Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
78910111213 451 - 500 av 1856
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 451.
    Dahlvid, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Rutgersson, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Närståendes upplevelser av vårdmiljön i ett speciellt inrett patientrum på en intensivvårdsavdelning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns mycket forskning om hur patienter upplever miljön i ett intensivvårdsrum. Däremot finns inte lika mycket forskning om hur närstående upplever intensivvårdsrummet. Forskning visar att närståendes närvaro har stor betydelse för patientens tillfrisknande och möjlighet att återfå hälsa och välbefinnande. Närstående förmedlar trygghet till patienten genom att berätta om det som sker i vardagen, utanför sjukhuset. Intensivvårdsmiljön innehåller avancerad utrustning och det kan te sig skrämmande för närstående, därav är det av intresse att fånga deras upplevelser. Studiens syfte är att belysa närståendes upplevelser av vårdmiljön i ett speciellt inrett patientrum på en intensivvårdsavdelning. Metoden som användes hade en kvalitativ ansats och en öppen intervjuguide användes vid datainsamlingen. Resultatet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Två huvudkategorier har identifierats. Dessa är Ljud och ljus skapar trygghet och harmoni och Natur och interiör reducerar känsla av instängdhet och skapar möten. Det speciellt inredda patientrummet ger närstående en harmonisk och lugnande miljö. Dock upplevdes inte hemmastaddhet i rummet under vistelsen trots de förändringar i utformningen som gjorts där. Resultatet visar vikten av att utforma miljö och interiör vid ombyggnationer och nybyggnationer så att det bidrar till en gynnsam miljö för närstående.

  • 452.
    Dalheim Englund, Ann-Charlotte
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Associations between Social Capital measures and Return to Work among Women on Long-term Sick Leave2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sick leave rates are decreasing in Sweden overall, but these rates follow the international trend of higher sick leave for women than men. This study focuses on the associations between social capital measures and return to work (RTW) among women on long-term sick leave. Questionnaire data were collected at four times from a cohort of long-term sick women (n=324). The preliminary results suggest women that reported having someone they feel very close to, having someone they can share happiness with and being comforted by being held in someone’s arms increased in work ability score and working degree significantly more over time compared to women who had no such friend/relationship. Additionally, women with shared household duties and women allowed to take a short break at work but not at home, increased in work ability score and working degree significantly more over time compared to women with major responsibility for the household, no opportunity for breaks at work and an accepting climate for break taking at home. These results highlight the importance of social attachment, a basis of equality and a good work environment that allows moments of rest in order to increase work ability and improve the RTW process.

  • 453.
    Dalheim Englund, Ann-Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Rydström, Ingela
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    I have to Turn Myself Inside Out”: Caring for Immigrant Families of Children With Asthma2012Ingår i: Clinical Nursing Research, ISSN 1054-7738, E-ISSN 1552-3799, Vol. 21, nr 2, s. 224-242Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In multicultural societies, health care professionals encounter immigrant families of children with asthma. They play an important role in supporting these families, but few studies have focused on this phenomenon. The aim of the present study is to gain a broader understanding of the challenges health care professionals face in their encounters with non-Western immigrant parents of children with asthma. Seventeen professional caregivers were interviewed, and their narratives were analyzed using qualitative content analysis. The results show that health care professionals’ main challenges when encountering immigrant parents can be described by the theme, “Turning oneself inside out.” This theme is characterized by five categories: gender and professional issues, impact on professional relationships, communication challenges, unfamiliar disease and treatment perceptions, and time issues. The results highlight the importance of providing health care professionals with support and organizational conditions that increase opportunities to understand the unique situation of these families

  • 454.
    Dalheim Englund, Ann-Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Rydström, Ingela
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Rasmussen, Birgit
    Möller, Christian
    Sandman, Per-Olof
    Having a child with asthma--quality of life for Swedish parents.2004Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 13, nr 3, s. 386-395Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Asthma is the most common chronic childhood disease. Childhood asthma contributes significantly to morbidity among children and has a significant impact on the quality of life (QoL) and daily routines of both the children and their parents. AIM AND OBJECTIVE: The purpose of this study was to investigate how Swedish parents of children with asthma experience their QoL, and to investigate whether there were differences concerning QoL between parents within the same family. The purpose was also to investigate possible connections between their QoL and background variables. METHOD: A total of 371 parents of children with asthma (57% mothers and 43% fathers) participated in the study. The Paediatric Asthma Caregiver's Quality Of Life Questionnaire (PACQLQ) was used to measure the parents' QoL, i.e. how the child's asthma interferes with the parents' normal activities and how it has made them feel. RESULTS: The findings show that most parents of children with asthma evaluated their QoL as close to the positive end of the scale, and there was close agreement in the scoring between parents within the same family. Significant associations were found between parents' lower QoL outcome and living in the North of Sweden. There were also significant associations between fathers' lower QoL outcome and having a child younger than 13 years of age and mothers' lower QoL outcome and having a child with severe asthma. Although the result shows that a child's asthma did not influence the parents' QoL to a greater degree, it is still important for healthcare workers to help these parents to sustain and improve their well-being. CONCLUSIONS: The fact that they just evaluated their QoL during the preceding week only, and did so at the time when their children were being treated with asthma medication, might have influenced the results in a positive direction. Comment in Commentary on Dalheim-Englund et al. (2004) Having a child with asthma: quality of life for Swedish parents. Journal of Clinical Nursing 13, 386-395. [J Clin Nurs. 2005]

  • 455.
    Dalheim-Englund, Ann-Charlotte
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Skydda & frigöra, En studie av föräldrar till barn med astma och av professionella vårdare2005Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 456.
    Dalheim-Englund, Ann-Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Rydström, Ingela
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Getting along with disease-engendered uncertainty in asthma child families2006Ingår i: New Developments in Parent-Child Relation / [ed] D.M. Devore, New York: Nova Science Publishers , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    All communities set high expectations on parents and to raise a child is a challenging responsibility. Being a parent includes feelings of pleasure, but is also associated with concem and extra work. If the child is stricken by a chronic illness their concem and extra work more often than not will increase. One of the most common chronic diseases among children world-wide is asthma and it constitutes a considerable health problem. Current literature shows that asthma brings uncertainty and extra work to family life, which influences many aspects of a farnily's health and social life. In a Swedish study, it is found that mothers and fathers of children with asthma manage their uncertainty in different ways - mothers mostly act in a protecting manner and express feelings of sadness, while fathers act in a liberating manner and express feelings of acceptance. Furthermore, another Swedish study points out the fact that the relations among asthma family members are govemed by uncertainty and characterized by control, tight bonds and feelings of being forsaken and lack of understanding. From the literature and studies mentioned above, one can assume that living under such circumstances may not only affect family members' present life, but it may also affect their future. Uncertainty puts a great drain on the family, e.g. misunderstanding between parents can occur, siblings may feel forsaken and the child with asthma may be prevented from taking an own responsibility for life with the disease. One way to get a deeper understanding of human relations is to use different perspectives. In this article, we will try to illurninate asthma family life and relations by using an existentialistic, a Hegelian as well as a gender perspective.

  • 457. Danung, Claes
    et al.
    Salomonsson, Sven Bertil
    Rönnmark, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    BRASS: BRukare och ASSistenter i samverkan2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Personer som genom olyckor och sjukdom förlorar väsentliga förmågor kan genom personlig assistans delvis kompensera för ”stora och varaktiga funktionshinder”. Det är en samhällsservice som regleras av LSS. I förlusterna av livsfunktioner följer ofta förluster av aktiviteter, vänner och arenor som tidigare skänkte personen mening, glädje och bekräftelse. Sedan 2003 bedrivs i Borås Stad en fritidsverksamhet för brukare och deras personliga assistenter. Genom BRASS-verksamheten har platser och upplevelser åter blivit tillängliga för många svårt funktionshindrade personer liksom känslan av gemenskap när man delar upplevelser med andra brukare och assistenter.

  • 458.
    Darcy, Laura
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Björk, M
    Enkär, K
    Knutsson, Susanne
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    The process of striving for an ordinary, everyday life, in young children living with cancer, at six months and one year post diagnosis2014Ingår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 18, nr 6, s. 605-612Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose Health care focus is shifting from solely looking at surviving cancer to elements of attention relating to living with it on a daily basis.The young child's experiences are crucial to providing evidence based care. The aim of this study was to explore the everyday life of young children as expressed by the child and parents at six months and one year post diagnosis. Methods Interviews were conducted with children and their parents connected to a paediatric oncology unit in Southern Sweden. A qualitative content analysis of interview data from two time points, six months and one year post diagnosis, was carried out. Results The process of living with cancer at six months and at one year post diagnosis revealed the child's striving for an ordinary, everyday life. Experiences over time of gaining control, making a normality of the illness and treatment and feeling lonely were described. Conclusion Nurses have a major role to play in the process of striving for a new normal in the world post-diagnosis, and provide essential roles by giving the young child information, making them participatory in their care and encouraging access to both parents and peers. Understanding this role and addressing these issues regularly can assist the young child in the transition to living with cancer. Longitudinal studies with young children are vital in capturing their experiences through the cancer trajectory and necessary to ensure quality care.

  • 459.
    Darcy, Laura
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Enkär, K
    Granlund, M
    Someonsson, R J
    Peterson, C
    Björk, M
    Health and functioning in the everyday lives of young children with cancer: documenting with the International Classification of Functioning, Disability & Health – Children & Youth (ICF-CY)2014Ingår i: Child Care Health and Development, ISSN 0305-1862, E-ISSN 1365-2214, Vol. 41, nr 3, s. 475-482Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Health care focus is shifting for children from surviving childhood cancer to living with it on a daily basis. There is a need to document health and function in the everyday lives of young children with cancer using the multidimensional framework and language of the International Classification of Functioning, Disability and Health – Children and Youth (ICF-CY). Aims The aims of this study were (1) to document health and functioning in the everyday lives of young children with cancer using ICF-CY codes and (2) to identify a comprehensive code set that can aid clinical assessment. Method Interviews with children diagnosed with cancer and their parents, were transcribed, reviewed for content and coded to the ICF-CY using linking procedures. Results A comprehensive code set (n = 70) for childhood cancer was identified. The majority of content identified to codes was related to activity and participation describing social relations with family, peers and professionals, preschool attendance and play, as well as issues related to support and independence.

  • 460.
    Darcy, Laura
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Enskär, Karin
    Granlind, Mats
    Simeonsson, Rune J
    Peterson, Christina
    Björk, Maria
    Health and functioning in the everyday lives of young children with cancer: documenting with the International Classification of Functioning, Disability and Health – Children and Youth (ICF-CY)2014Ingår i: Child Care Health and Development, ISSN 0305-1862, E-ISSN 1365-2214Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Health care focus is shifting for children from surviving childhood cancer to living with it on a daily basis. There is a need to document health and function in the everyday lives of young children with cancer using the multidimensional framework and language of the International Classification of Functioning, Disability and Health – Children and Youth (ICF-CY). Aims The aims of this study were (1) to document health and functioning in the everyday lives of young children with cancer using ICF-CY codes and (2) to identify a comprehensive code set that can aid clinical assessment. Method Interviews with children diagnosed with cancer and their parents, were transcribed, reviewed for content and coded to the ICF-CY using linking procedures. Results A comprehensive code set (n = 70) for childhood cancer was identified. The majority of content identified to codes was related to activity and participation describing social relations with family, peers and professionals, preschool attendance and play, as well as issues related to support and independence. Conclusions The ICF-CY can be used to document the nature and range of characteristics and consequences of cancer experienced by children. The identified comprehensive code set could be helpful to health care professionals, parents and teachers in assessing and supporting young children’s health and everyday life through the cancer trajectory. The comprehensive code set could be developed as a clinical assessment tool for those caring for young children with cancer. The universal language of the ICF-CY means that the utility of a clinical assessment tool based on identified codes can have wide reaching effects for the care of young children with cancer.

  • 461.
    Darcy, Laura
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, Katarina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    How do we best analyze the meaning of the child’s experience and not just the content?2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 462.
    Darcy, Laura
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Knutsson, S
    Huus, K
    Enskar, K
    The everyday life of the young child shortly after receiving a cancer diagnosis2014Ingår i: Cancer Nursing, ISSN 0162-220X, E-ISSN 1538-9804, Vol. 37, nr 6, s. 445-456Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:: Providing qualified, evidence-based healthcare to children requires increased knowledge of how cancer affects the young child's life. There is a dearth of research focusing on the young child's experience of everyday life. OBJECTIVE:: The purpose of this study was to explore young children's and their parents' perceptions of how cancer affects the child's health and everyday life shortly after diagnosis. METHODS:: Thirteen children with newly diagnosed cancer aged 1 to 6 years and their parents, connected to a pediatric oncology unit in Southern Sweden, participated in this study through semistructured interviews. Child and parent data were analyzed as a family unit, using qualitative content analysis. RESULTS:: Everyday life was spent at hospital or at home waiting to go back to hospital. Analysis led to the following categories: feeling like a stranger, feeling powerless, and feeling isolated. CONCLUSIONS:: The child wants to be seen as a competent individual requiring information and participation in care. Parents need to be a safe haven for their child and not feel forced to legitimize painful and traumatic procedures by assisting with them. Nurses play a major role in the lives of children. Research with and on the young child is necessary and a way of making them visible and promoting their health and well-being. IMPLICATIONS FOR PRACTICE:: Nurses need to reevaluate the newly diagnosed child's care routines so as to shift focus from the illness to the child. This requires competent nurses, secure in their caring role.

  • 463.
    Davidsson, Anna Lena
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Johansson, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ambulanssjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med missbruksproblematik2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Beroende och missbruk av alkohol och narkotika är ett folkhälsoproblem i Sverige. Vården av de skador och sjukdomar som uppkommer till följd av detta upptar en stor del av hälso- och sjukvården, och dessa patienter är något som ambulanspersonal ofta stöter på. Ett bra bemötande kan tyckas vara självklart i arbetet med människor, men studier har visat att de människorna med alkohol eller narkotikaproblem ofta bemöts av fördomar. Sjukvårdspersonal ska bemöta patienter med omtanke och respekt oavsett yttre faktorer och vård skall också ges utifrån människors lika värde. Syftet med arbetet är att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenhet av att möta patienter med missbruksproblematik. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor där materialet sedan analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Efter analysen framkom sex kategorier vilka var: Maktlöshet, autonomi och respekt inför patienten, se till patientens behov, erfarenhet och kompetens, otrygghet samt relationer. Resultatet gav en viktig inblick i hur ambulanssjuksköterskorna erfarenhet är av att bemöta patienter med missbruksproblematik där ambulanssjuksköterskorna försökte bemöta patienten med respekt och ge lika vård oavsett social status, ålder, kön eller etnicitet. Några områden ansågs vara värda att åskådliggöras extra. Dessa var bland annat maktlösheten av att inte kunna hjälpa patienten med deras grundproblem och ta dem till rätt vårdinstans. Upplevelsen av rädsla för hot och våld. Att det i bemötandet tycks kunna vara en skillnad beroende på om ambulanssjuksköterskan är erfaren eller ej samt att ta med patienten för vård mot dess vilja. Författarna föreslår vidare forskning inom området.

  • 464.
    Davidsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Rydin, Ulrica
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vårdvalets betydelse för det hälsofrämjande arbetet: Distriktssköterskans perspektiv2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårdvalet infördes i primärvården år 2010 och syftar till att stärka patientens ställning samt stimulera till kostnadseffektivitet. Primärvårdens verksamheter ska styras utifrån kvalitet men styrs även av ekonomisk ersättning. Valfrihet i vården kräver att den som söker vård har förmåga att bevaka sina intressen. Frågor har ställts om vårdvalets konsekvenser för den som har begränsad möjlighet att göra ett välgrundat vårdval. Distriktssköterskan i primärvård ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv med helhetssyn på individen. Vårdvalet skulle kunna ändra förutsättningarna för distriktssköterskans hälsofrämjande arbete på vårdcentral. Studien syftar därför till att ur distriktssköterskans perspektiv belysa vårdvalets betydelse för det hälsofrämjande arbetet. Kvalitativ metod användes och för datainsamling gjordes intervjuer. Sex distriktssköterskor deltog och insamlad data analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkommer att vårdvalet inneburit ökade krav från patienterna men även krav på ökad effektivitet. Enligt informanterna är den konkurrens vårdvalet fört med sig inte alltid till fördel för patienten eftersom vårdkvaliteten inte förbättrats. Informanterna uppfattar att vården av utsatta patientgrupper nedprioriterats då den ekonomiska styrningen belönar andra åtgärder. De ifrågasätter ersättningssystemet men uppfattar sig inte kunna påverka situationen. Informanterna vill arbeta mer hälsofrämjande men saknar resurser i form av tid och bemanning. De måste balansera den yrkeskunskap de har gentemot den marknadsorientering som vårdvalet medfört. Professionen och patientens bästa ställs mot risken att verksamhetens ekonomi påverkas negativt. Författarnas förhoppning är att denna studie ska kunna vara ett underlag för diskussion kring distriktssköterskans yrkesroll och det hälsofrämjande arbetet.

  • 465.
    Davidsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Zakrison, Victoria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Knowledge and apprehensions concerning HIV/AIDS of Indonesian adolescents: Reflections upon the possibility for professional nurses to spread knowledge to prevent suffering2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    HIV/AIDS is a global and expanding problem, not least in Indonesia, which is the country with the fastest growing epidemic in Asia. In rural areas of Indonesia it is usually harder to get information compared to urban areas. The lack of information and the fact that it is often taboo to speak about the subject result in common experiences of discrimination and shame for people living with HIV/AIDS. The aim of the study is to describe the knowledge of HIV and AIDS among Indonesian youths living in rural compared to urban areas. Furthermore to get knowledge about their experiences concerning the disease and also how they get information about the subject. A questionnaire was handed out for 15 to 16 years old students at two different high schools. One was located in the rural and the other in the urban area and altogether there were 40 respondents included in the study. The result showed that the knowledge was higher among the students from the urban school although the average knowledge for both schools was quite similar compared to earlier studies. Internet was considered to be the source giving most information about HIV/AIDS and guidance (from an expert in the subject) was suggested as the best source. The respondents stated that the disease is connected to isolation and discrimination, in addition the importance of giving support to the infected. Since guidance was stated to be the best source of information, the nurse has an important role as an expert. The nurse is obliged to promote health and prevent illness and by spreading information this can be done. It will also act to prevent suffering, both physically and psychologically, since HIV/AIDS is such a destructive and stigmatizing disease.

  • 466.
    Davidsson, Michaela
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patienters upplevelse av personalens bemötande i samband med höft- eller knäprotesoperation2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ledproteskirurgi av höft- eller knäled är idag en av de vanligaste operationerna i Sverige. Den vanligaste orsaken till ledproteskirurgi i höft och knä är artros som orsakar kronisk nedbrytning av leder. I den postoperativa vården är patienter utsatta och behöver hjälp av vårdpersonal med rehabiliteringen och smärta. Under denna vårdtid utvecklas en vårdrelation mellan patienterna och personalen, som påverkar patientens livskvalité. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av personalens bemötande i samband med postoperativ vård efter operation av höft- eller knäprotes. Metoden är en litteraturstudie, där sex kvalitativa artiklar med vårdvetenskaplig ansats används. Det finns få artiklar och forskning gjord i ämnet. Fribergs (2006) modell om evidensbaserad omvårdnad och Evans (2002) modell om innehållsanalys ligger till grund för studiens metod. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier som är; Omvårdnaden upplevs som bra, Personalen är engagerad, Jag vågar inte ställa frågor och får heller inget veta och Jag blir inte respekterad. I varje kategori beskrivs hur patienter upplever personalens bemötande. Resultatet visar patienters både positiva och negativa upplevelser av hur personalen bemöter dem. I diskussionen diskuteras patienters vårdupplevelser under vårdtiden. Det patienter uppskattar är att vården sker genom professionella handlingar och att sjuksköterskan är vänlig, glad och lugn.

  • 467.
    Dehre, Andreas
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Törnbrink, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ambulanspersonals upplevelser av ambulansuppdrag där de tillsammans med räddningstjänsten vårdar patienter drabbade av hjärtstopp utanför sjukhus: En kvalitativ intervjustudie utförd i en stad i västra Sverige2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Årligen drabbas ca 10000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus. I de fall ambulansen har en lång framkörning finns det på flera håll ett samarbetsavtal skrivet med lokal räddningstjänst som innebär att en s.k. IVPA-styrka, "I Väntan På Ambulans", larmas till patienten och påbörjar HLR. Syftet med studien är att få reda på hur ambulanspersonalen i ett valt område ser på samarbetet med IVPA i samband med hjärtstopp prehospitalt. Åtta kvalitativa intervjuer av ambulanssjuksköterskor genomfördes. Dessa analyserades med induktiv forskningsansats på deskriptiv nivå. Detta resulterade i sju huvudkategorier; Tilltro till tidsvinst för att gagna liv, Bemannat för att klara uppgiften, HLR-koncept delvis uppfyllt, IVPA överlåter och ambulans tar över ansvar, Behov av riktlinjer för kommunikation, IVPA förbättrar logistik och Behov av ambulanspersonal i arbetsledning. Resultatet visar att IVPA-personalen har goda ambitioner att delta i arbetet, informanterna upplever en tidsvinst med IVPA-insatsen som kan vara avgörande för patienten. IVPA-enheten är välorganiserad och detta främjar det livräddande arbetet med patienten. Det arbete som IVPA-personalen utför är bra men med vissa tekniska brister, som t.ex. hantering av luftväg. Författarna efterfrågar gemensamma utbildningstillfällen där ambulanspersonal och räddningstjänst får tillfälle till samövning, för att förbättra vården ytterligare. De nyckelord som använts är IVPA, prehospitalt hjärtstopp, OHCA (Out of Hospital Cardiac Arrest), tvärprofessionellt samarbete och samverkan.

  • 468. Dekkers, W
    et al.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Webb, P
    Good Death or Good Life as a Goal of Palliative Care2002Ingår i: The ethics of palliative care: European perspectives / [ed] Henk ten Have, D Clark, Buckingham: Open University Press , 2002, s. 106-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 469.
    Dellve, L
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Eriksson, A
    Fredman, M
    Kullen-Engstöm, A
    Lean i hälso- och sjukvården2013Ingår i: Lean i arbetslivet / [ed] P Sederblad, Liber , 2013, s. 142-161Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 470.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Imbalanced logics of communicating with media in open management of health care service in Sweden: the managers perspectives and approaches2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 471.
    Dellve, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ahlborg, Tone
    Partner relationships and long-term sick leave among female workers: consequences and impact on dimensions of health and return to work2012Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 26, nr 4, s. 720-729Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Few efforts have been made to prospectively identify resources and obstacles outside work that may predict regained work ability and return to work when workers are on sick leave. This study investigates the association between partner relationships and sick leave. Our research questions were as follows: (i) What is the influence of sick leave, pain, stress and domestic strain on the quality of the dyadic partner relationship?, and (ii) What is the influence of the partner and social relationship on pain, stress, work ability, self-rated health and return to work? A cohort of female workers (n = 225) on long-term sick leave (>60 days), all in a partner relationship, at 6-month intervals completed a questionnaire based on the Quality of Dyadic Relationship (QDR) instrument, the Interview Schedule of Social Interaction (ISSI), the Work Ability Index (WAI) and the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Univariate and multivariate analyses of baseline and prospective data were performed. The results showed that decreased partner relationship quality was related to having major responsibility for household work despite being on sick leave, having pain and having decreased social integration. Among younger individuals on sick leave, a reduction in the quality of the partner relationship was shown already at the first (6-month) follow-up, while among middle-aged women, such a reduction was seen only at the 12-month follow-up. No dimensions of partner relationship quality at baseline were related to dimensions of return to work, either as a resource or as an obstacle. Consequently, our results show that a good relationship does not keep the woman from returning to work. Having main responsibility for household work, which implies domestic strain while on sick leave, predicts lower partner relationship quality. The practical implications are that healthcare professionals treating women on sick leave should emphasize the importance of keeping a social network as well as making sufficient adjustments at home for the relationship quality to be safeguarded. Special attention should be given to the young woman on sick leave as being on sick leave seems to influence her partner relationship considerably.

  • 472.
    Dellve, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ahlstrom, Linda
    Jonsson, A
    Sandsjö, Leif
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Forsman, M
    Lindegård, A
    Ahlstrand, C
    Kadefors, R
    Hagberg, M
    Myofeedback training and intensive muscular strength training to decrease pain and improve work ability among female workers on long-term sick leave with neck pain: a randomized controlled trial2011Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health, ISSN 0340-0131, E-ISSN 1432-1246, Vol. 84, nr 3, s. 335-346Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The theoretical framework is that muscle tension in the neck is related to insufficient muscular rest and is a risk factor for chronic pain and reduced work ability. Promoting muscle strength and muscle rest may increase work ability and reduce neck pain. OBJECTIVES: To test whether myofeedback training or intensive strength training leads to decreased pain and increased work ability in women on long-term sick leave. METHODS: This is a randomized controlled trial of two 1-month interventions with myofeedback or muscular strength training in the home environment. Female human service organization workers (n = 60) on long-term (>60 days) sick leave and with chronic neck pain were followed with self-reported and laboratory-observed data of health, pain, muscular activation, and work ability, at baseline, immediately after the intervention and 3 months after baseline. RESULTS: For both intervention groups, pain was lowered over time compared with the control group. Decreased pain and muscular activity was associated with increased self-rated work ability and with laboratory-observed work ability at 3-month follow-up. Decreased pain was also associated with increased self-rated work ability at 1-month follow-up. Muscular strength training was associated with increased self-rated work ability and mental health. Myofeedback was associated with increased observed work ability and self- rated vitality. CONCLUSIONS: The two interventions showed positive results, suggesting that they could be developed for use in health care practice to address pain and work ability. The intensive muscular strength training program, which is both easy to conduct at home and easy to coach, was associated with increased work ability.

  • 473.
    Dellve, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Andreasson, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jutengren, Göran
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hur kan stödresurser understödja hållbart ledarskap bland chefer i vården?2013Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 90, nr 6, s. 866-877Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Chefer kan ha stor betydelse för anställdas hälsa, stress, engagemang i arbetet och prestation. Få tidigare studier har undersökt vilket stöd chefer behöver för ett hållbart och bra ledarskap. Artikeln presenterar resultat från en prospektiv studie om betydelsen av chefers stödresurser för hållbart ledarskap. I studien, som är en del av Chefios-projektet, ingår chefer i kommunal vård och omsorg (n=344). Data från enkätstudier med instrumentet ”Gothenburg Manager Stress Inventory” har analyserats. Resultatet visar att ett stödjande privatliv och en personlig inställning till chefsuppdrag har stor betydelse för chefers hållbarhet över tid. Chefens kontrollspann och erfarenhet som chef påverkade betydelsen av stödresurser. För chefer med kortare chefserfarenhet eller fler underställda (>30) har även stöd från ledning, chefskollegor och externt stöd betydelse.

  • 474.
    Dellve, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Eriksson, Andrea
    Williamsson, Anna
    Holden, Richard
    Strömgren, Marcus
    Andreasson, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lean implementation approaches at different levels in Swedish hospitals: the impor¬tance for working conditions, worker engagement, health and performance.2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports result from one-year follow up in a research program with the overall aim to investigate how implementations of lean in health care affect working conditions, health, and performance of employees at five Swedish hospitals. This paper summarizes the implementation approaches, and their importance at short-term follow up for performance (with regard to active work with improvements), perceived working conditions and stress-related health among the healthcare workers. The implementation strategies and pace varied between the hospitals and between the strategic and operative levels. This short-term follow up showed that physical stress-related symptoms had increased overall but the cognitive stress had increased only in hospitals implementing lean. In hospitals with high implementation pace, there were more improvement work among the employees, but higher quantitative demands and lower job satisfaction.

  • 475.
    Dellve, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Galvin, Kathleen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Crafting life-world led leadership2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 476.
    Dellve, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jutengren, Göran
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ahlborg, Gunnar
    Chefsspecifika stressorer och stödresurser: betydelse för hållbart ledarskap bland chefer i vård och omsorg I2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim to assess the importance of managerial support from superior, colleagues, external, employees and private life and its importance for managers’ health- related sustainability Background. Managers and leadership can have a great importance for employees’ health related sustainability. Few published studies, have investigate what kind of support managers need to sustain in their position with preserved health. Design. A prospective cohort study with data collection 2009 and 2011. Methods. All first and second line managers for public health care in seven Swedish municipalities were included (n=344). Managers’ health related sustainability and support resources were measured with Gothenburg Manager Stress Inventory. Analysis with structured equation modeling with a crossed-lagged panel design. Results. All of the studied sources of support were cross-sectional associated with sustainable health, but only support from private life predicted health related sustainability across time. Stratified analyses revealed further prospective associations. First, among less experienced managers, all of the studied sources of support predicted at least some aspect of health-related sustainability. Second, among managers with a large span of control (>30 subordinates), external support and support through good cooperation with subordinates predicted health-related sustainability. Conclusion. It is important to provide health care mangers with adequate support, but only support through private life predicted health-related sustainability. Socializing as well as organisational support was strongly predicting sustainable health among managers new in their role and managers with a large span of control.

  • 477.
    Dellve, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lindgren, Åsa
    Bååthe, Fredrik
    Health care Professionals Motivation and Engagement in Health Care Development.2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 478.
    Dellve, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wikström, Ewa
    Tengblad, Stefan
    Liff, Roy
    Andersson, Tomas
    Arman, Rebecka
    Tengelin, Ellinor
    Studiematerial: Hållbart chefskap i hälso- och sjukvården - med vinjetter om engagemang, stress, tidsanvändning, medarbetarskap och vårdpraktik2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 479.
    Dellve, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Williamsson, Anna
    Eriksson, Andrea
    Health care professionals’ motivation, engagement and collaboration in organizational developments of processes of care2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 480.
    Dellve, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wramsten Wilmar, Maria
    Jacobsson, Christian
    Ahlborg, Gunnar Jr
    Ledarskap i vården: att möta media och undvika personfokuserade drev2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Frågor om kvalitet, tillgänglighet och effektivitet i vården engagerar många och debatteras ofta i media. Att möta media är idag vanligt för chefer i vården och en viktig del av chefsarbetet. I media kan dock ett komplext problem komma att förenklas till att tillskrivas den ansvarige chefen snarare än t.ex. politiska, ekonomiska och organisatoriska förhållanden och överväganden. Mediebevakningen och debatten kan innehålla mer av en personfokusering än saklig debatt om viktiga frågor. Studier om orsak, förlopp och konsekvenser för en sådan personfokusering har varit få. Under 2011–2013 genomfördes en rad studier som syftade till att få djupare kunskap om hur chefer påverkas av att bli personligt fokuserade i media, vad som kan göras för att förebygga att negativa situationer uppstår och vilket stöd som krävs för att möta intensivt och kritiskt mediafokus. Projektet finansierades av afa försäkring och ett syfte var också att ta fram ett kunskapsunderlag för beredskap och stöd inför, under och efter möte med media. Rapporten har författats av professor Lotta Dellve vid Högskolan i Borås och kth (projektledare), leg. psykolog och doktorand Maria Wramsten Wilmar vid Högskolan Borås, leg. psykolog Christian Jacobsson vid Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet och Gunnar Ahlborg jr, leg. överläkare och docent i arbetsmedicin samt chef för Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen.

  • 481.
    Dellve, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wramsten Wilmar, Maria
    Jacobsson, Christian
    Ahlborg, Gunnar jr
    Managers approaches towards media during organizational development processes2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 482.
    Delphin Almanakis, Paula
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sibgatullina, Daria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ungdomars tankar om kondom och kondomanvändning: En enkätstudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I barnmorskans profession ingår det att möta ungdomar genom samtal och rådgivning för att främja deras sexuella hälsa. Barnmorskan kan arbeta hälsofrämjande genom att identifiera hälsorisker samt informera om sex- och samlevnad och STI (Sexually Transmitted Infections). Klamydia är den mest förekommande bland alla STI och antal smittade av klamydia ses högst bland ungdomar. Kondom är det enda preventivmedlet som skyddar mot STI. Forskning visar på att kondomanvändningen minskar och att ungdomar fokuserar mer på oönskad graviditet än risken att bli smittad av någon form av STI. Syftet med den här studien är att beskriva ungdomars tankar om kondom och kondomanvändning. En kvalitativ ansats valdes för att kunna belysa de tankar och erfarenheter ungdomarna har. Undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i västra Sverige där 68 ungdomar deltog. Materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade enkäter som sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Fyra framträdande kategorier skapades i resultatet: att känna trygghet, att känna tillit i en relation, minskat ansvarstagande samt hinder för kondomanvändning. I diskussionen förs ett resonemang om att ungdomar anser att kondom minskar den positiva upplevelsen av sex samtidigt som den ger trygghet när den används. Kondom används mest vid tillfälliga sexuella relationer medan vid en längre sexuell relation används kondom i mindre utsträckning. Ungdomarna uppger att de upplever hinder med kondomanvändning och har ibland svårt att ta initiativ till kondom. Bättre sex- och samlevnadsundervisning kan leda till att kondomanvändningen ökar och sexuell hälsa främjas.

  • 483. Denvall, Verner
    et al.
    Granlöf, Shari J.
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Supply and Demand: Evaluation Training for Social Work and Social Care in a Swedish Context2008Ingår i: Social Work Education, ISSN 0261-5479, E-ISSN 1470-1227, Vol. 27, nr 1, s. 19-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Only during the last two decades has the discourse on evaluation been on the Swedish agenda of social work and social care. One assumption is that a conscious need for evaluation knowledge and evaluation capacity has finally surfaced. This is based on the view that work efforts of social service organizations are regarded as chiefly authority-based and to a lesser degree based upon scientific knowledge. This article addresses two questions: which actors are involved in training evaluators in, and of, social work in Sweden and what kind of knowledge is communicated in training programmes? Further, is the discourse of evidence-based practice incorporated into the training of social workers? A national study in Sweden, conducted in 2002, reveals that only a minority of social work and social care students are exposed to the concept and practice of evaluation throughout their education, and this is in a most rudimentary way. R&D units offer practitioners more training in evaluation and related knowledge development activities. However, this work is not conducted in a focused manner nor is every Swedish municipality necessarily targeted. If evaluation education and training opportunities are viewed in light of a supply-and-demand situation, we may find an explanation of the current curriculum for evaluation in the social work educational system and the corresponding evaluation practice levels in social service organizations

  • 484.
    Derakhshani, Eileen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Takbiri, Sahar
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att leva med ett rekonstruerat bröst2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnan, varje år drabbas ca 7000 kvinnor av bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden vid bröstcancer idag är kirurgi. Kvinnans kroppsuppfattning förändras efter behandlingen eftersom det finns både ett ärr kvar i själen och på kroppen som alltid påminner om diagnosen bröstcancer. De kvinnor som genomgår en mastektomi har en möjlighet till en plastikkirurgisk bröstrekonstruktion. Tidigare forskning visar att en bröstrekonstruktion kan hjälpa dessa kvinnor att få ett ökad självförtroende och välbefinnande. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma patientens behov efter en bröstrekonstruktion och har en viktig roll genom att stödja, informera och öka deras livskvalitet vid återhämtningsprocessen efter operation. Det är därför viktigt att se hur dessa kvinnor upplever tiden efter en bröstrekonstruktion för att kunna se vad kvinnorna är missnöjda med för att på så sätt förbättra deras upplevelser. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en bröstrekonstruktion efter en mastektomi i samband med bröstcancer. Artiklarna har sökts i databaserna Cinahl, Academic Search Premier och PsycInfo. Nio kvalitativa artiklar valdes för att beskriva kvinnors upplevelser efter en bröstrekonstruktion. I analysen av artiklarna har Granskär & Höglund-Nielsens (2008) modell för innehållsanalys använts som bas för detta arbete. Resultatet presenteras i form av fyra teman: Livet får en bättre kvalité, Hur det ser ut spelar roll, Stöd från familj och vänner är viktigt, Informationen påverkade hur det gick. I resultatet framkom det att de flesta kvinnorna var nöjda med bröstrekonstruktionen och det kosmetiska resultatet. Detta bidrog till att kvinnorna fick bättre livskvalitet och därmed bättre kroppsuppfattning. En stor anledning till missnöje var brist på information. För att kvinnorna skall kunna ta ett bra och rätt beslut är det viktigt att kvinnorna har fått all information som behövs inför en operation. Det är viktigt att veta vad ingreppet kommer att innebära och dess konsekvenser eftersom det kan påverka kvinnans förväntningar av bröstrekonstruktionen. Vad än dessa kvinnor väljer att göra är det vårt jobb som sjuksköterskor att stödja deras beslut och se till att de är välinformerade om operationen.

  • 485.
    Descombes, Hilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lundbäck, Joakim
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Anestesins riktlinjer vid oplanerade kejsarsnitt i spinalbedövning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kejsarsnitt utförs numera dagligen på våra större svenska sjukhus. Upplevelsen av ett kejsarsnitt kan vara negativt för både modern och fadern och det finns ett behov av omvårdnad. Under kejsarsnittet har anestesipersonalen ett stort ansvar i att säkerställa familjens hälsa och välbefinnande. Utvecklingen kring det medicinska omhändertagandet vid kejsarsnitt går framåt. Det är angeläget att sjukhusen har riktlinjer som håller en god kvalité och som är uppdaterade efter den senaste evidensen. Syftet med studien var att undersöka de riktlinjer som finns för oplanerade kejsarsnitt i spinalbedövning i Sverige. Sjukhusens riktlinjer efterfrågades och 24 stycken sjukhus skickade in sina riktlinjer till studien. Den senaste evidensen för ett par betydelsefulla medicin- och omvårdnadsområden söktes fram genom en systematisk litteratundersökning i databaser och jämfördes med rekommendationerna i riktlinjerna. Riktlinjernas kvalité bedömdes med instrumentet AGREE II, där 6 avsnitt betygsattes mellan 0 och 100 %. Resultatet visar att det är en bred spridning på de rekommendationer som finns på sjukhusen och att många inte är förankrade i evidensbaserad medicin och omvårdnad. Det finns inte mycket beskrivet om omvårdnad i riktlinjerna men det förekommer i viss form i en del. Då anestesipersonalen oftast står vid moderns huvud behöver riktlinjerna för anestesipersonalen innefatta mer omvårdnad än vad de idag gör. Kvaliteten hos riktlinjerna var överlag låg. Riktlinjerna behöver vara mer omfattande och de behöver vara baserade på den senaste evidensen som finns. Utformandet av riktlinjerna behöver i framtiden göras mer utförligt.

  • 486.
    Descombes, Hilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Stråge, Hillevi
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lindring och hantering av långvarig smärta: En litteraturstudie baserad på patienternas erfarenheter2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Långvarig smärta är ett av Sveriges stora folkhälsoproblem. Detta gör smärtlindring till en central uppgift i sjukvården. Smärtan påverkar den fysiska kroppen men även individens tankevärld och det sociala samspelet med andra människor. Traditionell behandling riktas oftast in på två delar, symtomatisk behandling och rehabilitering. Sjuksköterskan har idag få verktyg, förutom de farmakologiska, att lindra patientens smärta. Därför är det viktigt att visa på olika metoder som kan upplevas lindrande. Den här studien syftar till att genom en litteraturstudie sammanställa hur patienter med långvarig smärta hanterar sin smärta, samt vad de upplever som smärtlindrande. Studien har gjorts som en litteraturöversikt, och behandlar kvalitativa artiklar. Resultatet är indelat i tre teman: förhållningssätt, samspel med andra samt behandling. Det tar upp kognitiva hanteringsstrategier, betydelsen av närstående, kontakten med vården samt olika behandlingsmetoder, både farmakologiska och icke-farmakologiska. Det visar även skillnader och likheter i vad som kan upplevas lindrande. Hur man tar sig an sin sjukdom beror på inställningen till den och till livet. Alternativ till farmakologiska metoder, exempelvis massage, är ofta dåligt utredda men vi anser att de skulle kunna användas av sjuksköterskan bland annat för att lindra långvarig smärta.

  • 487.
    Desta - Lindgren, Roman
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med postoperativ smärta2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots stora förbättringar när det gäller sjuksköterskans smärtskattning och behandling av postoperativ smärta förekommer det fortfarande att patienten upplever höga till värsta tänkbara smärtor. Tidigare studier visar att adekvat postoperativ smärtlindring fortfarande är ett stort problem. Syftet med studien var att med kvalitativ metod beskriva intensivvårdsjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med postoperativ smärta. Fem intensivvårdssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån Dahlberg (1997) fenomenologiska analysmetod. I resultatet framkom, att det fanns skillnader vid bedömning av postoperativ smärta hos vakna och icke vakna patienter. Sjuksköterskorna är positiva till att använda smärtbedömningsverktyg och orsaken till otillräcklig smärtlindring till viss del kan bero på patienten. Det framkom även att miljön och dokumentation har betydelse för smärtbehandlingen. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och Orlando (1990) omvårdnadsmodell.

  • 488.
    Djurvall, Håkan
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, Magnus
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Upplevelsen av att leva med akut leukemi: Ett patientperspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas ungefär 1000 individer av leukemi, en cancerform som drabbar blodet. Knappt hälften av dessa får diagnosen akut leukemi (AL). Patienterna får under lång tid genomgå många smärtsamma behandlingar där biverkningar och symtom upplevs som oerhört påfrestande. Fatigue (trötthet), matleda och infektionsbenägenhet är ofta förekommande. Även om sjukdomen drabbar många varje år så uppmärksammas den inte i lika stor grad som andra cancerformer, som till exempel prostatacancer eller bröstcancer. Syftet var att beskriva vuxnas upplevelser av att leva med den akuta formen av sjukdomen genom att analysera fyra bloggar, en form av dagbok på Internet. Dessa analyserades med hjälp av kvalitativ metod. Vår förhoppning var att resultatet med fördel skulle kunna bidra med ytterligare förståelse om patienten och dess upplevelser samt att vårdpersonal förhoppningsvis skulle få en bättre möjlighet att bland annat möta de symtom som uppkommer hos de drabbade. I resultatet framkom tre huvudteman: När livsvärlden rämnar, att ta upp kampen och när kroppen sviker. Det framkommer att de drabbade patienterna bland annat upplever ilska, rädsla och erfar känslor kring ensamhet och känner sig isolering i sin sjukdom. De upplever också mycket frustration och känslan av att tappa kontrollen över sin kropp. Dessa upplevelser leder till ett stort behov av stöd, både från anhöriga och av vårdpersonal. Avbrott i vardagen är en bra källa för att hämta ny energi och kraft. Vi fann stöd för vårt resultat i artiklar och vi lämnar också förslag till hur vårdpersonal kan använda sig av studiens resultat.

  • 489.
    Dolatkhah, Susan
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lundgren, Ingela
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Förlossning i en främmande kultur: en studie av iranska kvinnors förlossningsupplevelse i Sverige2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 490. dos Santos, MA
    et al.
    Tygessen, H
    Eriksson, H
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Clinical decision support system (CDSS)-effects on care quality.2014Ingår i: International Journal of Health Care Quality Assurance, ISSN 0952-6862, E-ISSN 1758-6542, Vol. 27, nr 8, s. 707-718Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Despite their efficacy, some recommended therapies are underused. The purpose of this paper is to describe clinical decision support system (CDSS) development and its impact on clinical guideline adherence. DESIGN/METHODOLOGY/APPROACH: A new CDSS was developed and introduced in a cardiac intensive care unit (CICU) in 2003, which provided physicians with patient-tailored reminders and permitted data export from electronic patient records into a national quality registry. To evaluate CDSS effects in the CICU, process indicators were compared to a control group using registry data. All CICUs were in the same region and only patients with acute coronary syndrome were included. FINDINGS: CDSS introduction was associated with increases in guideline adherence, which ranged from 16 to 35 per cent, depending on the therapy. Statistically significant associations between guideline adherence and CDSS use remained over the five-year period after its introduction. During the same period, no relapses occurred in the intervention CICU. PRACTICAL IMPLICATIONS: Guideline adherence and healthcare quality can be enhanced using CDSS. This study suggests that practitioners should turn to CDSS to improve healthcare quality. ORIGINALITY/VALUE: This paper describes and evaluates an intervention that successfully increased guideline adherence, which improved healthcare quality when the intervention CICU was compared to the control group.

  • 491.
    Dos Santos, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Malmström, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskan, skiftarbetet och hälsan En litteraturstudie om sjuksköterskans anpassningsbarhet till skiftarbete2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Från att ha setts som ett kall har synen på sjuksköterskeyrket successivt förändrats till att vara en profession med helt nya krav. Vi lever idag i ett 24-timmars samhälle och bedriver sjukvård dygnet runt. Att arbeta på oregelbunden arbetstid – skiftarbete, har många negativa effekter på hälsan. Dygnsrytmen rubbas, och kan ge biologiska, fysiologiska och sociala störningar vilket gör att sjuksköterskans livsvärld påverkas och därmed också hennes hälsa vilket kan leda till lidande och utmattningssymtom. Skiftarbete är en vanlig företeelse inom sjuksköterskeyrket. Syftet med studien är att undersöka och belysa om det finns åtgärder som minskar hälsoriskerna för skiftarbetande sjuksköterskor. Metoden som använts är en litteraturstudie som bygger på kvantitativa och kvalitativa artiklar. I resultatet redovisas fem huvudgrupper där åtgärder kan vidtas; sjuksköterskans arbetsmiljö, sjuksköterskans stöd, arbetsschemats utformning, sjuksköterskans egenvård och ansvar och sjuksköterskans tolerans för skiftarbete. I diskussionen belyses åtgärderna och dess förtjänster men även motsatsförhållanden och diskrepanser mellan olika forskningsresultat. Arbetstiderna i vårt samhälle är under förändring och tendensen går mot kompaktare men också flexiblare arbetstider, mycket beroende på EU.

  • 492.
    Douhane, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Källqvist, Annicka
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Upplevelsen av organisatoriskt stöd vid en särskild händelse: ur en ambulanssjuksköterskas perspektiv2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet är mer accepterat och efterfrågas i större grad än tidigare. Vidare framgick vikten av återkoppling till händelsen. Den familjära gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd.

  • 493.
    Drejenstam, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Rydberg, Sara
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    I skuggan av patienten: Vad närstående upplever i en akut situation2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I en akut situation har det genom alla tider varit patienten som står i centrum för vårdpersonalen. Viktigt att tänka på är att det i skuggan finns flera personer som berörs av situationen trots att de inte har någon fysisk skada, vi tänker på patientens närstående. Syftet med uppsatsen är att beskriva närståendes upplevelser i en akut situation. För att på ett tydligt och beskrivande sätt belysa närståendes upplevelser gjordes en litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar. I resultatet identifierades fyra olika teman: att uppleva ett kaos, att vilja vara nära, att vänta på information och att vilja bli uppmärksammad. Den akuta situationen skapar ett lidande som inte bara påverkar patientens utan även närståendes livsvärld. Sjuksköterskan behöver vara medveten om och lyhörd för närståendes behov i ett tidigt skede och skapa en vårdande relation där närstående känner att de blir sedda. Genom att göra närstående delaktiga i situationen kan det leda till ett minskat lidande samtidigt som närstående kan tillföra något som sjuksköterskan saknar. Det kan vara information om patientens historia och eventuella önskemål som patienten själv kan ha svårt att förmedla i den akuta situationen. Kunskapen om hur närstående upplever och påverkas i den akuta situationen ger sjuksköterskan ytterligare verktyg om hur hon kan bemöta närstående på ett professionellt sätt för att minska deras lidande. En fortsatt forskning om hur närstående upplever en akut situation genererar en ökad kunskap och förståelse för hur viktiga närstående är inom vården.

  • 494.
    Drevander Ahlström, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Larsson, Silvi
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Distriktssköterskans omvårdnadsstrategier vid astma: Att inge trygghet och kunskap2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige är astma. Det finns många vårdcentraler som har en astmamottagning med specialiserade sjuksköterskor och läkare. Distriktssköterskan har en stor betydelse genom att erbjuda undervisning och ge god omvårdnad för att patienten själv ska kunna hantera sin sjukdom. Distriktssköterskan arbetar med olika omvårdnadsstrategier för att behandla och hjälpa sina patienter. Vid astma är egenvård av största vikt för att uppnå en god symtomkontroll och för patientens möjlighet att uppleva hälsa. Syftet med studien var att belysa vilka omvårdnadsstrategier distriktssköterskan använder i behandlingen av astma. I denna studie har en kvalitativ ansats använts och tio sjuksköterskor som innehar funktionen astmasjuksköterska har intervjuats. Två av dessa sjuksköterskor saknade specialistutbildning till distriktssköterska. En intervjuguide användes med en inledande fråga där informanten ombads att beskriva ett möte med en astmapatient. Analys av data har skett med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att i de omvårdnadsstrategier som distriktssköterskan utför finns en tydlig strävan att inge trygghet och kunskap till patienten. Informanterna betonar vikten av att skapa en god relation till patienten för att kunna förmedla kunskap, ge stöd och rådgivning. Enligt föreliggande studie kan det finnas belägg för vidare forskning inom området bemötande samt stöd och rådgivning riktat till patienter med astma. Studien kan ge distriktssköterskan vidare möjligheter att bli medvetna och reflektera över vikten av att skapa god relation.

  • 495.
    Drugge, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hägg, Lollo
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Förstföderskors förväntningar på förlossningen och på barnmorskan samt deras upplevelser efteråt2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att föda barn är en stor händelse i en kvinnas liv, genom livet byggs förväntningar upp om hur den egna förlossningen ska bli när den dagen kommer. Det är inte alltid upplevelsen blir som man förväntat sig. Syftet med studien är att undersöka förstföderskors förväntningar på förlossningen och på barnmorskan samt deras upplevelser efteråt. Den kvalitativa forskningsmetoden kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultatet av förväntningar och upplevelser i relation till förlossningen visar att tid och rum, en ny livshändelse, smärta och smärtlindring, partnerns roll samt utgången av förlossningen var viktigt i samband med förlossningen. Kvinnorna vill att förlossningen skall ta lagom lång tid och inte göra för ont. De vill att de inte ska behöva använda för mycket farmakologisk smärtlindring. Vidare vill de ha sin partner som stöd. Upplevelserna stämmer inte alltid överens med förväntningarna men kvinnorna är ändå i det stora hela nöjda med sina förlossningar. I förväntningar och upplevelser av barnmorskan visar sig personligt bemötande, yrkesmässigt förhållningssätt, kommunikation samt närvaro vara viktiga egenskaper. Kvinnorna förväntade sig en barnmorska som var lugn och trygg, hon skulle ha lång erfarenhet, inte bemöta kvinnorna som de vore en i mängden utan se deras förlossning som lika unik som de själva upplevde den. Barnmorskan ska vara aktiv och erbjuda olika smärtlindringsmetoder, sen ska hon stötta och coacha kvinnan och hennes partner. De flesta kvinnorna upplevde att deras barnmorska uppfyllde deras förväntningar men några uttryckte att de blev glada när det var skiftbyte så de fick en annan barnmorska. Kvinnorna i studien hade många olika förväntningar på sin förlossning och på sin barnmorska. Det är viktigt att som barnmorska vara lyhörd inför varje ny individ, då man i studien ser vilka brett skilda förväntningar kvinnorna har på sina barnmorskor. Kvinnorna vill så gärna ha sin förlossning som de förväntat sig och det är barnmorskans uppgift att guida dem igenom förlossningen så nära deras förväntningar som möjligt.

  • 496. Ducharme, Francine
    et al.
    Lévesque, Louise
    Caron, Chantal
    Hanson, Elizabeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Magnusson, Lennart
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nolan, Janet
    Nolan, Mike
    Validation d'un outil pour les proches-aidants2009Ingår i: Recherche en soins infirmiers, ISSN 0297-2964, Vol. 97, s. 63-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this transcultural study was to translate and adapt for the province of Quebec (Canada) a tool for assessing the support needs of family caregivers of aging persons, as well as to validate the relevance and feasibility of its utilization in Quebec homecare services. Developed jointly in the United Kingdom and Sweden and based on a caregiver-service provider partnership process, the Carers Outcome Agreement Tool (COAT) is presently the focus of a large-scale implementation study in Sweden. Following parallel back-translation and adaptation, the tool, entitled Entente sur le Soutien aux Proches-Aidants (ESPA) in French, was validated in terms of relevance and feasibility via focus groups with service providers and interviews with family caregivers. Results show the ESPA to be a culturally sensitive tool that systematically identifies the support needs of caregivers and indicates the type of help best suited to meet these needs. As with other European studies, the results suggest that the caregiver role comprises a common core of needs and highlights the tool's potential for transfer to the cultural context of French-speaking Europe.

  • 497.
    Ebbmark, Eva
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sundin, Annika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Syns det utanpå? Kvinnors upplevelser av att leva i nära relationer med våld2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Våld mot kvinnor i nära relationer är ett hot mot kvinnors fysiska och psykiska hälsa. Våldet är till stor del ett problem som är dolt för omgivningen. Kvinnorna berättar inte om sin situation på grund av bland annat skuld- och skamkänslor och av rädsla för männen. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i arbetet med att upptäcka och behandla våldsutsatta kvinnor. För att kvinnorna ska kunna få en adekvat vård är det är viktigt att våldet uppmärksammas som bakomliggande orsak till ohälsan. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge kvinnorna ett gott bemötande och skapa en positiv vårdrelation, hon behöver då kunskap om området och insikt i kvinnornas situation. Detta kan fås genom att ta del av kvinnornas livsvärld. Vårt syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva i nära relationer där de utsätts för våld. Metoden som användes var kvalitativ analys av självbiografier. Fyra böcker analyserades och tre kategorier framkom: Att lida, Att möta utomstående och Att kämpa för relationen. I resultatet presenteras dessa kategorier samt underkategorier. Kvinnorna beskriver känslor av rädsla, isolering och skam som uppkom till följd av att leva i en relation med våld. Trots problemen i relationen hade kvinnorna hela tiden ett hopp om att allt skulle förändras till det bättre. De beskriver möten med utomstående där de blev tagna på allvar och bemötta med respekt men också möten där de upplevde att människor visade förakt och okunnighet. Med stöd av resultatet och tidigare forskning diskuteras hur våldsutsatta kvinnor upplever mötet med sjuksköterskan och hur sjuksköterskan kan arbeta för att hjälpa dem på ett bra sätt.

  • 498.
    Edberg, Jon
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Trillelv, Andreas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att möta oroliga barn preoperativt: Anestesisjuksköterskans erfarenheter2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett stort antal barn opereras årligen i Sverige och cirka hälften av dem upplever oro i samband med operation. Barn som är oroliga preoperativt har större risk att få besvär postoperativt i form av sömnproblem, ökad smärta, svårt att få i sig mat och ökad oro. Oroliga barn samarbetar också mindre vid preoperativa förberedelser och vid anestesiinduktion. En minskad oro hos barnet leder till bättre samarbete och en mera följsam perioperativ process. Anestesisjuksköterskan har vanligtvis bara en kort stund på sig att minska barnets oro innan operationsstart och måste därför snabbt etablera en kontakt som bygger på förtroende. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter att möta barn med oro i den preoperativa fasen. Kvalitativ metod tillämpades och sju stycken djupintervjuer genomfördes. Informanterna var verksamma anestesisjuksköterskor som arbetade på barnoperation. I resultatet beskrivs anestesisjuksköterskans erfarenheter att möta oroliga barn preoperativt utifrån kategorierna som framkom; medicinska omvårdnaden, anestesisjuksköterskans föreställningar, föräldrar, vårdmiljön och anestesisjuksköterskans omvårdnad. Existens framkom som övergripande tema. Mötet med oroliga barn handlar inte bara om åtgärder utan bör ses i ett bredare sammanhang som även omfattar tankar om det existentiella. Oro är en naturlig känsla som kan ses utifrån patientens uppfattning om existens. Preoperativ information till föräldrar är viktigt för att förbereda dem inför vad som ska hända och vad som förväntas av dem. Föräldrar kan då känna sig tryggare i sin stöttande roll till barnet. Det stärker även föräldrarnas självförtroende och anestesisjuksköterskan får en mindre stressig miljö att arbeta i. Öppenhet och ärlighet framkom som betydelsefulla strategier för att upprätthålla förtroendet för barnet och skapa bättre förutsättningar för framtida möten.

  • 499.
    Edin, Hélène
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Tanemo, Justine
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Utmattningsproblematik bland vårdpersonal: Orsaker, effekter och hanteringsstrategier2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De senaste decennierna har stressen ökat väsentligt i vårt samhälle. Det finns flera olika samverkande orsaker till detta. Arbetslivet är en betydande källa till stress, särskilt inom vissa yrkesområden. Vårdpersonal arbetar ofta i en stressig miljö vilket kan leda till stressrelaterade problem. Dessa problem kan förekomma i varierande grad och yttra sig på olika sätt. Om dessa problem inte åtgärdas i tid, kan det leda till att individen utvecklar mer allvarliga problem. Det är inte helt ovanligt att vårdpersonal drabbas av utmattningssyndrom. Vårdgivarens roll är att befrämja hälsa och en förutsättning för att lyckas med detta är att vårdgivaren själv tar ansvar för sin hälsa. Syftet med denna uppsats är att beskriva orsaker till och effekter av utmattningssyndrom för vårdpersonal, samt att belysa möjliga metoder för att förebygga och hantera problemet. Som metod valdes en litteraturstudie enligt Friberg (2006). För detta syfte användes både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Den valda litteraturen analyserades och då utkristalliserades tre tydliga teman som resultat. Dessa är orsaker till utmattningssyndrom, effekter av tillståndet och sätt att förebygga utmattningsproblematik. Dagens sjukvård med höga effektivitetskrav innebär en påfrestande arbetsmiljö. Det är möjligt för vårdgivaren att tillägna sig färdigheter, copingstrategier för att hantera påfrestningarna hon utsätts för. Ansvaret för att förebygga och hantera stressrelaterade problem ligger såväl på den enskilda vårdgivaren som på vårdorganisationen.

  • 500.
    Edin, Kristina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Gustafsson, Rebecca
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Upplevelsen av att vara närstående till en cancersjuk patient2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Var tredje person i Sverige drabbas av cancer och de flesta har någon i sin omgivning som har drabbats. Ett cancerbesked berör inte bara den som är sjuk utan hela familjen och studier visar att närstående ställs under enorm press och att hela deras liv ställs på ända. Forskning visar vidare att de anhöriga lätt glöms bort då patienten sätts i fokus och de lider ofta i det tysta. Det är därför viktigt att sjuksköterskan ser och försöker förstå vad den närstående upplever för att därmed kunna uppmärksamma och möta deras behov. Syftet med studien är att beskriva hur närstående till cancerpatienter upplever sin livssituation och betydelsen av att sjuksköterskan uppmärksammar deras behov. En sammanställning har gjorts av redan publicerad kvalitativ forskning där sju artiklar som beskriver upplevelsen av att vara närstående till en cancersjuk valts ut och analyserats. Olika känslor uppstår vid cancerbeskedet och de anhöriga upplever en förändrad livsvärld med nya prioriteringar och roller. I resultatet framkommer att de använder sig av olika strategier för att försöka hitta en balans i tillvaron och flera känner sig osynliga för omgivningen eftersom all fokus ligger på patienten. Sjukvårdens bemötande är viktigt då den anhörige behöver få känna sig delaktig och få den information som behövs. Familjen utsätts för starka påfrestningar som antingen för parterna närmare eller längre ifrån varandra och det framgår att kommunikation är viktig under sjukdomstiden eftersom de då kan stötta varandra och lindra lidandet. Det framgår också att anhöriga upplever det viktigt att behålla hoppet för att orka fortsätta. Det är av yttersta vikt att sjukvården inte medverkar till de anhörigas lidande genom ett dåligt bemötande. Ett vårdlidande åstadkoms ofta omedvetet och beror ofta på bristande kunskap. Sjuksköterskan måste vara lyhörd och möta de anhöriga på deras premisser och en öppen kommunikation är viktig.

78910111213 451 - 500 av 1856
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf