Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
74757677787980 3801 - 3850 av 4062
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 3801.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Experiences of developing research in pre-hospital care in Sweden2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3802.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    How do ambulance personnel experience work at a disaster site?2001Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 9, nr 2, s. 56-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Working at a major accident site is a complex matter where knowledge from various fields must be put into practice. In addition, the different situations at emergency and disaster sites place a variety of demands on personnel, equipment and organization. The aim of the present study is to investigate how the ambulance personnel perceived their own action and the functioning of the whole emergency organization at a major accident site (large discotheque fire) in 1998. Working from a list obtained from the fire department, a questionnaire with 57 questions was sent to the personnel (n = 36) who had participated at the accident site either as ambulance crew members or as members of a medical team sent out from the hospital. The response rate was 80 per cent. Despite the extreme situation, most of the ambulance personnel involved were satisfied with their own preparedness as well as the medical and nursing care performed at the site. Those who where not satisfied reported that the main reason for dissatisfaction was lack of time to calm and comfort people who were not injured or had only minor injuries. The need of more medical support for the medical team members at the site was also emphasized with regard to the care of the severely injured. The ambulance service crews from the suburbs, in comparison with the local city rescue service, were, in general, less satisfied with the co-operation from other rescue units.

  • 3803.
    suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Learning by simulation in prehospital emergency care - an integrative literature review.2015Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 30, nr 2, s. 234-240Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Learning by simulation in prehospital emergency care

    – an integrative literature review

    Background: Acquiring knowledge and experience on high-energy trauma is often difficult due to infrequent exposure. This creates a need for training which is specifically tailored for complex prehospital conditions. Simulation provides an opportunity for ambulance nurses to focus on the actual problems in clinical practice and to develop knowledge regarding trauma care. The aim of this study was to describe what ambulance nurses and paramedics in prehospital emergency care perceive as important for learning when participating in simulation exercises.

    Methods: An integrative literature review was carried out. Criteria for inclusion were primary qualitative and quantitative studies, where research participants were ambulance nurses or paramedics, working within prehospital care settings, and where the research interventions involved simulation.

    Results: It was perceived important for the ambulance nurses’ learning that scenarios were advanced and possible to simulate repeatedly. The repetitions contributed to increase the level of experience, which in turn improved the patients care. Moreover, realism in the simulation and being able to interact and communicate with the patient were perceived as important aspects, as was debriefing, which enabled the enhancement of knowledge and skills. The result is presented in the following categories: To gain experience, To gain practice and To be

    strengthened by others.

    Conclusion: Learning through simulation does not requireyears of exposure to accident scenes. The simulated learning is enhanced by realistic, stressful scenarios where ambulance nurses interact with the patients. In this study, being able to communicate with the patient was highlighted as a positive contribution to learning. However, this has seldom been mentioned in a previous research on simulation. Debriefing is important for learning as it enables scrutiny of one´s actions and thereby the possibility to improve and adjust one’s caring. The effect of simulation exercises is important on patient outcome.

  • 3804.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Papel do Enfermeiro no Serviço de Emergência Sueco2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3805.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patient Safety: European Perspectives – Sweden.2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Calling for an ambulance is not something that a person would normally do without hesitating. He/she might fear that s/he will not handle the situation, neither on their own nor with help from relatives. He/she might even fear for their life. The answer to their call, “we will send an ambulance for you”, makes him/her being defined as a patient. Dealing with patients puts special demands on ambulance staff. They need to gather information from their patients and their relatives and conduct the first assessment. Thereafter they need to decide which treatment and care should be administered on the spot or if care and transport to hospital is more crucial. In these situations, patient safety is to make the right decision and perform the right measures with quality. In order to maintain good patient safety, strong governmental regulations are needed in many areas. Patient safety in prehospital emergency care concerns the whole ‘care chain’, from that first call to the hand-over at the receiving department. Previous research shows that in prehospital emergency care, patient safety is strongly connected to assessing the patient, having a good driver, performing care during transport, maintaining quality and adapting all medical equipment to mobile treatment and care. To maintain high standard, the ambulance staff should have good health status, both physically and mentally. Also, all regulations and rules must aim to support patient safety.

  • 3806.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Photo documentation on the scene of an accident: a complement to the ordinary documentation2001Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3807.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Prehospital akutsjukvård med fokus på sjuksköterskan1997Ingår i: ROA-bladet, s. 6-13Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3808.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sicherheit in einer mobilen Einheit (ambulanter Rettungsdienst)/Safety in the Ambulance Service: aus der Perspektive des Patienten und der Pflegenden/ from the patient and the personnel's view2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3809.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskan i den "nya ambulanssjukvården"1998Ingår i: Ventilen, ISSN 0348-6257, nr 4, s. 28-30Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3810.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskan i den "nya ambulanssjukvården"2000Ingår i: Ambulansforum, ISSN 2001-0214Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Prehospital akutsjukvård är ett lite utforskat område nationellt och internationellt. Innehållet i den här artikeln är hämtat från den första svenska avhandlingen som behandlar området. Två övergripande syften med den akademiska avhandlingen var att beskriva utvecklingen inom prehospital akutsjukvård och hur situationen är idag. Två andra övergripande syften var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbete på en större skadeplats samt hur ambulanssjukvårdare och sjuksköterskor uppfattar sin egen funktion respektive den andra yrkesgruppens funktion i prehospital akutsjukvård. Avhandling beskriver området prehospital akutsjukvård utifrån, studerandes kunskaper i katastrofsjukvård (studie I), sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetet på en större skadeplats (studie II), ambulanssjukvårdares, läkares och sjuksköterskors syn på fältet och de olika yrkesgruppernas roll och funktion (studie III, IV), samt en kartläggning av utvecklingen inom området prehospital akutsjukvård fram till år 1997 (studie V). Föreliggande artikel avser att ge en sammanfattning av studie III, IV och V i avhandlingen. För en mer utförlig beskrivning av varje delstudie, se referenser för de olika artiklarna. Varje delstudie har också ett stort antal referenser som kan vara värdefulla för de som är speciellt intresserade av området.

  • 3811.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    The discotheque fire in Gothenburg: experiences expressed by ambulance personnel2000Ingår i: Prehospital & Disaster Medicine, Cambridge University Press , 2000, s. 74-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3812.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Threats and violence in the Swedish ambulance services2003Ingår i: Prehospital & Disaster Medicine, Cambridge University Press , 2003, Vol. 18Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3813.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vad ställer beställande vårdpersonal för krav på en sjukresa?2000Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 3814.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ökad vetenskaplighet för ambulansen framåt2007Ingår i: Samverkan 112, ISSN 1650-7487, Vol. 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3815.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ahl, Caroline
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hjälte, L
    Johansson, C
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Wireklint-Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Unique characteristics of ambulance care2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3816.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Beillon, L
    Karlberg, I
    Pappinen, J
    Castren, M
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Do the right patients use the Ambulance Service in South-Eastern Finland2011Ingår i: International Journal of Clinical Medicine, ISSN 2158-284X, E-ISSN 2158-2882, Vol. 2, nr 5, s. 544-549Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Several Emergency Medical Systems use a criteria-based prioritization system for ambulance response. The emergency medical priority dispatching of ambulances was introduced in the 1980s. In a system of this kind, the operators at the medical emergency dispatch centers have to assess the patients’ symptoms and the need for ambulance response. The prioritization of the ambulance response is based on the seriousness of the patient’s symptoms, his/her current condition and, in the case of trauma, the trauma mechanism. The priority system is supposed to optimize the use of the ambulance service and to match and meet the patients’ needs with an adequate response from the ambulances. The aim of this study was to describe the dispatching and utilization of the ambulance service in a part of Finland. Results: There was a substantial divergence between the initial priority assigned and the patients’ medical status at the scene. The ambulance staff confirmed the need for ambulance transport for 65% of all the patients who were assigned an ambulance by the dispatch center. Conclusions: Using a criteria-based dispatch protocol, the dispatch operator works with a wider safety margin in the priority assessments for ambulance response than was actually confirmed by the ambulance personnel at the scene. In this sample, there may be some overuse of the ambulance service. According to the assessments made by the ambulance staff, 35% of the patients did not require ambulance transport. The emergency system has to accept and work with safety margins. At the same time, there must be a balance between a safety margin and a waste of limited resources.

  • 3817.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Blomquist, M
    Johansson, I
    Experiences of threats and violence in the Swedish ambulance service2002Ingår i: Accident and Emergency Nursing, ISSN 0965-2302, E-ISSN 1532-9267, Vol. 10, nr 3, s. 127-135Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ambulance personnel often meet people in a crisis situation that requires a readiness to act, and which takes for granted a broad knowledge in caring, together with an ability to size up the circumstances in each separate incident. The afflicted individual's first contact with a medic in an emergency situation is very often ambulance personnel and this first meeting can involve incidents that may radically change the existing state of things for the ill or injured and, maybe, even for near relatives. Sometimes these situations can lead to threats and acts of violence aimed at the ambulance staff. The aim of the study was to describe how ambulance personnel perceive, how they are subjected to, and are influenced by, threats and violence in their day-to-day work. The empirical study was descriptive and consisted of a questionnaire comprising a total of 13 questions. Answers from the 66 respondents revealed that 53 persons (80.3%) were subjected to threats and/or violence. The majority were of the opinion that the relationship between the paramedic and the patient was most certainly affected when threat or violence is a part of the situation. The study shows that many ambulance personnel have, on occasion, been subjected to one or several threats and/or situations involving the use of violence. The majority regarded this as an unpleasant experience.

  • 3818.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bruce, K
    Ambulance nursing. Part Three.2003Ingår i: Emergency Nurse, ISSN 1354-5752, E-ISSN 2047-8984, Vol. 11, nr 2, s. 16-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3819.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bruce, K
    Dahlberg, K
    Ambulance nursing assessment. Part two.2003Ingår i: Emergency Nurse, ISSN 1354-5752, E-ISSN 2047-8984, Vol. 11, nr 1, s. 14-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3820.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bruce, K
    Dahlberg, K
    Initial assessment in ambulance nursing: part one2003Ingår i: Emergency Nurse, ISSN 1354-5752, E-ISSN 2047-8984, Vol. 10, nr 10, s. 13-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3821.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Halabi, JO
    Abdalrahim, MS
    Olausson, Sepideh
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lepp, M
    Learning Through Drama in th Field of Global Nursing2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3822.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Haljamae, H
    Nurse competence: Advantageous in pre-hospital emergency care?1999Ingår i: Accident and Emergency Nursing, ISSN 0965-2302, E-ISSN 1532-9267, Vol. 7, nr 1, s. 18-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aspects of the organization and function of pre-hospital emergency care services in western Sweden were assessed by interviewing physicians (n=20) with administrative (n=10) or/and active (n=10) roles in the pre-hospital emergency care field. The data obtained indicate that although the present standard of care is acceptable, there is an obvious need for a more effective organization and the personnel involved should have a higher competence level. Ambulance personnel were not considered to have a high enough competence level. Therefore, a need for more nurses, preferably anaesthesia or intensive care nurses, was expressed. An awareness of the importance of research was noted among the physicians responsible for the services, and the research capability of nurses, along with their general competence in emergency medical service related problems, was considered an important argument for involving more nurses in pre-hospital emergency care. It was thought that by such an approach, a more scientific basis for assessing the efficacy of pre-hospital emergency care could be achieved.

  • 3823.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Haljamae, Hengo
    Role of nurses in pre-hospital emergency care1997Ingår i: Accident and Emergency Nursing, ISSN 0965-2302, E-ISSN 1532-9267, Vol. 5, nr 3, s. 145-151Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to increase the quality of pre-hospital emergency care services, the Swedish National Board of Health and Welfare advocates a switch to clinically better educated professionals. The aim of this study is to assess the attitudes of ambulancemen, paramedics and nurses to each others' professional roles in prehospital emergency care. Ambulancemen and paramedics appreciate nurses' experience in anaesthesia, intensive care and cardiology, but do not see the nurse's role as being ‘team leader’. Both groups of professionals acknowledge the advantage of ambulance crew members having complementing skills, in order to improve the service. There is some rivalry between nurses and ambulancemen and paramedics. However, the increasing number of nurses in pre-hospital emergency care is contributing to the quality of the service by raising the competence level of the team as a whole.

  • 3824.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Haljamäe, H
    Nurse competence: Advantageous in pre-hospital emergency care?1999Ingår i: Accident and Emergency Nursing, ISSN 0965-2302, E-ISSN 1532-9267, Vol. 7, nr 1, s. 18-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aspects of the organization and function of pre-hospital emergency care services in western Sweden were assessed by interviewing physicians (n=20) with administrative (n=10) or/and active (n=10) roles in the pre-hospital emergency care field. The data obtained indicate that although the present standard of care is acceptable, there is an obvious need for a more effective organization and the personnel involved should have a higher competence level. Ambulance personnel were not considered to have a high enough competence level. Therefore, a need for more nurses, preferably anaesthesia or intensive care nurses, was expressed. An awareness of the importance of research was noted among the physicians responsible for the services, and the research capability of nurses, along with their general competence in emergency medical service related problems, was considered an important argument for involving more nurses in pre-hospital emergency care. It was thought that by such an approach, a more scientific basis for assessing the efficacy of pre-hospital emergency care could be achieved.

  • 3825.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Johansson, I
    Blomquist, M
    Erfarenheter av hot och våld inom ambulanssjukvården2003Ingår i: Samverkan 112, ISSN 1650-7487, Vol. 3Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 3826.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Backlund, Anna
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patients comfort in prehospital emergency care2009Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, Vol. 24, nr 2, s. 10-10Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
  • 3827.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Johansson, Anders
    Petzäll, Kerstin
    Caring for patients at high speed2013Ingår i: Emergency Nurse, ISSN 1354-5752, E-ISSN 2047-8984, Vol. 21, nr 7, s. 14-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim The aim of this article is to explore whether ambulance clinicians in Sweden perceive their working environment to be safe. Method Twenty four ambulance nurses and nine paramedics at five ambulance stations in urban and rural areas of Sweden were interviewed. Findings After transcripts of the interviews had been analysed, nine issues that affect how participants perceive the safety of patient care in ambulances emerged: planning before departure; use of safety belts; driving at high speeds; patient first, safety second; equipment design and placement; noise; driving styles; presence of relatives; documentation. Conclusion Ambulance personnel should have greater involvement in the design of ambulance care spaces and drivers should be given more regular training.

  • 3828.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital akutsjukvård2016 (uppl. 2)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 3829.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Rådestad, Monica
    Svensson, Leif (Redaktör)
    Högskoleutbildningar inom prehospital akutsjukvård2009Ingår i: Prehospital akutsjukvård, Stockholm: Liber , 2009, s. 60-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3830.
    Suserud, Björn-Ove
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Svensson, Leif
    Prehospital akutsjukvård2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 3831.
    Suserud, B-O
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Photo Documentation on the Scene of an Accident: A Complement to the Ordinary Documentation2001Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, Vol. 16, nr S1, s. S74-Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
  • 3832.
    Svahn, Jeanette
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Törnberg, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barnhälsovårdssjuksköterskors upplevelser av att möta föräldrar vars barn misstänks ha en födoämnesallergi2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Födoämnesallergi klassificeras som ett hälsoproblem som tenderar att öka över tid. Barnavårdscentralen och de specialistsjuksköterskor som arbetar där har en viktig roll i att upptäcka, stödja och ge information till familjer vars barn drabbas av en födoämnesallergi. Forskning finns främst ur ett familjeperspektiv, men är begränsad ur ett omvårdnadsperspektiv.

    Studien är en kvalitativ intervjustudie. Ett strategiskt urval gjordes och totalt deltog åtta barnhälsovårdssjuksköterskor. Transkriberingen utfördes ordagrant och bearbetningen av inkomna data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys såsom den är beskriven av Elo och Kyngäs (2008). Analysen mynnade ut i fyra kategorier och tio subkategorier. Följande fyra kategorier presenteras; Upplevelsen av att möta en variation av föräldrar, Upplevelsen av att ge individuellt stöd, BHV-sjuksköterskors kompetens och BHV-sjuksköterskors yrkeserfarenhet.

    Resultatet visade att barnhälsovårdssjuksköterskorna upplevde att föräldrar främst uppvisade oro och att individuellt stöd var att eftersträva. Förmågan att kunna ge ett individuellt bemötande kunde vara svårt med tanke på den variation av föräldrar som barnhälsovårdssjuksköterskorna mötte. Kommunikationshinder i form av föräldrars egen förmåga och kulturella skillnader, var en utmaning. Likaså var barnhälsovårdssjuksköterskorna beroende av yrkesmässiga direktiv och kollegialt stöd i mötet med föräldrar vars barn misstänks ha en födoämnesallergi.

    Barnhälsovårdssjuksköterskor har en central roll i att identifiera födoämnesallergi och vara föräldrars stöd och samordnare. Studien diskuterar och reflekterar över styrkor och svagheter och tydliggör utmaningar som barnhälsovårdssjuksköterskor ställs inför. Studien kan ligga till grund för fortsatt forskning inom ämnet samt bidra till ökad uppmärksamhet och medvetenhet kring födoämnesallergi hos barn.

  • 3833. Svanström, Rune
    et al.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gradually losing one's foothold--a fragmented existence when living alone with dementia.2015Ingår i: Dementia, ISSN 1471-3012, E-ISSN 1741-2684, Vol. 14, nr 2, s. 145-163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The number of persons with dementia who lives at home for a longer period of time after diagnosis is increasing. Even if the literature in the dementia field is growing, there is a need for more knowledge about everyday life of persons with a dementia disease; particularly the lived perspective of persons who live alone. The aim of this study was to elucidate the phenomenon of living alone with dementia and having a manifest care need. This phenomenological study was carried out from a reflective lifeworld approach. The data material in the study consisted of field notes from 32 visits and transcriptions from 11 tape-recorded conversations with six participants. The results reveal that the person with dementia who lives alone ends up in a vague existence where they cannot survive alone. The person's level of activity comes to a halt and body movement becomes slower. Daily life becomes more difficult to manage and the person's earlier natural way of relating to the world and the people around them is gradually lost. This is followed by a loneliness and forgetfulness that cloud the meaning of life. This study highlights the importance of the patient's perspective needed to better understand the inner life of a person who suffers from dementia. This understanding is important in the organization of help and care as well as for caregivers to better understand these individuals and their needs.

  • 3834. Svanström, Rune
    et al.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Berglund, Mia
    Westin, Lars
    Suffering caused by care-elderly patients' experiences in community care.2013Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 8, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Growing old involves many changes in life and implies an increased risks of illness and different forms of disabilities. Life may change in a radical way when a person gets a disease like dementia or moves to a nursing home due to disabilities or needs. In both cases, it often leads to an increased dependency on care where the patient becomes exposed and vulnerable and thereby at a higher risk for experiencing different forms of suffering.

    AIM: The aim of this study was to elucidate and gain a deeper understanding of elderly patients' experiences of suffering in relation to community care in nursing homes and home care services.

    MATERIALS AND METHODS: A lifeworld hermeneutical approach was used. Phenomenological interviews and conversations with an open approach were conducted and analysed with a focus on meanings.

    FINDINGS: The findings were presented in four main themes; an absence of the other in care, an absence of dialogues, a sense of alienation and a sense of insecurity. The findings in this study revealed that persons who were cared for in nursing homes and home care services sometimes were exposed to an unnecessary suffering. The suffering sometimes was caused by various caring actions, that is, unnecessary suffering. The suffering caused by care that aroused was due to caregiver's inability to be present, to show their face, and truly meet the patient.

    CONCLUSION: Suffering from care increased the elderly patients' feelings of insecurity, loneliness, and alienation; this seemed to be the foundation for patients' experiences of being outside a human community. There was a lack of knowledge and understanding about the patient's lifeworld.

  • 3835.
    Svantesson, Diana
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vesanen, Emelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Äldres upplevelse av ensamhet: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Åldrandet leder till förluster av olika slag. Roller förändras och sammanhang försvinner. Nedsatt rörelseförmåga, syn och hörsel kan innebära en begränsning i möjligheten att delta i olika sociala sammanhang. Begränsningar och förlorade sammanhang kan utmynna i en brist på meningsfullhet och till ensamhet. Ensamhet är en risk för förtidig död, hjärt- och kärlsjukdomar, demens och depression. Inte minst är det ett lidande för personen i fråga. Trots vetskapen om hälsoriskerna är gruppen äldre som upplever ensamhet enligt statistiken hög. Äldre är en grupp som tros öka kraftigt i framtiden och som hälso- och sjukvårdspersonal möter inom sjukvårdens alla olika instanser.

    Syftet är att beskriva äldres upplevelse av ensamhet för att sjuksköterskan genom ökad kunskap bättre kan identifiera, bekräfta och ge stöd till de äldre som lider av ensamhet. Genom en litteraturöversikt sammanställs tio kvalitativa studier inom ämnet. Huvudteman som identifieras är: relationer, hållning till livet samt handlingskraft och hanterbarhet. Under de tre huvudteman följer åtta subteman: goda relationer, sammanhang, bristande relationer, brist på sammanhang, meningsfullhet, brist på meningsfullhet, självständighet och egna strategier samt rädsla och beroende. I diskussionen relateras upplevelserna av ensamhet till graden av KASAM liksom till tecken på depression. Tidigare interventioner, vårdvetenskap och sjuksköterskans ansvar och roll diskuteras och tydliggörs. Sjuksköterskan behöver ha en helhetssyn och möta den äldres livsvärld för att kunna identifiera, bekräfta och ge stöd till den som upplever ensamhet.

  • 3836.
    Svanung Hulén, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Åström Elwinson, Elina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det svåra är inte att intubera - det är att extubera: Anestesisjuksköterskors upplevelser av extubationsprocessen2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I anestesisjuksköterskans ansvar ingår att extubera patienten på ett säkert sätt. I anestesisjuksköterskans arbete fodras ett tvärprofessionellt omhändertagande av patienten inom ett team. Det är ett varierande arbetstempo i en komplex och högteknologisk miljö. Extuberingsprocessen kan medföra många komplikationer som kan ge obehag för patienten som har varit sövd i generell anestesi med endotrachealtub. Extubation ställer därmed höga krav på anestesisjuksköterskan som skall ha fördjupande medicinska och omvårdnadskunskaper vid omhändertagandet av patient. Det saknas forskning kring extubationsprocessen ur en anestesisjuksköterskas perspektiv även om det är ett riskfyllt moment. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av svårigheter i samband med extubation av patient. Metod: Studien innefattade semistrukturerade intervjuer med nio anestesisjuksköterskor från två sjukhus i Västra Götalandsregionen i Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade betydande trygghet i att ha utbildning, erfarenhet och kunskap om extubationsprocessen då arbetssättet bygger på erfarenhet. Förmåga att förhålla sig till utmaningar bygger på att anestesisjuksköterskorna upplever en stor respekt för extubationsprocessen eftersom det kan innefatta många risker. Trygghet av att se patientens individuella behov var en betydande faktor för ett komplikationsfritt omhändertagande av patienter. För att främja ett systematiskt och patientsäkert sätt kring patienten, beskrev anestesisjuksköterskorna vikten av utbildning inom extubationsprocessen. Diskussion: I diskussionen jämförs det aktuella resultatet med tidigare forskning. Vidare diskuteras kunskapsbristen och forskning kring fenomenet. Slutsats: Anestesisjuksköterskornas arbete kring extubationsprocessen kräver god kunskap och erfarenhet inom anestesisjukvård. Förmåga till kommunikation och teamarbete är viktiga faktorer för en lyckad extubation.

  • 3837. Svedmark, Åsa
    et al.
    Sandsjö, Leif
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Häger, Charlotte
    Björklund, Martin
    Progressive Individualized EMG Biofeedback Training for Women2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 3838. Svendsen, Susanne
    et al.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Svensson, Leif (Redaktör)
    Sjukvårdsrådgivning2009Ingår i: Prehospital akutsjukvård, Stockholm: Liber , 2009, s. 79-82Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3839.
    Svenningsson, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barnmorskans upplevelse av att inte finna fosterljud i mötet med gravida kvinnor inom barnmorskemottagningen: En kvalitativ innehållsanalys2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barnmorskans främsta uppgift genom tiderna har varit att stå vid den gravida kvinnans sida genom graviditet och förlossning samt att förmedla trygghet i svåra situationer. En av de rutinmässiga åtgärder som barnmorskan utför inom mödrahälsovården är att avlyssna barnets hjärtljud, så kallad auskultation. Varje år drabbas omkring 440 blivande mödrar av att deras barn dör innan barnet lämnat livmodern, så kallad intrauterin fosterdöd, en händelse som även påverkar barnmorskan. Tidigare forskning finns kring hur barnmorskan upplever och bearbetar intrauterin fosterdöd i samband med förlossning men begränsad kunskap finns om hur barnmorskor verksamma inom barnmorskemottagningar bearbetar upplevelsen av intrauterin fosterdöd.

    Studiens syfte var att belysa barnmorskan upplevelse av att upptäcka intrauterin fosterdöd hos den gravida kvinnan på barnmorskemottagningen. Metoden som valdes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sex barnmorskor med erfarenhet av att möta kvinnor inom mödravården där fosterljud inte gått att auskultera intervjuades. I resultatet framkom fyra kategorier: en föraning, känslor, tankar och handlande, behov av stöd och vikten av ett uppföljande samtal med kvinnan.

    Slutsatsen av den genomförda studien är att barnmorskorna som intervjuades kände att de genom sin erfarenhet fick en föraning om att något var fel. De ikläder sig sin yrkesroll på ett starkare sätt i den akuta situationen när hjärtljud inte går att avlyssna. Stödet från kollegor och arbetsledning är helt nödvändigt för att barnmorskan skall kunna bearbeta händelsen och utvecklas i sin yrkesroll. Barnmorskorna kände en oro över att ha brustit i sin vård till den gravida kvinnan och kände ett behov av att få ett uppföljande samtal med kvinnan både för sin egen skull men också för att hjälpa kvinnan i sorgeprocessen. En viktig slutsats av studien är att rutiner för hur svåra situationer skall hanteras på barnmorskemottagningen kan bli tydligare och därigenom säkerställa en hållbar arbetssituation för barnmorskan.

  • 3840. Svensson, A-M
    et al.
    Dellborg, M
    Abrahamsson, P
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. [external].
    Duval, SJ
    Berger, AK
    Luepker, RV
    The influence of a history of diabetes on treatment and outcome in acute myocardial infarction, during two time periods and in two different countries.2007Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 119, nr 3, s. 319-325Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS: The aim of this study was to investigate the influence of diabetes on treatment and outcome in acute myocardial infarction (AMI), during two time periods, in two countries, and to assess whether this influence has changed over the past decades. METHODS: Patients, aged 30 to 74, with a diagnosis of AMI in two urban areas--Göteborg, Sweden and Minneapolis-St. Paul, Minnesota, USA--hospitalized during 1990-1991 and 1995-1996 were included. The primary endpoint was 7-year all-cause mortality. RESULTS: The study included 3824 patients, 734 (19%) had diabetes. Age-adjusted in-hospital mortality of diabetic patients was nearly twofold higher compared with non-diabetic patients (9.8% vs. 5.0%, p<0.05). Between 1990-1991 and 1995-1996 in-hospital mortality declined for both diabetic (11.9% vs. 7.6%, p=0.07) and non-diabetic (6.3% vs. 3.6%, p=0.002) patients. A history of diabetes was associated with nearly twofold higher long-term mortality rate (48.5% vs. 26%, p<0.05). Seven-year mortality was reduced between 1990-1991 and 1995-1996 in both diabetic (51.6% vs. 45.2%, p=0.13) and non-diabetic patients (29.3% vs. 22.1%, p<0.0001) (The results did not reach statistical significance for diabetic patients, due to smaller sample size.) During their hospital stay, diabetic patients received significantly less aspirin, beta-blockers and thrombolysis. After adjustment, a history of diabetes remained significantly associated with 7-year mortality following AMI, doubling the hazard of death (hazard ratio (HR)=2.11; 95% confidence interval (CI): 1.80-2.46). CONCLUSION: A history of diabetes is associated with nearly twofold higher long-term mortality rate and is independently associated with 7-year mortality following AMI. Short- and long-term mortality decreased from 1990 to 1995 in both non-diabetic and diabetic patients. Underutilization of evidence-based treatments contributes to the remaining increased mortality in diabetic patients with acute coronary disease.

  • 3841.
    Svensson, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jansson, Sabina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att leva med en ICD: När livet förändras2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En människa som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp eller lider av annan livshotande hjärtåkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrån sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet någon gång möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n räddar liv så påminns patienten om att kroppen inte längre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förändras. Syftet med uppsatsen var därför att få kännedom om hur det är att leva med en ICD och upplevelserna kring detta så att sjuksköterskan kan möta dessa patienter på ett sätt som gynnar vårdprocessen. Metoden som har använts är en litteraturöversikt där kvalitativa artiklar har analyserats. I resultatet framkom fyra huvudteman: upplevelse av kontroll, upplevelse av ett begränsat liv, upplevelsen av stöd och att se livet med nya ögon. Under temat upplevelsen av kontroll framkom tre underteman: tankar och känslor om att få en elektrisk stöt, att förlora kontrollen och att återfå kontrollen. Resultaten visar att rädslan inför att få en elektrisk stöt leder till begränsningar i livet och många svåra frågor och känslor uppkommer. Dessvärre upplever patienterna att det inte finns utrymme att tala om dessa vid återbesöken. Det är viktigt för dem att få prata om detta eftersom det kan underlätta anpassningen till det nya livet. I diskussionen kopplar författarna ihop några upplevelser med vårdvetenskapliga begrepp för att ge en djupare förståelse. Det diskuteras även om det finns riskfaktorer som kan öka patientens upplevelse av ohälsa vid ICD-behandling. Genom en djupare förståelse kan sjuksköterskan möta dessa patienter på ett sätt som främjar vårdprocessen.

  • 3842.
    Svensson, Caroline
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att se ut men inte vara som alla andra: Människors upplevelser av att leva med en magtarmsjukdom2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en person drabbas av en magtarmsjukdom påverkas hela kroppen. Att leva med problem från mage och tarm innebär en osäkerhet eftersom det inte går att veta från den ena dagen till den andra hur man ska må. Då det gäller magtarmsjukdomar upplevs ofta en stor förändring i livet, för många blir det en svår livskris. Det svåraste upplevs av de flesta att inte se ut som vanligt, trots sjukdom. Detta leder lätt till dålig förståelse bland de människor som man möter. Frågan är hur dessa människor upplever sin vardag och vilka hinder det kan vara för att uppnå ett optimalt välbefinnande. Syftet med uppsatsen var att beskriva människors upplevelse av att leva med en magtarmsjukdom. Jag har valt att analysera självbiografier samt göra en intervju för att få patientens beskrivning av sin upplevelse. Metoden som använts är narrativ analys. I analysen framkom fyra teman som ligger till grund för resultatet. Dessa är: att alltid vara beroende utav en toalett, leva i gemenskap med dem som förstår, att ständigt tänka på maten samt det syns inte utanpå. Det är viktigt att synliggöra och uppmärksamma dessa personers upplevelse då magtarmsjukdomar är vanligt förekommande och dessutom ökar antalet människor som drabbas.

  • 3843.
    Svensson, Cecilia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Waller Jernkrook, Mathilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur resurser och stöd till chefer inom vård- och omsorg påverkar stödet till medarbetarna2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Chefskapet medför ett stort ansvar för att medarbetarna ska må bra. Samtidigt är chefspositionen inom vård och omsorg en svår och utsatt situation att arbeta i. Det är flera olika faktorer som gör rollen som chef inom vård och omsorg mer komplex än inom andra organisationer. Forskning visar att dessa chefer är i behov av både socialt och organisatoriskt stöd för att lyckas i sitt chefskap. Studien utforskar vilken roll det organisatoriska stödet spelar för det hälsofrämjande ledarskapet. Syftet var att undersöka hur det organisatoriska stöd enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn får påverkar det stöd de ger sina medarbetare samt resursers inverkan på det stöd chefer ger. Kvantitativ forskningsmetod användes i form av en tvärsnittsstudie där en webb-enkät skickades ut till vård- och enhetschefer i Västra Götalandsregionen. Deltagarna som besvarade enkäten var 52 chefer (45 kvinnor, 6 män) mellan 35 och 65 år. Data har analyserats med hjälp av en serie enkla regressionsanalyser.

    Resultaten visade att chefer som inte upplevde brist av stöd från specialister (såsom IT- och personalavdelning) upplevde i högre grad att de kunde göra sin medarbetare mer delaktiga. Även att inte uppleva brist på resurser var associerat med att enhetscheferna upplevde sig kunna erbjuda sina medarbetare utvecklingsmöjligheter, som är sammankopplat med arbetsengagemang. Dålig insyn i medarbetargruppen eller anse sig ha otillräcklig tid korrelerade med uppfattningen att anse sig inte kunna strukturera upp sina medarbetares arbete. Således fann författarna fog för att det stöd och resurser chefer inom vård och omsorg har tillgång till, påverkar hur de har möjlighet att arbeta med hälsofrämjande insatser.

  • 3844.
    Svensson, Henrik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Svärd, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att sova på sjukhus: Patientupplevda sömnfaktorer på sjukhus2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sömn är ett grundläggande behov som behöver tillgodoses för att hälsa ska kunna uppnås. Sömnbrist kan leda till ett flertal sjukdomar, en försämrad läkningsprocess samt ett nedsatt immunförsvar. Det ligger i sjuksköterskans ansvarsområde att skapa goda förutsättningar för sömn. Sjuksköterskor utrycker att de saknar utbildning för att kunna skapa förutsättningar för god sömn.

    Syftet med denna uppsats var att identifiera patientupplevda faktorer som påverkade patienternas sömn under sjukhusvistelsen. Uppsatsen är en litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar både kvalitativa samt kvantitativa. Miljöfaktorer identifierades som störande sömnfaktorer. Det innefattade bland annat ljud och ljus. Det framkom att patientsalar hade en koppling till sämre sömnkvalité. Dessutom visade det sig att vårdpersonal väckte patienter för att utföra kontroller och undersökningar under olämpliga tider. Patienterna hade svårt att anpassa sig till sjukhusets dagsschema och besökstiderna ansågs som störande. Det framkom även att faktorer inifrån påverkade sömnen under sjukhusvistelsen, såsom oroväckande tankar kring sin sjukdom. En diskussion fördes om olika metoder för att motverka ogynnsamma faktorer och dess effekter på sömnen. Det diskuterades även om de positiva och negativa aspekterna angående patientsalar och patientrum. Slutligen diskuterades sjukhusrutiner och hur det prioriteras kring sömnen inom vården.

  • 3845.
    Svensson, Hilda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Omvårdnadsepikriser: Från sluten somatisk vård till hemsjukvård2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Distriktssköterskan är ofta den sista länken i vårdkedjan från den somatiska vården och hemsjukvården. En fungerande överrapportering från den slutna somatiska vården till hemsjukvården är av yttersta vikt för patientens trygghet och säkerhet och det är därför viktigt att innehållet i omvårdnadsepikrisernas uppfattas som relevant för den fortsatta vården. En omvårdnadsepikris skall innehålla en slutanteckning över de omvårdnadsåtgärder som genomförts på sjukhuset och en kort beskrivning över patientens aktuella omvårdnadsbehov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattning om omvårdnadsepikrisernas relevans och användbarhet i den fortsatta vården i hemmet av palliativa patienter samt att jämföra dessa med det faktiska innehållet i omvårdnadsepikriser skrivna av sjuksköterskor inom den slutna somatiska vården. Studien har genomförts med en innehållsanalys av 16 omvårdnadsepikriser insamlade från en kirurgiavdelning på ett större sjukhus i Göteborgsregionen samt semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor i Göteborgsregionen. Avslutningsvis jämfördes resultatet från de två datakällorna för att bedöma överensstämmelsen mellan dessa. Sammanfattningsvis visar resultatet att omvårdnadsepikriserna kan förbättras inom ett antal områden för att garantera palliativa patienter en fortsatt god palliativ omvårdnad i hemmet. De bör beskriva patienternas problem och symtom men fokus bör vara på beskrivningen av patienternas upplevelser. De bör också innehålla en tydlig beskrivning av vilken information patienterna och deras anhöriga har fått om sjukdomen och sjukdomens förlopp och prognos. Medicinska formuleringar och interna förkortningar i omvårdnadsepikriserna bör minska samtidigt som användandet av det vårdvetenskapliga och omvårdnadsmässiga språket bör öka. -------------------------- The public health nurse often constitutes the final link in the chain of care from somatic care in hospitals, to continued care in patient’s homes. In order to guarantee patient safety and quality of care, it is important that the final report accompanying the patient home contains nursing information that is regarded as relevant for the continued home care. The nursing report written when the patient is discharged from the hospital should contain a short description over the patients immediate care need. The aim of this study was to describe the public health nurses perceptions of the relevance and the usefulness of nursing reports in continued home care with focus on palliative patients, and to compare their perceptions with the actual content in nursing reports accompanying the patient when discharged from the closed somatic care. Method used was content analyze in analysing 16 functional reports, documented by nurses at a surgery ward specializing in abdominal surgery in a large hospital in the Gothenburg region. In addition five public health nurses in the Gothenburg region were interviewed, and the interviews were analysed using content analysis approach. The last and final part consisted of a comparison between the nursing reports and the result of interviews in order to assess similarities and differences. The result of this study showed that the nursing reports can be improved in several aspects to guarantee palliative patients continued good palliative care in there home environment. The reports should describe the patients health problems and symptoms on the basis of the patients experience. They should also contain a description of which information the patient and relatives has been given regarding the disease and the course of the prognoses. Medical terminology and internal shortenings in the nursing report should decrease at the time as the use of language of nursing theory and nursing process should increase.

  • 3846.
    Svensson, Jens
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Thawonsuk, Khemmatat
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Framgångsfaktorer vid rekommendation om fysisk aktivitet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett problem vid rekommendation om fysisk aktivitet, är att vissa patienter inte tar till sig detta. Syftet med uppsatsen är att identifiera framgångsfaktorer vid rekommendation om fysisk aktivitet. Examensarbetet bygger på en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Axelssons analysmodell (2012, ss. 203-219). I resultatet framkommer tre teman som bidrar till framgång i samband med rekommendation om fysisk aktivitet. De teman som presenteras är Timing i TTM, Motiverande samtal och Fysisk aktivitet på recept. Genom att tillämpa dessa framgångsfaktorer, ökar möjligheten att patienten följer rekommendationen om fysisk aktivitet. Fortfarande råder det en negativ attityd gentemot FaR bland sjuksköterskor. Grunden till detta ligger bland annat i organisationens brister vid rutiner, utförande och uppföljning i arbetet med rekommendationen om fysisk aktivitet.

  • 3847. Svensson, L
    et al.
    Aasa, M
    Dellborg, M
    Gibson, M
    Kirtane, A
    Herlitz, Johan
    [external].
    Ohlsson, A
    Karlsson, T
    Grip, L
    Comparison of very early treatment with either fibrinolysis or percutaneous coronary intervention facilitated with abciximab with respect to ST recovery and infarct-related artery epicardial flow in patients with acute ST-segment elevation myocardial infarction: the Swedish Early Decision (SWEDES) reperfusion trial.2006Ingår i: American Heart Journal, ISSN 0002-8703, E-ISSN 1097-6744, Vol. 151, nr 4, s. 798-798Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Results from a number of studies indicate that primary percutaneous coronary intervention (PCI) is superior to fibrinolysis for treatment of acute ST-elevation myocardial infarction. Modern adjunctive antithrombotic treatment with systematic use of low-molecular-weight heparins, fibrin-specific thrombolysis, and glycoprotein IIb/IIIa receptor inhibitors may improve the outcome compared with what was achieved in previous studies. METHODS: Patients with ST-elevation myocardial infarction were randomized to receive enoxaparin followed by reteplase (group A; n = 104) or enoxaparin followed by abciximab and transfer to invasive center for optional PCI (group B; n = 101). Primary end points were ST-segment resolution 120 minutes and TIMI flow at coronary angiography 5 to 7 days after randomization. RESULTS: Forty-two percent of the patients started therapy in the prehospital phase. Time from symptom to treatment was 114 minutes in group A and 202 minutes in group B. Baseline characteristics were similar in the 2 groups. Sixty-four percent in group A and 68% in group B had ST resolution of > 50% at 120 minutes (not significant). At control angiography, 54% in the fibrinolytic group and 71% in the invasive group had TIMI 3 flow (P = .04). At 30 days, the composite of death, stroke, or reinfarction occurred in 8% in the fibrinolytic group compared with 3% in the invasive group (not significant). CONCLUSIONS: Despite much shorter time delay to start of fibrinolysis than PCI, this did not result in signs of superior myocardial reperfusion. Epicardial flow in the infarct-related artery was better after invasive therapy, and there was a trend toward better clinical outcome after this treatment compared with after fibrinolysis.

  • 3848. Svensson, L
    et al.
    Axelsson, C
    [external].
    Nordlander, R
    Herlitz, Johan
    [external].
    Elevation of biochemical markers for myocardial damage prior to hospital admission in patients with acute chest pain or other symptoms raising suspicion of acute coronary syndrome.2003Ingår i: Journal of Internal Medicine, ISSN 0954-6820, E-ISSN 1365-2796, Vol. 253, nr 3, s. 311-319Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To evaluate the occurrence of elevation of serum biochemical markers for myocardial damage in the prehospital setting amongst patients who called for an ambulance due to a suspected acute coronary syndrome (ACS). DESIGN: Prospective observational study. SUBJECTS: All the patients who called for an ambulance due to suspected ACS. SETTING: South Hospital's catchment area in Stockholm and in the Municipality of Göteborg, Sweden between January and November in the year 2000, were included. INTERVENTIONS: On arrival of the ambulance crew, a blood sample was drawn for bedside analysis of serum myoglobin, creatine kinase MB and troponin I. A 12-lead electrocardiogram (ECG) was simultaneously recorded. MAIN OUTCOME MEASURES: Elevation of biochemical markers prior to hospital admission. RESULTS: In all, 511 patients participated on 538 occasions. Elevation of any biochemical marker was observed in 11% of all patients. The corresponding figure for patients developing myocardial infarction was 21%; for patients with myocardial ischaemia 8%; for patients with a possible myocardial ischaemia 4% and for patients with other diagnoses 5%. Amongst those who had a final diagnosis of acute myocardial infarction (AMI), 47% had ST-elevation on initial ECG and 57% had either ST-elevation or elevation of any biochemical marker. CONCLUSION: Bedside analysis of biochemical markers in serum is already feasible prior to hospital admission amongst patients with a suspected ACS. About 20% of patients with AMI have elevated biochemical markers at that stage. When found this data might increase the possibility of diagnosing an AMI very early in the course. However, false positives were found and whether this strategy will improve the triage of these patients in the prehospital setting remains to be proven.

  • 3849. Svensson, L
    et al.
    Axelsson, C
    [external].
    Nordlander, R
    Herlitz, Johan
    [external].
    Prehospital identification of acute coronary syndrome/myocardial infarction in relation to ST elevation2005Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 98, nr 2, s. 237-244Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To evaluate factors that identify patients with an acute coronary syndrome/myocardial infarction prior to hospital admission among patients with a suspected acute coronary syndrome who were transported by ambulance with and without ST elevation on the ambulance electrocardiogram (ECG). METHODS: This was a prospective observational study in the part of Stockholm that is served by South Hospital ambulance organisation and the Municipality of Goteborg. All the patients who called for an ambulance due to acute chest pain or other symptoms raising the suspicion of an acute coronary syndrome took part. Immediately after the arrival of the ambulance, a blood sample was drawn for the analysis of serum myoglobin, creatine kinase (CK) MB and troponin I. A 12-lead ECG was simultaneously recorded. Further factors that were taken into consideration were age, gender, history of cardiovascular disease, symptoms and clinical findings. RESULTS: In patients with ST elevation in prehospital ECG, the likelihood of an acute myocardial infarction increased if there were simultaneous ST depression in other leads (OR 3.94, 95% CL 1.26-12.38). For patients without an ST elevation, the likelihood of an acute myocardial infarction increased if there were: elevation of any biochemical marker OR 2.96, 95% CL 1.32-6.64; ST depression (OR 2.54, 95% CL 1.43-4.51), T-inversion (OR 2.22, 95% CL 1.10-4.48), male gender (OR 2.21, 95% CL 1.24-3.93) and increasing age (OR 1.04, 95% CL 1.01-1.06). CONCLUSION: Among patients with a suspected acute coronary syndrome, factors that increased the likelihood for an ongoing acute myocardial infarction could already be defined prior to hospital admission. For those with an ST elevation, factors were found in ECG pattern. For those without an ST elevation, such factors were found in elevation of biochemical markers, admission ECG, male gender and increasing age.

  • 3850. Svensson, L
    et al.
    Axelsson, C
    [external].
    Nordlander, R
    Herlitz, Johan
    [external].
    Prognostic value of biochemical markers, 12-lead ECG and patient characteristics amongst patients calling for an ambulance due to a suspected acute coronary syndrome.2004Ingår i: Journal of Internal Medicine, ISSN 0954-6820, E-ISSN 1365-2796, Vol. 255, nr 4, s. 469-477Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To evaluate whether a 12-lead ECG, together with a multi-marker strategy that used point-of-care measurements of myoglobin, creatine kinase (CK-MB) and troponin I, was able to predict patients at short- and long-term risk of death, when simultaneously considering age, gender, previous history, symptoms and clinical findings on arrival of the ambulance. DESIGN: Prospective observational study. SETTING AND SUBJECTS: Consecutive patients (n=511) in ambulances in Stockholm and Göteborg in Sweden who called for an ambulance due to chest pain or other symptoms raising a suspicion of acute coronary syndrome. INTERVENTION: In almost all patients, a diagnostic ECG, patient baseline characteristics and measurements of CK-MB, troponin I and myoglobin were recorded. RESULTS: In univariate analysis, the highest 30-day mortality (17%) was found amongst patients with the combination of ECG signs of myocardial ischaemia and the elevation of any biochemical marker. The highest 1-year mortality (20%) was found amongst patients with ECG signs of myocardial ischaemia and the elevation of any biochemical marker. Increasing age (RR 1.07; 95 CI 1.02-1.13) lack of symptoms of chest pain and a previous history of hypertension (3.02; 1.08-8.79) were independent predictors of 30-day mortality. Myoglobin was the only biochemical marker independently associated with 30-day mortality (6.66; 1.83-22.3). Increasing age (1.11; 1.06-1.16), previous history of diabetes (3.42; 1.41-8.25) heart failure (2.64; 1.26-5.52) and other symptoms than chest pain and dyspnoea (5.23; 2.14-12.76) were independent predictors of 1-year mortality. In many of the variables the confidence limits were wide. CONCLUSION: Amongst patients with a clinical suspicion of acute coronary syndrome, those with the combination of ECG signs of myocardial ischaemia and the elevation of any biochemical marker on arrival of the ambulance form a group with a particularly high risk of death. However, age as well as aspects of clinical history and type of symptoms independently contribute to prognostic information.

74757677787980 3801 - 3850 av 4062
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf