Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
7677787980 3901 - 3950 av 3981
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 3901. Wiklund Gustin, Lena
    et al.
    Bergbom, Ingegerd
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 3902. Wiklund, I
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. [external].
    Bengtsson, A
    Hjalmarson, Å
    Long-term follow-up of health related quality of life in patients with suspected acute myocardial infarction when the diagnosis was not confirmed1991Ingår i: Scandinavian Journal of Primary Health Care, ISSN 0281-3432, E-ISSN 1502-7724, Vol. 9, nr 1, s. 47-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study describes the outcome in terms of health-related quality of life (QL) five years after onset of symptoms in 397 patients with an initial suspicion of acute myocardial infarction (MI) but in whom the diagnosis was not confirmed. The patients were approached by means of a postal inquiry that comprised two questionnaires. The most pronounced impairment in health-related QL was expressed as decreased energy, whereas social life was the least affected area. The overall QL was very similar to that in patients who had a confirmed MI. Subsets of patients with impaired QL were those given the diagnosis of angina pectoris or possible infarction.

  • 3903. Wiklund, I
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. [external].
    Hjalmarson, Å
    Quality of life five years after myocardial infarction1989Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 10, nr 5, s. 464-472Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 539 patients 5 years after myocardial infarction (MI), quality of life and factors influencing life quality were studied. All patients originally participated in an early intervention trial with metoprolol. A cardiac follow-up questionnaire and the Nottingham Health Profile were answered by 82%. In the former, information about subjective symptoms, smoking, work and current medication was obtained; the latter described health-related quality of life in terms of energy, sleep, emotions, mobility, pain and social isolation. The rate of and the reasons for rehospitalization were registered in the patients' records. The MI patients reported a comparatively high quality of life. Compared with ‘normal’ population, a decrease was noted in energy, sleep and mobility, and in sex life, hobby-activity and holiday activity. A non-parametric multivariate analysis disclosed that dyspnoea, angina pectoris and anxiety were closely associated with decreased quality of life. In conclusion, 5 years after MI most patients seemed well-adjusted. Impaired quality of life was reported by patients suffering from angina pectoris, dyspnoea and emotional distress. No relationship was found between health-related quality of life and the beta blocker, metoprolol, which was the most frequently used drug.

  • 3904. Wiklund, I
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. [external].
    Hjalmarson, Å
    Quality of life in postmyocardial infarction patients in relation to drug therapy1989Ingår i: Scandinavian Journal of Primary Health Care, ISSN 0281-3432, E-ISSN 1502-7724, Vol. 7, nr 1, s. 13-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Quality of life (QL) was assessed in relation to drug therapy in 539 patients who were still alive five years after myocardial infarction (MI), and the interaction between drug therapy and QL was investigated. The patients originally participated in a double-blind trial that evaluated the effect of early administration of the beta blocker metoprolol. A cardiac follow-up questionnaire (CFQ) and the Nottingham Health Profile (NHP) were answered by 82%. In the CFQ, sel-fassessed cardiac symptoms, medication (diuretics, digitalis, antiarrhythmics, long-acting nitrates, beta blockers, psychoactive drugs), smoking habits, and work status were described. NHP described QL within the sections of mobility, energy, pain, sleep, emotional reactions, and social isolation. The independent relation between morbidity, drugs, and QL was analyzed multi variately. Apart from symptoms of angina pectoris and dyspnoea, anxiety resulted in impaired QL. A relation between diuretics and decreased QL was found, but no indications of adverse effects of the beta blocker metoprolol.

  • 3905. Wiklund, I
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. [external].
    Johansson, S
    Bengtsson, A
    Karlson, BW
    Persson, NG
    Subjective symptoms and wellbeing differ in women and men after myocardial infarction1993Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 14, nr 10, s. 1315-1319Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The frequency of subjective cardiac and psychological complaints among men and women a year after a confirmed diagnosis of myocardial infarction (MI) were compared. Among 660 survivors, 595 patients completed mailed questionnaires at home one year after the MI. There were 421 men, mean age 67.1±10.7 years, and 174 women, mean age 72.1±10.6 years. Controlling for the significantly higher mean age among the women, the latter more often had a previous history of angina pectoris, 54.6% (P≤0.05) versus 42.9%, and heart failure, 24.7% versus 13.5% (P≤0.01). Despite these facts, the women were significantly less often referred to CCU, 82.2% versus 91.7% (P≤0.05). One year after the MI, controlling for differences in age and co-morbidity, women reported significantly higher frequencies of psychological and psychosomatic complaints, including sleep disturbances. These differences may have clinical implications for diagnosis and treatment of women with coronary heart disease.

  • 3906. Wiklund, I
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Risenfors, M
    Hjalmarson, Å
    Koronar bypass-kirurgi: Effekt på livskvalitet och återgång i arbete1987Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 84, nr 43, s. 3509-3511Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3907. Wiklund, I
    et al.
    Karlson, BW
    Bengtsson, A
    Herlitz, Johan
    [external].
    Subjective symptoms and wellbeing one year after acute myocardial infarction in relation to age1993Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 14, nr 10, s. 1315-1319Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The frequency of subjective cardiac and psychological complaints among men and women a year after a confirmed diagnosis of myocardial infarction (MI) were compared. Among 660 survivors, 595 patients completed mailed questionnaires at home one year after the MI. There were 421 men, mean age 67.1±10.7 years, and 174 women, mean age 72.1±10.6 years. Controlling for the significantly higher mean age among the women, the latter more often had a previous history of angina pectoris, 54.6% (P≤0.05) versus 42.9%, and heart failure, 24.7% versus 13.5% (P≤0.01). Despite these facts, the women were significantly less often referred to CCU, 82.2% versus 91.7% (P≤0.05). One year after the MI, controlling for differences in age and co-morbidity, women reported significantly higher frequencies of psychological and psychosomatic complaints, including sleep disturbances. These differences may have clinical implications for diagnosis and treatment of women with coronary heart disease.

  • 3908. Wiklund, Urban
    et al.
    Karlsson, Marcus
    Berglin, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Eriksson, Siw
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Guo, Li
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Bäcklund, Tomas
    Sandsjö, Leif
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Rytm och formanalys av EKG från textila sensorer2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3909. Wiklund, Urban
    et al.
    Karlsson, Marcus
    Östlund, Nils
    Berglin, Lena
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Lindecrantz, Kaj
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Karlsson, Stefan
    Sandsjö, Leif
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Adaptive spatio-temporal filtering of disturbed ECGs: a multi-channel approach to heartbeat detection in smart clothing2007Ingår i: Medical and Biological Engineering and Computing, ISSN 0140-0118, E-ISSN 1741-0444, Vol. 45, nr 6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3910. Wikström, E
    et al.
    Dellve, Lotta
    [external].
    Arman, R
    Tengelin, E
    Chefers tidsanvändning och stress i sjukvården2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3911. Wikström, E
    et al.
    Tengelin, E
    Arman, R
    Dellve, Lotta
    [external].
    Regulating time commitments in healthcare organizations: managers’ boundary approaches at work and in life2011Ingår i: Journal of Health Organisation & Management, ISSN 1477-7266, E-ISSN 1758-7247, Vol. 25, nr 5, s. 578-599Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to explore managers' boundary setting in order to better understand their handling of time commitment to work activities, stress, and recovery during everyday work and at home. DESIGN/METHODOLOGY/APPROACH: The paper has qualitatively-driven, mixed method design including observational data, individual interviews, and focus group discussions. Data were analyzed according to Charmaz' view on constructivist grounded theory. FINDINGS: A first step in boundary setting was to recognize areas with conflicting expectations and inexhaustible needs. Second, strategies were formed through negotiating the handling of managerial time commitment, resulting in boundary-setting, but also boundary-dissolving, approaches. The continuous process of individual recognition and negotiation could work as a form of proactive coping, provided that it was acknowledged and questioned. RESEARCH LIMITATIONS/IMPLICATIONS: These findings suggest that recognition of perceived boundary challenges can affect stress and coping. It would therefore be interesting to more accurately assess stress, coping, and health status among managers by means of other methodologies (e.g. physiological assessments). PRACTICAL IMPLICATIONS: In regulating managers' work assignments, work-related stress and recovery, it seems important to: acknowledge boundary work as an ever-present dilemma requiring continuous negotiation; and encourage individuals and organizations to recognize conflicting perspectives inherent in the leadership assignment, in order to decrease harmful negotiations between them. Such awareness would benefit more sustainable management of healthcare practice. ORIGINALITY/VALUE: This paper highlights how managers can handle ever-present boundary dilemmas in the healthcare sector by regulating their time commitments in various ways.

  • 3912. Wikström, Ewa
    et al.
    Arman, Rebecka
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vad gör chefer med sin tid och hur kan tid och engagemang hanteras på2013Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. Tema Ledarskap, nr 6, s. 830-837Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En studie om chefers tidsanvändning har genomförts med syftet att undersöka hur man kan understödja mer hållbar tidsanvändning och hållbart engagemang. Chefer hade många korta aktiviteter och många möten men kommunicerade sällan med sin egen chef på tu man hand. Arbetet präglades av ständiga förhandlingar, prioriteringar och omprioriteringar. Om chefer inte har enskild tid för att kommunicera med sin överordnade får det konsekvenser avseende att kunna göra välavvägda och acceptabla prioriteringar och i förlängningen för legitimiteten i ledarskapet. Vården och dess chefer har mycket att vinna på att utveckla kommunikationen om vardagsarbetetes dilemman. Utifrån våra resultat har ett studiematerial utvecklats som syftar till att stödja chefer och ledningsgrupper i det vardagliga arbetet avseende hållbart ledarskap, chefskap och tidsanvändning

  • 3913. Williamsson, Anna
    et al.
    Eriksson, Andrea
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    The organization and work practice of change agents in health care organizations; effects on health care professionals’ engagement and participation in improvement work.2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3914.
    Williamsson, Anna
    et al.
    1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    Karltun, Anette
    Jönköping University.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. 1KTH – Royal Institute of Technology, School of Technology and Health, Stockholm, Sweden.
    Visual management in hospitals during organizational developments - benefits and contributions for working conditions and efficacy2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    Many hospitals choose to use certain tools related to lean, such as visual management (VM) during organizational development (OD) and daily processes. By using VM in the strategic planning process and depending on what is visualized in what stage of the planning process, different cognitive, social and emotional benefits may be gained. Research on VM in healthcare has so far concerned case studies of VM in surgical departments or during OD, and there is a lack of studies with rich empirical data. The aim of this paper was to explore VM use at hospital units undergoing OD; the main VM focus, and the benefits and perceived VM contributions concerning working conditions and efficacy.

    Material and Methods

    Photos of VM (120) at 16 units were taken during 2013-2015 and categorized by content analysis into VM focus and main content. A questionnaire concerning use of and perceived VM contributions in daily work (regarding; a) overview work, b) focus important information, c) detection of improvement opportunities) as well as working conditions, efficacy and quality of care was distributed to registered nurses and assistant nurses at five hospitals (21 units) at two occasions, 2013 (N=926) and 2014 (N=632). Comparative analysis’ within and between higher and lower use units were conducted.

    Results

    Content analysis of the photos showed three main VM foci; results, flow and improvements.  Five of the 21 units were considered to have higher VM and 16 units had lower. In comparative analysis, higher VM was associated with higher predictability and influence as well as with cognitive and social benefits of importance when participating in OD. Higher VM was also associated with higher degree of goal monitoring and evaluation, patient flow and efficacy in health care service.

    Conclusions

    Daily use of VM in hospitals undergoing OD had importance for employees’ working conditions as well as  perception of OD; overview of work, focus on results,  detection of improvement opportunities and outcomes in terms of patient flow and efficacy.

  • 3915. Williamsson, Anna
    et al.
    Karltun, Annette
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Visualizing improvements of care processes- a contribution to shared understanding and engagement, or cognitive strain?2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3916.
    Winbom, Karolina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Åström, Caroline
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Partners upplevelse av att vårda sin livskamrat som insjuknat i stroke: Ett förändrat liv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning bland vuxna människor. Stroke är ingen enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn på den symptombild som utvecklas. Symptomen yttrar sig oftast genom svaghet i armar och ben, förvirring, försämrad balans och talsvårigheter. Rehabiliteringen efter insjuknandet påbörjas redan efter första dygnet på sjukhus och fortsätter sedan i hemmet efter utskrivning. I hemmet är det vanligt att vårdtagarens make/maka eller sambo väljer att bli informell vårdgivare. För att lyckas hantera den nya rollen är det av stor vikt att han/hon får den information och förberedelse som krävs för att kunna vårda den insjuknade. I tidigare forskning upplevdes vårdandet stressigt och tidskrävande vilket delvis kunde bero på brist på information och förberedelse från hälso- och sjukvården. Syftet med arbetet är att beskriva upplevelsen av att vårda sin partner som insjuknat i stroke. Arbetet var en litteraturstudie där kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades enligt Axelssons (2008) modell. Resultatet består av tre huvudteman: En ny livssituation, Ett behov av stöd och En fysisk och känslomässig påverkan samt sju underteman. I artiklarna framkom det att partners upplevde en förändrad livssituation och att rollen som vårdgivare och partner var svår att hantera vilket påverkade relationen. Det ökade ansvaret som kom med vårdrollen krävde mycket energi och den egna tiden var svår att finna. Vänner och familj visade sig vara ett viktigt stöd där ny energi kunde hämtas. Stödet från hälso- och sjukvården uppskattades men upplevdes i de flesta fall otillräcklig. I diskussionen diskuteras sjuksköterskans pedagogiska ansvar och dess funktioner i mötet med närstående. Vidare i diskussionen beskrivs sjuksköterskans förmåga att förmedla trygghet och vilken betydelse det har för hälsan samt belyses behovet av anhörigstöd.

  • 3917.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Aktuella forskningfrågor inom ambulanssjukvård vid PreHospen: Lindra projektet2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3918.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att lära sig vårdande bedömning2015Ingår i: Reflektion i lärande och vård: en utmaning för sjuksköterskan / [ed] Mia Berglund, Margaretha Ekebergh, Lund: Studentlitteratur , 2015, s. 163-174Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att kunna utföra vårdande bedömningar är något som sjuksköterskor ständigt ställs inför oavsett inom vilket vårdområde de är verksamma. Alla vårdmöten med patienter är mer eller mindre oförberedda och det är därför viktigt att med öppenhet kunna möta patientens behov så att inte rutinmässiga och oreflekterade bedömningar av patientens tillstånd och situation görs. Utmaningen i varje vårdmöte är att med hjälp av reflexion och vårdvetenskaplig kunskap kunna göra en bedömning med patientperspektivet som utgångspunkt. Detta kapitel syftar till att ge förståelse för vad vårdande bedömning innebär, hur du kan lära den under utbildningen och vad som begränsar sådant lärande. Exempel på denna lärandeprocesse ges från studenter i ambulanssjuksköterskeutbildningen.

  • 3919. Wireklint Sundström, Birgitta
    Fear of childbirth2008Ingår i: / [ed] Nilsson, C, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3920.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Forskning i PreHospital akutsjukvård: varför och hur?2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3921.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård.2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Historiskt sett har ambulanssjukvård till största del utförts av icke legitimerad personal1. Under 1960-talet påtalades behov av vårdutbildad ambulanspersonal för första gången men först år 1982 skrevs ambulanssjukvård in i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763). Under 1980- och 1990-talen gjordes betydande framsteg inom akutsjukvård och medicinsk behandling vilket ökade efterfrågan på en utbildning som kunde ge kunskaper både inom omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap (Suserud, 2005; Suserud & Svensson, 2009). År 1997 fastslog Socialstyrelsen att sjuksköterskors yrkesutövning inom ambulanssjukvård utgör ett specialområde och utarbetade därefter den första kompetensbeskrivningen för sjuksköterska inom ambulanssjukvård. Samma år färdigställdes en vidareutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård omfattande 40–45 poäng, som år 2001 övergick i Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård omfattande 60 högskolepoäng (hp). Det är en reglerad utbildning som ger yrkesexamen på avancerad nivå, samt en skyddad yrkesbeteckning. Utbildningen kan även, efter examensarbete på avancerad nivå (15 hp), leda till en magisterexamen i omvårdnad/vårdvetenskap. Den specialistutbildade ambulanssjuksköterskan behöver utveckla en handlingsberedskap inför oförutsedda och varierande uppdrag, ofta med bristfällig information, i skiftande vårdmiljöer och under omgivande förhållanden som ibland är ogynnsamma. Kompetensen omfattar vård av patienter med akuta vårdbehov. Det innebär både att snabbt bedöma och prioritera vårdåtgärder för patienter med livshotande tillstånd och vårda i situationer som traditionellt sett inte betraktas som akuta. Kompetensen inbegriper kunskap om sjuka och/eller skadade patienter i alla åldrar, med hälsoproblem, liksom barnafödande. Vårdarbetet präglas av ett etiskt förhållningssätt, vilket innebär att möta patienten som en unik individ med individuella behov och egna erfarenheter av akut sjukdom, skada och ohälsa. Att visa omsorg och respekt för patientens integritet och värdighet är alltid viktigt men speciellt viktigt i vårdsituationer på offentliga platser och i samband med flera skadade. Vårdmötet baseras på närhet och en strävan att försöka förstå vad som hänt samt hur en plötsligt inträffad förändring påverkar patientens och närståendes liv. Ett etiskt förhållningssätt förutsätter ett personligt ansvar och förmåga att kunna åsidosätta ett slentrianmässigt omhändertagande. Reflektion och handledning utgör viktiga redskap för att vidhålla ett medvetet förhållningssätt i mötet med patienter. Den specialistutbildade ambulanssjuksköterskan skall medverka till att patienten erhåller rätt vårdnivå2 via samverkan med specialistvård, primärvård och kommunal vård. Ambulanssjukvård utövas även i tvärprofessionella vård- och räddningsteam som samverkar för att i en trygg och säker miljö uppnå största möjliga patientnytta. Det inbegriper att den specialistutbildade ambulanssjuksköterskan har den kompetens som en personcentrerad, evidensbaserad, jämlik och tillgänglig ambulanssjukvård fordrar. 4 1 Det skulle dröja till år 2005 innan Socialstyrelsen föreskrev att minst en av vårdarna i en ambulans ska vara legitimerad sjuksköterska för att möjliggöra läkemedelsbehandling inom ambulanssjukvård. 2 Inledningsvis prioriteras patientens vårdbehov av larmcentralen, som även dirigerar ambulansen till patienten.

  • 3922.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kunskapscentrum PreHospen: att vidareutveckla akutsjukvård utanför sjukhus i professionssamverkan2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3923.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lindra ska lätta trycket i ambulansen2008Ingår i: Forskning: tidning för studenten, forskare, företag, inom teknik och naturvetenskap, ISSN 1654-8876, Vol. 3, s. 46-47Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3924.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    PreHospen Conference 2016: Where all care begins2016Proceedings (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 3925.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Johansson Sundler, Annelie (Redaktör)
    Roxberg, Åsa (Redaktör)
    Vårdvetenskap + medicin är sant?2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3926.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Brink, Peter
    NU-Hospital Organisation.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hansson, Per-Olof
    University of Gothenburg.
    The early chain of care and risk of death in acute stroke in relation to the priority given at the dispatch centre: A multicentre observational study2017Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, Vol. 16, nr 7, s. 623-631Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:The early chain of care is critical for stroke patients. The most important part is the so-called 'system delay' i.e. the delay time from call to the emergency medical services until a diagnosis is established (computer tomography).Aim:The purpose of this study was to relate the initial priority level given by the dispatch centre to the early chain of care in acute stroke and to short-term and long-term mortality.Methods:All patients hospitalised with the first and the final diagnosis of acute stroke, 15 December 2010?15 April 2011, were recruited across nine hospitals, each hospital with a stroke care unit.Results:In all, 897 stroke patients were included. Priority at the dispatch centre: 54% received highest priority 1, 41% priority 2 and 5% priority 3. Median system delay from call to emergency medical services until diagnosis by computer tomography was 2 h and 52 min, 4 h and 49 min and 6 h and 33 min respectively in the three priority groups (p<0.0001). There was a similarly strong association between priority level at the dispatch centre and system delay to arrival in a hospital ward, suspicion of stroke by the emergency medical services nurse as well as the physician on hospital admission and the proportion of patients given thrombolysis. Mortality during the subsequent 30 days was 22% among patients with priority 1 and 14% among patients with priority 2.Conclusion:Patients given a lower priority level at the dispatch centre had the longest system delay. Although many of these patients died, the risk of death was highest among those given the highest priority.

  • 3927.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Annetorp, M.
    Sjöstrand, F.
    Vicente, V.
    Optimal vårdnivå för multisjuka äldre2016Ingår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] B-O. Suserud & L. Lundberg, Stockholm: Liber, 2016, 2, s. 263-277Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3928.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Aronsson, K.
    Larsson, G.
    Patienter med misstänkt höftfraktur: Vårdvetenskaplig analys2016Ingår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] B-O. Suserud & L. Lundberg, Stockholm: Liber, 2016, 2, s. 410-469Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3929.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindström, Veronica
    Karolinska Institutet.
    Vicente, Veronica
    Karolinska Institutet.
    Caring science research in the ambulance services: an integrative systematic review.2018Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The ambulance services are associated with emergency medicine, traumatology and disaster medicine, which is also reflected in previous research. Caring science research is limited and, since no systematic reviews have yet been produced, its focus is unclear. This makes it difficult for researchers to identify current knowledge gaps and clinicians to implement research findings.

    AIM: This integrative systematic review aims to describe caring science research content and scope in the ambulance services.

    DATA SOURCES: Databases included were MEDLINE (PubMed), CINAHL, Web of Science, ProQDiss, LibrisDiss and The Cochrane Library. The electronic search strategy was carried out between March and April 2015. The review was conducted in line with the standards of the PRISMA statement, registration number: PROSPERO 2016:CRD42016034156.

    REVIEW METHODS: The review process involved problem identification, literature search, data evaluation, data analysis and reporting. Thematic data analysis was undertaken using a five-stage method. Studies included were evaluated with methodological and/or theoretical rigour on a 3-level scale, and data relevance was evaluated on a 2-level scale.

    RESULTS: After the screening process, a total of 78 studies were included. The majority of these were conducted in Sweden (n = 42), fourteen in the United States and eleven in the United Kingdom. The number of study participants varied, from a case study with one participant to a survey with 2420 participants, and 28 (36%) of the studies were directly related to patients. The findings were identified under the themes: Caregiving in unpredictable situations; Independent and shared decision-making; Public environment and patient safety; Life-changing situations; and Ethics and values.

    CONCLUSION: Caring science research with an explicit patient perspective is limited. Areas of particular interest for future research are the impact of unpredictable encounters on openness and sensitivity in the professional-patient relation, with special focus on value conflicts in emergency situations.

  • 3930.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, Thomas
    Winge, Karin
    Lundberg, Camilla
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Anxiolytics in patients suffering a suspected acute coronary syndrome: Multi-centre randomised controlled trial in Emergency Medical Service2013Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 168, nr 4, s. 3580-3587Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The prehospital treatment of pain and discomfort among patients who suffer from acute coronary syndrome (ACS) needs a treatment strategy which combines relief of pain with relief of anxiety. Aim: The aim of the present study was to evaluate the impact on pain and anxiety of the combination of an anxiolytic and an analgesic as compared with an analgesic alone in the prehospital setting of suspected ACS. Methods: A multi-centre randomised controlled trial compared the combination of Midazolam (Mi) + Morphine (Mo) and Mo alone. All measures took part: Prior to randomisation, 15 min thereafter and on admission to a hospital. Inclusion criteria were: 1) pain raising suspicion of ACS and 2) pain score ≥4. Primary endpoint: Pain score after 15 min. Results: In all, 890 patients were randomised to Mi + Mo and 873 to Mo alone. Pain was reduced from a median of 6 to 4 and finally to 3 in both groups. The mean dose of Mo was 5.3 mg in Mi + Mo and 6.0 mg in Mo alone (p b 0.0001). Anxiety was reported in 66% in Mi + Mo and in 64% in Mo alone at randomisation (NS); 15 min thereafter in 31% and 39% (p = 0.002) and finally in 12% and 26% respectively (p b 0.0001). On admission to a hospital nausea or vomiting was reported in 9% in Mi + Mo and in 13% in Mo alone (p = 0.003). Drowsiness differed; 15% and 14% were drowsy in Mi + Mo versus 2% and 3% in Mo alone respectively (p b 0.001). Conclusion: Despite the fact that the combination of anxiolytics and analgesics as compared with analgesics alone reduced anxiety and the requirement of Morphine in the prehospital setting of acute coronary syndrome, this strategy did not reduce patients' estimation of pain (primary endpoint). More effective pain relief among these patients is warranted.

  • 3931.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Dahlberg, Karin
    Being Prepared for the Unprepared: A Phenomenology Field Study of Swedish Prehospital Care2012Ingår i: Journal of Emergency Nursing, ISSN 0099-1767, E-ISSN 1527-2966, ISSN 0099-1767, Vol. 38, nr 6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: This paper presents a study of prehospital care with particular focus on how ambulance personnel prepare themselves for their everyday assignments. Methods: The caring science field study took a phenomenological approach, where data were analyzed for meaning. Two specialist ambulance nurses, three registered nurses, and six paramedics participated. Results: The previously known discrepancy between in-hospital care and prehospital care was further interpreted in this study. The pre-information from an emergency medical dispatch (EMD) center provides ambulance personnel with basic expectations as to what they will have to take care of. At the same time that they maintain their certainty and control, our major findings indicate that prehospital care in emergency medical service requires the personnel to be prepared for an open and flexible encounter with the patient; to be prepared for the unprepared, i.e., to be open and to avoid being governed by predetermined statements. Discussion: Our findings suggest that the outcomes of good prehospital care affect patient security. The seemingly time-consuming dialogue with the patient facilitates understanding and decision-making regarding the patient's medical needs, and it is comforting to the patient. The ambulance personnel need to be well prepared for this task and fully understand that the situation might differ considerably from the information provided by the EMD centers. All objective information is of great value in this care context, but ultimately it is the patient who provides reliable information about her/his own situation.

  • 3932.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Dahlberg, Karin
    Caring assessment in the Swedish ambulance services relieves suffering and enables safe decisions2011Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 19, nr 3, s. 113-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study has a health care science approach and explores pre-hospital emergency care with emphasis on assessment. Health care science is focused on the patient with the general aim to describe care that strengthens and supports health. Assessment in the ambulance services has not been explored earlier from this perspective, despite the emphasis on ‘coming close’ to the acute suffering patient. The aim of the study is to describe and analyse assessment in caring situations. Data was collected by participant observations. The major findings point out the importance of professional carers’ recognition of the patient’s lifeworld as an essential part of assessment. The carers’ openness to the situation and to the patient’s suffering and needs vary from being of minor interest to complete focus of the assessment. It seems that assessments that focus solely on a patient’s medical condition can be an obstacle to a full understanding of the individual, and thereby the illness per se. A caring assessment based on an encounter and a dialogue between patient and carer, characterised by inviting the patient to participate, adds further dimensions to the objective data. Therefore, the inclusion of the patient perspective relieves suffering and enables more safe decisions.

  • 3933.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    How caring assessment is learnt: reflective writing on the examination of Specialist Ambulance Nurses in Sweden2013Ingår i: Reflective Practice, ISSN 1462-3943, E-ISSN 1470-1103, Vol. 14, nr 2, s. 271-287Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents a research study that aims to describe and analyse how caring assessment is learnt in the Specialist Nursing, Prehospital Care Programme for educating specialist ambulance nurses. The study is based on a contextual and didactic model for learning. The focus was on the final course, Prehospital Emergency Care, with clinical studies and clinical practice amounting to 15 credits, plus one of two theoretical examinations. We are testing the model to explore what characterises the students’ learning when the model is applied. The informants were 37 students (registered nurses). Written data from all 37 examinations were analysed by means of the phenomenological Reflective lifeworld research approach. The results stress the significance of a didactic model constructed according to the specific circumstances prevailing in the learning context. With the help of the model an attitude of reflective awareness is adopted, showing that knowledge in caring science and medical science are equally valuable and, are applied simultaneously. Furthermore, the model generates knowledge that underlines the significance of the encounter with the patient in the care-giving context of the prehospital environment, in order for the student to be able to develop understanding and to learn caring assessment in prehospital emergency care. Thus the result reveals that it is the encounter with the patient that is most effective for the student’s learning process. Keywords: didactic model; reflections; reflective awareness; specialist ambulance nurses; nursing training

  • 3934.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hansson, Per Olof
    Brink, Peter
    Comparison of the university hospital and county hospitals in western Sweden to identify potential weak links in the early chain of care for acute stroke: Results of an observational studyManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Objective: To identify weak links in the early chain of care for acute stroke.

    Setting: Nine emergency hospitals in western Sweden, each with a stroke unit, and the emergency medical services (EMS).

    Participants: All patients hospitalised with a first and a final diagnosis of stroke − between December 15, 2010 and April 15, 2011. The university hospital in the city of Gothenburg was compared with six county hospitals.

    Primary and secondary measures: (1) The system delay, i.e. median delay time from call to the EMS until diagnosis was designated as the primary endpoint. Secondary endpoints were: (2) the system delay time from call to the EMS until arrival in a hospital ward, (3) the use of the EMS, (4) priority at the dispatch centre and (5) suspicion of stroke by the EMS nurse.

    Results: In all, 1,376 acute patients with stroke (median age 79 years; 49% women) were included. The median system delay from call to the EMS until (1) diagnosis (CT scan) and (2) arrival in a hospital ward was 3 hours and 52 minutes and 4 hours and 22 minutes respectively. The system delay (1) was significantly shorter in the county hospitals. (3) The study showed that 76% used the EMS (Gothenburg 71%; the county 79%) (p <0.0001). (4) Priority 1 was given at the dispatch centre in 54% of cases. (5) Stroke was suspected  in 65%. A prenotification was sent in 32% (Gothenburg 52%; the county 20%) (p <0.0001).

    Conclusion: System delay is still long and only a small fraction of patients received thrombolysis. Three of four used the EMS (more frequent in the county). They were given highest priority at the dispatch centre in half of the cases. Stroke was suspected in two thirds of the cases, but a prenotification was seldom sent to the hospital.

  • 3935.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmberg, Mats
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Pre-hospital care for patients suffering from suspected acute coronary syndrome - educational intervention for pain and anxiety relief2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Pre-hospital care for patients from suffering acute coronary syndrome (ACS) has been shown to be a challenge. Associated symptoms appear together with typical ones. The symptoms have been reported to be more intense in the pre-hospital setting than after hospital admission. Special education could benefit for ambulance nurses (AN).

     

    Purpose: A. To describe the prevalence of dyspnea and nausea or vomiting and their associa­ tion with outcome. B.To explore the possible connection between the patients' estimated inten­ sity of pain before arrival to the hospital and clinical findings. C. To evaluate the possible effect of education in cardiovascular nursing on pain intensity in patients suffering from suspected ACS.

     

    Methods:  A randomised controlled trail: an educational and a medical intervention. There is also a retrospective design. In the trial: The inclusion criteria were symptoms of pain 4 on the coloured analogue scale raising suspicion of ACS. In total 1,603 patients participated. The edu­ cational intervention was a course including care assessment and treatment as well as clinical cardiology. The medical intervention was Midazolam.

     

    Results: A. One in three patients has symptoms of dyspnea and the same number of patients has symptoms of nausea or vomiting, which increases the suspicion of ACS. B. More intensive pain was associated with: 1) lower age and a higher prevalence of previous smoking; 2) more complications before hospital admission in terms of hypotension and  AV-block-  bradycardia which required treatment and 3) a higher incidence of heart failure, anxiety, and pain after hos­ pital admission that required treatment. C. On admission to hospital, the pain score was signifi­ cantly lower for patients treated by an AN with special education compared with those treated by an AN without such education. The AN with special education used higher doses of mor­ phine to treat patients.

     

    Conclusion: An assessment and treatment strategy that combines all symptoms, both the typical symptoms and the associated ones, is needed. The estimated in­ tensity of pain can predict outcomes. The possible effect of special education for ANs is shown but needs to be confirmed in further trials.

  • 3936.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmberg, Mats
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Thomas
    Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
    Possible effects of a course in cardiovascular nursing on prehospital care of patients experiencing suspected acute coronary syndrome: a cluster randomised controlled trial2016Ingår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 15, nr 52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Current research suggests that nurses can influence the outcome for patients with acute coronary syndrome (ACS). The aim of this study has been to evaluate whether a course in cardiovascular nursing (CVN) can improve ambulance nurses’ (ANs’) prehospital care of patients experiencing suspected ACS, related to pain intensity.

    Methods

    This is a cluster randomised controlled trial that was conducted in the ambulance services. Patients were allocated to one of two groups: in the first group, patients were treated by ANs who had attended the CVN course and in the second group patients were treated by ANs without this qualification. Inclusion criteria were: 1/pain raising suspicion of ACS, and 2/pain score ≥4 on a visual analogue scale (VAS). The primary outcome was the estimated intensity of pain or discomfort according to VAS 15 min after randomisation. Secondary outcomes were estimated intensity of pain or discomfort on admission to hospital and further requirement of pain treatment, as well as symptoms such as paleness and/or cold sweat; nausea and/or vomiting; anxiety, dyspnea, degree of alertness, respiratory depression and aggressiveness. A further secondary outcome measured was survival to 30 days. Lastly, a final diagnosis was made. A total of 38 ANs attended the CVN course. There were 1,747 patients who fulfilled the inclusion criteria.

    Results

    The pain score did not differ significantly between the two groups fifteen minutes after randomisation (median value of VAS was 4.0 in both groups). On admission to hospital the pain score was significantly lower for patients treated by an AN who had attended the CVN course (n = 332) compared with those treated by an AN who had not attended the course (n = 1,415) (median 2.5 and 3.0 respectively, p = 0.001). The ANs who had attended the course used higher doses of morphine.

    Conclusions

    An educational intervention with a CVN course did not relate significantly to more efficient pain relief in suspected ACS during the first 15 min. However, this intervention was associated with more effective pain relief later on in the prehospital setting. Thus, a CVN course for ANs appears to be associated with reduced pain intensity among patients experiencing suspected ACS. This result needs however to be confirmed in further trials.

    Trial registration

    The ClinicalTrials.gov Protocol Registration System (registration number NCT00792181).

  • 3937.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jylli, Leena
    Winge, Karin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Svensson, Leif (Redaktör)
    Barn och smärta2009Ingår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] Björn-Ove Suserud, Leif Svensson, Stockholm: Liber , 2009, s. 452-459Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3938.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sjöstrand, Fredrik
    Vicente, Veronica
    Svensson, Leif (Redaktör)
    Optimal vårdnivå vid icke-akuta tillstånd2009Ingår i: Prehospital akutsjukvård, Stockholm: Liber , 2009, s. 199-212Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3939.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vicente, Veronica
    Den äldre personens delaktighet i vårdval vid akut behov av vård: Ett exempel från ambulanssjukvård. Webbdelen.2013Ingår i: Omvårdnad på avancerad nivå. Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Webbdelen. / [ed] Anna-Karin Edberg, Anna Ehrenberg, Febe Friberg, Lars Wallin, Helle Wijk, Joakim Öhlén, Studentlitteratur , 2013Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ambulanssjuksköterskor ansvarar för avancerad omvårdnad av äldre personer. Centralt i omvårdnaden är att bedöma vårdbehov och på plats besluta om optimal vårdnivå. Betydelsen understryks av att det ibland kan krävas snabba beslut som avgör vad som är det optimala vårdvalet för den unika patienten. Bedömning utgår från att lyssna på patientens berättelse ibland även på anhörigas, och ta ställning till olika tecken på sjukdom och ohälsa hos patienten. Äldre personer uppskattar att bli delaktiga i sin vård och få möjligheten till att göra vårdval. Att bli erbjuden ett direktspår till närakutmottagning eller geriatrisk vårdavdelning har visat sig vara en positiv invit till delaktighet. Tidigare vårderfarenheter från akutsjukvård har varit av traditionell vård på akutmottagning utan att kunna välja andra alternativ. Minnen av’icke vård’ på en akutmottagning lever kvar, vilket bör betraktas som ett vårdlidande. Således är det betydelsefullt att patienten bjuds in till ett vårdande möte och får känna tilliten till ambulanssjusköterskans kompetens, vilket kan bli avgörande för hur patienten kommer att känna fortsatt förtroende för vården. Då förutsätts det en mellanmänsklig relation med en ambulanssjuksköterska som upplevs vara närvarande och engagerad. En sådan mellanmänsklig relation kan ge den äldre personen djupa intryck.

  • 3940.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Öberg, M.
    Jylli, L.
    Nilsson, R.S.
    Barn och smärta: frakturmisstanke vid fallolycka2016Ingår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] B-O. Suserud & L. Lundberg, Stockholm: Liber, 2016, 2, s. 526-533Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3941.
    Wireklint-Sundström, B
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Petersson, E
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sjöholm, M
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Gelang, C
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Axelsson, C
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    A pathway care model allowing low-risk patients to gain direct admissionto a hospital medical ward a pilot study on ambulance nurses and Emergency Department phycisians2014Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241, Vol. 22, nr 1, s. 72-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A pathway care model allowing low-risk patients to gain rapid admission to a hospital medical ward¿¿¿a pilot study on ambulance nurses and Emergency Department physicians.BackgroundPatients with non-urgent medical symptoms who nonetheless require inpatient hospital treatment often have to wait for an unacceptably long time at the Emergency Department (ED). The purpose of this study is to evaluate the feasibility and effect on length of delay of a pathway care model for low-risk patients who have undergone prehospital assessment by an ambulance nurse and ED assessment by a physician within 10 minutes of arrival at the ED.MethodsThe pilot study comparing two low-risk groups took place in western Sweden from October 2011 until January 2012. The pathway model for low-risk patients was used prospectively in the rapid admission group (N¿=¿51), who were admitted rapidly after being assessed by the nurse on scene and then assessed by the ED physician on ED admission. A retrospectively assembled control group (N¿=¿51) received traditional care at the ED. All p-values are age-adjusted.ResultsPatients in the rapid admission group were older (mean age 80 years old) than patients in the control group (mean age 73 years old) (p¿=¿0.02). The median delay from arrival at the patient¿s side until arrival in a hospital medical ward was 57 minutes for the rapid admission group versus 4 hours 13 minutes for the control group (p¿<¿0.0001). However, the median delay time from the ambulance¿s arrival at the patient¿s side until the nurse was free for a new assignment was 77 minutes for the rapid admission group versus 49 minutes for the control group (p¿<¿0.0001). The 30-day mortality rate was 20% for the rapid admission group and only 4% for the control group (p¿=¿0.16).ConclusionThe pathway care model for low-risk patients gaining rapid admission to a hospital medical ward shortened length of delay from the first assessment until arrival at the ward. However, the result was achieved at the cost of an increased workload for the ambulance nurse. Furthermore patients who were rapidly admitted to a hospital ward had a high age level and a high early mortality rate. Patient safety in this new model of fast-track assessment needs to be further evaluated.

  • 3942.
    Wireklint-Sundström, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Winge, Karin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    LINDRA-studien2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Erfarenheter av att genomföra en forskningsstudie i ambulanssjukvård. LINDRA-studien syftar till att öka ambulanssjuksköterskors möjligheter att bedöma, lindra och behandla bröstsmärta och oro hos patienter som söker ambulanssjukvård. Datainsamlingen startade i maj 2008; Ambulanssjukvården i Göteborg/SU, Skaraborgs sjukhus, Södra Älvsborgs Sjukhus och Halmstad (öster). Våren 2009 gjordes en utökning; Norra Älvsborgs Sjukhus och Uddevalla sjukhus, Kungälvs Sjukhus och Halmstad (väster). Det innebär att ca 500 ambulanssjuksköterskor ingår i studien, som i övrigt involverar 60 ambulanser och en båt i Västsverige. Hittills har knappt 600 patienter deltagit, som när studien är klar sommaren 2010 omfattar ca 1800 patienter. Preliminära resultat beräknas kunna presenteras under slutet av 2010. I hälso- och sjukvården ska forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) ingå som en naturlig del (HSL, 1982:763). Däremot saknas tradition och rutin för FoU inom ambulanssjukvård. LINDRA-studiens genomförande har gett oss en rad erfarenheter av möjligheter och svårigheter att bedriva prehospital forskning. Vi kommer att berätta om hur ambulanssjukvård och forskning går att kombinera.

  • 3943.
    Wismén, Snezhana
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanspersonalens förmåga att identifiera patienter med bacteriaemi eller sepsis med fokus på överlevnad de första 30 dagarna: En kvantitativ studie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bacteriaemi eller sepsis är ett vanligt förekommande tillstånd som kännetecknas av ett snabbt och diffust insjuknande inom akuta verksamheter. Tillståndet kräver en snabb handläggning, vilket innebär tidig identifiering med en snabb insättning av behandling för att undvika det livshotande tillståndet som kan leda till en dödlig utgång. Detta kräver att vårdpersonalen tidigt ska kunna kartlägga och behandla patienter där det föreligger allvarliga infektioner som sepsis.

    Syftet: med studien är att belysa den kliniska presentationen hos patienter med svåra infektioner som här definieras som att patienten antingen fick slutdiagnosen sepsis eller uppvisade en positiv blododling i prehospital miljö i relation till utfall. Dessutom belyses ambulanspersonalens förmåga att upptäcka tillståndet redan prehospitalt i relation till utfall.

    Metod: En retroperspektiv registergranskning med en kvantitativ ansats. Utfall definieras som död inom de första 30 dagarna.

    Resultat: Totalt deltog 854 patienter i studien. Bland dem dog 20% under de första 30 dagarna. Insjuknandet föreföll ofta att vara ospecifikt. Av de patienter som dog inom 30 dagar var luftvägarna den vanligaste organpåverkan och bland dem som överlevde 30 dagar var infektion i urinvägar den vanligaste orsaken. Det förelåg ingen könsskillnad med avseende på prognos. Tid från larm till start av antibiotikabehandling var kortare bland dem som dog   De som dog var i genomsnitt äldre.  De patienter som dog hade också en lägre grad av vakenhet, ett lägre blodtryck, en lägre syresättning, och en lägre kroppstemperatur samt högre andningsfrekvens jämfört med de som överlevde.  Bara i ca 15% av fallen noterade ambulanspersonalen en misstanke om sepsis och en sådan misstanke var lika ovanligt i båda grupperna.

    Diskussion: Bland patienter med slutdiagnosen sepsis eller bakterieami så är risken att dö under de första 30 dagarna hög. Det föreligger redan i den prehospitala miljön påtagliga skillnader mellan de patienter som kommer att överleva och de som kommer att dö med avseende på patientkaraktäristik, etiologi och vitalparametrar. Denna kunskap kanske i framtiden skulle kunna utnyttjas på ett mera systematiskt sätt eventuellt med hjälp av ett datorstöd. Men andelen fall där ambulanspersonalen misstänker sepsis är alltjämt för låg. En ökad utbildning och förbättrade beslutsstöd kan möjligen förbättra denna siffra.

  • 3944. Wnent, Jan
    et al.
    Masterson, Siobhán
    Gräsner, Jan-Thorsten
    Böttiger, Bernd W
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Koster, Ruud W
    Rosell Ortiz, Fernando
    Tjelmeland, Ingvild
    Maurer, Holger
    Bossaert, Leo
    EuReCa ONE - 27 Nations, ONE Europe, ONE Registry: a prospective observational analysis over one month in 27 resuscitation registries in Europe - the EuReCa ONE study protocol.2015Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241, Vol. 23, nr 7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: There is substantial variation in the incidence, likelihood of attempted resuscitation and outcomes from out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) across Europe. A European, multi-centre study provides the opportunity to uncover differences throughout Europe and may help find explanations for these differences. Results may also have potential to support the development of quality benchmarking between European Emergency Medical Services (EMS).

    METHODS/DESIGN: This prospective European study involves 27 different countries. It provides a common Utstein-based dataset, data collection tool and a common data collection period for all participants. Study research questions will address the following: OHCA incidence in different European regions; incidence of cardiopulmonary resuscitation (CPR); initial presenting rhythm in patients where bystanders or EMS start CPR or any other resuscitation intervention; proportion of patients with any return of spontaneous circulation (ROSC); patient status at the end of pre-hospital treatment i.e. ROSC at handover to hospital, ongoing CPR, dead; proportion of patients still alive 30 days after OHCA; proportion of patients discharged alive from hospital. All patients who suffered an OHCA during October 2014 and were attended and/or treated by an EMS and documented in one of the participating registries will be included in the study. Each National Coordinator is responsible for data collection and quality control in his/her country and will transfer unprocessed anonymised data via secure electronic transfer. Descriptive analysis will be performed at European, national and registry level. For endpoints like ROSC, admission or survival, multivariate logistic regression analysis will be performed.

    DISCUSSION: Documenting differences in epidemiology, treatment and outcome in out-of-hospital cardiac arrest throughout Europe is a first step in finding explanations for these differences. Study results might also support the development of quality benchmarking between Emergency Medical Services (EMS) which in turn will facilitate initiatives to improve OHCA outcome in Europe.

    TRIAL REGISTRATION: The EuReCa ONE Study is registered by ClinicalTrials.gov National Coordinator T02236819 ).

  • 3945. Woods, S
    et al.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Continental Philosophy and Nursing Ethics2002Ingår i: Ethics In Nursing Education, Research And Management. Perspectives from Europe / [ed] W Tadd, Palgrave , 2002, s. 14-34Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3946. Wramsten Wilmar, Maria
    et al.
    Ahlborg, Gunnar
    Jacobsson, Christian
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Healthcare managers in negative media focus: a qualitative study of personification processes and their consequences2014Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 14, nr 8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Over the last decade healthcare management and managers have increasingly been in focus in public debate. The purpose of the present study was to gain a deeper understanding of how prolonged, unfavorable media focus can influence both the individual as a person and his or her managerial practice in the healthcare organization. Methods In-depth interviews (n = 49) with 24 managers and their superiors, or subordinate human resources/information professionals, and partners were analyzed using a grounded theory approach.Results The conceptual model explains how perceived uncertainties related to the managerial role influence personification and its negative consequences. The role ambiguities comprised challenges regarding the separation of individual identity from the professional function, the interaction with intra-organizational support and political play, and the understanding and acceptance of roles in society. A higher degree of uncertainty in role ambiguity increased both personification and the personal reaction to intense media pressure. Three types of reactions were related to the feeling of being infringed: avoidance and narrow-mindedness; being hard on self, on subordinates, and/or family members; and resignation and dejection. The results are discussed so as to elucidate the importance of support from others within the organization when under media scrutiny. Conclusions The degree of personification seems to determine the personal consequences as well as the consequences for their managerial practice. Organizational support for managers appearing in the media would probably be beneficial for both the manager and the organization.

  • 3947.
    Wramsten Wilmar, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jacobsson, Christian
    Ahlborg, Gunnar
    Health care managers handling negative media focus: Individual and Organizational quagmire increases personification processes and personal consequences2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3948.
    Wramsten Wilmar, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jacobsson, Christian
    Ahlborg, Gunnar
    Health care managers handling negative media focus: Individual and Organizational quagmire increases personification processes and personal consequences2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3949.
    Wulcan, Ann-Charlotte
    et al.
    Northern Älvsborg County Hospital, NU-Hospital Group.
    Nilsson, Christina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Midwives’ counselling of women at specialised fear of childbirth clinics: A qualitative study2019Ingår i: Sexual and Reproductive Healthcare, ISSN 1877-5756, Vol. 19, s. 24-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective

    Fear of childbirth is a well-known problem affecting women’s wellbeing and health. The prevalence of intense fear varies across countries from 4.8 to 14.8%. During the past 25 years in Sweden women with intense fear of childbirth have been offered counselling at specialised clinics staffed by midwives. Although the counselling demonstrates positive results, the training, education, supervision and organisation differ between clinics. It is still unclear which approaches and practices are the most beneficial. The aim was to explore and describe the counselling of women with intense fear of childbirth from the viewpoint of midwives who provide counselling in specialised fear of childbirth clinics in one region of Sweden.

    Methods

    A qualitative study of 13 midwives using focus group interviews and inductive content analysis.

    Results

    The midwives’ counselling of women with intense fear of childbirth is described as ‘striving to create a safe place for exploring fear of childbirth’, comprising the following categories: Providing a reliable relationship; Investigating previous and present fears; and A strong dedication to the women.

    Conclusion

    Although there are no guidelines for the counselling the midwives described similar frameworks. Some approaches were general, while others were specific and related to the individual woman’s parity. The midwives achieved professional and personal development through counselling experiences. The findings add to the existing literature on counselling and can be used to inform the development of midwife-led interventions for women with intense fear of childbirth and previous traumatic births, as well as for the formal education of midwives.

  • 3950.
    Wüstenhagen, Eva-Britt
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att förebygga och lindra konfusion: En litteraturstudie2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konfusion kan drabba vem som helst, men risken ökar med stigande ålder. Det är en störning av medvetande och kognitiva funktioner. Utlösande faktorer kan vara medicinska tillstånd som allvarlig sjukdom, infektioner, metabola rubbningar, dehydrering eller läkemedel. Konfusion ökar risken för skador och komplikationer, försvårar vårdandet, förlänger vårdtiden samt innebär ett lidande för patienter och anhöriga. Syftet är att identifiera omvårdnadsaktiviteter som kan förebygga och lindra konfusion hos patienter som vårdas på sjukhus. Metoden är en litteraturstudie. Sökning har skett i Cinahl och Medline. Sökord har varit ”acute confusion”, delirium, nursing och ”confusion nursing”. 15 artiklar har analyserats. Nio har en kvantitativ ansats och sex har en kvalitativ ansats. Resultatet sammanfattas i tre teman och nio subteman. Ett tema är vikten av beredskap. Denna består i att identifiera riskfaktorer, eliminera riskfaktorer samt identifiera tidiga tecken på konfusion. Det andra temat är anpassning av miljön. En säker miljö för patienterna bör eftersträvas eftersom de ofta utsätter sig själva för fara. Både en stimulerande miljö och en begriplig miljö lindrar konfusion. Det tredje temat handlar om att patienten med konfusion är i behov av ett äkta möte med vårdaren. Patienten känner sig ofta ensam med sina märkliga upplevelser och vårdaren bör ta sig tid att försöka förstå. Vidare kan patienten behöva känna bekräftelse. Slutligen bör patienten få stöd i att bearbeta sina upplevelser. I diskussionen framkommer vikten av att sjuksköterskan tillägnar sig kunskap för att förebygga och lindra konfusion. God omvårdnad är konfusionsförebyggande och kan förhindra onödigt lidande, komplikationer och därmed ökade kostnader.

7677787980 3901 - 3950 av 3981
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf