Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
75767778798081 3851 - 3900 av 4062
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 3851. Svensson, L
    et al.
    Bohm, K
    Castrén, M
    Pettersson, H
    Engström, L
    Herlitz, Johan
    [external].
    Rosenqvist, M
    Compression-only CPR or standard CPR in out-of-hospital cardiac arrest2010Ingår i: New England Journal of Medicine, ISSN 0028-4793, E-ISSN 1533-4406, Vol. 363, nr 5, s. 434-442Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Emergency medical dispatchers give instructions on how to perform cardiopulmonary resuscitation (CPR) over the telephone to callers requesting help for a patient with suspected cardiac arrest, before the arrival of emergency medical services (EMS) personnel. A previous study indicated that instructions to perform CPR consisting of only chest compression result in a treatment efficacy that is similar or even superior to that associated with instructions given to perform standard CPR, which consists of both compression and ventilation. That study, however, was not powered to assess a possible difference in survival. The aim of this prospective, randomized study was to evaluate the possible superiority of compression-only CPR over standard CPR with respect to survival. METHODS: Patients with suspected, witnessed, out-of-hospital cardiac arrest were randomly assigned to undergo either compression-only CPR or standard CPR. The primary end point was 30-day survival. RESULTS: Data for the primary analysis were collected from February 2005 through January 2009 for a total of 1276 patients. Of these, 620 patients had been assigned to receive compression-only CPR and 656 patients had been assigned to receive standard CPR. The rate of 30-day survival was similar in the two groups: 8.7% (54 of 620 patients) in the group receiving compression-only CPR and 7.0% (46 of 656 patients) in the group receiving standard CPR (absolute difference for compression-only vs. standard CPR, 1.7 percentage points; 95% confidence interval, -1.2 to 4.6; P=0.29). CONCLUSIONS: This prospective, randomized study showed no significant difference with respect to survival at 30 days between instructions given by an emergency medical dispatcher, before the arrival of EMS personnel, for compression-only CPR and instructions for standard CPR in patients with suspected, witnessed, out-of-hospital cardiac arrest. (Funded by the Swedish Heart–Lung Foundation and others; Karolinska Clinical Trial Registration number, CT20080012.)

  • 3852. Svensson, L
    et al.
    Isaksson, L
    Axelsson, Christer
    [external].
    Nordlander, R
    Herlitz, Johan
    [external].
    Predictors of myocardial damage prior to hospital admission among patients with acute chest pain or other symptoms raising a suspicion of acute coronary syndrome.2003Ingår i: Coronary Artery Disease, ISSN 0954-6928, E-ISSN 1473-5830, Vol. 14, nr 3, s. 225-231Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To evaluate factors which, prior to hospital admission, predict the development of acute coronary syndrome or acute myocardial infarction among patients who call for an ambulance due to suspected acute coronary syndrome. DESIGN: Prospective observational study. METHODS: All the patients who called for an ambulance due to suspected acute coronary syndrome in South Hospital's catchment area in Stockholm and in the Municipality of Göteborg between January and November 2000, were included. On arrival of the ambulance crew, a blood sample was drawn for bedside analysis of serum myoglobin, creatine kinase (CK)MB and troponin-I. A 12-lead electrocardiogram (ECG) was simultaneously recorded. RESULTS: In all, 538 patients took part in the survey. Their mean age was 69 years and 58% were men. In all, 307 patients (57.3%) had acute coronary syndrome and 158 (29.5%) had acute myocardial infarction. Independent predictors of the development of acute coronary syndrome were a history of myocardial infarction (P=0.006), angina pectoris (P=0.005) or hypertension (P=0.017), ECG changes with ST elevation (P<0.0001), ST depression (P<0.0001) or T-wave inversion (P=0.012) and the elevation of CKMB (P=0.005). Predictors of acute myocardial infarction were being a man (P=0.011), ECG changes with ST elevation (P<0.0001) or ST depression (P<0.0001), the elevation of CKMB (P<0.0001) and a short interval between the onset of symptoms and blood sampling (P=0.010). CONCLUSION: Among patients transported by ambulance due to suspected acute coronary syndrome, predictors of myocardial damage can be defined prior to hospital admission on the basis of previous history, sex, ECG changes, the elevation of biochemical markers and the interval from the onset of symptoms until the ambulance reaches the patient.

  • 3853. Svensson, L
    et al.
    Karlsson, T
    Nordlander, R
    Wahlin, M
    Zedigh, C
    Herlitz, Johan
    [external].
    Implementation of prehospital thrombolysis in Sweden. Components of delay until delivery of treatment and examination of treatment feasibility2003Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 88, nr 2-3, s. 247-256Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To evaluate the feasibility of prehospital thrombolysis in Sweden in terms of safety and to examine the various components of the delay between onset of symptoms and start of treatment. SETTING: A total of 16 hospitals in Sweden in both urban and less populated areas and the associated ambulance organisations. DESIGN: Prospective evaluation of patients with an ST-elevation infarction treated with reteplase. An ECG was recorded and transmitted to hospital. The ambulances were staffed by a physician in 1% of cases, a nurse in 67% and a staff nurse in 32%. RESULTS: Of the 148 patients who received treatment prior to hospital admission, six (4%) had a cardiac arrest prior to hospital admission and two (1%) died prior to arrival at hospital. One patient was given treatment despite an exclusion criterion (previous stroke) and died on the 1st day in hospital due to a cerebral haemorrhage. The overall 30-day mortality was 7.1% and 1-year mortality 9.8%. Treatment was initiated within 2 h after the onset of symptoms in 53% of patients and within 1 h in 17% of patients. The median interval between the arrival of the ambulance and sending an ECG was 13 min and the median interval between sending an ECG and the start of thrombolysis was 18 min. The delay was similar regardless of ambulance staff. CONCLUSION: Implementation of prehospital thrombolysis on a national basis in Sweden appears to be safe. More than half the patients can be given treatment less than 2 h after the onset of symptoms. There is potential for reducing this time still further.

  • 3854. Svensson, L
    et al.
    Nilsson, J
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Svensson, Leif (Redaktör)
    Allmän rytmdiagnostik utifrån prehospital EKG2009Ingår i: Prehospital akutsjukvård, Liber AB , 2009, s. 279-294Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3855. Svensson, L
    et al.
    Nordlander, E
    Axelsson, C
    [external].
    Herlitz, Johan
    [external].
    Are predictors for myocardial infarction the same for women and men when evaluated prior to hospital admission?2006Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 109, nr 2, s. 241-247Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe predictors of myocardial infarction prior to hospital admission in women and men among patients with a suspected acute coronary syndrome without ST-elevation. DESIGN: Prospective observational study in Stockholm and Göteborg, Sweden. RESULTS: Of 433 patients who did fulfill the inclusion criteria 45% were women. Fewer women (17%) than men (26%) developed acute myocardial infarction (AMI) (p=0.054), particularly among patients with initial ST-depression, in whom AMI was developed in 22% of women and 54% of men (p = 0.001). Predictors for infarct development in women were: a history of AMI and advanced age. Among men they were: initial ST-depression or a Q-wave on ECG and elevation of biochemical markers (both recorded on admission of the ambulance crew). There was a significant interaction between gender and the influence of ST-depression on the risk for development of myocardial infarction (p < 0.05). CONCLUSION: Among patients transported with ambulance due to a suspected acute coronary syndrome and no ST-elevation fewer women than men seem to develop AMI particularly among patients with ST-depression. These results suggest that early prediction of myocardial infarction might differ between women and men with acute chest pain.

  • 3856. Svensson, L
    et al.
    Wahlin, R
    Castrén, M
    Rosenqvist, M
    Hollenberg, J
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Fler kan räddas efter hjärtstopp utanför sjukhus. 10.000 drabbs varje år: bara drygt 300 överlever2010Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 107, nr 8, s. 502-505Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hjärtstopp utanför sjukhus är vanligt, och få överlever. Alltför få patienter nås i tid av den reguljära ambulanssjukvården. Tidig hjärt–lungräddning (före ambulansens ankomst) kan dubblera, till och med tredubbla, överlevnaden. Överlevnadsvinster har internationellt kunnat påvisas med i stort sett alla ambulanssamverkande system som polis, väktare och brandmän. God långtidsprognos hos överlevare av hjärtstopp utan­för sjukhus kan påvisas. Vinsten med att placera ut hjärtstartare på allmänna platser är ännu inte väldokumenterad.

  • 3857. Svensson, Leif
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Cirkulation, Bröstsmärtor2009Ingår i: Prehospital akutsjukvård, Stockholm: Liber , 2009, s. 264-278Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3858. Svensson, Leif
    et al.
    Nilsson, Jens
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Svensson, Leif (Redaktör)
    Allmän rytmdiagnostik utifrån prehospitalt EKG2009Ingår i: Prehospital akutsjukvård, Stockholm: Liber , 2009, s. 279-295Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3859. Svensson, Leif
    et al.
    Sarlöv, Catharina
    Björk Brämberg, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Svensson, Leif (Redaktör)
    Diabetes2009Ingår i: Prehospital akutsjukvård, Stockholm: Liber , 2009, s. 316-325Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3860.
    Svensson, Lotta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vildvik, Kajsa
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”När jag rör mig, mår jag bra!” Fysisk aktivitet ur ett föräldraperspektiv2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fysisk inaktivitet är ett folkhälsoproblem som växer i omfattning och människor världen över dör för tidigt i följdsjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Fysisk aktivitet förbättrar människors fysiska och psykiska hälsa och är behandling vid flera ohälsotillstånd som till exempel högt blodtryck och psykisk ohälsa. Distriktssköterskor arbetar hälsopreventivt och detta är en betydelsefull del av distriktssköterskors arbete på barnavårdscentralen (BVC). Föräldrar och deras utövande av fysisk aktivitet är ett forskningsområde som är otillräckligt utforskat. Studiens syfte var därför att belysa fysisk aktivitet ur ett föräldraperspektiv. En induktiv ansats användes i studien och kvalitativa öppna forskningsintervjuer genomfördes med nio föräldrar i Västsverige. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Välbefinnande framträdde som analysresultatets tema. Resultatet av studien visade att föräldraskapet medförde förändringar som gav upphov till nya förutsättningar för utövande av fysisk aktivitet. Den organiserade träningen utövades i mindre grad än tidigare, men i gengäld räknades vardagssysslor som innebar fysisk aktivitet in i den dagliga fysiska aktiviteten. Fysisk aktivitet, framförallt i form av promenader uppskattades av föräldrarna och bidrog till en känsla av välbefinnande. Genom att vara fysiskt aktiva upplevde de högre kapacitet fysiskt och psykiskt som medförde att de lättare kunde hantera sin tidspressade vardag. Föräldrarna önskade även att kunna föra vidare aktiva vanor till sina barn. Studiens kliniska implikationer består av att införa fysisk aktivitet som samtalsområde på BVC, eftersom det främjar föräldrarnas hälsa.

  • 3861.
    Svensson, Mats
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patienters upplevelse av god omvårdnadskvalitet: Kännetecken av god omvårdnad från patientens perspektiv2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personal i hälso- och sjukvård är ålagda att arbeta för att vården skall vara av god kvalitet. Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av vårdkvalitet och omvårdnadskvalitet. Därför är det av vikt att beskriva patienternas upplevelse av omvårdnad av god kvalitet. Genom att använda livsvärldsperspektiv kan patientens upplevelse av god omvårdnadskvalitet fångas. För att beskriva omvårdnad av god kvalitet har en analys av tio kvalitativa studier genomförts. Resultatet visar på att omvårdnad av god kvalitet bör vara individanpassad och holistisk, det skall vara ett öppet informationsflöde mellan vårdgivare och patient och vården skall vara väl samordnad och främja kontinuitet. Sjuksköterskan skall vara kompetent och ha ett gott förhållningssätt för att patienten skall uppleva att omvårdnaden är av god kvalitet. För att tillgodose patienternas krav på vård av god kvalitet kan organisation enligt primär omvårdnad vara en lämplig lösning. Primär omvårdnad med patientansvarig sjuksköterska leder till ökad kontinuitet och samordning. Öppet informationsflöde och individanpassad vård kan bidra till att stärka patienternas känsla av sammanhang genom att vården blir begriplig, hanterbar och meningsfull. Vidare ger patienternas förväntningar och krav på kompetenta sjuksköterskor med gott förhållningssätt argument för att premiera sjuksköterskor som har lång erfarenhet både allmänt och från sitt specifika område. Det krävs erfarenhet för att ge omvårdnad av god kvalitet och en sjuksköterska är inte alltid direkt ersättningsbar med en annan sjuksköterska. Den erfarna sjuksköterskan har inte bara högre kompetens utan har även bättre möjlighet att ha ett gott förhållningssätt.

  • 3862.
    Svensson, Robin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Föräldrars påverkan på barn i den preoperativa fasen: Ur anestesisjuksköterskornas perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under den preoperativa fasen möter anestesisjuksköterskan patienten för första gången. Tidigare forskning har visat att föräldrar upplever ångest inför att deras barn ska genomgå en operation. Föräldrars och anestesisjuksköterskans attityd påverkar barnet, -och vikten av en god relation är av stor betydelse. Tidigare forskning har belyst att föräldrar har stor påverkan på barnet preoperativt, men ingen tidigare forskning har belyst anestesisjuksköterskans perspektiv på hur föräldrar påverkar barnet.

    Syftet med studien var att undersöka hur anestesisjuksköterskan uppfattar att föräldrar påverkar sitt barn under den preoperativa fasen samt att undersöka vilka strategier anestesisjuksköterskan använder i mötet med barn och föräldrar. För att få reda på anestesisjuksköterskans upplevelser och erfarenheter valdes kvalitativ forskningsintervju med induktiv ansats som metod. Fem anestesisjuksköterskor som hade erfarenhet av att vårda barn fick frågan om hur de upplever att föräldrar påverkar barnet i den preoperativa fasen. En kvalitativ innehållsanalys utfördes av de transkriberade intervjuerna. Resultatet visade att anestesisjuksköterskorna upplevde att föräldrarna hade stor påverkan på barnet vilka kunde utgöra hinder och förutsättningar i mötet med barn i den preoperativa fasen. Resultatet presenteras i tre kategorier: Förutsättningar i mötet med barn i den preoperativa fasen, Hinder i mötet med barn i den preoperativa fasen och Anestesisjuksköterskornas strategier. De tre kategorierna har tillhörande subkategorier. Tidigare studier styrker att föräldrar påverkar sitt barn i vårdsituationer, men få forskningsstudier tar upp barnets oro för föräldern som mår dåligt av att medverka i en vårdsituation. Vidare forskning om barns oro för föräldern bör göras.

  • 3863.
    Swiatek, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tolic Lazarevic, Agneta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av att möta suicidnära patienter: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den psykiska ohälsan växer både i Sverige och runt om i världen, parallellt med detta ökar även antalet suicid och suicidförsök. Alla samhällsklasser och åldrar finns representerade, störst ökning ses dock bland unga vuxna där det under de senaste tio åren eskalerat som mest.

    Patienter med psykisk ohälsa återfinns i samtliga vårdinstanser, ej enbart inom psykiatrin. Därför är det av stor vikt att utbilda, tala öppet och reflektera över detta ämne oavsett arbetsplats. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta suicidnära patienter. En litteraturstudie valdes som metod, där det framkomna resultatet baserades på de vårdvetenskapliga artiklar författarna valt ut. Resultatet visar på att sjuksköterskan inom den somatiska vården ofta känner sig otillräcklig i mötet med den suicidnära  patienten,  för  att  bryta  denna  osäkerhet  krävs  utbildning  och  tid  för reflektion. Allt för att vården skall kunna bidra till en god omvårdnad för alla.

    Sjuksköterskan kan spela en betydande roll för den suicidnära patienten. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan får den kunskap och utbildning denna behöver. Även tid för reflektion och det reflekterande lärandet bör prioriteras, sjuksköterskan ges på detta vis resurser för att kunna känna sig trygg i sin roll kring den suicidnära patienten.

  • 3864. Szpirer, C
    et al.
    Szpirer, J
    Klinga-Levan, K
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Levan, G
    The rat: an experimental animal in serach of a genetic map1996Ingår i: Folia biologica (Praha), ISSN 0015-5500, Vol. 42, nr 4, s. 175-226Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3865. Szucs, Stefan
    et al.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jutengren, Göran
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Pathways of reorganization, leadership and long-term sickness absence due to mental diagnosis among local government public sector employees in Sweden 1998-2012.2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3866.
    Sällman, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wraga-Ciesz, Dorota
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Allt fokus ligger på barnet - men det är vi som bär bördan: Föräldrars till barn med diabetes typ 1 upplevelser av och önskemål om stöd2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn. När barnet insjuknar i diabetes är det föräldrarna som bär huvudansvaret för behandlingen vilket är påfrestande för föräldrarna både fysisk och psykiskt. Föräldrarna uttrycker behov av stöd men kunskapen är begränsad om vad föräldrar upplever som stöd. Syftet med studien är att beskriva upplevelser av och önskemål om stöd för föräldrar till barn med diabetes typ 1. För att besvara syftet genomfördes intervjuer med 10 föräldrar. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs modell och resulterade i två huvudkategorier: “Stödet från professionella” och “Stödet från omgivningen”.

    I resultatet framkommer vidare betydelsen av stödets tillgänglighet, vilka vårdpersonalens egenskaper som upplevs som stödjande, vikten av hur kunskap sprids, betydelsen av medicinsk-teknisk kompetens hos vårdpersonalen samt vikten av känslomässigt stöd föräldrarna får. Stödet av omgivningen diskuteras kring närståendestöd och stöd i skolan och barnomsorg samt möjlighet till föräldrastöd genom att träffa andra föräldrar. Sammanfattningsvis kan denna nya kunskap ligga till grund för en utveckling av sjukvårdens insatser genom att uppmärksamma föräldrarnas psykologiska behov av stöd. Att förebygga psykisk ohälsa bland föräldrar påverkar barnets behandlingsresultat positivt, något som verkar för den hållbara utvecklingen i sjukvården.

  • 3867.
    Sävmark, Jenny
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Björkqvist, Karin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Föräldrastöd i grupp: nio barnmorskors erfarenheter av att hålla föräldragrupp2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barnmorskor har inom verksamhetsområdet mödrahälsovård ansvar att stödja föräldrapar inför förlossning och föräldraskap, för att gynna barns välbefinnande. Det regleras utifrån nationella styrdokument av föräldrastöd i grupp. Omfattande forskning finns angående föräldrars upplevelser av stöd i föräldragrupp och mindre av barnmorskors erfarenheter av föräldrastöd i grupp. Syftet med denna studie är att belysa barnmorskors erfarenheter kring att hålla föräldrastöd i grupp. Intervjuer genomfördes med nio barnmorskor på tre olika barnmorskemottagningar i väst Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Barnmorskors erfarenheter av att hålla föräldrastöd i grupp, belyses med ett dilemma att balansera föräldrarnas önskemål om svar på praktiska förlossningsrelaterade frågor och den inriktning mot föräldraskap och roll som barnmorskorna anser paren behöva. De betonade vikten av att skapa nätverk för de blivande föräldrarna genom att ge möjlighet att knyta sociala kontakter och därmed även att kunna ta emot stöd och stödja varandra i rollen som förälder. Dessutom att möjliggöra en positiv upplevelse av förlossning samt tillhörande föräldraskap. Samt att de i sin roll som barnmorska hade en vilja att bli bättre på att förmedla sitt budskap där de såg att gruppens dynamik har betydelse för grupp diskussionerna och att de själva reflekterar över sätt att ge föräldrastöd. Slutsatsen är att barnmorskor som håller föräldrastöd i grupp har behov av nya arbetssätt, vilket innebär att barnmorskor kan behöva ett antal nya verktyg som kan leda till att fokus flyttas från förlossningsförberedelser till fokus på föräldraskap. Förnyat arbetssätt kan leda till ökad tillfredsställelse för barnmorskor.

  • 3868.
    Söderberg, Helen
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wallgren, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hoppet gör det värt att leva: En begreppsanalys om hoppets betydelse för kroniskt sjuka människor2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hopp är ett mångfacetterat begrepp med svårförklarad innebörd, vilket i vårdvetenskaplig forskning beskrivs som en känsla, upplevelse eller behov. Undersökningar visar att en tredjedel av Sveriges befolkning lever med kronisk sjukdom, som i vårdvetenskapen beskrivs som långvarig, ofta permanent och med ett progressivt förlopp. Hopp anses påverka kroniskt sjuka människors upplevelse av sjukdom i positiv riktning och sjuksköterskans attityd och handlingar av hoppfullhet är viktiga för patientens förmåga att känna hopp. Avsaknad av hopp kan leda till social isolering, ensamhet, negativ inverkan på självbilden, förtvivlan, hopplöshet och känslan av att vara till last. Begreppsanalysen görs därför för att undersöka hur kroniskt sjuka människor uttrycker och upplever hopp, samt hur ökad förståelse för hoppets betydelse kan främja god omvårdnad. Syftet är även att undersöka hur begreppet hopp beskrivs generellt. Segestens modell för begreppsanalys har använts, och resultatet bygger på vårdvetenskapliga artiklar samt olika slags ordböcker och lexikon. Resultatet presenteras i tre tabeller och förklarande text som visar på karaktäristiska, förutsättningar och konsekvenser av begreppet hopp generellt samt kontextuellt för kroniskt sjuka människor. En sammanfattning av den kontextspecifika analysen presenteras även för att förtydliga resultatet. Typexempel, gränsexempel och antiexempel utformas för att visa på hur begreppet uttrycks i verkligheten. I diskussionen framhålls de mest framträdande karaktäristiska vara tro på en högre makt, positiv framtidstro, känsla av samhörighet samt drömmar och önskningar. Det framkommer att hopp uttrycks olika beroende på vilka premisser som föreligger, exempelvis typ av sjukdom. Sjuksköterskans förhållningssätt och förmåga att framhålla, hjälpa att bibehålla samt inspirera till hopp för den kroniskt sjuka människan är en viktig hoppingivande funktion.

  • 3869. Södersved Källestedt, M-L
    et al.
    Rosenblad, A
    Leppert, J
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Enlund, M
    Hospital employees' theoretical knowledge on what to do in an in-hospital cardiac arrest2010Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241, Vol. 18, nr 43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Guidelines recommend that all health care professionals should be able to perform cardiopulmonary resuscitation (CPR), including the use of an automated external defibrillator. Theoretical knowledge of CPR is then necessary. The aim of this study was to investigate how much theoretical knowledge in CPR would increase among all categories of health care professionals lacking training in CPR, in an intervention hospital, after a systematic standardised training. Their results were compared with the staff at a control hospital with an ongoing annual CPR training programme. Methods Health care professionals at two hospitals, with a total of 3144 employees, answered a multiple-choice questionnaire before and after training in CPR. Bootstrapped chi-square tests and Fisher's exact test were used for the statistical analyses. Results In the intervention hospital, physicians had the highest knowledge pre-test, but other health care professionals including nurses and assistant nurses reached a relatively high level post-test. Improvement was inversely related to the level of previous knowledge and was thus most marked among other health care professionals and least marked among physicians. The staff at the control hospital had a significantly higher level of knowledge pre-test than the intervention hospital, whereas the opposite was found post-test. Conclusions Overall theoretical knowledge increased after systematic standardised training in CPR. The increase was more pronounced for those without previous training and for those staff categories with the least medical education.

  • 3870.
    Tagesson, Siv
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”Allt verkligt liv är möte”. Personcentrerad vårdfilosofi för personer med demenssjukdom2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En vårdfilosofi kan fungera som en grund för hur man ska handla och en förklaring till varför man har handlat som man har. Studien syftar till att beskriva en personcentrerad vårdfilosofi och hur den kommer till uttryck i demensvård. I denna studie har kvalitativa studier av demensvård med ett personcentrerat perspektiv analyserats för att öka förståelsen för hur denna vård upplevs av patienterna och hur den uttrycks i vården. På grund av att patienter med demenssjukdom är extremt sårbara och beroende av andra för sitt välbefinnande är det speciellt viktigt att formulera en vårdfilosofi inom demensvård. Det som är återkommande i resultatet av studien är synen på patienten som en person. Att bli sedd som en person och inte som en sak eller diagnos ger mening åt livet och möjlighet till att uppleva välbefinnande. Personcentrerad vård inom demensvård innebär att bekräfta patienten, vara närvarande i mötet, lyssna till och försöka tolka patientens berättelse, ge patienten frihet och möjlighet att välja och bestämma över sin situation, hjälpa patienten att bevara sina relationer och underlätta eller kompensera för personens förlorade förmågor.

  • 3871.
    Tagesson, Siv
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Personcentrerat ledarskap: en intervjustudie med vårdchefer inom demensvård i Västsverige2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På grund av att patienter med demenssjukdom är mycket sårbara och blir beroende av andra för att må bra är det speciellt viktigt att formulera en vårdfilosofi inom demensvård. En personcentrerad vårdfilosofi för demensvård har utvecklats av flera forskare inom vårdvetenskap. Syftet är att bekräfta patienten genom att vara närvarande i mötet och genom att lyssna till och försöka tolka vad patienten berättar om sin situation. När patienten ges frihet och möjlighet att välja och bestämma över sin situation kan han/hon bättre bevara sin självkänsla och uppleva ett välbefinnande. Tidigare forskning visar att ledarskap har en avgörande betydelse för vårdutveckling. Det saknas tidigare forskning om ledarskap för en personcentrerad vård inom demensvården. Det teoretiska perspektivet i detta arbete utgår från Bondas´ teori om det caritativa ledarskapet. Syfte med denna studie har varit att från vårdchefers perspektiv beskriva ledarskap inom demensvård i relation till personcentrerad vård. Intervjuer med fem ledare för demensvård i Västsverige har genomförts för att fånga deras erfarenheter. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ledarna är medvetna om ledarskapets betydelse för att skapa en personcentrerad och caritativ vård för patienterna med demenssjukdom. De arbetar medvetet med att stödja personalen genom att ge tid för reflektion, handledning och bidra till deras kunskapsutveckling. Att bekräfta vårdpersonalen i sin vårdarroll och som personer är viktigt för att de ska kunna ge en individuell vård till patienterna. Genom att stärka ett samspel och en dialog mellan patienter, närstående, vårdpersonal och vårdteamet ges möjlighet till att kunna göra de bästa individuella bedömningarna om vad som bidrar till välbefinnande för patienten.

  • 3872.
    Tahhan, Burhan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    The impact of authentic leadership on the work environment and patient outcomes in hospital settings: A literature study2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In Sweden, turnover among healthcare professionals is a significant problem in hospital settings. Efficient leadership of healthcare professionals is vital for enhancing the quality and integration of healthcare. Authentic leadership (AL) is a relational leadership style instigated from the field of positive organizational conduct and is asserted to advocate healthy work environments that impact healthcare professional’s efficiency and positive organizational outcomes. This master’s thesis aims to describe the impact of AL on the work environment and patient outcomes in hospital settings. The method is a literature study. Peer-reviewed English or Swedish articles that examined the impact of AL on the work environment and patient outcomes in hospital settings were selected from seven databases. Quality appraisal, data extraction, and analysis were accomplished on the included studies. A total of 26 articles (n=24 quantitative, n=1 qualitative and n=1 mixed method) satisfied the inclusion criteria. Results were evaluated according to the literature review content analysis.

    Findings support positive relationships between AL and increased optimism and trust among healthcare professionals, job satisfaction and turnover, patient care quality, structural empowerment, and work engagement. Findings were, therefore, consistent with AL theory. Future studies using more diversity in research themes, settings, study populations, organizations, job areas, geographic origins, and theory context are merited. People in positions of influence in healthcare settings and healthcare practitioners can use the findings of this study as a guide to increase awareness of the processes by which AL promotes positive outcomes in the workplace.

  • 3873.
    Talp Romgård, Johanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rödström, Martin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Den prehospitala bedömningen av patienter med dyspné2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Symtomet dyspné kan vara tecken på en mängd olika sjukdomstillstånd av olika allvarlighetsgrad såsom lungsjukdom, hjärtsjukdom, sepsis etcetera. Upplevelsen av dyspné är subjektiv och känslan av att inte få luft skapar ett obehag och ett lidande hos patienten. En strukturerad och väl utförd bedömning av ambulanssjuksköterskan är grunden för en adekvat behandling. Till ambulanssjuksköterskans hjälp finns riktlinjer för omhändertagande av patienter med dyspné, i dessa riktlinjer ingår primär- och sekundär bedömning med riktade undersökningar elektrokardiogram (EKG), lungauskultation och vitala parametrar (VP).   Det finns idag kunskapsluckor gällande ambulanssjuksköterskors följsamhet till de riktlinjer som tillhandahålls, samt i vilken utsträckning den prehospitala bedömningen av patientens sjukdomstillstånd överensstämmer med den hospitala slutbedömningen.

    Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskans följsamhet till verksamhetens riktlinjer, samt hur väl bedömd prehospital arbetsdiagnos överensstämmer med bedömd hospital slutdiagnos.  Metod: Kvantitativ ansats med ett slumpmässigt retrospektivt urval.

    Resultat: Fyrahundratolv patientjournaler kodade med ESS 4, dyspné granskades. Medianåldern var 78 år och cirka hälften var män. Resultatet visade att bedömningen av patienter med dyspné var bristfällig. Det fanns en skillnad mellan könen gällande bedömning av neurologi (D), där kvinnor bedömdes i högre grad. Det fanns en skillnad mellan könen i bedömningen av besvärets karaktär (Q) med en ökad bedömning på manliga patienter. Det framkom också en skillnad i bedömningen mellan vuxna och äldre där besvärets karaktär (Q), besvärets utstrålning (R) och vad som föregick insjuknandet (E) bedömdes i högre grad hos äldre. Saturation bedömdes i högre grad hos vuxna än hos äldre. EKG tas i högre grad på äldre än på vuxna. Prehospital diagnos anges i 36,1% av fallen. Av de fallen överensstämmer den prehospitala arbetsdiagnosen med hospital slutdiagnos i 45,3%. Slutsats: ambulanssjuksköterskor brister i bedömningen av patienter med dyspné och följer inte de riktlinjer som finns. Ytterligare forskning behövs för att svara på varför det brister samt om utbildningsnivå korrelerar med följsamhet till behandlingsriktlinjer.

  • 3874.
    Teandersson, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kan riskbedömningsmodeller förutspå och minska incidensen av postoperativt illamående och kräkning?: En systematisk litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkning är ett vanligt förekommande problem hos patienter efter kirurgi under generell anestesi och beskrivs ofta av patienterna som ett lidande. Anledningen till postoperativt illamående och kräkning är ofta multifaktoriell. Trots att man sedan  nittiotalet  gjort  flertalet  studier  för  att  upptäcka  riskpatienter  så  kvarstår  en  hög incidens.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om användandet av riskbedömningsmodell hjälper anestesipersonal att förutspå postoperativt illamående och kräkning och då kan användas för att minska incidensen hos vuxna patienter som genomgått generell anestesi.

    Metod: Studiedesignen är en systematisk litteraturöversikt. Artiklarna inkluderade i resultatet är originalartiklar av medelhög till hög kvalitet.

    Resultat: Resultatet bygger på tio olika artiklar som på olika sätt studerar effekten av riskbedömningsmodeller för postoperativt illamående och kräkning samt om man genom användande av dessa kan minska incidensen. Studierna visar på att riskbedömning för PONV, med samtidigt direktiv om behandling, är det mest effektiva sättet att nå detta mål.

    Konklusion: Det finns artiklar som visar tendenser till att man, genom riskbedömning med samtidiga direktiv om behandling, kan minska incidensen för postoperativt illamående och kräkning, dock kan detta inte styrkas med någon signifikans.

  • 3875.
    Tenbrink, Gunnel
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Thordsson, Markus
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Äldres upplevelser av att leva med depression2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Äldre med depression är ett växande problem och utgör en utmaning för oss som arbetar med vård och omsorg. Undersökningar visar att ca 15 procent av äldre över 65 har depression och flera av dem är dessutom obehandlade. Åldersgruppen över 65 år ökar totalt. År 2020 har Sverige förmodligen det högsta antal äldre bland jordens länder. Det är otillfredsställande att äldre mår dåligt samt att deras psykiska ohälsa inte alltid uppmärksammas. Det är därför angeläget och viktigt att lyfta fram denna grupp och belysa deras upplevelser av hur det är att leva med en depression. Syftet med uppsatsen är att belysa äldres upplevelser av att leva med en depression. En kvalitativ litteraturstudie genomfördes med hjälp av Evans (2003) analysmodell. Resultatet redovisas i form av två huvudteman: ensamhet och livslidande med vardera två subteman: upplevd ensamhet och eget ansvar samt känsla av värdelöshet och beroende av andra. Diskussionen behandlar metod och resultat. I resultatdelen framkommer det att upplevd ensamhet utgör en mycket stor del av deras livsvärld. Samtalet visar sig vara en omvårdnadsåtgärd som har stor betydelse för att lindra det lidandet det innebär att leva med en depression. Ämne till fortsatt forskning kan vara att studera innebörden i det vårdande samtalet mellan sjuksköterskan och den äldre patienten som lever med en depression.

  • 3876. Thang, ND
    et al.
    Karlson, BW
    Santos, M
    Bengtson, A
    Johanson, P
    Rawshani, A
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Characteristics of and outcome for patients with chest pain in relation to transport by the emergency medical services in a 20-year perspective.2012Ingår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 30, nr 9, s. 1788-1795Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim The aims of this study were to describe the characteristics of and outcome of patients with chest pain in relation to transport by the emergency medical services (EMS) and to describe possible changes in this relationship in a 20-year perspective. Methods In the 2 periods, 1986 to 1987 and 2008, all patients with chest pain admitted to hospitals in Gothenburg, Sweden, were retrospectively evaluated in terms of previous history, final diagnosis, and mortality. P values were age adjusted. Results In 1986 to 1987 and 2008, 34% of 4270 patients with chest pain and 39% of 2286 patients, respectively, were transported to the hospital by the EMS (P = .0001). In both periods, patients who used EMS were older and had a higher prevalence of previous cardiovascular diseases and more often had a final diagnosis of acute myocardial infarction (AMI) than those who did not use EMS. The EMS users were more frequently hospitalized in 1986 to 1987 than in 2008 (P < .0001). Emergency medical service use was related to a significantly higher age-adjusted 1-year mortality in both periods for all patients with chest pain as well as for those hospitalized. Among hospitalized patients with myocardial ischemia and among patients with a final diagnosis of AMI, EMS use was associated with a higher 30-day mortality in 1986 to 1987. Regardless of the use of EMS, there was a decrease in the proportion of patients developing AMI as well as the rate of death at 30 days and 1 year in 2008 as compared with 1986 to 1987. Conclusions For 20 years, the proportion of patients with chest pain using the EMS increased. EMS users were more frequently hospitalized in 1986 to 1987 than in 2008. In overall terms, mortality was higher among EMS users than among nonusers in both periods. Among hospitalized patients with myocardial ischemia and among patients with a final diagnosis of AMI, EMS use was associated with a higher 30-day mortality only in 1986 to 1987.

  • 3877. Thang, ND
    et al.
    Karlsson, BW
    Bergman, B
    Santos, M
    Karlsson, T
    Benttson, A
    Johanson, P
    Rawshani, A
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patients admitted to hospital with chest pain-changes in a 20 year perspective.2013Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 166, nr 1, s. 141-146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To describe the differences in characteristics and outcome between two consecutive series of patients admitted to hospital with chest pain in a 20-year perspective. Particular emphasis is placed on changes in outcome in relation to the initial electrocardiogram (ECG). SUBJECTS: In the two periods, 1986-1987 and 2008, all patients with chest pain admitted to the study hospitals in Gothenburg, Sweden, were included. RESULTS: Five thousand and sixteen patients were registered in a period of 21 months in 1986-1987 and 2287 patients were registered during 3 months in 2008. In a comparison of the two time periods, the age of chest pain patients was not significantly different (mean age 60.1 ± 17.8 years in 1986-1987 and 59.8 ± 19.1 years in 2008, p=0.50). There was a lower prevalence of previous angina pectoris, congestive heart failure and current smoking in the second period, whereas a history of acute myocardial infarction, hypertension and diabetes mellitus had become more prevalent. The use of cardio-protective drugs increased and ECG changes indicating acute myocardial ischemia on admission to hospital decreased. Length of hospitalisation was reduced from a median of 5 days to 3 days (p<0.0001). A significant decrease in 30-day and 1-year mortality was found (3.8% in 1986-1987 vs 2.0% in 2008 and 9.9% vs 6.3% respectively, p<0.0001 for both comparisons). CONCLUSIONS: During a period of 20 years, the characteristics and outcome of patients admitted to hospital with chest pain changed. The most important changes were a lower prevalence of ECG signs indicating acute myocardial ischemia on admission, shorter hospitalisation time and a lower 30-day and 1-year mortality.

  • 3878.
    Thang, ND
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, T
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlsson, BW
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ECG signs of acute myocardial ischemiain the prehospital setting of a suspected acute coronary syndrome and its association with outcomes2014Ingår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 32, nr 6, s. 601-605Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: The aims of this study were (a) to determine the prehospital prevalence of electrocardiographic (ECG) signs of acute myocardial ischemia in patients with suspected acute coronary syndrome and (b) to describe the relationships between the various ECG patterns and the diagnosis of acute myocardial infarction (AMI) and outcomes. METHODS: Prospective cohort study using data from an interventional trial in acute chest pain patients transported by the emergency medical services. These patients were classified into 3 groups: patients with ECG showing signs of acute myocardial ischemia, patients with ECG showing other abnormal changes (bundle-branch block, pacemaker rhythm, Q-wave or T-wave inversion) and patients without significant pathologic findings. All P values are age-adjusted. RESULTS: Among 1546 patients, 312 (20%) had ECG signs of acute myocardial ischemia. Of them, 57% had a final diagnosis of AMI versus 26% of those with other abnormal ECGs and 12% of those with ECG without significant pathologic findings (P<.0001). In all, 53% of all AMI cases involved patients without ECG signs of acute myocardial ischemia. Although ECG signs of acute myocardial ischemia predicted heart failure and ventricular tachyarrhythmias both prior to and after hospital admission, there was no significant difference in 30-day mortality between the 3 patient groups (4.3%, 3.7%, and 1.2%, respectively, P=.11). CONCLUSION: Among patients with a clinical suspicion of AMI in the prehospital setting, the prevalence of ECG signs suggesting AMI was low, as was the ability to identify AMI patients using ECG findings only. We therefore need better instruments in the prehospital triage of patients with acute chest pain.

  • 3879. Thang, Nguyen Dang
    et al.
    Karlson, Björn Wilgot
    Karlsson, Thomas
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Characteristics of and outcomes for elderly patients with acute myocardial infarction: differences between females and males2016Ingår i: Clinical Interventions in Aging, ISSN 1176-9092, E-ISSN 1178-1998, Vol. 11, s. 1309-1316Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: This study analyzed age-adjusted sex differences among acute myocardial infarction (AMI) patients aged 75 years and above with regard to 7-year mortality (primary end point) and the frequency of angiograms and admission to the coronary care unit (CCU) as well as 1-year mortality (secondary end points).

    METHODS: A retrospective cohort study comprised 1,414 AMI patients (748 females and 666 males) aged at least 75 years, who were admitted to Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg, Sweden, during two periods (2001/2002 and 2007). All comparisons between female and male patients were age adjusted.

    RESULTS: Females were older and their previous history included fewer AMIs, coronary artery bypass grafting procedures, and renal diseases, but more frequent incidence of hypertension. On the contrary, males had higher age-adjusted 7-year mortality in relation to females (hazard ratio [HR] 1.16 with corresponding 95% confidence interval [95% CI 1.03, 1.31], P=0.02). Admission to the CCU was more frequent among males than females (odds ratio [OR] 1.38 [95% CI 1.11, 1.72], P=0.004). There was a nonsignificant trend toward more coronary angiographies performed among males (OR 1.34 [95% CI 1.00, 1.79], P=0.05), as well as a nonsignificant trend toward higher 1-year mortality (HR 1.18 [95% CI 0.99, 1.39], P=0.06).

    CONCLUSION: In an AMI population aged 75 years and above, males had higher age-adjusted 7-year mortality and higher rate of admission to the CCU than females. One-year mortality did not differ significantly between the sexes, nor did the frequency of performed coronary angiograms.

  • 3880.
    Thang, Nguyen Dang
    et al.
    Göteborgs Universitet.
    Karlson, Björn Wilgot
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Thomas
    Herlitz, Johan
    Pre-hospital prediction of death or cardiovascular complications during hospitalisation and death within one year in suspected acute coronary syndrome patients.2015Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 185, s. 308-312Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To identify pre-hospital predictors of a) death or the development of cardiovascular complications during hospitalisation (primary objective) and b) all-cause death during one year of follow-up (secondary objective), in chest pain patients with suspected acute coronary syndrome (ACS).

    METHODS: A prospective study that comprised patients in western Sweden, who were transported to hospital by the emergency medical service (EMS) due to chest pain and suspected ACS. Multiple logistic regression was used to identify independent predictors of adverse outcomes.

    RESULTS: Among all 1600 eligible patients, 21% died or had a cardiovascular complication during hospitalisation and 10% died during one year of follow-up. Nine factors were identified pre-hospitalisation as independent predictors of death or cardiovascular complications during hospitalisation. They were increasing age, a history of congestive heart failure, nausea and/or vomiting, rapid breathing rate, low oxygen saturation, high heart rate, together with ST-segment elevation, ST-segment depression and right bundle branch block on the pre-hospital electrocardiogram (ECG). For the secondary objective of death during one year of follow-up, the following five factors were identified as independent predictors: increasing age, a history of congestive heart failure, dyspnea, low oxygen saturation and left bundle branch block on the pre-hospital ECG.

    CONCLUSIONS: In the pre-hospital setting of chest pain and suspected ACS, we identified nine predictors of the primary adverse outcome. They were factors representing previous history, symptoms and ECG findings. This information may contribute to the development of a decision support system for the EMS, which then needs to be clinically tested.

  • 3881.
    Theandersson, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    "De lever tills den dagen de dör": vård i livets slut - en studie av första linjens chefer2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3882.
    Thelin, Angelika
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Linneuniversitetet, Växjö.
    Wolmesjö, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
    Tid att leda : En kunskapsöversikt om hur chefskap påverkar äldreomsorgens kvalitet 2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten syftar till att svara mot den övergripande frågan: Hur inverkar arbetsvillkoren för första linjens chefer på chef- och ledarskapet för en god kvalitet inom äldreomsorgen? Det är situationen i Sverige som står i fokus och rapporten sammanställer de huvudsakliga resultaten utifrån ett socialvetenskapligt perspektiv. Med målsättningen att bidra med ackumulativ kunskap tar denna översikt vid där Ann Bergmans (2009) studie ”Att leda inom äldreomsorgen: En litteraturgenomgång av enhetschefers organisatoriska sammanhang och arbetsvillkor” slutar. Bergmans litteraturgenomgång genomfördes på uppdrag av Socialstyrelsen och förhåller sig till litteratur som publicerats fram till och med 2007. Den har till syfte att åskådliggöra några av de faktorer som påverkar arbetsvillkoren för personal inom äldreomsorgen i allmänhet och enhetscheferna i synnerhet. Denna studie bidrar med fördjupad kunskap gentemot Bergmans litteraturgenomgång genom att analysera forskning som bedrivits från och med 2008, men också genom att kunskapen om situationen i Sverige relateras till forskningsresultat om situationen i andra länder.

    Forskningsöversikten begränsas till att omfatta Europeiska och Anglosaxiska länder till följd av att likheter och skillnader mellan utvecklingstendenser inom den offentliga sektorn inom dessa geografiska områden redan är väl presenterade i tidigare forskning. Centrala frågeställningar för kunskapsöversikten är: Vad säger tidigare forskning om relationen mellan första linjens chefers arbetsvillkor och god kvalitet inom äldreomsorg? Hur behandlas den socialpolitiska kontexten inom denna tidigare forskning? Vilka skillnader och likheter framträder mellan resultaten i olika socialpolitiska kontexter i denna tidigare forskning?

  • 3883.
    Thell, Petra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Weehuizen, Åsa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors upplevelse av stöd i samband med tidigt missfall2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidiga missfall är vanligt förekommande och det kan ha stor psykisk påverkan på kvinnan. Hon kan känna sig deprimerad och uppleva sorg en längre tid efter missfallet. Studier har visat att kvinnor behöver stöd och samtal för att lättare kunna hantera sorgen. Barnmorskan arbetar utefter en personcentrerad vård där kvinnans fysiska och psykiska behov står i centrum. Barnmorskans roll är att finnas där för kvinnan och hjälpa henne i sorgeprocessen. Kvinnor kan ha olika tankar om vad som är bäst för henne vid missfallet och behovet av stöd kan se olika ut. Vården vid missfall bedrivs på olika sätt i olika delar av Sverige.

    Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av stöd från vårdpersonal i samband med tidigt missfall. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Sju kvinnor från olika delar av Sverige har intervjuats. Studien resulterade i fem kategorier: Övergivenhet, Bekräftelse, Ovisshet, Trygghet och Maktlöshet med temat; En variation av känslor som påverkar helhetsupplevelsen. Det finns en tydligare plan i vården för de kvinnor som haft upprepade missfall än de som haft enstaka missfall. Det var en skillnad mellan dessa grupper när det gäller vilket stöd de fått. Trots att vårdpersonalen är medveten om missfallets påverkan på kvinnan så upplever kvinnorna att de inte fått det individanpassade stöd som de önskat. Barnmorskan bör i större utsträckning ha ansvaret för kvinnor som genomgår missfall då detta ligger inom deras profession, sexuell och reproduktiv hälsa. Alla kvinnor bör få en mer jämlik vård när vården är personcentrerad redan vid första missfallet.

  • 3884.
    Thern, Jennie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Varildengen, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelsen av livskvalité hos människor som lever med diagnosen humant immunbristvirus: Stigmatisering och socialt stöd2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Humant immunbristvirus, som förkortas HIV, uppfattas som ett kroniskt sjukdomstillstånd och inte längre som en dödlig sjukdom. Sjukvården fokuserar idag på att den drabbade ska uppnå normal hälsa relaterat till livskvalité. Att få diagnosen HIV är påfrestande och är associerat med stigmatisering och diskriminering. Dessa individer är i behov av stöd för att hantera de problem som uppstår med sjukdomen. Att utsättas för stigmatisering är ett globalt problem för alla diagnostiserade. Det är därför viktigt att undersöka stigmatiseringens påverkan på individen och vikten av socialt stöd i vardagen.

    Syftet var att undersöka upplevelsen av livskvalité hos individer som har diagnosen HIV med fokus på socialt stöd och stigmatisering. En litteraturöversikt utfördes med både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. 11 artiklar användes i litteraturöversikten. Fyra huvudkategorier formulerades med tio subkategorier.

    Resultatet visar att livskvalitén minskar desto mer stigmatisering en person utsätts för från samhället. Fördomar och okunnighet i samhället anses skadligare än själva sjukdomen. Många dras mellan att berätta respektive att inte berätta om sin diagnos för omgivningen på grund av rädsla för stigmatisering och rejektion. För att få möjlighet till socialt stöd krävs det att diagnosen avslöjas. Socialt stöd kan hjälpa individer med HIV att lära sig hantera sin diagnos och acceptera sin nya livssituation.

    Det krävs en ökad spridning av kunskap kring HIV för att minska stigmatisering och öka socialt stöd, vilket i sin tur kan öka livskvalitén hos den enskilda individen.

  • 3885.
    Therning, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Åslund, Petra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barnhälsovårdssjuksköterskans behov av stöd vid orosanmälan: En kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskan på Barnhälsovården (BHV) har bland annat uppgiften att tidigt identifiera och påbörja åtgärder om och när hon upptäcker problem i barns hälsa, utveckling och/eller uppväxtmiljö. Vid minsta oro att ett barn far illa har hon skyldighet att anmäla detta till Socialtjänsten. Enligt aktuell forskning görs få anmälningar från BHV.  I föreliggande studie stod barnhälsovårdssjuksköterskans behov av stöd vid anmälningar om misstänkt barnmisshandel i fokus. Syftet var att beskriva det behovet samt undersöka om och på vilket sätt hon upplever sig ha det stöd hon behöver i sitt arbete när hon ska gå vidare med att göra en orosanmälan. En kvalitativ studie med induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio barnhälsovårdssjuksköterskor. Därefter analyserades intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys.

    Enligt lagen skall anmälan göras vid ”minsta oro” men resultatet visar att barnhälsovårdssjuksköterskan upplever att det inte alltid är denna regel om ”minsta oro” som gäller.  Inför en anmälan upplevs den egna yrkeserfarenheten vara en trygghetsfaktor. Kollegor visar sig vara mycket viktiga inför en anmälan och det är ofta barnhälsovårdssjuksköterskorna söker stöd hos dem innan de söker Socialtjänsten för stöd och råd. Tvärprofessionellt arbete med Socialtjänsten visar sig vara värdefullt men här märks också känslor av frustration då Socialtjänsten ofta inte återkopplar efter en anmälan. Dålig samverkan med Socialtjänsten påverkar barnhälsovårdssjuksköterskan negativt i hennes arbete. Sammanfattningsvis visar resultatet att yrkeserfarenhet, stöd i lagen, stöd från kollegor, konsultation, stöd och återkoppling från Socialtjänsten samt uppföljande åtgärder av Socialtjänsten är mycket betydelsefulla faktorer för barnhälsovårdssjuksköterskor vid anmälningsärenden från BHV om misstänkt barnmisshandel.

  • 3886. Thomée, S
    et al.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Härenstam, A
    Hagberg, M
    Perceived connections between information and communication technology use and mental symptoms among young adults: a qualitative study2010Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 10, nr 66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Prospective associations have been found between high use of information and communication technology (ICT) and reported mental symptoms among young adult university students, but the causal mechanisms are unclear. Our aim was to explore possible explanations for associations between high ICT use and symptoms of depression, sleep disorders, and stress among young adults in order to propose a model of possible pathways to mental health effects that can be tested epidemiologically. Methods We conducted a qualitative interview study with 16 women and 16 men (21-28 years), recruited from a cohort of university students on the basis of reporting high computer (n = 28) or mobile phone (n = 20) use at baseline and reporting mental symptoms at the one-year follow-up. Semi-structured interviews were performed, with open-ended questions about possible connections between the use of computers and mobile phones, and stress, depression, and sleep disturbances. The interview data were analyzed with qualitative content analysis and summarized in a model. Results Central factors appearing to explain high quantitative ICT use were personal dependency, and demands for achievement and availability originating from the domains of work, study, social life, and individual aspirations. Consequences included mental overload, neglect of other activities and personal needs, time pressure, role conflicts, guilt feelings, social isolation, physical symptoms, worry about electromagnetic radiation, and economic problems. Qualitative aspects (destructive communication and information) were also reported, with consequences including vulnerability, misunderstandings, altered values, and feelings of inadequacy. User problems were a source of frustration. Altered ICT use as an effect of mental symptoms was reported, as well as possible positive effects of ICT on mental health. Conclusions The concepts and ideas of the young adults with high ICT use and mental symptoms generated a model of possible paths for associations between ICT exposure and mental symptoms. Demands for achievement and availability as well as personal dependency were major causes of high ICT exposure but also direct sources of stress and mental symptoms. The proposed model shows that factors in different domains may have an impact and should be considered in epidemiological and intervention studies.

  • 3887. Thordstein, Magnus
    et al.
    Flisberg, Anders
    Inganäs, L.
    Mourtzis, A.
    Karlsson, L.
    Rex, K.
    Löfhede, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Löfgren, Nils
    Förbättrad användning av aEEG för övervakning av centralnervös funktion hos nyfödda barn. En prospektiv, populationsbaserad studie.2008Ingår i: Proceedings of Medicinteknikdagarna 2008, 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3888. Thordstein, Magnus
    et al.
    Kjellmer, Ingemar
    Löfgren, Nils
    Löfhede, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Lindecrantz, Kaj
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Dean, Justin
    Mallard, Carina
    Effects of inflammation on cerebral electric activity in fetal sheep2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE Intrauterine infections can by themselves induce fetal brain damage but also potentiate the effects of other harmful influences such as asphyxia and seizures. Using an EEG technique that permits the recording of extremely low frequencies, often called DC EEG, changes in the level, i.e. DC shifts can be detected. The DC level has been suggested to depend mainly on the potential over the blood brain barrier (BBB), in turn decided primarily by the arterial level of pCO2. Fetuses affected by infection/inflammation that produce detrimental effects on the brain, may have elevated levels of pCO2 and disturbance of the BBB. We aimed at investigating the possibility that the DC EEG could be used to detect the effects of inflammation on the fetal brain. METHODS Fetal sheep were instrumented at 97 days of gestation with catheters, four active EEG electrodes placed on the dura mater as well as extracranial reference and ground electrodes. After three days of recovery, the bacterial endotoxin lipopolysaccharide (LPS) was given to the fetus (200 ng i.v.). RESULTS Exposure to LPS induced a positive DC shift in parallel to the assumed affection of cerebral function and to the pCO2 elevation. This change was not always obvious in standard EEG. CONCLUSIONS These recordings of fetal DC EEG appear to be the first to be done. They indicate that the effects of inflammation on cerebral function can be monitored by DC EEG. Such monitoring might be feasible also during late stages of labour and in neonates.

  • 3889.
    Thorelli, Dan
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wallin, Nils
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Varför söker inte personer vård vid urininkontinens?2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Urininkontinens är inte en sjukdom i sig utan ett symtom på bakomliggande orsaker. Att bli inkontinent kan ha flera olika förklaringar, men ofta är behandlingsmöjligheterna goda. Att vara urininkontinent kan bland annat innebära en stor negativ påverkan på livskvaliteten, utgöra en form av begränsning, vara en stor skam samt innebära att inte ha kontroll över sin kropp. Urininkontinensen är ett vanligt problem där många personer förblir obehandlade. Vi söker en bättre förståelse för bakomliggande hinder som påverkar personers val att söka vård. Med bättre förståelse för varför dessa personer inte söker hjälp kan sjuksköterskan bättre nå ut och möta deras behov. Detta arbete skall belysa hinder till att personer väljer att inte söka vård vid urininkontinens och bygger på den forskningsmodell som kallas att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Till denna modell valdes en kvalitativ analysmetod, där analysmaterialet utgjordes av åtta artiklar. Ur analysen framkom sex teman som utgör hinder för personer att söka vård; ”Attityder till urininkontinens”, ”Skam och genans”, ”Ej vara till besvär”, ”Rädsla för behandling/undersökning”, ”Kommunikationsbrister” samt ”Kulturkrock”. Vissa teman byggs upp av subteman. Diskussionen utgörs av reflektioner kring personers attityder till sin kropp med stigande ålder, personers upplevelser av skam som hinder, kunskapsbrister som hinder samt att ej vara till besvär.

  • 3890. Thoren, Anna
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Engdahl, Johan
    Rawshani, Araz
    Djärv, Therese
    ECG monitoring in inhospital cardiac arrest2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3891.
    Thorstensson, Stina
    et al.
    University of Skövde.
    Blomgren, Carola
    Neighborhood Management North.
    Sundler, Annelie Johansson
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Margaretha
    University of Skövde.
    To break the weight gain-A qualitative study on the experience of school nurses working with overweight children in elementary school.2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 1-2, s. e251-e258Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To describe the experiences of school nurses working with overweight schoolchildren.

    BACKGROUND: School nurses play an important role in health promotion of overweight children. Lifestyle changes and interventions to address being overweight can improve health outcomes and decrease the risk for future health problems.

    DESIGN: A descriptive and qualitative design with a phenomenological approach was used. Data were gathered through interviews with school nurses working with overweight schoolchildren in Swedish elementary school; the data were subsequently analysed for meanings.

    RESULTS: Working with overweight children was perceived as demanding and challenging by the school nurses who found conversations on this topic emotionally loaded and complex. In addition, the school nurses needed to be sensitive and supportive to succeed in their support for a healthier everyday life for the schoolchildren. It was stated as important to find ways to break the child's weight gain and to cooperate with the parents in this work. The children's decrease in weight was experienced to be more successful when making small, step-by-step changes together with the child and his or her parents.

    CONCLUSIONS: This study concludes that health talks about being overweight may be a challenge for school nurses. Strategies used to manage and succeed in this work included engaging in motivational conversations, working step by step and cooperating with the child's parents. Furthermore, the nurses experienced that they needed to provide emotional support for overweight children during school time.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: The school nurses' health promotion needs to focus on how to break weight gain in overweight children. In this work, the nurses' sensitiveness seems pivotal. Further research is needed on school nurses' work with health promotion and support of overweight children concerning how to perform efficient communication and cooperation with the children and their parents.

  • 3892. Thorén, A-B
    et al.
    Axelsson, Å
    Herlitz, Johan
    [external].
    DVD-based or instructor-led CPR education: a comparison.2007Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 72, nr 2, s. 333-334Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The ERC advocates home-based learning with the use of video or interactive CD as a method for enhancing CPR training.

  • 3893. Thorén, A-B
    et al.
    Axelsson, Å
    Herlitz, Johan
    [external].
    Possibilities for, and obstacles to, CPR training among cardiac care patients and their co-habitants.2005Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 65, nr 3, s. 337-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To investigate the level of cardiopulmonary resuscitation (CPR) training among cardiac patients and their co-habitants and to describe the possibilities for, and obstacles to, CPR training among this group. METHODS: All patients admitted to a coronary care unit during a four-month period were considered for participation in an interview study. Out of 401 patients, 268 were co-habiting. This study deals with these subjects. RESULTS: According to the answers given by the patients, 46% of the patients and 33% of the co-habitants had attended a CPR course at some time. Among those who had not previously attended a course, 58% were willing to attend, and 60% of the patients whose co-habitant had not received CPR education, wanted him or her to attend a course. The major obstacle to CPR training was the patient's own medical status. The major obstacle to the co-habitant's participation was the patient's doubts concerning their partner's physical ability or willingness to participate. Younger persons were more often willing to undergo training than older persons (p < 0.0001). Of those patients who had previously attended a course or who were willing to undergo training, 72% were prepared to do so together with their co-habitant. A course specially designed for cardiac patients and their relatives was a possible alternative for 75% of those willing to participate together with their co-habitant. CONCLUSIONS: Two-thirds of the patients did not believe that their co-habitant had taken part in CPR training. More than half of these would like their co-habitant to attend such a course. Seventy-two percent were willing to participate in CPR instruction together with their co-habitant. Major obstacles to CPR training were doubts concerning the co-habitant's willingness or physical ability and their own medical status.

  • 3894. Thorén, A-B
    et al.
    Axelsson, Å
    Herlitz, Johan
    [external].
    The attitude of cardiac care patients towards CPR and CPR education.2004Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 61, nr 2, s. 163-171Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The recommended targeting of the elderly, those with heart conditions and their family members for CPR education remains unaccomplished. Little is known about cardiac patients' knowledge of and attitude towards CPR and CPR education. This study aimed to investigate cardiac care patients' attitude towards CPR and interest in CPR education. An interview, based on a questionnaire, was conducted with 401 consecutive patients admitted to a coronary care unit. Most participants had heard about the concept of CPR and 64% were aware of its content. In the event of an emergency, 96% were willing to undergo CPR. Age, previous myocardial infarction and heart failure were significantly associated with the willingness or lack of willingness to undergo CPR. Forty percent of the participants had attended one or more courses but only a few within the last two years. The major reasons for not being educated in CPR were a lack of awareness of the availability of CPR training for the public, lack of interest or lack of enterprise. Among those not educated in CPR, 46% would like to attend a course. A hospital was the preferred location for the course, often due to the perceived higher competence of the instructors, but sometimes, because it offered a safe environment. The primary health care centre was preferred because of its location near the participants' homes. In order to increase the proportion of people trained in CPR in target groups such as cardiac care patients and their family members, healthcare professionals should provide patients with information and opportunities to attend locally situated, professionally led courses.

  • 3895. Thorén, A-B
    et al.
    Axelsson, Å
    Holmberg, S
    Herlitz, Johan
    [external].
    Measurement of skills in cardiopulmonary resuscitation: do professionals follow given guidelines?2001Ingår i: European journal of emergency medicine, ISSN 0969-9546, E-ISSN 1473-5695, Vol. 8, nr 3, s. 169-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since it is suggested that only effective cardiopulmonary resuscitation (CPR) improves survival rates, quality control of training outcomes is important and comparisons between different training methods are desirable. The aim of this study was to test a model of quality assurance, consisting of a computer program combined with the Brennan et al. checklist, for evaluation of CPR performance. A small group of trained medical professionals (cardiac care unit nurses) (n = 10) was used in this pilot study. The result points out several points of concern: half of the participants did not open the airway prior to breathing control. Over 90% of all inflations were 'too fast' and 71% were 'too much'. Only 6.5% of the inflations were correct. On average, the participants made 5.4 inflations per minute. Concerning chest compressions, 40% were 'too deep' while only 4% were 'too shallow'. In spite of the fact that the participants had an average rate at 95 compressions per minute the number of compressions varied between 32 and 51 during 1 minute. When new guidelines are discussed, it would be beneficial if they were tested by a number of people to investigate if following the guidelines is at all possible.

  • 3896. Thorén, A-B
    et al.
    Danielsson, E
    Herlitz, Johan
    [external].
    Axelsson, ÅB
    Spouses' experiences of a cardiac arrest at home: an interview study.2010Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 9, nr 3, s. 161-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: In case of out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) influence of a bystander spouse is decisive for the chance of survival. AIM: To describe spouses' experiences of witnessing their partners' cardiac arrest at home, focusing on the time before the event and when it happened. METHODS: Interviews with fifteen spouses were recorded and transcribed verbatim. Qualitative content analysis was conducted. RESULTS: In the domain entitled "Time before cardiac arrest", four themes emerged in the analysis process: "Lack of early warning signs", "Difficulty interpreting early warning signs", "Interpreting signs in the light of previous illness" and "Denial of serious illness". In the domain entitled "The cardiac arrest event", three themes emerged: "Perceiving the seriousness", "Being unable to influence" and "Doing what is in one's power". The emergency call services' (ECS) ability to instruct and help the spouses to do what they can becomes evident in these themes. CONCLUSION: Spouses who experienced OHCA demonstrated a lack of confidence in or ability to interpret early warning signs and symptoms. This lack of confidence also extended to the process of cardiopulmonary resuscitation (CPR). The support from the ECS and CPR training was acknowledged as helpful and important. Further research is required to determine which interventions can improve people's ability to intervene as early as possible.

  • 3897.
    Thorén, Ann-Britt
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Axelsson, Åsa
    Fridh, Isabell
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Stöd till närstående i samband med plötslig hjärtdöd2012Ingår i: Kardiologisk omvårdnad / [ed] Bengt Fridlund, Jan Mårtensson, Dan Malm, Studentlitteratur , 2012, s. 265-281Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En nära anhörigs plötsliga död anses vara det starkaste trauma en människa kan drabbas av. Sjuksköterskan har en viktig funktion i stödet till de sörjande som blir kvar när en nära anhörig dör. Sorg kan ta sig olika uttryck och det kan vara djupt kränkande för de närstående om de förväntas reagera på ett visst sätt. Utbildad personal och lokala riktlinjer för en strukturerad omvårdnad vid plötslig död är ett stöd för sjuksköterskan i sin strävan att ge god omvårdnad och lindra de närståendes lidande.

  • 3898.
    Thorén, Camilla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hur kvinnor upplever sin livssituation efter att de har haft en hjärtinfarkt2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en svår sjukdom innebär en stor förändring för den drabbade och hans/hennes närstående. Idag är hjärtinfarkt en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige hos kvinnor över 55 år. Dödligheten tenderar att öka hos kvinnorna vilket kan bero på kvinnors ökade rökvanor, latent diabetes och förekomsten av metabolt syndrom (blodfettsrubbningar, högt blodtryck och insulinresistens). Syftet var att få fram vilka känslor som uppkommer hos kvinnor efter att de drabbats av en hjärtinfarkt samt hur deras livssituation förändras. Metoden är en litteraturstudie baserad på Evans modell där sju kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre huvudteman och tillhörande subteman. Dessa var livsstilsförändringar: rökning, matvanor och aktivitet, känslor uppkomna efter hjärtinfarkten: oro för framtiden, ensamhet, stress och behov av stöd och förändringar av sin levda kropp: kvarstående symtom och begränsningar.

  • 3899. Thuresson, M
    et al.
    Berglin Jarlöv, M
    Lindahl, B
    Svensson, L
    Zedigh, C
    Herlitz, Johan
    [external].
    Factors that influence the use of ambulance in acute coronary syndrome.2008Ingår i: American Heart Journal, ISSN 0002-8703, E-ISSN 1097-6744, Vol. 156, nr 1, s. 170-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: National guidelines recommend activation of the emergency medical service by patients who have symptoms of acute coronary syndrome (ACS). In spite of this, only 50% to 60% of persons with myocardial infarction initiate care by using the emergency medical service. The aim of this study was to define factors influencing the use of ambulance in ACS. METHODS: The method used in this study was a national survey comprising intensive cardiac care units at 11 hospitals in Sweden; 1,939 patients with diagnosed ACS and symptom onset outside the hospital completed a questionnaire a few days after admission. RESULTS: Half of the patients went to the hospital by ambulance. Factors associated with ambulance use were knowledge of the importance of quickly seeking medical care and calling for an ambulance when having chest pain (odds ratio [OR] 3.61, 95% CI 2.43-5.45), abrupt onset of pain reaching maximum intensity within minutes (OR 2.08, 1.62-2.69), nausea or cold sweat (OR 2.02, 1.54-2.65), vertigo or near syncope (OR 1.63, 1.21-2.20), ST-elevation ACS (OR 1.58, 1.21-2.06), increasing age (per year) (OR 1.03, 1.02-1.04), previous history of heart failure (OR 2.48, 1.47-4.26), and distance to the hospital of >5 km (OR 2.0, 1.55-2.59). Those who did not call for an ambulance thought self-transport would be faster or did not believe they were sick enough. CONCLUSIONS: Symptoms, patient characteristics, ACS characteristics, and perceptions and knowledge were all associated with ambulance use in ACS. The fact that knowledge increases ambulance use and the need for behavioral change pose a challenge for health-care professionals.

  • 3900. Thuresson, M
    et al.
    Berglin Jarlöv, M
    Lindahl, B
    Svensson, L
    Zedigh, C
    Herlitz, Johan
    [external].
    Thoughts, actions, and factors associated with prehospital delay in patients with acute coronary syndrome.2007Ingår i: Heart & Lung, ISSN 0147-9563, E-ISSN 1527-3288, Vol. 36, nr 6, s. 398-409Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The objective was to study patients' interpretations, thoughts, and actions after symptom onset in acute coronary syndrome (ACS) in total and in relation to gender, age, history of coronary artery disease, type of syndrome, and residential area and its influence on prehospital delay. SETTING: We performed a national survey comprising intensive cardiac care units at 11 hospitals in Sweden. METHOD: A total of 1,939 patients with diagnosed ACS and symptom onset outside hospital completed a questionnaire containing standardized questions within 3 days after admission. RESULTS: Three-quarters of the patients interpreted their symptoms as cardiac in origin, and the most common reason was that they knew someone who had had an acute myocardial infarction. The majority contacted a family member, whereas only 3% directly called for an ambulance. Interpreting the symptoms as cardiac in origin and severe pain were major reasons for deciding to seek medical care. Approaching someone after symptom onset and the belief that the symptoms were cardiac in origin were factors associated with a shorter prehospital delay, whereas taking medication to relieve pain resulted in the opposite. The reaction pattern was influenced by gender, age, a history of coronary artery disease, and the type of ACS, but to a lesser extent by residential area. CONCLUSIONS: Interpreting symptoms as cardiac in origin and approaching someone after symptom onset were major reasons for a shorter prehospital delay in ACS.

75767778798081 3851 - 3900 av 4062
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf