Change search
Refine search result
1234 51 - 100 of 187
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Ellos Group och Innovation Lab: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Nu äntligen får jag berätta en hemlis!

    Imorgon börjar jag mitt nya jobb på Ellos Group, ett arbete som innebär att jag ska bli jägare. Jag ska jaga goda tankar och idéer, jag ska fånga upp mer av den kompetens som finns i koncernen och dammsuga varenda vrå på kreativa människor och galna och briljanta idéer. Och när jag väl hittar vad jag söker, ska jag se till att människorna med idéerna får en chans att utveckla dem. Och inte bara utveckla dem. Det ska skapas möjligheter att berätta för andra om sina idéer och diskutera dem, revidera dem, anpassa dem och se till att de flyger. För när bolag växer händer det förr eller senare något problematiskt, nämligen att specialistkunskapen tenderar att stanna bland ett fåtal människor och ibland inte når ända fram till ledningen. Sådant är inte bra för någon verksamhet. Det kan leda till att framgångsrika förslag aldrig når fram till sina drömmars gräns.

    Det kan också leda till att grundläggande färdigheter glöms bort, man kanske tänker att ”det där som jag kan och vet är nog inget som andra vare sig uppskattar eller skulle ha nytta av”. Det kan också innebära att den djupa men smala kunskapen tappar verklighetsförankring med affärsmodellen, man gör sitt jobb väldigt bra men det finns inget samband mellan arbetet som görs, affärsprocesserna och de centrala KPI.erna. Ibland om man blir för stor eller utvecklas för snabbt uppstår risken att medarbetarna inte ser skogen för alla träd som är i vägen. Så där ska jag finnas som någon slags guide, och peka ut markerna så att alla ser. Så vill jag beskriva mitt nya arbete; som en jaktmetafor där kontexten är skogen och jag är guiden:-)

            

    Mer konkret ska jag som ansvarig för Ellos Group Innovation Lab göra följande:

    Malin kommer ansvara för att bygga upp koncernens ”Innovation Lab” som syftar till att skapa en innovationsmiljö för att vi bättre skall kunna tillvarata idéer, utveckla, utvärdera och genomföra dem så att innovationstakten ökar på Ellos Group. Tillsammans med CMO-office teamet så kommmer Malin starkt att bidra till att vi får den bästa konsumentinsikten. Malin kommer jobba hos oss 50% och fortsätta jobba som forskare på Högskolan i Borås resterande 50%. Vi välkomnar Malin till Ellos Group!

    Mathias Ekström, Chief Marketing Officer, Ellos Group

  • 52.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Europeisk handelsforskning2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Onsdag, torsdag och fredag den här veckan ägnas åt att delta på en riktig höjdpunkt om man är handelsforskare: EAERCD 2015. Det är en krånglig förkortning på ett ännu krångligare namn som en av mina brittiska kollegor brukar kalla "ear ache". Men det står för: The International Conference on Research in the Distributive Trades of the European Association for Edcuation and Research in Commercial Distribution. Pust. Och dessutom - den 18:e konferensen i ordningen. 

    Första dagen deltog jag på seminarier under temat e-commerce & m-commerce och fick några insikter som jag vill dela med mig av. Det första som är tydligt är att det görs många studier om online shopping. En del forskare försöker förstå varumärkets betydelse och roll i en ökad digital handelskontext.  En annan studie som jag ska dyka lite djupare i har rubriken "The role of mobile devices within the customers’ shopping journey in the omnichannelenvironment of UK fashion high-street retailers". Den är gjord av Yanina Deeva, Eva Helberger, Marta Blázquez Cano och Anthony Kent. De har undersökt hur digitala verktyg används i de fysiska butikerna i London och gjort observationer i butiker på Bond Street, Oxford Street och Regent Street. De allra flesta butikerna i London har börjat använda streckkoder så att kunderna kan söka mer information om produkter via sin mobil. Av det skälet fick studien ett stort fokus på just den typen av fenomen. Forskarna har också kompletterat studien med konsumentintervjuer och kan konstatera följande: 

    • Kunder tycker om funktioner där de själva kan se om varorna finns i lager. 
    • En gillar click-and-collect eftersom det ger individen frihet och en känsla av att man sparar tid. 
    • När det gäller modeföretag så är det centralt att de erbjuder kunden möjligheten att titta på film och att det finns massor med bilder på produkterna.
    • Andra funktioner som konsumenterna värdesatte var navigatortjänster, ”spara till senare”, önskelistor, information om bytesrätt och storleksguider. 

    Studien konkluderade med följande:The main benefits of channel integration are saving time and making the shopping process more convenient and accessible, as a result of the ability to choose their preferred channel. Imorgon presenterar min kollega Johan Hagberg och jag ett konferensbidrag med titeln "Digitalization of retailing: A review and framework". Det är en text som tankemässigt föddes på vårt forskarcamp i Italien 2014 men som utvecklats rejält sedan dess. Mycket tack vare Johans och Niklas (Egels-Zandéns) intresse för teoretiska resonemang. Vårt vetenskapliga bidrag kan sammanfattas i följande:  In conclusion, there are three particular consequences of this transformation for retailing practice and research. First, the digitalization of retailing is an ongoing transformation that creates certain challenges, as there are differences in what digitalization means over time as well as differences between different places, different sectors, different parts of companies, etc. There is often a call for proper and solid definitions that can be used over time and shared by everyone, especially in times of great transition and high uncertainty. The working definition of digitalization used in this paper, i.e. ‘Integration of digital technologies into everyday life by the digitization of everything that can be digitized,’ deserves further refinement and development. However, there is a danger in being too rigid and detailed in the ambition to define and decide what digitalization is and what it entails once and for all, as it is in emergence and continuous transition. For research purposes, this can create particular challenges when it comes to consistency and comparability that are usually desirable for academic investigation of phenomena. Second (and related to the first), the clear-cut division between different categories becomes increasingly problematic, as the transformations to a great extent consist of the blurring of boundaries. As Denegri-Knott and Molesworth convincingly show, there are ‘conceptual pitfalls of reproducing a duality between what is physical or material consumption and what is digital virtual’ (2012:6). The same conceptual pitfall should be avoided in the analysis of retailing’s digitalization: the dualistic separation between online/offline, digital/analogue, material/virtual should be resisted in favour of more hybrid notions that combine and integrate these aspects in various ways. Third and finally, retailing’s digitalization may lead to a transformation of the very definition of retailing (cf. Peterson and Balasubramanian 2002). As digitalization has consequences for the exchange, settings, actors, and offerings, it will transform much of what constitutes retailing independent of which definition of retailing one employs. Just as much as digitalization is not something achieved and already made but rather something continuous and ongoing, so is retailing. The possibility to define retailing once and for all and at the same time believe that this definition should remain static despite how retailing evolves in practice is an illusion. Retailing is continuously in transformation, and among the current transformations, digitalization constitutes one of the most important and will probably have broad and significant effects on the field as a whole. The current digitalization of retailing and the changes it entails will probably also have consequences for the role retailing will play in our future society. (p. 11)

  • 53.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Exponentiell tillväxt, Einstein och Tage Danielsson: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag brukar ofta prata om exponentiell tillväxt när jag föreläser om handelns digitalisering och dess konsekvenser. Skälet är att jag gillar exponentiella kurvor. De visar så tydligt hur snabb förändringen är och man kan illustrera hur det man tror ska komma imorgon faktiskt kom redan igår. Och någonstans där i bakgrunden finns självklart Ray Kurzweil, forskaren på Singularity University i Kalifornien och viskar på min axel. Och jag måste erkänna att jag är lite kär i hans kusliga prediktioner om framtiden.

     

    Att vi under 2030-talet kommer att kunna ladda upp vårt eget medvetande på Internet, är en sådan favorit. Att vi kommer att tillbringa större delen av vår tid i The Matrix-liknande virtuella världar redan under 2040-talet och att 2045 är brytpunkten i den tekniska evolutionen. En brytpunkt som innebär enorma förändringar för världen och människan, där vi kommer att vänja oss vid artificiell superintelligens och ha ett universum omvandlat till en sammanlänkad dator, där odödligheten blir en av flera nya konsekvenser. I en av Kurzweils senaste böcker (How to Create a Mind) får man t.ex. veta hur det teoretiskt är möjligt att en dator kan programmeras att känna kärlek, minnas, fatta logiska beslut, bli passionerad och nedstämd. Kurzweil har också sagt om AI och människor:

            

    ‘That leads to computers having human intelligence, our putting them inside our brains, connecting them to the cloud, expanding who we are. Today, that’s not just a future scenario, It’s here, in part, and it’s going to accelerate”

    Men någonstans i alla dessa svindlande tankar finns också en oro som börjat gnaga i mig. Jag oroas över att det går för fort, att så många inte hänger med, och att de som verkligen hänger med agerar i självintresse och inte för de mångas bästa. Och ibland påminns jag om detta när jag tänker på Albert Einstein och hans citat:

    ”Omsorg om människan själv och hennes öde måste alltid utgöra huvudintresset vid alla tekniska strävanden…Glöm aldrig det, mitt ibland era diagram och ekvationer.”

    Det där får vi aldrig glömma! För om utveckling prioriteras framför omsorg om människan, blir resultatet dystert. Det blir hårt och kallt. Einsteins uttalande är inte på något sätt framstegsfientligt men en påminnelse om att vi människor inte får tappa samvetet i jakten på framtiden.

     

    Eller som Tage Danielsson menar, nämligen att det är centralt att inte naturvetenskapen och humanismen hamnar ur fas med varandra. Här kan ni lyssna på Tage Danielsson då han håller sitt sista offentliga framträdande strax före sin död 1985 och då belyser precis det som jag vill få fram, dock i lite mindre eleganta formuleringar än Danielsson själv. Och visst är det tänkvärt, frågan om det moraliska och humanistiska ansvaret i relation till naturvetenskapen och teknologisk utveckling?

  • 54.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Forskning och affärsutveckling2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Varför är det inte självklart och naturligt för handelsföretag att investera i forskning? Det är en fråga som återkommer i olika sammanhang. Men är frågan rätt ställd? Det tänkte jag reflektera en del över i den här bloggen.Det är inte enkelt att bedriva handel idag och de som lyckas gör det därför att de är skickliga på att hantera förändring. De är också oerhört skickliga på att utveckla och förfina sina affärsmodeller, de är mycket produktiva och har utvecklat en stor talang för att effektivisera och hålla nere kostnader. Men ändå har handelsnäringen låg forskningsintensitet och det är få företag som har en egen forsknings- och utvecklingsavdelning. I det övriga svenska näringslivet, företrädesvis inom industrin, så skämtas det nästan om den omöjliga ekvationen: att handeln inte går sämre än den gör, när den investerar så få kronor i forskning. 

    Men visst satsar handelsföretag på forskning! De kallar det dock inte för forskning. De benämner det "affärsutveckling". Skälet till att man undviker ordet forskning är omtvistat, men jag tror det kan bero på att handelsnäringen har låg kännedom om forskning och inte tror att det de själva gör i form av affärsutveckling, faktiskt också är forskning. De har heller ingen tradition av att samarbeta med akademin, alternativt har deras få erfarenheter lett till missnöjdhet. De riktigt stora svenska företagen arbetar istället med strategisk affärsutveckling av olika slag och är mycket kompetenta när det gäller att utveckla affärsmöjligheter. Det här är kännetecken för branschen som också stämmer mot övrig europeisk detaljhandel - "handeln forskar inte - den affärsutvecklar". Det förekommer självklart en del forskning i privata företag men den är blygsam. Inom handelssektorn saknas en tradition av att anlita akademiska forskare när det gäller forskning, vilket står i direkt kontrast till branscher inom den tillverkande industrin. Företag i producentledet har länge arbetat nära akademin när det gäller forskning. Det är en viktig förklaring till att vissa företag i det svenska näringslivet är innovationsdrivna och kan utveckla attraktiva erbjudanden. Där finns ett gott samarbete mellan den offentliga och privata sektorn och mellan forskningsinstitutioner och företag. Men detta saknas således bland svenska handelsföretag. Det är ganska problematiskt. //Malin Sundström

  • 55.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Forskningsresultat måste nå ut - på olika sätt2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I det pågående forskningsprojektet om "Handelns digitalisering och förändrade affärsmodeller: Möjligheter och utmaningar för den fysiska butiken" har det hänt massor. Och ändå har vi knappt hållit på i ett år. Projektet löper under två år och av det skälet är det extra roligt att kunna konstatera att det var länge sedan som jag var med i ett sådant produktivt lag. Centre for Retailing vid Handelshögskolan i Göteborg är en effektiv plats för forskning. Kanske sitter det i väggarna?Eller så beror det på personerna i projektet?

    Mycket beror på vår projektledare, Anna Jonsson, men självklart spelar det roll att vi är ett gäng forskare som brinner för handelsfältet och viljan att förstå vad digitalisering betyder och innebär – i praktiken. Vi kompletterar varandra och så har vi kul ihop. Eller som ordmakerskan Anna brukar kalla det: StruKULtur för att lyfta fram betydelsen av kultur och struktur balanseras av sådant som är kul. I projektet ingår förutom Anna och jag, också Niklas Egels-Zandén, Johan Hagberg och Catrin Lammgård.För några dagar sedan bjöd vi ner våra finansiärer från Stockholm (Handelns utvecklingsråd) för att berätta mer för dem om hur långt vi kommit och hur vi ser på nästa projektår. Det blev en trevlig tillställning som på ett lite mer skämtsamt plan kan sammanfattas med: ”Tänk om SJ kunde leverera på er nivå och med er energi” (tack Lena Strålfors på HUR för det underbara citatet)! På ett mer allvarsamt plan handlade mötet om att på ett tidigt stadium förbereda vårt arbete så att det verkligen kan komma företag och samhället till nytta. Det finns ett tydligt behov av att utveckla formerna för kunskapsöverföring och alla nya sätt är välkomna. Vi valde därför att inleda dagen med att ta finansiärerna till Handelslabbet på Högskolan i Borås för att konkret visa exempel på hur digitalisering i butik kan se ut.

    Handelns utvecklingsråd har under lång tid varit en stark förespråkare för att överbrygga eventuella gap mellan akademi och praktik och det är bra tycker vi. Särskilt när det gäller handelsnäringen som ofta är ovan vid forskningsverksamhet och som behöver tillgodogöra sig forskningsresultat på ett sätt som stimulerar fortsatt engagemang, som påverkar och driver förändringsarbete och fortsatt bygger broar.

    Avståndet som kännetecknar akademi och näringsliv handlar i hög grad om att det saknas förståelse för varandras arbetssätt. Det är vanligt att företrädare från näringslivet tycker att forskare har ett arbetssätt och en timing som stämmer dåligt med näringslivet. De menar att forskningen tar för lång tid, att resultaten är svåra att använda och att det är problematiskt att bedöma om insatserna som görs leder till ett tillräckligt gott utfall. Det finns samtidigt en vilja att försöka överbrygga ett sådant gap. Å andra sidan kan en del forskare ha svårt för att närma sig näringslivet. Ett skäl kan vara att forskarna tycker att näringslivets frågor är för enkelt formulerade, ett annat skäl kanske kan vara att akademin inte talar samma språk som praktikerna. För att minska gapet är det viktigt att på ett tidigt stadie inleda samtal och skapa förståelse för varandra, och inte bara se till den färdiga slutprodukten utan hur vi genom samtal tillsammans integrerar och utvecklar ny kunskap. Det har också varit en viktig utgångspunkt i vårt forskningsprojekt och för de praktiknära studier vi har genomfört inom ramarna för vårt projekt. Klicka gärna på nedanfående länkar för en inblick i hur detta visar sig i Niklas forskning eller om hur Anna ser på samverkan. Niklas Egels-Zandén

  • 56.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Framtidens betalningslösningar2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    På SIIR har vi just nu ett projekt tillsammans med en betalningsaktör som handlar om framtidens betalningslösningar. Det är ett utmanande område, inte minst när man ska prata med dagens konsumenter om morgondagens lösningar. För när det gäller betalningar så har vi lite dålig fantasi. Ofta betraktar vi bara betalningen som ett enkelt moment, i många fall självklart. Antingen använder vi kortet eller kontanter. Men samtidigt inser vi ju att det finns så många fler alternativ. Det är relativt många idag som använder någon form av app för betalning. T.ex. min egen favoritapp: Espresso House. 

    Senast igår imponerades jag över hur smidig den är. När "kontot" väl är laddat går det så mycket enklare och snabbare att betala för din favoritkaffe (Caramell Latte) vid kassadisken. Du bara lägger mobilen under scannern och vips, så har du betalat. Men inte nog med det. Dina transaktioner sparas och appen har koll på vad du brukar köpa. Ibland leder det till bra erbjudanden på just din favvo kaffe.  Såg ett roligt filmklipp från Klarna häromdagen. De har frågat ett antal 10-åringar om hur de tror att vi konsumenter kommer att betala i framtiden. De här ungarna har verkligen ingen dålig fantasi! Kolla in den filmen! Hur rolig som helst. Och faktiskt inte helt osannolik. Kanske. Här är länken. 

  • 57.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Framtidens showroom är digitala och fysiska2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det pågående forskningsprojektet som Centre for Retailing driver med namnet "Handelns digitalisering och förändrade affärsmodeller - Möjligheter och utmaningar för den fysiska butiken" har nu gått in i sitt andra projektår. Och det är en spännande tid vi har framför oss där vi (Anna Jonsson, Catrin Lammgård, Niklas Egels-Zandén, Johan Hagberg och undertecknad) nu börjar analysera och publicera resultat från våra studier. Samtidigt som vi forskare arbetar så händer också vansinnigt mycket ute på fältet. Det dyker upp nyheter nästan varje dag och många av dessa nyheter är direkta konsekvenser av den pågående digitaliseringen inom handeln. Det har talats länge om "showroom" men kanske är det först nu som vi börjar se att formatet fylls med ett konkret innehåll baserat på nya tankegångar. För ett tag sedan tipsade en vän mig om ShopWithMe. Kanske har ni redan sett eller hört talas om fenomenet men jag blev fullständigt såld. Det är en helt flyttbar butik som innehåller mycket av det som vi också presenterar i Handelslabbet. Check-out diskar där kunden enkelt betalar själv, digitala "väggar", interaktiva skärmar där kunden provar virtuellt det som inte återfinns fysiskt i butiken, smarta appar som guidar kunden under butiksbesöket m.m. 

    Det här formatet verkar lämpligt i förtätade stadskärnor och kan erbjuda kunder hög servicegrad och individualiserade råd i samband med köp samtidigt som det förutsätter att kunden är bekväm med att göra vissa saker själv, t.ex. att betala. Leveranserna sker heller inte alltid direkt utan kunden kan välja om man vill hämta sin köpta vara, få den hemlevererad eller i vissa fall, ta den med sig direkt efter köp. Den tydliga kopplingen mellan digital och fysiskt tilltalar. Det känns som att det här är ett framtidsformat. Det förefaller också vara ett format som passar mode- och konfektionsbranschen väl.

    Samtidigt ställer jag mig en massa frågor som främst fokuserar leveranssätten. Jag undrar om man tänkt till ordentligt när det gäller leveranser och hållbarhet? Jag tror nämligen att vi i framtiden kommer att få en mycket större efterfråga på hållbara och miljövänliga leveranser och då är det viktigt att detta också är genomtänkt inom ramen för de nya butiksformaten. Människor vill inte ha bullriga stadsmiljöer med lastbilar som ständigt trafikerar gatorna och trängs med bilister, cyklister och fotgängare. 

    Tankar om mer hållbara butikskoncept med mer hållbara försörjningskedjor finns idag hos ett fåtal modeaktörer men innovationerna är få och sker i långsamt tempo, trots viljan att tänka nytt. Därför tror jag att det behövs forskningsprojekt som kan samla flera aktörer och skapa förutsättningar för nytänkande, innovation och utveckling i en öppen innovationsmiljö som leds av forskare. Då tror jag också att det skulle kunna resultera i nya showrooms-koncept för modehandeln som är anpassat för storstad och/eller förtätade stadskärnor. Formatet ska erbjuda högt kundupplevt värde samtidigt som det ska bidra till en mer hållbar stad för medborgarna. Sådant känns som relevant framtidsforskning.   //Malin Sundström

  • 58.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Fredagstankar om innovation: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag arbetar som Head of Innovation på Ellos Group, något som jag gjort sedan den 1 juni i år. Och jag älskar mitt arbete där. Samtidigt så slits jag mellan det uppdraget och det akademiska uppdraget jag har som docent på Högskolan i Borås. Aldrig blir jag riktigt nöjd, för när jag är på högskolan så längtar jag till ”verkligheten”, och när jag är i verkligheten så tycker jag att akademins mer eftertänksamma perspektiv saknas. Det känns dessutom tungt att vara den som på pappret ska stå för innovationsarbetet, och det känns ännu svårare att bedriva forskning som ska leda till innovation.

    Men efter att ha talat med en klok och erfaren entreprenör i Borås fick jag en annan bild på min situation och insåg att jag inte alls slits som en åsna mellan två hötappar, och att det heller inte är något tungt ok att axla när man vill arbeta med innovation. Jag funkar faktiskt lika bra på båda ställena, MEN, då behöver jag också inse att det där med innovation INTE handlar om att ständigt tänka radikalt och omvälvande nytt. Det handlar istället om att tänka rätt, ta ett steg i taget, se på sin omgivning och klura ut hur andra löser saker, ta till sig dessa lösningar och göra om dem till något som passar just mig/mitt företag/min forskning. Tack för den insikten Paul!

            

    Dessutom gläds jag dagligen åt att det inte existerar någon brist på idéer. Det är sällan problemet, vare sig på Ellos eller i akademin. Men det handlar om att lära sig ett sätt att välja ut rätt idéer och att ha strategin på lagom avstånd från var du befinner dig just nu. Du kan bestämma i princip vilken strategi du vill men lägger du den för långt fram, då är det meningslöst. För då lirar inte idéerna med målen.

    Dessutom måste du se till att få med dig tillräckligt många på de bra idéerna. Man kan se på innovation som ett slags super-lok som drar en massa vagnar. Och de vagnarna (och alla som sitter i) måste hänga med i lokets hastighet, måste känna närheten till rälsen och inte uppleva att loket kör för fort. Dessutom är det bra om alla passagerare i vagnarna vet till vilken destination tåget är på väg. Det blir ändå lättare om man ser till att passagerarna har investerat lite mer i resan än enbart löst en biljett. Om man kan få passagerarna att investera i själva reseupplevelsen, så garanterar du att du får tillräckligt många som också är med och delar på riskerna. Innovation uppstår nämligen bland övertygade människor som har ett jäkla engagemang och brinner för idén och målet/destinationen. Och sådana människor har jag förmånen att ha runt mig, oavsett om jag befinner mig i akademin eller på Ellos.

    Jag hoppas att många av er Boråsare känner likadant när ni går till era arbeten. Att vara omgiven av engagerade kollegor är en häftig känsla. Det där var mina fredagstankar en morgon i november.

  • 59.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Förbättringsarbete für alle!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Förändringsprocesser är spännande tycker jag. Inte minst när det gäller förändringar i handelsbranschen. Under flera år har jag nästan varit en fanatiker när det gäller digitalisering och handel, där jag menat (och menar) att de konsekvenser som digitalisering medför för handeln är enorma och att det är viktigt att hantera sådana förändringar. Och givetvis är min grundinställning att man måste FÖRSTÅ för att kunna HANTERA något, d.v.s. det krävs insikt för att leda i förändringsarbete. Det är väl inte för inte som jag är forskare:-)

     

    Och inom forskningen har det skrivits spaltmeter, avhandlingskilometer, och artikelmil på området som handlar om förändring och ledarskap. Människor utsätts ständigt för förändringar och många gånger uppfattas det som plågsamt, kaosartat, farligt och ibland även enormt belönande (när förändringen väl är genomförd). Ibland bedömer vi till och med ett företags förmåga utifrån hur bra eller dålig man är på att hantera förändring. Ett bra företag är ett som snabbt anpassar sig till kundernas förändrade krav, ett bra företag justerar sina affärsmodeller utifrån marknadens förutsättningar och ett bra företag har också förmågan att förändra sina interna arbetsrutiner. Men vad händer EFTER en förändring? Det är sällan som man pratar om det. Vad händer med de medarbetare som inte känner sig hemma i en förändrad organisation, vad händer med de medarbetare som går från att vara sedda till att bli osynliga? Reaktionerna efter en förändringsprocess kan innebära mycket lidande, precis som reaktionerna också kan stärka vissa människor. Förändringsprocesser är starka krafter som måste tas på stort allvar eftersom det får konsekvenser för människor.

    Det där var ganska svarta tankar som jag gick och grubblade på häromdagen när jag överraskades av ett möte med en klok människa jag känner. Och när jag dryftade lite av mitt svårmod för stunden säger han att han inte är så förtjust i förändringsprocesser. ”Jag talar hellre om förbättringsprocesser!”, sa han och blinkade.

            

    Och varför inte? Varför ska vi alltid beskriva nya riktningar som förändringsarbete? Varför ska vi inte istället prata om förbättring och därmed lägga in mer positiv energi i begreppet? För det är ju de facto så att många av oss är rädda för förändring, det kan vara hotfullt och skrämmande, särskilt om vi bara får veta att något ska förändras, men vi förstår inte varför och vi ser heller inte vartåt vi är på väg. Samtidigt finns det också ”vildhjärnor” som går igång på förändring och som omfamnar den typen av processer. Det finns också de som menar att människor går igenom olika känslomässiga tillstånd när man ställs inför en förändring som kan liknas vid nöjdhet, censur/förnekande, förvirring & konflikt samt inspiration/förnyelse (se Claes Janssens gamla avhandling från 1975, som sedermera blev teorin om förändringens fyra rum – ”Förändringens fyra rum – en praktisk vardagspsykologi”. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1996).

    Men hur ställer vi oss till begreppet ”förbättring”? Visst känns det lite mindre hotfullt och lättare för fler att vilja haka på. Vem vill inte ha det bättre? Kanske är det så här företag i min bransch ska se på de utmaningar och möjligheter som ständigt dyker upp – att det kommer att kräva förbättringsarbete, och inte förändringsarbete?

    Eller så kanske det är som min kloka mamma brukar säga när jag beklagar mig över att något är svårt: tänk på att alla är människor, alla vill bli sedda och hörda, alla vill känna sig viktiga och delaktiga, uteslut inte någon som vill vara med och tänk positivt. Var dig själv (lilla Malin) – det är så man klarar allt.

  • 60.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Föräldraskap borde komma högt upp på CV.t: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    För inte så länge sedan deltog jag i ett möte med chefer på relativt hög nivå. Hela rummet fullständigt bubblade av energi och idéer, och det var tydligt att samtliga hade samma mål med mötet som handlade om en stor företagskick-off: Det här skulle bli den bästa kick-offen ever och vi skulle få taket att lyfta under den dag då 250 medarbetare skulle ingjutas ny energi och kraft inför hösten! Till saken hör att alla chefer var kloka, effektiva och framgångsrika. En annan sak som de hade gemensamt var att de var kvinnor. Naturligtvis hann vi inte bli klara med agendan för kick-offen och man insåg snart att det skulle krävas minst ett möte till. Helst på kvällstid eftersom allas agendor var tjocka.

    Genast hände något i rummet. Axlarna sjönk ihop på flera, desperat trevande efter mobila agendor följde den första reaktionen och en del skruvade på sig lite obekvämt. Kanske övertolkade jag hela situationen eftersom jag så många gånger i yngre år känt precis en sådan ångest när det blivit tal om kvällsmöten, eftersom jag visste att nu skulle jag som ensamstående bli tvungen att pussla ihop en lösning för min dotter genom att be någon om hjälp. Kanske var det inte alls så här som dessa briljanta kvinnliga chefer kände, men jag slogs så tydligt av vilket stressat liv vi lever i. Ångesten över att alltid få ihop vardagspusslet, tjabblet om vems möte som är viktigast (om man lever i en relation) och sorgen över att aldrig känna sig tillräcklig som förälder.

    Och samtidigt blev jag förbaskad! För hur många manliga chefer tror ni känner så här när man måste arbeta över? Hur många framgångsrika, mega-VD.ar av manligt kön sitter inte i intervju efter intervju på ålderns höst och svarar på frågan ”vad ångrar du mest under din karriär” med svaret ”jag skulle spenderat mer tid med mina barn”? Och hur många av oss lyssnare sitter inte då och tycker synd om mannen? För vi förstår ju honom. Självklart har han inte haft tid att både ta hand om sina barn och skapa en stark relation med dem samtidigt som han ska föra företaget till succé. Men vad fin och storsint han är som insett sina brister.

            

    Men vad skulle hända om vi hade samma intervjusituation med en mega-VD av kvinnligt kön som fick samma fråga och svarade på samma sätt? Skulle vi då tycka synd om henne? Troligen inte. Vi skulle nog tänka att den där personen verkar vara en kall människa. De där föreställningarna om hur man ska vara sitter djupt rotade i oss. Eller så är det bara jag som är fördomsfull och tror att det här med föräldraskap, karriär och dåligt samvete är en jämställdhetsfråga. Troligen känner föräldrar av olika kön samma klump i magen och dåliga samvete. Och i så fall – ja då måste den här typen av problematik hanteras mycket bättre av organisationer och företag. Varför lyfter man inte fram föräldraskapet som ett plus i kanten vid rekrytering och varför pratar vi inte mer om vilken merit det är att också vara förälder? För föräldraskap är faktiskt ett lyft i karriären. Det finns få människor som inte snabbt lär sig att bli mer fokuserad, mer effektiv och dessutom mer lyhörd när man också får ansvar för ett nytt liv. Det kan du läsa mer om på t.ex. SvD även om det tyvärr också finns andra källor (Unionen) som visar att föräldraskapet i praktiken betraktas negativt. Själv tycker jag att föräldraskap borde komma högt upp på CV.t!

  • 61.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Gamla definitioner stoppar kreativa idéer2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En del människor har förmågan att tänka nytt. De utmanar gamla idéer och vågar pröva nytt. De benämns ofta innovatörer och är ett fascinerande släkte tycker jag.

    Ibland funderar jag över varför det går så långsamt i handeln när det gäller utvecklingen av nya format och koncept. Det känns konstigt eftersom jag vet att handeln kryllar av kreativa och duktiga entreprenörer, men vissa innovationer går otroligt långsamt. Och idag kom jag på en trolig förklaring: kan det vara så att gammal teori och traditionella definitioner ibland är en bromskloss för innovation? Ta till exempel tron på att det är de fysiska varorna på en marknad som är centrala i ekonomiska transaktioner på en marknad (market dominant logic), något som så småningom ersatts med en servicedominerad logik (att det är kundens värdeuppfattning och helhetserbjudandet som är central).

    En annan gammal kvarleva som vi vant oss vid och som ännu inte ifrågasatts är hur vi delar in produkter i dagligvaror och shoppingvaror. Dagligvaror är sådant som vi köper ofta, sådant som vi behöver i det dagliga livet. Shoppingvaror är sådant vi köper mer sällan. Kapitalvaror är sådant som vi både köper mer sällan och som är riktigt dyra. En sådan indelning har känts både trygg och säker. För då har vi koll på vad det är som handeln erbjuder och vi kan också hålla isär olika sektorer av handelsbranschen. Men känns inte klassificeringen av produkter ganska förlegad? Låt mig ge ett exempel kopplat till dagligvaruhandeln: Idag kan vi välja mellan att handla varorna i butik, vi kan köpa en färdig matkasse och hämta den i butik, kanske få den hemlevererad, vi kan också välja att e-handla maten. Livsmedelsbutikerna rent fysiskt är uppbyggda utifrån tanken att människor besöker butiken ofta och att man vill hitta allt på en och samma plats. Det är ju dagligvaror man säljer. Men samtidigt hör vi allt oftare att skälet till att besöka butiken är upplevelsen. Kunderna behöver få möjlighet att känna på tomaterna, lukta på kryddorna, smaka på äpplena, titta på torskryggen och dofta på brödet. Ja, ni förstår säkert hur argumentationen går. Men om det verkligen ÄR så, att vi besöker en butik för upplevelsen och möjligheten att titta på färskvaror, men att vi också parallellt erbjuds möjligheten att e-handla dagligvaror på nätet, varför ser då våra maVarför ser vi inte livsmedelsbutiker som radikalt kryper sina ytor, tar bort sortiment som kan e-handlas och använder det fysiska rummet för att inspirera och engagera istället? Varför har vi inte fler fastighetsägare som erbjuder dagligvaruaktörerna radikalt nya lokaler? Jag tror att skälet är att vi är fast i gammal logik. En mataffär skall ha ett brett sortiment. Vi delar inte in produkterna i upplevelsevaror och vardagliga-/basvaror. Så har vi inte lärt oss att tänka. Och det leder till att vi är fast i den traditionella tanken om hur mataffären ska se ut. De små förändringar som vi hittills ser handlar om att bygga om i matbutiken. Erbjuda en drive-through för kunder som ska hämta upp sin matkasse, eller en pick-up-point för dem som e-handlar. Men var är de radikala förändringarna? När kommer de första riktigt moderna matbutikerna som anpassar sitt sortiment efter konsumentens behov av upplevelse samtidigt som man erbjuder ett annat sätt att handla bulk-varorna på? Kanske den dagen som vi skrotar gamla begrepp som inte passar in i ett digitaliserat samhälle med ny marknadslogik. tbutiker likadana ut idag?

  • 62.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Glöm inte bort butiksmedarbetarna2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I torsdags var det äntligen dags för D-Congress i Göteborg. Och på Svenska Mässan samlades under dagen gamla och nya bekanta. Alla med en sak gemensamt: de intresserar sig för handel och digitalisering. Vi forskare hade förmånen att vara värdar för en helt egen scen: Den Akademiska Scenen. Och vi hoppas att vi lyckades skicka med en hel del frågeställningar hem. En av mina favoriter var docent Anna Jonsson som pratade om butiksmedarbetaren och kompetensöverföring.

    För digitaliseringen innebär också stora förändringar för handelns medarbetare, som förutom sina ordinarie arbetsuppgifter ställs inför nya arbetsuppgifter som ibland kan befinna sig långt ifrån den ordinarie verksamheten. Nya frågor från kunderna kommer troligtvis att innebära behov av ny kunskap och kompetens hos de anställda men också möjligheter till nya former av kunskapsutbyte mellan såväl anställda som mellan anställda och kunder. En stor framtida utmaning handlar om hur företag kan motivera sina medarbetare att bli en del av den digitala resan vi just påbörjat. Vi vet sedan tidigare att när ett samhälle står inför stora förändringar så är frågan om kunskapsöverföring central. Och kunskapen kräver svar på viktiga frågor som till exempel:

    • Hur förbereder vi oss inför en förändring?
    • Vad behöver vi kunna och vad kan vi redan?
    • Hur kan vi göra det lättare för våra kunder?
    • Hur kan vi göra det lättare för våra medarbetare?
    • Hur ska vi arbeta för att vitalisera våra affärsmodeller?
  • 63.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Granits kundklubb kommer att bli bättre: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den 3 december skrev jag en blogg om att kundklubbar måste bli bättre. Jag använde då ett exempel på vad jag ansåg vara en dålig kundklubb, nämligen Granit.  Häromdagen fick jag ett mail från deras e-com chef som hade läst blogginlägget och känner att jag måste dela detta innehåll med er bloggläsare. I mailet får jag nämligen veta att Granit har en Community som startade i september i år, och som syftar till att erbjuda en plattform för kunder som delar samma intressen. Det är precis den formen av kundvärde som jag efterlyser och som innehåller viktiga aspekter som delaktighet, delande och engagemang. Något som i sin tur leder till förstärka relationer och förhoppningsvis högre relevans i kommunikation och utbyten.

    Det nyhetsbrev som Granit använder och som i dagsläget går ut till alla klubbmedlemmar är ett väldigt trubbigt verktyg, eftersom företaget egentligen inte vet så mycket mer om sina kunder än deras e-postadress.  Det verkar mycket positivt att Granit nu tänker försöka öka relevans och träffsäkerhet i sin kommunikation, och på så sätt också få fler kunder att ”gå-igång” och gilla det man ser, läser och hör. Så heja Granit, jag ser fram mot en bättre kundklubb!

     

  • 64.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Grattis till Niklas Hedin och Centiro2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Idag nås vi av det glada beskedet att Centiro Solutions och Niklas Hedin vunnit kategoripriset "Bästa internationella tillväxt" i EY Entrepreneur Of The Year. Niklas är en uppskattad vän till oss på SIIR och bidrar till vårt arbete med sin klokskap och sin förmåga att kunna strukturera problem och föreslå lösningar. 

    Grattis Niklas från oss alla på SIIR!

  • 65.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Gårdagens logik2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel, är en intressant man på många sätt. Och han har förmågan att belysa  problem som handeln står inför på ett pedagogiskt sätt. Som till exempel det här med sjunkande lönsamhet. Trots en tillväxt för svensk handel under lång tid har lönsamheten i handeln ständigt sjunkit och det har blivit svårt att hålla prisnivåer som också leder till lönsamhet. Men vad beror det på? Ett enkelt svar är ökad konkurrens. Och i främsta fall handlar det om utländsk sådan. Analyser av e-handelsutvecklingen visar att vart femte paket som distribueras via e-handeln till svenska kunder kommer från ett utländskt företag. För bara två år sedan var den siffran ett paket av femton och år 2010 var det i princip nästan ingen svensk konsument som e-handlade från utländska aktörer. Att e-handeln har gått från att vara lokal till att vara global påverkar självklart de svenska handelsaktörerna, men det finns självklart fler skäl.   Ett lite mer komplext svar är att företagen inte är lika duktiga längre på att förfina sina affärsmodeller. Det är ett arbete som kräver att interna processer i företagen måste revideras och ifrågasättas samtidigt som marknaden blivit mer sårbar för globala fenomen som t.ex. finanskriser, stigande råvarupriser och demografiska förändringar. 

    Aktörer som visat hög förmåga att anpassa affärsmodellen med ny logik är t.ex. Über, AirBnB och Facebook. Über som är en taxiverksamhet utan att äga en enda taxibil, Facebook som är framgångsrika medieproducenter utan att producera något eget innehåll och AirBnB som säljer hotellnätter utan att äga ett enda hotellrum. Nya tider kräver ny logik. Eller för att citera Peter Drucker:  "The greatest danger in times of turbulence is not the turbulence itself, but to act with yesterday´s logic"

  • 66.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handel som underhållning: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det är inte roligt att ha sin dotter boende i Kina, det är något jag kan skriva under på. Men det är faktiskt också spännande, särskilt om man delar sitt stora intresse för handel med sin dotter. Jag får nästan dagligen rapporter och beskrivningar om alla nya intryck hon möter, och ibland känner jag mig nästan som en del av hennes arbete i Shanghai. Hon spanar dagligen in nya handelsuttryck och beskriver med passion de tekniska tillämpningar som tycks utvecklas i en rasande fart. För handelns digitalisering handlar ju inte bara om e-handel, precis som vi skriver i boken Handelns digitalisering.

    Ta bara en titta på den här filmen som beskriver Alibaba och hur de tänker om handel. Inte särskilt lik den traditionella bilden av vad vi i väst anser vara handel!!!! Deras idé om ”retail as entertainment” låter lika fräckt som det är. Genom att bjuda in kunder i interaktiv underhållning så skapas också en plats för handel som känns lika naturlig som den låter – om man bara gillar den typen av underhållning förstås.

    Min dotter, Sofia Norén, bloggar åt några företag i Kina, eftersom de är intresserade av hur svenska konsumenter tänker och resonerar kring konsumtion och köpbeslut. Självklart finns hennes rapporter också tillgängliga för oss här hemma, eftersom hon precis startat en blogg-serie tillsammans med E-handelsstaden Borås.

            

    Varför är det då så intressant med Kina när man ska diskutera framtidens handel? Svaren är flera, men det viktigaste svaret är kanske därför att Kina är en mäktig ekonomi. Deras mobilisering av inhemsk handel som kanaliserats bl.a. i form av Ali Group och statens beslut att finansiera leveranskostnader för Wish gör att många tror att Kina snart kommer att bli en av de största globala handelsaktörerna. Redan idag köper svenskar hemelektronik, kläder och skor från Kina, och den typen av e-handel lär inte minska i framtiden. Det är också ifrån Kina som västvärlden nu snabbt adopterar konsumtionshögtiden Singels Day, som äger rum den 11 november varje år. Meningen är att kunder ska unna sig själva något, och är kanske lite av en ironisk motsats till Alla hjärtans dag (där du förmodas unna den du tycker om något). De siffror som Alibaba redovisade från lördagens handel var otroliga.  Man sålde varor för motsvarande 213 miljarder kronor under årets Singles Day.

  • 67.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handelns digitaliering - och potatis2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I takt med att ”kundmötet” blir allt mer digitaliserat ökar användningen av mobilt internet i handelsrelaterade kontexter. Det mesta av konsumenters vardagsliv kan hanteras via mobiltelefonen eller surfplattan och mer än hälften av alla svenskar kopplar upp sig via mobila enheter. Nya produkter med mobil internetanslutning utvecklas och lanseras i snabb takt och olika mobila produkter och tekniker kopplas samman - det s.k. "Internet of Things". Nu är det inte bara Google-glasögon som man pratar om. Nej, i väldigt många produkter tycks "Internet" krypa in, allt från smarta joggingskor till medicinska plåster som registrerar ditt hälsotillstånd och kommunicerar med din vårdcentral. Walmart har t.ex. introducerat en "hälsostation" (SoloHealth) där kunder kan kontrollera sin hälsa, få en riskanalys på sin hälsa kopplat till vad man äter och hur man rör på sig. Digitala verktyg blir i allt snabbare takt en del av butiksbesöket och i mötet med produkter och butiksinredning, liksom i interaktionen med butiksmedarbetarna. Med detta vill jag ha sagt att handelns digitalisering är så mycket mer än "bara e-handel" och att den utveckling vi just nu bevittnar är fascinerande. 

    Jag minns för inte så länge sedan, som min forskargrupp och jag försökte övertala en forskningsfinansiär att det borde vara intressant att studera handelns digitalisering och dess konsekvenser för de fysiska butikerna. Då fick vi bland annat till svar att det var ett alldeles för smalt forskningsområde och att digitalisering hörde till e-handeln. Man kunde knappast tänka sig en framtid där kunder skulle kunna handla t.ex. potatis på ett digitalt sätt. "Möjligen om du kunde skriva ut potatisen med en 3D-skrivare då" var det någon som sa. Som ni förstår beviljades inte vårt forskningsprojekt några medel. Året var 2013. Nu är det 2015.Trevlig Valborgskväll alla bloggläsare//Malin 

  • 68.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handelns digitalisering - En handelsforskares reflektioner2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Digitaliseringen leder till nya affärsmodellerHandelns digitalisering är en pågående transformation av svensk handel som förväntas få effekter för företag och anställda inom handeln, men även för den svenska såväl som den internationella handelsforskningen. Att innovationer är centralt på europeisk nivå visar sig inte minst genom att EU-kommissionen tydliggjort behovet av att öka innovationstakten inom europeisk detaljhandel genom initiativet the European Retail Action Plan (European Commission 2013). Men hur hör då digitalisering ihop med affärsmodeller, frågar sig vän av ordning?

    Förändringar i affärsmodeller berör centrala delar av handelns verksamhet och eftersom digitaliseringen kan  leda till ett antal nya detaljhandelsformat så finns kopplingen där. Nya format leder till nya strategier för hur lönsamhet och tillväxt skall äga rum. I fallet med nya format så innebär det konkret förändringar i handelns varuflöden, där nya kombinationer av flöden mellan leverantörer, distributörer, butiker och konsumenter uppstår samtidigt som befintliga flöden förändras och justeras. Till detta kommer särskilda utmaningar för att kunna vara så kostnadseffektiv, miljömässigt hållbar och attraktiv för konsumenterna som möjligt. Sammanfattningsvis kommer nya affärsmodeller som utgår från digitaliseringen av den fysiska butiken behövas. Detta kan innebära ett ökat kundvärde men också ge förbättrade möjligheter för handeln att uppnå långsiktig lönsamhet. De företag som är med och driver utvecklingen, snarare än enbart blir drivna av den, är de som kommer nå hållbar framgång. //Malin

  • 69.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handelns största utmaning blir nog konsumtionströttheten!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Larmrapporterna om den svenska handelns utveckling kommer slag i slag. Företagen är för omsättningsdrivna och har samtidigt för låg lönsamhet. Utländska e-handelsaktörer konkurrerar stenhårt med svenska aktörer. Men ingen pratar om svenska konsumenter. Av det skälet tänkte jag göra det idag.

    Konsumenter i Sverige har blivit mer medvetna om hållbarhetsaspekter i sina köpbesbeslut, vilket påverkar deras inställning till handel och konsumtion. Svenskar tycker i högre grad att konsumtion är något negativt och har starka åsikter om klimatet och är oroliga inför framtiden. Med stor sannolikhet kommer hållbarhetstrenden att bli ännu tydligare i framtiden även om inställningen hittills inte avspeglas i faktiskt beteende. Trots en avstannande konsumtionskurva beror en sådan utveckling inte på att människor köper färre saker utan på att omsättningen i kronor inte ökar i samma takt som tidigare. Produkter har blivit billigare och det köps fler varor nu än tidigare. Det har även blivit vanligare att köpa och sälja varor av varandra och 9 av 10 barnfamiljer har någon gång sålt eller köpt något på Blocket.

    Att svenskar köper mer saker nu än tidigare framgår av statistik om hushållens avfallsmängder. Materialåtervinning och förbränning av avfall från svenska hushåll ökar, samtidigt som mängden avfall som går till soptipp minskar. Men om den negativa inställningen till konsumtion håller i så kommer människor sannolikt i framtiden att uppvisa ett förändrat köpbeteende. Det kan t.ex. yttra sig i nya beteenden vad gäller särskilda varor. Istället för att t.ex. köpa nya kläder kan fler svenskar välja att handla begagnat. Byggvaror & verktyg samt möbler & heminredning är två varugrupper som ökat mycket på begagnatmarknaden de senaste åren, och överlag visar utvecklingen att svenskar allt oftare väljer att köpa begagnat. En del forskare menar att alternativa konsumtionspraktiker börjar dyka upp i välfärdens spår och att det ökade intresset för miljö och socialt ansvar kommer att leda till återbruksbeteende, second-hand-köp och delandets ekonomi.

            

    För handeln är utmaningarna kring hållbarhetsfrågor mångdimensionell men handlar sammantaget om hur handelsnäringen i framtiden ska kunna behålla lönsamhet och växa med vetskap om att svenskar i framtiden kommer att köpa färre saker. Det finns en stor möjlighet för den svenska handelsnäringen att bli den sektor som bäst kan hantera framtidens hållbarhetsarbete eftersom handeln har kunskap om hur butiker kan erbjuda lösningar och system vad gäller återvinning, återbruk och produktinformation.

    Fler medvetna konsumenter har börjat protestera mot konsumtionssamhället och den överkonsumtion som råder. Sådan kritik är särskilt tydlig vad gäller livsmedel där en del konsumenter blivit duktigare på att tillvarata mat. Matsvinnet som förekommer i samhället är stort och ungefär hälften av all mat som producerats i Europa hamnar på sopberget. Det är naturligtvis inte ett hållbart beteende och fler svenskar har börjat inse att beteenden måste förändras när det gäller hur livsmedel förbrukas. Även i detta fall har den svenska dagligvaruhandeln stor möjlighet att bli den aktör som bäst medverkar till att matsvinnet minskar. En sådan svensk aktör är Axfood som tagit fram alternativ till att behöva slänga livsmedel som passerat bäst-före-datum. De skänker maten till välgörenhetsändamål.

    Även när det gäller andra miljöhänsyn verkar det som att dagligvarubranschen går i bräschen just nu. Det finns många aktörer som vill hjälpa sina kunder att bli mer miljösmarta. Ett exempel är Mat.se som t.ex. bloggar om hur man kan städa mer miljövänligt, eller hur man ska förhålla sig till bäst-före-datum och sista förbrukningsdag.

  • 70.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handelns utmaningar2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Som ni säkert förstår är en fråga som upptar mycket av min tid just nu "vilka utmaningar står svensk handel inför?". Och ju mer jag gräver i frågan desto mer intressant blir svaren. För det finns så många kloka handelsmänniskor där ute som var och en har funderat ordentligt på frågeställningen. Och som återkopplar med både oväntade och välargumenterade svar. Ett exempel är en expert som menar att den riktigt stora utmaningen för svensk handel är att kunna lyfta blicken, att inse att det inte går att arbeta för kortsiktigt och ensidigt. Att det är helt nödvändigt att också ställa de större frågorna och söka svaren. Som t.ex. vilken effekt "konsumtionskritiken" som råder kommer att få på handeln över tid? Andra kloka inlägg har handlat om integritet och datasäkerhet. Vad som händer om alla dessa datamängder som samlas in hamnar i fel händer? Hur det kontantlösa samhället kan bidra till en tryggare plats att leva på? En forskarkollega till mig från UK (Jonathan Reynolds) pratade redan förra året om de stora frågorna och "hoten" i form av ett tankeexperiment:

    Tänk om allt går åt skogen?Tänk om butikerna i framtiden är otrevliga platser fyllda av hot, rån och kriminalitet?Tänk om våra stadskärnor dör?Tänk om vi får ständigt nya valutor som betalningsmedel, där bitcoin bara var början på en osäker värld?Tänk om din identitet ständigt stals och missbrukades?Tänk om människor enbart bor i de stora städerna?Tänk om du inte kunde lita på det som du såg i dina Google glasögon?Tänk om dina leveranser aldrig kom fram?Tänk om e-handeln orsakade en ekonomisk härdsmälta? .. Då kanske vi alla skulle hjälpas åt att forma det nya handelslandskapet?

  • 71.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handels-DNA.et måste förvaltas!2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag är stolt över handelsstaden Borås! Hela Sjuhärad är impregnerat av lust och förmåga att bedriva handel och affärer. Jag möter dagligen människor som kännetecknas av entreprenörskap, affärsskicklighet och förmågan att identifiera affärsmöjligheter. Dessa förebilder är trollkarlar/kvinnor och rockstjärnor. De handlar med diamanter, hushållsartiklar, skruvar, verktyg, tapeter, mjukvara, sportartiklar och you name it. De lyckas bedriva affärer som få trodde var möjligt och en del av dessa hjältar kan stoltsera med att ha världens största företag i sina kundregister. Det är en förmåga som vi ska vara stolta över eftersom det är få förunnat. 

    Bara härom kvällen fick jag ett levande bevis för att vi i Sjuhäradsregionen ska sträcka på oss. Jag träffade en framgångsrik f.d VD i ett Boråsbaserat företag och numera hyllad styrelseordförande i en av Sveriges största detaljhandelskedjor som avslöjade att han är full av beundran för det affärsmannaskap som finns i regionen. Det handlar om förmågan att sniffa upp affärsmöjligheten, att vara först och hela tiden stå på tå. Det handlar om mod, nyfikenhet och passion.

    Historiskt kryllar det av människor i regionen som är levande bevis för vår förmåga att med fingertoppskänsla bedriva affärer, bidra till samhällsnytta, arbetstillfällen och välfärd. Vi har det i vårt DNA, affärsmannaskapet och förmågan att kapitalisera på lovande möjligheter som ligger i tiden. 

    Men vi måste vårda vårt arv och arbeta aktivt så att regionen når upp till sin fulla kapacitet och inte tappar innovationskraft, eller förlorar resurser (intellektuellt- och investeringskapital). Trots vårt lovande DNA är utgången inte given eftersom det krävs hårt arbete att förvalta ett arv. Detaljhandeln utvecklas just nu på ett dramatiskt sätt där tidigare sanningar omkullkastas i rasande takt och där branschen gått från att vara lokal till global - på samma gång. Den där lite nedlåtande attityden som man ibland har kunnat höra om detaljhandeln talas det inte längre så högt om, eftersom det faktiskt blivit fantastiskt svårt att köpa in billigt och sälja lite dyrare. Vem som helst kan inte längre göra det. Vem som helst kan inte längre starta en butik/site och snabbt bli lönsam. Guldet som man täljer med kniv är slut och turen har slunkit ut genom dörren i sällskap med digitaliseringen. Nu handlar det om ren och skär kompetens för att lyckas.

    Det handlar också om att sätta upp väldefinierade mål och att följa dem, mäta sina insatser och ständigt reflektera över VAD man vill uppnå och HUR detta ska göras. Många krånglar till det i onödan och ju större företagen blir, desto mer komplext brukar det bli. Men oavsett storlek på företag, så handlar det i grund och botten om samma principer - att identifiera vad man vill åstadkomma, formulera det på ett sätt så att alla förstår, demokratiskt låta alla vara med och föreslå de åtgärder som krävs för att nå målet och därefter följa upp åtgärderna. Om ni håller med mig och vill veta mer, så kan ni med fördel titta på det här TED talk-avsnittet där John Doerr föreläser om OKR (Objectives and Key Results). //Malin Sundström, Högskolan i Borås(tack Oskar och Niklas L, två av dessa rockstjärnor i Borås som tipsat mig om John Doerr)

  • 72.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handelsforskning mår bra av breddning2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ibland hörs röster som hävdar att handelsforskningen måste bli mer specialiserad och att den bör bedrivs ur ett fåtal ämnesperspektiv. Detta för att den ska kunna bli riktigt excellent. Det fick jag bland annat bevis på när jag deltog i den europeiska handelskonferensen EAERCD för några dagar sedan. Man använde samma modeller och metoder som man gjort sedan lång tid tillbaka. Och resultaten av forskningen var heller inte särskilt överraskande. What you see is what you get, var ofta en tanke som slog mig när jag deltog på konferensen. För jag tror nämligen att handelsforskning skulle må bra av breddning. Och skälet är att jag tycker att forskning som bedrivs måste komma till nytta och användning för många. Då måste forskningen också vara öppen för andra ämnesdiscipliner, öppen för nya influenser.  När det gäller handelsforskning så är det viktigt att näringslivet får ta del av forskningsresultaten så att de kan växa, bli mer effektiva och lönsamma samt konkurrenskraftiga. Handelsforskning kan också göra arbetsmiljön bättre för medarbetarna, förändra arbetsprocesser och arbetsmiljöer och på så sätt bidra till ett bättre arbetsklimat.  Men det finns samtidigt många olika intressenter som har nytta av handelsforskning. Utmaningarna som kommer av en förändrad bransch är viktiga ur ett samhällsperspektiv och ibland glöms det bort att handeln är en näring med stor samhällsbetydelse. Digitalisering och en ökad urbanisering har gjort att handelsnäringen kan spela en avgörande roll för samhället i framtiden. En ökad segregering mellan landsbygd och storstad kan motverkas genom en livlig och konkurrenskraftig regional handel som gör det möjligt för människor att bo kvar på en plats. Handeln skulle kunna utveckla smarta tjänster för äldre konsumenter med t.ex. hemleverans av dagligvaror. Men för att lyckas med sådana utmaningar behövs mer forskning och bredare forskning från fler ämnesdiscipliner.  Det är också handelsnäringen som ökar attraktionen av olika platser och bidrar till att livskraftiga regioner i Sverige kan fortsätta utgöra en viktig drivkraft för tillväxt. Ett sådant exempel är Malmö och Hyllie där näringsliv, fastighetsbransch, stad och handel i form av Emporia, gemensamt utvecklat staden och en ny framsida i söder. Det finns mycket kunskap från sådana samverkansprojekt som bör studeras vetenskapligt och som kan leda till ny kunskapsproduktion till nytta för samhälle och andra näringar.Nicklas Salomonson och Karin Ekström i ett forskningsprojekt om återvinning av kläder vid Högskolan i Borås  Foto: Lena M Fredriksson Globaliseringen medför också utmaningar i varuflödena vad gäller komplexitet, transparens och spårbarhet. En ökad miljömedvetenhet och möjligheten att kunna spåra produkters ursprung kommer att utmana informationshanteringssystem och arbetsprocesser samtidigt som behovet av återvinning och återanvändning av material i cirkulära produktionsmetoder kommer att ställa helt nya krav på handelsnäringen. Ur ett samhällsperspektiv är det tydligt att handeln är den aktör som skulle kunna spela en avgörande roll för att styra konsumenters beteende och beslut mot en hållbar konsumtion. Men då behövs mer kunskap om köpbeteende, konsumtion, butikens roll i samhället, handelns möjligheter att utveckla användbara informationssystem till konsument och innovationsforskning som bidrar till hållbara butiker och moderna varuförsörjningssystem. Det behövs också kunskapsinslag från kreativa ämnen och entreprenörskap, mer antropologi och sociologi. Mycket talar således för att handelsforskningen skulle må bra av att breddas. 

  • 73.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Handelskluster på Ramnaslätt???: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Självklart kan jag inte låta bli att komma med ett inspel om Ramnaslätt. Det känns som en straffspark utan målvakt.

    För i Borås tidning kunde man läsa att ett helt nytt handelsområde på Ramnaslätt ska börja byggas i höst. Det ska vara ett område med 7-10 yrkesbutiker och bakom satsningen står givetvis ett fastighetsbolag. I detta fall är det Corem, som säger att de hakar på en begynnande trend som innebär att yrkesbutiker börjat göra samma sak som konsumentföretag – nämligen att placera sig i utkanten av städer. På så vis menar man att man skapar ett attraktivt kluster av specialbutiker som på så vis drar till sig liknande kunder. Enligt artikeln så tycker även etableringsansvarig i Borås stad (Daniel Göök) att det här är en bra idé och menar att Ramnaslätt lämpar sig väl för den här typen av verksamhet.

    Personligen tycker jag att det verkar helt galet och jag känner heller inte till den begynnande trenden att flytta B2B-butiker till kluster utanför stadskärnan. (det där har man väl från tid till annan alltid gjort med mediokra resultat) Hur kan Borås stad tycka att det är en bra idé att smälla upp ett nytt handelskluster som inte har någon koppling till det som redan finns där Citygross/Plantagen/Jula m.fl. ligger? Och på vilket sätt skulle ett nytt handelskluster riktat mot B2B öka attraktiviteten för staden?

            

    Jag kan oroa mig lite för att det beslut man tagit har gjort på felaktiga antaganden om externa handelsområden. Vi vet historiskt att det varit en bra investering av kommuner att transformera gammal industrimark till handelsverksamhet och vi vet att detta också lett till nya handelskoncept och format som i sin tur lockat nya företag att göra entre på marknaden.

    Men detta är kunskap som bygger på förutsättningar som inte längre gäller. Externa handelsområden har uppstått som ett svar på behovet av tillväxt inom detaljhandeln. Nu för tiden pratar fler och fler inom detaljhandeln om behovet av att inte växa utan istället konsolidera sina verksamheter, minska omsättning och öka lönsamheten. Externa handelsområden har också byggt på att konsumenter är villiga att åka en bit för att handla. Nu för tiden pratar fler och fler människor om att det är onödigt att äga en bil, man kan istället tänka sig att hyra en vid behov, unga människor tar heller inte körkort i samma takt som förut och fler pratar om konsumtionströtthet. Framgången för externhandeln kan förklaras av en lång och god konjunktur, med köpglada konsumenter och en ständigt ökad efterfrågan på sällanköpsvaror. Men vad händer när köpglädjen försvinner, när vi blir mer och mer medvetna om miljöfrågor och förändrar våra köpresor mot smartare och mer hållbara val?

    Samarbeten mellan kommuner, fastighetsbolag och handelsföretag har varit en nyckel till externhandelns utveckling, säger HuI Research i en rapport från 2012. De menar också att transformationen av gammal industrimark till externa handelsområden måste betraktas som någonting framgångsrikt. Men det var då. 2012. Nu är nu och jag tror att helt andra förutsättningar måste beaktas. För hur ska man tänka när vi vet att allt fler kunder väljer att handla på distans? När man kan köpa vad som helst, varifrån som helst i hela världen, precis när man själv vill. Och hur ska man tänka och planera vad gäller handelsetableringar när vi inte vet alls hur framtidens handel kommer att se ut? Vet vi överhuvudtaget om de välkända butiksformaten och koncepten kommer att finnas kvar? Det där är frågor som måste redas ut innan man tar beslut om att transformera industrimark till handelsverksamhet.

  • 74.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Har du slut på idéer - don't worry!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Innovationer hör ihop med mening. Det är något vi inte får glömma. Ibland tror jag att många kopplar ihop antalet idéer med innovation och ju fler idéer man har desto mer innovativ är man. Men så är det verkligen inte. Om ni lyssnar på en kollega till mig, Åsa Öberg, så kommer ni att förstå varför. Här (https://www.youtube.com/watch?v=EoXVL9fTXqw) kan ni se ett YouTube-klipp där hon och Roberto Verganti om att vi snarare blir förblindade av alla idéer än att vi har idébrist. Vårt samhälle fullständigt kryllar av idéer och många människor hör idag till det vi kallar för den kreativa klassen, snarare än arbetarklassen. Och den digitala transformationen har också bidragit till att idéer kan delas så mycket snabbare än förut. Du kan t.ex. besöka InnoCentive och posta ett problem där som genast får förslag på lösningar. Idéerna är helt gratis. Öppen innovation för att samla in idéer och synpunkter har fått stort genomslag de senaste åren. De kan generera mycket energi, och nya lösningar. Men, kanske är det inte så fruktbart att hela tiden jaga in fler och fler idéer. Ibland är det viktigt att i stället vända sig inåt och fokusera på det som verkligen betyder något. MENINGEN MED IDEERNA!

     

    För när människor använder saker så finns det alltid en mening. Ta till exempel Yankee Candle som erbjudit en annan mening med stearinljus än att det ska ge ljus; de har utvecklat produkter som avger angenäma dofter. Yankee Candle har bidragit till en enorm tillväxt av stearinljus på marknaden globalt, inte så mycket beroende på en radikal innovation, utan därför att man ändrat på meningen med ett stearinljus. Det som är fascinerande med mening är också att den tycks förändras över tid. Det som var meningsfullt för några år sedan har inte samma mening idag. Precis på samma sätt är det med delningstjänster av olika slag. Vi har alltid delat saker med varandra men det har skett i mindre skala eftersom det byggt på att vi måste känna den person vi lånar av eller lånar ut till. I takt med att vi fått digitala plattformar för delningstjänster har mängden transaktioner av delade tjänster ökat markant. Därför att det blivit möjligt, men också därför att användare ser nya meningar i att låna istället för att köpa och äga. 

  • 75.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Har ni tänkt på dörren till kyldisken?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ulla Lindberg heter en doktorand som jag handleder tillsammans med duktiga kollegor från Högskolan i Borås och Rise. Ulla har gjort en annorlunda studie om svenska livsmedelsbutiker och hur kylar/diskar med dörrar påverkar kundernas uppfattning om butiken. Hon har också tagit reda på hur konsumenter beter sig framför t.ex. mjölkdisken med dörr eller köttdisken med lock. Kanske låter det för en del av er läsare som ganska trivial forskning men då kan jag berätta för er att genom att sätta dörrar på skåp och diskar med kylda varor så sparas energi och bidrar också till att maten håller längre. Och det där är ju frågor som berör oss alla.

     

    Än så länge visar resultaten att vi konsumenter tycker att det är superviktigt med rena och fräscha dörrar och skåp men att vi också bedömer hur lätta eller svåra de är att använda (når vi upp, går dörren lätt att öppna, finns det information på disken om temperatur, blir det kö framför disken osv). Den typen av frågor kan också ställa till en del problem för kunden. För ingen gillar väl kanske att stå och vänta i kö framför mjölkdisken bara för att någon kund före oss inte har vett att flytta på sig? Svaret på den frågan är inte helt enkel. Det visar sig att en del faktiskt kan tycka att det är rätt trevligt att stå och vänta och kanske tom börjar prata med sin granne, medan däremot andra blir fullständigt galna.

            

    I studien ser vi också att det där med fräschhet och färskhet är svåra bedömningar. Kunden i butik vill att maten ska se fräsch ut och den får inte lukta – i vart fall inte för mycket. Om vi då öppnar en dörr med t.ex. ostprodukter kan vi reagera negativt om ostdoften slår emot oss. Samtidigt som vi vet att ost faktiskt ska lukta. Våra sinnen styr mycket av hur vi uppfattar en butik och då särskilt en matbutik, men kanske allra mest hur vi uppfattar produkterna som är instängda i ett skåp med dörr. På något sätt kan man säga att dofter går från att vara viktiga, till mycket viktiga till superviktiga – tack vare hur vi förvarar dem.

    Just nu håller Ulla, jag och mina kollegor Nicklas Salomonsson och Karin Wendin på att skriva en forskningsartikel om den här studien så jag ska inte avslöja allt, men jag kan i alla fall konstatera att nya och hela dörrar som är transparenta, utan ramar, rena och hela kan påverka kundens uppfattning om en produkt ganska mycket. I vart fall mer än vad vi har känt till tidigare.

  • 76.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Hjärntrusten pratar om handelns digitalisering2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Handelns digitalisering är ett fenomen som förtjänar både uppmärksamhet och förståelse. Handelns digitalisering är som tidvattnet som precis börjat stiga. Hur högt det stiger och hur länge det pågår är dock svårt att säga något om. För vi lever i förändringens tid. Vi lever i digitaliseringens tid.  Vi är ett antal forskare som under en tid valt att studera just detta fenomen, där vi försöker förstå vilka konsekvenser handelns digitalisering har för den fysiska butiken och för affärsmodellerna. Och svaren vi börjar få in är fascinerande. Det verkar som att den digitala revolutionen kommer att leda till att hela spelplanen för handeln skrivs om. Uttrycket "game changer" känns naturligt i detta sammanhang. För det är sannolikt så att digitaliseringen kommer att påverka allt: hur vi gör affärer, hur vi skriver avtal, vem vi samarbetar med, hur vi tar betalt, var vi tar betalt, vad vi säljer, vem som bär ansvar, hur vi kommunicerar, hur vi levererar, hur vi bygger butiker. Ja, listan är hur lång som helst. Effekterna av en digitaliserad handel är enorma.  Den forskning som bedrivs har sin bas vid Handelshögskolan i Göteborg och vi som arbetar tillsammans är Johan Hagberg, Catrin Lammgård, Niklas Egels-Zandén, Anna Jonsson och undertecknad. Projektet är finansierat av Handelns Utvecklingsråd.  I mitten av maj pratade Anna Jonsson på Hjärntrustens frukostseminarium om handelns digitalisering och hur hon ser att behovet av att bli en lärande organisation växer fram. Du kan läsa mer om hennes presentation här. 

    När jag som forskare och kollega lyssnar på Anna blir jag alltid lika inspirerad eftersom hon har en förmåga att sätta fingret på ömma punkter som jag tror finns hos de flesta företag. Hon påpekar ofta att nyckeln till framgång ligger i förmågan att utveckla sina medarbetare. För er som är intresserade av Ikea och deras arbete med kunskapsöverföring så kan jag rekommendera er att titta på ett avsnitt på UR som Anna medverkar i. Det hittar du här.  En slutsats som Anna drar i den här presentationen när det gäller Ikea och deras framgångshistoria är att de är duktiga på att tillvarata det man kan och att man ständigt förnyar och ökar på sin befintliga kunskap.  //Malin Sundström

  • 77.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    House of Knowledge2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det står klart att digitaliseringen kommer att förändra hela handeln, vem som samarbetar med vem, vad som är värdefullt och vad som kan prissättas, vad som säljs, hur kommunikationen ser ut, hur leveranser äger rum, hur butiker utformas och hur samhällena byggs och förändras. Listan kan göras hur lång som helst, och vi vet att effekterna av en digitaliserad handel är stora och inte enbart berör en växande e-handel. Det verkar som att den digitala revolutionen kommer att leda till att spelplanen för handeln skrivs om, där ett exempel är att det inte längre är relevant att diskutera e-handelns hot och butiksdöden. Allt är handel och vi måste se större på fenomenet och förbereda oss för en ny sorts handel, som i sin tur kommer att påverka hur våra samhällen ser ut, var vi möts och hur de offentliga rummen ser ut, men även vilka som kommer att arbeta med handel. Detta pratade bl.a. Martin Linder (Unionens ordförande) under ett seminarium på Almedalen. Något som var särskilt intressant var att han betonade kraven på specialistkompetenser, men även behovet av att investera i teknik. Det här kan man lyssna på bara några minuter in i live-sändningen via denna länk.

    Det står också klart att handelsnäringen behöver hjälp för att möjliggöra smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Handelssektorn behöver nya insikter vad gäller kärnan i hur framtidens affärer ska bedrivas. Det kan t.ex. handla om vad handeln ska ta betalt för i framtiden? Om konkurrensen blir så hård så att det enbart är de riktigt stora aktörerna som kommer att sälja produkter till de lägsta priserna, vad ska då en mindre aktörer kunna konkurrera med? Kanske kan det återigen bli relevant att ta betalt för andra saker än produkter? Förr i tiden så ansåg man t.ex. i livsmedelshandeln att det var tidsödande och ineffektivt att erbjuda manuell betjäning över disk, men nu kanske den typen av service kan bli en konkurrensfördel? Ibland kanske kunden inte vill vara så rationell och effektiv utan vill ha något annat när man handlar mat; tips, recept, råd, smakprov, samtal med andra kunder etc? Den typen av kundmöten skulle kunna vara så värdefulla så att kunderna är beredda att betala? Nu är kanske Systembolaget inte det bästa exemplet eftersom de agerar på marknaden med andra förutsättningar, men ni som besökt någon av deras butiker förstår säkert vad jag menar. Deras service, kompetens, rådgivning och kundbemötande är extraordinärt bra!

     

     

    Tack vare digitalisering o medföljande globalisering har jag under lång tid predikat för det uppenbara behovet av att starta en Tankesmedja för handelsnäringen där man tar större hänsyn till mjukare värden för konsumenter och att man också arbetar för den hållbara stadsutvecklingen och att nya typer av tjänster vävs in i framtidens handel. Om en sådan Tankesmedja skulle startas är jag säker på att många skulle vilja delta, för jag har förstått att det är många som tänker som jag. Man har en annan vision än likriktade stor-aktörer som erbjuder låga priser med tveksam kvalitet och miljöförkastliga leveranser. Man ser att handeln borde gå åt ett annat håll, men man inser också att det i så fall är dags att formulera visioner, resonera och diskutera kring innovation för handel och driva frågor som gör att handeln utvecklas till ett fenomen som är bra för de många människorna. En sådan Tankesmedja skulle t.ex. kunna ha namnet House of Knowledge och ligga i Borås. Håller ni inte med mig?!

  • 78.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Hur mycket är en "Like" värd?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Blir du också glad över många ”Likes” på din FB-sida? Men hur glad blir du? Och hur mycket är det värt i pengar? Dum fråga kanske, men många företag kämpar faktiskt med den frågan. Och det är en problematik som är efterfrågad och välkommen tycker jag. För den bidrar också till att handeln börjar inse att branschen inte kan vara något annat än hur den mäts. Och historiskt och i dagsläget har handel mätts i omsättning. Men nu börjar man alltså att fundera över andra mått. Hurra säger jag!!

    Antalet ”Likes” ett företag får på ett inlägg kan ha en bäring på hur mycket kunder och potentiella kunder verkligen tycker om företaget i fråga. Och med det resonemanget kan det således handla om lojalitet, men inte i form av hur mycket kunden köper eller hur ofta kunden köper, utan just i form av vad kunden känner. Men, lojalitetsbegreppet utifrån de känslomässiga aspekterna, som är nära kopplade till attityd, kan vara väldigt svårt att mäta.  I en digitaliserad kontext med nya kommunikationskanaler och former kan det vara relevant att ta hänsyn till ”influencers” och ”referral power”, vilket i sin tur kan leda till att företag mäter delningar, taggar, bilder, antal skapade communities, bloggläsningar, poddspelningar etc. Det kan också vara relevant att försöka förstå och beskriva de känslor som ovan beskrivna aktiviteter leder till hos individen, något som kan mätas t.ex. i hur en bild eller en länk värderas av mottagaren (emojis). Den typen av breddning av lojalitetsbegreppet kan vara ett bra komplement till återköpsfrekvens och antal kundklubbsmedlemmar och kommer på sikt att stärka handelns kunskaper om sina kunder.

    En annan fråga för konsumenter i takt med ökad digitalisering och fler val för kunder är vilken typ av motprestation som man förväntar sig av ett företag om de väljer att ingå en relation. Är det alltid en bonus eller ett rackarns bra erbjudande vi vill ha? Finns det inte andra värden? Som tidsbesparing, funktionalitet och användarvänlighet. Vi vill bli belönade men troligen kan själva belöningen ta sig andra uttryck än den rent finansiella. Där tror jag att det finns mycket kvar att ta reda på.

            

    Ta till exempel företaget Junkyard som uppmuntrar kunder att skicka in bilder på sig själva med kläder de köpt hos dem. Junkyard belönar därefter kundernas engagemang genom att de får tävla om varor för 10.000 kr. I detta fall blir relationen mellan kund och företag mer en fråga om att uppmuntra kunden att utmana sig för att därmed ha möjligheten att erhålla en belöning. Detta till skillnad från företag som börjar med en belöning i form av till exempel en rabatt utan att kunden förväntas engagera sig för att få den. Detta illustrerar olika sätt att betrakta kunden: antingen som nyfiken och i behov av stimulans och deltagande eller som en passiv mottagare av lockelser.

  • 79.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Hur tänkte Borås City här?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag reagerade instinktivt och hoppade till av en annons i BT för ett tag sedan. Instinktivt därför att jag vet hur många kristna människor reagerar på annonsens uttryck och budskap. I annonsen marknadsför man shopping som en aktivitet som man kan välja, förutom att gå i kyrkan på söndagar. Men det är lätt att tolka bilden både ironiskt och föraktfullt. Särskilt med tanke på bilden som visar en ensam präst vid altaret som sitter på golvet och håller sig om knäna.

     

     

    För flera år sedan gjordes en rapport om öppettider i Knalleland, som visade att kunderna var nöjda med de tider som förelåg, även om det var önskvärt att förlänga dem. Jag har också flera gånger kommenterat och haft synpunkter på detaljhandelns öppettider och menat att handeln måste anpassa sig efter människors vanor. Vill man ha kunder i sina butiker så måste man också vara tillgänglig när människor är lediga. Av det skälet tycker jag att utökade öppettider på helger är bra. Jag ser också gärna att butikerna väljer att ha öppet längre på kvällarna och kanske struntar att ha öppet på vardagar under tider då ingen ändå är på stan. Men jag är inte alls förtjust i hur Borås City har valt att kommunicera sitt beslut om söndagsöppet eftersom det är både klumpigt, föraktfullt och vittnar om dåligt omdöme. I mitt stilla sinne undrar jag vad som skulle hänt om samma annons hade haft en imam eller en rabbi på bild?

  • 80.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Hållbar utveckling och handel2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ibland kan handel påverka samhället negativt genom att erbjuda produkter som gör att den "onödiga" konsumtionen ökar. Av det skälet är det vanligt att beskylla handelsbranschen för att vara en pådrivande kraft till ett ohållbart konsumtionssamhälle. Men en sådan bild är inte rättvisande och behöver belysas, inte minst med tanke på hur konsumenternas beteende ser ut. För diskussionen kring konsumtion som bra eller dåligt pågår ständigt. Att köpa och konsumera i en ständigt ökande takt är naturligtvis inte bra för någon eller något. Och vi svenskar har mer prylar än vad vi någonsin kan behöva. Men vilket ansvar bär konsumenten själv för en sådan situation? Vilket ansvar har handelsföretagen? Och - vilket ansvar bär samhället? Det är intressanta frågor att fundera kring. 

    I den här bloggen ger jag några exempel på hur handeln hanterar sitt ansvar för ett hållbart samhälle, och lämnar de negativa effekterna åt sidan. För det kan vara bra att ibland se till det som är fungerande och positivt, istället för att koncentrera sig på det som är dåligt. Handeln är en del av konsumtionssamhället men bidrar till hållbarhet på olika sätt: 

    • Utan en fungerande handel är det svårt att ha ett välfärdssamhälle. Det gäller särskilt dagligvaruhandeln där en livsmedelsbutik kan vara avgörande för mindre samhällens överlevnad.

    Handeln, och då specifikt dagligvaruhandeln, bidrar till hållbarhet genom att ta ett förlängt producentansvar. Tänk på returhanteringssystemet i livsmedelsaffärer som vi svenskar vant oss vid. Det är Returpack som återvinner glas, burkar och flaskor. En verksamhet som ägs av Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelshandlarna och Sveriges Bryggerier.

    Handeln som fenomen fungerar ofta som en stabiliserande kraft och sektorn bygger tillit och förtroende mellan kunder, leverantörer, tillverkare och transportörer. Det är ofta via handel som länder kopplas samman och skapar lokala mötesplatser. 

    Handeln bidrar till att minska stigmatisering och segregation och kan göra så att människor vill stanna kvar på en ort. 

    • Handelssektorn medverkar till en mer hållbar livsstil och erbjuder konsumenter ekologiska produkter och har ett målmedvetet arbete vad gäller hållbarhet, inte minst med tanke på arbetsförhållanden i producerande länder och då särskilt inom modehandeln. Många av våra svenska modekedjor är engagerade i hållbarhetsfrågor och stödjer projekt.

    Handelsnäringen bidrar med kunskap till producerande företag eftersom branschen är duktig på konsumentinsikt och vet vad kunderna vill ha, hur de beter sig och hur de fattar sina köpbeslut. På så vis blir handeln en kunskapsbrygga mellan användare och tillverkare. Det är inte ovanligt att handeln också tar fram egna varumärken. 

  • 81.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    I Borås kan många bekanta sig med forskning: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Kanske vet ni hur det är när man har ett ”skötebarn”? Något som man skapat och som man är otroligt stolt över, som man gläds åt i varje framgång och gråter med när det går motigt. Jag har ett sådant barn. Det heter Handelslabbet och är en del av forskningsmiljön vid Swedish Institute for Innovative Retailing (SIIR) på Högskolan i Borås. Handelslabbet är ett forskningslabb där man försöker visa hur framtidens handel kan komma att gestalta sig. I labbet visas olika typer av digitala tekniker som kan höja värdet för kunden, som kan hjälpa till att förstå hur kunder beter sig osv.

    När vi startade labbet för några år sedan var det många som skakade på huvudet och menade att det inte skulle vara möjligt att få till en sådan miljö. Det skulle kosta alldeles för mycket pengar, det skulle stå oanvänt och det skulle inte på något sätt bidra till en stark forskningsmiljö. Med facit i hand kan jag konstatera att belackarna hade fel på alla punkter. Handelslabbet i sin nuvarande utformning drar massvis med besökare och de som kommer har verkligen olika bakgrund och erfarenhet. Det kan vara allt från ledningsgrupper, styrelser, butikschefer, handelsanställda, industritekniker, programmerare, gästforskare, politiker, kungligheter, föreningar och skolelever.

    För bara några dagar sedan hade Handelslabbet besök av en grupp sjätteklassare som fick en visning av labbkoordinator Camilla Carlsson. Nedan kan ni se när Camilla förevisar hur en mobil app fungerar i kombination med varor på hyllan. Vi har också olika typer av eyetracking-teknik som många är intresserade av att lära sig mer kring.

  • 82.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    I have a dream: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    ”Vågar Borås gå från ett nyskapande företagsklimat till ett verkligt revolutionerande?” Det är en fråga som Valdemar Lönnroth lite provocerande ställer i Borås Tidning den 14 maj. Mitt svar är att vi måste ta ett sådant steg!! Och för att göra det krävs en vision. En vision som tydligt visar vart man är på väg, varför man vill dit och vad man ska åstadkomma. Jag och många i mitt yrkesnätverk delar på en dröm, som jag tycker snart borde vara dags att formulera till något konkret. För det är dags att börja ta handeln på allvar. Det de människor som hävdar att långt före det att Google formulerade sin vision om att ”doing anything and everything that will make your life easier, more convenient and less overwhelming”, så har framgångsrik handel drivits av liknande skäl. Men det är det inte alla som håller med om. Jag tycker att det är dags att sluta se ner på ”rika köpmän” som skor sig på konsumenternas bekostnad. Dags att avvisa myten om att det är enkelt att vara handlare och slappt att jobba i butik eller med e-handel och att där bara finns ”enkla jobb”. Och det är framför allt dags att ge handeln den plats i samhället som näringen förtjänar. Handeln behöver ges möjligheter att utvecklas och bli ännu mer innovativ, och det är ett grannlaga arbete som inte görs av sig självt.

    Idag är handeln en av de största privata näringarna i Sverige och sysselsätter cirka en halv miljon personer och står för ca tio procent av Sveriges BNP (Svensk Handel, 2014). Handelsnäringen består till stor del av små eller medelstora företag och skär igenom olika sektorer samt engagerar en mångfald av aktörer och är tillsammans med varuproducerande industriföretag en starkt bidragande kraft till sysselsättning och tillväxt (Sundström & Reynolds, 2014). Samtidigt har handeln sina problem som t.ex. en ganska låg utbildningsnivå, många deltidsanställda, mycket stress, många små företag som har svårt att klara sig lönsamhetsmässigt. Och så har branschen påverkats enormt av digitaliseringen! Det står klart att digitaliseringen kommer att förändra hur affärer görs, hur avtal skrivs, vem som samarbetar med vem, hur betalningar görs, vad som är värdefullt och vad som kan prissättas, vad som säljs, vilken typ av arbete som utförs inom handeln, hur kommunikationen ser ut, hur leveranser äger rum, hur butiker utformas och hur samhällena byggs och förändras. Listan kan göras hur lång som helst, och vi vet att effekterna av en digitaliserad handel är stora och inte enbart berör en växande e-handel. Det verkar som att den digitala revolutionen kommer att leda till att spelplanen för handeln skrivs om (Jonsson et al., 2015), där ett exempel är att det inte längre finns någon poäng att skilja på e-handel och fysisk handel. Allt är handel. Men handelsnäringen är en omogen bransch vad gäller forskning och behöver stärkas upp (Handelsrådet, 2016) för att möjliggöra smart, hållbar och inkluderande tillväxt.

    Av det skälet vill jag att Västsverige ska bli världsledande i handelsinnovationer och på så vis stärka det regionala styrkeområdet handel. Det var ju faktisk vi i denna region som kunde mest om handel tidigare, det var vi som bedrev handel, det var här Knallen som fenomen uppstod. Det var i Sjuhärad som förläggarna drev sin verksamhet och lade ut arbete på kringliggande bönder och gårdar. Det är i Västsverige som handelns nav borde vara som tydligast. Ett annat skäl till att vi borde bli världsledande i handelsinnovationer är för att bli bättre på att stärka små och medelstora företags kunskap och konkurrenskraft samtidigt som vi måste försäkra oss om en hållbar stadsutveckling och att nya typer av sysselsättning skapas. Genom att bli världsledande i Västsverige så kan vi också stärka profilen internationellt och lyfta fram centrumbildningen Swedish Institute for Innovative Retailing (SIIR), vid Högskolan i Borås. Då kommer mycket annat av sig självt. Vi lockar till oss mer internationell kompetens, nytt kapital och nya internationella samarbetspartners, samtidigt som vi kan anställa fler doktorander inom handel och IT.

            

    Och det som måste göras är att bygga en dröm, en vision. En vision som säger att vi i Västra Götaland ska ha en innovationsplats för handel där forskning och innovation är det nav som driver nya idéer och där näringsliv, forskare och studenter möts och utvecklar nya affärsmodeller och innovationer baserad på digital teknik och ny marknadslogik. Tanken med en innovationsplats för handeln kan enklast beskrivas som en anpassningsbar öppen forskningsmiljö baserad på aktiviteter (LivingLab , MakeIt och socialt entreprenörskap), där möjlighet att överföra kunskap mellan studenter, forskare och näringsliv stimuleras maximalt. På denna plats ska det vara ”verkstad”, där ska skapas, där ska pratas, där ska investeras och där ska rekryteras. Platsen (d.v.s. det fysiska rummet) skall självklart bidra till att bygga starka och långsiktiga relationer där näringslivet naturligt använder platsen för att hitta morgondagens arbetskraft och för att samproducera med forskare, men även för att lättare hitta finansiering till innovationer. Visionen innebär också att vi ska skapa partnersamarbeten som t.ex. utvecklar Artificiell intelligens och robotteknik för handeln, hållbara och intelligenta leveranssätt, nya handelsformat anpassad för såväl förtätade stadskärnor som glesbygd, nya affärsmodeller m.m. och tar utgångspunkt i en logik som bygger på ”sharing-is-caring” och som dramatiskt ökar värdet av individuella idéer. Eller vad sägs om att utveckla framtidens 3D-skrivare där kunden kan rita sin produkt och få den ”utskriven”? Eller virtuella och interaktiva varumärkesfans som möter kunderna i form av hologram? Eller varför inte skapandet av individuella kunddatabaser, databaser som individerna äger själva, där man samlar viktig information om sig själv och delar informationen med de aktörer som man själv väljer. Men bara för ögonblicket. I dagsläget pågår ju precis det omvända; aktörer samlar information om individen och använder den på ett sätt som individen har svårt att kontrollera.

    Något annat som visionen för med sig är att innovationsplatsen måste inrymma möjligheter för sensoriska tester. I regionen finns åtskilliga företag som är duktiga på ljud, ljus, doft, teknik, design, etc. och de måste också få rum i denna mötesplats. Handel är väldigt ofta något konkret, något vi ser och något vi kan ta på. Även denna del måste utvecklas för genom sådan kunskap kan vi skapa helt nya butiksmiljöer. Miljöer som snabbt skiftar sinnesstämning på besökarna med hjälp av digitala väggar och tak, belysning som anpassas till varje individuell besökare, ljudmiljöer som med hjälp av mindfulness-strukturer bidrar till mindre stress. Eller produkter i 3D där den virtuella kunden kan prova, känna och klämma. Även här är listan på innovationer oändlig och möjligheterna enorma.

    Men givetvis har en sådan här vision en prislapp. Det kommer att krävas kapital för en sådan investering. Det kommer att krävas engagemang. Det kommer att behövas en tydlig förståelse och insikt bland medborgarna om varför det här är viktigt. Det senare har jag under lång tid arbetat träget med. Jag har i många olika sammanhang lyfta fram handelns betydelse, hur viktigt det är att vi har en fungerande handel för att kunna leva bra liv och den typen av arbete kommer jag att fortsätta med. För utan framgångsrik handel mår vi inte bra. När det inte finns några livsmedelsbutiker på landsbygden uppstår problem. När vi inte kan köpa det vi behöver eller få hjälp med produkter, returer etc så uppstår problem. Utan blomstrande handel blir samhället mindre säkert, de naturliga mötesplatserna minskar, arbetstillfällen försvinner, priserna blir högre, kvaliteten med stor sannolikhet lägre, utanförskapet ökar för de utsatta. Även här är listan lång.

    Var innovationsplatsen ska ligga rent fysiskt har jag inga tankar om så här långt. Inte mer än att den ska finnas i Borås:-) Vem som ska investera i visionen vet jag inte riktigt heller – än. Men det finns en dröm. Det finns en vision. Och den borde vi alla hjälpas åt att ta hela vägen!!

    Med detta sagt, så önskar jag alla bloggläsare och övriga kloka och fina människor där ute en riktigt fin midsommar!

  • 83.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Igår förändrade IKEA allt!: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    IKEA startade med idén att genom att låta kunderna göra en del av jobbet (åka till varuhuset, transportera platta paket hem och därefter montera möblerna) kunna erbjuda människor möbler till ett pris som de flesta har råd med. Fortsättningen på den idén känner väl alla till och vi har vant oss vid de stora varuhus-koncepten dit vi tar oss med bil, där vi spenderar flera timmar och där vi tittar, trängs, frågar, prövar, plockar varor från lagerhyllor, lastar på kundvagnar, står i kassaköer, äter varmkorv, packar bilen full etc etc. Men tiderna förändras och värdering av vad som är de viktigaste och mest kritiska resurserna för oss konsumenter har ändrats. Idag lider många konsumenter enorm brist på både tid och energi. Vi hinner inte. Vi orkar inte. Vi vill att allt ska gå snabbt, att lösningar finns nära eller bekvämt till hands, att ”någon annan” sköter transport och montering. I en sådan värld kan man också räkna ut att till och med en gigant som IKEA måste förbättra sig. Och nu ser vi att det sker, åtminstone i Stockholm. Igår förändrade IKEA allt! Det kan man bl.a. läsa om i Veckans Affärer, men det finns som ni förstår otroligt många fler källor som noterat och skrivit om det nya pop-up-butiken som IKEA öppnade i fredags och som kommer att finnas i 6 månader på Regeringsgatan i huvudstaden.

    Jag hade sååå gärna velat vara med vid öppningen, men fick nöja mig med att i ett 2-dagars forskarseminarium ha den stora äran att sitta bredvid Hans Gårlin, Country CMO Manager på IKEA. Och det var inte så illa det heller:-) Jag fick lite löpande rapporter om hur det gick första dagen och kunde snabbt inse att den här invigningen var ovanligt lyckad. Det bokades tydligen köksplaneringar för fullt och Stockholmarna trängdes i pop-upen.

    För handen på hjärtat – att vara storstadsbo där man prioriterar kollektivtrafik, elcykel eller promenader i sin vardag, så är det inte helt enkelt att lösa drömmen om ett nytt kök eller en köksrenovering. Fram tills nu måste man på något sätt ta sig ut till de områden där bygg- och fackhandel traditionellt är placerade, man måste hyra bil och släp, man måste lösa parkeringen utanför hemmet (vilket kan vara en mardröm om man bor i stan) och ibland tillkommer också problemet att man kanske inte ens har körkort. Hur gör man då?

            

    Sådana frågor har IKEA klurat på och insett att man måste utveckla andra butiksformat som också står upp för iden om att finnas till för de många människorna. Så här har vi pop-up-butiken! Just nu i ett temporärt format, men även den tidsaspekten tycker jag om och hyllar. För människor är snabbrörliga och handeln måste hänga med. Handeln måste finnas där människor finns och erbjuda rum för möten, dialog, rådgivning och beställning. Handeln måste också vara med och utveckla lösningar för konsumentens logistikproblem. Men handeln måste INTE göra det genom att fylla de fysiska rummen med varor, de kan stå kvar i lagrena, tills vi vet att någon kund verkligen vill köpa varan. Då kan transporten ske. Det DÄR är en idé som stämmer så väl med hur vi kan ana att framtidens handel kommer att se ut: smart, relevant, personlig, effektiv, miljövänlig och mer hållbar. Det enda kruxet är att kunderna får lära sig att vänta lite lite grann på sina varor. Men det kan man väl stå ut med? För det gör vi ju med e-handel. E-handel.se kallar till och med IKEAS pop-up för en e-handelspopup, vilket är lite småkul tycker jag.

     

    Nu kanske någon tänker att jag ganska okritiskt gör reklam för IKEA och deras nya format, och till viss del gör jag faktiskt det. Men givetvis finns det problematik förknippat med att jätten IKEA sticker ut hakan så här. Andra aktörer heminrednings- och möbelbranschen kan få konkurrens (eller ännu starkare konkurrens menar jag), kunder i andra delar av landet kan känna sig svikna (de vill också ha en pop-up-butik nära), pop-up kunderna kan tycka att IKEA.s sortiment är för smalt i butiken, att IKEA inte erbjuder ALLT online osv. Denna form av kritik väller in på IKEA.s Facebook just nu, men balanseras också upp av mer positiva kommentarer. Det jag kan få ut av att besöka FB är att vi människor tycker olika. Men jag håller ändå fast vid att det IKEA gjorde igår kommer att förändra allt inom handel.

     

    Fast det kommer givetvis att ta ett tag… Särskilt om man betänker hur svenska kommuner lite överallt i landet tänker och resonerar just nu om detaljhandel. Och i skenet av IKEA.s pop-up invigning igår, framstår idén om ett handelskluster på Ramnaslätt i Borås än mer oförståeligt.

  • 84.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    IKEA goes all in: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Så var det då klart. I dagens Market kan man läsa att Ikea väljer att lägga hela sitt sortiment online fr.o.m i sommar. Det innebär att konsumenter kan handla IKEA-varor oavsett var vi bor någonstans och vi kan handla när det passar oss. Dessutom lovar Ikea att förbättra leveransvillkoren och dessutom erbjuda kompletteringstjänster som t.ex. att få varorna monterade direkt i kundens hem, s.k. ”monteringsservice”. Och återigen slås jag av tanken: ”varför ska kunden överhuvudtaget besöka den fysiska butiken när man kan ta del av precis samma erbjudande hemifrån?”. Priset säger säkert någon. Det borde rimligen vara dyrare att köpa online än att själv ta sig till butiken och välja sina varor. Hur prismodellen för e-handeln på Ikea kommer att se ut vet vi ju inte riktigt än, men med tanke på den historik som Ikea har vad gäller prissättning skulle det förvåna mig om varorna blir särskilt mycket dyrare. Frågan är vad som blir dyrare och vad kunden ska betala? Det ska bli spännande att se hur deras affärsmodell är sammansatt vad gäller pris på leverans och annan kringservice.

    Det ska också bli spännande att följa Ikeas utveckling av butiksformaten. En inte så vild gissning är att butiksytorna kommer att minska (i vart fall säljytorna) och att det kommer att satsas mycket mer på inspiration i samband med att varorna exponeras. Har konsumenten tur så kanske vi också kommer att få möta fler serviceerbjudanden i butiken, som personlig styling av hemmet, belysningsdesign etc. Ett är i alla fall säkert – svenskarna kommer att få möta ett Ikea i transformation och förändring.

  • 85.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. Handelsrådet.
    Initiativ för att stärka handeln: En strategisk forskningsagenda2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Arbetet med den här agendan initierades av dåvarande Handelns Utvecklingsråd, vars verksamhet numera ingår i Handelsrådet, och genom­ fördes i samverkan med många olika aktörer inom handelsnäringen och akademin för att skapa en utgångspunkt för arbetet med handelsnäringen och handelsforskningen. I inledningen av processen formulerades den vision som vägledde det vidare arbetet med agendan: Utveckla handelsnäringen med hjälp av forskning samt öka kunskapsöverföringen och interaktionen mellan akademi och praktik för att stärka företag och medarbetare inom handeln samt samhället i stort. 

    Fem initiativ för att stärka handelsnäringen genom forskning

    Handelsnäringen är en viktig del av det svenska näringslivet, samhället och arbetsmarknaden. Forskningen inom handelsområdet är dock eftersatt och kan utvecklas och förbättras till nytta för både handelns företag och anställda, konsumenter och samhället i stort. Med ny kunskap kan näringen bli mer effektiv och lönsam, skapa en god arbetsmiljö samt bidra

    till ett hållbart samhälle.

    Idag är kopplingen mellan handelsföretag och akademin relativt svag och för att forskningen ska bli mer användbar och tillämpas i praktiken behöver kontaktytorna och kunskaps­ överföringen ökas och förbättras.

    Forskning inom handel behöver en ökad finansiering för att ha möjlighet att utvecklas och bli bättre vilket kräver att finansiärerna av forskning förstår handelns särskilda förutsättningar. 

    Staten måste också se nyttan av, och ta ett ansvar för, att öka finansieringen av handels­ forskning, bland annat genom en ökad tilldelning från de statliga forskningsråden.

    Handelsforskningens kvalitet och excellens inom akademin behöver stärkas och förbättras genom fler internationella samarbeten och publiceringar i akademiska tidskrifter.

    Detta kan sammanfattas i fem initiativ:

    • Insikt – vikten och betydelsen av handelsforskning för att öka konkurrenskraften hos handelsnäringen måste tydliggöras och spridas.

    • Samverkan – det behövs mer samarbeten mellan handelsnäringen, dess företag och anställda, och akademin både när det gäller forskning och högre utbildning samt mellan forskare inom olika discipliner.

    • Tillämpning – kontakten mellan handelsnäringen och akademin måste öka för att få fram nyttan av forskningen.

    • Finansiering – det krävs mer resurser och ökade forskningsmedel till handelsforskning.

    • Excellens – strukturer som ökar och förbättrar kvaliteten på svensk handelsforskning

      behöver skapas.

      Åtta forskningsområden inom handel

      Handeln ställs ständigt inför nya utmaningar. Forskning kan på många av dessa områden bidra med kunskap och hjälp till lösningar och innovationer som förbättrar handelsföretagens och dess anställdas villkor samt bidra till samhället i stort. De områden som identifierats i agendan är:

      • Teknik och kommersiella lösningar. • Arbetsmiljö och säkerhet. • Arbetsmarknad och omställning. • Samhällsbyggande och etablering. • Konsumentbeteende och kunderbjudande. • Varudistribution och logistik.

      • Branschglidning och nya tjänster. • Hållbarhet och etik.

      Med forskning på dessa områden som grund kan handeln möta utmaningar som demografiska förändringar, globalisering, digitalisering och hållbarhet. 

      Vägen framåt

      Agendan avslutas med en handlingsplan med förslag på åtgärder som branschens aktörer och akademin gemensamt behöver ta tag i för att bidra till nyttan och utvecklingen av handels­ forskningen i Sverige. Samverkan är en mycket viktig del i detta arbete. Tillsammans kan handelsnäringens aktörer, forskare, stat och myndigheter, forskningsfinansiärer av olika slag, branschorganisationer, arbetsgivar­ och arbetstagarorganisationer skapa förutsättningar för ett fruktbart utbyte mellan handelns företag och dess anställda och forskare inom handelsfältet.

      I dialog kan forskningen bli mer relevant och tillsammans kan finansieringen ökas för att skapa goda strukturer för en långsiktigt excellent forskning som stärker handelsnäringen. 

  • 86.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Initiativ för att stärka handeln: En strategisk forskningsagenda2016Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Arbetet med den här agendan initierades av dåvarande Handelns Utvecklingsråd, vars verksamhet numera ingår i Handelsrådet, och genomfördes i samverkan med många olika aktörer inom handelsnäringen och akademin för att skapa en utgångspunkt för arbetet med handelsnäringen och handelsforskningen. I inledningen av processen formulerades den vision som vägledde det vidare arbetet med agendan: Utveckla handelsnäringen med hjälp av forskning samt öka kunskapsöverföringen och interaktionen mellan akademi och praktik för att stärka företag och medarbetare inom handeln samt samhället i stort.

    Fem initiativ för att stärka handelsnäringen genom forskning Handelsnäringen är en viktig del av det svenska näringslivet, samhället och arbetsmarknaden. Forskningen inom handelsområdet är dock eftersatt och kan utvecklas och förbättras till nytta för både handelns företag och anställda, konsumenter och samhället i stort. Med ny kunskap kan näringen bli mer effektiv och lönsam, skapa en god arbetsmiljö samt bidra till ett hållbart samhälle. Idag är kopplingen mellan handelsföretag och akademin relativt svag och för att forskningen ska bli mer användbar och tillämpas i praktiken behöver kontaktytorna och kunskapsöverföringen ökas och förbättras.  Forskning inom handel behöver en ökad finansiering för att ha möjlighet att utvecklas och bli bättre vilket kräver att finansiärerna av forskning förstår handelns särskilda förutsättningar.

    Staten måste också se nyttan av, och ta ett ansvar för, att öka finansieringen av handelsforskning, bland annat genom en ökad tilldelning från de statliga forskningsråden. Handelsforskningens kvalitet och excellens inom akademin behöver stärkas och förbättras genom fler internationella samarbeten och publiceringar i akademiska tidskrifter. Detta kan sammanfattas i fem initiativ:

    Insikt – vikten och betydelsen av handelsforskning för att öka konkurrenskraften hos handelsnäringen måste tydliggöras och spridas.

    Samverkan – det behövs mer samarbeten mellan handelsnäringen, dess företag och anställda, och akademin både när det gäller forskning och högre utbildning samt mellan forskare inom olika discipliner.

    Tillämpning – kontakten mellan handelsnäringen och akademin måste öka för att få fram nyttan av forskningen.

    Finansiering – det krävs mer resurser och ökade forskningsmedel till handelsforskning.

    Excellens – strukturer som ökar och förbättrar kvaliteten på svensk handelsforskning behöver skapas.

    Åtta forskningsområden inom handel

    Handeln ställs ständigt inför nya utmaningar. Forskning kan på många av dessa områden bidra med kunskap och hjälp till lösningar och innovationer som förbättrar handelsföretagens och dess anställdas villkor samt bidra till samhället i stort. De områden som identifierats i agendan är:

    • Teknik och kommersiella lösningar.

    • Arbetsmiljö och säkerhet.

    • Arbetsmarknad och omställning.

    • Samhällsbyggande och etablering.

    • Konsumentbeteende och kunderbjudande.

    • Varudistribution och logistik.

    • Branschglidning och nya tjänster.

    • Hållbarhet och etik.

    Med forskning på dessa områden som grund kan handeln möta utmaningar som demografiska förändringar, globalisering, digitalisering och hållbarhet.

    Vägen framåt

    Agendan avslutas med en handlingsplan med förslag på åtgärder som branschens aktörer och akademin gemensamt behöver ta tag i för att bidra till nyttan och utvecklingen av handelsforskningen i Sverige. Samverkan är en mycket viktig del i detta arbete. Tillsammans kan handelsnäringens aktörer, forskare, stat och myndigheter, forskningsfinansiärer av olika slag, branschorganisationer, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer skapa förutsättningar för ett fruktbart utbyte mellan handelns företag och dess anställda och forskare inom handelsfältet. I dialog kan forskningen bli mer relevant och tillsammans kan finansieringen ökas för att skapa goda strukturer för en långsiktigt excellent forskning som stärker handelsnäringen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 87.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Internationell konkurrens hotar svensk handel: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Handelsanställdas förbund släppte i dagarna en intressant rapport om utländsk e-handel. För alla som intresserar sig för handelsfrågor är den ett måste att läsa tycker jag. För den ifrågasätter rimligheten i att andelen e-handelsköp från utlandet skulle utgöra cirka 300 miljarder år 2025, något som en klassisk regressionsanalys visar. Men rent krasst, utan en massa invändningar och ”om”, så är det faktiskt så det ser ut. Åtminstone tänker jag så. För fortsätter utländsk e-handel att växa med 38 % per år och den svenska e-handeln backar, allt annat lika, då innebär det att utländsk e-handel utgör nästan 1/3 av total detaljhandel i Sverige! Detta menar Handelsanställdas förbund är befängt, eller åtminstone långsökt. Jag är inte så säker på det. Men jag är å andra sidan inte tvärsäker på det motsatta.

     

    Och i ljuset av ett scenario där vi år 2025 har en utländsk e-handelsandel motsvarande 1/3 av all detaljhandel, så borde också diskussioner om svensk e-handel v.s. butikshandel vara ganska ointressant. Den viktiga frågan börjar mer och mer handla om hur svensk handel (oavsett kanal) kan bemöta den internationella konkurrensen (oavsett kanal). Och om problemet formuleras på detta sätt, då blir det också relevant att fundera över hur  svenska handelsföretag samverkar för att gemensamt bli en stark aktör gentemot de internationella. I denna fråga tycker jag att Handelsanställdas förbund agerar förtjänstfullt då de lyfter frågan om internationell konkurrens. Och jag håller med om deras slutsatser som t.ex. betonar vikten av den fysiska handelns funktion i köpprocessen där också e-handel har en naturlig plats. Modern handel är ett fenomen som inte håller isär fysisk handel och distanshandel och det kan vara farligt för den svenska handelsnäringen att välja sida. Allt är handel och gemensamt måste näringen närma sig den stora utmaningen: konkurrensen från globala aktörer och utländska företag.

            

    Däremot är jag inte så säker på att deras andra slutsatser är korrekta. Nämligen att svenska handelsföretag måste förändra sin organisation, sina marknadsföringsstrategier, sin marknadsnisch och sitt utbud. Jag tror att ett bättre recept är att investera i ett rejält kompetenslyft bland medarbetare och managers. Det behövs mycket mer kunskap om hur den moderna konsumenten fungerar i ett digitaliserat samhälle och det behövs definitivt specialistkunskaper som kan bidra till innovationer av olika slag.

    Eller så slår vi oss helt enkelt till ro med att låta de utländska aktörerna sköta om det mesta av vår detaljhandel, möjligen då med undantag för livsmedelshandeln. Det lär bli svårt (men helt säkert inte omöjligt) att lyckas med leveranser av färskvaror. I ett sådant samhälle lär vi upptäcka att de naturliga mötesplatserna kommer att förändras, rörelsemönster och sociala interaktioner påverkas, trygghet och säkert förändras negativt och färre arbetsmöjligheter.

  • 88.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Investera i kompetens2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Handeln har en stabil tillväxt. Det känns tryggt för någon som vurmar om svensk handel och som vill att handeln ska finnas kvar. Men den känslan byts snart ut till oro när man inser att handelns lönsamhet sjunker. I vart fall är det vad Jonas Arnberg på Svensk Handel visar. I förra veckan var Jonas en av föreläsarna på Handelsfastigheter 2015 och jag lyssnade med stort intresse när han drog sin analys om just lönsamhet som bl.a. visar att sällanköpshandeln har en mycket negativ lönsamhetsutveckling, medan dagligvaruhandeln står sig hyfsat.  När det gäller specifika branscher inom handeln finns säkert särskilda utmaningar, även dem ofta kopplade till lönsamhet, men ibland också till kreativitet och design. För ett tag sedan deltog vi på SIIR i en paneldebatt på Stockholm Design Talks: Butik 2020 - utmaningar och möjligheter inom framtidens möbelhandel. För er som är nyfikna så kan ni gå in och se den här diskussionen i efterhand. Det gör du här.  Gunnar Ström har en viktig poäng i den här debatten när han säger att vi framtiden måste investera mycket mer i handelsanställda, satsa på kompetensförstärkning och utveckla det personliga servicemötet. Han gjorde en intressant poäng av det här när han berättade om en VD och en personalchef som diskuterade kompetensutbildning och där personalchefen sa: Vad händer om vi investerar pengar i att utbilda vår personal och så slutar dom? Då svarade den kloka VD.n - vad händer om vi inte investerar och de väljer att stanna?

    Kloka ord som leder till eftertanke så här en fredag.  Trevlig helg alla//Malin 

  • 89.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Jag ryser i hela kroppen – så rätt i tiden: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Idag offentliggjordes regeringens planer på en nationell testbädd för framtidens elfordon. Och jag ryser av välbehag i hela kroppen, eftersom det jag hörde och det jag kan läsa hittills om planerna ligger så rätt i tiden. De vill utveckla ett samarbete mellan forskning och näringsliv, där man tillsammans investerar i ett testcentrum för olika former av elfordon. Breda samarbeten är det centrala och stämmer så väl mot min och många andras uppfattning att framtidens utmaningar bäst hanteras tillsammans. Det är dags att använda konkurrenskraft på ett annat sätt än förut och inte vara rädd för att dela idéer och kompetenser. Men samtidigt är jag orolig att planerna för en nationell testbädd kanske grundar sig på en gammal logik, och för att de som idag är ledande i branschen inte ser att ”sociologi är viktigare än teknik” (Alexander Bard). För att utveckla framtidens fordon kan det vara avgörande att man börjar med frågor som t.ex. ”vad är ett fordon”, ”vilka uppgifter löser fordon”, ”varför ska vi använda fordon”? Lite mer teoretiskt innebär sådana frågor att vi också måste forska utifrån den samhällsvetenskapliga sidan, d.v.s. organisationerna, ekonomin och maktfördelningen runt tekniken.

    Och om vi tänker så blir det också klart att det behövs andra typer av tänkare på en sådan testbädd än enbart forskare och industritekniker. Det behövs samhällsvetare, men också vanliga unga människor. Det behövs originella personer, som tänker bortanför traditionen.

    Den 4 januari 2017 skrev Alexander Bard på Twitter följande: ”Mark my words! 2017 will be the year when shops start closing down on a massive scale due to the online shopping tsunami. Get out now!”

            

    Hur rätt han har i detta påstående kan vi inte veta än, men utvecklingen so far, tyder nog på att det finns en viss sanning i vad Bard säger. För sättet att handla på ändrar sig ganska snabbt och tvingar fram radikalt nya idéer för hur framtidens handel ska se ut. Jag vågar nästan säga att behovet av en nationell testbädd för framtidens handel är lika stort som för framtidens elfordon, och av det skälet vill jag ju återigen lyfta fram det upprop som vi startat från SIIR och Högskolan i Borås, där vi menar att det behövs en världsledande innovationsplats för framtidens handel. Men en sådan plats måste också drivas av samma grundantaganden som Alexander Bard föreslår, nämligen att ”sociologi är viktigare än teknik”. Det är absolut nödvändigt att fördjupa kunskap om människors beteenden, attityder och maktordningar och organisationers funktionssätt, när stora samhällsförändringar sker. För handelns del heter förändringen digitalisering.

    För fordonsindustrin är det mycket som pekar på att det nationella testcentret hamnar i Göteborg. För hadelbranschens del ser vi att mycket talar för att en världsledande innovationsplats hamnar i Borås:-)

  • 90.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Jakten på det unika2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag fick ett mail häromdagen. Av en framstående entreprenör och erfaren person inom modeindustrin. Han har funderat en del om det här med konsumenter som vill vara unika. Om många individer jagar det unika på en och samma gång så inträffar ofta det paradoxala: man blir unik med samma medel och på samma gång. Ett sådant exempel är hipsterkulturen som en matematiker faktiskt har beskrivit med hjälp av en ekvation som fångar just det här beteendet. Ungefär samma resonemang lyssnade jag på för bara någon vecka sedan när jag träffade Bo Jonsson, senior konsult och f.d VD på Bestsellers. Bo JonssonHan utvecklade paradoxen genom att säga: Mode är märkligt. Jag har hittills aldrig träffat någon kvinna som inte menar att hon vill vara unik  i sin klädstil. Hon avskyr om hon har samma klänning som någon annan på en fest. Men när hon ser någon med ett särskilt snygg plagg på sig frågar hon nästan automatiskt "VAR har du köpt den?".  Det här med viljan att vara unik kan verkligen göra oss människor märkliga. Min dotter Sofia har chansen att få ett häftigt sommarjobb som VD på Adecco men behöver hjälp att förverkliga sin dröm. Du kan hjälpa henne om du har ett FB-konto och går in på nedanstående länk och ger Sofia din röst. Kul om du vill hjälpa till, hälsar Malin! Länk: http://adeccokoncernchef.se/#/candidate/Sofia

  • 91.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kasst eller bra med mobil i butik - studier i IKEA-varuhus2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Även i år har jag förmånen att handleda engagerade och duktiga studenter som läser högskolans masterprogram Management av digital handel. Och det känns extra spännande att IKEA valt att samarbeta med oss i ett särskilt projekt där vi ska producera ny kunskap om den digitala kundens beteenden. Det finns en stor kunskapslucka när det gäller vilka konsekvenser som uppstår för butikshandeln av det faktum att en mobil generation (ofta Millennials) skaffat sig nya förväntningar på sömlös handel, tillgänglighet, återkoppling och interaktion. Dessa kunder som tänker ”mobile first” i alla lägen, fullkomligt väller in i de svenska butikerna och möter ganska sällan det som de förväntar sig: en förutseende detaljhandel med relevanta serviceerbjudanden.

    Under våren kommer studenterna att genomföra experiment i olika IKEA-varuhus i sin jakt på ny kunskap, och till sin hjälp kommer de bl.a. att ha en särskild utrustning som kallas eyetracking. Det är en teknik som bl.a. kan visa vad kunder faktiskt tittar på i butiken, hur länge de tittar på olika saker, och vad som verkar vara det mest intressanta. Fördelen med en sådan teknik är också att det går att undersöka hur samspelet mellan mobiltelefonianvändning och beteendet i butik ser ut, vilket i sig kan leda till intressanta slutsatser. 

    Kanske är det så att det är bra om butikskunderna använder sin mobil under butiksbesöket, tvärtemot vad många kanske tror? Det finns studier som visar att i de fall som kunderna använder sin mobil under butiksbesöket så ökar inköpen, kunderna stannar längre i butiken och lägger mer tid på att undersöka produkter och priser i hyllorna. Bakom dessa studier hittar vi bl.a. svenska forskare i form av professor Jens Nordfält och Carl Philip Ahlbom som undersökt konsekvenserna av mobiltelefonianvändning i dagligvarubutiker (Grewal, D., Ahlbom, C.P., Beitelspacher, L., Noble, S.M. and Nordfält, J.,2018. In-store mobile phone use and customer shopping behavior: Evidence fromthe field. Journal of Marketing). Förklaringen till resultatet menar forskarna, ligger i det faktum att människor som blir ”distraherade” (de blir avbrutna av någon aktivitet i mobilen, t.ex. ett telefonsamtal eller sms), tenderar att vilja börja om i sin köprunda. ”Låt se, vad var det nu jag skulle köpa? Hmmm...jag får kanske backa tillbaka lite i butiken och börja om..” På det sättet upptäcker kunden fler produkter, ser fler alternativ och får således lättare för att lägga något extra i korgen. Eyetracking tester på G: Emma Randau och Frida TordssonÅ andra sidan visar annan forskning att det är negativt för butiksanställda när deras kunder använder mobiltelefonen. Medarbetare kan kännasig ignorerade och behandlade som luft av sina kunder. Dessa resultat kommer från svenska forskare från bl.a. Karlstads universitet. Så visst är det relevant att ställa sig frågan om det är bra eller dåligt med kunder som i butik använder sin mobiltelefon.

    Vad gäller möbelköpande kunder och konsekvenser av deras mobilkärlek i butik vet vi mindre. Men den okunskapen ska vi ändra på under våren! Tusen tack till #IKEA och framförallt, Ulf Lind och Rickard Månsson, som är två av alla eldsjälar på IKEA som deltagit i förarbetet till dessa studier, tillsammans med studenterna Emma Randau, Frida Tordsson, Julia  Gustafsson och Anna Atterfors. 

    Och till alla er bloggläsare som också kanske besöker ett IKEA-varuhus i mars månad - håll utkik efter våra skyltar som informerar om att det pågår kundstudier i butiken. Har ni tur så kanske ni till och med får vara med i något experiment.  

    //Malin Sundström, Högskolan i Borås

  • 92.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Keep calm, carry on but be creative!2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Allt känns olikt just nu. På grund av COVID-19 vidtas åtgärder på nationell och global nivå som vi aldrig tidigare varit med om. Många reagerar med rädsla, andra med vaksamhet och somliga blir mer eller mindre paralyserade. Reaktionerna kan också färgas av människors inneboende egenskaper som godhet, omtanke och välvilja, men även människors svarta sidor blir synliga. Jag tänker på egenskaper som egoism, opportunism, och ren ondska. Reaktionerna är lika olika som beslutade åtgärder från statsmakter i världen. Det är tydligt att vi människor är komplicerade varelser och att den mänskliga intelligensen (Human Intelligence - HI) uppvisar oändliga variationer i en situation präglad av kaos och katastrof av sällan skådat slag. Samtidigt insjuknar människor överallt, men även insjuknandet ser olika ut. De allra flesta blir lindrigt sjuka, en liten andel blir svårt infekterade och en ytterst liten andel blir dödligt sjuka. Allt känns olikt just nu.

    Som handelsforskare känner jag mig långt ifrån aktuell och intressant. Frågor som tidigare rönt intresse t.ex. varför e-handlande dagligvarukunder slutar att e-handla, eller hur konsumenter använder sina mobiltelefoner i fysiska butiker förefaller oviktiga, nästan futtiga. Inom loppet av bara några veckor har det svenska samhället förts tillbaka till en verklighet som återigen styrs av gränser, kontroll, knapphet, osäkerhet och ovisshet. Omständigheter som i vissa delar påminner om situationen under det senaste världskriget, men som ändå är väsensskild. Nu får medborgarna löpande information, samtidigt som de flesta också kan tycka och tänka själva, blogga/prata och skriva om sina tankar och på så sätt skapa ett enormt överflöd av information. ”Jag vet bäst!” Varje tänkande människa vet att...” Medlemsantalet i Tvärsäkerhetsföreningen har vuxit lika exponentiellt som Corona-viruset och leder till förvirring, osäkerhet och kan i förlängningen bidra till ett svårare läge.

    I sådana tider blir jag såå glad att läsa en krönika författad av Lottie Knutson där hon säger något som jag håller med om: ”Vi har de myndigheter vi har. Just nu är det bara att gilla läget, stötta varandra, respektera vad som sägs och lyda order. Inte bidra till panik och misstro. Keep calm and carry on.”

    I det här läget kan vi således inte bete oss olika längre. Vi måste göra det som är tè-sagt! Därmed inte sagt att kreativiteten ska stå tillbaks för logiken. 

    Det finns många exempel på företag relaterade till handels- och tjänstebranschen som gör mig stolt just nu: IKEA i Kållered skänker 50 000 ansiktsmasker till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Varumärket Absolut ska hjälpa till med tillverkning av handsprit. H&M Foundation donerar 500 000 USD till forskning som hjälper WHO att bekämpa Covid-19-pandemin. ACE Protection i Svenljunga producerar nu sina andningsmasker till sjukvården istället för till sina ordinarie kunder. Pressbyrån bjuder sjukvårdspersonal på kaffe och bullar. Dagligvarubutiker som hör till både ICA och Axfood erbjuder riskgrupper en ”egen timme” i butiken för att handla. 

    Har DU bra exempel på handelsrelaterade företag som gör storartade insatser just nu? Tipsa gärna mig så ska jag skriva om dem. 

    //Malin Sundström, Högskolan i Borås

  • 93.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kerstin Hessius och co-creation2020Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vi lever just nu i en förfärlig tid, präglad av oron för det nya viruset COVID-19, men också osäkerhet och rädslor inför framtiden. I takt med att regeringar stänger länders gränser, isolerar människor för att minska smittspridning, så hackar hjulen i det ekonomiska maskineriet. Nu är det allvarligt. Vi håller på att förlora vår framtid och om vi inte mobiliserar alla krafter som finns och gemensamt använder klokskap och varandra, blir konsekvenserna oöverstigliga. Ingen har sagt detta bättre och tydligare än Kerstin Hessius i DI Debatt. Tack Kerstin!! Du är min nya idol!

    I rådande läge är det centralt att se bortom sina rädslor och den egna situationen, den egna hälsan, det egna företaget eller den egna plånboken, och istället dela med sig av innovativa idéer som kan komma fler till del. Och det gäller allt i samhället, från vård, ekonomi, företagande, omsorg, utbildning och hälsa. Vi måste blixtsnabbt anamma co-creation (samskapande).  

    På LinkedIn hittar man dagligen försök i en sådan riktning. Det kan vara inlägg som beskriver lösningar som fungerat bra, förslag på tänkbara åtgärder, frågor till nätverket, eller så vill man bara stämma av en idé i ett större nätverk. Det finns en vilja och kraft bland människor att hjälpas åt, att aktivt delta i planeringen för det som kommer när pandemin ebbar ut, och ett ”jävlar anamma” som kan vara skillnaden mellan recession och goda tider.

    Det finns säkert andra digitala nätverk där liknande exempel poppar upp just nu, och det viktiga är att uppmuntra alla sådana initiativ. Vi måste gå från grundinstinkter att skicka till att dela, från att dominera till att samarbeta, från att kontrollera och stänga in till att öppna upp. Vi måste bryta maktparadigmet så snabbt det bara går. Vi får inte längre acceptera traditionen av att få information, eller möjligen, skaffa oss information och med anledning av Corona viruset uppmanas att hålla oss uppdaterade. Vi måste sluta att ta emot informationsmail från våra chefer. För detta maktparadigm riskerar att göra oss passiva och att vi blir handlingsförlamade.  Istället måste vi uppmuntra människor att ta egna initiativ, att skapa diskussionstrådar för innovation, och att få folk att förstå att deras unika erfarenheter och kunskaper är värda att lyssnas på. Alla har något värdefullt att säga och det finns massor med människor som vill lyssna. Tro mig och tro på The voice of trust!

    Det här försökte jag förklara för en deltagare i en krisgrupp vid ett högre lärosäte, men fick ett svar tillbaka som visade att jag inte hade nått fram. Jag blev hänvisad till ett kollegialt kunskaps- och erfarenhetsutbyte för distansundervisning mellan lärare samt tillfrågades om jag ville vara med och utveckla den aktiviteten… 

    Så suck! I det fallet gick det inte så bra för egen del och jag misslyckades med att väcka lust, glöd och passion till co-creation. Men kanske går det bättre i den här bloggen? Kanske kan jag få er bloggläsare att tända på idén med co-creation, och sätta fart på kreativitet, lagkänsla och framtidstro?

    Till er som tror på co-creation och som har idéer, små som stora: berätta om dem i era nätverk! Fråga andra vad de tycker om idén. Ge feedback på andra människors idéer och förslag. Samskapa! För det är ur samskapandet som de nya lösningarna växer fram och det är genom att samskapa som vi kan förbereda oss på en ny morgondag.

    Och dela gärna det här blogginlägget med alla du känner!

    Till er som vill läsa mer om samskapande - här är några tips: It's about human experiences...Re-thinking the concept of SurplusService design & health care innovationCo-InnovationCollaborative networked organisations and customer communities

    //Malin Sundström, Högskolan i Borås

  • 94.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kina kommer! Kina kommer!2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Jag har en tendens att överdriva ibland. Jag vet om det och har med åren blivit lite bättre på att kanske inte alltid vara så svart eller vit som jag var i yngre år. Jag tycker också om starka ord, ord som väcker uppmärksamhet och som gör att människor känner något när de läser eller hör orden. Även där har jag försökt att bli lite mildare i mina uttryck i takt med ökad ålder. I den här bloggen får ni läsare bedöma om jag fortfarande lyckas i min ambition, för jag vill prata mer om Kina och det som skulle kunna beskrivas som en mobilisering - en mobilisering av handeln som kommer att påverka hela världen.

     

    I de historieböcker som jag anvisades under skoltiden hade Kinas historia inte särskilt stort utrymme. Möjligen fick man veta att Kinas historia var väldigt lång (tror faktiskt att min lärare sa att i Kina har människor funnits i urminnestider), ofta kantad av maktkamper mellan kungar och dynastier och att det var från Kina som vi europeer kunde importera siden, porslin, te och krut. Men trots min begränsade kunskap om Kinas historia så tror jag att ingen historiebevandrad skulle protestera om jag påstod att Kina är en av världens äldsta civilisationer och dessutom en av de mest inflytelserika. Historiskt har vi konsekvent hämtat de stora innovationerna från Kina och vi vet att Kina alltid utgjort mellan en femtedel och en fjärdedel av jordens befolkning. Grovt förenklat skulle jag våga mig på att säga att under den tid vi känner till har Kina i princip alltid varit en överlägsen del av världen och det är väl egentligen bara under drygt de senaste 100 åren som vi matats med andra ideal och förebilder i världen. Vi har liksom "glömt bort" Kina. Men inte längre. För nu känner väl de flesta av oss till Jack Ma, som 2014 blev världens rikaste man då Alibaba Group introducerades på börsen till ett värde av 231 miljarder dollar. Ett värde som var högre än Facebook, IBM, Intel och Amazon (Veckans Affärer, 2014) och ett bolag som ägdes av Jack Ma.

     

    Och den vision som Jack Ma uttrycker är lätt att känna igen om vi bläddrar lite djupare i våra historieböcker. Han vill göra Kina till "världens största marknad". Visserligen lägger han till att det ska bli världens största marknad "på internet" men i en värld där det mesta redan är digitaliserat, så är kanske detta tillägg inte så viktigt. Han vill också förändra Kinas sociala och ekonomiska ställning, vilket i ett historiskt perspektiv skulle kunna beskrivas som att han vill att Kina ska bli som det alltid har varit med undantag för de senaste 100 åren - världens största och mest inflytelserika civilisation! (Veckans Affärer, 2014) Och varför skulle det inte bli så? Den kinesiska staten har för länge sedan insett att det behövs kinesiska medborgare som har förmågan att samordna, strukturera och systematisera landets varuproduktion, men även samordna betalningsströmmar och varuflöden. I skenet av detta så är det kanske heller inte så konstigt att en kommunistisk nation tillåter vissa medborgare att bli miljardärer. Det känns också ganska logiskt att kinesiska staten valt att delfinansiera fraktkostnader för den omåttligt populära retailsiten Wish, eftersom Kinesiska företag då lättare når ut i hela världen med sina varor och kan dominera världshandeln. Återigen dyker en envis tanke upp hos mig: "Varför skulle Kina inte göra så? Det här är ju något man har gjort i urminnestider!"

     

    Men ändå tycks resten av världen ta den här utvecklingen med en axelryckning. Alibabavadåvadå?? Nej, det är ju givetvis Amazon, Facebook och möjligen Google som kommer att bli de riktigt stora handelsaktörerna i framtiden! Och vi europeer går också runt och mumlar att Zalando snart blir den nya jätten GlufsGlufs. Vi böjer med vördnad lite på huvudet när man nämner betalningsaktörer som Visa, ApplePay och Paypal, och här i Sverige fortsätter också diskussionen i media om huruvida landet verkligen ska bli KONTANTLÖST eller inte!!! Kom igen! Om vi tror att det är KONTANTER  som ska konkurrera med Kinesiska WePay, då kan vi lika gärna lägga ner direkt. Digitala betalningar är vardag i Kina.

     

    Det känns också som en klump i magen när man går tillbaka ett par år och hittar en kommentar kring Jack Ma och Alibaba Group, där  Marcus Wohlsen på Wyred den 19 september skriver att "Alibaba may not have invented any dramatic new technologies. It didn't invent the iPhone or search, a groundbreaking operating system or even online shopping. But in the business of technology, innovation isn't just what happens in research and development. It's what happens when you make that technology available to as many people as possible. (Wyred, 2014)" Jag undrar i mitt stilla sinne om det var liknande tankegångar vi hade när vi i våra historieböcker utsåg Johann Gutenberg till boktryckarkonstens fader i Europa. Gutenberg revolutionerade själva processen, inte tryckkonsten. (Alltomhistoria.se) Tryckkonsten hade uppfunnits för länge länge sedan. I Kina. Det var dit vi åkte och lärde oss. Det var från Kina vi hämtade hem innovationer och "groundbreaking new ideas". Varför skulle det inte vara på samma sätt om några år? Och varför skulle inte Kina återigen vara en världsledande civilisation?

     

    Och slutligen, varför skulle inte Kina och Alibaba Group bli den nya jätten GlufsGlufs som kommer att ha de flesta konsumenter i världen som sina kunder? Jag tror att vår svenska finansminister kommer att få svårt att försöka stoppa de rörelser som är igångsatta och som kommer att slå över världen, inte som en orkan, utan som en jättelik tsunami. (Och nu på slutet tog jag kanske i lite lite för mycket:-)

     

    //Malin Sundström, Akademisk Föreståndare SIIR

  • 95.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kollektivismen leder till nya affärsmodeller2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I disruptiva tider krävs innovation och kreativitet. Det är många överens om. Men frågan är hur man kan vara kreativ med kniven på strupen, när varje vecka handlar om att nå uppsatta försäljningsmål och kampanjplanera ihjäl sin verksamhet? En hjälp kan vara att studera konsumenter i vardagen och försöka förstå vad som är på gång, innan allt för många också iOch om man väljer att lita på de tecken som vi ser just nu; nämligen att människor i högre grad skapar egna strategier för att hantera informationsbehov och informationsöverflöd. Samtidigt som kollektivismen växer sig allt starkare. Den som innebär att människor umgås och arbetar medvetet ihop med likasinnade och söker tillhörighet och mening i vardagen med de som uttrycker värderingar i likartad konsumtionsstil.  I ett digitaliserat samhälle innebär sådana livsstilar möjligheter att utveckla nya sätt att skapa kundvärde – och nya sätt att ta betalt. Ett intressant sätt att finansiera verksamhet och skruva på affärsmodellen är genom att fundera över hur likviditeten i företaget kan ökas genom att bjuda in sina kunder att bli medfinansiärer. Jag inser att det låter knäppt, men det är fullt möjligt. Tro mig. Eller snarare sagt – tro Meermin och Gustin. För de verkar ha lyckats! Och nyckeln heter crowd funding!

    Den spanska skoproducenten Meermin skruvade sin affärsmodell genom följande:De designar en modell och lägger ut på webben med en klocka som räknar nedåt samt en stapel som visar hur långt det är kvar tills skon är helt finansierad. Så snart den når full finansiering stängs gruppen/sajten ner och skon börjar tillverkas. Ett annat exempel är Gustin. Allt som omsätts erbjuds via crowd funding och företaget har bara en försäljningskanal – webshopen. Den typen av försäljning kan också bidra till en mer hållbar konsumtion. Den gör att något överskott av saker inte uppstår. Vi slipper reor. Vi slipper problemet med att frakta varor till olika platser i hopp om att få dem sålda någonstans. Intressant tycker jag. Och säkert många med mig. 

  • 96.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kommer vi att sluta köpa - och låna istället?: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Idag pratade jag med Marie-Louise Forsberg, Head of Retail på Tieto. Och påmindes om Tietos senaste Outlook-rapport som jag tror kommer att påverka väldigt många tänkare och kanske bidra till att snabba på uppkomsten av nya affärsmodeller. Här kan ni som är intresserade se hela presentationen av rapporten, men för er som vill gå genvägen ger jag er några aha-upplevelser här.

    För det som håller på att hända är att människor ifrågasätter varför man ska köpa en del produkter, när det är mycket enklare att låna/hyra? Det gäller särskilt kapitalvaror, men även mer traditionella varor som t.ex. mode/konfektion. Istället för att köpa festblåsan så hyr man den. Enkelt och smidigt använder man varan vid just det tillfälle som var tänkt, lämnar tillbaka den och låter någon annan ha glädje av den vid ett annat tillfälle. Under många år har min lillebror Martin ofta suckat när någon av hans äldre systrar köpt något som vi egentligen inte kan sköta om själva (allt från hus, till möbler, till husdjur), eftersom han insett att våra köp innebär att han får arbete:-) Han har nämligen svårt för att säga nej. Vid ett tillfälle utbrast han lite irriterat till mig när jag kom med någon inköpsidé: ”sluta köp, och hyr dig fri!!!”. Det där är ett så tydligt exempel på hur fler och fler människor faktiskt börjat tänka idag. Att köpa och äga innebär ett ansvar, ett arbete och att man måste lägga ner energi och tid. Och i ett samhälle där fler skriker just efter tid, förknippas ägande därför ofta med en obekväm situation, där man lockas av konceptet uthyrning istället. Det sparar tid. Det minskar risk. Det sparar konsumtion. Etc, etc.

     

    Men vilka effekter kommer sådana beteenden att leda till för handeln? Jag tror att svaret hittills är ganska underutvecklat, men enligt Tieto och HuI Research kan vi tydligt se några konsekvenser: Vi kommer att se nya koncept i detaljhandeln som t.ex. hyrkoncept, abonnemangstjänster, installation, leveranser & logistik. Vi kommer också indirekt att möta nya former för hur finansiering sker, delande av kapital (crowd funding), merkonsumtion (eftersom hyrtjänster kan leda till kompletteringsköp), mer osäker arbetsmarknad (eftersom branschtillhörighet kan vara oklar), men även överutbud (om konsumenter slutar köpa överhuvudtaget). Det finns också anledning att tro att delningsekonomin kan öka konsumentens inflytande på näringslivet, samtidigt som det omvända kan ske. Frågor som t.ex. utanförskap kan också diskuteras; vilka kommer att ägna sig åt delande, och vilka kommer inte? Vad leder sådant till? Som marknadsförare med intresse för konsumenter är det också naturligt att undra om det här förändrade beteendet kommer att ”slå igenom”, och om svaret är ja, hur lång tid kommer det att ta? Någon klok människa har någon gång sagt att man brukar överskatta förändring på två års sikt och grovt underskatta förändring på tio års sikt. I det här fallet tror jag att det är det här tidsperspektivet vi ska beakta.

    Svenskar tycker det är spännande att testa nya saker, vi är ganska aktiva och har många fritidisintressen, något som kostar pengar. Det är ett faktum som bidrar till att svenskarnas delningstankar bör tas på stort allvar. I takt med att vi enkelt kan nå väldigt många människor, blir det också lättare för oss att dela. Det är bara några klick ifrån att snabbt få tag på intressenter som vill dela något med dig. Och om vi gör detta C2C, då är det inte långt borta innan vi också kan tänka oss att göra det B2C.

  • 97.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Konsumenten2016In: Handelns digitalisering: Undran inför framtidens affärer / [ed] Hagberg Johan & Jonsson, Anna, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 1, p. 39-58Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet riktas strålkastarljuset på konsumenten som kund i en digitaliserad handelskontext – sett utifrån handelsföretagens perspektiv. Digitaliseringen påverkar inte enbart företagens möjligheter att nå sina kunder utan även konsumenternas aktiviteter och beslutsfattande. Det har blivit vanligt att svenskar handlar på nätet, använder olika mobila applikationer för att söka information eller inspiration inför sina köp - eller för att kolla lagerstatus - innan man kanske bestämmer sig för att ta bilen till ett varuhus för att göra sitt inköp.

    Gränserna mellan det virtuella och det fysiska blir otydliga i ett samhälle där de flesta människor är uppkopplade dygnet runt.  Begreppet ”den digitala konsumenten” har därför vuxit fram, för att signalera ett nytt köpbeteende och där gränssnitten mellan kunden och handeln har blivit fler.  Men vad menas egentligen med begreppet ”digital konsument” och hur påverkas köpbeteende hos konsumenterna av digitaliseringen?

    Utifrån Sorescu med fleras (2011) resonemang om vad som skapar värde för kunden, genom ökad tillgänglighet, mer kundanpassade produkter eller fler upplevelser, kommer vi att fokusera på hur de fallföretag som vi har studerat ser på dessa frågor och hur man resonerar kring möjligheter för att fånga konsumenternas intresse och lojalitet - så att företag kan öka sin konkurrenskraft och innovationsförmåga. Teoretiska resonemang varvas med företagens uppfattning om konsumenterna, där innehållet struktureras utifrån följande aspekter:

    • Vad är det för digitala aktiviteter som konsumenter faktiskt gör när de handlar?
    • Vilka typer av beröringspunkter/gränssnitt använder konsumenterna?
    • Hur påverkar de digitala möjligheterna konsumenternas inflytande på handeln?
    • Hur skapas och underhålls en relation digitalt? 

    Det här kapitlet bygger på intervjuer som gjorts inom ramen för forskningsprojektet Handelns digitalisering, där vi frågat handelspraktiker vad de tror och tänker om fenomenet. Några gånger kompletteras detta material med andra konsumentstudier av digitala köpbeteenden. Men innan dess, låt oss titta närmare på vad som menas med den digitala kunden och hur denna kan förstås.

  • 98.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Konsumenten måste få mer makt över sin egen data2015Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I veckan fick vi en chans att vara med i debatten om "övervakningssamhället". Det gjorde vi i både Aktuellt och Rapport där vi till vår stora glädje fick över 2 minuter i direktsändning för att visa en av våra digitala innovationer när det gäller framtidens handel. Just den applikationen tar utgångspunkt i att konsumenter i framtiden måste få mer makt över sin egen data. I inslaget får SVT.s journalist göra ett köpvarv i Handelslabbet, SIIRs forskningsmiljö, där vi visar de funktioner som ger kunden ett tydligt mervärde.

    För er som missade inslaget så har ni det här. I Handelslabbet, som är SIIRs forskningsmiljö, testas olika varianter av tekniska lösningar direkt på konsumenter för att se vilken kundvärde de har. Men all ny teknik tas inte emot med öppna armar av konsumenten och just den personliga integriteten är viktig. Många är rädda för att bli "övervakade" utan att kunna styra det själva. Vi tror att framtidens digitala beslutsstöd måste utgå från att det är konsumenten själv som bestämmer över sin data och att man utvecklar tjänster som gör det möjligt för individen att själv bestämma hur mycket data man vill att ett företag ska få ta del av. Trevlig helg//Malin Sundström

  • 99.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kreativitet och nya butiksformat2015In: Retailingresearch.blogspot.comArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det är spännande när unga människor som brinner för handel får vara med och tänka till om framtiden. För ett tag sedan hade vi duktiga studenter som besökte Handelslabbet och efteråt fick i uppgift att skissa på hur framtidens butik kommer att se ut. Resultaten var spännande och det här har vi bloggat om tidigare här. För att detaljhandelsaktörerna inte ska tappa fart och verkligen hänga med in i framtiden krävs att man inte är rädd. Det krävs mod när det gäller investeringsbeslut. Mod att ta till sig den senaste teknologin. Det krävs fart och kreativitet. Och man måste skaffa sig djup konsumentinsikt. Det här skriver Gabriella Mellergårdh om. Men det där med kreativitet är inte helt enkelt. Hur sjutton får man kreativa idéer? Går det att lära sig att tänka kreativt?  Tja, därom tvistar de lärde. Men vi på SIIR fick lite idétorka och insåg att vi måste sparka igång nya tankar. Så sagt och gjort - i söndags åkte vi till London. För att "spana" in kreativa idéer och intervjua butikspersonal. Och för att se hur långt digitaliseringen kommit i butikerna, något vi lovar att snart återkomma till. Men vi fick också se spännande fysiska miljöer med design och ombonade miljöer. Den butik som hade överlägset flest med kunder (ja där vi faktiskt fick trängas) var leksaksaffären Hamleys. Och där var de digitala inslagen (riktade mot kundens köpprocess) få till antalet. Istället trängdes butiksmedarbetarna med kunderna. Överallt stod personal och visade funktioner, informerade om produkter och interagerade med kunderna. Och stod man i vägen för en fjärrstyrd helikopter så fick man helt enkelt skylla sig själv...  Miljön andades upplevelse och känsla. Produkterna stod i fokus - tillsammans med de små kunderna. Och dagens viktigaste fråga för en av kunderna var givetvis: var skall hjärtat i nallen placeras?

  • 100.
    Sundström, Malin
    University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business.
    Kundfokus och lösningar: Handelsbloggen 7H Affärer2017Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Idag gör jag lite smygreklam, bara så ni vet. Men jag gör det med gott samvete, eftersom det jag gör reklam för innehåller så mycket kunskap. Det handlar om Margaretha Boström och Stefan Fribergs bok Kundresan – Din guide till hållbara kundrelationer som släpps i början av 2018. Jag har haft förmånen att följa manus på nära håll och gläds åt att den innehåller så många insikter. Och på något sätt tror jag nog att boken startade med en ganska enkel, men briljant idé från Stefan Friberg: nämligen att vi måste se våra kunder som gäster. Det här är något han har pratat om i väldigt många år, men allt för få har lyssnat på honom. Han har också pratat om att framgångsrika företag erbjuder LÖSNINGAR på kundernas problem. De säljer vare sig saker eller tjänster, utan just LÖSNINGAR. Och lösningarna ska helst vara enkla men absolut vara förståeliga. En riktigt bra lösning klickar direkt med kunden, den ger en aha-upplevelse. Det finns ett enormt behov bland oss människor i dessa tider att göra saker och ting enkla. Människor älskar lösningar på små och stora problem och ju enklare lösningarna är, desto mer älskar vi dem.

    Jag är också säker på att det envisa arbete som Margaretha Boström bedriver vad gäller behovet av kundinsikt har varit en nyckel för att boken skulle komma till. Maggie som är helt besatt av kundfokusering. För er som vill inspireras så rekommenderar jag ett besök på Maggies IG (focusonthecustomer). Där ger hon väldigt många exempel på hur kundfokus kan bidra till produktutveckling, innovation, kundnöjdhet, affärsutveckling och kundinformation. Och för er som intresserar er för kundresan – håll ögonen öppna när boken kommer, eller lägg en förbeställning. Själv hoppas jag på ett ”friex”.

     

    Ta till exempel storstadsbons särskilda behov av lösningar när det gäller cyklar. Fler och fler överväger idag att ta cykeln till jobbet men hindras ofta av vardagliga problem. Det kan till exempel handla om att man har svårt att förvara sin cykel, man har ingen cykelparkering vid arbetet, man är rädd att den ska bli stulen, man tycker det är jobbigt att sköta om sin cykel, man kan inte så mycket om cyklar, man blir handlingsförlamad om cykeln får ett punkterat däck, man har svårt att till och med köpa en cykel eftersom man har svårt att få den med sig hem. Det där kan låta som små små problem, men sammantaget kan de ofta leda till att vi avstår från ett cykelköp. Sådana problem har ett intressant företag i Stockholm hittat en lösning på som jag tycker är briljant. Det handlar om Velo & Oxygen som investerat i mobil cykelservice och dessutom erbjuder cykelgarage med full-service. Det DÄR är kundinsikt med fokus på lösningar tycker jag! Och dessutom så kan företaget faktiskt ta betalt för dessa tjänster, eftersom det som erbjuds är VÄRDEFULLT för kunderna och leder till att man dagligen skänker en tacksamhetens tanke till det företag som hjälpte till att lösa problemet. Det handlar om att gå från att möta behov till att erbjuda lösningar. Först då kan du få respekt från dina kunder.

1234 51 - 100 of 187
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf