Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
78910111213 451 - 500 av 4067
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 451. Berglin Blohm, M
    et al.
    Hartford, M
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Factors associated with prehospital and in-hospital delay time in acute myocardial infarction: a 6-year experience1998Ingår i: Journal of Internal Medicine, ISSN 0954-6820, E-ISSN 1365-2796, Vol. 243, nr 3, s. 243-250Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To explore factors associated with delay time prior to hospital admission and in hospital amongst acute myocardial infarction (AMI) patients with particular emphasis on the delay time to the administration of thrombolytic therapy. METHODS: During a 6-year period we prospectively computerized pre-hospital and in-hospital time intervals for AMI patients admitted to the coronary care unit (CCU) direct from the emergency department (ED) or via paramedics, at Sahlgrenska Hospital, Göteborg, Sweden. RESULTS: Pre-hospital delay: independent predictors of a prolonged delay were increased age (P = 0.0007), female sex (P = 0.02) and a history of hypertension (P = 0.03). For AMI patients who received thrombolytic treatment and the only independent predictor of a prolonged delay was increased age (P = 0.005). In-hospital delay: for all AMI patients independent predictors of a prolonged delay were prolonged pre-hospital delay (P < 0.0001), increased age (P = 0.03) and a history of angina (P = 0.002), hypertension (P = 0.01) and diabetes (P = 0.01). For thrombolytic treated AMI patients independent predictors of a prolonged delay were prolonged pre-hospital delay (P < 0.0001), female sex (P = 0.02) and a history of diabetes (P = 0.02). CONCLUSION: Risk factors for both pre-hospital and hospital delay time could in AMI be defined although slightly different. Two factors appeared for both, i.e. increasing age and a history of hypertension.

  • 452. Berglin Blohm, M
    et al.
    Nilsson, G
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    The possibility of influencing components of hospital delay time within emergency departments among patients with ST-elevation in the initial electrocardiogram1998Ingår i: European journal of emergency medicine, ISSN 0969-9546, E-ISSN 1473-5695, Vol. 5, nr 3, s. 289-296Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the possibility of influencing components of hospital delay time within the emergency department (ED) among patients with ST-elevation on the initial electrocardiogram (ECG). Nurses recorded seven patient time points: (1) ED admission; (2) ECG recording; (3) decision by nurse/ED physician; (4) cardiologist ED arrival; (5) decision of coronary care unit (CCU) admission; (6) ED departure; (7) CCU arrival. After special training in ECG, nurses in the ED were subsequently delegated to send patients directly to the CCU if showing ST-elevation on the admission ECG without contacting either the physician in ED or the cardiologist on call (intervention). Delay times between hospital admission and admission to the CCU were evaluated during the 9 months prior to and during the 6 months after the start of this intervention. Fifty patients (66% men) participated in the first study during 3 months (prior to intervention). Patients with suspected or confirmed acute myocardial infarction (AMI) in the ED had a median delay time from ED arrival to CCU arrival of 55.5 minutes (34.5 minutes for patients with confirmed AMI; ST elevation on admission). Time interval from decision to admit to CCU and ED departure was an average of 31% of the total delay. A mean of 21% of total delay occurred between ED decision to cardiologist arrival, and 19% during the time interval from cardiologist ED arrival until decision to CCU admission. Among patients receiving thrombolysis, the median delay time from hospital admission to CCU admission was reduced from 40 minutes during the 9 months prior to start of the intervention (nurses sending patients directly to the CCU) to 22 minutes during the 6 months thereafter (p = 0.02). The largest proportion of hospital delay components for acute coronary syndrome patients occurred between the cardiologist's decision to admit to the CCU and departure from the ED, and the interval following the decision by the nurse or physician to the cardiologist ED arrival. When nurses were delegated to transfer patients with ST-elevation on admission directly to the CCU without contacting a physician, the delay time from ED admission to CCU admission was reduced by nearly 50%.

  • 453.
    Berglin, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Interactive Textile Structures: Creating Multifunctional Textiles based on Smart Materials2008Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Textiles of today are materials with applications in almost all our activities. We wear clothes all the time and we are surrounded with textiles in almost all our environments. The integration of multifunctional values in such a common material has become a special area of interest in recent years. Smart Textile represents the next generation of textiles anticipated for use in several fashion, furnishing and technical textile applications. The term smart is used to refer to materials that sense and respond in a pre-defined manner to environmental stimuli. The degree of smartness varies and it is possible to enhance the intelligence further by combining these materials with a controlling unit, for example a microprocessor. As an interdisciplinary area Smart Textile includes design spaces from several areas; the textile design space, the information technology design space and the design space of material science. This thesis addresses how Smart Textiles affect the textile design space; how the introduction of smart materials and information technology affects the creation of future textile products. The aim is to explore the convergence between textiles, smart materials and information technology and to contribute to providing a basis for future research in this area. The research method is based on a series of interlinked experiments designed through the research questions and the research objects. The experiments are separated into two different sections: interactive textile structures and health monitoring. The result is a series of basic methods for how interactive textile structures are created and a general system for health monitoring. Furthermore the result consists of a new design space, advanced textile design. In advanced textile design the focus is set on the relation between the different natures of a textile object: its physical structure and its structure in the context of design and use.

  • 454. Berglind, L
    et al.
    Karlsson, T
    Hirlekar, G
    Albertsson, P
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ravn-Fischer, A
    Delay and inequality in treatment of the elderly with suspected acute coronary syndrome2014Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 176, nr 3, s. 946-950Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND/OBJECTIVES: The aim of this study is to determine differences between elderly patients (≥80 years) and younger patients with suspected acute coronary syndrome (ACS) regarding delay times before diagnostic tests and treatments. METHODS: All patients with chest pain who were admitted to a hospital in the Gothenburg area were included consecutively over a 3-month period. They were divided into an elderly group (≥80 years) and a reference group (<80 years). Previous medical history, ECG findings, treatments, diagnostic tests, and delay times were registered. RESULTS: Altogether, 2588 patients were included (478 elderly and 2110 reference). There were no significant differences in delay time to hospital ward admission, to first medical therapy with aspirin, or to investigation with coronary angiography (CA) between the two groups. The elderly patients had a significantly shorter median time from first medical contact to first ECG (12 vs. 14 min, p=0.002) but after adjustment for confounding factors, especially mode of transport, the opposite was found to be the case (p=0.002). Elderly hospitalized patients with ACS were less often investigated with CA (44% vs. 89%, p<0.0001) and received less medical treatment with P2Y12 antagonists and lipid lowering drugs. CONCLUSIONS: Elderly individuals with chest pain could not be shown to have a delay to hospital admission compared to their younger counterparts. Nevertheless, higher age was associated with a longer time to first ECG. The elderly patients received less active therapy, and fear of age-related side effects might explain this difference.

  • 455.
    Berglund, Flora
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Björkquist, Martin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Aggressivitet, hot och våld på en akutmottagning: En litteraturstudie ur sjuksköterskors perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Akutsjukvård kan definieras som åtgärder som bör insättas senast inom 24 timmar men helst tidigare beroende på patientens tillstånd. Sjuksköterskan arbetar nära patienten på en akutmottagning och har det övergripande ansvaret för dennes omvårdnad. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning kan bli utsatta för aggressiva, hotfulla och våldsamma patienter och närstående. Dessa situationer kan uppstå till följd av olika bidragande orsaker exempelvis långa väntetider, alkohol- och drogpåverkan samt mental ohälsa. Sjuksköterskor som utsätts för detta kan få svårigheter att utföra sitt arbete samt få psykiska och fysiska men. Detta examensarbete syftar följaktligen till att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att bli utsatta för aggressivitet, hotfulla situationer och våld från patienter på sjukhusbunden akutmottagning. Metoden för detta examensarbete är en litteraturstudie, baserad på Axelssons modell för litteraturstudie.

    Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar varav sex stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa samt en med blandad metodik. Samtliga artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Efter dataanalys identifierades fyra teman som resultatet presenteras i. Dessa är ”En del av jobbet”, ”Rädsla att utföra sitt arbete”, ”Skadad självkänsla” och ”Maktlöshet och frustration”. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att aggressiva, hotfulla och våldsamma situationer är naturliga inslag i arbetet på akutmottagning. Sjuksköterskor kan uppleva rädsla inför sitt arbete vilket skapar en distanserad hållning gentemot patienterna, där sjuksköterskans självkänsla kan ta skada. Maktlöshet och frustration uppstår då de aggressiva, hotfulla och våldsamma situationerna eskalerar och få insatser görs för att stävja detta. I diskussionen problematiseras och diskuteras bristen på våldsförebyggande åtgärder samt hur det relateras till bristfällig anmälan av händelser.

  • 456.
    Berglund, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lorentzon, Emil
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ensam är inte stark: En litteraturstudie i hur föräldrar till barn med psykisk ohälsa upplever mötet med vårdpersonalen2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa är ett viktigt hälsoproblem och då framförallt hos barn och ungdom. Vid sidan av dessa barn finns föräldrar som fortfarande inte får ett tillräckligt bra bemötande av vårdpersonal, trots att deras deltagande anses som viktigt. Syftet med den här studien är att beskriva de upplevelser föräldrar till barn med psykisk ohälsa har i mötet med vårdpersonal. Uppsatsen grundas på åtta kvalitativa artiklar som analyserats och delats in olika teman. I resultatet presenteras dessa som tre huvudteman: att bjudas in, behov av att bli bekräftad och att lägga sitt barn i någon annans händer. Under huvudtemana är totalt sju subteman presenterade. Resultatet visar att föräldrar behöver få känna sig delaktiga men upplever att deras föräldraroll blir underminerad. Föräldrar har också ett stort behov av information som inte tillgodoses samtidigt som de blir skuldbelagda av sig själva och av vårdpersonal. Diskussionen jämför resultatet mot bakgrunden och praktiska implikationer föreslås.

  • 457.
    Berglund, Marcus
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ullman, Erik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”Lyckan som kom av sig”: Kvinnors upplevelse av att ha drabbats av postpartum depression2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att kvinnor drabbas av postpartum depression är vanligt runtom i världen. Cirka tio procent drabbas och sjukdomen innebär lidande för kvinnan och risker för spädbarnets känslomässiga anknytning och utveckling. Även sociala relationer riskerar att skadas. Depressionen debuterar i ett läge då kvinnan förväntar sig må bra och känna glädje över det nyfödda barnet. Som sjuksköterskor kan vi lättare förstå och hjälpa patienter genom att delges upplevelser och erfarenheter från patientens livsvärld. Syftet med arbetet är därför att belysa kvinnors upplevelse av sjukdomstiden i samband med postpartum depression. Denna litteraturstudie har sammanställt vetenskapliga artiklar och resultatet demonstrerar de viktigaste faktorerna som kvinnor upplevde. Följande fyra teman framträdde; förväntningar och förtvivlan, att leva i ett kaos samt behovet av stöd i olika situationer. I resultatdiskussionen lyfts bland annat stigmatisering, på vilket sätt sjuksköterskan kan hjälpa en kvinna som drabbats av postpartum depression samt vilka socioekonomiska faktorer som kan inverka på upplevelsen av depression.

  • 458. Berglund, Mia
    et al.
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Reflektion i lärande och vård: en utmaning för sjuksköterskan2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 459.
    Berglund, Mia
    et al.
    School of Health and Education, Health and Learning Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde.
    Nässén, Kristina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gillsjö, Catharina
    School of Health and Education, Health and Learning Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde.
    Fluctuation between Powerlessness and Sense of Meaning - A Qualitative Study of Health Care Professionals' Experiences of Providing Health Care to Older Adults with Long-Term Musculoskeletal Pain.2015Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 15, artikel-id 96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: There is an increasing number of older adults living with long-term musculoskeletal pain and related disabilities. These problems are frequently unrecognized, underreported, and inadequately treated. Since many older adults desire to remain at home for as long as possible, it is important that individualized and holistically tailored care is provided in these settings. However, there is a complexity in providing care in this context. The aim of this study was to describe health care professionals' experiences of providing health care to older adults living with long-term musculoskeletal pain at home.

    METHODS: The phenomenon, "To provide health care to older adults living with long-term musculoskeletal pain at home", was studied using reflective lifeworld research (RLR) which is based on phenomenological epistemology. Ten health care providers (nurse, physiotherapists, and occupational therapists) were interviewed and data was analysed.

    RESULTS: The health care professional's emotions fluctuated between powerlessness and meaningfulness. Needs, opportunities, understanding and respect had to be balanced in the striving to do good in the provision of health care in differing situations. Caring for older adults with long-term pain required courage to remain in the encounter despite feelings of insecurity and uncertainty about the direction of the dialogue. The essence of caring for older adults with long-term pain consisted of the following constituents: Sense of powerlessness; striving to provide good health care; and understanding and respect.

    CONCLUSIONS: The findings indicated that the health care professionals strived to do good and to provide health care that was holistic and sensitive to the older adults' needs. A significant sense of powerlessness in the situation was experienced by the health care professionals. These findings address and support the need to develop methods that can be used to guide health care providers who support older adults in the context of their homes.

  • 460.
    Berglund, Mia
    et al.
    School of Health and Education, Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde,Sweden.
    Nässén, Kristina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hedén, Lena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gillsjö, Catharina
    School of Health and Education, Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde,Sweden.
    Older Adults' Experiences of Reflective STRENGTH-Giving Dialogues: An Interview Study.2016Ingår i: Journal of Gerontology & Geriatric Research, ISSN 2167-7182Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A major health problem that frequently accompanies old age is long-term pain, but pain must be acknowledged by older adults and health care providers. Interventions are needed to alleviate pain and suffering while holistically providing health care that promotes wellbeing. The intervention project, Reflective STRENGTHGiving Dialogues© (STRENGTH) was implemented to increase health and wellbeing among community dwelling older adults living with long-term musculoskeletal pain at home. Aim: The aim of this study was to describe the older adults' experiences of the intervention Reflective STRENGTH-Giving Dialogue. Method: A life world hermeneutic approach was used in collection and analysis of data. Twenty community dwelling older adults participated were interviewed in their homes after the intervention. Findings: The findings consisted of five themes and showed that the older adults experienced the Reflective STRENGTH-Giving Dialogues as a continuous and trusting relationship that alleviates the pain and breaks the loneliness. They expressed it as a new way to talk about life with pain. The dialogues supported reflection and memory and resulted in a transition in orientation in life. Conclusion: The Reflective STRENGTH-Giving Dialogues helped the older adults to increase their intellectual, emotional, and physical engagement in daily living. The dialogues facilitated a transition in orientation from past to present, to the future, and from obstacles to opportunities. The dialogues were oriented towards enjoyments, meaning, courage and strength in life as a whole which promoted the older adults’ sense of well-being and vitality. The dialogues also facilitated carrying out small and large life projects. The Reflective STRENGTH-Giving Dialogues created a deepened caring relationship that contributed to an increased sense of security, strength and courage, all of which enhanced the potential for better health and wellbeing.

  • 461. Berglund, Mia
    et al.
    Sjögren, Reet
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Reflect and learn together: when two supervisors interact in the learning support process of nurse education2012Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 20, nr 2, s. 152-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim  To describe the importance of supervisors working together in supporting the learning process of nurse students through reflective caring science supervision. Background  A supervision model has been developed in order to meet the need for interweaving theory and practice. The model is characterized by learning reflection in caring science. A unique aspect of the present project was that the student groups were led by a teacher and a nurse. Method  Data were collected through interviews with the supervisors. The analysis was performed with a phenomenological approach. Results  The results showed that theory and practice can be made more tangible and interwoven by using two supervisors in a dual supervision. The essential structure is built on the constituents ‘Reflection as Learning Support’, ‘Interweaving Caring Science with the Patient’s Narrative’, ‘The Student as a Learning Subject’ and ‘The Learning Environment of Supervision’. Conclusion  The study concludes that supervision in pairs provides unique possibilities for interweaving and developing theory and practice. Implications for nursing management  The supervision model offers unique opportunities for cooperation, for the development of theory and practice and for the development of the professional roll of nurses and teachers.

  • 462.
    Berglund, Mia
    et al.
    University of Skövde.
    Westin, Lars
    University of Skövde.
    Svanström, Rune
    University of Skövde.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Suffering caused by care--patients' experiences from hospital settings.2012Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 7, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Suffering and well-being are significant aspects of human existence; in particular, suffering and well-being are important aspects of patients' experiences following diseases. Increased knowledge about existential dimensions of illness and healthcare experiences may be needed in order to improve care and reduce unnecessary suffering. Therefore, the aim of this paper is to illuminate the phenomenon of suffering experienced in relation to healthcare needs among patients in hospital settings in Sweden. In this study, we used a reflective lifeworld approach. The data were analysed with a focus on meanings. The results describe the essential meaning of the phenomenon of suffering in relation to healthcare needs. The patients were suffering during care-giving when they felt distrusted or mistreated and when their perspective on illness and health was overlooked. Suffering was found to arise due to healthcare actions that neglected a holistic and patient-centred approach to care. Unfortunately, healthcare experiences that cause patients to suffer seem to be something one needs to endure without being critical. The phenomenon can be described as having four constituents: to be mistreated; to struggle for one's healthcare needs and autonomy; to feel powerless; and to feel fragmented and objectified. The study concludes that there are problems associated with patients experiencing suffering at the hands of healthcare providers, even if this suffering may not have been caused deliberately to the patient. Consequently, conscious improvements are needed to lessen the suffering caused by care-giving, as are strategies that promote more patient-centred care and patient participation.

  • 463.
    Bergman, Louize
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Glasin, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Överrapportering från ambulanssjukvård till akutmottagning: En observationsstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas över 100 000 patienter inom den svenska hälso- och sjukvården av vårdskador och majoriteten av alla vårdskador beror på brister i överrapporteringen. Ambulanspersonalen besitter unik information om den enskilde patienten och dess livsvärld med faktorer som ingår i hela vårdprocessen som inte alltid överrapporteras till mottagande sjuksköterska på akutmottagningen. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda hela människan, främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande. Viktigt är att ta reda på vilken information som anses vara betydelsefull och som lämnas till mottagande enhet samt vilka faktorer som påverkar en överrapporteringssituation för att skapa förutsättningar för ett gott vårdande.

    Syftet med studien var att beskriva överrapportering från ambulanspersonalen till mottagande sjuksköterska på akutmottagning. Metoden som användes för datainsamling var 50 stycken observationer av överrapporteringssituationer och uppföljande kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två domäner, information i överrapporteringen och omgivande faktorer som påverkar överrapporteringen. Resultatet visar att överrapporteringen oftast är medicinskt inriktad. Överrapporteringen är oftast tillräcklig god för det fortsatta vårdande och informationen skall helst vara kortfattad. Det förekommer brister i överrapporteringen och information behöver ofta hämtas från flera källor. En överrapportering sker ofta i utmanande miljöer med många avbrott. Information om patienten missas och patientsäkerheten samt sekretessen riskeras att hotas. Studien visar att överrapportering bör ske i slutna rum och en välfungerande överrapportering kan bidra till en tydlig bild över patientens situation och fortsatta vård. Vidare forskning inom ämnet bör ske eftersom vården ständigt utvecklas och därmed bör även överrapportering utvecklas och prioriteras för ett patientensäkert omhändertagande.

  • 464.
    Bergman, Maja
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Stigmatiseringens ansikte: HIV-smittade patienters upplevelse av vårdlidande2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förkortningen HIV står för humant immunbristvirus. Viruset bryter ner immunförsvaret och leder på sikt till AIDS som är samlingsnamnet för de följdsjukdomar som HIV orsakar. Idag lever ungefär 40 miljoner människor med HIV/AIDS. Syftet med denna studie var att beskriva hur stigmatiseringen av HIV smittade patienter tas i uttryck i sjukvården. Den valda metoden var analys av kvalitativa artiklar, då intentionen var att lyfta fram patienters upplevelser av denna stigmatisering. Stigmatisering av HIV smittade i sjukvården tas i uttryck på olika sätt. Patienterna i de analyserade artiklarna upplevde känslor av skam, diskriminering, förakt och avståndstagande. De berättade även om upplevelser av att vägras vård. Från vårdpersonalens sida förekom beteenden som ilska, rädsla, föraktfullt bemötande samt avsikt att skrämmas. Det är viktigt att genom reflektion och eftertanke skapa en medvetenhet hos vårdpersonal som möter denna patientgrupp, för att minska onödigt vårdlidande och möjliggöra en kvalitativ vård. För detta krävs även en hög kunskapsnivå hos vårdpersonalen, samt att möjlighet ges till givande och mellanmänskliga möten med dessa patienter. Sjuksköterskan och övrig vårdpersonal måste också se och bekräfta patienten i hans eller hennes lidande, och se som sin främsta uppgift att lindra detta.

  • 465.
    Bergman, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Långvarig smärta hos vårdtagare inom kommunens äldreomsorg: Utvärdering och lindring2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många äldre lider av långvarig smärta och får inte alltid den hjälp de behöver. Ökad kunskap inom området behövs då antalet äldre kommer att öka. Att utvärdera och lindra smärta hos äldre utgör en viktig del av sjuksköterskans ansvarsområde. Genomförd studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som finns om utvärdering och lindring av smärta riktad till äldre boende i kommunen. Genom litteraturöversikt av både kvalitativa och kvantitativa artiklar redovisas resultatet i fyra teman: sjuksköterskans utvärdering av smärta, vårdtagarens utvärdering av smärta, sjuksköterskans lindring av smärta och vårdtagarens lindring av smärta. Hur smärta blev utvärderad stämde inte alltid överens med vårdtagarens upplevelse av smärtan. Smärtlindring sker oftast med läkemedel men alternativa behandlingar blir allt vanligare. Ökat samarbete mellan olika yrkeskategorier kan leda till att äldre med långvarig smärta får den vård de har rätt till. Mer studier behövs för att kunna utveckla vården inom området smärta hos äldre.

  • 466.
    Bergman, Natalie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Odström, Louis
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Moralisk stress definieras som en moralisk konflikt som uppstår hos en individ när han eller hon vet vilken handling som är moraliskt korrekt men det finns yttre omständigheter som gör att detta inte går att genomföra. Av tidigare forskning framgår det att denna typ av stress kan leda till konsekvenser för sjuksköterskan både i professionen men även i privatlivet. Det har även visats att moralisk stress bidrar till utbrändhet hos sjuksköterskor som resulterar i sämre vårdkvalitet samt att sjuksköterskor väljer att lämna sitt yrke.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress inom den somatiska slutenvården och är utformad som en litteraturstudie och genomförd enligt Axelssons metod. Studien är baserad på tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dataanalysen resulterade i fyra huvudteman som visade sig ha korrelation till upplevd moralisk stress hos sjuksköterskor. Dessa teman var Upplevelse av otillfredsställande arbetssituation, upplevelse av kollegialt stöd och samverkan, upplevelse av moralisk stress relaterat till patienten samt upplevelse av moralisk stress relaterat till organisation och ledning. Vår studie visar att utbildning kring moralisk stress kan ge sjuksköterskor mer kunskap kring ämnet samt de verktyg som behövs för att kunna hantera de situationer som uppstår. Därmed kan sjuksköterskor få möjlighet till att reducera de negativa konsekvenser som moralisk stress kan medföra.

  • 467.
    Bergqvist, Ida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Melander, Karolin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att vårda patienter i livets slutskede: En litteraturstudie om den oerfarna sjuksköterskans upplevelse2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flertalet sjuksköterskor upplever svårigheter i att vårda döende patienter. Olika känslor uppkommer och varierar beroende på tidigare erfarenhet inom området. För att patienten ska dö med värdighet krävs det att livskvaliteten upprätthålls ända fram till dödstillfället. Problem i omvårdnaden synliggörs när sjuksköterskan upplever att egen erfarenhet, kunskap och förståelse inte är tillräcklig. Det kan resultera i kommunikationssvårigheter, osäkerhet och en otillräcklig helhetssyn av patienten.

    Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskor utan erfarenhet inom palliativ vård upplever vårdandet av patienter i livets slutskede. Metoden som användes var allmän litteraturbaserad metod. Nio vårdvetenskapliga studier ingår i resultatet och tre teman kunde urskiljas: Erfarenhet av döden i vårdande kontext, kommunikation och sjuksköterskans upplevelse av döden. Ur dessa teman framkom sju subteman: att bli känslomässigt påverkad, erfarenhet av vårdande i livets slut, att kommunicera med patient och anhöriga, att kommunicera med kollegor, när kommunikationen är en utmaning, den goda döden, den dåliga döden. Resultatet påvisar vikten av kommunikation, erfarenhet, ärlighet och öppenhet i vårdandet av patienten i livets slutskede. Utifrån resultatet diskuteras utvalda upplevelser som vårdandet i livets slutskede medför. Detta gäller sjuksköterskans känslor, erfarenhet, förmåga att kommunicera samt sjuksköterskestudenter och handledares perspektiv. Genom reflektion kan ökad förståelse och därmed ökad kunskap uppnås. Sammantaget är det många faktorer som behövs för att vårdandet i livets slutskede ska vara av god kvalitet.

  • 468.
    Bergqvist, Jenny
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Gustavsson, Evelina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    När såren har läkt och ärren finns kvar: Allvarligt brännskadade människors upplevelser av sin livssituation2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas ett tusental människor i Sverige av allvarlig brännskada, en skada som kommer att förändra deras liv för alltid. Sjuksköterskan kan dagligen möta människor som känner sig stigmatiserade, kanske utan att hon vet om det. Den brännskadade kan inte dölja sitt yttre och sjuksköterskan kan inte låta bli att lägga märke till det. Syftet med denna studie är att belysa hur människor som drabbats av allvarlig brännskada upplever sin livssituation efter skadan. Resultatet är sammanställt genom analys av sex kvalitativa artiklar. I resultatet framkommer tre huvudteman och nio underteman. Det första temat ‖Att uppleva kroppen på ett nytt sätt‖ delas upp i två underteman ‖Minnen av en outhärdlig smärta‖ och ‖En förändrad kropp‖. Det andra temat ‖Starka känslor‖ har fyra underteman som är ‖Att lämna tryggheten på sjukhus‖, ‖En lång väg tillbaka‖, ‖En förändrad syn på livet‖ och ‖Ett liv med minnen, mardrömmar och tillbakablickar‖. Det tredje huvudtemat, ‖Förändring av sociala relationer‖ beskrivs genom undertemana ‖En förändrad yrkesfunktion‖, ‖Förändrade relationer med närstående‖ och ‖Närståendes betydelse på vägen mot acceptans‖. En diskussion förs om hur livsvärlden förändras efter att man har drabbats av allvarlig brännskada. Brännskadan väcker många känslor och tankar och kan leda till en förändrad identitet. Vidare diskuteras även sjuksköterskans roll och hur hon kan lindra lidandet, bland annat genom att stötta anhöriga som har en oerhört viktig roll för den brännskadades välbefinnande.

  • 469.
    Bergsten, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Linde, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    RING MIG: En enkätundersökning om vårdavdelningssjuksköterskans upplevelse av att konsultera en mobil intensivvårdsgrupp2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat att mobila intensivvårdsgrupper (MIG eller MIG-team) kan förebygga och minska antal akuta larm, hjärtstopp och mortalitet bland patienter som vårdas på sjukhus. MIG-team har också bidragit till att arbetsmiljön för vårdavdelningssjuksköterskor har förbättrats och att de erhåller stöd i omhändertagandet av akut sjuka patienter tidigare. Trots positiva effekter kan det vara svårt för sjuksköterskorna att veta när kontakt med MIG bör tas. Syftet var därmed att undersöka vårdavdelningssjuksköterskans erfarenheter av MIG-konsultation.

    En kvantitativ ansats valdes i form av en enkätundersökning. Urvalskriterier var legitimerade sjuksköterskor på medicin- och kirurgavdelningar på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. Sjuttioen enkäter besvarades av de 116 som distribuerades vilket gav en svarsfrekvens på 61,2%. Enkäterna bearbetades och analyserades med hjälp av programmet Statistics Commuter License version 25 och Excel.

    Resultatet visade att de flesta vårdavdelningssjuksköterskor upplevde att MIG-teamet var ett bra stöd i omhändertagandet av akut sjuka patienter och att bedömningsinstrumenten MEWS (Modified Early Warning Score) och NEWS (National Early Warnig Score) var bra verktyg för bedömning av patienters tillstånd. Signifikanta skillnader framkom i att erfarna sjuksköterskor upplevde en större trygghet i att kontakta MIG, de upplevde en ökad trygghet i sin kompetens under MIG-konsultationen och upplevde sig ha mer utbildning och kunskap i att bedöma akut sjuka patienter med organsvikt jämfört med oerfarna sjuksköterskor. Hela 90,2% av alla respondenter ansåg att utbildning och simulering i omhändertagandet av akut sjuka patienter hade varit av värde för dem. För utveckling av MIG-team är utbildning och information om både omhändertagandet av akut sjuka patienter men också om MIG-teamets funktion av stor vikt för att öka sjuksköterskornas upplevelse av trygghet i kontakten med MIG, under MIG-konsultationen och i omhändertagandet av patienten.

  • 470.
    Bergstrand, Amanda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Klämberg, Rebecca
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När livet blivit outhärdligt: En litteraturstudie om att vårdas efter ett suicidförsök2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje dag väljer minst tre personer i Sverige att avsluta sina liv. Antalet personer som överlever ett suicidförsök är desto fler. Dessa personer kommer i kontakt med hälso- och sjukvård på olika sätt och möts ofta av stigmatisering och tystnad. Forskning visar att sjuksköterskan upplever en osäkerhet i mötet med patienten efter ett suicidförsök. För att bidra till en värdig vård behöver vi förstå vad patienten kan uppleva i vården. Syftet med litteraturstudien är därför att belysa upplevelsen av att vårdas efter ett suicidförsök ur ett patientperspektiv. Flera artikelsökningar resulterade i åtta kvalitativa artiklar vilka analyserades och sammanställdes i denna litteraturstudies resultat. Att vårdas efter ett suicidförsök förklaras i resultatet utifrån fem huvudteman där vårdarens bemötande ses som en central del. Patienten är också i behov av att få befinna sig på en trygg plats, där hen kan finna balans då patienten ofta tappat tilltron till sig själv. Det finns också en längtan efter att få dela sina tankar och planer på suicid med vårdpersonal. För att patienten ska få dessa behov tillgodosedda krävs en professionell och kompetent vårdare. Tyvärr visar forskning att vårdaren inte alltid lyckas tillgodose patientens basala behov.

  • 471.
    Bergstrand, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nilsson Larsson, Annette
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”...för det är mitt liv, det är mig det handlar om”: en intervjustudie om delaktighetens betydelse för kroniskt sjuka2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När sjukdom drabbar en människa, förändras tillvaron. En av sjuksköterskans uppgifter är att hjälpa och stötta patienten att finna mening i sin nya situation och med andra förutsättningar än tidigare. Ska patienten kunna leva sitt liv så självständigt som möjligt, behöver vården utgå från patientens behov, och utformas så att patienten kan vara delaktig. Syftet med studien är att få förståelse för vad delaktighet kan innebära för kroniskt sjuka patienter i mötet med vården. Som metod för att svara på studiens syfte, valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamling. Sex intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk analysmetod. Under analysen växte två huvudteman med underteman fram.

    Resultatet visar att delaktighet kan innebära att bli lyssnad till. Det är centralt för informanterna, då önskan finns om att vården ska utgå från informantens tankar, behov och kunskap. Detta innefattar även tankar kring att erhålla relevant information för att kunna vara delaktig. En faktor som påverkade känslan av delaktighet eller ej för informanterna, var kontinuiteten bland vårdpersonalen. När en relation kunde byggas upp, gav det trygghet och känsla av delaktighet. Resultatet av studien ger förståelse för hur vårdpersonal kan arbeta för att patienter med kronisk sjukdom ska kunna vara delaktiga.

  • 472.
    Bergström, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Livets karusell: Patientens upplevelse av bipolär sjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Runt 5% av världens befolkning drabbas av bipolär sjukdom. Sjukdomen innebär att patientens stämningsläge pendlar mellan hypomani eller mani och depression med alla därtill hörande symptom och hinder samt en livslång läkemedelsbehandling. Bipolär sjukdom innebär att i perioder befinna sig i depressionens djupaste mörker för att i andra perioder befinna sig i manins gränslöshet men också den osäkerhet och oförutsägbarhet som pendlingarna mellan de två tillstånden innebär. Bipolär sjukdom medför ett stort lidande och många hinder i vardagen för patienten. Med denna litteraturstudie belyses hur patienten upplever livet med bipolär sjukdom. Studiens resultat baseras på åtta kvalitativa artiklar och en kvantitativ. Sjukdomen medför för patienten ofta en svårighet att acceptera sin diagnos men också en vändpunkt i livet då diagnosen fastställs. Patienten tycks uppleva sina känslor på ett annat vis än den som inte lider av bipolär sjukdom. Kunskapen om sjukdomen i samhället är liten och fördomarna är många vilket leder till en stigmatisering. Patienten har ofta en strävan efter att lära sig mer om sin sjukdom och att lära sig hantera sin tillvaro med sin sjukdom. Något som är av stor vikt för patienten är relationer, såväl till anhöriga som till sjukvården. Sjuksköterskan har en stor betydelse för patienten med bipolär sjukdom och ett av de viktigaste redskap hen har i mötet med patienten är det vårdande samtalet.

  • 473.
    Bergström, Angelica
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lögdberg, Evelina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Akupunkturens bieffekter: är de tillräckligt svåra för att ge upphov till ohälsa och lidande?2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Akupunktur tillhör traditionell kinesisk medicin där en holistisk människosyn används. Nålar sätts in i muskulaturen och stimuleras för att uppnå De Qi, den specifika nål känslan. Behandlingen används främst i smärtlindrade syfte och som sjuksköterska kan akupunktur vara en omvårdnadsåtgärd. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka bieffekter akupunktur kan ge och om dessa är så svåra att de kan ge upphov till ohälsa och lidande. Sammanlagt sju artiklar användes och dessa söktes efter i databaserna: Cinahl, Pubmed, Medline och Academic search elite. Analysen gjordes utefter en kvantitativ ansats där medelvärden och spridningsmått räknades ut. Resultatet visade att mindre bieffekter var vanliga då de förekom i samband med 0.2-2.6 % av akupunkturbehandlingarna. Vanliga bieffekter var hematom, mindre blödningar, övergående trötthet och nålstickssmärta. Allvarliga bieffekter såsom pnemothorax, hjärttamponad och krampanfall var mycket ovanliga. Det rapporterades även vissa bieffekter som kunde ha undvikits såsom kvarglömda nålar och bortglömda patienter. Sammanfattningsvis framkom det att akupunktur är en relativt säker behandlingsmetod när den utförs av välutbildade terapeuter. Akupunkturens mindre bieffekter är inte tillräckligt svåra för att ge upphov till ohälsa och lidande, däremot kan de allvarliga samt undvikliga bieffekterna resultera i detta.

  • 474.
    Bergström, Cathrine
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Rundstedt, Lisa
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelse av sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer: En litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie. Åtta artiklar valdes ut, granskades och analyserades. Resultatet presenteras i form av tre huvudteman det vill säga ”liv”, ”lust” och ”gemenskap”. Under ”liv” beskrivs kvinnors upplevelse av sin subjektiva kropp, identitet, medan ”lust” tar upp kvinnors upplevelse av sin sexuella lust, kvinnlighet och reproduktion. I avsnittet ”gemenskap” beskrivs kvinnors upplevelse av intimitet, stöd och andlighet. Resultatet visar att kvinnors kropp förändras under behandlingen, vilket påverkar deras upplevelse av sig själva som kvinnliga och sexuellt attraktiva. Deras förändrade upplevelse av sin sexualitet påverkar deras relationer till partners. Kvinnor har behov av att tala om hur de upplever sin sexualitet med sjukvården under tiden som de behandlas för bröstcancer. Dock visade vårt resultat att kvinnorna upplevde att de inte togs på allvar när de talade med sjukvården om hur de upplevde sin sexualitet under behandlingstiden. Flertalet studier både bekräftar och motsäger det innehåll som denna litteraturstudie uttryckt, nämligen att kvinnornas upplevelse och uppfattning av sig själva som feminina, attraktiva och lustfyllda påverkas under tiden som behandling för cancer pågår.

  • 475.
    Bergström, Eva
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Zetréus, Jennie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med cancer inom hemsjukvård2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hemsjukvård för barn med cancer är en ny och växande vårdform i Sverige. Tillgången till hemsjukvård för barn med cancer ser olika ut beroende på var i landet barnet bor. För sjuksköterskan i hemsjukvård kan det därför vara en helt ny erfarenhet att vårda barn med cancer. Det finns inga svenska studier om hur sjuksköterskor upplever det att vårda barn med cancer i hemmet, men studier från andra länder har visat att sjuksköterskan kan känna osäkerhet och uppleva det mer känslomässigt krävande att vårda barn än vuxna. Sjuksköterskan i hemsjukvård arbetar oftast ensam och vårdar i barnets eget hem och skillnaderna mot att arbeta inom slutenvården är många. Syftet har varit att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med cancer inom hemsjukvård. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta sjuksköterskor och materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att sjuksköterskor har många och varierande upplevelser, vårdandet upplevs både berikande och belastande. Jämfört med tidigare studier har resultatet visat att det ger mycket glädje och tillfredsställelse att vårda barn inom hemsjukvård, trots att de är svårt sjuka. Sjuksköterskor känner ett stort ansvar för vården de ger och de känner också glädje över att få underlätta och göra gott för andra. Sjuksköterskorna saknar många gånger utbildning för, och erfarenhet av, att arbeta med sjuka barn och flera betonar vikten av reflektion. Slutsatser: Det är viktigt att ta tillvara den glädje och det engagemang som denna studie visar att sjuksköterskor känner inför att vårda och hjälpa barn med cancer. Med ökade möjligheter till kompetensutveckling och samarbete med mer erfarna kollegor skulle tryggheten och säkerheten i vårdandet kunna öka. Tydliga rutiner kan minska osäkerheten och större möjlighet till reflektion kan hjälpa sjuksköterskor att hantera svåra känslor som uppstår.

  • 476.
    Bergström, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Dahlberg, Susanna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hur upplevs livskvaliteten efter en stroke? En litteraturstudie2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år insjuknar ca 30 000 personer i Sverige i stroke. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Stroke påverkar såväl fysiska som psykiska funktioner. Komplikationerna till stroke är svåra. Det finns flera riskfaktorer för stroke av vilka vissa kan förebyggas och behandlas. Livskvalitet beskrivs som lycka, goda sociala relationer, god fysik och möjligheten att klara av dagliga aktiviteter. Funktionsnedsättningar som kommer av stroke tvingar fram anpassning till ett nytt sätt att leva. För att sjuksköterskan ska kunna ge det stöd och den vård strokepatienten är i behov av krävs det kunskap om hur kroppens förändringar påverkar livskvaliteten. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet efter de drabbats av en stroke. En kvalitativ litteraturstudie gjordes enligt Evans (2002). Kunskapen vi fick när vi gjorde studien var att anpassningen till det nya livet är svårt för patienten. Nya roller som patienten får bidrar till förvirring av identiteten. Att få stroke innebär en emotionell bergochdalbana som går mellan negativa känslor och hopp. Det sociala livet förändras och även de intima relationerna. Livskvalitet kan påverkas av allt och alla som finns i omgivningen. Sjuksköterskan har genom sitt bemötande och stöd en stor roll i hur strokepatienten upplever sin livskvalitet.

  • 477.
    Bergström, Maja
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Süld, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters inställning till fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtinfarkt är idag en av de vanligaste dödsorsakerna bland vuxna i Sverige. Tidigare forskning visar att förbättrade livsstilsvanor exempelvis fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt minskar risken att återinsjukna i hjärtinfarkt. Syftet med den här litteraturöversikten är att beskriva patienters inställning till fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Det är en litteraturöversikt som utgår från Friberg (2017, ss.141-152) där sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar har granskats. Tre huvudkategorier identifierades: Vikten av kunskap, Vikten av motivation och Förändrad kropp.

    Resultatet av litteraturöversikten beskriver att brist på individanpassad information, rädsla för att återinsjukna, känsla av sammanhang och orkeslöshet är komponenter som påverkar patienters inställning till fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Otillräcklig information till patienter riskerar att leda till rädsla och oro över hjärtats kapacitet vid fysisk aktivitet. Gruppträning och stöd från vårdpersonal ökar känsla av sammanhang och trygghet hos patienten. Många patienter upplever att kroppen är förändrad och att det finns en orkeslöshet som inte funnits tidigare, detta påverkar deras inställning till fysisk aktivitet. I diskussionen diskuteras vikten av individanpassad information, hur sjuksköterskan kan hjälpa patienter att uppleva ökad hälsa och välbefinnande och hur betydelsefullt det är att sjuksköterskan har förståelse för patientens upplevelser efter en hjärtinfarkt. En del av diskussionen består även av hur förståelse för fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt kan bidra till hållbar utveckling ur ett patient- och samhällsperspektiv.

  • 478.
    Bergström, Mattias
    et al.
    Lund University.
    Schmidbauer, Simon
    Lund University.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rawshani, Araz
    University of Gothenburg.
    Friberg, Hans
    Lund University.
    Pulseless electrical activity is associated with improved survival in out-of-hospital cardiac arrest with initial non-shockable rhythm.2018Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 133, s. 147-152, artikel-id S0300-9572(18)31010-4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the prevalence, baseline characteristics and factors associated with survival in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) with initial non-shockable rhythm sub-grouped into pulseless electrical activity (PEA) and asystole as presenting rhythm.

    METHODS: The Swedish Registry of Cardiopulmonary Resuscitation is a prospectively recorded nationwide registry of modified Utstein parameters, including all patients with attempted resuscitation after OHCA. Data between 1990-2016 were analyzed.

    RESULTS: After exclusions, the study population consisted of 48,707 patients presenting with either PEA or asystole. The proportion of PEA increased from 12% to 22% during the study period with a fivefold increase in 30-day survival reaching 4.9%. Survival in asystole showed a modest increase from 0.6% to 1.3%. In the multivariable analysis, PEA was independently associated with survival at 30 days (OR 1.54, 95% CI 1.26-1.88).

    CONCLUSION: Between 1990 and 2016, the proportion of PEA as the first recorded rhythm doubled with a five-fold increase in 30-day survival, while survival among patients with asystole remained at low levels. PEA and asystole should be considered separate entities in clinical decision-making and be reported separately in observational studies and clinical trials.

  • 479.
    Bergström, Monika
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Redzepović, Mina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”Livet är så annorlunda”: Att leva med diabetes typ 2 i ett nytt land2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus är ett världsomfattande problem. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av sjukdomen. Forskning visar att utlandsfödda patienter ofta har en annan uppfattning om vad diabetes innebär jämfört med vårdpersonal, vilket kan leda till missförstånd i vårdsituationer. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur patienter med diabetes typ 2, och med ursprung från ett annat land, upplever och hanterar livet med sjukdomen i ett nytt land. En litteratursökning genomfördes och 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en doktorsavhandling analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier; egenvården är krävande, vården är annorlunda och samhället är annorlunda. I resultatet framkom att utlandsfödda patienter med diabetes upplever att ansvaret för egenvård ofta är betungande vilket medför att flera invandrarpatienter med diabetes lägger ansvaret på vårdpersonal istället. Traditionell mat upplevs som speciellt svår att anpassa till diabeteskost, motion är ett okänt begrepp för många utlandsfödda patienter med diabetes och vården är annorlunda jämfört med hemlandet. Missförstånd uppstår i mötet mellan utlandsfödda patienter och vårdpersonal, då personalen fokuserar på symtom och kultur istället för att se individen. Detta kan medföra vårdlidande för utlandsfödda patienter med diabetes. Sjuksköterskan, som tyvärr var anonym i vårt resultat, har en viktig roll i arbetet med att förebygga och bromsa effekter av diabetes, samt att hjälpa utlandsfödda patienter med diabetes att ta kontroll över sin sjukdom och ta ansvar för egenvården.

  • 480.
    Berkelind, Isabelle
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ulfsdotter Löveborn, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Äldres motivation till fysisk aktivitet: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har sin utgångspunkt i ett vårdvetenskapligt perspektiv samt i att en fysiskt aktiv livsstil kan förbättra hälsa och livskvalité hos äldre. Kartläggning av faktorer som kan motivera äldre till fysisk aktivitet skulle kunna hjälpa hälso- och sjukvården att arbeta med detta mer effektivt. Syftet är att beskriva vad som motiverar äldre till fysisk aktivitet. Studien är en litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar varav sju är kvalitativa och en är kvantitativ. Studiens resultat visar att det finns flera olika faktorer som motiverar äldre till fysisk aktivitet, dessa har delats in i fem olika teman: -Motivationsfaktorer vid hälsa och ohälsa - Personlig tillfredsställelse motiverar - Att ingå i ett socialt sammanhang motiverar - Resursanpassade träningsprogram motiverar - En mångfasetterad vägledning motiverar. Vidare tyder resultatet på att det finns många motiverande faktorer hos äldre för att delta i fysisk aktivitet. Det verkar dock saknas effektiva sätt att hantera denna kunskap på, delvis på grund utav tidsbrist i det vårdande mötet. Det verkar alltså inte handla om vad som motiverar utan snarare hur vården tar till vara på kunskapen om motiverande faktorer på ett konstruktivt sätt. Idag fattas många beslut om sjuksköterskans arbete utan att förankra dessa i den aktuella vårdverkligheten, vilket är en brist. Vården har mycket att vinna om besluten fattas utefter faktiska förutsättningar så att vården bistås med de resurser som krävs för att det vårdande mötet skall bli så bra som möjligt.

  • 481.
    Bermudez, Gabriella
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Engebring, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Uppföljning av fysisk aktivitet på recept inom primärvården2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälsa är ett centralt begrepp inom hälso- och sjukvården och är det centrala i sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskans profession innebär att arbeta både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Fysisk aktivitet används till stor grad i den hälsofrämjande och förebyggande vården. Sjuksköterskorna använder sig av fysisk aktivitet genom att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR). Brister i användandet av FaR har setts bland annat i uppföljningen. Uppföljning av FaR är viktig för patientens följsamhet och blir ett problem när den inte utförs. Studien fokuserar på sjuksköterskans erfarenheter vid uppföljningen av FaR, då brister vid användningen har upplevts.

    Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter att arbeta med uppföljning av Fysisk aktivitet på Recept inom primärvården. Genomförandet av studien gjordes genom en kvalitativ ansats med intervjuer och en innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier. De kategorier som framträdde är: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten, sjuksköterskans flexibilitet och tillgänglighet och slutligen sjuksköterskans förutsättningar. I resultatet behandlas bland annat aspekter som tidsbrist, prioritering, patientens följsamhet, sjuksköterskans inställning och sjuksköterskans kunskap. I diskussionen fördjupas ytterligare områdena kring tidsbrist, prioritering och patientperspektiv och hur utebliven uppföljning av FaR påverkar folkhälsan. Genom fördjupningen kopplas dessa områden till tidigare forskning för att öka kunskapen om sjuksköterskan erfarenheter vid uppföljningen av FaR.

  • 482.
    Berméus, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Götvall, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Grunden för vårdrelationen är ordlös – kommunikationens betydelse för patienter med afasi: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många människor i Sverige drabbas årligen av stroke och afasi. Afasi medför på olika sätt funktionsnedsättningar med talet som kan variera i svårighetsgrad. Personer som drabbas av afasi får därmed en försämrad möjlighet att kommunicera med andra människor och det blir svårare att förstå samt göra sig förstådd. Syftet med studien var att belysa kommunikationens betydelse för vårdrelationen hos patienter med afasi. Metoden som användes var litteraturöversikt enligt Friberg (2017) där artiklarna i resultatet sökts fram via två databaser och en sökmotor. Åtta artiklar ingick i resultatet och analyserades enligt Fribergs (2017) modell. Analysen ledde till att tre huvudteman och nio subteman identifierades. Huvudteman som identifierades var ordlös kommunikation, frånvaro av förståelse och vårdrelationen.

    I resultatet framkom att ordlös kommunikation var ett brett begrepp och en viktig faktor som på olika sätt var genomgående i alla teman. Detta kan förklaras av att vårdrelationen som uppstår mellan patienter med afasi och vårdare ska upplevas som en gemenskap och på det viset bli vårdande. I de fall där kommunikationen hade misslyckats gav det upphov till negativa känslor hos såväl vårdare som patienter med afasi. Känslan av misslyckande, både hos vårdare och patienter med afasi, identifierades också som huvudtema då just negativa känslor i vårdrelationen behandlades av alla artiklar. Vidare visade resultatet på att kommunikationen hade en betydande roll för vårdrelationen hos patienter med afasi.

  • 483. Berndtsson, I
    et al.
    Carlsson, E
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lindholm, E
    Long-term adjustment to living with an ilial pouch-anal anastomosis2011Ingår i: Diseases of the Colon & Rectum, ISSN 0012-3706, E-ISSN 1530-0358, Vol. 54, nr 2, s. 193-199Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The aim of this study was to describe long-term adjustment to life with an ileal pouch-anal anastomosis after surgery for ulcerative colitis, to investigate the relationship of pouch function to adjustment, and to explore factors affecting quality of life. METHODS: A total of 369 patients treated between 1982 and 1993 were included in the study. Questionnaires designed to assess bowel (pouch) function (Öresland score) and disease-specific adjustment (Swedish version of the Ostomy Adjustment Scale), plus open-ended questions regarding quality of life, were sent by mail. Open-ended questions were analyzed with qualitative content analysis. RESULTS: A total of 252 patients (84%) returned the disease-specific adjustment questionnaire (141 males/111 females); median age, 51 (range, 26-77) years; median follow-up, 15 (range, 10-21) years after construction of the ileal pouch-anal anastomosis. High adjustment ratings were found for all statements, with the maximum median score of 6 on 28 of the 36 items. Items with the lowest ratings (median score, 5) pertained to things one would do if not for the IPAA, feeling free to travel, ability to enjoy sexual activities, comfort with body image, ability to laugh about awkward situations, confidence in the appliance, and whether the surgery helped with decisions on what things are most important in life. Participants with the lowest adjustment scores had low bowel function scores (P < .0001). Open-ended quality of life questions were answered by 150 patients (59.5%). The most important areas for quality of life were health, family, restroom access, and friends. Five categories emerged from the qualitative content analysis: living a "normal" life, food restrictions, physical limitations, influence of restroom access on social life, and being dependent on medical care. CONCLUSIONS: Most participants had adjusted well to life with an ileal pouch-anal anastomosis and considered life to be normal. Good public restrooms were important for quality of life. Improving pouch function may help patients adjust to the postoperative state, but deeper understanding of reasons for poor adjustment despite good pouch function is needed.

  • 484. Berndtsson, Ina
    et al.
    Carlsson, Eva
    Hallén, Ann-Marie
    Fingren, Jeanette
    Lindholm, Eva
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Stoma complications in acute and emergency situations: a prospective longitudinal study2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 485. Berndtsson, Ina
    et al.
    Carlsson, Eva
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Framtida forskning2008Ingår i: Stomi- och tarmopererad - ett helhetsperspektiv / [ed] Eva Persson, Ina Berndtsson, Eva Carlsson, Studentlitteratur , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 486.
    Bernefjell, Jessica
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hugg, Vanessa
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Föräldrars upplevelser av bristande stöd, bemötande och trygghet i samband med vård under förlossningen på ett sjukhus i Västra Sverige2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Ett av de viktigaste målen inom förlossningsvården är att kvinnor får en positiv förlossningsupplevelse. En positiv förlossningsupplevelse utvecklar en positiv inställning till moderskapet och hjälper till att underlätta övergången till att bli föräldrar. Trots att det framkommer i ett flertal studier att ett gott stöd, bemötande och trygghet främjar en positiv förlossningsupplevelse, förekommer det att avsaknad av dessa tre faktorer som orsakar negativa upplevelser för nyblivna föräldrar. Syfte: Syftet var att beskriva orsaker till att föräldrar inte är nöjda med stöd och bemötandet och/eller inte kände sig trygga i samband med vård under förlossningen, samt att beskriva vad som kan förbättras i stöd och bemötandet. Metod: En webbaserad enkät som besvarades av nyblivna föräldrar efter förlossningen under 2011 på ett sjukhus i västra Sverige. Web-enkäten innefattar föräldrarnas upplevelser under hela vårdkedjan, mödrahälsovård, förlossning samt BB. Denna magisteruppsats består av en analys baserad på tre slutna frågor samt efterföljande tre öppna frågor där en lägre grad av nöjdhet alternativt missnöjdhet (5%) gällande upplevelser av stöd, bemötande och trygghet i samband med barnafödande. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De som var mindre nöjda/missnöjda med förlossningsvården uttryckte empatilöst och oprofessionellt behandlande av personal, att inte bli lyssnad till eller betrodd, att personalen inte läst journalen eller gav otillräckligt med information. Vidare sågs att föräldrarna saknade fysisk och mental närvaro av personal och de upplevde personalen som stressad. Detta kunde resultera i en otrygghet hos föräldrarna samt medförde det en oro, vilket kunde bidra till en negativ förlossningsupplevelse. Analysen av materialet resulterade i sju kategorier. Konklusion: De flesta föräldrarna är nöjda eller mycket nöjda med stöd, bemötande och trygghet i samband med barnafödande på förlossningsavdelningen. Andelen föräldrar som var mindre nöjda eller missnöjda beskrev framförallt ett missnöje med stöd, bemötandet och informationsflödet från vårdpersonalen. Detta visade sig resultera i en otrygghet samt en negativ förlossningsupplevelse. [Abstract:] Introduction: One of the most important aims within obstetric care is to give women a positive birth experience. A positive birth experience develops a positive attitude towards motherhood and helps to ease the transition to become parents. Although it’s found in several studies that good support during labor, a respectful and professional attitude from obstetric staff and the sense of security promote a positive birth experience, it occurs that absence of these three factors cause a negative perception of labor for parents. Objective: The aim was to describe the causes why parents were not satisfied with the support and treatment and / or did not feel safe in connection with care during labor, and to describe what can be improved when it comes to support and treatment. Method: A web-based questionnaire answered by parents after giving birth in 2011 at a hospital in western Sweden. Web survey includes parents' experiences throughout the continuum of care, maternity care, obstetric care and maternity ward. This master thesis consists of an analysis based on three closed questions and subsequent three open questions where a lower degree of satisfaction or dissatisfaction (5%), regarding perceptions of support, treatment and protection in connection with childbirth, describes in text. The data were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Those who were less satisfied / dissatisfied with maternity care expressed a lack of empathy and unprofessional treatment by the staff, not to be listened to or mistrusted, that the staff did not read the journal or gave insufficient information. Furthermore the parents described a lack of physical and mental presence of staff and experienced staff as being stressed. This could result in parents feeling less secure which could led to anxiety which could contribute to a negative birth experience. The analysis of the data resulted in seven categories. Conclusion: The majority of parents are satisfied or very satisfied with the support, attitude and sense of security during childbirth. The proportion of parents who were less satisfied or dissatisfied described the particular dissatisfaction with support, attitude and information flow from the staff. This was found to result in a sense of feeling insecure and a negative birth experience.

  • 487.
    Berner, Andreas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rotter, Pontus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När tid är liv: Skillnader i prioritering och väntetider vid potentiellt akut livshotande tillstånd – en jämförelse mellan alarmeringssjukvård och ambulanssjukvård2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För många akut sjuka patienter är alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården den första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att dessa patienter prioriteras korrekt i förhållande till sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Allra viktigast är det när patientens tillstånd är potentiellt akut livshotande, i situationer när tid är liv. Förutom det fysiska hotet kan tiden kännas outhärdligt lång innan ambulansen är på plats. Rädsla för att inte bli hittad och rädsla för att tillståndet ska försämras ytterligare kan innebära en skarp konfrontation med tankar om livets ändlighet.

    Syftet med studien var att kartlägga om det förelåg några skillnader i prioritering mellan alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården, vid uppdrag där ambulanssjukvården bedömt att patienten led av ett potentiellt akut livshotande tillstånd.

    Alarmerings- och ambulansuppdrag från en region i sydvästra Sverige analyserades i en retrospektiv kvantitativ studie. Data inkluderade varje uppdrag under 2014 som ambulanssjukvården bedömt som Prio 1 vid avtransport (n=17 184). Av dessa uppdrag var 82,4 % (n=14 676) utlarmade som Prio 1 av alarmeringssjukvården. De resterande 17,6 % (n=3138) larmades ut som Prio eller Prio 3. Väntetiden för de patienter som bedömdes som Prio 2 eller Prio 3 vid utlarmningen var 100 % längre jämfört med som larmades ut som Prio 1. De bedömda tillstånd som oftast prioriterades upp var ”Ryggbesvär” (71,7 %) och ”Buk/urinvägar” (47,6 %). Kvinnor (19,7 %) prioriterades upp i högre utsträckning än män (18,3 %). Den största skillnaden förekom i gruppen ”Våld-misshandel” där andelen upprioriterade män var 14,7 % och andelen upprioriterade kvinnor var 41,7 %. Skillnader i prioritering i relation till ålder var högst för patienter som var 81 år eller äldre (26,0 %).

    Slutsatsen är att det förekommer omotiverade skillnader i vård för den aktuella patientgruppen. Skillnaderna är väsentliga eftersom tillståndens svårighetsgrad är bedömda som potentiellt akut livshotande och för en del av tillstånden är effekten av både åtgärder och väntan stor. Studien visar var skillnaderna är som störst, vilket gör det lättare att bedöma vilka vidare studier som sannolikt ger mest patientnytta.

  • 488.
    Bernling, Sigrid
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kindahl, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patientens upplevelse av att leva med ALS2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS är en neurologisk sjukdom som orsakas då motoriska neuron i hjärnan och ryggmärgen successivt förloras och dör. Då den har ett snabbt förlopp med successiv försämring och slutligen dödlig utgång är det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. Då neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gå förlorad. Detta leder således till totalförlamning av kroppen. Patienten dör oftast till följd av kvävning då andningsmuskulaturen slutar fungera. Tidigare forskning visar att patienter mår dåligt av sin diagnos med exempelvis ångest, oro för närstående och rädsla inför sjukdomen och döden som faktorer. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienters upplevelse av att leva med diagnosen ALS. För att finna lämplig information valdes att göra en innehållsanalys av biografier skrivna av ALS drabbade personer. Vad som framkommit i uppsatsen är att de författare som skrivit biografierna förhåller sig till sjukdomen relativt likvärdigt. Vid analysen framkom fyra teman: Sorg över sjukdomen, Glädje över livet, Skuld och skam och Känslan av förlorad kontroll. De drabbades ambivalens till närstående diskuteras liksom hur glädjen kan framkomma samtidigt som sorgen är närvarande.

  • 489.
    Berntsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Pettersson, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av det akuta omhändertagandet2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alla människor kan drabbas av en akut sjukdom eller skada. Hur de drabbade hanterar händelsen är mycket varierande. Känslor som rädsla, oro och smärta kan öka risken för mer eller mindre långdragna psykiska reaktioner. Om det akuta vårdteamet har kunskap om den intima kopplingen mellan människans kropp och psyke kan de ge ett korrekt stöd och bemötande redan i ett tidigt skede och därmed kanske minska patientens psykiska lidande. Trots att traumavården gör stora tekniska framsteg finns endast liten kunskap om hur det är att vara traumapatient. Syftet med studien är därför att belysa patienters upplevelse av det akuta omhändertagandet. Empirisk kvalitativ innehållsanalys användes som metod då författarna avsåg att undersöka patienters upplevelser i en specifik situation. Resultatet är en bearbetning av 10 vetenskapliga artiklar som belyser patienters upplevelser av akut omhändertagande på akutmottagningar och intensivvårdsavdelningar. Vid bearbetningen av artiklarna framkom flera områden som visar på patienternas upplevelser. Dessa har kategoriserats enligt följande: trygghet, professionalism, närhet, att ta kontroll samt kommunikation. Trygghet upplevdes som kärnan då övriga kategorier tycktes bidra till dess övergripande betydelse. Ett viktigt resultat som framkom var att vårdpersonalens tekniska kompetens upplevdes som viktigare än deras bemötande initialt i det akuta omhändertagandet. Förutom att patienterna hade ett behov av att få tydlig information så behövde de också känna att personal, familj och vänner fanns i deras närhet även om de inte kommunicerade med varandra. För att patienternas behov av trygghet skall tillgodoses vid det akuta omhändertagandet är det viktigt att vårdpersonalen ser till helheten och tar hänsyn till den enskilda individens psykiska status just i den aktuella situationen.

  • 490.
    Berntsson, Hannah
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ouattara, Kadiatou
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cancerpatienters upplevelse av att hantera smärta vid vård i livets slutskede: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cancer är en sjukdom som orsakar mycket lidande och smärta. Med orsak till en åldrande befolkning beräknas antalet cancerfall att öka de kommande åren. De symtom som patienter inom vård i livets slutskede erfar mest är just smärta. Smärta är ett begrepp som innefattar flera dimensioner. Genom att undersöka den smärta som patienten erfar och hur smärtan på bästa sätt lindras, kan kunskapen och förståelsen för fenomenet sedan öka och bidra till en god palliativ vårdsituation.

    Syftet med den här studien är att beskriva cancerpatienters upplevelse av att hantera smärta vid vård i livets slutskede. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons modell för en litteraturstudie. Resultatet presenteras i två olika huvudteman: Relationen mellan vårdgivare och patient samt Rädsla över förluster och smärta. Det förekommer att patienter med cancer i livets slutskede förnekar smärta för att slippa se familjen i sorg. Dessutom är själva rädslan för smärtupplevelsen många gånger större än rädslan inför döden. Patienter upplever rädsla för läkemedel och dess biverkningar. För att ge patienter med cancer bäst smärtlindring behövs en ömsesidig kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Dessutom krävs en integrerad relation mellan patient och sjuksköterska.

  • 491.
    Berntsson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Larsson, Ulrika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patientorienterad vård i periferin på IVA. En observationsstudie om vad intensivvårdpersonalen arbetar med inne på En observationsstudie om vad intensivvårdpersonalen arbetar med inne på2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intensivvårdspatientens utsatthet är väldokumenterad. Deras livsvärld präglas bland annat av stress, maktlöshet, brist på kunskap och kommunikation, sårbarhet och inre kaos. Patienter som vårdas på intensivvården befinner sig i ett rum där det finns mycket avancerad teknisk apparatur och många stimuli från omgivningen. Detta kan upplevas som en trygghet men också som skrämmande och livshotande. Vårdpersonalen har olika arbetsuppgifter och vad de gör i periferin uppmärksammas av patienten, därför är det av intresse att undersöka vad vårdpersonalen arbetar med inne på patientrummet vid icke patientnära kontakt samt hur de arbetar. Delvis deltagande, öppna observationer användes för att få svar på forskningsfrågan och sex observationer fördelat på förmiddag, kväll och nattpass gjordes. Det patientnära arbetet såsom beröring och kommunikation med patienten dvs. den patientnära kontakten observerades inte. Alla yrkeskategorier som arbetade på patientrummet inkluderades i studien. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och ur analysen framsteg sex olika kategorier som visar vad vårdpersonalen arbetar med vid icke patientnära kontakt. Dessa var; främjar patientsäkerhet, samarbetar, analyserar och observerar, utför rutinarbete, prioriterar och omprioriterar, aktivt reflekterar och agerar. Beroende på vad vårdpersonalen arbetar med inne på patientrummet samt hur de utför sitt arbete kan det innebära att de arbetar på ett patientorienterat sätt eller på ett icke patientorienterat sätt.

  • 492.
    Bertilsson, Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Strid, Helena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors möjlighet att arbeta efter barnkonventionen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård av barn är komplex och sjuksköterskan behöver kunskap om den specifika vård som krävs i mötet med barn för att säkerställa god kvalitet i vården. Att möta barnet efter ålder och utveckling samt göra barnet delaktigt är en utmaning för sjuksköterskan och ställer krav på vårdandet. Att vårda utifrån barnets perspektiv och utvecklingsstadier ingår i sjuksköterskans vårdande. Vid införandet av barnkonventionen som lag i Sverige 2020 ska barnets rättigheter stärkas och kvaliteten i vården av barn förväntas förbättras.

    Syftet var att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor arbetar efter barnkonventionen.

    Metoden var empirisk kvantitativ och utgick från ett frågeformulär vilket analyserades genom beskrivande statistik.

    Resultatet belyser svårigheter för sjuksköterskan att se till barnets bästa, göra barnet delaktigt, låta barnet uttrycka sig och möjliggöra barnets utveckling i den utsträckning som krävs för att uppnå barnkonventionen som lag.

    Slutsats: Det finns begränsningar i sjuksköterskans arbetssituation för att uppnå barnkonventionen som lag. Barns delaktighet i vården är begränsad och det finns brister i sjuksköterskans arbetssituation. Examensarbetet ger en fingervisning på hur sjuksköterskans arbetssituation ser ut idag. Åtgärder behöver sättas in för att vården ska kunna leva upp till barnkonventionens mål, exempelvis genom tydliga riktlinjer och arbetsredskap.

  • 493.
    Berup, Hannah
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Paulsson, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En nyckelroll för den psykiska hälsan i skolan: Skolsköterskans erfarenheter av att främja elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barns psykiska hälsa bör främjas i ett tidigt stadie och skolsköterskan har en nyckelroll i det arbetet. Forskning visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar har ökat, vilket påverkar folkhälsan i landet och får konsekvenser för både individ och samhälle. Studiens syfte var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att bedriva det hälsofrämjande arbetet för elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet. Datainsamlingen gjordes genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Ur analysen urskildes tre kategorier; stödja eleven till en hälsosam livsrytm, relationen oumbärlig för ett framgångsrikt hälsofrämjande och organisatoriska förhållandens inverkan på det hälsofrämjande arbetet, med tolv tillhörande underkategorier och ett övergripande tema: möta elevens behov och stimulera till ny kunskap som främjar en hälsosam livsstil.

    Resultatet visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv och individen som en del i ett större sammanhang. Skolsköterskan arbetar med att stärka de faktorer som främjar hälsa och ger eleverna kunskap om hur de själva kan påverka sin hälsa och välmående. För att nå fram med det hälsofrämjande arbetet behöver skolsköterskan skapa tillitsfulla relationer till eleven och dess familj, vilket är oumbärligt för att främja elevernas psykiska hälsa. Samarbete och en god relation med övriga professioner är en viktig faktor för ett framgångsrikt hälsofrämjande. Skolsköterskorna beskriver att brist på tid och resurser hindrar dem från att främja elevernas psykiska hälsa, i den utsträckning de önskar. Skolsköterskans hälsofrämjande arbete leder till en hållbar utveckling, då interventionerna kan bidra till en minskad psykisk ohälsa och bättre utbildningsresultat, som i sin tur kan förbättra de långsiktiga sociala och ekonomiska förutsättningarna för eleverna och hela samhället.

  • 494.
    Bildsten, Ellen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Braunstein, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Höga berg och djupa dalar: Patienters upplevelser av att leva med bipolär sjukdom2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom karaktäriserad av episoder med mani och depression. Symtom på mani kan vara ökad energi och förhöjd sinnesstämning och depression kännetecknas av sänkt sinnesstämning och minskad aktivitet. Sjukdomen behandlas oftast farmakologiskt men det är även betydelsefullt med psykologiskt inriktade åtgärder. Då bipolär sjukdom är en relativt vanligt förekommande sjukdom är sannolikheten stor att sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa patienter. Svårigheter kan finnas för sjuksköterskan att leva sig in i livsvärlden hos patienter med bipolär sjukdom och förstå att sjukdomen genomsyrar stora delar av det dagliga livet. Syftet med studien är att belysa upplevelser av att leva med bipolär sjukdom ur ett livsvärldsperspektiv. Studien är en litteraturstudie där nio kvalitativa artiklar har analyserats. Fynd som gjordes var att patienterna har svårigheter att hantera symtomen och att sjukdomen påverkar deras livsvärld. Patienterna nämner problem med att behålla riktning i livet och har svårt att acceptera diagnosen samt att sjukdomen påverkar jaget och identiteten. Vikten av förtroendefulla relationer betonas men även en problematik med att upprätthålla dessa. Upplevelser av skuld, skam och stigmatisering beskrivs. Upplevelserna bekräftar sjukdomens komplexitet och vikten av att sjuksköterskan har god kunskap om sjukdomen, skapar en bra vårdrelation och har ett vårdande samtal för att hjälpa patienterna att leva med sjukdomen, att acceptera diagnosen och att bli självständiga. En insikt och förståelse hos sjuksköterskan i patienternas upplevelser skulle kunna bidra till en bättre omvårdnad. Det kan konstateras en problematik med att allmänsjuksköterskan vårdar denna patientgrupp.

  • 495. Billhult, Annika
    et al.
    Määttä, Sylvia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Light pressure massage for patients with severe anxiety2009Ingår i: Complementary Therapies in Clinical Practice, ISSN 1744-3881, E-ISSN 1873-6947, Vol. 15, nr 2, s. 96-101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Generalised anxiety disorder (GAD) is common in the western world with a lifetime prevalence of 4.3 to 5.9% and is twice as common in women as in men. GAD can have a decisive impact on a patient's everyday life as it is surrounded by unfocused worries and the severe anxiety may interfere with normal social functions. The treatments include cognitive behavioural therapy and/or psychopharmacological drugs. In previous studies the positive effects of massage on anxiety have been shown. The present study described the experience of receiving massage for eight patients with GAD. Findings revealed that the patients were able to rediscover their own capacity during the massage period. This was illuminated by the experience of being relaxed in body and mind, the experience of unconditional attention, the experience of decreased anxiety and the experience of increased self-confidence. The paper ends with a discussion of clinical implications.

  • 496. Binfa, Lorena
    et al.
    Pantoja, Loreto
    Gonzalez, Hilda
    Ransjö-Arvidson, Anna-Berit
    Robertson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Chilean midwives and midwifery students' views of women's midlife health-care needs2011Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 27, nr 4, s. 417-423Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective to determine Chilean midwives’ views with regard to Chilean women’s health-care needs in midlife. The aim was also to explore Chilean midwifery students’ views on the clinical care provided to women in midlife. Design a qualitative study using focus group discussions and narratives which were analysed using thematic manifest and latent content analysis. Setting 10 different primary health care (PHC) centres in Santiago, Chile. Participants 22 midwives, working in PHC clinics and 13 (n=13) midwifery students with PHC clinical experience, attending their fourth or fifth year of midwifery education at the School of Midwifery in Santiago. Findings the midwives felt that women in midlife have special health-care service needs. They also considered themselves to be the most appropriate health staff to provide health care for women in midlife, but recognised that they lacked competence in attending psychological and social health-care needs of women in midlife such as violence, abuse and sexuality issues. The midwifery students remarked that many midwives focused their attention on fulfilling the biomedical requirements. Even if the midwives had knowledge about recent research on menopause, they had difficulties in approaching this issue and including it in their counselling. Some students also questioned the sometimes disrespectful attitude shown, especially towards Peruvian immigrants and women with psychosocial problems. Conclusions and implications for practice the findings suggest that midwives need more education about women’s health-care needs in midlife, and that more focus should be placed on the psychosocial aspects of midwifery. More reflections about the quality of the client–provider relationship in clinical practice are needed. Gender issues, the structure of power relationships, and empowerment should be incorporated and critically discussed during midwifery education and training, and also in clinics.

  • 497. Binfa, Lorena
    et al.
    Robertson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ransjö-Arvidson, Anna-Berit
    Chilean Women's Reflections About Womanhood and Sexuality During Midlife in a Swedish or Chilean Context2009Ingår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 30, nr 12, s. 1093-1110Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to learn about Chilean women's reflections about womanhood and sexuality during midlife, we held focus group discussions (FGDs) with middle-aged Chilean women living in Stockholm, Sweden, or in Santiago, Chile. We used thematic content analysis for the qualitative data. Emerging themes follow; societal expectations on women, perceptions about sexual relationships, and women's social stigmatization. The women had since childhood been strongly influenced by a gender-imbalanced world, which had made them socially, economically, and biologically at higher risk for exploitation during life. More focus should be directed to middle-aged women's life situation and promotion of gender equity in society.

  • 498. Binfa, Lorena
    et al.
    Robertson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ransjö-Arvidson, Anna-Berit
    "We are always asked; 'where are you from?'": Chilean women's reflections in midlife about their health and influence of migration to Sweden2010Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 24, nr 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: This study explored how Chilean immigrant women living in Sweden perceived and related their life situations and health status during midlife to their migration experiences. Method: Three focus group discussions (FGDs) were performed with 21 middle-aged Chilean women (40-60 years) who had lived in Stockholm for at least 15-20 years. In-depth interviews were held with three key informants. A combination of manifest and latent content analysis was performed to structure and categorize the tape-recorded and transcribed data. Findings: Three main themes emerged from the data: (i) Chilean women's reflections about migration and resettlement; (ii) Health during midlife; perceptions of Chilean women living in Sweden; and (iii) Strategies to manage their lives and to gain social acceptance and position. The Chilean women reflected about the discrimination they had met in the Swedish society and within the health care system along with health changes they had had during midlife. They connected some of their health related problems to their hardships of migration. They also expressed confusion about the health care they had received in Sweden including conflicting and mistrusting relationship with some health care providers. Important for their way of coping with their own health seemed to be a recognition of their own space, level of independence, self-acceptance and awareness of power relationships. Conclusion: The results illuminate the importance of awareness of influence of gender and socio-cultural aspects, power relationships and communication skills among health care providers on women's health. Complementary interventions to the biomedical paradigm are needed and should be addressed in Swedish health staff educational programmes as well as in clinical training.

  • 499.
    Birgenius, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Eriksson, Emelie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Löfdahl, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vårdande möte: Upplevelser av vårdande möten inom psykiatrisk vård hos patienter med beroendeproblematik2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den psykiatriska vården lider cirka en femtedel av patienterna av samsjuklighet. Det vill säga förutom psykisk sjukdom har de också någon form av beroendeproblematik. Många av dessa patienter vittnar om mindre bra vårdande möten. Syftet med denna studie är därför att beskriva innebörden av ett vårdande möte så som det erfars av personer med psykisk sjukdom och beroendeproblematik. Genom livsvärlden utspelar sig hälsa, välbefinnande, lidande och sjukdom. Som metod har vi därför använt oss av nio intervjuer ur ett livsvärldsperspektiv. Efter att ha analyserat textmaterialet utifrån en innebördsanalys framkom tre teman: att bli sedd som en vanlig människa bortom beroendet, att våga och vilja möta sig själv ger kraft att växa, samt en äkta närvaro som berör ger välbefinnande. Att bli sedd som en vanlig människa bortom beroendet innefattar bland annat en strävan efter att ibland få känna sig som alla andra, hjälp med att återta det som förlorats, ges tid och få stöd utan att be om det. Att våga och vilja möta sig själv ger kraft att växa berör kraften i att reflektera, få kunskap och insikter för att kunna förändra sitt liv. En äkta närvaro som berör ger välbefinnande beskriver bland annat vårdarens egenskaper som upplevs vårdande av patienten. I diskussionen diskuterar vi vår metod samt vårt resultat och vår slutsats är att vårdaren har en större betydelse än vad vi tidigare förstått.

  • 500.
    Birgenius, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Löfdahl, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Upplevelsen av depression hos ungdomar och unga vuxna2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Depression är ett förändrat känslomässigt tillstånd som bland annat ger symtom som orkeslöshet, trötthet, ilska och ledsenhet. Forskning pågår om vad som orsakar depression. Teorierna är många, men en förklarar depression som en brist på monoaminer. För att förhindra en försening i den konstruktiva utvecklingen som råder under ungdomstiden är det viktigt att behandling sätts in i tid. Vanligaste behandlingen är farmaka samt psykoterapi. Ungdomar genomgår känslomässiga och fysiska förändringar under adolescensen. Det kan orsaka att en depression går sjuksköterskan förbi. Syftet är att beskriva ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att ha en depression och därmed skapa större kunskap och förståelse i vårdandet. Metoden är en litteraturbaserad studie baserad på sex vetenskapliga artiklar där databaserna Cinahl, PsykINFO, Blackwell Synergy, Academic Search Elite, Medline och PubMed använts. Efter analysen som bestod av granskning och kodning av artiklarna, bildades teman som sedan sammanställdes vilket ledde till en ny beskrivning av fenomenet. Från de sex artiklarna framkom nu ett resultat som presenteras i sex teman: Upplevelse av att inte känna igen sig själv, att känna sig trött och orkeslös, upplevelser av ensamhet, att pendla mellan hopp och hopplöshet, att känna ett behov av trygghet och stöd av närstående och att bli bemött som en egen individ. Diskussionen delas upp i två delar där diskuteras uppsatsens metod och resultat. I metoddiskussionen värderas artiklarna och tillvägagångssättets positiva och negativa aspekter beskrivs. I resultatdiskussionen jämförs resultatet med annan forskning samt kopplas till vårdvetenskap. Sjuksköterskans uppgifter i vårdarbetet påtalas, vilket är att bemöta den sjuke med värdighet, respekt och lyhördhet för den enskildes behov och önskningar.

78910111213 451 - 500 av 4067
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf