Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
6789101112 401 - 450 av 4067
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Bengtsson, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Cecilia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Distriktssköterskors erfarenhet av att använda humor i hemsjukvård: “Det här jobbet är så roligt… man bygger ju upp en relation...”2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Distriktssköterskan har en betydelsefull uppgift i sitt arbete genom att på ett empatiskt och holistiskt sätt möta varje patients livsvärld och välbefinnande. Detta tillsammans med att använda humor i kommunikationen kan leda till en god relation. Tidigare forskning beskriver att det kan ses som oprofessionellt att använda humor i vården. Det beskrivs även en skillnad av användande av humor på sjukhus och i hemsjukvård. Denna studie syftar till att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av humor och skratt i hemsjukvård och hur det kan påverka relationen med patienten. Studien har en kvalitativ ansats där sex distriktssköterskor inom hemsjukvård intervjuades. Datamaterialet har sedan analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet innefattar fem kategorier: Distriktssköterskan öppnar upp för samtal, att använda humor i olika vårdsituationer, interaktionens betydelse, personligheter avgör hur humor kan användas samt manligt och kvinnligt sätt att uttrycka humor. Resultatet visar att distriktssköterskor upplever att humor och skratt i kommunikationen med patienten skapar en närmare relation. Det är patientens personlighet och tillfället som avgör om humor är lämpligt. Sammanfattningsvis finns ett värde i att distriktssköterskan använder humor i mötet med patienter för att skapa en god relation.

  • 402.
    Bengtsson, Daniel
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Stress hos intensivvårdssjuksköterskor i samband med avancerad hjärtlungräddning: en enkätundersökning2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I november 2006 släpptes de nya svenska riktlinjerna för avancerad hjärt- lungräddning (A-HLR). Detta medförde en rad förändringar jämfört med tidigare riktlinjer. Syftet men föreliggande studie är att undersöka vilka moment som upplevs som stressande i samband med A-HLR och om införandet av nya riktlinjer har påverkat stressnivån. Genom att ta reda på vilka moment som upplevs som stressande kan utbildningen i framtiden förändras för att på ett bättre sätt svara mot de faktiska problemområdena Metoden genomfördes som en enkätundersökning och delades ut till IVA avdelningar på tre olika sjukhus. Totalt deltog 132 sjuksköterskor i enkätundersökningen. Flertalet (93 %) svarade att de upplever någon form av stress i samband med att de behandlar en patient med hjärtstopp Tendensen är dock att de verkar vara hjälpta av de nya riktlinjerna. Den förändring som ansågs mest stressande var nya rutiner för att hålla koll på tiden under ett hjärtstopp (86% ). 13% ansåg även att denna stress blivit värre med de nya riktlinjerna. Erfarna sjuksköterskor upplevde generellt mindre stress än oerfarna. Den erfarenhet som reducerade stressen mest var att aktivt ha varit delaktig vid hjärtstopp. Att ha tränat A-HLR nyligen ansågs också reducera stressen och samtidigt förbättra inställningen till de nya riktlinjerna. Erfarenhet av hjärtstopp var den starkaste stressreducerare. Förändringar av arbetsrutiner anses allmänt sett vara stresskapande men trots detta visar denna studie att nya väl genomtänkta riktlinjer som syftar till en minskad komplexitet faktiskt kan vara stressreducerande.

  • 403.
    Bengtsson, Emilia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Stress: en begreppsanalys ur ett vårdvetenskapligt perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande uppsats är en begreppsanalys med syftet att beskriva innebörden av begreppet stress ur ett vårdvetenskapligt perspektiv relaterat till sjuksköterskans arbetssituation. Det framgår att psykisk ohälsa så som stress är ett stort folkhälsoproblem. Det är viktigt att sjuksköterskor kan hantera stress på ett adekvat sätt för att gynna sig själv, medarbetare och patienter. I bakgrunden beskrivs innebörden av ett begrepp, stress ur ett fysiologiskt perspektiv, stress inom hälso- och sjukvården, ohälsa samt vårdande. En analys av begreppet sker för att bena ut dess innebörd och ge en djupare förståelse för vad det innebär. Metoden omfattade granskning av ordböcker och synonymordböcker där karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser framträdde. Sedan studerades vetenskapliga artiklar vilket resulterade i en djupare förståelse för begreppets innebörd i relation till kontext. Tre fallbeskrivningar utformades sedan för att förtydliga resultatet av dataanalysen.

    Resultatet visar att begreppet stress är ett mångfacetterat begrepp som är relativt nytt i det svenska språket. Dessutom framgår att stress tar sig olika uttryck i form av förutsättningar och konsekvenser i relation till sjuksköterskans arbetssituation. Diskussionen framför att begreppets betydelse är nyanserat och att kraven på sjuksköterskor kommer i konflikt med den kliniska verkligheten. Detta påvisas i ett typexempel, gränsexempel och antiexempel vilket förklarar behovet av ytterligare forskning för att finna en lösning på denna konflikt. Vidare diskuteras skillnader mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor gällande organisatoriskt stöd och tidsbrist gentemot patienterna. En hållbar samhällsutveckling kan skapas genom goda förutsättningar och därmed minska stress i sjuksköterskans arbetssituation.

  • 404.
    Bengtsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Johansson, Sofia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att vilja vara delaktig och undvika känsla av utanförskap: Pappors förväntningar på och erfarenheter av BVC2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Distriktssköterskan ska främja hälsa under hela livet genom att handleda och stödja individer och deras familjer. Nästan alla barn i Sverige besöker BVC med sina föräldrar och en viktig del av barnhälsovårdens arbete är föräldrastöd. BVC når inte alltid båda föräldrarna. Även om familjebilden idag är i förändring där pappor vill vara delaktiga i barnets utveckling så är det fortfarande främst mammor som tar del av föräldrastödet på BVC. Syftet med studien var att undersöka pappors förväntningar på och erfarenheter av BVC eftersom ytterligare kunskap inom ämnet behövs för att kunna stödja pappor i deras föräldraroll. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjudesign och induktiv ansats. Sju intervjuer gjordes med pappor ifrån Västra Götalands län. Resultatet redovisas i tre kategorier: att delta på BVC, att vara pappa på BVC och BVC som stödjande funktion. Ett övergripande tema för kategorierna framträdde: att vilja vara delaktig och undvika känsla av utanförskap. Papporna prioriterade besöken olika beroende på familjens erfarenheter och behov och kände att de ville visa sitt engagemang i barnet. Ett hinder för fullt utnyttjande av BVCs resurser var att papporna missade information från BVC. De ville vara ett bra stöd för mamman och barnet och behövde hjälp från BVC med detta. Att få en betydelsefull roll minskade känslan av utanförskap i en period där mycket fokus ligger på mamma och barn. Papporna saknar psykologiskt stöd och önskar att BVC initierar samtal kring känsliga frågor med dem. Gruppverksamhet ses som ett bra forum för utbildning och social gemenskap mellan pappor.

  • 405.
    Bengtsson, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Boström, Jessica
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Stöd till ambulanspersonal efter en traumatisk händelse Kartläggning av handlingsplaner i Västra Götalandsregionen2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Miljön inom ambulanssjukvården blir allt tuffare med risk för psykisk ohälsa i form av utbrändhet, depressioner och post traumatisk stressyndrom. Det är viktigt att organisationen ger tid för återhämtning och eventuell debriefing. Författarna har granskat handlingsplaner för debriefing inom ambulansverksamheten i Västra Götalandsregionen. Innehållsanalys användes för att analysera handlingsplanerna. Resultatet visar att det skiljer sig mycket i de olika verksamheterna vad det gäller att få hjälp och stöd efter en traumatisk händelse. Enligt arbetsmiljölagen så är verksamheterna skyldiga att upprätta en handlingsplan, men det visade sig att några verksamheter inom regionen helt saknar detta. Om det inte ges tillräckligt med utrymme och tid till återhämtning och stöd finns det risk att personalen drabbas av ohälsa som i förlängningen kan leda till att patienten får ett sämre omhändertagande. Resultatet visar att flertalet av handlingsplanerna har en bra beredskap vid en allvarlig händelse som stora olyckor och där barn är inblandade. Vid mindre och vardagligare situationer som självmord, hot och våld finns det ingen beredskap för omhändertagande av personalen

  • 406.
    Bengtsson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svåra möten som berikar – sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med flyktingtrauma2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler nyanlända och asylsökande söker vård i Sverige. Många bär på traumatiska upplevelser av att fly sitt hemland och lämna sin trygghet. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande och flertalet kommer vara i behov av att söka sjukvård i Sverige som i sin tur har skyldighet att ge var och en den vård de behöver, på lika villkor.

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) relaterat till flyktingtrauma. Metod: Studien utfördes som en intervjustudie på livsvärldsteoretisk grund och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Temat “Svåra möten som berikar” framträdde med fyra subteman där sjuksköterskorna beskriver upplevelser av att känna sig begränsad och inte räcka till i sin vårdande roll, behovet av att bygga relationer till patienter, tyngden av att bära någon annans lidande, men också den hedrande känslan av att få ta del av någons lidande. Sjuksköterskorna beskriver vidare en känsla av att dessa patienter inte får vård på lika villkor och att det finns ett behov av mer kunskap om transkulturell psykiatri och dess roll i vårdandet av denna patientgrupp.

    Diskussion/Slutsats: Trots sjuksköterskans välvilja om att vårda och göra gott krävs ytterligare kunskap kring området transkulturell psykiatri för att kunna anta de utmaningar dagens hälso-sjukvård står inför. Verksamheter bör därför prioritera tillgång till reflektion och stöd på arbetsplatsen, ombesörja att rätt profession befinner sig på rätt plats samt lägga vikt vid kompetensutveckling. 

  • 407. Bengtsson, I
    et al.
    Karlson, B
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Haglid Evander, M
    Währborg, P
    A 14-year follow-up study of chest pain patients including stress hormones and mental stress at index event2012Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 154, nr 3, s. 306-311Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Knowledge of long-term outcome in chest pain patients is limited. We reinvestigated patients who 14 years earlier had visited the emergency department due to chest pain, and were discharged without hospitalization. Extensive examinations were made at that time on 484 patients including full medical history, exercise test, a battery of stress questions and stress hormone sampling. Methods From a previously conducted chest pain study patients still alive after 14 years were approached. Hospitalization or deaths with a diagnosis of ischemic heart disease or cerebrovascular disease were used as end point. Results During the follow-up period 24 patients had died with a diagnosis of ischemic heart or cerebrovascular disease, and 50 patients had been given such a diagnosis at hospital discharge. Age (OR 1.12, CI 1.06–1.19), previous history of angina pectoris (OR 9.69, CI 2.06–71.61), pathological ECG at emergency department visit (OR 3.27, CI 1.23–8.67), hypertension (OR 5.03, CI 1.90–13.76), smoking (OR 3.04, CI 1.26–7.63) and lipid lowering medication (OR 14.9, CI 1.60–152.77) were all associated with future ischemic heart or cerebrovascular events. Noradrenalin levels were higher in the event group than in the non-event group, mean (SD) 2.44 (1.02) nmol/L versus 1.90 (0.75) nmol/L. When noradrenalin was included in the regression model high maximal exercise capacity was protective of an event (OR 0.986, CI 0.975–0.997). Conclusion In chest pain patients previous history of angina pectoris, hypertension, smoking, pathological ECG at primary examination, and age were the main risk factors associated with future cardiovascular or cerebrovascular events.

  • 408.
    Bengtsson, Ikumi
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Strand, Ulrika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    eHälsa som stöd för egenvård vid kronisk hjärtsvikt: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är en av de vanligaste diagnoserna i vården. I Sverige drabbas ca. 250 000 personer av hjärtsvikt varje år. För patienter med hjärtsvikt är egenvård väsentligt för att uppnå en god livskvalitet och förebygga försämring. Däremot är sjukdomsinsikten inte alltid tillräckligt god vilket försvårar följsamheten till behandling och motivationen till adekvata åtgärder. eHälsa är tänkt att underlätta patienters information och kommunikationsmöjlighet för att öka tillgängligheten till vården. Den tekniska utvecklingen sker snabbt och eHälsoverktyg av olika slag finns att tillgå för att vara behjälpliga och underlätta egenvården. 

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienter med hjärtsvikt och deras upplevelse av eHälsa för att stödja egenvården.

    Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg. Litteraturöversikten baserades på fem kvalitativa och tre kvantitativa studier samt en studie med en mix av kvalitativ och kvantitativ metod.

    Resultat: Resultatet visar att användning av eHälsa främjar egenvården vid hjärtsvikt i de flesta fall men framhåller också sjuksköterskans viktiga roll och stöd i användningen av eHälsa samt teknikens användarvänlighet. De tre huvudteman som identifierades i resultatet var Empowerment, Upplevelse av trygghet och Vikten av användarvänlig teknik.

    Diskussion: I diskussionen problematiseras huruvida eHälsa ersätter sjuksköterskans fysiska möten samt behovet av teknisk support i användning av eHälsa.

    Slutsats: Den viktigaste slutsatsen av litteraturöversikten är att eHälsa kan förbättra patienters egenvård även när det kommer till den äldre generationen med begränsad teknikvana. Dock krävs individanpassning av både teknik och stöd. Vidare forskning behövs för att få en uppfattning om sjuksköterskans upplevelse av eHälsa och hens stöd till användarna samt de organisatoriska utmaningarna

  • 409.
    Bengtsson, Julia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nyman, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelse av arbetsbelastningen och hur den påverkar vårdandet: En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården har utvecklats mycket under årens gång, från att ha varit ett renodlat transportmedel till att behandla och diagnostisera patienter prehospitalt. Kraven på ambulanssjuksköterskan har ökat och i och med den mer avancerade vård som bedrivs i ambulansen så tar uppdragen längre tid. Även antalet uppdrag har ökat den senaste tiden, vilket medfört att arbetsbelastningen blivit tyngre för ambulanssjuksköterskan. Stress och ohälsa är vanligt bland blåljuspersonal, men hur arbetsbelastningen påverkar vårdandet av patienten finns det inte mycket forskat om.

    Vi har därför valt att belysa hur ambulanssjuksköterskan upplever arbetsbelastningen och hur den påverkar vårdandet. För att kunna belysa upplevelsen så har vi gjort en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat sex stycken ambulanssjuksköterskor vid tre olika ambulansstationer i Väst Sverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av en intervjumall. Huvudkategorierna som intervjuerna resulterade i är; påverkbara faktorer för en god arbetsmiljö, icke påverkbara faktorer för en god arbetsmiljö, faktorer som påverkar vårdandet. Resultatet av studien visar att ambulanssjuksköterskorna blir negativt påverkade av den ökade arbetsbelastningen. Dygnpassen känns betungande, det finns en oro över att inte hinna äta mat under arbetspassen och tröttheten under nattpassen gör ambulanssjuksköterskan till en sämre vårdare. Ambulanssjuksköterskan måste inför varje arbetspass vara förberedd på lite sömn och uteblivna måltider. Arbetsbelastningen inom ambulanssjukvården är hög och troligtvis skulle en del av den kunna minska om det fanns fler resurser att tillgå.

  • 410.
    Bengtsson, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Anhörigvårdares behov Vad kan sjuksköterskan göra?2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anhörigvårdare definieras som någon som lever tillsammans med en person som är i behov av hjälp eller stöd i hemmet. Anhörigvårdarna utför oftast vården själva och får minimalt med hjälp. En anhörigvårdare sätter nästan alltid en annan person före sig själv, vilket kan leda till att många anhörigvårdare blir deprimerade. Syftet med den här studien var att beskriva behov som anhörigvårdare har, samt att beskriva vilket stöd professionella vårdare kan ge för att tillgodose dessa behov. Metoden som denna studie bygger på är en litteraturstudie, materialet analyserades med hjälp av en metod som går ut på att göra en litteraturöversikt. Resultatet mynnade ut i två teman med vardera tre subteman. Tema ett; ”Stöd i vårdandet”, med subteman; ansa- att ge praktisk och emotionellt stöd, stöd till lek och stöd genom lärande. Tema två; ”Vårdrelationen”, med subteman; roller, delaktighet och bekräftelse. I resultatet framkom att anhörigvårdare önskade mer hjälp till praktisk vård, även nattetid. De önskade också mer undervisning. Vårdrelationens betydelse framkom också, liksom behovet av emotionellt stöd. Diskussionen består dels av en metoddiskussion och dels av en resultatdiskussion. I resultatdiskussionen knyts bakgrunden samman med resultatet och författaren reflekterar över vad som kommit fram i resultatet. Bland annat tas det upp att det inte är några invecklade svåra saker som behövs för att anhörigvårdarna skall må bättre. Mason (2008) skriver att vårda en anhörig kan vara en börda, men det kan även vara väldigt givande för alla inblandade parter.

  • 411.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bolmvall, Lisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Just självmordspatienter berör väldigt mycket…”: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som har försökt att begå självmord2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige försöker varje år 9000 personer att ta sitt liv utan att lyckas. En person som vaknar upp efter ett självmordsförsök kan ofta uppleva emotionell smärta och skamkänslor, i tillägg till de ursprungliga problem som resulterade i självmordsförsöket. Mötet med vården upplevs ofta som svårt för dessa patienter, men sjuksköterskans bemötande kan ha stor betydelse för patientens psykiska välmående. För sjuksköterskan kan mötet ge upphov till djupare existentiella funderingar, vilka kan skapa både positiva och negativa attityder gentemot patienten.

    Patienter som har försökt att begå självmord vårdas inte sällan på en intensivvårdsavdelning i den första kritiska fasen. Därför är intensivvårdssjuksköterskan ofta den första person som patienten möter vid uppvaknandet, men det finns i nuläget inte mycket forskning på hur intensivvårdssjuksköterskan upplever mötet. Därför valdes det i detta examensarbete att söka kunskap om hur intensivvårdssjuksköterskor upplever det att vårda patienter som har försökt att ta sitt liv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk ansats. Sex enskilda intervjuer genomfördes, vilka sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskor kan känna både närhet och distans i relationen till denna grupp av patienter och kan även uppleva mötet som utmanande. De kan känna en personlig otillräcklighet och de upplever ofta att patienterna inte får tillräcklig psykiatrisk hjälp på intensivvårdsavdelningen eller i resten av vårdkedjan. Vidare kan vårdandet beröra intensivvårdssjuksköterskan på ett djupare plan genom att väcka tankar kring den egna livssituationen, samt skapa en ambivalens kring livsuppehållande åtgärder och överlevnad.

  • 412.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjerpe Svensäter, Eleonore
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    På samma trappsteg: Diabetessköterskors upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 22015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som går hand i hand med ökad förekomst av övervikt och fetma. Diabetes typ 2 ökar och debuterar lägre ner i åldrarna än tidigare. Sjukdomen kan föra med sig allvarliga komplikationer som till exempel blindhet och njursvikt om den ej behandlas. Många komplikationer går att förebygga genom livsstilsförändringar. Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande har diabetessköterskor en viktig roll i att bidra till bättre hälsa hos dessa patienter. Syftet med studien var att belysa diabetessköterskors upplevelse av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 2.

    Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Åtta diabetessköterskor som arbetar på vårdcentraler intervjuades och fick samma öppna ingångsfråga där de ombads berätta om sina upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetestyp 2. En kvalitativ analys av transkriberade texten från intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheim.

    Resultatet visar att diabetessköterskor har ett djupt engagemang i patienters hälsa och livssituation. Diabetessköterskor känner glädje och känner sig nöjda med sin egen insats när patienter lyckas genomföra livsstilsförändringar. De berättar också att de känner misslyckande när patienter inte klarar att förändra sina vanor och värdena försämras. De upplever utmaningar i möten med patienter från kulturer som är främmande för dem samt i att använda tolk. Resultatet visar också att diabetessköterskor upplever en ensamhet och utsatthet i arbetet när de saknar kollegor som arbetar med diabetes på vårdcentralen.

    Diabetessköterskor har behov av en kollegial gemenskap för att inte känna ensamhet i sitt ansvar för patienters hälsa. Diabetessköterskors behov av fördjupade kunskaper om mångkulturell vård och tolkanvändande diskuteras också.

  • 413.
    Bengtsson, Stina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hägg, Frida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Du får vara glad att du har överlevt”: Patienters upplevelser av risken för infertilitet till följd av cancerbehandling2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För många som genomgår cancerbehandling kvarstår ofta livslånga åkommor gällande reproduktiv förmåga. Detta innebär på olika sätt mycket lidande för patienten både fysiskt och psykiskt. Genom att utforska patienters subjektiva upplevelser kan de behov som uppstår i situationen lättare bemötas av vårdpersonal och omgivning. Syftet med studien  är  att  beskriva  patienters  upplevelser  av  infertilitet  till  följd  av cancerbehandling, dess psykosociala påverkan samt mötet med vården. Examensarbetet är en litteraturstudie där åtta artiklar har valts ut för analys.

    Resultatet visar på patienters tankar och känslor kring infertiliteten från det att den kommer på tal för första gången tills en längre tid efter friskförklaring från cancersjukdomen. Detta beskrivs genom fyra kategorier som utmynnar i följande underkategorier; Dubbelt trauma, oro och ovisshet, känsla   av   förlust,   Upplevelsen   av   att   kunna   hantera   situationen,   information, bemötande, nuvarande och kommande parrelationer, intimitet och sexualitet samt alternativa metoder- överväganden och dilemman. Bristande information och dåligt bemötande är återkommande ämnen som helt klart utgör förbättringsområden inom vården.

  • 414.
    Bengtsson, Ulrica
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Börjesson, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”Som att tala till en vägg” Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av kommunikation med sederade patienter2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att samtala eller kommunicera med andra medmänniskor är för de flesta människor helt naturligt och något vi gör utan att tänka närmare på det. Att kommunicera är ett sätt att få kontakt med och lära känna andra och att visa medkänsla och omtanke om andra människor. På en intensivvårdsavdelning (IVA) är det en stor utmaning för sjuksköterskorna då de vårdar patienter som på grund av respiratorbehandling inte kan föra en normal kommunikation. Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av kommunikation med lätt respektive tungt sederade patienter som vårdas i respirator, samt hur intensivvårdssjuksköterskan främjar en god kommunikation. En kvalitativ studie med narrativ metod valdes. Två öppna frågor ställdes till sjuksköterskor på en IVA, de besvarades skriftligt i berättarform i syfte att fånga sjuksköterskornas upplevelser. För att analysera resultatet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever en frustration och stress över att kommunicera med patienter i respirator. Erfarenheten är något som hjälper sjuksköterskorna att hitta trygghet i att kommunicera. Det blir svårt för sjuksköterskan när orden inte finns hos patienten, hon får då använda sin kreativa förmåga att hitta hjälpmedel för att främja en god kommunikation. Att använda beröring för att bekräfta patienten är något som alla sjuksköterskor i studien använder sig av, medvetet eller omedvetet. Sjuksköterskorna i studien menar också att det är viktigt att värna om patientens integritet och att ge en respektfull vård.

  • 415.
    Benjaminsson, Gunilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Schelin, Anna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den verbala och icke verbala kommunikationen är viktiga delar i allt vårdande och sjuksköterskan har ett ansvar för att en god relation skall etableras och upprätthållas. I dagens hälso- och sjukvård är det en strävan att allt ska vara effektivt och det kan medföra att vårdtiden blir kort och att det kan vara svårt att etablera en god vårdrelation. I mötet med svårt sjuka patienter i livets slutskede har sjuksköterskan ett ansvar att kommunikationen ska fungera, men ibland kan detta vara problematiskt. Syftet med denna uppsats är att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede. Uppsatsen är en litteraturstudie, där kvalitativa studier har analyserats enligt Evans och i resultatet framkommer tre teman, det första är personlig påverkan och det andra är samarbete och det tredje temat är resurs. Diskussionen förs om sjuksköterskans viktiga roll att kommunicera och förmedla budskap, och vilka problem som kan uppstå i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede. Praktiska implikationer presenteras.

  • 416.
    Bennberg, Evelina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Erlandsson, Sandra
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hur förändras livsvärlden efter en plötslig amputation? Ett patientperspektiv2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige amputeras cirka 2500 personer varje år, 80 procent av dessa beror på cirkulationsrubbningar, andra orsaker kan vara trauma eller olycka. Vi lever genom våra kroppar och när kroppen förändras kommer även livsvärlden att förändras. När en person genomgår en plötslig amputation påverkas personens välbefinnande och det blir också en omtumlande upplevelse att tvingas in i en ny livssituation, då arbetsliv, sociala livet och personliga livet påverkas av skadan. Då sjuksköterskans uppgift är att främja patientens hälsa och minska dennes lidande, är det viktigt att han/hon vet hur det är att ha drabbats av en plötslig amputation och hur patientens livsvärld har förändrats. Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter upplever att livsvärlden förändrats efter en plötslig amputation. En kvalitativ litteraturstudie användes som metod för att få en ökad förståelse för det valda fenomenet. Resultatet presenteras i teman och subteman, dessa visar på att en person som drabbats av plötslig amputation genomgår en fysiskt och psykisk förändring, personen måste lära sig att anpassa sig till detta. Personerna som genomgått en amputation använde olika strategier för att hantera det som inträffat, exempelvis; träffa och samtala med andra som genomgått amputation eller söka stöd hos anhöriga. Det som var viktigast för alla informanterna var att uppfattas som normala av omgivningen och de ville inte bli stämplade som ett handikapp. En viktig del i detta var att ha en välanpassad protes. I diskussionen ges praktiska implikationer samt förslag på nya forskningsfrågor.

  • 417.
    Benson, Therese
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dannberg, Marie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    BVC- sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för att identifiera barn med risk för övervikt : En enkätstudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll.

    Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt.

    Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor. Urvalet var 42 BVC-sjuksköterskor som arbetade på 19 olika BVC- mottagningar i fyra av Hallands kommuner.

    Resultatet visar att de flesta av BVC-sjuksköterskorna var positiva till att använda ett frågeformulär om kost och kostvanor.  Det kunde vara till hjälp för dem i deras hälsofrämjande arbete med att tidigt finna riskfaktorer hos barn och dess familj med risk för övervikt. Att ämnets känslighet skulle kunna minska var det många av respondenterna som tyckte. Diskussionen betonar vikten av att BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ligger i att i tid fånga upp barn och dess familj i riskzonen för övervikt och att ett frågeformulär kan vara ett stöd i detta arbete.

  • 418.
    Benéus, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Enlöf, Per
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Närståendes närvaro vid HLR- ett alternativ?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Internationellt sett har intresset hos vårdpersonal ökat när det kommer till att låta närstående närvara vid återupplivningsförsök. Även hos allmänheten har stödet ökat för närvaro vid återupplivning. Forskning har visat att det finns stora fördelar för patienter vid familjebevittnad återupplivning (FBÅ). Det är dock viktigt att även ta del av sjuksköterskans uppfattningar då hon utgör en viktig del av vårdteamet, som är direkt inblandad i omhändertagandet av både patient och närstående. Syftet med arbetet är att kartlägga sjuksköterskans uppfattning om närståendes närvaro vid HLR, samt belysa de faktorer som påverkar dessa. Arbetet är en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar, åtta kvantitativa och en kvalitativ, ligger till grund för resultatet. Artiklarna analyserades genom att söka efter likheter och skillnader i artiklarna resultat. Det resulterade i teman med tillhörande subteman. Dessa teman och subteman presenteras i resultatet. Resultatet har delats upp i tre teman utifrån sjuksköterskors uppfattningar om närståendes närvaro vid HLR: vilken betydelse den har för de närstående, vilka effekter det har på sjuksköterskans arbete och vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar om FBÅ. Sjuksköterskan ser liksom närstående och patienter flera fördelar med FBÅ, men även risker. Bland annat ökad stress och störningar i patientarbetet. Resultatet diskuteras och det framstår som viktigt att som vårdpersonal vara uppmärksam på vilka problem som kan uppstå i samband med familjebevittnad återupplivning. Det visar sig att sjuksköterskorna anser det mycket viktigt att det finns en stödperson som ansvarar för den närstående under dennes närvaro. Till sist föreslås mer forskning i Sverige då kunskapen inom område är begränsat.

  • 419.
    Berdén, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Englén, Lovisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Berikande möten: Barnmorskors upplevelser i mötet med Intrauterin fosterdöd2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intrauterin fosterdöd (IUFD) definieras som ett barn som, efter 22 fullgångna graviditetsveckor, efter framfödandet inte visar några livstecken. Det drabbar drygt 400 barn i Sverige årligen. Enligt tidigare forskning har barnmorskan en viktig roll i att förbereda föräldrarna samt underlätta deras första möte med sitt döda barn. Ofta beskrivs barnmorskans arbete som glädjefyllt, men känslor som kan vara svåra att hantera väcks samtidigt som barnmorskan i sin vårdande roll skall arbeta stödjande och stärkande. Begränsat med studier finns på hur barnmorskan upplever denna situation.

    Syftet med studien är att belysa barnmorskans upplevelser i mötet med intrauterin fosterdöd. Studien utgår från en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta barnmorskor intervjuades. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys, vilket ledde till fem kategorier och ett övergripande tema; Berikande möten skapas genom att våga vårda i sorg. De fem kategorierna var; Att vårda med en djupare relation, Att vårda innebär att ge det bästa, Att vårda med struktur är stödjande, Att vårda med egna känslor samt Att känna sig trygg underlättar vårdandet. Att möta IUFD och de föräldrapar som drabbats av detta ses av barnmorskorna i studien som ett värdefullt och berikande möte, vilket leder till fina och djupa relationer. I mötet önskar barnmorskan använda sin fulla potential som barnmorska och människa för att kunna ge föräldraparen en fin upplevelse och ett vackert första möte med sitt döda barn. Det mest centrala i mötet med IUFD är enligt barnmorskorna att vara ett stöd för det blivande föräldraparet genom att få möjligheten att skapa en miljö där föräldraparet kan känna sig trygga, omhändertagna och bekräftade. Att kunna finnas där för paret genom kontinuitet och närvaro i kropp och sinne, är enligt barnmorskorna oerhört betydelsefullt. I resultatet framkommer att det är föräldrarnas sorg som är i centrum och att barnmorskans egna känslor snarare handlar om deras förmåga att känna empati som medmänniska.

  • 420.
    Berg, AL
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bergh, CH
    Friberg, Febe
    How do nurses record pedagogical activities? Nurses' documentation in patient records in a cardiac rehabilitation unit for patients who have undergone coronary artery bypass surgery.2007Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 16, nr 10, s. 1898-1907Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims. To describe the use of pedagogically related keywords and the content of notes connected to these keywords, as they appear in nursing records in a coronary artery bypass graft (CABG) surgery rehabilitation unit. Background. Nursing documentation is an important component of clinical practice and is regulated by law in Sweden. Studies have been carried out in order to evaluate the educational and rehabilitative needs of patients following CABG surgery but, as yet, no study has contained an in-depth evaluation of how nurses document pedagogical activities in the records of these patients. Methods. The records of 265 patients admitted to a rehabilitation unit following CABG surgery were analysed. The records were structured in accordance with the VIPS model. Using this model, pedagogically related keywords: communication, cognition/development and information/education were selected. The analysis of the data consisted of three parts: the frequency with which pedagogically related keywords are used, the content and the structure of the notes. Results. Apart from the term 'communication', pedagogically related keywords were seldom used. Communication appeared in all records describing limitations, although no explicit reference was made to pedagogical activities. The notes related to cognition/development were grouped into the following themes: nurses' actions, assessment of knowledge and provision of information, advice and instructions as well as patients' wishes and experiences. The themes related to information were the provision of information and advice in addition to relevant nursing actions. The structure of the documentation was simple. Conclusions. The documentation of pedagogical activities in nursing records was infrequent and inadequate. Relevance to clinical practice. The patients' need for knowledge and the nurses' teaching must be documented in the patient records so as to clearly reflect the frequency and quality of pedagogical activities.

  • 421.
    Berg, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Fransson, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sundgren, Ingemar
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ambulanssjukvård: Allmänhetens uppfattning och förväntningar2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under senare år har ambulanssjukvården i Sverige genomgått stora förändringar. Kunskaps och kompetensnivån har ökat, framför allt efter 2005, då alla akutambulanser skulle bemannas med minst en sjuksköterska. Denna kunskapsnivå i samband med ett ökat tryck på sjukhusens akutmottagningar skulle kunna ligga till grund för ett förändrat arbetssätt vad det gäller bedömning och prioritering av patient. En möjlighet skulle vara att ambulanssjukvårdpersonal får möjlighet att bedöma vårdnivå hos vissa patientgrupper redan på plats. Syftet med studien var att belysa vad allmänheten har för uppfattning och förväntningar på ambulanssjukvård, samt att få en uppfattning om deras tankar vid eventuell hänvisning till annan vårdnivå samt annat färdsätt än ambulans. Studien genomfördes i enkätform och målgruppen var en yngre och en äldre åldersgrupp (n = 51). Enkäten innefattade slutna frågor med en demografisk del samt frågeformuleringarna om respondenternas uppfattning samt förväntningar av ambulanssjukvård. Enkäten avslutades med en öppen fråga gällande deras inställning till att bli hänvisade till annan vård än sjukhus. Resultatet visade att åldersgruppernas åsikter skilde sig åt på olika punkter. Vad det gäller frågan om hänvisning så svarade övervägande del yngre att de kunde tänka sig att bli hänvisade till annan vårdinstans än sjukhus, medan så inte var fallet i kategorin äldre. De flesta ansåg att ambulanspersonalen kunde göra en första kvalificerad insats redan på plats. Trots att man visat förtroende för ambulanspersonalen infinner sig en tveksamhet när det gäller att bli ifrågasatt. Denna undersökning visar att behovet av information om vad ambulanssjukvård är till för är stort och eftersatt.

  • 422.
    Berg, Katrin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Larsson, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Distriktssköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhälsovården2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma är ett angeläget och ökande problem bland barn och ungdomar både globalt och nationellt. Det finns många faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma exempelvis stress, låg social status, föräldrarnas BMI, mindre fysisk aktivitet och alltför energirik kost. Det har visat sig att de omgivnade faktorerna har en starkare påverkan på utvecklandet av övervikt och fetma än de genetiska. Det hälsofrämjande arbetet skall påbörjas inom barnhälsovården för att sedan följa med barnet till skolhälsovården. Calgary familjemodell är ett bra redskap som hjälper distriktssköterskan att se familjen i sitt rätta sammanhang och kan därigenom ge familjen rätt stöd och hjälp utifrån deras förutsättningar för att skapa ett hälsosamt liv. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhälsovården. Genom kvalitativ innehållsanalys har tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserats för att få en god förståelse i ämnet och uppnå syftet med studien. Det framkommer att övervikt och fetma etablerar sig i allt yngre åldrar, därför är det viktigt att det hälsofrämjande arbetet påbörjas tidigt i barndomen. Det förutsätts att hela familjen involveras, eftersom det är föräldrarnas ansvar att grundlägga ett hälsosamt synsätt hos sina barn. För att motivera familjen bör distriktssköterskan ha god kännedom om familjen och dess livssituation. Distriktssköterskan beskriver att det hälsofrämjande arbetet är frustrerande och komplext. De saknar tid för familjerna och uppdaterat arbetsmaterial för att handha ämnet på ett bra sätt. Distriktssköterskan har ett stort ansvar i att anpassa det hälsofrämjande arbetet mot övervikt och fetma hos barn både inom barn- och skolhälsovården utifrån varje familjs förutsättningar. Familjens involvering skall genomsyra arbetet med barnen, men det blir ett etiskt dilemma när distriktssköterskan har en större ambition än familjen i livsstilsförändringen. För att distriktssköterskan skall känna sig trygg och kunna möta barnet och dess familj på ett tillfredställande sätt anser vi att det behövs mer tid och resurser i form av ett uppdaterat arbetsmaterial och en förstärkt personalstyrka.

  • 423.
    Berg, M
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, Gothenburg University.
    Goldkuhl, L
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, Gothenburg University.
    Nilsson, Christina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wijk, H
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, Gothenburg University.
    Gyllensten, H
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, Gothenburg University.
    Lindahl, G
    Centre for Healthcare Architecture , CVA, Chalmers University of Technology.
    Uvnäs Moberg, K
    University of Agriculture (SLU).
    Begley, C
    School of Nursing and Midwifery, Trinity College Dublin, The University of Dublin.
    Room 4 Birth - The effect of an adaptable birthing room on labour andbirth outcomes for nulliparous women at term with spontaneous labour start: study protocol for a randomised controlled superiority trial in Sweden2019Ingår i: TrialsArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    An important prerequisite for optimal healthcare is a secure, safe and comfortable environment. There is little research on how the physical design of birthing rooms affects labour, birth, childbirth experiences and birthing costs. This protocol outlines the design of a randomised controlled superiority trial (RCT) measuring and comparing effects and experiences of two types of birthing rooms, conducted in one labour ward in Sweden.

    Methods/design

    Following ethics approval, a study design was developed and tested for feasibility in a pilot study, which led to some important improvements for conducting the study. The main RCT started January 2019 and includes nulliparous women presenting to the labour ward in active, spontaneous labour and who understand either Swedish, Arabic, Somali or English. Those who consent are randomised on a 1:1 ratio to receive care either in a regular room (control group) or in a newly built birthing room designed with a person-centred approach and physical aspects (such as light, silencer, media installation offering programmed nature scenes with sound, bathtub, birth support tools) that are changeable according to a woman’s wishes (intervention group). The primary efficacy endpoint is a composite score of four outcomes: no use of oxytocin for augmentation of labour; spontaneous vaginal births (i.e. no vaginal instrumental birth or caesarean section); normal postpartum blood loss (i.e. bleeding < 1000 ml); and a positive overall childbirth experience (7–10 on a scale of 1–10). To detect a difference in the composite score of 8% between the groups we need 1274 study participants (power of 80% with significance level 0.05). Secondary outcomes include: the four variables in the primary outcome; other physical outcomes of labour and birth; women’s self-reported experiences (the birthing room, childbirth, fear of childbirth, health-related quality of life); and measurement of costs in relation to the hospital stay for mother and neonate. Additionally, an ethnographic study with participant observations will be conducted in both types of birthing rooms.

    Discussion

    The findings aim to guide the design of birthing rooms that contribute to optimal quality of hospital-based maternity care.

  • 424.
    Berg, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karam, Jihane
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att möta patienter med språksvårigheter och kulturella skillnader i den perioperativa processen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den ökade migrationen leder till ett mångkulturellt samhälle som ställer höga krav på sjukvården. God kommunikation behövs mellan anestesisjuksköterskan och patienten för att skapa tillit, trygghet, delaktighet och för ökad patientsäkerhet. Informationsutbyte utgör en central komponent inom den perioperativa processen. Det finns begränsad forskning inom anestesisjukvård om att möta patienter där språksvårigheter och kulturella skillnader finns. Syftet med examensarbetet var att belysa hur anestesisjuksköterskor upplever mötet med patienter under den perioperativa processen där språksvårigheter och kulturella skillnader föreligger. En kvalitativ ansats valdes. Åtta individuella intervjuer utfördes på två olika sjukhus i Västra Götaland. Tre olika kategorier framkom med tillhörande underkategorier: Känslor som påverkar mötet, omständigheter som kan komplicera mötet och upplevelse av strategier som används i mötet. Anestesisjuksköterskornas möte med patienter där språksvårigheter fanns präglades av en osäkerhet samt en rädsla att missförstånd kunde uppstå och utgöra en risk för patientsäkerheten. Deltagarna föredrog användandet av fysisk tolk, då de ansåg att risken minskade för att missförstånd uppstod. Det fanns även en osäkerhet hur de kunde vidröra patienter från annan kulturell bakgrund utan att kränka. Deltagarna präglades inte endast av negativa upplevelser utan en del av deltagarna såg mötet som en lärdom, utmaning där de i stunden använde sig av olika strategier.

  • 425.
    Bergdahl, Liselotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Manguta, Ionela
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Datorbaserad patientundervisning: Sett ur patienters perspektiv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patientundervisning är en förutsättning för att delaktiggöra patienter i sin egen vård och behandling. Datorer och modern teknik tar mer och mer plats i dagens sjukvård. Datorbaserad patientundervisning är en nytillkommen metod för att tillföra kunskap till patienter om sjukdom och behandling. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av datorbaserad patientundervisning. För att besvara syftet har en litteraturstudie utförts. Artiklar om ämnet har sökts i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt har åtta vetenskapliga artiklar som svarat på studiens syfte inkluderats. I studiens resultat framkommer att patienter är öppna och positiva till datorbaserad patientundervisning. Fem teman identifieras: upplevelse av inlärningsmiljön, upplevelse av stöd, upplevelse av förmedlad kunskap, upplevelse av anonymitet och säkerhet och upplevelse av att använda dator som hjälpmedel. Att kunna använda dator oavsett tid på dygnet för att få svar på frågor ses som en fördel. Att få information om sjukdom och behandling eller om sina rättigheter som patient i sitt eget tempo, att kunna få stöd från andra patienter i undervisningsprogrammet uppskattas också av patienter. Oro väcks när det gäller frågor om säkerhet eller teknikrelaterade problem. Resultatet visade på att datorbaserad patientundervisning accepteras av patienter och det kan vara en komplementär metod till den traditionella patientundervisningen. Att vara i behov av en fysisk person som undervisar kommer att minska i framtiden då samhället fylls av datorvana personer. För att datorbaserad patientundervisning skall tillföra något i patienters liv behöver patienten mötas där han/hon befinner sig i tanke och kunskap, i patientens livsvärld.

  • 426.
    Bergeld, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kullbrandt, Linda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att förlora fotfästet: Kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att vara ofrivilligt barnlös påverkar hela personens livsvärld och skapar ett lidande som kan vara svårt för andra att förstå. Att kunna bli gravid och bära ett barn är för många kvinnor starkt kopplat till den kvinnliga identiteten. Om en graviditet inte går att uppnå omkullkastas kvinnans bild av sig själv, både som människa och som kvinna. För att få en förståelse för dessa kvinnors känslor är det därför viktigt att som sjuksköterska vara medveten om ofrivilligt barnlösa kvinnornas upplevelser och lidande, för att på så sätt möjliggöra att bemötandet i vården skall bli så bra som möjligt. Syftet med denna uppsats är att beskriva skönlitteratur som redovisar kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Resultatet baseras på analys av fyra självbiografier som berör kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Resultatet visar att bli mor är ’kronan på verket’ för en kvinna, hoppet försvinner inte under den fertila perioden och längtan kvarstår livet ut. När kvinnorna accepterat att de inte kan bli gravida försöker de ändå se framåt och njuta av livet så som det nu fick bli. I diskussionen diskuteras hur kvinnorna upplevt sin ofrivilliga barnlöshet och hur det lidandet har påverkat deras identitet, sociala liv och framtidsbild.

  • 427.
    Bergeld, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindahl, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ansvaret är hela tiden: Den nya vardagen för en förvärvsarbetande anhörigvårdare2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett vård- och omsorgsbehov uppstår i många fall plötsligt. Som anhörig tas det ofta för givet att då ställa upp. Kommunen har sedan 2009 skyldighet att ge stöd till anhörigvårdare, men stödet är många gånger ej anpassat. Ca var femte vuxen i Sverige har att vårdansvar gentemot en anhörig. Som anhörigvårdare tas ett stort ansvar gentemot den anhöriga och detta ansvar förväntas öka i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det är därför viktigt att uppmärksamma förvärvsarbetande anhörigvårdares situation för att optimera stödet från den formella vården.

    Syftet med studien är att belysa hur anhörigvårdare, som förvärvsarbetar, upplever och påverkas av det ansvar de tar på sig angående vården och omsorgen av en familjemedlem. Datainsamlingen skedde med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Att vilja sin anhörigas bästa, att hantera ansvaret som anhörigvårdare och Att försöka leva som vanligt. I resultatet framkom att anhörigvårdaren upplevde sig ha det yttersta ansvaret för den anhöriga, den formella vården sågs mer som ett komplement. Ansvaret gentemot den anhöriga fanns alltid där och gav således anhörigvårdaren begränsningar i vardagen. Att förvärvsarbeta trots ansvaret som anhörigvårdare beskrevs som en självklarhet, men delade åsikter om arbetet gav stress eller andrum rådde. Anledningen till att en anhörigvårdare ofta tog på sig ett stort ansvar berodde på kärlek och pliktkänslor gentemot den anhöriga.

  • 428.
    Bergendahl, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Persson, Helena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jag tänker inte ge upp utan strid: Kvinnors upplevelser och erfarenheter tiden efter ett cancerbesked2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år får 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att få ett cancerbesked förändrar tillvaron och livsvärlden drastiskt. Då många kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker även en stor förändring i den pågående vardagen. Diagnosen kan påverka kvinnan både kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men även orsaka psykisk påfrestning i form av rädsla och ovisshet för behandlingsresultat. Ett bortopererat bröst eller livmoder kan påverka självkänslan och upplevelsen av att vara kvinna drastiskt.

    Syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter upp till två år efter ett cancerbesked. Examensarbetet är baserat på fyra kvinnors upplevelser vilka har beskrivits i tre biografier. En narrativ studie har gjorts och biografierna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att få fram en ny helhetsbild av vad kvinnorna upplever i vardagen efter beskedet om cancer. Utifrån biografierna kunde huvudtemat skapas: Tillvaron rasar samman. Ur detta framkom fyra teman: Sjukdomen hade grepp om mig, någonstans där i detta kaos växte en beslutsamhet fram, omgivningens betydelse och upplevelser av att kroppen förändras. Då cancer är en stor folksjukdom möter sjuksköterskan i vårdarbetet ofta patienter med cancersjukdom och deras anhöriga. Därför är det av stort intresse för sjuksköterskan att försöka få en bild av vad dessa patienter går igenom och hur deras vardag påverkas efter att de fått beskedet, för att kunna möta och ge stöd till patienter med cancersjukdom och deras anhöriga på bästa sätt.

  • 429.
    Bergentz, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Gustavsson, Anne-Marie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Persson, Ulla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Tiden läker alla sår men operationsärren består: Om egenvård vid ärrläkning2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som sjuksköterskor på en vårdcentral och en postoperativ avdelning, kommer det ofta frågor från patienterna hur de ska sköta förbandet och operationsärret. Det finns inga skriftliga PM med skötselråd för hur ärret och huden ska skötas att ge patienterna och det är något som saknas. Syftet med uppsatsen är att studera vetenskaplig litteratur, så att patienterna kan få råd för egenvård hur de ska sköta sina operationsärr. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvantitativa artiklar. Resultatet visar att patienterna har olika förutsättningar för sårläkningen beroende på flera olika faktorer. I de olika artiklarna framkommer att det som påverkar uppkomsten av ärrets utseende är tänjning av huden, var på kroppen ärret finns och vilka riskfaktorer patienten har. Behandlingen innebär att stödja ärret med tejpning under lång tid. Genom att ge patienterna information om några egenvårdsåtgärder som de kan utföra hemma skulle man kanske kunna förhindra att en del patienter utvecklar hypertrofiska ärr under sårläkningen. Behandlingen är lätt att utföra, det som är viktigt är att patienterna får ordentlig information om hur ärret ska tejpas, att det ska tejpas under en längre tid samt att ärret ska skyddas från solljus.

  • 430.
    Berger, Charlotte
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindblad, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelse av att vårda palliativa patienter på slutenvårdsavdelning: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Sjuksköterskan har en viktig och central roll i den palliativa vården. Palliativ vård innebär att lindra lidande och ge patienten den bästa möjliga livskvalitén. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse att vårda palliativa patienter på slutenvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med litteraturöversikt och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Två huvudteman identifierades och dessa är; sjuksköterskans upplevda kunskap om palliativ vård och svårigheter och utmaningar i den palliativa vården. Vidare identifierades sex subteman som relaterar till sjuksköterskors upplevelse att vårda palliativa patienter på slutenvårdsavdelning; kunskap om symtomlindring, utbildning och färdigheter, sjuksköterskans egna upplevda begränsningar, känsla att inte räcka till, att möta patientens andliga och existentiella behov och när tiden inte räcker till. Slutsats: För att säkerställa god omvårdnad inom palliativ vård bör mer utbildning ges för att skapa bättre kunskap. Sjuksköterskor kan uppleva att det är svårt att räcka till för att möta såväl fysiska som existentiella behov för patienter som vårdas palliativt. Tidsbrist förekommer och det leder till att sjuksköterskorna har svårt att bemöta och hjälpa de palliativa patienterna med sina existentiella behov.

  • 431.
    Bergerum, Carolina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johan, Thor
    Jönköping University.
    Josefsson, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wolmesjö, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    How might patient involvement in healthcare quality improvement efforts work—A realist literature review2019Ingår i: Health Expectations, ISSN 1369-6513, E-ISSN 1369-7625, Vol. 00, nr 00, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction This realist literature review, regarding active patient involvement in healthcare quality improvement (QI), seeks to identify possible mechanisms that contribute to success or failure. Furthermore, the paper outlines key considerations for organising and supporting patient involvement in healthcare QI efforts.

     

    Methods Two literature searches were performed. Altogether, 1,204 articles from a healthcare context were screened, focusing on improvement efforts that involve patients, healthcare professionals and/or managers and leaders. Among these, 107 articles fulfilled the chosen study selection criteria and were further analysed. 18 articles underwent a full realist review. In the realist synthesis, context-mechanism-outcome configurations were articulated as middle-range theories and organised thematically to generate a program theory on how active patient involvement in QI efforts might work.

     

    Results The articles exhibited a diversity of patient involvement approaches at different levels of healthcare organisations. To be successful, organisations’ support of QI efforts that actively involved patients tailored the QI efforts to their context to achieve the desired outcomes, and involved the relevant microsystem members. Furthermore, it promoted interaction and partnership within the microsystem, and supported the behavioural change that follows.

    Conclusion This realist synthesis generates a program theory for active patient involvement in QI efforts; active patient involvement can be a tool (resource), if tailored for interaction and partnership (reasoning), that leads to behaviour change (outcome) within healthcare QI efforts. The theory explains essential resource and reasoning mechanisms, and outcomes that together form guidance for healthcare organisations when managing active patient involvement in QI efforts.

  • 432.
    Bergerum, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustavsson, Philip
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Mind the gap!: Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att gå från student till yrkesverksam2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att börja arbeta som nyexaminerad sjuksköterska kan innebära mycket stress och oro. Det är för många en stor omställning att börja arbeta som sjuksköterska efter tre år på högskola, och det kan även upplevas som att det finns ett gap mellan den akademiska tryggheten och den kliniska verksamheten. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av övergången från att vara student till yrkesverksam sjuksköterska. Litteraturöversikten genomfördes med att söka artiklar, varav tio artiklar som motsvarade syftet valdes ut och resulterade i två huvudteman och sex subteman. Internationellt finns det skillnader i hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever sin första tid i yrket men den skillnaden är inte stor. Sjuksköterskor upplever att en bra introduktion stärker deras självförtroende och deras möjlighet att vårda patienter på ett bra sätt. En bra arbetsmiljö där de nyexaminerade sjuksköterskorna kan utvecklas på ett bra och säkert sätt styrker även deras intentioner att stanna kvar inom vården. De upplever även att skolan förbereder dem väl för en vardag inom sjukvården men att skolan inte förbereder dem inför pressade situationer.

  • 433.
    Berggren, Christine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jardeanker, Ingrid
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelser av att leva och dö med ALS: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ALS är en förkortning av Amyotrofisk lateral skleros. Nervceller som styr kroppensmuskulatur förtvinas och leder till förlamning. Till slut påverkas andningsmuskulaturen och man får svårigheter med andningen, vilket till sist leder till döden. Sjukdomen delas in i grupper och det skiljer sig åt i symptom och aggressivitet dock är utgången densamma. Överlevnaden är vanligtvis 3-5 år. Det bedrivs mycket medicinsk forskning men än så länge har man inte hittat botemedel. Orsaken är oklar men det finns vissa teorier. Behandlingen går ut på att lindra symtom och bromsa sjukdomförloppet.

    Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen att leva med ALS.  Därför gjordes en litteraturstudie ur ett vårdvetenskapligt perspektiv, utifrån nio forskningsartiklar. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Medline.I analysen framkom två teman: Förändrad livsvärld och Välbefinnande. Under Förändrad  livsvärd  framkommer  tre  underteman:  Lidande,  Skuld  och  skam  samt Vården av en anhörig. Under Välbefinnande hittades två underteman: Finna mening i livet och Konsten att leva i nuet. Studien visar att ALS skapar mycket lidande och existentiella funderingar både för patient och anhöriga. Den visar också att det är de anhöriga som står för den mesta vården och tar ett stort ansvar för patienten. Mitt i allt lidande kan man trots allt finna glädje och välbefinnande, vilket familj och vänner bidrar till.

  • 434. Berggren, H
    et al.
    Ekroth, R
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjalmarson, Å
    Schlossman, D
    Waldenström, A
    Waldenström, J
    William Olsson, C
    Myocardial Protective Effect of Maintained Beta-Blockade in Aorto-Coronary Bypass Surgery1983Ingår i: Scandinavian Cardiovascular Journal, ISSN 1401-7431, E-ISSN 1651-2006, Vol. 17, nr 1, s. 29-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Twenty-nine patients were randomly allocated to two groups before undergoing aorto-coronary bypass surgery. In one group the beta-blocking medication was withdrawn three days preoperatively, and in the other group it was maintained. The patients in the latter group were additionally given 100 mg metoprolol per os two hours before surgery. The degree of myocardial injury, as judged from cumulated activity of S-CK B, was less when the beta-blockade was maintained.

  • 435. Berggren, H
    et al.
    Ekroth, R
    Herlitz, Johan
    Hjalmarson, Å
    Waldenström, A
    Waldenström, J
    William-Olsson, G
    Improved myocardial protection during cold cardioplegia by means of increased myocardial glycogen stores1982Ingår i: The thoracic and cardiovascular surgeon, ISSN 0171-6425, E-ISSN 1439-1902, Vol. 30, nr 6, s. 389-392Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study, increased glycogen content in the myocardium, accompfished by preoperative glucose-insulin-potassium infusions, in patients operated for cardiac valvular diseases results in decreased myocardial damage, as judged from CK B leakage.

  • 436.
    Berggren, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Eklund, Rose-Marie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bröstcancer: Kvinnors upplevelser i väntan på bröstborttagande operation2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar ca 7000 svenska kvinnor varje år. Tack vare regelbundna mammografiundersökningar som kvinnor över 40 år kallas till, upptäcks ofta cancern tidigt och kan behandlas. Hos författarna växte en vilja att veta hur kvinnorna upplever perioden mellan diagnos och operation. Det skapades en önskan att förstå hur kvinnorna upplever det att stå inför en mastektomi där hela bröstet ska tas bort och hur det inverkar på deras känslor och vardag. Syftet med studien är därför att belysa patienters upplevelser i väntan på en bröstcanceroperation. Detta kan skapa en ökad förståelse för kvinnorna med nydiagnostiserad bröstcancer samt förutsättningar för sjuksköterskan att på ett djupare plan hjälpa och stödja kvinnan under denna period. Metoden är en litteraturstudie. Tio kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats och analyserats. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Livsförändringar, Att vara i behov av andra och Att söka mening. Under dessa presenteras sju subteman: Att tappa fotfästet, Varför just jag?, Två bröst ska bli ett, Att blunda för sanningen, Att vårda relationen, Ljuset i tunneln och Upp till kamp. Tre av dessa subteman tas upp till diskussion då författarna anser dem vara intressanta och tankeväckande. I slutsatsen presenteras förslag på sjuksköterskans möjligheter att förbättra vården för kvinnan.

  • 437.
    Berggren, Mattias
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Franck, Thomas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Prehospitala hot och våldsituationer: Specialistsjuksköterskors erfarenheter av bedömningar av potentiella hot och våldsituationer före vårdmötet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning pekar på att prehospitala hot och våldsituationer är ett vanligt förekommande problem. Däremot saknas väsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vårdmötet. Detta anses viktigt då hot och våld har en negativ inverkan både på patient och vårdare. Genom att klargöra vad det är som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring ämnet och den negativa spiral som hotet kan innebära för både vårdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vårdmötet. Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats och innefattar intervjuer av sju specialistsjuksköterskor med varierande specialistutbildning som arbetar inom ambulanssjukvård. De hade vid minst ett tillfälle utsatts för hot och/eller våld alternativt haft misstanke om hot och/eller våld före vårdmöten. Resultatet av studien påvisar att specialistsjuksköterskans erfarenhet av att bedöma en situation som potentiell hotfull före vårdmötet bygger på tolkning av information från larmcentralen, magkänsla samt tolkning av miljön omkring patienten. Tolkning av information är beroende av yrkesmässig erfarenhet, teoretisk kunskap/utbildning, geografisk kännedom, medvetenhet av riskfaktorer, erfarenhet av riskbedömning samt konsekvenstänkande. Magkänslan kommuniceras med kollega, vid osäkerhet inhämtas mer information från larmcentralen och eventuellt beslut om brytpunkt tas. Hot om våld är ett komplext problem som ställer höga krav på både larmoperatör och ambulanspersonal. Risken kan vara svår att förutse och är beroende av larmoperatörens tolkning av situation samt ambulanspersonalens tolkning, magkänsla och tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Att vara först på plats hos patienten innebär en ökad risk för hot om våld. Det är viktigt att förmedla yrkesmässiga erfarenheter av bedömningar av hot och våld till övriga medarbetare genom reflektion, kommunikation och utbildning.

  • 438.
    Berggren Torell, Viveka
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    As fast as possible rather than well protected Experiences of football clothes2011Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research, ISSN 2000-1525, E-ISSN 2000-1525, Vol. 3, s. 83-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    With Maurice Merleau-Ponty’s phenomenological view that human beings ‘take in’ the world and experience themselves as subjects through their bodies as a starting point, players in both men’s and women’s teams, kit men, purchasing managers, sporting directors, and a coach from Swedish football clubs have been interviewed about their perceptions and experiences of football clothing. Since the body is both a feeling and knowing entity, clothes are seen as components of body techniques, facilitating or restricting body movements in a material way, but also as creators of senses, like lightness and security; in both ways, influencing the knowledge in action that playing football is. In this article, the content of the interviews is discussed in relation to health. When clothes are primarily related to a biomedical view that health means no injuries and illnesses, warm pants and shin guards are mentioned by players, who are rather ambivalent to both, since these garments counteract a feeling of lightness that is connected to the perception of speed. Players want to be fast rather than well protected. If clothes, instead, are interpreted as related to a broad conception of health, including mental, social, and physical components, the relation body–space-in-between–clothes seems to be an important aspect of clothing. Dressed in a sports uniform, unable to choose individual details, the feeling of subjectivity is related to wearing ‘the right-size’ clothes. Also new textile technology, like injury-preventing and speed-increasing tight compression underwear, is perceived by players based on feelings that they are human subjects striving for both bodily and psychological well-being.

  • 439.
    Berggren Torell, Viveka
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Hellre lätt och snabb än väl skyddad Om fotbollskläder relaterat till hälsa2011Ingår i: Kulturstudier, kropp och idrott Perspektiv på fenomen i gränslandet mellan natur och kultur / [ed] David Cardell, Helena Tolvhed, Idrottsforum.org: Malmö , 2011, s. 169-192Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 440.
    Berggrund, Nils
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, Ludvig
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att leva med rökningsrelaterad lungsjukdom: En litteraturstudie om patienters upplevelser2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rökning orsakar idag mycket ohälsa i samhället. Sjukdomar såsom Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och lungcancer har starkt orsaksamband till rökning. Vidare är tobaksrökning ett av de folkhälsoproblem som går att förebygga och en allmän samhällskampanj förs för att minska antalet rökare. Rökande patienters hälsa, och dess dimensioner av friskhet, sundhet och välbefinnande är svåruppnåeliga vid lungsjukdom då samtliga dimensioner påverkas. Syftet med studien är att belysa hur rökande patienter upplever det är att leva med en rökningsrelaterad lungsjukdom. Metoden för studien är litteraturstudie enligt Axelsson (2012) modell. Litteraturstudien bygger på 12 kvalitativa artiklar med empirisk data. Resultatet presenteras utifrån 4 teman: patienters upplevelse av Skuld, Skam, Isolering och Andnöd. Resultatet visar att patienter med rökningsrelaterad lungsjukdom lever med känslor som dels är kopplade till lungsjukdomens kroppsliga påverkan och dels till känslor kopplade till föreställnigen av att själv orsakat sin sjukdom. Vidare visar resultatet dels att många av dessa känslor är nedbrytande och svåra att komma ur, men även hur vissa känslor kan hjälpa patienten förändra sin livsstil. Diskussionen avhandlar hur patienters upplevelse av Skuld, Skam, Isolering och Andnöd påverkar dem i vardagen. Vidare diskuteras de likheter i känslor patienter och dess anhöriga delar och på vilket sätt de påverkar familjen. Diskussionen innehåller även sjuksköterskans roll i vården av patienterna och deras familj. Slutligen presenteras förslag på kliniska implikationer som framkommer ur litteraturstudiens resultat.

  • 441.
    Bergh, Anne-Louise
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Registered nurses’ perceptions of conditions for patient education: focusing on organizational, environmental and professional cooperation aspects.2012Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 20, nr 6, s. 758-770Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe nurses' perceptions of conditions for patient education, focusing on organisational, environmental and professional cooperation aspects, and to determine any differences between primary, municipal and hospital care. BACKGROUND: Although patient education is an important part of daily nursing practice, the conditions for this work are unclear and require clarification. METHOD: A stratified random sample of 701 (83%) nurses working in primary, municipal and hospital care completed a 60-item questionnaire. The study is part of a larger project. The study items relating to organisation, environment and professional cooperation were analysed using descriptive statistics, non-parametric tests and content analysis. RESULTS: Conditions for patient education differ. Nurses in primary care had better conditions and more managerial support, for example in the allocation of undisturbed time. CONCLUSIONS: Conditions related to organisation, environment and cooperation need to be developed further. In this process, managerial support is important, and nurses must ask for better conditions in order to carry through patient education. IMPLICATIONS FOR NURSING MANAGEMENT: Managerial support for the development of visible patient education routines (e.g. allocation of time, place and guidelines) is required. One recommendation is to designate a person to oversee educational work.

  • 442.
    Bergh, Anne-Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Göteborgs Universitet.
    Sjuksköterskors patientundervisande arbete: Ett otydligt fält2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of this thesis is to explore, describe and critically assess conditions for nurses’ patient education work. This was carried out in two stages. In the first stage, the aim was to describe nurses’ experiences and perceptions of patient education work in relation to organisation, environment, professional cooperation and pedagogical competence, as well as describe differences between primary, municipal and hospital care. In the second stage, the aim was to identify discourses in the ways managers speak of the conditions for nurses’ patient education work in primary and hospital care.

    Methods: In studies I and II, a randomised selection of nurses (842) received a questionnaire of 47 items concerning factual experiences and perceptions patient education, and 13 background items. Questionnaires were returned by 83 % of the participants. The items concerned organisation, environment, professional cooperation (I), and pedagogical competence (II). Descriptive statistics, non-parametric tests and content analysis for open-ended items were used. In studies III and IV, data was collected from three focus group interviews with managers (n=10) in hospital care, and three focus groups interviews with managers (n=10) in primary care. An explorative, qualitative design with a social constructionist perspective was used. The data was analysed with a critical discourse analysis.

    Results: Nurses’ perceptions of conditions for patient education differ between healthcare settings, in favour of primary care (I, II). The nurses in primary care had better conditions and more managerial support, for example in the allocation of uninterrupted time (I). The primary care nurses had an advantage in relation to those in municipal or hospital care when it came to following research in patient education as well as how they perceived their own competences, pedagogical education and post graduate specialisations (II). Due to a heavy workload and a lack of time, the managers in hospital care could neither see the importance of their role as a supporter of the patient education provided by the nurses nor their role in the development of the nurses’ pedagogical competence. The managers used (mainly) organisational, financial, medical and legal discourses for explaining their failure to support the nurses’ providing patient education (III). The discursive practice in primary care comprised a discourse order of economic, medical, organisational and didactic discourses. The economic discourse was the predominant one, to which the organisation had to adjust. The medical discourse was self-evident and unquestioned. The managers initiated reorganisations, generally due to financial constraints. The nurses’ pedagogical competence development was unclear. Practicebased experiences of patient education were considered very important, whereas theoretical pedagogical knowledge was considered less important (IV).

    Conclusions: Nurses’ patient education work must be made visible and be given sufficient resources. In this process, support from their managers is considered vital. Managers’ support for nurses’ practical and theory-based pedagogical competence development needs to be strengthened.

  • 443.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bergh, Claes-Håkan
    Friberg, Febe
    How do nurses record pedagogical activities? An investigation of nurses’ documentation inpatients´ records in a cardiac rehabilitation unit for patients following coronary artery bypass surgery.2007Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 16, nr 10, s. 1898-1907Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims. To describe the use of pedagogically related keywords and the content of notes connected to these keywords, as they appear in nursing records in a coronary artery bypass graft (CABG) surgery rehabilitation unit. Background. Nursing documentation is an important component of clinical practice and is regulated by law in Sweden. Studies have been carried out in order to evaluate the educational and rehabilitative needs of patients following CABG surgery but, as yet, no study has contained an in-depth evaluation of how nurses document pedagogical activities in the records of these patients. Methods. The records of 265 patients admitted to a rehabilitation unit following CABG surgery were analysed. The records were structured in accordance with the VIPS model. Using this model, pedagogically related keywords: communication, cognition/development and information/education were selected. The analysis of the data consisted of three parts: the frequency with which pedagogically related keywords are used, the content and the structure of the notes. Results. Apart from the term 'communication', pedagogically related keywords were seldom used. Communication appeared in all records describing limitations, although no explicit reference was made to pedagogical activities. The notes related to cognition/development were grouped into the following themes: nurses' actions, assessment of knowledge and provision of information, advice and instructions as well as patients' wishes and experiences. The themes related to information were the provision of information and advice in addition to relevant nursing actions. The structure of the documentation was simple. Conclusions. The documentation of pedagogical activities in nursing records was infrequent and inadequate. Relevance to clinical practice. The patients' need for knowledge and the nurses' teaching must be documented in the patient records so as to clearly reflect the frequency and quality of pedagogical activities.

  • 444.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Friberg, Febe
    Persson, Eva
    Dahlborg Lyckhage, Elisabeth
    Perpetuating ‘New Public Management’ at the expense of nurses’ patient education: A discourse analysis2015Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 22, nr 3, s. 190-201Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aimed to explore the conditions for nurses' daily patient education work by focusing on managers' way of speaking about the patient education provided by nurses in hospital care. An explorative, qualitative design with a social constructionist perspective was used. Data were collected from three focus group interviews and analysed by means of critical discourse analysis. Discursive practice can be explained by the ideology of hegemony. Due to a heavy workload and lack of time, managers could ‘see’ neither their role as a supporter of the patient education provided by nurses, nor their role in the development of nurses' pedagogical competence. They used organisational, financial, medical and legal reasons for explaining their failure to support nurses' provision of patient education. The organisational discourse was an umbrella term for ‘things’ such as cost-effectiveness, which were prioritised over patient education. There is a need to remove managerial barriers to the professional development of nurses' patient education. Managers should be responsible for ensuring and overseeing that nurses have the prerequisites necessary for providing patient education as well as for enabling continuous reflective dialogue and opportunities for learning in practice.

  • 445.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Friberg, Febe
    University of Stavanger, Norway.
    Persson, Eva
    University of Lund, Sweden.
    Dahlborg Lyckhage, Elisabeth
    University of West, Trollhättan, Sweden.
    Registered Nurses’ Patient Education in Everyday Primary Care Practice:: Managers Discourses2015Ingår i: Global Qualitative Nursing Research., ISSN 2333-3936, Vol. 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nurses’ patient education is important for building patients’ knowledge, understanding, and preparedness for self-management.

    The aim of this study was to explore the conditions for nurses’ patient education work by focusing on managers’ discourses

    about patient education provided by nurses. In 2012, data were derived from three focus group interviews with primary care

    managers. Critical discourse analysis was used to analyze the transcribed interviews. The discursive practice comprised a

    discourse order of economic, medical, organizational, and didactic discourses. The economic discourse was the predominant

    one to which the organization had to adjust. The medical discourse was self-evident and unquestioned. Managers reorganized

    patient education routines and structures, generally due to economic constraints. Nurses’ pedagogical competence

    development was unclear, and practice-based experiences of patient education were considered very important, whereas

    theoretical pedagogical knowledge was considered less important. Managers’ support for nurses’ practical- and theoreticalbased

    pedagogical competence development needs to be strengthened.

  • 446.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Johansson, Inger
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, Jan
    Friberg, Febe
    Nurses’ Patient Education Questionnaire: development and validation process2015Ingår i: Journal of Research in Nursing, ISSN 1744-9871, Vol. 20, nr 3, s. 181-200Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract Conditions for nurses’ daily patient education work are unclear and require clarification. The aim was to develop and validate the Nurses’ Patient Education Questionnaire, a questionnaire that assesses nurses’ perceptions of appropriate conditions for patient education work: what nurses say they actually do and what they think about what they do. The questionnaire was developed from a literature review, resulting in the development of five domains. This was followed by ‘cognitive interviewing’ with 14 nurses and dialogue with 5 pedagogical experts. The five domains were identified as significant for assessing nurses’ beliefs and knowledge; education environment; health care organisation; interdisciplinary cooperation and collegial teamwork; and patient education activities. A content validity index was used for agreement of relevance and consensus of items by nurses (n¼10). The total number of items in the final questionnaire is 60, consisting of demographic items, what nurses report they do and perceptions about patient education in daily work. The questionnaire can be used by managers and nurses to identify possibilities and barriers to patient education in different care contexts.

  • 447.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. Lund University, Lund, Sweden.
    Karlsson, Jan
    The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Örebro University Hospital.
    Friberg, Febe
    University of Stavanger, Stavanger, Norway.
    Registered nurses’ perceptions of conditions for patient education: focusing on aspects of competence.2014Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 3, s. 523-536Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: It is important to clarify nurses' perceptions of conditions for patient education in daily work as research findings are ambiguous. There is a gap between societal regulations on nurses' competence in accomplishment/achievement of patient education and research findings. AIM: The aim was to describe nurses' perceptions of conditions for patient education, focusing on aspects of competence. The aim was also to describe differences in conditions for nurses working in primary, municipal and hospital care. METHODS: The study is a cross-sectional survey and is part of a project about nurses' patient-education. A randomized selection of nurses (842) received a questionnaire comprising 47 items concerning factual experience and attitudes to patient education and 13 background items. Questionnaires were returned by 83% of participants. Descriptive statistics, non-parametric tests and content analysis for open-ended items were used. RESULTS: Nurses' perceptions of conditions for patient education differ between health-care settings. Primary care nurses are at an advantage in following research in patient education, perception of their own competence (prioritizing and knowing their mandate in patient teaching), pedagogical education and post graduate specializations. CONCLUSIONS: Nurses' patient education must be more visualized and appropriate conditions created at each workplace. In this change process, managers' support is considered vital.

  • 448.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Persson, LO
    Attvall, Stig
    Psychometric properties of the Swedish version of the Well-Being Questionnaire in a sample of patients with diabetes type 1.2000Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 28, nr 2, s. 137-145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: The aim of the present investigation was to further test the psychometric properties of a Swedish version of the Well-Being Questionnaire (WBQ) in order to determine whether it could be suitable for measuring health-related quality of life among type 1 diabetic patients. METHODS: In total, 94 patients who fulfilled the inclusion criteria were selected for the study and of these 85% participated. Reliability was tested with Cronbach's alpha coefficient and the internal validity by means of principal component analysis and multitrait analysis. To test the external validity, comparisons were made with two other questionnaires, the Short form-36 and a Swedish Mood Adjective Check List. RESULTS: The results show that, above all, the Swedish version of the WBQ measures psychological well-being, and thus must also be complemented with scales that measure other consequences of the illness and/or treatment, i.e. physical symptoms. The questionnaire has low discriminatory validity between subscales, which casts doubt on the appropriateness of using the four subscales as separate measures. The two scales measuring anxiety and depression are not sensitive enough for use among type 1 diabetics without complications and high or normal levels of psychological well-being. CONCLUSIONS: The Well-Being Questionnaire alone does not give any more information about subjective health status among type 1 diabetic patients than, for example, the generic SF-36.

  • 449.
    Bergius, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Edvardsson, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av vakenintubation: En kvalitativ intervjustudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fri luftväg är det mest basala inom anestesisjuksköterskans kontext. En definitiv metod för att säkerställa fri luftväg är intubering i trachea, normalt görs detta när patienten är sövd. Vakenintubation är relativt ovanligt men förekommer på patienter där man inte är säker på att kunna upprätthålla fri luftväg efter sövning. Man förväntar sig en svår luftväg redan i förväg. Problemet är att det är svårt att hitta kvalitativ forskning där patienternas egna upplevelser av en vakenintubering beskrivs. Tidigare forskning om vakenintubering är inte omvårdnadsbaserade utan mer medicinskt inriktad. Detta gör ämnet mer intressant att studera. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med en vakenintubation. Kvalitativ innehållsanalys har använts då de ansågs mest passande när människors upplevelser ska beskrivas. Sex informanter intervjuades och de fick svara på en öppen frågeställning. I analysen framkom två domäner: Fysiska upplevelser - samt Psykiska upplevelser av vakenintubation. De fysiska upplevelserna delades in i kategorierna Upplevelsen av smärta och beröring samt Sedativa läkemedels inverkan vid vakenintubering. De psykiska upplevelserna delades in i kategorierna Obehagliga minnen och erfarenheter, Upplevelsen av att känna sig utelämnad, Medvetenhet vid vakenintubation samt En paradoxal känsla. Konklusionen blir att vakenintubering är en obehaglig upplevelse. Studien har kommit fram till helt ny kunskap som kan ge bättre förståelse inför omhändertagandet av patienter som ska vakenintuberas. Anestesisjuksköterskan har en stor roll i att bemöta patienten på ett professionellt sätt. Detta för att lindra lidande och öka tryggheten för patienten.

  • 450. Berglin Blohm, M
    et al.
    Hartford, M
    Karlson, BW
    Luepker, RV
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    An evaluation of the results of media and educational campaigns designed to shorten the time taken by patients with acute myocardial infarction to decide to go to hospital1996Ingår i: Heart, ISSN 1355-6037, E-ISSN 1468-201X, Vol. 76, nr 5, s. 430-434Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the benefits and pitfalls of educational campaigns designed to reduce the delay between the onset of acute myocardial infarction (AMI) and its treatment. METHODS: All seven educational campaigns reported between 1982 and 1994 were evaluated. RESULTS: The impact on delay time ranged from a reduction of patient decision time by 35% to no reduction. One study reported a sustained reduction that resulted in the delay time being halved during the three years after the campaign. The use of ambulances did not increase. Only one study reported that survival was unaffected. There was a temporary increase in the numbers of patients admitted to the emergency department with non-cardiac chest pain in the initial phase of educational campaigns. CONCLUSION: The challenge of shortening the delay between the onset of infarction and the start of treatment remains. The campaigns so far have not been proved to be worthwhile and it is not certain that further campaigns will do better. New media campaigns should be run to establish whether a different type of message is more likely to change the behaviour of people in this life-threatening situation.

6789101112 401 - 450 av 4067
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf