Change search
Refine search result
12 51 - 90 of 90
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Langelotz, Lill
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Jämsvi, Susanne
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Teacher students learning what? The multicultural discourse in curriculum in teacher education in Sweden2008Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Bernstein (1971) claims that a curriculum defines what valid knowledge is. A question to be asked in accordance with this then is: what is defined as “valid knowledge” in the teacher education curriculum in Sweden? The governmental bill of 1999/2000:135 states that teacher education will educate teachers to encounter a multicultural school and a society characterized by diversity. What traces of multiculturalism are visible in the curriculum? What perspectives on multiculturalism might teachers of tomorrow thereby receive in their education? The purpose of our study has been to uncover multicultural discourses in the course syllabi in “the general area of education”, AUO, in teacher education. In the study, 177 course syllabi from 22 universities in Sweden were scrutinized. Multiculturalism, according to our interpretation, is not only a question of ethnicity and nationality or religion but also of class. One of our main results has shown that the multicultural discourse is formed on the basis of a monocultural perspective, i e Swedish and middleclass. Culture, irrespective of being about class or ethnicity, is “talked about” as a feature belonging to the Other both on an individual and collective level. Previous research into educational contexts reveals similar findings (for example Gundara, 2005; Lahdenperä, 1997; Sjögren, 2001). Our findings also show that the multicultural discourse is characterized by deficits. In syllabi, issues of ethnicity/nationality and multilingualism are expressed as if they were issues of functional disorder. Pupils when being categorized as “not Swedish”, for example, are seen as having certain characteristics that will disenable them from learning. Their culture affects the pupils’ capacity for learning and teacher students have to learn about the Others’ background. In what follows an introduction to teacher education in Sweden, a presentation of how this study was carried out and a closer analysis of its results will be provided. The concluding section will include a short discussion of the possible pedagogical consequences that this may entail.

  • 52.
    Langelotz, Lill
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Rönnerman, Karin
    The practice of peer group mentoring. Traces of global changes and regional traditions2014In: Lost in Practice. Transforming Nordic Educational Action Research. / [ed] Karin Rönnerman, Petri Salo, Sense Publishers , 2014, p. 75-94Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    The authors of this chapter share a research interest in teachers’ continuing professional development (CPD). They are both active as teachers in university courses and they participate in various collaborative research projects within schools. The chapter draws on such a collaboration with a Swedish secondary school, involving a teacher team encouraged by the principal to participate in peer group mentoring (PGM), which can been seen as a specific kind of continuing professional development. In this CPD the teachers used a constrained and well-structured nine-step model of PGM. The purpose of the mentoring project was to share teaching experiences so as to enhance professional and pedagogical development, with the aim of improving the teaching of a “new multicultural student group” that recently had started at the school. One of the authors, Lill Langelotz, followed this mentoring process over two years. In this chapter this process will be examined in relation to the Nordic tradition of folk enlightment (folkbildning), with a point of departure in the Swedish tradition of adult education through study circles.

  • 53.
    Langelotz, Lill
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Tyrén, Lena
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Research Circles: a way to manage educational changes?2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper scrutinizes 12 development managers’ (i.e. teachers and principals) and two researchers’ practice of continuing professional development in a research circle. A research circle is based on an epistemology whit roots in a Nordic tradition of folkbildning (folk enlightment). This tradition is built on a notion of pedagogy wherein the participants’ knowledge and experiences are valued and provide the point of departure for further knowledge production. The aim of the paper is to highlight tensions and issues in the practice of the research circle and to examine whether this practice develops a ‘communicative space’ where a sustainable democracy can increase, or not. We explore how the practice is constrained and enabled by using practice architectures as a theoretical frame. Foucault’s notion of power as productive is adopted as an analytical tool, to scrutinize the relatings among the participants. The methodological approach is action research. The project is running over one year (10 sessions/3 hours once a month) and started in February 2014. Hence, we do not have results at this particular moment. All the sessions will be audio recorded, individual interviews and parts of the participants’ and researchers’ diaries from the sessions will be used as sources of data. Following questions are of interest and will be followed up in the paper presentation: What kind of critical aspects can be found in the practice of research circles? What are the benefits of such collaboration for the practitioners and the researchers?

  • 54.
    Lebedinski, Lolo
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Effektutvärdering av LPA-projektet2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande utvärdering är en effektutvärdering av LPA-projektet. I ett vidare utvärderingsperspektiv hör den hemma i kategorin produktinriktad eller summativ utvärdering eftersom den inriktar sig på att belysa resultaten och några av de långsiktiga effekterna av den utbildningssatsning som LPA-projektet utgör. Med effektutvärdering avses i det här fallet en mållös eller målfri utvärdering där utvärderingens fokus ligger på resultat och effekter av projektet utifrån deltagarnas och arbetsplatsernas perspektiv. LPA-projektet syftar alltså, som beskrivits ovan, till en från arbetsgivarsynvinkel efterfrågad och planerad social förändring på de arbetsplatser som ingår i projektet. Det är i första hand arbetsplatsernas behov av kompetent och välutbildad personal som står i centrum för projektet. Först i andra hand kommer den enskilde individens behov av och önskan om kompetensutveckling. I praktiken torde dock detta utgöra två sidor av samma mynt. Utvärderingens övergripande syfte är att lyfta fram och belysa de resultat som uppnåtts genom de önskade, planerade och genomförda förändringarna. Den centrala frågeställningen för utvärderingen blir därmed vilken eller vilka faktorer som, utifrån ett arbetsplatsbaserat lärande perspektiv, kan förklara resultatet. Effektutvärderingen syftar till att utifrån det ovan nämnda perspektivet belysa hur såväl deltagarna i projektet som deras arbetsplatser har påverkats av deltagandet i LPA-projektet. En central fråga är därvidlag: Om och i så fall hur handlandet i den dagliga verksamheten har förändrats som en följd av projektet. I någon mening handlar det alltså om att försöka mäta nyttan med projektet på såväl organisationsnivå som individnivå. Utvärderingen är också ett sätt att försöka belysa projektets styrkor och svagheter för såväl organisation som individ.

  • 55.
    Lebedinski, Lolo
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometer vid Högskolan i Borås: 20082009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sedan tre år tillbaka genomför Högskolan i Borås en medarbetarenkät bland alla anställda vid lärosätet som en del av arbetsmiljö- och kvalitetsarbetet vid lärosätet. Som en naturlig del av och en utökning av detta arbete genomförs från och med 2008 också en Studentbarometer årligen. Föreliggande studentbarometer är därmed lärosätets första. Behovet av att inventera studenternas nöjdhet med lärosätet har uttryckts i olika sammanhang.Till viss del kan man bilda sig en uppfattning om graden av studenternas nöjdhet eller missnöjdhet med lärosätet genom de cykliskt återkommande alumniundersökningarna som görs vid Högskolan i Borås se. t.ex. (Sigrén, 2007). Resultatet av dessa utvärderingar är dock sällan eller aldrig så aktuella att de kan utgöra ett verktyg för delaktighet för de studenter som just nu studerar vid lärosätet. En studentbarometer är däremot ett sådant verktyg då den syftar till att bidra till förändringar genom att identifiera de brister som uppfattas råda här och nu. En Studentbarometer är inte någon vetenskaplig rapport med anspråk på att nå generaliserbara resultat över tid. Inte heller har den några krav på en valid svarsfrekvens, då de som svarar på Studentbarometerns frågor är de studenter som aktivt vill utnyttja sin rätt till delaktighet. Om man skulle avstå från att beakta inkomna svar utifrån perspektivet att svarsfrekvensen är låg, ger man uttryck för ett förhållningssätt som innebär att de studenter som inte svarar på Studentbarometerns frågor ges ett lika stort eller större inflytande än dem som engagerar sig genom att svara.

  • 56.
    Lebedinski, Lolo
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Utvärdering av projektet Interkulturell mångfald i den öppna högskolan2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kursen Interkulturell mångfald i den öppna högskolan har drivits som ett pilotprojekt vid Högskolan i Borås under höstterminen 2006 i syfte att kompetensutveckla delar av högskolans personal i mångkulturella frågor. Kursen har vänt sig till såväl administrativ som undervisande personal. Den är delfinansierad av Europeiska socialfondens Mål 3 program. Syftet med kursen är att öka medvetenheten om att kulturell, etnisk och social bakgrund spelar roll i möten mellan människor. Målet är att deltagarna utifrån olika teoretiska perspektiv rörande mångkulturalism skall reflektera och analysera sin professionella roll utifrån olika perspektiv samt att de skall problematisera, analysera och diskutera hur identiteter bildas och hur vår syn på människor konstrueras.

  • 57.
    Lönn, Anngerd
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Pedagogisk handledning vid högskola. En studie av pedagogisk handledning vid Sektionen för Väg- och Vattenbyggnad Chalmers Tekniska Högskola1999Report (Other academic)
  • 58.
    Lönn, Anngerd
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Vad förväntas av/väntar handledare och studenter?: En enkätstudie om handledares och studenters förväntningar på varandra inför examensarbetet, om deras förväntningar uppfyllts, samt deras beskrivningar av handledningens förlopp.2000Report (Other academic)
  • 59.
    Lönn Svensson, Anngerd
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Att utveckla handledning mot partnerskap mellan högskola och professioner: en strategisk utmaning eller utopi?2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna skrift bygger på en studie som avrapporterades i samband med kursen ”Strategisk pedagogisk utveckling” kallad ”Handledning och partnerskap mellan högskola och professioner” och som var en beskrivning av dagsläget 2006. Inriktningen var då främst partnerskap i form av professionshandledares delaktighet i handledningen av vetenskapliga arbeten. Det fortsatta arbetet med att strategiskt utveckla handledarskapet vid Högskolan i Borås mot partnerskap mellan högskola och professioner bör emellertid ske via flera olika kanaler.

  • 60.
    Lönn Svensson, Anngerd
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Det beror på:: Eerfarna forskarhandledares syn på god handledning2007Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The supervision offered at universities today is to some degree being questioned, while the situation of doctoral students is undergoing changes. The supervision students get nowadays is very different from what was available when today’s supervisors were doctoral students. The present study relies on thirty-one in-depth interviews with experienced research supervisors from all faculties at the one university. The Swedish governing documents regarding supervision have mostly been phrased in very general terms on the assumption that certain disciplines have several traits in common. Other documents describe the requirements for supervisors more sweepingly; everybody is expected to work according to the same lines. There is no question that supervision could be anything but good and no attempt at defining the task is made. Previous studies show that supervisors are unaware of what is really expected of them. The aim of this thesis is partly to investigate whether there are any communal traits in the accounts, at individual or group level, and partly to demonstrate how research supervisors’ views on research supervision can vary. The objective is also to highlight qualitative differences in the descriptions by the supervisors as to how and why they supervise. Results show that it is not easy to articulate knowledge about ones own actions. The supervisors under study have not previously reflected too much on the question of supervising. They have neither received nor requested feedback and do not expect to get honest verdicts from their students. They profess themselves to have developed a mode of supervision on their own, without assistance or any form of training. The thesis is based on a theory of variation, tacit knowledge and reflection and that supervisors will be shaped by connections to certain Communities of practice. It draws on the silent or unarticulated knowledge of what supervision is about, how and why supervision is carried out in a specific way, at group level or individually. At group level some similarities to other investigations can be found. Traditions regarding the form of the thesis are usually compliant with faculty norms. At the individual level, however, the study presents new findings in pointing out the existence of three different styles of supervision: researcher, leader and official. These can not be traced back to any specific disciplines. The three styles differ from each other mainly in their attitude to the doctoral students and in their outlook on the question of power and responsibility. The most important conclusion is to draw attention to the significance of having an individual perspective. In order to be able to improve the art of supervision, getting interaction and feedback from doctoral students and the organisation is not sufficient. A prerequisite for development is to gain an awareness of ones own actions. In order to become conscious about ones doings it is necessary to give and take feedback about oneself, achieved through self-reflection.

  • 61.
    Lönn Svensson, Anngerd
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Experienced Research Supervisors´: Views on Good Supervision2008In: Quality in Postgraduate Research: Conference Proceedings / [ed] Margaret Kiley, Gerry Mullins, The Centre for Educational Development and Academic Methods, The Australian National University , 2008, p. 131-138Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The supervision doctoral students get nowadays differs from what was available when today’s supervisors were doctoral students. A study with experienced research supervisors from all faculties at one university in Sweden demonstrates how research supervisors’ views on research supervision can vary. At a cultural, group level certain parallels can be drawn with previous studies in regard to concordance between the area of research and the type of thesis. At an individual level, however, three different styles of supervision emerge, called researcher, leader and official which differ mainly in: their relationships to the doctoral student, their reasons for becoming supervisors, their outlook on power and, to a certain degree, their views on who is responsible for the doctoral students’ success in finalizing their projects. No parallels with for instance disciplines can be drawn. The supervisors’ views on whether and how supervision may be developed varies, in areas such as education, feedback, motivation and role models. The supervisors under study have previously not reflected that much on the question of supervision. Most of them have neither received nor requested feedback and do not expect to get honest verdicts from their students. They profess themselves to have developed a mode of supervision on their own, without assistance or any form of training. Most of them have never attended any organized supervision education and would never have attended if offered. Most of them mean that being a researcher is enough, by doing research you become a good supervisor.

  • 62.
    Lönn Svensson, Anngerd
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Handledning av examensarbete2012In: Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad / [ed] Maria Henricson, Studentlitteratur , 2012, p. 523-540Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kapitlet beskriver handledningsbegreppet, olika former av handledning, vad en student kan förvänta sig av handledningen och handledaren, samt vilka rättigheter och skyldigheter som finns för studenter och handledare.

  • 63.
    Lönn Svensson, Anngerd
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Utbildning och annat stöd för forskarhandledning, några reflektioner2003Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den snabba utbyggnaden i Sverige av såväl grundutbildning som forskarutbildning påverkar även handledarsituationen. Satsningar pågår för att utveckla handledarnas kompetens. Hur ser handledare (såväl erfarna som nya) själva på det stöd och de utbildningsinsatser som erbjuds? Hur beskriver erfarna handledare det stöd som erbjuds eller har erbjudits? Varför vill nya handledare delta i handledarutbildning? Som underlag till presentationen finns erfarenheter dels från handledarutbildning för nya handledare vid Chalmers tekniska högskola, dels från en pågående studie av erfarna handledare vid Göteborgs universitet och Chalmers.

  • 64.
    Lönn Svensson, Anngerd
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Kokkonen, Marika
    University of Borås, School of Health Science.
    Attitydförändring och nya arbetsformer för social dokumentation: en utvärdering av ett projekt inom äldreomsorgen i sju kommuner2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en utvärdering av ett projekt, ”Social dokumentation”. Projektet i sig påbörjades år 2004 vid ÄldreVäst Sjuhärad, ÄVS (Numera FoU Sjuhärad Välfärd). Utvärderingsinsatsen tillkom år 2006. Projektets syfte var att förbättra den sociala dokumentationen i äldreomsorgen i ett antal kommuner i Västra Götaland.; Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo och Vårgårda. Utvärderingen har skett från tre perspektiv, brukarnas, personalens och verksamheternas, och haft två olika uppgifter; dels ett formativt syfte, att kontinuerligt bidra med underlag för successiva förbättringar, dels ett summativt syfte, att göra en sammanfattande utvärdering av projektets olika ansträngningar. Den sistnämnda sker genom denna rapport. Två tidigare delrapporter har bidragit till det formativa arbetet. Underlag för utvärderingen har bestått av ett antal enkätundersökningar och intervjuer med olika intressenter, samt fältstudier och dokumentanalyser. Resultatet beskrivs som en helhet, eftersom de flesta av frågorna har rört enskilda individers personliga ställningstaganden. I rapporten redovisas flera förändringar som har skett under de tre åren, men det poängteras också att arbetet är en pågående process. Dels ges exempel på faktorer som främjat förändring, dvs. som bidragit till att vissa kommuner kommit längre i sin strävan, dels ges exempel på faktorer som varit hindrande under projektets gång.

  • 65.
    Lönn Svensson, Anngerd
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Kokkonen, Marika
    University of Borås, School of Health Science.
    På väg mot social dokumentation: Mittrapport från utvärdering av projektet "Social dokumentation"2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är del två av en serie på tre rapporter om social dokumentation. Syftet med denna rapport är att ge en beskrivning av hur långt projektet Social dokumentation har kommit, men också att ge inspiration för det fortsatta arbetet i kommunerna och i det gemensamma projektet.

  • 66. Nilsson, Lars-Erik
    et al.
    Orlenius, Kennert
    Lönn Svensson, Anngerd
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Plagiat: En pedagogisk utmaning2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet Plagiat – en pedagogisk modell vill stödja uppbyggnaden av en säker miljö för studenter som skall lära sig skriva i akademiska former. Projektet berör också plagiering som en angelägen examinationsproblematik. Kartläggning av disciplinärenden, enkäter rörande personals och studenters attityder till plagiering och fusk, gymnasieelevers resonemang kring skrivande och plagiering samt analys av examensarbeten med textjämförelseverktyg har genomförts. Policyer är framtagna och en serie interventioner har utförts, t ex utbildningsinsatser för personal och studenter, deltagande i policy- och informationsarbete, arbete med disciplinärenden, kursutformning samt utformning av resurser för att insatser för att förebygga plagiering. Informationsföreläsningar och seminarier har genomförts vid samtliga medverkande lärosäten, så även utbildningar av tentamensvakter. Olika kursmoment som rör akademiskt skrivande, vilseledande och plagiering har införts i seminarier för studenter, i högskolepedagogiska kurser och i handledningskurser för lärare. Textjämförelseverktyg har också introducerats som stöd för handledning av studenter. En webbplats har utarbetats inklusive en taxonomi att användas för diskussion kring hur andras texter får utnyttjas.

  • 67.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Alumnuppföljning av studenter som påbörjade programutbildningar under 20012007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på färdigheter som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning av dessa färdigheter. Rapporten redovisar de aggregerade resultaten för vad drygt 500 svarande, som påbörjade en programutbildning vid Högskolan i Borås under 2001, anser om sin utbildning och dess innehåll. De som ingår i den totala svarsgruppen har, i det flesta fall, en yrkesexamen eller en grundläggande examen. Resultaten redovisas huvudsakligen genom att svaren för högskolan totalt respektive högskolans sex institutioner presenteras i ett antal figurer och tabeller. Vilket ger läsaren snabbt en överskådlig bild av resultaten i stort.

  • 68.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Artifacts of Technology in Multimedia Produced Distance Courses2005Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This study was conducted to extend our understanding of the impact on instructions, when as well synchronous and asynchronous multimedia-based technologies are integrated into dis-tance education (industrial training courses). The study includes as well interviews with uni-versity instructors, to having different experiences of distance education, as interviews with students. The purpose is to illustrate the instructor’s experience in this type of distance educa-tion and to see how the instructional design can support lower drop-outs. Zane L. Berge’s (Berge 1995) conceptual framework, developed from Robyn Mason’s earlier work in 1991 (Mason 1991), concerning four roles (pedagogical, social, managerial, and technical) has been used. Michael G. Moore’s (Moore 1972, 1973) theory of transactional distance was used to interpret the data. The results revealed those university instructors, in some part of a distance education course, gains experiment. They find it is possibly to translate many face to face instructional strategies to municipally located Learning Centres and other places like home, company, and library by the way of multimedia technology, e.g., Web, and video conferenc-ing, streaming technology, Digital Versatile Disc (DVD) technique (by the postal system), and learning management system (LMS). However, mostly they continue to experience a tension between structure, dialogue, and autonomy.

  • 69.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Boråsakademiker 2011: arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner - 2005-års programstudenter2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av studenternas erfarenheter och synpunkter, inte bara under utbildningstiden utan också efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter i såväl enskilda ämnen som yrkesprogram. Resultaten har beskrivits i ett antal rapporter. I denna rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning av nämnda krav. Rapporten redovisar aggregerade resultat för vad knappt 400 svarande, som påbörjade en programutbildning vid Högskolan i Borås under hösten 2005, anser om sin utbildning och dess innehåll. De som ingår i den totala svarsgruppen har, i det flesta fall, en yrkes- eller en grundläggande examen. Resultaten redovisas huvudsakligen genom att svaren för högskolan totalt respektive högskolans sex institutioner presenteras i ett antal tabeller och figurer, vilket ger läsaren snabbt en överskådlig bild.

  • 70.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Boråsakademiker 2012. Arbetssituation och syn på utbildningen bland professionsutbildade alumner: 2006 års programstudenter2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning av nämnda krav. Rapporten är den tredje i en longitudinell studie som påbörjades 2007 vid lärosätet. Resultaten kan jämföras över tid och lärosätet ges utifrån resultaten möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 71.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Boråsakademiker 2013. Arbetssituation och syn på utbildning hos professionsutbildade alumner: 2007 års programstudenter2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning av nämnda krav. Rapporten är den fjärde i en longitudinell studie som påbörjades 2007 vid lärosätet. Resultaten kan jämföras över tid och lärosätet ges utifrån resultaten möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 72.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Boråsakademiker 2014. Etableringsgrad och utbildningskvalitet: 2008 års programstudenter2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitetsfråga för Högskolan i Borås att ta del av högskolans tidigare studenters erfarenheter och synpunkter, inte enbart under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på enskilda kurser som på yrkesprogram. Resultaten har beskrivits i ett antal rapporter. I föreliggande rapport redovisas de utexaminerades arbetssituation, de krav på förmågor, färdigheter och kompetenser som deras nuvarande arbetsuppgifter ställer på dem samt deras bedömning av utbildningens träning i nämnda krav. Rapporten är den femte i en longitudinell studie som påbörjades 2007. Resultaten jämförs över tid och lärosätet ges utifrån dessa, möjligheter till kvalitativa förbättringsåtgärder.

  • 73.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Design för det goda livet: en kurs- och projektutvärdering av en experimentellt utformad kursidé.2006Report (Other academic)
  • 74.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    En studie om utbildningskvalitet: kvalitetsbedömning inom den högre utbildningen2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att statistiskt säkerställa diskrepanser, i ett antal kvalitetsindex, mellan lärosätets institutioner. Genom explorativ faktoranalys (EFA) har data extraherats så att grupperingar (faktorer) av enskilda frågeställningar kunnat urskiljas som då gemensamt belyser olika dimensioner av kvalitativt innehåll inom utbildningen, som bl.a. berör studenternas studie- och arbetsmiljö. Metoden ger, generellt, ett säkrare dataunderlag än resultatet av enskilda frågeställningar. På vilket sätt kvalitet kan/bör mätas i utbildningssammanhang kan diskuteras. En del som kan mätas och även så görs är t.ex. studenters examensarbeten dock finns fler faktorer som mäter ett lärosätes kvalité t.ex. självvärderingar, studentbarometrar, alumn/etableringsrapporter, medarbetarenkäter, kursvärderingar etc. Huruvida föreliggande studies mätinstruments utfall visar på fenomenet kvalitet kan som alltid diskuteras. Kvalitet är ett brett och svårdefinierat begrepp. Faktoranalysen har extraherat ett antal områden som kan definieras som en slags kvalitet inom en utbildningsverksamhet. Den interna konsistensen, inom faktorerna, är god som tyder på en god validitet i instrumentet. Sedan kan alltid begrepp som validitet och reliabilitet diskuteras på ett djupare plan. Instrumentet har dock fångat upp de dimensioner som var avsedda att mätas. Resultaten i föreliggande studie visar också, relativt tydligt, på en del brister inom de undersökta kvalitetsindexen. Det kan tilläggas att dessa brister inte enbart avser en specifik institution dock var utgångspunkten för studien att se över en institution som inte klarade universitetskanslersämbetets kvalitetsgranskning fullt ut. Vidare visar resultaten tydligt på att det finns en förbättringspotential, inom en rad kvalitetsindex, specifikt för nämnda institution och detta blir således en viktig fråga för institutionsledningen – att arbeta fram rutiner för att genomföra en rad förbättringsåtgärder. I de diskussioner som förts med lärosätets högsta ledning och samtliga prefekter är slutsatsen att något bör göras åt situationen. Resultaten är allt för avvikande, för en av institutionerna, och beror delvis på att den interna kvalitetssäkringen brister.

  • 75.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Open distance learning in higher educational systems: A technological approach within a social constructivistic perspective.2003Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to provide an argument material in order to open up a discussion concerning educational and political strategies within the field of distance education. I would like to argue for the flexible learning within the social constructivistic perspective. Within this context the crucial question is: How should we generate various educational alternatives within the distance educational system? It has been argued that there is a need for alternatives within the system, i.e., a [social] constructivistic approach where we include cultural and other demographical aspects. In this regard we have to deal with the participant's standpoint and in the same time we need to be familiar with the public debate regarding the usage of modem technology. It is therefore crucial to reach all groups in the community and thus a flexibility in the system is required. In the field of computer supported collaborative learning (CSCL) the best typifications are where the exploration of the new possibilities is represented by the emerging technologies. In such work, there is a desire to build learning environments to support a range of distributed cognitive work, i.e., communities of learners, conceptual learning conversations, and knowledge building communities. Instructional designers are in the initial stages of exploring the commonalities and discontinuities between the varieties of CSCL activities.

  • 76.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    PUH: Pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan 20082008Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid landets lärosäten har i decennier akademiska lärare erbjudits högskolepedagogisk utbildning och pedagogiskt stöd. Denna verksamhet har med tiden ökat i omfattning och betydelse. Från nationellt håll betonas betydelsen av en satsning på utbildning, fortbildning och förstärkning av den högskolepedagogiska kompetensen bland universitetslärare. Idag finns det ett krav på att akademiska lärare har högskolepedagogisk utbildning och vid anställning ska pedagogisk skicklighet kunna bedömas. I det arbete som vi pedagogiska konsulter gör ingår att genom behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildning (BHU) bidra till att öka universitetslärares pedagogiska kompetens. Dessa kurser har visat sig bidra till att lärarna utvecklar sin syn på undervisning och lärande samt lär sig praktiska färdigheter. Vi tror att en förutsättning för pedagogisk utveckling i ett större sammanhang är att lärare börjar diskutera undervisningsrelaterade frågor med varandra. En bärande princip på de högskolepedagogiska kurser som anordnas på olika pedagogiska utvecklingsenheter i Sverige är därför att stödja lärare att utveckla ett reflekterande och undersökande förhållningssätt till sin undervisning och att stimulera till en pedagogisk diskussion, något som benämns Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). Som ett led i detta beslutade högskolorna Borås, Skövde och Väst inför kursstart höstterminen 2007 att samverka och anordna en gemensam konferens där deltagarna skulle få presentera och diskutera sina pedagogiska projekt. Detta skulle bidra till att stimulera diskussion enligt ovan, och därmed öka deltagarnas kompetens i att kunna kommunicera kring sina pedagogiska färdigheter. Detta är en del av de mål som de högskolepedagogiska kurserna syftar till att uppnå. Konferensen, döpt till Pedagogisk utveckling i högskolan (PUH), gick av stapeln i Vänersborg 22-23 maj 2008. Fil. dr Kalid el Gaidi, KTH, var inbjuden talare och inspirerade genom att tala om en lärares yrkeskunnande. Huvudprogrammet omfattade ett 30-tal presentationer med en stor variation och bredd i de projekt som genomförts. Diskussionerna blev livliga och givande, och nya idéer föddes under dagarna som i sin tur kan inspirera nya pedagogiska utmaningar. De deltagare som så önskade inbjöds till att förfina sina bidrag och skicka in dem till en gemensam skrift, övriga deltar med abstracts. Syftet med skriften är att kunna visa på det engagemang och den bredd i vad som sker på det pedagogiska planet vid våra respektive lärosäten. Det gör resultatet tillgängligt för fler än konferensens deltagare, vilket förhoppningsvis leder till ytterligare utveckling. Vi tackar varmt alla deltagare för ett väl genomfört arbete, med ett särskilt tack till organisatörerna vid Högskolan Väst.

  • 77.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    PUH: Pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan 20092009Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Alla som anställs som adjunkt eller lektor vid universitet och högskolor i Sverige skall ”ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper… samt visat pedagogisk skicklighet” (Högskoleförordningen 4 kap 7§ och 9§). Lärosätena erbjuder behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildning (BHU) som kan ha lokala variationer, men i stort innehåller utbildningarna samma grundläggande mål och de skall meritbedömas lika vid alla lärosäten. Kurserna skall bidra till att lärarna utvecklar sin syn på undervisning och lärande samt att de lär sig praktiska färdigheter. Vid högskolorna i Borås, Skövde och Väst har sedan ett par år utvecklats ett samarbete för att dels sprida pedagogiska erfarenheter över lärosätesgränserna, dels säkra kvaliteten i de tre högskolornas respektive utbildningar. Utbildningarna genomförs på olika sätt, men alla har som syfte att stödja lärare att utveckla ett reflekterande och undersökande förhållningssätt till sin undervisning samt att stimulera till en pedagogisk diskussion, att utveckla Scholarship of Teaching and Learning . För andra året i rad har de tre högskolorna genomfört en gemensam konferens, PUH, (Pedagogisk utveckling i högskolan) där kursdeltagarna har presenterat och diskuterat pedagogiska projekt som de utvecklat under kursen. Konferensen genomfördes 16-17 april 2009 i Borås då ett trettiotal pedagogiska projekt presenterades och diskuterades. Dessutom inleddes konferensen med en uppskattad föreläsning angående Lärares yrkeskunnande – Bildning och reflekterande erfarenheter av Khalid el Gaidi, KTH. Syftet med konferensen var, förutom att sprida erfarenheter mellan högskolorna, att deltagarna fick diskutera sina pedagogiska frågor med andra lärare från olika institutioner och lärosäten. Gamla och nya pedagogiska idéer diskuterades friskt under dagarna, förhoppningsvis utmynnar detta i nya gränsöverskridande pedagogiska projekt. I kvalitetssäkringssyfte skedde dessutom bedömningen av arbetena över lärosätesgränserna. Föreliggande skrift innehåller resultatet från konferensen. Syftet med skriften är att kunna visa på det engagemang och den bredd i vad som sker på det pedagogiska planet vid våra respektive lärosäten. Skriften gör resultatet tillgängligt för fler än konferensens deltagare, vilket förhoppningsvis leder till ytterligare utveckling. De deltagare som så önskade inbjöds till att förfina sina bidrag och skicka in dem till en gemensam skrift, övriga deltar med abstracts.

  • 78.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    PUH: Pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan 20102010Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid högskolorna i Borås och Väst har sedan ett par år utvecklats ett samarbete för att dels sprida pedagogiska erfarenheter över lärosätesgränserna, dels säkra kvaliteten i de två högskolornas respektive utbildningar. Utbildningarna genomförs på olika sätt, men har som gemensamt syfte att stödja lärare att utveckla ett reflekterande och undersökande förhållningssätt till sin undervisning samt att stimulera till en pedagogisk diskussion, allt i syfte att utveckla ”Scholarship of Teaching and Learning”. Genom att skriva och presentera ett pedagogiskt utvecklingsarbete i en autentisk konferenssituation så blir kunskapen kollektiv och till gagn för fler än den enskilde individen. Den 15-16 april 2010 genomfördes för tredje året i rad en gemensam konferens, Pedagogisk utveckling i högskolan (PUH), vid Högskolan Väst i Trollhättan. De pedagogiska utvecklingsprojekten presenterades och diskuterades. Dessutom inleddes konferensen med en uppskattad föreläsning av Torgny Roxå vid Lunds Universitet som gav en exposé och problematiserande bild kring universitetslärarens krav och måsten av idag. Det diskuterades också vetenskaplig kontra pedagogisk meritering. Under konferensen visades en bredd av arbeten upp, som exempel kan nämnas områden såsom entreprenöriellt tänkande, dyslexi, meningsfull undervisning, visioner och praktik - om examensarbetet i professionslärosätet, bara för att nämna några. I kvalitetssäkringssyfte skedde dessutom bedömningen av arbetena över lärosätesgränserna. I denna utgåva återfinns alla presentationer i form av abstract eller ”full papers”. Syftet med denna skrift är att sprida resultat över ämnes-/institutions- och lärosätesgränser.

  • 79.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    PUH: Pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan 20112011Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    För fjärde året i rad har vi nöjet att i denna rapport presentera en rad olika pedagogiska utvecklingsarbeten från högskolorna i Borås och Trollhättan (Högskolan Väst). Utvecklingsarbetena är en del av den högskolepedagogiska grundutbildningen som finns vid respektive lärosäte. Utbildningarna genomförs på olika sätt, men har som gemensamt syfte att stödja universitetslärare att utveckla ett reflekterande och undersökande förhållningssätt till sin undervisning samt att stimulera till en pedagogisk diskussion, allt i syfte att utveckla ”Scholarship of Teaching and Learning”. Sedan flera år har ett utökat samarbete mellan våra lärosäten lett till en gemensam konferens, Pedagogisk utveckling i högskolan (PUH), där de högskolepedagogiska utvecklingsarbetena presenteras. Dels för att sprida pedagogiska erfarenheter över lärosätesgränserna, dels för att säkra kvaliteten i de två högskolornas respektive utbildningar. Genom att skriva och presentera ett pedagogiskt utvecklingsarbete i en autentisk konferenssituation blir kunskapen kollektiv och till gagn för fler än den enskilde individen. Årets konferens gick av stapeln vid Högskolan i Borås den 14-15 april. Under konferensen visades en bredd av arbeten upp, som exempel kan nämnas områden såsom Bolognaprocessens inverkan på utbildningarna, entreprenöriellt tänkande, att utveckla studenters skrivande, lärandemiljö och distansutbildningar – bara för att nämna några. I kvalitetssäkringssyfte skedde dessutom bedömningen av arbetena över lärosätesgränserna. I denna utgåva återfinns alla presentationer i form av abstract eller ”full papers”. Syftet med denna skrift är att sprida resultat över ämnes- /institutions- och lärosätesgränser.

  • 80.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometer vid Högskolan i Borås HT 2010: resultat per institution2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studentbarometern är en undersökning av kvalitetsaspekter inom grundutbildningen vid Högskolan i Borås. Utifrån en enkätundersökning sammanfattas studenternas upplevelser av sin studie- och arbetsmiljö vid lärosätet. Enkäten skickades ut, i november 2010, till 1 504 studenter. Den totala populationen bestod av 9 026 studenter.

  • 81.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometern HT 2010: studie- och arbetsmiljö vid Högskolan i Borås2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studentbarometern, vid Högskolan i Borås är, en undersökning av kvalitetsaspekter inom grundutbildningen. Utifrån en webbaserad enkätundersökning sammanfattas studenters perspektiv på sin utbildning. Enkäten bjöds ut, i november 2010, till 1 504 studenter. Den totala populationen bestod av 9 026 studenter. Resultaten utgår ifrån en statistisk bearbetning av enkätsvaren bl.a. genom explorativ faktoranalys (EFA). EFAn har genererat ett antal dimensioner som summerar en stor del av studentbarometerns frågeställningar. Dimensionerna har fått namnen värderingar av utbildningen; studieklimat; analytiskt tänkande och samarbetsklimat. Resultaten pekar på att studenterna svarat konsekvent och med eftertanke. Svarsandelen är 48-55 procent, vilket bedöms vara tillräckligt för att garantera statistisk tillförlitlighet. Att antalet svarande, på enskilda frågebatterier, skiljer sig åt beror på att även om studenter inte avslutat enkäten fullständigt är resultaten för dessa respondenter analyserbara.

  • 82.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometern HT 2011: studie- och arbetsmiljö2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studentbarometern, vid Högskolan i Borås, är en kvalitetsundersökning av studenternas studie- och arbetsmiljö. Utifrån en webbaserad enkätundersökning sammanfattas studenters perspektiv av ovan nämnda. Enkäten bjöds ut den 14 november 2011 till 2 783 studenter. Tre påminnelser utfördes under perioden 25 november till och med den 19 december. Enkäten stängdes den 10 januari 2012. Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska. Sammanfattningsvis visar 2011 års resultat på något högre grad av nöjda studenter jämfört mot 2010 års studie. De faktorer som har extraherats och sedermera indexerats visar tydligt på högre medelvärden i avseenden på den totala populationen. När institutionerna konstanthålls mot indexen så framträder diskrepanser som bör begrundas ytterligare.

  • 83.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometern HT 2012: studie- och arbetsmiljö2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studentbarometern, vid Högskolan i Borås, är en kvalitetsundersökning av studenternas studie- och arbetsmiljö. Enkäten var webbaserad och bjöds ut den 5 november 2012 till 2 879 studenter som då motsvarar cirka 35 procent av den totala populationen. Fem påminnelser utfördes under perioden 12 november till och med den 3 december. Enkäten stängdes den 21 december. Enkäten har bjudits ut på såväl svenska som på engelska. Sammanfattningsvis visar 2012 års resultat på en något högre grad av nöjda studenter jämfört mot 2011 års studie. Använts ett grovt mått på nöjdhet, beräknat på indexerade faktorer och effektmått som mäter nöjdhet, kan det påvisas att förbättringar skett inom en rad områden. Mätt över ett s.k. nöjdhetsindex (maximalt NSI = 100) har en positiv ökning skett från 74,0 (2011) till 75,3 (2012).

  • 84.
    Sigrén, Peter
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Studentbarometern HT 2013: studie- och arbetsmiljö2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Enkäten bjöds ut den 22 november 2013 till 2 018 studenter. Fyra påminnelser utfördes under perioden 2 december till och med den 27 december. Enkäten stängdes den 7 januari 2014. Enkäten har bjudits ut såväl på svenska som på engelska. I 2013 års studie har endast inkluderats studenter som studerar på campus (N = 5 460) inkluderat internationella studenter (N = 168).1 Urvalsprocessen bestod av ett systematiskt urval, genom två stratifieringsvariabler. 2 Samtliga respondenter har haft samma inklusionssannolikhet. Används ett mått på nöjdhet, beräknat på indexerade faktorer och effektmått, kan det påvisas en kvalitetsförbättring (HB totalt). Mätt över ett s.k. nöjdhetsindex (maximalt NSI = 100) är 2013 års NSI 75,5 mot 75,2 för 2012, se tabell 1.

  • 85.
    Sigrén, Peter
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Borglund, Linda
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Utvärdering av en genomförd distanskurs vid Högskolan i Borås.2003Report (Other academic)
  • 86.
    Sigrén, Peter
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Carlsson, Gudrun
    Hattinger, Monica
    Södermyr, Annelie
    Samverkan för en bättre kompetensutveckling: En kvalitativ utvärdering av flexibla arbetsformer mellan Näringsliv - Lärcentrum - Högskolan.2005Report (Other academic)
  • 87.
    Sigrén, Peter
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Holmqvist, Hans
    Syntes och analys av tidigare kravspecifikationer för upphandling av LMS inom den svenska högskolan 2000-2004.2005Report (Other academic)
  • 88.
    Sigrén, Peter
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Palmqvist, Annette
    Samverkan för en bättre kompetensutveckling: Genomströmning, avhopp och rekommendationer.2006Report (Other academic)
  • 89.
    Sigrén, Peter
    et al.
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Podssuweit, Kristin
    University of Borås, Library and Learning Resources.
    Karlsson, Pontus
    Studentbostadsutredning 2013: Hur ser behovet av studentbostäder ut i Borås?2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande (pilotstudie)/rapport redovisas behovet av studentbostäder i Borås samt vilken standard på boendet som är önskvärt. Som de flesta högskoleorter saknas även Borås studentbostäder i den omfattning som studenter önskar. Sveriges studentkårers förening (SFS) anser att studentbostäder skall följa en viss standard en s.k. klassad bostadsgaranti som då innebär en hyresrätt i form av korridorrum, studentlägenhet, ordinarie hyresrätt eller del i hyresrätt (t.ex. dubblett eller triplett). För Borås del finns cirka 1 000 sådana studentbostäder (med SFS klassad bostadsgaranti) – behovet är dock högre – hur stort beror något på beräkningssättet.

  • 90. Zhang, Zheng
    et al.
    Fyn, Dawn
    Langelotz, Lill
    University of Borås, Centrum för lärande och undervisning.
    Lönngren, Johanna
    McCorquodale, Lisa
    Nehez, Jaana
    Our way(s) to Action Research: Doctoral students' international and interdisciplinary collective memory work2014In: Action Research, ISSN 0264-5122, Vol. 12, no 3, p. 293-314Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study involved six Swedish and Canadian doctoral students who shared interests in using action research in professional education in different disciplines. We employed Noffke’s three dimensions of action research as a theoretical framework (i.e., the Professional, the Personal, and the Political). Using collective biography as a methodology, we cooperatively examined how our personal and professional agendas and macro-level structures have been shaping our intentions to conduct action research projects in our respective disciplines. The key findings of this international and interdisciplinary collective biography relate our growing awareness of the intimacy between research and life in vari- ous professional and geographic contexts. Collectively addressing our shared frustrations, we celebrated action research as a methodology that attends to the dynamic and concrete lived experiences of our participants in various spatio-temporalities. Reflecting upon the hybridity of our own researcher identities, we were also able to see the intimate relation between ourselves as active citizens and critical action researchers who are determined to take up the challenges and engage in critically oriented action research that could nurture more ‘‘caring,’’ ‘‘empowering,’’ and ‘‘transforming’’ public spheres.

12 51 - 90 of 90
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf