Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
777879808182 3951 - 4000 av 4062
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 3951.
    Wallengren, Catarina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Reaching the "turning point": on becoming a relative of a stroke survivor2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3952.
    Wallengren, Catarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Friberg, F.
    Segesten, K.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Like a shadow- on becoming a stroke victim's relative2008Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 22, nr 1, s. 48-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3953.
    Wallengren, Catarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Segesten, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Friberg, Febe
    Relatives' information needs and the characteristics of their search for information: in the words of relatives of stroke survivors2010Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr 19-20, s. 2888-2896Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim and objectives. To explore relatives’ information needs and the characteristics of their information-seeking process shortly after the stroke event and six months later. Background. Providing relatives of stroke survivors with information is important, as lack of information increases their uncertainty and risk becoming the ‘second patient in the family’ and early death. Therefore, it is essential to be aware of relatives’ information needs and information-seeking process the first six months after stroke. Design. This qualitative study has a descriptive design. Method. Open-ended interviews were conducted with sixteen relatives after stroke survivor’s admission to stroke unit and six months later with nine of these relatives. Data were analysed by means of content analysis. Results. The identified information needs covered the spectrum from stroke survivor’s medical condition because nurses’ actions to relatives’ changed health and life situation. Furthermore, relatives’ information-seeking process was found to be related to their level of personal involvement, situational circumstances, different forms of knowledge and sources of information. Conclusions. Relatives’ search for information emerges when health and lifestyle changes occur in survivors or themselves. It is important that this information affect them personally. Also, they need to develop different forms of knowledge when they cannot trust their own competences. As a result, instead of following established curricula based on their beliefs of relatives’ information needs, nurses need to practice on identifying relatives’ information needs. Relevance to practice. Different information needs and characteristics described in the study can serve as guidance in the development and implementation of pedagogical interventions to support relatives of stroke survivors. One pedagogical implication is to explore what a specific relative wants to know by how he/she talks or thinks about it. Thus, it must be taken into consideration that level of personal involvement, situational circumstances, sources of information and factual knowledge, understanding and skills are intertwined.

  • 3954.
    Wallengren, Catarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Segesten, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Friberg, Febe
    Struggling for freedom: lived experiences of being a relative of a stroke survivor in the first sex month after hospital discharge2008Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 3, nr 4, s. 230-238Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to illuminate the meaning of being a relative of a stroke survivor in the first six months after hospital discharge. The study is a part of a larger research project focusing on pedagogic strategies for relatives of stroke survivors. Qualitative interviews were performed with nine relatives of stroke survivors. The data were analysed by means of phenomenological hermeneutic analysis. In the analysis two main themes emerged; (1) awareness of the irrevocably altered life situation and (2) being strong in the altered life situation, which revealed that relatives are actively involved in “a struggle for freedom”, as they have no wish to adapt to the illness or its consequences. Instead, they want to choose their own way of life and write their own history. For that reason, they try to integrate the illness and its consequences by influencing and changing the stroke survivor, health professionals and their surroundings to suit their own needs. The results contribute to facilitating the health professionals’ work by showing that the relatives are free and independent human beings who have the capacity and power to create their own history. Focus should be directed towards identifying and supporting the relatives capacity to create history, and therefore, health professionals need to heed them.

  • 3955.
    Wallengren Gustafsson, Catarina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    De kan, de vill och de orkar, men...: studier av närstående till personer drabbade av stroke samt granskning av informationsmaterial från svenska strokeenheter2009Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka förståelsen för närstående i deras föränderliga livssituation under de sex första månaderna efter en persons strokeinsjuknande, med särskild fokus på lärande. Vidare var syftet att utvärdera de skriftliga informationsmaterial som erbjuds närstående vid svenska strokeenheter. Metod: I delstudie I, intervjuades 16 närstående om vad det innebar att bli närstående till en person drabbad av stroke. I delstudie II, återintervjuades 9 närstående om vad det innebar att vara närstående till en person drabbad av stroke. Intervjuerna skedde sex månader efter den drabbades strokeinsjuknande. Data från de båda studierna analyserades med hjälp av Lindseth och Norbergs fenomenologiska hermeneutiska analysmetod som är inspirerad av Ricoeur. I delstudie III, intervjuades 16 respektive 9 närstående om vad de ville veta och förstå under de sex första månaderna efter den drabbades strokeinsjuknande. Krippendorffs metod för kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. I delstudie IV, granskades 42 skriftliga informationsmaterial från 21 svenska strokeenheter. Data analyserades med hjälp av beskrivande statistik och Krippendorffs metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att bli närstående till en person drabbad av stroke innebar att uppleva kaos men också att nå en vändpunkt. Den var startskottet för en febril aktivitet som visade att närstående hade en beredskap att söka ordning i kaoset (I). Att vara närstående till en person drabbad av stroke innebar en kamp för frihet. Närstående ville inte anpassa sig till den drabbades ohälsa eller dess konsekvenser. De ville välja sitt eget levnadssätt och skriva sin egen historia och därför integrerade de ohälsan och dess konsekvenser i sina liv (II). Den information som närstående ville ha handlade om den strokedrabbade, de professionella och om sig själva. Dessutom visade resultatet att deras sökande efter information var relaterat till personlig involvering, situationella faktorer, olika kunskapsbehov och sätt att skaffa sig information (III). De skriftliga informationsmaterialen höll adekvat kvalitet gällande inre och yttre struktur. Dessutom höll de samma nivå när det gällde läsbarhet. Däremot varierade informationsinnehållet mellan de olika strokeenheterna (IV). Konklusion: Att bli närstående till en person som drabbats av stroke innebär att hamna i kaos men också att ganska snart nå en vändpunkt (I). Vid denna är personen beredd att ordna livet utifrån de nya förutsättningarna och därför behöver sjuksköterskor lära sig att identifiera vändpunkter och inkludera stöd till närstå8 ende i de nya och ovana livssituationerna. Att vara närstående under de sex första månaderna efter den drabbades insjuknande innebär att kämpa för frihet, dock utan att överge den drabbade (II). I denna process är det viktigt att den närstående får stöd i att hitta balansen mellan frihet och ansvar, mellan eget liv och omsorg om den drabbade och i relation till andra anhöriga. Närstående är kapabla att hantera sin föränderliga livssituation då de är aktiva, engagerade och framåtriktade personer (I, II, III). Därför behöver alternativa pedagogiska metoder och förhållningssätt utvecklas och testas. Sjuksköterskor behöver tränas i att använda sådana alternativa metoder. Innehållet i de skriftliga informationsmaterial som erbjuds närstående vid svenska strokeenheter varierar stort mellan olika enheter (IV). Därför vore det värdefullt att etablera ett elektroniskt informationscentrum på nationell nivå. Den svenska Hälso- och sjukvårdslagen värnar enbart om den drabbade och berör inte alls de närståendes behov eller situation. Med ett ökande antal äldre, och därmed ökat tryck på familjen, är det kanske hög tid att se över lagen för att undvika att närstående blir ”den andra patienten i familjen”.

  • 3956.
    Wallengren Gustafsson, Catarina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Reaching the “turning-point”: on becoming a relative to a stroke survivor2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose was to describe what it means to be a relative to a stroke survivor from the time of the stroke event and the first weeks on from a learning perspective. Background: Stroke is the third leading cause of death and disability in the western world. The lives of both patients and their relatives alter, which involves a pedagogical dimension. Few studies have explored first time affected relatives experiences of suddenly becoming a relative to a stroke survivor. Methods: Qualitative interviews with sixteen relatives were conducted. Data was analysed by means of a phenomenological hermeneutic method. Results: Two main themes “Being in chaos” and “Searching for order in chaos” with sub themes are described. The findings reveal that relatives reach a `turning point´ where they start their journey to restore order and stability of the chaotic life situation. Thus, it is of significance to identify the turning-point in order to help the relatives to enhance self care. Conclusions: Care givers need to pay more attention and be more sensitive to relatives in order to increase quality of life. There must an awareness regarding the learning potential in the “turning-point”. The care givers pedagogical preparedness is needed.

  • 3957.
    Wallin, Helena
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Åberg, Elin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    När livet plötsligt förändras: Närståendes upplevelser när make/maka drabbats av hjärtinfarkt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att möta närstående i vården som upplevt en omtumlande händelse då maken/makan drabbats av en hjärtinfarkt kan ibland kännas svårt. Denna upplevelse av maktlöshet för anhöriga medför ofta en känsla av rädsla, oro och stress. De är då i behov av information angående sjukdomen, även stöd och stöttning är av stor vikt för dem i en främmande situation. För att kunna skapa en bra relation till de närstående krävs empati, förmåga att lyssna och känna av det anhöriga förmedlar. Det är även av stor betydelse att de närstående får sin röst hörd i det som rör deras tankar och funderingar om situationen samt inför framtiden. Syftet med vår uppsats är att belysa upplevelser från närstående efter partnerns hjärtinfarkt med hjälp av studier som gjorts inom detta område. Arbetet är en litteraturstudie och grundas på både kvalitativa och kvantitativa artiklar där tio artiklars resultat har granskats och sammanställts till ett resultat. Resultatet presenteras i 4 huvudteman, att känna rädsla, behov av stöd, behov av information och att uppleva stress. Respektive huvudtema har därefter delats in i 2-3 underteman. Resultatet visar på att närstående upplever en stor brist i bemötandet, informationen och ofta känner de sig inte inkluderade i vården av den drabbade, ibland inte ens välkomna på sjukhuset. Detta visar sig leda till stor stress och oro för den närstående. Diskussionen i uppsatsen har utarbetats med hjälp av aktuell forskning och vårdteoretisk litteratur. Där diskuteras tre av huvudtemana, fokus ligger på de närståendes upplevda brister gällande information. Även deras upplevelser av stress och rädsla berörs och diskuteras.

  • 3958.
    Wallin, Jonas
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Östberg, Erika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Den osynliga ambulanssjukvården: Dokumentation av den omvårdnad och smärtbehandling som ges till patienter med central bröstsmärta2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det prehospitala vårdarbetet är komplext och det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna balansera medicinsk och vårdvetenskaplig kunskap. Sjuksköterskors dokumentationsansvar syftar till att trygga patientens säkerhet samt utgöra ett underlag för fortlöpande utvärdering och revidering av utförd vård och behandling. Patienter med centrala bröstsmärtor är en stor patientgrupp inom prehospital akutsjukvård. Är dokumentationen i ambulanssjukvård en garanti för patientens säkerhet i samband med akut bröstsmärta? Syftet är att undersöka faktorer som kan påverka ambulanssjukvårdens dokumentation med fokus på vård och behandling av patienter med central bröstsmärta. Studien är en kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Författarna ville undersöka vad som dokumenteras och vad som möjligen påverkar dokumentationen. Resultatet visar att dokumentationen påverkas av patientens ålder, ambulansuppdragets prioritet och insatstid. Det kunde inte påvisas att dokumentationen var sämre nattetid. Skillnader mellan män och kvinnors sätt att uttrycka smärta skapade nya frågor kring dokumentationen. Det var även förbryllande att behandlingsriktlinjerna inte följdes helt vad gäller EKG-undersökning medan det verkar vara lättare att dokumentera fysiologiska mätvärden. Vidare framkom det med tydlighet att dokumentation av omvårdnaden inte är prioriterad vilket kan bero på tidsbrist, okunskap och att omvårdnaden anses självklar. Ytterligare en förklaring kan vara att dokumentation i akutsjukvården traditionellt sett varit medicinskt inriktad. En uppföljning med intervjuer av ambulanssjuksköterskor om deras omvårdnadsåtgärder och dokumentation kan tillföra ytterligare kunskap i ämnet.

  • 3959. Wallin, Kim
    et al.
    Fridlund, Bengt
    Thorén, Ann-Britt
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Prehospital Emergency Nursing students’ experiences of learning during prehospital clinical placements2013Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 21, nr 3, s. 197-203Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Clinical placements play an important role in learning a new profession, but students report about poor placement experiences. Standards have been laid down for improvements within clinical training in Prehospital Emergency Nursing programmes in Sweden, but no studies have been carried out in this field in a Swedish context. The purpose of this study was thus to describe the experiences of Prehospital Emergency Nursing (PEN) students of their clinical placement and the effect on their learning process. Data were collected in 28 individual interviews and analyzed in accordance with Flanagan’s Critical Incident Technique. Three main areas emerged: the professional clinical supervisor, the clinical placement setting and the learning strategy. All these areas played a significant role in the PEN students’ learning progress and development into a new professional role. The choice of clinical supervisor (CS) and clinical placement is important if PEN students’ learning is to be an effective and positive experience. The prehospital environment is unique and can have positive and negative effects on student learning depending on the support and structure given during their clinical placement. A learning strategy based on reflective dialogue, CS continuity and a learning structure based on the prehospital environment is presented. 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 3960.
    Wallin, Mathilda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    How do patients with a different ethnic background in Thailand experience nurses treatment?: A qualitative study of Karen’s experiences of treatment2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study was made in Northern Thailand among the Karen minority group during Feb-April 2011. The Karen people consist of two different kinds of Karen, the Paw and the Skaw. They live on the border between Burma and Thailand, but none of the countries want to take care of them. The aim of the study was to examine what experiences people in this minority group had from hospital care and to let them tell their stories with their own words. A qualitative method with an inductive approach and narrative interview methodology was used and the analysis followed the model described by Lundman and Hällgren Granheim (2008). Six interviews with participants from three different villages, three women and three men, in the age span 29 to 78 years participated. The interviewees had different experiences of the nurses treatment and the result is divided into two content areas, “experienced good treatment at the hospital” and “experienced bad treatment at the hospital”. In the study it is shown that the interviewees experiences, bad or good, to a large extent depended on how well they could communicate with the nurses and retrieve information about their situation. The author thinks it is important to see what role the nurse-patient relationship plays in the care process, and that good care includes taking time with the patient. To ensure such treatment for everyone it is important that every patient is listened to and treated with respect and dignity, independent of their ethnic background.

  • 3961.
    Wallström, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Axelsson, Nadia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Med fatigue som följeslagare: upplevelsen av att leva med MS-relaterad fatigue/trötthet2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Trötthet/fatigue upplevs av många som ett av de svåraste symptomen som inverkar starkt på det vardagliga livet. MS-relaterad fatigue/trötthet ger en känsla av utmattning och brist på energi som kan vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur det är att leva med MS-relaterad fatigue/trötthet. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som baserats på åtta vetenskapliga artiklar. Dataanalysen skedde med hjälp av Fribergs (2006) beskrivning. Ur resultatet framkom fyra teman varav det första var upplevelsen av kroppen som ett fysiskt hinder. Detta tema belyser hur ett antal intervjupersoner upplever sin kropp som ett hinder och hur fatigue/trötthet begränsar och påverkar det dagliga livet. Tema två och tre beskriver hur relationer till familj och vänner kan förändras samt hur den psykiska hälsan påverkas. Det fjärde och sista temat handlar om hur personer som lever med denna trötthet lägger upp strategier och på bästa sätt planerar sin vardag för att orka mer. I diskussionen diskuteras begrepp som hälsa och sjukdom. Vi belyser också hur fysisk träning och annan självhjälp kan minska fatigue/trötthet och öka en människas psykiska hälsa. I de praktiska implikationerna tar vi upp vikten av information och kommunikation som vi anser är grunden till en god vårdrelation.

  • 3962. Waye, Kerstin Persson
    et al.
    van Kamp, Irene
    Nielsen, Katrin
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Reliability and validity of instruments to measure pre- school children's reaction to and coping with noise2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3963.
    Wehrend, Christopher
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Åkesson, Josefin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ambulanspersonals upplevelse av svårigheter i mötet med patienter av annan etnisk bakgrund2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens Sverige med människor från många olika länder ställer större krav på sjuksköterskornas förhållningssätt och kunskap om människors kultur, värderingar och levnadssätt. Inte minst inom ambulanssjukvården då mötet med patienten kännetecknas av att vara korta. Det är viktigt att man som vårdare och patient förstår varandra för att rätt vård skall kunna ges snabbt. Något som kan utgöra svårigheter för att kunna ge hjälp är bland annat språkförbistring och olika sätt att se på sjukdom och hälsa vilket kan leda till felaktiga bedömningar inom vården. Att inte kunna göra en bedömning av patienten på grund av att man inte kan kommunicera, förstå eller inte tillåtas undersöka patienten kan leda till sämre möte mellan vårdare och patient som i sin tur kan leda till sämre vård. Som sjuksköterska bör man i varje vårdsituation gå in med ett öppet sinne, vara medveten om sina egna värderingar och fördomar, och försöka sätta sig in i varje enskild patients livsvärld. Syftet med studien var att belysa de svårigheter som kan uppstå i mötet mellan ambulanspersonal och patienter med annan etnisk bakgrund. En kvalitativ intervjustudie med öppna frågor användes för att belysa informanternas upplevelse av ett fenomen. Informanterna bestod av sex sjuksköterskor som arbetar inom ambulansen i Storgöteborg på stationerna Lundby och Kortedala/Angered. Materialet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Analysen av intervjumaterialet mynnade ut i tre huvudkategorier Kulturella skillnader, Svårigheter i kommunikationen och Okunskap om sjukvård och hälsa dessa huvudkategorier hade totalt nio underkategorier. Resultatet påvisar att det finns svårigheter i mötet med patienter av annan etnisk bakgrund, framför allt i kommunikationen.

  • 3964. Wennberg, Pär
    et al.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patients with suspected hip fracture in the chain of emergency care: An integrative review of the literature2018Ingår i: International Journal of Orthopaedic and Trauma NursingArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3965.
    Wennberg, Pär
    et al.
    Research and Development Centre, Skaraborg Hospital, Skövde.
    Möller, Margareta
    University Health Care Research Center, Region Örebro and School of Health and Medical Sciences, Örebro University.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kenne Sarenmalm, Elisabeth
    Research and Development Centre, Skaraborg Hospital, Skövde.
    Fascia iliaca compartment block as a preoperative analgesic in elderly patients with hip fractures - effects on cognition.2019Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 19, nr 1, artikel-id 252Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Impaired cognition is a major risk factor for perioperative delirium. It is essential to provide good pain control in patients with hip fractures and especially important in patients with severely impaired cognitive status, as they receive less pain medication, have poorer mobility, poorer quality of life and higher mortality than patients with intact cognition. The purpose of this study was to examine the association between preoperative pain management with nerve blocks and cognitive status in patients with hip fractures during the perioperative period.

    METHODS: One hundred and twenty-seven patients with hip fractures participating in a double-blind, randomised, controlled trial were included in this study. At hospital admission, a low-dose fascia iliaca compartment block (FICB) was administered as a supplement to regular analgesia. Cognitive status was registered on arrival at hospital before FICB and on the first postoperative day using the Short Portable Mental Status Questionnaire.

    RESULTS: Changes in cognitive status from arrival at hospital to the first postoperative day showed a positive, albeit not significant, trend in favour of the intervention group. The results also showed that patients with no or a moderate cognitive impairment received 50% more prehospital pain medication than patients with a severe cognitive impairment. FICB was well tolerated in patients with hip fractures.

    CONCLUSION: Fascia iliaca compartment block given to patients with hip fractures did not affect cognitive status in this study. Patients with a cognitive impairment may receive inadequate pain relief after hip fracture and this discrimination needs to be addressed in further studies.

    TRIAL REGISTRATION: EudraCT number 2008-004303-59 date of registration: 2008-10-24.

  • 3966.
    Wennberg, Pär
    et al.
    Research and Development Centre, Skaraborg Hospital, Skövde.
    Norlin, Rolf
    Capio Movement, Halmstad, Sweden; Department of Orthopedics, Örebro University Hospital, and Örebro University.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sarenmalm, Elisabeth Kenne
    Research and Development Centre, Skaraborg Hospital, Skövde.
    Möller, Margareta
    University Health Care Research Centre, Region Örebro, and School of Health Sciences, Örebro University.
    Pre-operative pain management with nerve block in patients with hip fractures: a randomized, controlled trial.2019Ingår i: International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, ISSN 1878-1241, E-ISSN 1878-1292, Vol. 33, s. 35-43, artikel-id S1878-1241(18)30001-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Pain management in patients with hip fractures is a major challenge for emergency care. The objective of this study was to evaluate whether the supplementation of pre-operative analgesia with low-dose fascia iliaca compartment block (FICB) compared with placebo would improve pain relief in patients with hip fractures.

    METHODS: A double-blind, randomized, controlled trial was conducted on 127 patients. At hospital admission, a low-dose FICB was administered to patients with hip fractures as a supplement to regular pre-operative analgesia. Patients with and without cognitive impairment were included. The instruments used were a visual analogue scale (VAS), a numerical rating scale and a tool for behavior related pain assessment. The primary endpoint was the change in reported pain on movement from hospital admission to two hours after FICB.

    RESULTS: The intervention group showed improved pain management by mean VAS score for pain on movement compared with the control group (p = 0.002).

    CONCLUSIONS: Our results support the use of low-dose FICB as a pain-relieving adjuvant to other analgesics when administered to patients with a hip fracture.

  • 3967.
    Wennerblom, Julia
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lanetoft, Magdalena
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    När det ofattbara händer: Barns erfarenheter när en förälder drabbats av cancer2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Allvarlig sjukdom, så som cancer påverkar patienten men också dennes närstående som många gånger är barn. I vården och under utbildningen har författarna sett att barn som närstående inte alltid uppmärksammas, de har en tendens att inte räknas med på samma sätt som vuxna närstående. Sedan 2010 har sjuksköterskan dock enligt lag en skyldighet att uppmärksamma barns behov av information, råd och stöd när en förälder drabbas av allvarlig sjukdom. Forskning belyser framförallt föräldrars perspektiv på barns upplevelser när mamman eller pappan har cancer. För att få en inblick i hur barn erfar sin förälders sjukdom krävs deras egna ord. Syftet med examensarbetet är därför att belysa barns erfarenheter då en förälder drabbats av cancer. Detta kan bidra till att sjuksköterskan får ökad förståelse för barnets livsvärld och på ett mer medvetet sätt stötta barn till cancersjuka föräldrar. Metoden är en litteraturöversikt. Sju kvalitativa artiklar har analyserats och inkluderats. Resultatet presenteras i tre huvudteman; Känslosamma erfarenheter, Livsförändringar och Att hantera situationen och tio underteman; En mångfald av känslor, Rädsla för döden, Att se sin förälder må dåligt, Att uppleva förändringar i vardagslivet, Ny syn på livet, Viljan att finnas där för sin sjuka förälder, Att ta en paus från sjukdomen, Att dela tankar och känslor kring sjukdomen, Att söka hopp och Att vilja förstå sig på vården av sin sjuka förälder. Tre centrala teman valdes ut till diskussion mot bakgrunden och ytterligare litteratur.

  • 3968. Wennman, I
    et al.
    Klittermark, P
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lernfelt, B
    Kihlgren, M
    Gustafsson, C
    Hansson, PO
    The clinical consequences of a pre-hospital diagnosis of stroke by the emergency medical service system. A pilot study.2012Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241, Vol. 20, nr 48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background There is still a considerable delay between the onset of symptoms and arrival at a stroke unit for most patients with acute stroke. The aim of the study was to describe the feasibility of a pre-hospital diagnosis of stroke by an emergency medical service (EMS) nurse in terms of diagnostic accuracy and delay from dialing 112 until arrival at a stroke unit. Methods Between September 2008 and November 2009, a subset of patients with presumed acute stroke in the pre-hospital setting were admitted by EMS staff directly to a stroke unit, bypassing the emergency department. A control group, matched for a number of background variables, was created. Results In all, there were 53 patients in the direct admission group, and 49 patients in the control group. The median delay from calling for an ambulance until arrival at a stroke unit was 54 minutes in the direct admission group and 289 minutes in the control group (p < 0.0001). In a comparison between the direct admission group and the control group, a final diagnosis of stroke, transient ischemic attack (TIA) or the sequelae of prior stroke was found in 85% versus 90% (NS). Among stroke patients who lived at home prior to the event, the percentage of patients that were living at home after 3 months was 71% and 62% respectively (NS). Conclusions In a pilot study, the concept of a pre-hospital diagnosis of stroke by an EMS nurse was associated with relatively high diagnostic accuracy in terms of stroke-related diagnoses and a short delay to arrival at a stroke unit. These data need to be confirmed in larger studies, with a concomitant evaluation of the clinical consequences and, if possible, the level of patient satisfaction as well.

  • 3969. Werling, M
    et al.
    Thorén, A-B
    Axelsson, C
    [external].
    Herlitz, Johan
    [external].
    Treatment and outcome in post-resuscitation care after out-of-hospital cardiac arrest when a modern therapeutic approach was introduced.2007Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 73, nr 1, s. 40-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The outcome among patients who are hospitalised alive after out-of-hospital cardiac arrest is still relatively poor. At present, there are no clear guidelines specifying how they should be treated. The aim of this survey was to describe the outcome for initial survivors of out-of-hospital cardiac arrest when a more aggressive approach was applied. PATIENTS: All patients hospitalised alive after out-of-hospital cardiac arrest in the Municipality of Göteborg, Sweden, during a period of 20 months. RESULTS: Of all the patients in the municipality suffering an out-of-hospital cardiac arrest in whom cardiopulmonary resuscitation (CPR) was attempted (n=375), 85 patients (23%) were hospitalised alive and admitted to a hospital ward. Of them, 65% had a cardiac aetiology and 50% were found in ventricular fibrillation. In 32% of the patients, hypothermia was attempted, 28% underwent a coronary angiography and 21% had a mechanical revascularisation. In overall terms, 27 of the 85 patients who were brought alive to a hospital ward (32%) survived to 30 days after cardiac arrest. Survival was only moderately higher among patients treated with hypothermia versus not (37% versus 29%; NS), and it was markedly higher among those who had early coronary angiography versus not (67% versus 18%; p<0.0001). CONCLUSION: In an era in which a more aggressive attitude was applied in post-resuscitation care, we found that the survival (32%) was similar to that in previous surveys. However, early coronary angiography was associated with a marked increase in survival and might be of benefit to many of these patients. Larger registries are important to further confirm the value of hypothermia in representative patient populations

  • 3970. Werner, Kristoffer
    et al.
    Kander, Kristofer
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Electrocardiogram interpretation skills among ambulance nurces2014Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 15, nr 4, s. 262-268Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: To describe ambulance nurses' practical electrocardiogram (ECG) interpretation skills and to measure the correlation between these skills and factors that may impact on the level of knowledge. METHODS: This study was conducted using a prospective quantitative survey with questionnaires and a knowledge test. A convenience sample collection was conducted among ambulance nurses in three different districts in western Sweden. The knowledge test consisted of nine different ECGs. The score of the ECG test were correlated against the questions in the questionnaire regarding both general ECG interpretation skill and ability to identify acute myocardial infarction using Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis test and Spearman's rank correlation. RESULTS: On average, the respondents had 54% correct answers on the test and identified 46% of the ECGs indicating acute myocardial infarction. The median total score was 9 of 16 (interquartile range 7-11) and 1 of 3 (IQR 1-2) in infarction points. No correlation between ECG interpretation skill and factors such as education and professional experience was found, except that coronary care unit experience was associated with better results on the ECG test. CONCLUSIONS: Ambulance nurses have deficiencies in their ECG interpretation skills. This also applies to conditions where the ambulance crew has great potential to improve the outcome of the patient's health, such as myocardial infarction and cardiac arrest. Neither education, extensive experience in ambulance service nor in nursing contributed to an improved result. The only factor of importance for higher ECG interpretation knowledge was prior experience of working in a coronary care unit.

  • 3971.
    Wernvik, Kristina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vårdmiljöns betydelse för närstående vid besök på en intensivvårdsavdelning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön. En kvalitativ metod tillämpades med intervjuer av sju närstående till patienter på en intensivvårdsavdelning. Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade bland annat att närstående upplevde det var vårdpersonalens förhållningssätt som till stor del skapade miljön på IVA. Även den fysiska miljön påverkade upplevelsen där önskan om enkelrum för patienten var stark. Miljön på flerbäddsrum uppfattades i regel som stökigare, högre ljudvolym orsakat av mer människor på salen och fler larm. Närstående har ett stort behov av att vara nära sin anhörige då denne är svårt sjuk. De närstående hänvisas antingen till väntrum, speciella anhörigrum eller till att sitta bredvid patienten på rummet när de kommer till IVA. Utformningen av dessa utrymmen skulle kunna utvecklas för att på ett bättre sätt möta de närståendes behov och underlätta deras besök i intensivvårdsmiljön.

  • 3972.
    Westerbotn, Margareta
    et al.
    Sophiahemmet University, Box 5605, 114 86 Stockholm, Sweden.
    Kneck, Åsa
    Sciences Karolinska Institutet, Division of Nursing, Department of Neurolobiology, Care Sciences and Society, Sweden.
    Hovland, Olav Johannes
    University of Agder, Faculty of Health and Sport Sciences, Institute of Health and Nursing Science, Postbox 422, 4604 Kristiansand, Norway.
    Elrond, Malene
    University College Sjælland (UCSJ), Sygeplejerskeuddannelsen, Ingemannsvej 17, 4200 Slagelse, Denmark.
    Pedersen, Ingrid
    University College Lillebaelt, 5220 Odense SØ, Denmark.
    Lejonqvist, Gun-Britt
    Arcada University of Applied Sciences, Jan-Magnus Janssons plats 1, 00550 Helsingfors, Finland.
    Dulavik, Johild
    Faculty of Natural and Health Sciences, Department of Nursing, University of the Faroe Islands, Jónas Broncksgøta 25, Fo 100 Tórshavn, Faroe Islands.
    Ecklon, Tove
    University College Lillebaelt, Department of Nursing, Svendborg, Baagoesalle 8 b, 5700 Svendborg, Denmark.
    Nilsson, Inga-Lill
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sigurdardottir, Árún K.
    School of Health Sciences, University of Akureyri, Nordurslod, 600 Akureyri, Iceland.
    Taking part in Nordic collaboration; nursing students' experiences and perceptions from a learning perspective: A qualitative study2015Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 35, nr 5, s. 712-717Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    SummaryBackground Nordic networking of different kinds has a long tradition aiming to increase collaboration and understanding between citizens in different countries. Cultural competence in relation to health care and nursing is important for clinical nurses and is a central issue in nurse education. Objective To gain an understanding of what nurse students experienced and learned during an intensive course in diabetes together with students and nurse educators from Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden and the Faroe Islands. Methods In 2012, an intensive course within the Nordic network, Nordkvist, was conducted in Faroe Islands with the theme “Nursing — to live a good life with diabetes”. To answer the objective of the study, 26 students conducted written reflections based on two questions. The data was analyzed using qualitative content analysis. Results Through meetings with nurse students and educators from the Nordic countries the intensive course strengthened the students' identification with the nursing profession. The students gained new perspectives on diabetes, such as how complex it can be to live with a chronic illness. Because of the difficulties in understanding one another and because of different mother tongues, the students gained a better understanding of patients' vulnerability in relation to hospital jargon and how it felt to be in an unfamiliar place. Conclusions The intensive course increased the students' personal and professional growth, cross-cultural competence, and their identification with nursing. Students' understanding of health care in the Nordic countries improved as similarities and differences were recognized.

  • 3973. Westin, Lars
    et al.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Berglund, Mia
    Students' experiences of learning in relation to didactic strategies during the first year of a nursing programme: a qualitative study.2015Ingår i: BMC Medical Education, ISSN 1472-6920, E-ISSN 1472-6920, Vol. 15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In university undergraduate nursing programmes, didactic strategies that enable students to learn nursing skills, solve problems and develop reflective and critical thinking and practice are needed. The aim of this study was to explore how different didactic strategies support nursing students' experiences of learning during the first year of a reconstructed nursing curriculum.

    METHODS: This study employed a qualitative approach. The data were gathered through written narratives that were analysed using qualitative content analysis.

    RESULTS: Nursing students' experiences of learning through different didactic strategies, were evident in the text. These perspectives were organised into the following themes: To focus on the patient perspective and paying more attention to others, Learning from discussions and reflections on one's own learning, Training for the professional role and becoming more courage, and Gaining insights into nursing and increasing one's self-awareness. The education increased the students' self-awareness, which helped them to pay greater attention to patients and their relative. During the learning process, the students became more courageous, reflected and discovered their shortcomings.

    CONCLUSION: Stated didactic strategies supported a broad base of knowledge on nursing and the professional role of nurses. Educators are challenged to strengthen meaningful learning in nursing and to facilitate the progression of nursing programmes.

  • 3974. Wibring, Kristoffer
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Christensson, Lennart
    Lingman, Markus
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital factors associated with an acute life-threatening condition in non-traumatic chest pain patients - A systematic review.2016Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 219, s. 373-379Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Chest pain is a common symptom among patients contacting the emergency medical services (EMS). Risk stratification of these patients is warranted before arrival in hospital, regarding likelihood of an acute life-threatening condition (LTC).

    AIM: To identify factors associated with an increased risk of acute LTC among patients who call the EMS due to non-traumatic chest pain.

    METHODS: Several databases were searched for relevant articles. Identified articles were quality-assessed using the Scottish Intercollegiate Guidelines Network checklists. Extracted data was analysed using a semi-quantitative synthesis evaluating the level of evidence of each identified factor.

    RESULTS: In total, 10 of 1245 identified studies were included. These studies provided strong evidence for an increased risk of an acute LTC with increasing age, male gender, elevated heart rate, low systolic blood pressure and ST elevation or ST depression on a 12-lead ECG. The level of evidence regarding the history of myocardial infarction, angina pectoris or presence of a Q wave or a Left Bundle Branch Block on the ECG was moderate. The evidence was inconclusive regarding dyspnoea, cold sweat/paleness, nausea/vomiting, history of chronic heart failure, smoking, Right Bundle Branch Block or T-inversions on the ECG.

    CONCLUSIONS: Factors reflecting age, gender, myocardial ischemia and a compromised cardiovascular system predicted an increased risk of an acute life-threatening condition in the prehospital setting in cases of acute chest pain. These factors may form the basis for prehospital risk stratification in acute chest pain.

  • 3975. Wibring, Kristoffer
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lingman, Markus
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Symptom description in patients with chest pain-A qualitative analysis of emergency medical calls involving high-risk conditions.2019Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 28, nr 15-16, s. 2844-2857Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To explore the symptoms descriptions and situational information provided by patients during ongoing chest pain events caused by a high-risk condition.

    BACKGROUND: Chest pain is a common symptom in patients contacting emergency dispatch centres. Only 15% of these patients are later classified as suffering from a high-risk condition. Prehospital personnel are largely dependent on symptom characteristics when trying to identify these patients.

    DESIGN: Qualitative descriptive.

    METHODS: Manifest content analysis of 56 emergency medical calls involving patients with chest pain was carried out. A stratified purposive sampling was used to obtain calls concerning patients with high-risk conditions. These calls were then listened to and transcribed. Thereafter, meaning units were identified and coded and finally categorised. Consolidated criteria for reporting qualitative studies guidelines have been applied.

    RESULTS: A wide range of situational information and symptoms descriptions was found. Pain and affected breathing were dominating aspects, but other situational information and several other symptoms were also reported. The situational information and these symptoms were classified into seven categories: Pain narrative, Affected breathing, Bodily reactions, Time, Bodily whereabouts, Fear and concern and Situation management. The seven categories consisted of 17 subcategories.

    CONCLUSIONS: Patients with chest pain caused by a high-risk condition present a wide range of symptoms which are described in a variety of ways. They describe different kinds of chest pain accompanied by pain from other parts of the body. Breathing difficulties and bodily reactions such as muscle weakness are also reported. The variety of symptoms and the absence of a typical symptomatology make risk stratification on the basis of symptoms alone difficult.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: This study highlights the importance of an open mind when assessing patients with chest pain and the requirement of a decision support tool in order to improve risk stratification in these patients.

  • 3976.
    Wigert, H
    et al.
    Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Nilsson, Christina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Dencker, A
    Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Begley, c
    Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Jangsten, E
    Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Sparud-Lundin, C
    Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Mollberg, M
    Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Patel, H
    Institute of Health and Care Sciences, The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Women's experiences of fear of childbirth: a metasynthesis of qualitative studies2020Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 15, artikel-id 1704484Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: Women’s experiences of pregnancy, labour and birth are for some pregnant women negative and they develop a fear of childbirth, which can have consequences for their wellbeing and health. The aim was to synthesize qualitative literature to deepen the understanding of women’s experiences of fear of childbirth.

    Methods: A systematic literature search and a meta-synthesis that included 14 qualitative papers.

    Results: The main results demonstrate a deepened understanding of women’s experiences of fear of childbirth interpreted through the metaphor “being at a point of no return”. Being at this point meant that the women thought there was no turning back from their situation, further described in the three themes: To suffer consequences from traumatic births, To lack warranty and understanding, and To face the fear.

    Conclusions: Women with fear of childbirth are need of support that can meet their existential issues about being at this point of no return, allowing them to express and integrate their feelings, experiences and expectations during pregnancy, childbirth and after birth.

    Women with fear after birth, i.e., after an earlier negative birth experience, need support that enables them to regain trust in maternity care professionals and their willingness to provide them with good care that offers the support that individual women require. Women pregnant for the first time require similar support to reassure them that other’s experiences will not happen to them.

  • 3977. Wijk, H
    et al.
    Öhlen, J
    Lidén, E
    German Millberg, L
    Jacobsson, C
    Söderberg, S
    Berg, L
    Engström, Å
    Höglund, I
    Lepp, Margret
    Lindström, I
    Nygren, B
    Person, C
    Petzäll, K
    Skär, L
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Söderlund, M
    Verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå: ny utmaning för specialistutbildningar för sjuksköterskor2009Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 29, nr 4, s. 41-43Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to discuss challenges in the development of Specialist Nursing Educations as a result of the 2007 Swedish Higher Education Reform: the implementation of the so-called Bologna process. Certain challenges follow this reform, particularly since the specialist nursing programmes will be part of the second cycle of the higher education system, and it will be possible to combine the professional degree with a masters degree (one year). Possible strategies in four areas related to the Specialist Nursing Education are discussed: integration of researchbased knowledge, experienced-based knowledge, improvement knowledge, and strategies for collaboration between university institutions and clinics. Specific didactical issues are raised.

  • 3978. Wikberg, Anita
    et al.
    Bondas, Terese
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    A patient perspective in research on intercultural caring in maternity care: A meta-ethnography2010Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 5, nr 1, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract The aim of this study is to explore and describe a patient perspective in research on intercultural caring in maternity care. In total, 40 studies are synthesized using Noblit and Hare’s meta-ethnography method. The following opposite metaphors were found: caring versus non-caring; language and communication problems versus information and choice; access to medical and technological care versus incompetence; acculturation: preserving the original culture versus adapting to a new culture; professional caring relationship versus family and community involvement; caring is important for well-being and health versus conflicts cause interrupted care; vulnerable women with painful memories versus racism. Alice in Wonderland emerged as an overarching metaphor to describe intercultural caring in maternity care. Furthermore, intercultural caring is seen in different dimensions of uniqueness, context, culture, and universality. There are specific cultural and maternity care features in intercultural caring. There is an inner core of caring consisting of respect, presence, and listening as well as external factors such as economy and organization that impact on intercultural caring. Moreover, legal status of the patient, as well as power relationships and racism, influences intercultural caring. Further meta-syntheses about well-documented intercultural phenomena and ethnic groups, as well as empirical studies about current phenomena, are suggested.

  • 3979. Wikberg, Anita
    et al.
    Erikson, Katie
    Bondas, Terese
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Intercultural caring in maternity care from a patient perspective: a metaethnography2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3980. Wiklund Gustin, Lena
    et al.
    Bergbom, Ingegerd
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 3981. Wiklund, I
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. [external].
    Bengtsson, A
    Hjalmarson, Å
    Long-term follow-up of health related quality of life in patients with suspected acute myocardial infarction when the diagnosis was not confirmed1991Ingår i: Scandinavian Journal of Primary Health Care, ISSN 0281-3432, E-ISSN 1502-7724, Vol. 9, nr 1, s. 47-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study describes the outcome in terms of health-related quality of life (QL) five years after onset of symptoms in 397 patients with an initial suspicion of acute myocardial infarction (MI) but in whom the diagnosis was not confirmed. The patients were approached by means of a postal inquiry that comprised two questionnaires. The most pronounced impairment in health-related QL was expressed as decreased energy, whereas social life was the least affected area. The overall QL was very similar to that in patients who had a confirmed MI. Subsets of patients with impaired QL were those given the diagnosis of angina pectoris or possible infarction.

  • 3982. Wiklund, I
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. [external].
    Hjalmarson, Å
    Quality of life five years after myocardial infarction1989Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 10, nr 5, s. 464-472Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 539 patients 5 years after myocardial infarction (MI), quality of life and factors influencing life quality were studied. All patients originally participated in an early intervention trial with metoprolol. A cardiac follow-up questionnaire and the Nottingham Health Profile were answered by 82%. In the former, information about subjective symptoms, smoking, work and current medication was obtained; the latter described health-related quality of life in terms of energy, sleep, emotions, mobility, pain and social isolation. The rate of and the reasons for rehospitalization were registered in the patients' records. The MI patients reported a comparatively high quality of life. Compared with ‘normal’ population, a decrease was noted in energy, sleep and mobility, and in sex life, hobby-activity and holiday activity. A non-parametric multivariate analysis disclosed that dyspnoea, angina pectoris and anxiety were closely associated with decreased quality of life. In conclusion, 5 years after MI most patients seemed well-adjusted. Impaired quality of life was reported by patients suffering from angina pectoris, dyspnoea and emotional distress. No relationship was found between health-related quality of life and the beta blocker, metoprolol, which was the most frequently used drug.

  • 3983. Wiklund, I
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. [external].
    Hjalmarson, Å
    Quality of life in postmyocardial infarction patients in relation to drug therapy1989Ingår i: Scandinavian Journal of Primary Health Care, ISSN 0281-3432, E-ISSN 1502-7724, Vol. 7, nr 1, s. 13-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Quality of life (QL) was assessed in relation to drug therapy in 539 patients who were still alive five years after myocardial infarction (MI), and the interaction between drug therapy and QL was investigated. The patients originally participated in a double-blind trial that evaluated the effect of early administration of the beta blocker metoprolol. A cardiac follow-up questionnaire (CFQ) and the Nottingham Health Profile (NHP) were answered by 82%. In the CFQ, sel-fassessed cardiac symptoms, medication (diuretics, digitalis, antiarrhythmics, long-acting nitrates, beta blockers, psychoactive drugs), smoking habits, and work status were described. NHP described QL within the sections of mobility, energy, pain, sleep, emotional reactions, and social isolation. The independent relation between morbidity, drugs, and QL was analyzed multi variately. Apart from symptoms of angina pectoris and dyspnoea, anxiety resulted in impaired QL. A relation between diuretics and decreased QL was found, but no indications of adverse effects of the beta blocker metoprolol.

  • 3984. Wiklund, I
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. [external].
    Johansson, S
    Bengtsson, A
    Karlson, BW
    Persson, NG
    Subjective symptoms and wellbeing differ in women and men after myocardial infarction1993Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 14, nr 10, s. 1315-1319Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The frequency of subjective cardiac and psychological complaints among men and women a year after a confirmed diagnosis of myocardial infarction (MI) were compared. Among 660 survivors, 595 patients completed mailed questionnaires at home one year after the MI. There were 421 men, mean age 67.1±10.7 years, and 174 women, mean age 72.1±10.6 years. Controlling for the significantly higher mean age among the women, the latter more often had a previous history of angina pectoris, 54.6% (P≤0.05) versus 42.9%, and heart failure, 24.7% versus 13.5% (P≤0.01). Despite these facts, the women were significantly less often referred to CCU, 82.2% versus 91.7% (P≤0.05). One year after the MI, controlling for differences in age and co-morbidity, women reported significantly higher frequencies of psychological and psychosomatic complaints, including sleep disturbances. These differences may have clinical implications for diagnosis and treatment of women with coronary heart disease.

  • 3985. Wiklund, I
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Risenfors, M
    Hjalmarson, Å
    Koronar bypass-kirurgi: Effekt på livskvalitet och återgång i arbete1987Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 84, nr 43, s. 3509-3511Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3986. Wiklund, I
    et al.
    Karlson, BW
    Bengtsson, A
    Herlitz, Johan
    [external].
    Subjective symptoms and wellbeing one year after acute myocardial infarction in relation to age1993Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 14, nr 10, s. 1315-1319Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The frequency of subjective cardiac and psychological complaints among men and women a year after a confirmed diagnosis of myocardial infarction (MI) were compared. Among 660 survivors, 595 patients completed mailed questionnaires at home one year after the MI. There were 421 men, mean age 67.1±10.7 years, and 174 women, mean age 72.1±10.6 years. Controlling for the significantly higher mean age among the women, the latter more often had a previous history of angina pectoris, 54.6% (P≤0.05) versus 42.9%, and heart failure, 24.7% versus 13.5% (P≤0.01). Despite these facts, the women were significantly less often referred to CCU, 82.2% versus 91.7% (P≤0.05). One year after the MI, controlling for differences in age and co-morbidity, women reported significantly higher frequencies of psychological and psychosomatic complaints, including sleep disturbances. These differences may have clinical implications for diagnosis and treatment of women with coronary heart disease.

  • 3987. Wiklund, Urban
    et al.
    Karlsson, Marcus
    Berglin, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Eriksson, Siw
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Guo, Li
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Bäcklund, Tomas
    Sandsjö, Leif
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Rytm och formanalys av EKG från textila sensorer2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3988. Wiklund, Urban
    et al.
    Karlsson, Marcus
    Östlund, Nils
    Berglin, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Lindecrantz, Kaj
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Karlsson, Stefan
    Sandsjö, Leif
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Adaptive spatio-temporal filtering of disturbed ECGs: a multi-channel approach to heartbeat detection in smart clothing2007Ingår i: Medical and Biological Engineering and Computing, ISSN 0140-0118, E-ISSN 1741-0444, Vol. 45, nr 6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3989. Wikström, E
    et al.
    Dellve, Lotta
    [external].
    Arman, R
    Tengelin, E
    Chefers tidsanvändning och stress i sjukvården2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3990. Wikström, E
    et al.
    Tengelin, E
    Arman, R
    Dellve, Lotta
    [external].
    Regulating time commitments in healthcare organizations: managers’ boundary approaches at work and in life2011Ingår i: Journal of Health Organisation & Management, ISSN 1477-7266, E-ISSN 1758-7247, Vol. 25, nr 5, s. 578-599Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to explore managers' boundary setting in order to better understand their handling of time commitment to work activities, stress, and recovery during everyday work and at home. DESIGN/METHODOLOGY/APPROACH: The paper has qualitatively-driven, mixed method design including observational data, individual interviews, and focus group discussions. Data were analyzed according to Charmaz' view on constructivist grounded theory. FINDINGS: A first step in boundary setting was to recognize areas with conflicting expectations and inexhaustible needs. Second, strategies were formed through negotiating the handling of managerial time commitment, resulting in boundary-setting, but also boundary-dissolving, approaches. The continuous process of individual recognition and negotiation could work as a form of proactive coping, provided that it was acknowledged and questioned. RESEARCH LIMITATIONS/IMPLICATIONS: These findings suggest that recognition of perceived boundary challenges can affect stress and coping. It would therefore be interesting to more accurately assess stress, coping, and health status among managers by means of other methodologies (e.g. physiological assessments). PRACTICAL IMPLICATIONS: In regulating managers' work assignments, work-related stress and recovery, it seems important to: acknowledge boundary work as an ever-present dilemma requiring continuous negotiation; and encourage individuals and organizations to recognize conflicting perspectives inherent in the leadership assignment, in order to decrease harmful negotiations between them. Such awareness would benefit more sustainable management of healthcare practice. ORIGINALITY/VALUE: This paper highlights how managers can handle ever-present boundary dilemmas in the healthcare sector by regulating their time commitments in various ways.

  • 3991. Wikström, Ewa
    et al.
    Arman, Rebecka
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vad gör chefer med sin tid och hur kan tid och engagemang hanteras på2013Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. Tema Ledarskap, nr 6, s. 830-837Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En studie om chefers tidsanvändning har genomförts med syftet att undersöka hur man kan understödja mer hållbar tidsanvändning och hållbart engagemang. Chefer hade många korta aktiviteter och många möten men kommunicerade sällan med sin egen chef på tu man hand. Arbetet präglades av ständiga förhandlingar, prioriteringar och omprioriteringar. Om chefer inte har enskild tid för att kommunicera med sin överordnade får det konsekvenser avseende att kunna göra välavvägda och acceptabla prioriteringar och i förlängningen för legitimiteten i ledarskapet. Vården och dess chefer har mycket att vinna på att utveckla kommunikationen om vardagsarbetetes dilemman. Utifrån våra resultat har ett studiematerial utvecklats som syftar till att stödja chefer och ledningsgrupper i det vardagliga arbetet avseende hållbart ledarskap, chefskap och tidsanvändning

  • 3992. Williamsson, Anna
    et al.
    Eriksson, Andrea
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    The organization and work practice of change agents in health care organizations; effects on health care professionals’ engagement and participation in improvement work.2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3993.
    Williamsson, Anna
    et al.
    1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    Karltun, Anette
    Jönköping University.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. 1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    Visual management in hospitals during organizational developments - benefits and contributions for working conditions and efficacy2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Many hospitals choose to use certain tools related to lean, such as visual management (VM) during organizational development (OD) and daily processes. By using VM in the strategic planning process and depending on what is visualized in what stage of the planning process, different cognitive, social and emotional benefits may be gained. Research on VM in healthcare has so far concerned case studies of VM in surgical departments or during OD, and there is a lack of studies with rich empirical data. The aim of this paper was to explore VM use at hospital units undergoing OD; the main VM focus, and the benefits and perceived VM contributions concerning working conditions and efficacy.

    Material and Methods

    Photos of VM (120) at 16 units were taken during 2013-2015 and categorized by content analysis into VM focus and main content. A questionnaire concerning use of and perceived VM contributions in daily work (regarding; a) overview work, b) focus important information, c) detection of improvement opportunities) as well as working conditions, efficacy and quality of care was distributed to registered nurses and assistant nurses at five hospitals (21 units) at two occasions, 2013 (N=926) and 2014 (N=632). Comparative analysis’ within and between higher and lower use units were conducted.

    Results

    Content analysis of the photos showed three main VM foci; results, flow and improvements.  Five of the 21 units were considered to have higher VM and 16 units had lower. In comparative analysis, higher VM was associated with higher predictability and influence as well as with cognitive and social benefits of importance when participating in OD. Higher VM was also associated with higher degree of goal monitoring and evaluation, patient flow and efficacy in health care service.

    Conclusions

    Daily use of VM in hospitals undergoing OD had importance for employees’ working conditions as well as  perception of OD; overview of work, focus on results,  detection of improvement opportunities and outcomes in terms of patient flow and efficacy.

  • 3994. Williamsson, Anna
    et al.
    Karltun, Annette
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Visualizing improvements of care processes- a contribution to shared understanding and engagement, or cognitive strain?2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3995.
    Winbom, Karolina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Åström, Caroline
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Partners upplevelse av att vårda sin livskamrat som insjuknat i stroke: Ett förändrat liv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning bland vuxna människor. Stroke är ingen enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn på den symptombild som utvecklas. Symptomen yttrar sig oftast genom svaghet i armar och ben, förvirring, försämrad balans och talsvårigheter. Rehabiliteringen efter insjuknandet påbörjas redan efter första dygnet på sjukhus och fortsätter sedan i hemmet efter utskrivning. I hemmet är det vanligt att vårdtagarens make/maka eller sambo väljer att bli informell vårdgivare. För att lyckas hantera den nya rollen är det av stor vikt att han/hon får den information och förberedelse som krävs för att kunna vårda den insjuknade. I tidigare forskning upplevdes vårdandet stressigt och tidskrävande vilket delvis kunde bero på brist på information och förberedelse från hälso- och sjukvården. Syftet med arbetet är att beskriva upplevelsen av att vårda sin partner som insjuknat i stroke. Arbetet var en litteraturstudie där kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades enligt Axelssons (2008) modell. Resultatet består av tre huvudteman: En ny livssituation, Ett behov av stöd och En fysisk och känslomässig påverkan samt sju underteman. I artiklarna framkom det att partners upplevde en förändrad livssituation och att rollen som vårdgivare och partner var svår att hantera vilket påverkade relationen. Det ökade ansvaret som kom med vårdrollen krävde mycket energi och den egna tiden var svår att finna. Vänner och familj visade sig vara ett viktigt stöd där ny energi kunde hämtas. Stödet från hälso- och sjukvården uppskattades men upplevdes i de flesta fall otillräcklig. I diskussionen diskuteras sjuksköterskans pedagogiska ansvar och dess funktioner i mötet med närstående. Vidare i diskussionen beskrivs sjuksköterskans förmåga att förmedla trygghet och vilken betydelse det har för hälsan samt belyses behovet av anhörigstöd.

  • 3996.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Aktuella forskningfrågor inom ambulanssjukvård vid PreHospen: Lindra projektet2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3997.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att lära sig vårdande bedömning2015Ingår i: Reflektion i lärande och vård: en utmaning för sjuksköterskan / [ed] Mia Berglund, Margaretha Ekebergh, Lund: Studentlitteratur , 2015, s. 163-174Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att kunna utföra vårdande bedömningar är något som sjuksköterskor ständigt ställs inför oavsett inom vilket vårdområde de är verksamma. Alla vårdmöten med patienter är mer eller mindre oförberedda och det är därför viktigt att med öppenhet kunna möta patientens behov så att inte rutinmässiga och oreflekterade bedömningar av patientens tillstånd och situation görs. Utmaningen i varje vårdmöte är att med hjälp av reflexion och vårdvetenskaplig kunskap kunna göra en bedömning med patientperspektivet som utgångspunkt. Detta kapitel syftar till att ge förståelse för vad vårdande bedömning innebär, hur du kan lära den under utbildningen och vad som begränsar sådant lärande. Exempel på denna lärandeprocesse ges från studenter i ambulanssjuksköterskeutbildningen.

  • 3998. Wireklint Sundström, Birgitta
    Fear of childbirth2008Ingår i: / [ed] Nilsson, C, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3999.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Forskning i PreHospital akutsjukvård: varför och hur?2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 4000.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård.2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Historiskt sett har ambulanssjukvård till största del utförts av icke legitimerad personal1. Under 1960-talet påtalades behov av vårdutbildad ambulanspersonal för första gången men först år 1982 skrevs ambulanssjukvård in i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763). Under 1980- och 1990-talen gjordes betydande framsteg inom akutsjukvård och medicinsk behandling vilket ökade efterfrågan på en utbildning som kunde ge kunskaper både inom omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap (Suserud, 2005; Suserud & Svensson, 2009). År 1997 fastslog Socialstyrelsen att sjuksköterskors yrkesutövning inom ambulanssjukvård utgör ett specialområde och utarbetade därefter den första kompetensbeskrivningen för sjuksköterska inom ambulanssjukvård. Samma år färdigställdes en vidareutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård omfattande 40–45 poäng, som år 2001 övergick i Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård omfattande 60 högskolepoäng (hp). Det är en reglerad utbildning som ger yrkesexamen på avancerad nivå, samt en skyddad yrkesbeteckning. Utbildningen kan även, efter examensarbete på avancerad nivå (15 hp), leda till en magisterexamen i omvårdnad/vårdvetenskap. Den specialistutbildade ambulanssjuksköterskan behöver utveckla en handlingsberedskap inför oförutsedda och varierande uppdrag, ofta med bristfällig information, i skiftande vårdmiljöer och under omgivande förhållanden som ibland är ogynnsamma. Kompetensen omfattar vård av patienter med akuta vårdbehov. Det innebär både att snabbt bedöma och prioritera vårdåtgärder för patienter med livshotande tillstånd och vårda i situationer som traditionellt sett inte betraktas som akuta. Kompetensen inbegriper kunskap om sjuka och/eller skadade patienter i alla åldrar, med hälsoproblem, liksom barnafödande. Vårdarbetet präglas av ett etiskt förhållningssätt, vilket innebär att möta patienten som en unik individ med individuella behov och egna erfarenheter av akut sjukdom, skada och ohälsa. Att visa omsorg och respekt för patientens integritet och värdighet är alltid viktigt men speciellt viktigt i vårdsituationer på offentliga platser och i samband med flera skadade. Vårdmötet baseras på närhet och en strävan att försöka förstå vad som hänt samt hur en plötsligt inträffad förändring påverkar patientens och närståendes liv. Ett etiskt förhållningssätt förutsätter ett personligt ansvar och förmåga att kunna åsidosätta ett slentrianmässigt omhändertagande. Reflektion och handledning utgör viktiga redskap för att vidhålla ett medvetet förhållningssätt i mötet med patienter. Den specialistutbildade ambulanssjuksköterskan skall medverka till att patienten erhåller rätt vårdnivå2 via samverkan med specialistvård, primärvård och kommunal vård. Ambulanssjukvård utövas även i tvärprofessionella vård- och räddningsteam som samverkar för att i en trygg och säker miljö uppnå största möjliga patientnytta. Det inbegriper att den specialistutbildade ambulanssjuksköterskan har den kompetens som en personcentrerad, evidensbaserad, jämlik och tillgänglig ambulanssjukvård fordrar. 4 1 Det skulle dröja till år 2005 innan Socialstyrelsen föreskrev att minst en av vårdarna i en ambulans ska vara legitimerad sjuksköterska för att möjliggöra läkemedelsbehandling inom ambulanssjukvård. 2 Inledningsvis prioriteras patientens vårdbehov av larmcentralen, som även dirigerar ambulansen till patienten.

777879808182 3951 - 4000 av 4062
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf