara jag som är fördomsfull och tror att det här med föräldraskap, karriär och dåligt samvete är en jämställdhetsfråga. Troligen känner föräldrar av olika kön samma klump i magen och dåliga samvete. Och i så fall – ja då måste den här typen av problematik hanteras mycket bättre av organisationer och företag. Varför lyfter man inte fram föräldraskapet som ett plus i kanten vid rekrytering och varför pratar vi inte mer om vilken merit det är att också vara förälder? För föräldraskap är faktiskt ett lyft i karriären. Det finns få människor som inte snabbt lär sig att bli mer fokuserad, mer effektiv och dessutom mer lyhörd när man också får ansvar för ett nytt liv. Det kan du läsa mer om på t.ex. SvD även om det tyvärr också finns andra källor (Unionen) som visar att föräldraskapet i praktiken betraktas negativt. Själv tycker jag att föräldraskap borde komma högt upp på CV.t!

  • 82.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Gamla definitioner stoppar kreativa idéer2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En del människor har förmågan att tänka nytt. De utmanar gamla idéer och vågar pröva nytt. De benämns ofta innovatörer och är ett fascinerande släkte tycker jag.

    Ibland funderar jag över varför det går så långsamt i handeln när det gäller utvecklingen av nya format och koncept. Det känns konstigt eftersom jag vet att handeln kryllar av kreativa och duktiga entreprenörer, men vissa innovationer går otroligt långsamt. Och idag kom jag på en trolig förklaring: kan det vara så att gammal teori och traditionella definitioner ibland är en bromskloss för innovation? Ta till exempel tron på att det är de fysiska varorna på en marknad som är centrala i ekonomiska transaktioner på en marknad (market dominant logic), något som så småningom ersatts med en servicedominerad logik (att det är kundens värdeuppfattning och helhetserbjudandet som är central).

    En annan gammal kvarleva som vi vant oss vid och som ännu inte ifrågasatts är hur vi delar in produkter i dagligvaror och shoppingvaror. Dagligvaror är sådant som vi köper ofta, sådant som vi behöver i det dagliga livet. Shoppingvaror är sådant vi köper mer sällan. Kapitalvaror är sådant som vi både köper mer sällan och som är riktigt dyra. En sådan indelning har känts både trygg och säker. För då har vi koll på vad det är som handeln erbjuder och vi kan också hålla isär olika sektorer av handelsbranschen. Men känns inte klassificeringen av produkter ganska förlegad? Låt mig ge ett exempel kopplat till dagligvaruhandeln: Idag kan vi välja mellan att handla varorna i butik, vi kan köpa en färdig matkasse och hämta den i butik, kanske få den hemlevererad, vi kan också välja att e-handla maten. Livsmedelsbutikerna rent fysiskt är uppbyggda utifrån tanken att människor besöker butiken ofta och att man vill hitta allt på en och samma plats. Det är ju dagligvaror man säljer. Men samtidigt hör vi allt oftare att skälet till att besöka butiken är upplevelsen. Kunderna behöver få möjlighet att känna på tomaterna, lukta på kryddorna, smaka på äpplena, titta på torskryggen och dofta på brödet. Ja, ni förstår säkert hur argumentationen går. Men om det verkligen ÄR så, att vi besöker en butik för upplevelsen och möjligheten att titta på färskvaror, men att vi också parallellt erbjuds möjligheten att e-handla dagligvaror på nätet, varför ser då våra maVarför ser vi inte livsmedelsbutiker som radikalt kryper sina ytor, tar bort sortiment som kan e-handlas och använder det fysiska rummet för att inspirera och engagera istället? Varför har vi inte fler fastighetsägare som erbjuder dagligvaruaktörerna radikalt nya lokaler? Jag tror att skälet är att vi är fast i gammal logik. En mataffär skall ha ett brett sortiment. Vi delar inte in produkterna i upplevelsevaror och vardagliga-/basvaror. Så har vi inte lärt oss att tänka. Och det leder till att vi är fast i den traditionella tanken om hur mataffären ska se ut. De små förändringar som vi hittills ser handlar om att bygga om i matbutiken. Erbjuda en drive-through för kunder som ska hämta upp sin matkasse, eller en pick-up-point för dem som e-handlar. Men var är de radikala förändringarna? När kommer de första riktigt moderna matbutikerna som anpassar sitt sortiment efter konsumentens behov av upplevelse samtidigt som man erbjuder ett annat sätt att handla bulk-varorna på? Kanske den dagen som vi skrotar gamla begrepp som inte passar in i ett digitaliserat samhälle med ny marknadslogik. tbutiker likadana ut idag?

  • 83.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Gamla sedlar och köpyra: eller hållbara val?2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Gamla sedlar och köpyra - eller hållbara val? En banktjänsteman arbetar säkert helt annorlunda idag jämfört med för drygt 15 år sedan. Inte minst har kontanthanteringen mer eller mindre försvunnit och mötet med bankkunden sker kanske allt mer sällan i ett personligt möte. Jag minns dock glädjen i att möta bankkunderna från den tid jag själv var banktjänsteman, kunna hjälpa dem med privatekonomiska ärenden och samtidigt få kunskaper om hur människor beter sig när det gäller pengar, sparande och konsumtion. Vid något tillfälle beslutade riksdagen att äldre sedlar skulle utgå till förmån för nya. Då blev det ofta spring till bankfacken när kunderna ville byta gamla sedlar mot nya...vilken typ av pengar som förvarades i bankfacken var det inte så många som ställde frågor om på den tiden. Säkert fanns det en hel del svarta pengar, men också pengar som man "lagt undan" av andra skäl. Vi bytte gamla sedlar mot nya - och pengarna hamnade i bankfacket igen. Nu är det andra förutsättningar som gäller. Vi har lagen mot penningtvätt - och det faktum att många svenska banker inte befattar sig med kontanthantering längre. När Sverige nu återigen ska byta ut sedlar och att äldre tusenlappar blir ogilitiga, kommer det säkert att ställa till en del problem för handeln (vilket också Market uppmärksammar). För om konsumenten inte kan (eller vill) gå till banken med sina gamla sedlar, så är det mest naturliga steget att vända sig till de aktörer som hanterar kontanter - nämligen detaljhandeln. Följden kan bli ökad rånrisk, ökade kostnader för kontanthanteringen och bedrägerier... Men samtidigt finns möjligheter... Möjligheter att vi får en ökad detaljhandelskonsumtion och därmed en ökad produktion vilket troligen kommer att synas i början av nästa år. Men låt oss hoppas att konsumenter är klokare idag än för tjugo år sedan. Att man ställer sig några enkla frågor som t.ex: 1) Behöver jag verkligen den här produkten? 2) Hur ser jag till att mitt val blir så bra miljövänligt och hälsovänligt som möjligt? 3) Har jag råd med högsta kvalitet på produkten så att den håller så länge som möjligt? Trevlig helg alla bloggläsare//Malin

  • 84.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Glöm inte bort butiksmedarbetarna2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I torsdags var det äntligen dags för D-Congress i Göteborg. Och på Svenska Mässan samlades under dagen gamla och nya bekanta. Alla med en sak gemensamt: de intresserar sig för handel och digitalisering. Vi forskare hade förmånen att vara värdar för en helt egen scen: Den Akademiska Scenen. Och vi hoppas att vi lyckades skicka med en hel del frågeställningar hem. En av mina favoriter var docent Anna Jonsson som pratade om butiksmedarbetaren och kompetensöverföring.

    För digitaliseringen innebär också stora förändringar för handelns medarbetare, som förutom sina ordinarie arbetsuppgifter ställs inför nya arbetsuppgifter som ibland kan befinna sig långt ifrån den ordinarie verksamheten. Nya frågor från kunderna kommer troligtvis att innebära behov av ny kunskap och kompetens hos de anställda men också möjligheter till nya former av kunskapsutbyte mellan såväl anställda som mellan anställda och kunder. En stor framtida utmaning handlar om hur företag kan motivera sina medarbetare att bli en del av den digitala resan vi just påbörjat. Vi vet sedan tidigare att när ett samhälle står inför stora förändringar så är frågan om kunskapsöverföring central. Och kunskapen kräver svar på viktiga frågor som till exempel:

    • Hur förbereder vi oss inför en förändring?
    • Vad behöver vi kunna och vad kan vi redan?
    • Hur kan vi göra det lättare för våra kunder?
    • Hur kan vi göra det lättare för våra medarbetare?
    • Hur ska vi arbeta för att vitalisera våra affärsmodeller?
  • 85.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Granits kundklubb kommer att bli bättre: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den 3 december skrev jag en blogg om att kundklubbar måste bli bättre. Jag använde då ett exempel på vad jag ansåg vara en dålig kundklubb, nämligen Granit.  Häromdagen fick jag ett mail från deras e-com chef som hade läst blogginlägget och känner att jag måste dela detta innehåll med er bloggläsare. I mailet får jag nämligen veta att Granit har en Community som startade i september i år, och som syftar till att erbjuda en plattform för kunder som delar samma intressen. Det är precis den formen av kundvärde som jag efterlyser och som innehåller viktiga aspekter som delaktighet, delande och engagemang. Något som i sin tur leder till förstärka relationer och förhoppningsvis högre relevans i kommunikation och utbyten.

    Det nyhetsbrev som Granit använder och som i dagsläget går ut till alla klubbmedlemmar är ett väldigt trubbigt verktyg, eftersom företaget egentligen inte vet så mycket mer om sina kunder än deras e-postadress.  Det verkar mycket positivt att Granit nu tänker försöka öka relevans och träffsäkerhet i sin kommunikation, och på så sätt också få fler kunder att ”gå-igång” och gilla det man ser, läser och hör. Så heja Granit, jag ser fram mot en bättre kundklubb!

     

  • 86.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Grattis till Niklas Hedin och Centiro2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Idag nås vi av det glada beskedet att Centiro Solutions och Niklas Hedin vunnit kategoripriset "Bästa internationella tillväxt" i EY Entrepreneur Of The Year. Niklas är en uppskattad vän till oss på SIIR och bidrar till vårt arbete med sin klokskap och sin förmåga att kunna strukturera problem och föreslå lösningar. 

    Grattis Niklas från oss alla på SIIR!

  • 87.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Gårdagens logik2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel, är en intressant man på många sätt. Och han har förmågan att belysa  problem som handeln står inför på ett pedagogiskt sätt. Som till exempel det här med sjunkande lönsamhet. Trots en tillväxt för svensk handel under lång tid har lönsamheten i handeln ständigt sjunkit och det har blivit svårt att hålla prisnivåer som också leder till lönsamhet. Men vad beror det på? Ett enkelt svar är ökad konkurrens. Och i främsta fall handlar det om utländsk sådan. Analyser av e-handelsutvecklingen visar att vart femte paket som distribueras via e-handeln till svenska kunder kommer från ett utländskt företag. För bara två år sedan var den siffran ett paket av femton och år 2010 var det i princip nästan ingen svensk konsument som e-handlade från utländska aktörer. Att e-handeln har gått från att vara lokal till att vara global påverkar självklart de svenska handelsaktörerna, men det finns självklart fler skäl.   Ett lite mer komplext svar är att företagen inte är lika duktiga längre på att förfina sina affärsmodeller. Det är ett arbete som kräver att interna processer i företagen måste revideras och ifrågasättas samtidigt som marknaden blivit mer sårbar för globala fenomen som t.ex. finanskriser, stigande råvarupriser och demografiska förändringar. 

    Aktörer som visat hög förmåga att anpassa affärsmodellen med ny logik är t.ex. Über, AirBnB och Facebook. Über som är en taxiverksamhet utan att äga en enda taxibil, Facebook som är framgångsrika medieproducenter utan att producera något eget innehåll och AirBnB som säljer hotellnätter utan att äga ett enda hotellrum. Nya tider kräver ny logik. Eller för att citera Peter Drucker:  "The greatest danger in times of turbulence is not the turbulence itself, but to act with yesterday´s logic"

  • 88.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Handel och konsumtion: en hållbar och attraktiv stad2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Handel och konsumtion - en hållbar och attraktiv stad Meetingpoint Handel och Konsumtion Idag hölls ett seminarium på Handelshögskolan i Göteborg. Temat var den hållbara och attraktiva staden där många menar att handeln har en viktig plats. Det är också handeln som kanske måste tänka om mest när det gäller utveckling och bidrag till både stadsbild, samhälle och hållbarhet. För om vi ska vara krassa - inte kan det hålla på hur länge som helst, det här att vi bara köper mer och mer hela tiden, att butikerna blir fler och större och att tillväxt fortsätter att mätas i kvadratmeter? Publiken bestod av en blandning av handelsanställda, handelsägare, fastighetsägare, studenter och forskare. Vi fick lyssna till flera infallsvinklar på handel och konsumtion som i sin tur ska bidra till en hållbar och attraktiv stad. Niklas Egels-Zandén berättade om två företagscase som lyckats (åtminstone delvis) sätta hållbarhet på den strategiska dagordningen. Ett tydligt budskap var att hållbarhet inte kan hanteras som en separat fråga i ett företag utan måste hanteras i ledningsgrupperna, i de viktiga framtidsfrågorna och på den agenda som också styr företagen mer långsiktigt. Niklas Helene Brembeck gav oss en lite annan syn på det här med hållbarhet och attraktion - nämligen att staden också skall vara en plats och arena för alla människor, både yngre, äldre, rörliga och raska och människor med olika funktionsnedsättningar. Helene SIIR och Kairos Future fick också möjlighet att prata om sin pågående studie om framtidens köpbeslutsprocess, där vi problematiserade en del kring konsumenten i en digital värld och pekade på det stora kunskapsbehovet som finns om hur vi fattar våra köpbeslut (eller beslut att inte köpa) nu och i framtiden. Självklart hade vi mer på dagordningen den här dagen men jag nöjer mig så här långt... Vill istället avsluta med några frågeställningar som avslutade dagen och som deltagarna tillsammans med mig tog fram: •Vad innebär egentligen en hållbar och attraktiv handel? •Vad innebär en hållbar och attraktiv stad? •Vad ska människor göra i den framtida staden, kommer handel att vara ett viktigt inslag eller blir det andra aktiviteter - i så fall vilka? •Hur kan vi fånga upp idéer underifrån som bidrar till en mer hållbar och attraktiv stad? •Kan vi göra handel av kultur? •Är det fruktbart att akademi och handelsaktörer möts mer systematiskt och regelbundet för att nå gemensamma mål?

  • 89.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handel som underhållning: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det är inte roligt att ha sin dotter boende i Kina, det är något jag kan skriva under på. Men det är faktiskt också spännande, särskilt om man delar sitt stora intresse för handel med sin dotter. Jag får nästan dagligen rapporter och beskrivningar om alla nya intryck hon möter, och ibland känner jag mig nästan som en del av hennes arbete i Shanghai. Hon spanar dagligen in nya handelsuttryck och beskriver med passion de tekniska tillämpningar som tycks utvecklas i en rasande fart. För handelns digitalisering handlar ju inte bara om e-handel, precis som vi skriver i boken Handelns digitalisering.

    Ta bara en titta på den här filmen som beskriver Alibaba och hur de tänker om handel. Inte särskilt lik den traditionella bilden av vad vi i väst anser vara handel!!!! Deras idé om ”retail as entertainment” låter lika fräckt som det är. Genom att bjuda in kunder i interaktiv underhållning så skapas också en plats för handel som känns lika naturlig som den låter – om man bara gillar den typen av underhållning förstås.

    Min dotter, Sofia Norén, bloggar åt några företag i Kina, eftersom de är intresserade av hur svenska konsumenter tänker och resonerar kring konsumtion och köpbeslut. Självklart finns hennes rapporter också tillgängliga för oss här hemma, eftersom hon precis startat en blogg-serie tillsammans med E-handelsstaden Borås.

            

    Varför är det då så intressant med Kina när man ska diskutera framtidens handel? Svaren är flera, men det viktigaste svaret är kanske därför att Kina är en mäktig ekonomi. Deras mobilisering av inhemsk handel som kanaliserats bl.a. i form av Ali Group och statens beslut att finansiera leveranskostnader för Wish gör att många tror att Kina snart kommer att bli en av de största globala handelsaktörerna. Redan idag köper svenskar hemelektronik, kläder och skor från Kina, och den typen av e-handel lär inte minska i framtiden. Det är också ifrån Kina som västvärlden nu snabbt adopterar konsumtionshögtiden Singels Day, som äger rum den 11 november varje år. Meningen är att kunder ska unna sig själva något, och är kanske lite av en ironisk motsats till Alla hjärtans dag (där du förmodas unna den du tycker om något). De siffror som Alibaba redovisade från lördagens handel var otroliga.  Man sålde varor för motsvarande 213 miljarder kronor under årets Singles Day.

  • 90.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handelns digitaliering - och potatis2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I takt med att ”kundmötet” blir allt mer digitaliserat ökar användningen av mobilt internet i handelsrelaterade kontexter. Det mesta av konsumenters vardagsliv kan hanteras via mobiltelefonen eller surfplattan och mer än hälften av alla svenskar kopplar upp sig via mobila enheter. Nya produkter med mobil internetanslutning utvecklas och lanseras i snabb takt och olika mobila produkter och tekniker kopplas samman - det s.k. "Internet of Things". Nu är det inte bara Google-glasögon som man pratar om. Nej, i väldigt många produkter tycks "Internet" krypa in, allt från smarta joggingskor till medicinska plåster som registrerar ditt hälsotillstånd och kommunicerar med din vårdcentral. Walmart har t.ex. introducerat en "hälsostation" (SoloHealth) där kunder kan kontrollera sin hälsa, få en riskanalys på sin hälsa kopplat till vad man äter och hur man rör på sig. Digitala verktyg blir i allt snabbare takt en del av butiksbesöket och i mötet med produkter och butiksinredning, liksom i interaktionen med butiksmedarbetarna. Med detta vill jag ha sagt att handelns digitalisering är så mycket mer än "bara e-handel" och att den utveckling vi just nu bevittnar är fascinerande. 

    Jag minns för inte så länge sedan, som min forskargrupp och jag försökte övertala en forskningsfinansiär att det borde vara intressant att studera handelns digitalisering och dess konsekvenser för de fysiska butikerna. Då fick vi bland annat till svar att det var ett alldeles för smalt forskningsområde och att digitalisering hörde till e-handeln. Man kunde knappast tänka sig en framtid där kunder skulle kunna handla t.ex. potatis på ett digitalt sätt. "Möjligen om du kunde skriva ut potatisen med en 3D-skrivare då" var det någon som sa. Som ni förstår beviljades inte vårt forskningsprojekt några medel. Året var 2013. Nu är det 2015.Trevlig Valborgskväll alla bloggläsare//Malin 

  • 91.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handelns digitalisering - En handelsforskares reflektioner2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Digitaliseringen leder till nya affärsmodellerHandelns digitalisering är en pågående transformation av svensk handel som förväntas få effekter för företag och anställda inom handeln, men även för den svenska såväl som den internationella handelsforskningen. Att innovationer är centralt på europeisk nivå visar sig inte minst genom att EU-kommissionen tydliggjort behovet av att öka innovationstakten inom europeisk detaljhandel genom initiativet the European Retail Action Plan (European Commission 2013). Men hur hör då digitalisering ihop med affärsmodeller, frågar sig vän av ordning?

    Förändringar i affärsmodeller berör centrala delar av handelns verksamhet och eftersom digitaliseringen kan  leda till ett antal nya detaljhandelsformat så finns kopplingen där. Nya format leder till nya strategier för hur lönsamhet och tillväxt skall äga rum. I fallet med nya format så innebär det konkret förändringar i handelns varuflöden, där nya kombinationer av flöden mellan leverantörer, distributörer, butiker och konsumenter uppstår samtidigt som befintliga flöden förändras och justeras. Till detta kommer särskilda utmaningar för att kunna vara så kostnadseffektiv, miljömässigt hållbar och attraktiv för konsumenterna som möjligt. Sammanfattningsvis kommer nya affärsmodeller som utgår från digitaliseringen av den fysiska butiken behövas. Detta kan innebära ett ökat kundvärde men också ge förbättrade möjligheter för handeln att uppnå långsiktig lönsamhet. De företag som är med och driver utvecklingen, snarare än enbart blir drivna av den, är de som kommer nå hållbar framgång. //Malin

  • 92.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Handelns digitalisering: att ha nätet på fickan2013Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Handelns digitalisering – att ha nätet på fickan Visst är det häftigt när man lever precis mitt i en revolution och pågående förändring? Det allra häftigaste är kanske att man inte ser den – inte förrän långt efteråt. Och då brukar man säga ”jag kommer inte alls ihåg att det var på det sättet…det var inte så dramatiskt, inte så uppseendeväckande och definitivt inte så stort…” Fast det här med digitalisering av handeln, det bara MÅSTE förstås, kännas, upptäckas och framförallt – minnas. För det är stort. Alla produkter, varumärken, tjänster, information, upplevelser, you name it, allt kommer bara att bli än mer digitaliserat. Vi har hittills bara sett början. Och hela vårt sätt att konsumera, umgås och kommunicera håller på att förändras. För ett tag sedan träffade jag en kollega från Spanien. Han berättade att han varit på ett stort bröllop och hade noterat något märkligt på bröllopsfesten. I den stora salen med över 300 gäster där gästerna satt vid runda bord, uppdelade på 10-12 personer, satt nästan samtliga gäster från och till och kommunicerade i sina mobiler. Inte med de närvarande gästerna utan med andra personer. Det skickades bilder, chattades, instagrammades och sms:ades hela tiden. Kollegan förfasade sig över att vi inte längre kan umgås på riktigt. Själv avstår jag från att tycka varken bra eller dåligt om det här, utan blir bara förundrad. Vad är det egentligen som håller på att hända? Hur ska företag kunna förbereda oss på denna gigantiska livsstilsförändring? Och vilken effekt kommer vårt beteende att ha på detaljhandeln? Hur ska företagen bli ännu bättre på att interagera med sina kunder? Hur kan man skapa attraktiva shoppingmiljöer i framtiden? Hur kan man bjuda in sina kunder att vara en del av en attraktiv digital miljö som ger mervärde? Sådana tankar har sysselsatt mig den här veckan när jag legat nedbäddad i sängen med influensa//Malin

  • 93.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handelns största utmaning blir nog konsumtionströttheten!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Larmrapporterna om den svenska handelns utveckling kommer slag i slag. Företagen är för omsättningsdrivna och har samtidigt för låg lönsamhet. Utländska e-handelsaktörer konkurrerar stenhårt med svenska aktörer. Men ingen pratar om svenska konsumenter. Av det skälet tänkte jag göra det idag.

    Konsumenter i Sverige har blivit mer medvetna om hållbarhetsaspekter i sina köpbesbeslut, vilket påverkar deras inställning till handel och konsumtion. Svenskar tycker i högre grad att konsumtion är något negativt och har starka åsikter om klimatet och är oroliga inför framtiden. Med stor sannolikhet kommer hållbarhetstrenden att bli ännu tydligare i framtiden även om inställningen hittills inte avspeglas i faktiskt beteende. Trots en avstannande konsumtionskurva beror en sådan utveckling inte på att människor köper färre saker utan på att omsättningen i kronor inte ökar i samma takt som tidigare. Produkter har blivit billigare och det köps fler varor nu än tidigare. Det har även blivit vanligare att köpa och sälja varor av varandra och 9 av 10 barnfamiljer har någon gång sålt eller köpt något på Blocket.

    Att svenskar köper mer saker nu än tidigare framgår av statistik om hushållens avfallsmängder. Materialåtervinning och förbränning av avfall från svenska hushåll ökar, samtidigt som mängden avfall som går till soptipp minskar. Men om den negativa inställningen till konsumtion håller i så kommer människor sannolikt i framtiden att uppvisa ett förändrat köpbeteende. Det kan t.ex. yttra sig i nya beteenden vad gäller särskilda varor. Istället för att t.ex. köpa nya kläder kan fler svenskar välja att handla begagnat. Byggvaror & verktyg samt möbler & heminredning är två varugrupper som ökat mycket på begagnatmarknaden de senaste åren, och överlag visar utvecklingen att svenskar allt oftare väljer att köpa begagnat. En del forskare menar att alternativa konsumtionspraktiker börjar dyka upp i välfärdens spår och att det ökade intresset för miljö och socialt ansvar kommer att leda till återbruksbeteende, second-hand-köp och delandets ekonomi.

            

    För handeln är utmaningarna kring hållbarhetsfrågor mångdimensionell men handlar sammantaget om hur handelsnäringen i framtiden ska kunna behålla lönsamhet och växa med vetskap om att svenskar i framtiden kommer att köpa färre saker. Det finns en stor möjlighet för den svenska handelsnäringen att bli den sektor som bäst kan hantera framtidens hållbarhetsarbete eftersom handeln har kunskap om hur butiker kan erbjuda lösningar och system vad gäller återvinning, återbruk och produktinformation.

    Fler medvetna konsumenter har börjat protestera mot konsumtionssamhället och den överkonsumtion som råder. Sådan kritik är särskilt tydlig vad gäller livsmedel där en del konsumenter blivit duktigare på att tillvarata mat. Matsvinnet som förekommer i samhället är stort och ungefär hälften av all mat som producerats i Europa hamnar på sopberget. Det är naturligtvis inte ett hållbart beteende och fler svenskar har börjat inse att beteenden måste förändras när det gäller hur livsmedel förbrukas. Även i detta fall har den svenska dagligvaruhandeln stor möjlighet att bli den aktör som bäst medverkar till att matsvinnet minskar. En sådan svensk aktör är Axfood som tagit fram alternativ till att behöva slänga livsmedel som passerat bäst-före-datum. De skänker maten till välgörenhetsändamål.

    Även när det gäller andra miljöhänsyn verkar det som att dagligvarubranschen går i bräschen just nu. Det finns många aktörer som vill hjälpa sina kunder att bli mer miljösmarta. Ett exempel är Mat.se som t.ex. bloggar om hur man kan städa mer miljövänligt, eller hur man ska förhålla sig till bäst-före-datum och sista förbrukningsdag.

  • 94.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handelns utmaningar2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Som ni säkert förstår är en fråga som upptar mycket av min tid just nu "vilka utmaningar står svensk handel inför?". Och ju mer jag gräver i frågan desto mer intressant blir svaren. För det finns så många kloka handelsmänniskor där ute som var och en har funderat ordentligt på frågeställningen. Och som återkopplar med både oväntade och välargumenterade svar. Ett exempel är en expert som menar att den riktigt stora utmaningen för svensk handel är att kunna lyfta blicken, att inse att det inte går att arbeta för kortsiktigt och ensidigt. Att det är helt nödvändigt att också ställa de större frågorna och söka svaren. Som t.ex. vilken effekt "konsumtionskritiken" som råder kommer att få på handeln över tid? Andra kloka inlägg har handlat om integritet och datasäkerhet. Vad som händer om alla dessa datamängder som samlas in hamnar i fel händer? Hur det kontantlösa samhället kan bidra till en tryggare plats att leva på? En forskarkollega till mig från UK (Jonathan Reynolds) pratade redan förra året om de stora frågorna och "hoten" i form av ett tankeexperiment:

    Tänk om allt går åt skogen?Tänk om butikerna i framtiden är otrevliga platser fyllda av hot, rån och kriminalitet?Tänk om våra stadskärnor dör?Tänk om vi får ständigt nya valutor som betalningsmedel, där bitcoin bara var början på en osäker värld?Tänk om din identitet ständigt stals och missbrukades?Tänk om människor enbart bor i de stora städerna?Tänk om du inte kunde lita på det som du såg i dina Google glasögon?Tänk om dina leveranser aldrig kom fram?Tänk om e-handeln orsakade en ekonomisk härdsmälta? .. Då kanske vi alla skulle hjälpas åt att forma det nya handelslandskapet?

  • 95.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handelsforskning mår bra av breddning2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ibland hörs röster som hävdar att handelsforskningen måste bli mer specialiserad och att den bör bedrivs ur ett fåtal ämnesperspektiv. Detta för att den ska kunna bli riktigt excellent. Det fick jag bland annat bevis på när jag deltog i den europeiska handelskonferensen EAERCD för några dagar sedan. Man använde samma modeller och metoder som man gjort sedan lång tid tillbaka. Och resultaten av forskningen var heller inte särskilt överraskande. What you see is what you get, var ofta en tanke som slog mig när jag deltog på konferensen. För jag tror nämligen att handelsforskning skulle må bra av breddning. Och skälet är att jag tycker att forskning som bedrivs måste komma till nytta och användning för många. Då måste forskningen också vara öppen för andra ämnesdiscipliner, öppen för nya influenser.  När det gäller handelsforskning så är det viktigt att näringslivet får ta del av forskningsresultaten så att de kan växa, bli mer effektiva och lönsamma samt konkurrenskraftiga. Handelsforskning kan också göra arbetsmiljön bättre för medarbetarna, förändra arbetsprocesser och arbetsmiljöer och på så sätt bidra till ett bättre arbetsklimat.  Men det finns samtidigt många olika intressenter som har nytta av handelsforskning. Utmaningarna som kommer av en förändrad bransch är viktiga ur ett samhällsperspektiv och ibland glöms det bort att handeln är en näring med stor samhällsbetydelse. Digitalisering och en ökad urbanisering har gjort att handelsnäringen kan spela en avgörande roll för samhället i framtiden. En ökad segregering mellan landsbygd och storstad kan motverkas genom en livlig och konkurrenskraftig regional handel som gör det möjligt för människor att bo kvar på en plats. Handeln skulle kunna utveckla smarta tjänster för äldre konsumenter med t.ex. hemleverans av dagligvaror. Men för att lyckas med sådana utmaningar behövs mer forskning och bredare forskning från fler ämnesdiscipliner.  Det är också handelsnäringen som ökar attraktionen av olika platser och bidrar till att livskraftiga regioner i Sverige kan fortsätta utgöra en viktig drivkraft för tillväxt. Ett sådant exempel är Malmö och Hyllie där näringsliv, fastighetsbransch, stad och handel i form av Emporia, gemensamt utvecklat staden och en ny framsida i söder. Det finns mycket kunskap från sådana samverkansprojekt som bör studeras vetenskapligt och som kan leda till ny kunskapsproduktion till nytta för samhälle och andra näringar.Nicklas Salomonson och Karin Ekström i ett forskningsprojekt om återvinning av kläder vid Högskolan i Borås  Foto: Lena M Fredriksson Globaliseringen medför också utmaningar i varuflödena vad gäller komplexitet, transparens och spårbarhet. En ökad miljömedvetenhet och möjligheten att kunna spåra produkters ursprung kommer att utmana informationshanteringssystem och arbetsprocesser samtidigt som behovet av återvinning och återanvändning av material i cirkulära produktionsmetoder kommer att ställa helt nya krav på handelsnäringen. Ur ett samhällsperspektiv är det tydligt att handeln är den aktör som skulle kunna spela en avgörande roll för att styra konsumenters beteende och beslut mot en hållbar konsumtion. Men då behövs mer kunskap om köpbeteende, konsumtion, butikens roll i samhället, handelns möjligheter att utveckla användbara informationssystem till konsument och innovationsforskning som bidrar till hållbara butiker och moderna varuförsörjningssystem. Det behövs också kunskapsinslag från kreativa ämnen och entreprenörskap, mer antropologi och sociologi. Mycket talar således för att handelsforskningen skulle må bra av att breddas. 

  • 96.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handelskluster på Ramnaslätt???: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Självklart kan jag inte låta bli att komma med ett inspel om Ramnaslätt. Det känns som en straffspark utan målvakt.

    För i Borås tidning kunde man läsa att ett helt nytt handelsområde på Ramnaslätt ska börja byggas i höst. Det ska vara ett område med 7-10 yrkesbutiker och bakom satsningen står givetvis ett fastighetsbolag. I detta fall är det Corem, som säger att de hakar på en begynnande trend som innebär att yrkesbutiker börjat göra samma sak som konsumentföretag – nämligen att placera sig i utkanten av städer. På så vis menar man att man skapar ett attraktivt kluster av specialbutiker som på så vis drar till sig liknande kunder. Enligt artikeln så tycker även etableringsansvarig i Borås stad (Daniel Göök) att det här är en bra idé och menar att Ramnaslätt lämpar sig väl för den här typen av verksamhet.

    Personligen tycker jag att det verkar helt galet och jag känner heller inte till den begynnande trenden att flytta B2B-butiker till kluster utanför stadskärnan. (det där har man väl från tid till annan alltid gjort med mediokra resultat) Hur kan Borås stad tycka att det är en bra idé att smälla upp ett nytt handelskluster som inte har någon koppling till det som redan finns där Citygross/Plantagen/Jula m.fl. ligger? Och på vilket sätt skulle ett nytt handelskluster riktat mot B2B öka attraktiviteten för staden?

            

    Jag kan oroa mig lite för att det beslut man tagit har gjort på felaktiga antaganden om externa handelsområden. Vi vet historiskt att det varit en bra investering av kommuner att transformera gammal industrimark till handelsverksamhet och vi vet att detta också lett till nya handelskoncept och format som i sin tur lockat nya företag att göra entre på marknaden.

    Men detta är kunskap som bygger på förutsättningar som inte längre gäller. Externa handelsområden har uppstått som ett svar på behovet av tillväxt inom detaljhandeln. Nu för tiden pratar fler och fler inom detaljhandeln om behovet av att inte växa utan istället konsolidera sina verksamheter, minska omsättning och öka lönsamheten. Externa handelsområden har också byggt på att konsumenter är villiga att åka en bit för att handla. Nu för tiden pratar fler och fler människor om att det är onödigt att äga en bil, man kan istället tänka sig att hyra en vid behov, unga människor tar heller inte körkort i samma takt som förut och fler pratar om konsumtionströtthet. Framgången för externhandeln kan förklaras av en lång och god konjunktur, med köpglada konsumenter och en ständigt ökad efterfrågan på sällanköpsvaror. Men vad händer när köpglädjen försvinner, när vi blir mer och mer medvetna om miljöfrågor och förändrar våra köpresor mot smartare och mer hållbara val?

    Samarbeten mellan kommuner, fastighetsbolag och handelsföretag har varit en nyckel till externhandelns utveckling, säger HuI Research i en rapport från 2012. De menar också att transformationen av gammal industrimark till externa handelsområden måste betraktas som någonting framgångsrikt. Men det var då. 2012. Nu är nu och jag tror att helt andra förutsättningar måste beaktas. För hur ska man tänka när vi vet att allt fler kunder väljer att handla på distans? När man kan köpa vad som helst, varifrån som helst i hela världen, precis när man själv vill. Och hur ska man tänka och planera vad gäller handelsetableringar när vi inte vet alls hur framtidens handel kommer att se ut? Vet vi överhuvudtaget om de välkända butiksformaten och koncepten kommer att finnas kvar? Det där är frågor som måste redas ut innan man tar beslut om att transformera industrimark till handelsverksamhet.

  • 97.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Handelsplats Ulricehamn2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Cityföreningen i Ulricehamn har genomfört ett ESF-finansierat projekt under 2012 – Affärsutveckling för framtiden – med huvudsyfte att stärka näringslivet i Ulricehamn, bryta en negativ trend och utveckla handeln i Ulricehamn för framtiden. Stödinsatserna har bland annat syftat till att utveckla näringslivet genom utbildning, kompetensutveckling och genom att ta fram en gemensam framtidsvision. Denna rapport presenterar slutsatserna från en utvärdering av genomförda stödinsatser gjord av Swedish Institute for Innovative Retailing (siir) vid Högskolan i Borås och har producerats i samverkan med Ulricehamns Cityförening, Lars Wallberg och Jessica Strand. Rapporten vänder sig till näringsidkare, politiker och en bred allmänhet.

  • 98.
    Sundström, Malin
    University of Borås, School of Business and IT.
    Handelsplatser och öppettider: en rapport om Knallelandskundernas uppfattningar och attityder till öppettider2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är en sammanställning och analys av en kundundersökning som gjorts under september månad 2012. Kundundersökningen syftar till att ta reda på vilka attityder som Knallelandsbesökaren har till befintliga öppettider.

  • 99.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Har du slut på idéer - don't worry!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Innovationer hör ihop med mening. Det är något vi inte får glömma. Ibland tror jag att många kopplar ihop antalet idéer med innovation och ju fler idéer man har desto mer innovativ är man. Men så är det verkligen inte. Om ni lyssnar på en kollega till mig, Åsa Öberg, så kommer ni att förstå varför. Här (https://www.youtube.com/watch?v=EoXVL9fTXqw) kan ni se ett YouTube-klipp där hon och Roberto Verganti om att vi snarare blir förblindade av alla idéer än att vi har idébrist. Vårt samhälle fullständigt kryllar av idéer och många människor hör idag till det vi kallar för den kreativa klassen, snarare än arbetarklassen. Och den digitala transformationen har också bidragit till att idéer kan delas så mycket snabbare än förut. Du kan t.ex. besöka InnoCentive och posta ett problem där som genast får förslag på lösningar. Idéerna är helt gratis. Öppen innovation för att samla in idéer och synpunkter har fått stort genomslag de senaste åren. De kan generera mycket energi, och nya lösningar. Men, kanske är det inte så fruktbart att hela tiden jaga in fler och fler idéer. Ibland är det viktigt att i stället vända sig inåt och fokusera på det som verkligen betyder något. MENINGEN MED IDEERNA!

     

    För när människor använder saker så finns det alltid en mening. Ta till exempel Yankee Candle som erbjudit en annan mening med stearinljus än att det ska ge ljus; de har utvecklat produkter som avger angenäma dofter. Yankee Candle har bidragit till en enorm tillväxt av stearinljus på marknaden globalt, inte så mycket beroende på en radikal innovation, utan därför att man ändrat på meningen med ett stearinljus. Det som är fascinerande med mening är också att den tycks förändras över tid. Det som var meningsfullt för några år sedan har inte samma mening idag. Precis på samma sätt är det med delningstjänster av olika slag. Vi har alltid delat saker med varandra men det har skett i mindre skala eftersom det byggt på att vi måste känna den person vi lånar av eller lånar ut till. I takt med att vi fått digitala plattformar för delningstjänster har mängden transaktioner av delade tjänster ökat markant. Därför att det blivit möjligt, men också därför att användare ser nya meningar i att låna istället för att köpa och äga. 

  • 100.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Har ni tänkt på dörren till kyldisken?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ulla Lindberg heter en doktorand som jag handleder tillsammans med duktiga kollegor från Högskolan i Borås och Rise. Ulla har gjort en annorlunda studie om svenska livsmedelsbutiker och hur kylar/diskar med dörrar påverkar kundernas uppfattning om butiken. Hon har också tagit reda på hur konsumenter beter sig framför t.ex. mjölkdisken med dörr eller köttdisken med lock. Kanske låter det för en del av er läsare som ganska trivial forskning men då kan jag berätta för er att genom att sätta dörrar på skåp och diskar med kylda varor så sparas energi och bidrar också till att maten håller längre. Och det där är ju frågor som berör oss alla.

     

    Än så länge visar resultaten att vi konsumenter tycker att det är superviktigt med rena och fräscha dörrar och skåp men att vi också bedömer hur lätta eller svåra de är att använda (når vi upp, går dörren lätt att öppna, finns det information på disken om temperatur, blir det kö framför disken osv). Den typen av frågor kan också ställa till en del problem för kunden. För ingen gillar väl kanske att stå och vänta i kö framför mjölkdisken bara för att någon kund före oss inte har vett att flytta på sig? Svaret på den frågan är inte helt enkel. Det visar sig att en del faktiskt kan tycka att det är rätt trevligt att stå och vänta och kanske tom börjar prata med sin granne, medan däremot andra blir fullständigt galna.

            

    I studien ser vi också att det där med fräschhet och färskhet är svåra bedömningar. Kunden i butik vill att maten ska se fräsch ut och den får inte lukta – i vart fall inte för mycket. Om vi då öppnar en dörr med t.ex. ostprodukter kan vi reagera negativt om ostdoften slår emot oss. Samtidigt som vi vet att ost faktiskt ska lukta. Våra sinnen styr mycket av hur vi uppfattar en butik och då särskilt en matbutik, men kanske allra mest hur vi uppfattar produkterna som är instängda i ett skåp med dörr. På något sätt kan man säga att dofter går från att vara viktiga, till mycket viktiga till superviktiga – tack vare hur vi förvarar dem.

    Just nu håller Ulla, jag och mina kollegor Nicklas Salomonsson och Karin Wendin på att skriva en forskningsartikel om den här studien så jag ska inte avslöja allt, men jag kan i alla fall konstatera att nya och hela dörrar som är transparenta, utan ramar, rena och hela kan påverka kundens uppfattning om en produkt ganska mycket. I vart fall mer än vad vi har känt till tidigare.

123456 51 - 100 of 253
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf