Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
567891011 351 - 400 av 1810
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Bromell, Jennie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Eriksson, Ellinor
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Vilka läs- och skrivinlärningsmetoder är vanligast förekommande?: En kvantitativ studie från några lärares perspektiv.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    PISA-undersökningar visar hur elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats avsevärt de senaste åren. Utan bra undervisning finns det en risk att resultaten fortsätter att dala. Forskning visar att lärare inte vet hur de ska undervisa sina elever i läs- och skrivinlärning. Med hjälp av specifika inlärningsmetoder kan undervisningen öka elevernas läsförståelse.Den här studiens syfte är att ta reda på vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som är vanligast förekommande bland behöriga lärare som är verksamma i årskurs 1 från två kommuner i Västsverige.För att undersöka detta har en kvantitativ studie med enkät som redskap genomförts. Enkätundersökningen gick ut till lärare i årskurs 1, som är verksamma i två kommuner i Västsverige. Totalt deltog 12 respondenter i undersökningen.Resultatet visar att läs- och skrivinlärningsmetoderna Att skriva sig till läsning, Läsning på talets grund och Bornholmsmodellen är de metoder som är vanligast förekommande i läs- och skrivundervisningen bland de tillfrågade lärarna. Studien visade även att lärarna använder olika läs- och skrivinlärningsmetoder i symbios med varandra.Några slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat kopplat till frågeställningarna är att respondenterna blandar metoder och pedagogiska synsätt i sin undervisning. De respondenter som har mest kunskap om metoderna är de som arbetat flest antal år. De flesta respondenterna är enhetliga i sin inställning till metodvalet och de metoder de föredrar att använda. Även att det finns olika faktorer som påverkar deltagarnas val av metod, exempelvis tillgång på digitala verktyg och tidigare forskning.

  • 352.
    Bromell, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svårigheter och utmaningar med formativ bedömning: En kvalitativ studie ur ett elevperspektiv.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SammanfattningFormativ bedömning även kallad bedömning för lärande har som syfte att främja elevers lärande istället för att ge ett betyg eller gradering. Stora satsningar har gjorts både internationellt och nationellt för att implementera formativ bedömning i skolan. I den svenska skolan har det exempelvis genomförts ett matematiklyft med inslag som rör formativ bedömning. Denna satsning har delvis gjorts på forskningsgrunder att den formativa bedömningen är effektiv för elevers lärande och utveckling. Kritik har dock på senare år lyfts mot forskningen som påvisar den formativa bedömningens effektivitet. Det har även gjorts studier som påvisar raka motsatsen till ett gynnsamt lärande, men studierna är få och ännu färre är studier gjorda ur ett elevperspektiv.Därför är syftet med den här studien att utifrån ett elevperspektiv undersöka problem och svårigheter i svensk- och matematikundervisningen som baseras på formativa bedömningsstrategier i årskurs 1-3.För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts där intervju har används som redskap. Intervjuerna gjordes tillsammans med nio elever där samtliga går i årskurs 1-3. Analys- och bearbetningsarbetet inspirerades av både en hermeneutisk- och en abduktiv ansats.Studiens resultat visar; att lärare pratar om målen men eleverna tycks inte veta varför, att eleverna lägger störst fokus på bedömningsprocedurer, kriterier och hjälpmedel men tappar fokus på lärandet, att eleverna hellre vill ha summativ återkoppling istället för formativ bedömning samt att eleverna har erfarenhet av att den formativa bedömningen känns orättvis och sårar.Slutsatser som dras handlar till största del om att elevernas fokus är på bedömningsprocedurer och måluppfyllelse för att komma vidare i utbildningen istället för lärandet av ett ämnesinnehåll. Studien bidrar med ett fokus på elevperspektiv och konkreta exempel på elevernas uppfattningar om problem och svårigheter med formativ bedömning.

  • 353.
    Bulduk, Hazal
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Cung, Emily
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barns lärande i språk: Förskollärarnas arbetssätt kring barns språkutveckling2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning Det är av stor betydelse att förskollärarna har förståelse om barns språkutveckling eftersom de möter barn i olika åldrar i förskolans verksamhet. Språk är ett sätt för barn att visa hur de känner och för att kunna samtala med både andra barn och vuxna i förskolan. Genom att utbyta erfarenheter med andra kan barnet få en större förståelse för sin omvärld.

    Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilka arbetssätt förskollärarna använder sig av i förskolan för att stimulera och främja språkutveckling för barn mellan ett till tre år, samt hur förskollärarna själva skulle vilja förändra det pedagogiska arbetssättet inom språkutveckling.

    Metod Vi har valt oss att använda av den kvalitativa metoden med intervju som redskap, med fokus på strukturerad intervju med öppna frågor. Detta för att vi vill få förskollärarnas egna erfarenheter, tolkningar och synsätt på vår undersökningsområde. Totalt intervjuade vi fyra förskollärare somarbetar på två olika förskolor med åldersgruppen 1-3 år.

    Resultat Undersökningens resultat visade att samtliga förskollärarna betonar betydelsen med att arbeta med barns språkutveckling. Förskollärarna anser även sig själva som en viktig del för att barns språk ska stimuleras. Förskollärarna använder även olika arbetssätt för att stimulera barns språkutveckling, det framkom att TAKK, böcker, rim och ramsor var ett av arbetssätten de använde sig av. Vidare kom vi fram till att alla förskollärare på något sätt vill förändra det nuvarande arbetssättet med någon slags kompetensutveckling inom språk. Detta för att de ska få mer kunskap och på sätt kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling på ett professionellt sätt.

  • 354.
    Bumbar, Mirela
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation: En kvalitativ studie om hur pedagoger arbetar med Alternativ kommunikation i vardagen2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Viljan till kommunikation är en mänsklig egenskap som förenar oss. När kommunikation sker mellan människor sker ett utbyte av olika former av information. Att varje barn skall ha rätt till att vara delaktig i förskolans verksamhet är självklart. Även de barn som på grund av någon funktionsnedsättning inte har utvecklat sitt språk eller sin kommunikativa förmåga har dessa barn rätt att känna sig som en i gruppen, likaså gäller detta för de barnen som är flerspråkiga. Genom pedagogernas arbete med TAKK-metoden kan barnen vara delaktiga i samspelet med alla i förskolan.

    Syfte Syftet är att undersöka vilken kännedom och vilka uppfattningar pedagogerna har kring Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation samt få en förståelse för hur arbetet med detta kan se ut i det vardagliga arbetet i förskolan.

    Metod Jag har använt mig av kvalitativ metod med intervju som redskap. Jag har intervjuat sju pedagoger på en förskola i Västa Götaland. Vid analys och bearbetning av min empiri har jag använt mig av den fenomenografiska ansatsen och av en analysmodell för att bearbeta det insamlade materialet.

    Resultat Mitt resultat visar att pedagoger tycker att Tecken som Alternativ och Kompletterande kommunikation metoden gynnar alla barns utveckling oavsett om barnen har funktionsnedsättningar, är flerspråkiga eller inte. Metoden ses som ett komplement till det talade språket och används i de flesta momenten inom förskolan. Alla pedagoger använder sig av metoden och detta leder enligt pedagogerna till att barn blir delaktiga i ett sammanhang och kan göra sig förstådda.

  • 355.
    Butros, Johannes
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Carlsson, Linus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    En kunskapsöversikt om problemlösning i matematik: årskurs 4–62019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2018, ss. 54–58) står det både i syftet samt i det centrala innehållet att eleverna ska arbeta med problem och problemlösning. Enligt våra egna erfarenheter, från den verksamhetsförlagda utbildningen, faller detta ämne ofta i skymundan. Det fokuseras snarare på rutinuppgifter, i vilka elever följer arbetsprocessen utifrån lärarens instruktioner. I detta arbete har vi tagit upp vad forskning säger om problemlösning i matematikämnet.

    Syfte

    Kunskapsöversiktens syfte är att analysera vad som kännetecknar forskningen kring problemlösning i matematikämnet i årskurserna 4–6 samt reflektera kring hur problemlösning kan bedrivas i matematikundervisningen.

    Metod

    Urvalet av artiklarna samlades in genom en systematisk litteratursökning via databaserna Primo, ERIC (ProQuest) och SwePub innehållande orden: problem solving mathematics, problem-solving in mathematics som är vetenskapligt granskade, publicerade senaste tio åren och berör årskurserna 4–6.

    Resultat

    Resultaten från analysen och kartläggningen ger verktyg och modeller att applicera i undervisningen i arbetet med problemlösning. De presenterar en rad viktiga aspekter i arbetet med problemlösning och lyfter vikten av motivation och synen på problemlösning för att arbetet ska bli meningsfullt. De lyfter även upp vikten av att problemlösning i undervisningen kan utveckla elevernas kunskaper att lösa olika problem i matematiken.

  • 356.
    Bylund, Marina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Öman, Josefin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Det praktiska arbetet med TAKK: En kvalitativ studie om hur barn och pedagoger använder sig av TAKK i samlingen och den fria leken2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning:

    Kommunikation är central del i vårt samhälle och behövligt för att fungera. Alla kan inte prata men alla kan kommunicera. När inte det verbala språket finns eller inte är tillräckligt behövs det alternativa metoder för att göra sig förstådd på. En aktuell metod som används i förskolans verksamhet är TAKK. Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolans verksamhet arbetar praktiskt med “tecken som alternativ och kompletterande kommunikation”(TAKK) för att stödja barns kommunikation och språkutveckling.

    Syfte:

    Syftet med studien är genom TAKK undersöka hur tecken som alternativt kompletterande kommunikation används praktiskt under samlingen och den fria leken för att gynna barns språkutveckling. Frågeställningar som vi hade i studien. Vilket sätt kan man se kommunikations samspel mellan pedagog och barn med hjälp av TAKK i samlingssituationer? Hur använder barn TAKK i sin kommunikation under den fria leken? På vilket sätt är pedagogerna på de olika avdelningarna närvarande under barnens fria lek? Hur använder pedagogerna sig av TAKK?

    Metod:

    Studien utgår från en kvalitativ metod där öppna observationer använts för att samla in data. En yngre barns avdelning och äldre barns avdelning medverkade. Det insamlade materialet analyserades och sammanställdes för att ge ett tillförlitligt resultat som besvarade syftet med studien.

    Resultat:

    Resultat av studien visar att både pedagoger och barn använder sig av tecken i samspel under samlingen, belyser utvalda ord och förstärkningar. Pedagogerna på för de äldre barnen var inte närvarande under den fria leken. Pedagoger för de yngre barnen var närvarande använder tecken i interaktion med barnen och förstärker ord i sammanhanget. Barnen använde sig av TAKK i samspel med varandra. Resultatet visade även att pedagogerna på de olika avdelningarna använde i vissa fall sig av TAKK i form av uppmaning till barnen.

  • 357.
    Bäck Karlander, Marie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Användning av sociala medier på BVC: En studie av E-hälsa, föräldraskap och interaktiv kommunikation.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The rapid technological development of the media and the Internet has brought new ways to communicate and socialize. Social media is an undeniable force with its fast, simple and informal communication style and health care today is a relatively new concept to convey health information through social networks. This provides opportunities for various healthcare organizations to market themselves and pass out health information but also the responsibility of the challenges and risks related to information posted, the organization's reputation, privacy risks and personal integrity. The thesis intends to explore how the BVC perceive this form of forums regarding obstacles and opportunities and what they think about Facebook as a communication channel for communicating health information to parents. The aim was also to investigate how the BVC through social media can contribute their dedication and skills on Facebook and how BVC feel they can support parents through Facebook. Semi-structured interviews were conducted with four different health care activities and then transcribed. Based on theory and empirical sections were then made comparisons to find similarities and differences. The analysis was based on various themes in the interview guide. The results show that health care businesses do not see any disadvantages to a Facebook page about good review held and inappropriate posts will be deleted. Questions of a personal nature and the treatments are prohibited due to patient confidentiality. It´s important for healthcare businesses to market themselves. The Facebook page is used as information on which the BVC nurse demonstrates the commitment by informing and encouraging participation in parent groups and lectures on the BVC. It´s considered important to be on Facebook today where the majority of the audience are today.

  • 358.
    Bäck, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Att mötas människa till människa: En kvalitativ studie om hur medarbetare i ideella organisationer uppfattar mötet med nyanlända2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In the light of the increasing globalization and immigration to Sweden, this thesis examines how the employees at Swedish NGO’s perceive the intercultural dialog with immigrants. The NGO’s are recognized as an important part in the ongoing work of integration. At the same time the employees often have a very limited formal education within the communication field and the NGO’s often lack a communications officer and a communications section. These employees are the ones that in their daily work meet the immigrants and are expected to help the immigrants integrate, meet swedes and learn the language. Using theories within the field of intercultural communication and intercultural communication competence, this thesis has examined how three employees at three NGO’s in Lund perceive the intercultural dialog with immigrants. The conclusions drawn are that the dialog is not perceived as intercultural at all, but as interpersonal, with more emphasis placed on the personality and no importance at all on cultural differences. Knowledge of Swedish and to have enough time to communicate are perceived as of great importance for the dialog. The context in which the dialogs take place seems to be crucial for how the dialog is perceived.

  • 359.
    Bägerfeldt, Josefin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Matematikbokens uppgiftstyper: en innehållsanalys av läromedel i matematik2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    En framgångsfaktor för engagerade elever och goda resultat i matematiken i svenskgrundskola är varierad undervisning, där eleverna får möjlighet att praktisera ochsamtala kring matematik. Dock visar undersökningar att den främsta arbetsmetodenunder matematiklektionerna är arbete i läroboken, och att dessa böcker dessutomfungerar som en grundsten i matematiklärares lektionsplanering. Läroböckerna haransetts innehålla en allt för stor del rutinuppgifter, vilka kan leda till inlärning avfelaktiga metoder, bristande engagemang och ångest hos eleverna.

    Syfte

    Studien syftar till att undersöka läroböcker som används för undervisning i matematiki årskurs tre. Studiens syfte är att undersöka i vilken omfattning uppgifter somuppmanar eleverna till praktiskt arbete eller arbete med andra förekommer, samt hurdessa uppgifter är utformade.

    Metod

    En innehållsanalys av läromedlens innehåll utfördes. Såväl en kvantitativ som enkvalitativ analys utfördes för att se till uppgiftstypernas frekvens som faktiskainnehåll. Fem arbetsböcker för undervisning i matematik i årskurs tre analyserades.

    Resultat

    Genom studien framkommer det att andelen uppgifter som främjar praktiskt arbeteeller samarbete är relativt låg. Läromedlen innehåller 91,6-98,1 procent formellauppgifter, alltså rutinuppgifter. Samarbetsuppgifterna utgjorde 3,2 procent avuppgifterna som omfattades av studien, de praktiska uppgifterna utgjorde 0,5 procentav uppgifterna i de fem böckerna. Endast ett av läromedlen kombinerar dessa, då i treav bokens 310 uppgifter, motsvarande 0,2 procent av samtliga undersöktaläroböckernas uppgifter.Av den kvalitativa analysen framgår att flera av uppgifter som sker i en social kontextinte nödvändigtvis är främjar ett direkt samarbete, exempelvis uppgifter där elevernaförhör varandra. De praktiska och kombinerade uppgifterna uppmuntrare eleverna tillatt testa sina kunskaper eller använda dem i praktiken vid exempelvis tesselering.

  • 360.
    Bägerfeldt, Josefin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Matematiklektionens anatomi: En kvantitativ studie av lärares tidsdisponering av matematiklektioner.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SyfteSyftet med denna undersökning är att ta reda på hur tiden för matematiklektioner ilågstadiet disponeras och huruvida tidsdisponeringen skiljer sig åt beroende pålärarnas ålder, vilken årskurs de undervisar, om de undervisar i helklass ellerhalvklass samt deras erfarenhet av att undervisa matematik i de lägre åldrarna.MetodDå studiens syfte är att kunna mäta och jämföra används hur tiden förmatematiklektioner disponeras av lärarna används kvantitativ metod och struktureradobservation. Sju lärare på två skolor har observerats under elva lektioner.ResultatUndersökningen visar på en ojämn fördelning av tid mellan de femaktivitetskategorier som togs fram för undersökningen. I resultaten framgår en ojämnfördelning av disponeringen av tiden mellan kategorierna. Störst del av tiden förmatematiklektionen lades på arbete i läroboken eller stencil (kategori 4) eller på ickeinteraktiva genomgångar (kategori 2). Därefter tid för att komma igång med lektionensamt plocka ihop (kategori 5). Dessa tre aktiviteter utgjorde sammanlagt 72 procentav lektionstiden. De kategorier de representerar, alltså de båda icke interaktivakategorierna samt kategorin för icke ämnesrelaterade aktiviteter, utgjorde 91 procentav den totala uppmätta lektionstiden. De övriga 9 procentenheterna lades påinteraktiva aktiviteter antingen endast mellan elever eller mellan elever och lärare.Vad det gäller skillnader i tidsdisponeringen beroende på läraren eller klassenframkom tre tydliga skillnader. Klassens storlek påverkade hur mycket tid somförsvann till icke ämnesrelaterade aktiviteter, lärarens erfarenhet påverkade hur storandel av tiden som gick åt till diskussioner men också hur stor andel av tiden somlades på enskilt arbete.

  • 361.
    Börjesson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Hellström, Charlotta
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lekande och lärande utmaning.: En studie om matematik med duplomallar i förskolan.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Detta examensarbete syftar till att undersöka hur barn använder matematik när de bygger med duploklossar (Lego) efter duplomallar i förskolan. Detta med anledning av de stärkta mål och riktlinjerna i läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev. 2010) inom bland annat matematik. Duplomallarna har vi konstruerat själva för att studera hur planeradeaktiviteter enligt läroplanen i förskolan kan utföras på ett meningsfullt sätt för barnen.

    Syfte

    Syftet är att få kunskap om hur fyraåriga barns matematiska förståelse kan främjasmed duplomallar som redskap.

    Frågeställning

    Vilken matematik främjas när fyraåriga barn bygger efter duplomallar?

    Metod

    Undersökningen bygger på en kvalitativ studie med icke-deltagande observation som redskap där vi med hjälp av videokameran på surfplattan och anteckningar harobserverat barns matematikstrategier för att synliggöra matematiken. Observationen har genomförts med fyra barn på en förskola i Västra Götalands län.

    Resultat

    Resultatet visar att samtliga barn i vår undersökning använde sig av matematik när de under en planerad aktivitet arbetade med duplo och duplomallar. Resultatet visar att de omsatte något abstrakt till något konkret när de visade oss hur de gick till väga. Resultatet är indelat i de sex huvudkategorier som framkom i analysen. Antalsuppfattning, mönster, urskilja likheter och olikheter, mätning/jämför, matematiskproblemlösning och matematiska tidigare erfarenheter. Alla barnens tillvägagångssättvisar att de använde sig av matematik på något vis, däremot visar resultatet att de använde sig av olika tillvägagångssätt för att bygga sina torn med rätt klossar.

  • 362.
    Börjesson, Sofia
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Textsamtal: en studie av lärares syn på möjligheter och svårigheter.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    InledningI den senaste PISA-studien 2012 framkom det att elevers läsförståelse i Sverige kontinuerligtsjunkit sedan den första studien 2000. Studien handlar om läsprocesser och undersöker hurelever använder sig av lässtrategier (Skolverket 2012, ss. 3, 4, 106-107). I Läroplan förgrundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011, s. 223) framgår detatt elever ska få chans att utveckla en kommunikativ förmåga där de lär sig olika lässtrategierför att förstå och tolka texter. Enligt forskning är textsamtal ett sätt att arbeta med läsföståelsegenom att använda sig av olika strategier.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att ta reda på hur några lärare ser på textsamtal i derasundervisning.• Vilka möjligheter för textsamtal med sig?• Vilka svårigheter för textsamtal med sig?• Vad gör lärarna för att stötta eleverna i textsamtalet?MetodDenna studie genomfördes med ostrukturerade intervjuer som metodval. Sammanlagtintervjuades sex stycken lärare som är verksamma i årskurs F-3.ResultatI resultatet framgår det vilka faktorer som lärarna finner som möjligheter och svårigheter medtextsamtal, hur ett bra respektive dåligt textsamtal kan se ut samt hur de stöttar eleverna. Enmöjlighet framför allt är att eleverna kan lära av varandra samt att de får lära sig olikastrategier. Möjligheter är också att textsamtalen kan vara ämnesöverskridande och behandlarolika texttyper. Svårigheter som framkommer är att texter kan överanalyseras samt attanvändning av figurer för strategier kan överdrivas. En annan svårighet är att inkludera allasamt att vara tillräckligt förberedd. Vissa strategier som används inom textsamtal ses ävensom en svårighet. Ytterligare en svårighet är tiden. Eleverna stöttas genom modellering av destrategier som används för att utveckla läsförståelsen. De stöttas även genom olikagrupperingar där exempelvis svaga läsare hamnar med goda läsare.

  • 363. Calderaro, Luca
    et al.
    Fetter, Alexander L.
    Massignan, Pietro
    Wittek, Peter
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Vortex dynamics in coherently coupled Bose-Einstein condensates2017Ingår i: Physical Review A. Atomic, Molecular, and Optical Physics, ISSN 1050-2947, E-ISSN 1094-1622, Vol. 95, nr 2, artikel-id 023605Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In classical hydrodynamics with uniform density, vortices move with the local fluid velocity. This description is rewritten in terms of forces arising from the interaction with other vortices. Two such positive straight vortices experience a repulsive interaction and precess in a positive (anticlockwise) sense around their common centroid. A similar picture applies to vortices in a two-component two-dimensional uniform Bose-Einstein condensate (BEC) coherently coupled through rf Rabi fields. Unlike the classical case, however, the rf Rabi coupling induces an attractive interaction and two such vortices with positive signs now rotate in the negative (clockwise) sense. Pairs of counter-rotating vortices are instead found to translate with uniform velocity perpendicular to the line joining their cores. This picture is extended to a single vortex in a two-component trapped BEC. Although two uniform vortex-free components experience familiar Rabi oscillations of particle-number difference, such behavior is absent for a vortex in one component because of the nonuniform vortex phase. Instead the coherent Rabi coupling induces a periodic vorticity transfer between the two components.

  • 364.
    Calvert, Evelina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Karlsson Eriksson, Teres
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barns sexuella utforskande i förskolan: Pedagogers bemötande2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning handlar om barns sexuella utforskande, barns sexuella beteenden samt pedagogers bemötande. Undersökningen belyser också pedagogers tankar kring sexuella övergrepp på barn. Forskning om pedagogers bemötande av barns sexuella utforskande är liten, den belyser mestadels barns så kallade normala och onormala sexuella beteenden i förskolan samt kopplingar till sexuella övergrepp. Det är därför intressant att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns sexuella beteenden samt vilka förhållningssätt pedagoger ger uttryck för i bemötandet av barns sexuella utforskande i förskolan. Undersökningen utgår från två olika teorier om att barns sexuella utforskande är medfött och/eller socialt konstruerat.SyfteVårt syfte är att undersöka hur pedagoger anser sig bemöta barns sexuella utforskande i förskolan.MetodVi har valt att använda en kvalitativ metod, sex pedagoger från fyra olika förskolor inom samma kommun intervjuades för att besvara vårt syfte.ResultatI undersökningen framgår det att pedagogerna anser det vara svårt men viktigt att bemöta barns sexuella utforskande. Även att pedagogerna har svårt att veta sin roll och delaktighet i barns sexuella utforskande. Dock beskriver pedagogerna vikten av att bemöta barnen, då bemötandet kan leda till att barns sexuella utforskande blir mer avdramatiserat. Det framgår även att pedagogerna anser att sexuellt utforskande är en naturlig nyfikenhet hos barnen men att acceptansen av sexuella beteenden beror på var, när och hur ofta samt i vilket sammanhang det sker. Pedagogerna ger uttryck för att barns sexuella beteenden kan ses som normalt och onormalt, likt den tidigare forskning undersökningen belyser. Slutligen tar undersökningen upp huruvida pedagogerna anser sig kunna avgöra om det ligger sexuella övergrepp bakom barnens sexuella utforskande eller inte.

  • 365.
    Calén, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Malmros, Nanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Kan du tala om vad som händer?”: Hur sex bibliotekarier upplever sitt arbete gentemot vuxna med intellektuell funktionsnedsättning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on how librarians describe their work towards users with intellectual disabilities which is a priority group in the control documents for the public libraries. These aims for the user group are to be found in The Swedish library Act, Swedish Agency for Accessible Media (MTM) and Swedish Arts Council and they make up the foundation for this study. The aim of this thesis is to gather knowledge about how to get users with intellectual disabilities to get included and feel welcomed in the library. Three main questions were asked: How does the six librarians in our thesis describe their work towards users with intellectual disabilities? Which challenges does the librarians experience? How do the librarians deal with the identified challenges? In this study qualitative interviews were accomplished with librarians from six different public libraries. M. K. Buckland´s Access to Information (in Information and information systems 1991) was partly used as a model to analyze our empiric material. Buckland, who has a long and solid library background in his profession, identifies six types of barriers and how to overcome the challenge of getting access to information. The results show that collection development is a priority for the libraries and also suitable in four of Buckland´s six barriers of access to information. One conclusion is that several librarians in the study felt content with their efforts since they had a good book collection for the user group. Three other factors that had high priority for the librarians were cooperating with external organizations, programs on the library especially suited for the user group and doing outreaching work to get the user group to come the library.

  • 366.
    Carlander, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Mångspråkiga bestånd i en obeständig tid: En intervjustudie om bibliotekariers syn på hur flyktingkrisen förändrat arbetet med inköp av mångspråkig litteratur2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis aims to investigate how librarians work with acquisitions of multilingual literature and how their work has changed due to the European refugee crisis. In this study four main librarians with a special responsibility for this type of acquisitions have been interviewed. The questions were created to explore their experiences of changes, difficulties and existing qualifications. The study uses a new theoretical model, inspired by Evans and Saponaros’ (2005) “Collection development process”, to illustrate how librarians create relevant collections. Since the model was not enough, Andrew Abbott´s theoretical conception “External sources for system change” was added. The conception completed the model, since the study’s aim also included changes.

    The findings were that all librarians had identified changes in their work with acquisitions of literature. For example, they all pointed out language barriers and difficulties locating literature as the most palpable factors. All respondents found that the library’s purpose was to reflect the societal needs, which constantly change. Another challenge was therefore that the librarians constantly needed to redirect the way they worked with collection development, since the users and their needs aren’t always the same. Another finding was that collaboration between libraries and/or other institutions may become more common. Sharing of knowledge seems to be a necessity since the challenges are of different natures. They are not something foreign or unexpected, but they might require the libraries to ally in order to bring these tests to a soluble level.

  • 367.
    Carlsson, Amanda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Källberg, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Digitalisering i förskolan: Förskolärares kunskaper och arbete med digitalaverktyg2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker vilka förutsättningar för digitalisering som finns inom digitalkompetens samt tillgång till digitala redskap och hur de används i olika förskolor. Detta är ett viktigt ämne att lyfta eftersom digitalisering blir allt mer vanligt i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om digitalisering i förskolan. Detta genom att jämföra vilka digitala redskap förskollärarna beskriver att de har tillgång till och i vilket syfte de använder dem tillsammans med barnen på sin förskoleavdelning samt vilka kunskaper förskollärarna har och vilken fortbildning de erbjuds inom området digitala redskap. I den nya läroplanen för förskolan som börjar gälla i juli 2019 förstärks arbetet med digitalisering i förskolan, “Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande” (Lpfö 18, s.15).

    Studien är kvalitativ samt kvantitativ och utgår från det designteoretiska synsättet med self report som metod. Self report innebär enligt Davidsson (2007) att respondenterna får svara på frågor skriftligt och sedan analyseras svaren. Urvalet är tio pedagoger med förskollärarutbildning på nio olika förskolor varav tio olika avdelningar i fyra olika kommuner samt både privata och kommunala förskolor.

    Resultatet visar att alla förskolorna i studien har tillgång till digitala redskap men att det skiljer sig åt mellan förskolorna hur många redskap de har. De digitala redskapen ses som användbara eftersom de går att individanpassa och följa varje barns enskilda lärande och utveckling. Förskollärarna anser att det behöver synas att lärplattan är mer än bara spel och att de digitala redskapen är ett bra komplement till allt annat material som finns på förskolan. Lärplattan ses som ett bra hjälpmedel för att enkelt kunna ta tillvara på barnens frågor och tillsammans söka fakta. Det är förskollärarnas förutsättningar till kunskap och tillgångar samt tiden som är avgörande för hur det ska bli för barnens möjliga lärande inom digitala redskap.  Resultatet visar att endast i en av de fyra undersökta kommunerna finns en övergripande fortbildning för förskollärarna annars erbjuds inga större utbildningar eller fortbildningar på förskolorna. Det finns dock skillnader i om förskollärarna själva valt att söka kunskap inom området eller inte.

  • 368.
    Carlsson, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lundgren, Marie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    90-talet: ”Alla som klarade examen och hade sökt jobb fick börja arbeta i stort sett direkt efter utbildningen.”2015Ingår i: Rustade för framtiden: personliga betraktelser över 50 års förskollärarutbildning i Borås / [ed] Irene Arvidsson, Borås: Högskolan i Borås, 2015, s. 79-94Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 369.
    Carlsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Järvinen, Josefin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Fysiska aktivitetspausers påverkan på matematikresultat: En forskningsöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: I denna forskningsöversikt har vi sammanställt den forskning som finns om fysiska pausaktiviteter i skolan och redogjort för den med fokus på ämnet matematik. Forskningen belyser vikten av att röra på sig under skoldagen och vilka effekter det har för elevers akademiska prestationer.

    Syfte: Denna forskningsöversikt syftar till att klargöra vad som kännetecknar forskningen inom området fysiska pausaktiviteter. Fokus ligger på det skolämnet matematik och fysiska pausaktiviteter i klassrummet för elever i åldrarna 6-12 år. Forskningsöversikten är avgränsad till att enbart undersöka pulshöjande pausaktiviter och således ingår inte massage, avslappningsband eller liknande. Utöver ovan nämnda syfte besvaras även frågeställningen:- Vilka effekter återfinns, såväl positiva som negativa på elevers matematikresultat, av fysiska pausaktiviteter?

    Metod: I litteratursökningen till denna kunskapsöversikt användes databaserna Primo och ERIC Proquest. Physical activity, school, primary school, mathematics, breaks och grades var de sökord som sökningarna baserades på. Sökningen gjordes även på svenska med orden matematik och fysiska pausaktiviteter, dock utan sökresultat.

    Resultat: Utifrån analys och kartläggning av de utvalda åtta studierna har det framkommit både positiva och oförändrade matematikresultat. Då resultatet skiljer sig åt finns inga tydliga mönster eller riktlinjer att förhålla sig till. Forskningen inom detta område är begränsad där medicinska och psykologiska studier dominerar. För att bredda forskningsfältet skulle det vara befogat med vidare forskning inom området men även inom närliggande områden till exempel ett pedagogiskt fält. Pedagogisk forskning skulle kunna bidra till en helhetsbild över fysiska pausaktiviteters påverkan i ett matematikklassrum men även över hela den pedagogiska verksamheten.

  • 370.
    Carlsson, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Järvinen, Josefin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Upplevelsen av fysiska pausaktiviteter i matematik: Ett elevperspektiv2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Då en tidigare forskningsöversikt indikerat att det finns luckor i den nuvarande forskningen gällande fysiska pausaktiviteter i matematik har denna studie undersökt hur elever upplever en fysisk pausaktivitet samt förståelsen till varför fysiska pausaktiviteter genomförs. Studien är genomförd med 64 elever i årskurs 1 på en skola i Borås där alla medverkade i en fysiskpausaktivitet. Av dessa 64 elever deltog 25 stycken i en intervju.

    Syfte: Detta examensarbete önskar bidra till nya perspektiv inom forskningen kring fysiska pausaktiviteter. Examensarbetet undersöker elevers upplevelser av fysiska pausaktiviteter under matematiklektioner i klassrummet. Vi har även studerat huruvida eleverna tror att deras matematikresultat kommer att påverkas vid införandet av fysiska pausaktiviteter. Syftet kan sammanfattas i dessa tre forskningsfrågor:

    - Hur upplever elever fysiska pausaktiviteter i matematik?

    - Hur känner sig elever efter den fysiska pausaktiviteten?

    - Hur uttrycker elever sig kring hur deras matematikresultat påverkas av fysiska pausaktiviteter?

    Metod: Insamlingen av empiri har skett genom intervjuer av elever i årskurs 1 på en grundskola. I studien deltog 64 elever i en pausaktivitet och 25 av dessa elever valdes slumpmässigt ut för att medverka i en intervju. Intervjumaterialet har sedan kodats och sammanställts i en analys och i ett resultat.

    Resultat: De resultat som återfinns i studien baseras på elevernas utsagor och en tematisk analys. Det framgår att majoriteten av de intervjuade eleverna har en positiv upplevelse av den fysiska pausaktiviteten. Det blev också märkbart att de flesta eleverna mådde bra eller bättre efter den genomförda pausaktiviteten. Studien visar dock att det finns brister i kunskapen och förståelsen hos eleverna om varför fysiska pausaktiviteter utförs i klassrummet.

  • 371.
    Carlsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Nyberg, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    En relation mellan två personer: En studie om förskollärares arbete med små barns anknytning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: På förskolan befinner sig små barn en stor del av sin tid i tidig ålder då deras anknytningsmönster skapas. Således är denna tid viktig för deras anknytning.

    Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en större uppfattning om förskollärares erfarenheter av att arbeta med små barns anknytning i förskolan.

    Metod: För att kunna behandla syftet har fem öppna halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem olika förskollärare från olika förskolor. Empirin har tolkats utifrån John Bowlbys anknytningsteori.

    Resultat: Studiens resultat visar att förskollärarna har goda kunskaper kring små barns anknytning på förskolan. Förskollärarna kan inte benämna några specifika anknytningsmönster men behärskar att förklara olika anknytningsrelaterade beteenden som barnen uppvisar. Studiens resultat visar också att alla förskollärarna har samma strategier för att skapa förutsättningar för trygga barn på sina avdelningar på förskolan.  Några av de strategier som förskollärarna nämner är lyhördhet, närvaro samt påvisat intresse för barnen. Förskollärarna är medvetna om att trygga vårdnadshavare också ger trygga barn. För att förskollärarna ska vinna vårdnadshavarnas förtroende, och därmed trygghet, har de rekommenderat olika typer av inskolningar som gynnar trygghet, då främst den föräldraaktiva inskolningen. Under denna typ av inskolning har förskollärarna sett goda resultat på barns anknytning. För de vårdnadshavare som är oroliga över sina barn har förskollärarna förklarat att de bland annat sänt bilder och filmer på barnen under dagen som leder till tryggare vårdnadshavare som i sin tur ger trygga barn.

  • 372.
    Carlsson, Inga-Grethe
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Hallén, Sofia
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barns anknytningsbeteende och pedagogens svar,: en studie om anknytningsteorin2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Arbetet tar avstamp i anknytningsteorin och handlar om vad det är som gör att barnen skapar en trygg eller otrygg anknytning till pedagogerna de möter i förskolan. Arbetet handlar också om hur barnen gör för att få kontakt med pedagogerna och hur dessa svarar på barnens anknytningsbeteenden.

    Syfte

    Med denna studie vill vi få inblick i hur de minsta barnen, 12-36 månader, söker kontakt med pedagogerna på förskolan och om det går att se olika typer av trygg/otrygg anknytning utifrån barnens anknytningsbeteende samt om/hur de vuxna bemöter deras kontaktsökande.

    Metod

    Denna studie har utgått från kvantitativ metod med strukturerade observationer som redskap. Under observationerna har ett i förväg utarbetat schematiskt observationsschema använts. Resultatet redovisas i diagram och tabeller samt i löpande text.

    Resultat

    Resultatet av studien visar att den största delen av de observerade barnen visade en trygg anknytning till sina pedagoger. De strategier barnen använde sig mest av för att få sina behov tillgodosedda var genom verbal kontakt. Detta var en framgångsrik strategi att använda då barnen i stor utsträckning fick kontakt med pedagogerna och efter det kunde återgå till lek och utforskande. Pedagogerna använde verbal och fysisk kontakt ungefär lika ofta för att svara på barnens anknytningsbeteenden. Genom att använda dessa strategier lyckades de vid de flesta tillfällen tillgodose barnens behov av kontakt.

  • 373.
    Carlsson, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Digitala nummerlappar – Lösningen till långa köer2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att vänta i kö är något som de flesta människor inte tycker om, speciellt långa köer där väntan drar ut på tiden. I ett försök att minska väntetiden för kunder har företag börjat utveckla nya typer av köhanteringssystem vilka stödjer smartphonebaserade nummerlappar. Företagen erbjuder smartphonebaserade nummerlappar på olika sätt; antigen via sms eller en mobilapp. De smartphonebaserade nummerlapparna ger användarna, i tillägg till den vanliga funktionalitet som traditionella köhanteringssystem har, möjlighet att bland annat få uppdateringar om kön, ansluta sig till en kö utan att fysiskt vara på plats och att informera systemet om att de lämnar kön.Syftet med studien var att undersöka om smartphonebaserade nummerlappar påverkar kundernas kundnöjdhet jämfört med traditionella system. Det ansågs finnas ett behov av att undersöka detta eftersom köhanteringssystem som stödjer smartphonebaserade nummerlappar är relativt nya och att det inte har påträffats någon forskning som undersöker de mobila nummerlapparnas påverkan på kundnöjdheten. Den fråga som ställdes var: Påverkar en smartphonebaserad nummerlappsapp kundens kundnöjdhet i förhållande till ett traditionellt system?Studien använde en experimentell strategi för att besvara frågeställningen. Ett fältexperiment genomfördes i studentexpeditionen vid Högskolan i Borås där besökarna fick välja en mobilnummerlappsapp eller en pappersnummerlapp. Efter att besökarens betjäntas i kassan erbjöds denne att besvara en enkät om kundnöjdhet. Resultaten från enkäten användes för att beräkna en kundnöjdhetspoäng för respektive respondent och för att jämföra svaren från grupperna med olika nummerlappstyper. Även gruppernas medelkundnöjdhetspoäng beräknades och jämfördes med hjälp av independent samples t-test.Resultaten i studien visade att appanvändarna var signifikant mer nöjda än pappersanvändarna i den totala jämförelsen. För de enskilda frågorna visade resultatet att kundnöjdheten i vissa fall påverkades positiv men även att kundnöjdheten i vissa fall inte påverkades alls. Slutsatsen som drogs var att en smartphonebaserade nummerlappsapp påverkar kundnöjdheten positivt i förhållande till traditionella system.

  • 374.
    Carlsson, Madelene
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Idewald, Mia
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Det kommer hela tiden nytt!”: utifrån nya förutsättningar lyfter studienpedagogers förhållningssätt och digitala kompetens i relation till att använda digitalalärverktyg i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning Barn möter mer och mer teknik i sin vardag och det är oundvikligt att den moderna tekniken även kommer in i förskolans verksamhet (Åkerblom 2014). För att digitala medier i förskolan ska bli digitala lärverktyg och användas som just verktyg för barns lärande ställs större krav på pedagogers digitala kompetens. Detta beskrivs i Skolverkets (2016b) förslag till ny nationell IT-strategi, i strategin beskrivs kompetensutveckling som nödvändig. Alla barn ska ges samma förutsättningar till lärande och få samma möjligheter till att utmanas i en digital lärmiljö, likvärdigheten ses som viktig. Som en följd av förslaget till ny strategi finns också förslag till revidering av Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016), nya texter och formuleringar ska tydliggöra hur barns digitala kompetens ska utvecklas i förskolan.

    Syfte och frågeställningar Utifrån förslag till nya och förändrade styrdokument är syftet med den här undersökningen att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till digitala lärverktyg i förskolan som just verktyg för barns lärande.Frågeställningar:* Använder pedagoger digitala lärverktyg i förskolan för att skapa förutsättningar för lärande?* Hur uppfattar pedagoger sin egen digitala kompetens?

    Metod En kvantitativ studie med kvalitativa inslag görs, vilket innebär en enkätundersökning med färdiga svarsalternativ men även med inslag av öppna följdfrågor.

    Resultat Enkätundersökningens resultat visar pedagogers positiva inställning till att använda digitala lärverktyg. Det framgår även att digitala lärverktyg används som ett integrerat verktyg, detta görs vid exempelvis fotografering, informationssök och i skapande aktiviteter där olika ämnen vävs samman. Några pedagoger lyfter hur de skapar en digital lärmiljö genom att använda projicering. Samtidigt speglar resultatet en viss osäkerhet kring användning av digitala lärverktyg tillsammans med barnen i ett lärande syfte. Nästan hälften av pedagogerna använder aldrig digitala lärverktyg eller enbart några gånger per månad och majoriteten ansersig behöva kompetensutveckling. Den kompetens som innehas beskrivs ha inhämtats på egen hand utifrån eget intresse.

  • 375.
    Carlsson, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kling, Amanda
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Språkinlärning i vardagssituationer på förskolan: Förskollärarens arbetssätt kring språkutveckling vid måltiden2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    I förskolan används de vardagliga situationerna ofta till att stimulera barns språkutveckling och många förskollärare ser på måltiden som en arena att stimulera barns språk på. Det verbala och fysiska språket skapar förutsättningar för att göra sig hörd och förstådd av sin omgivning. Eftersom förskolan förväntas lägga en stabil grund för barns kommande skolår är det viktigt att språket främjas i såväl de vardagliga situationerna som i de planerade aktiviteterna.

    Syfte

    Syftet är att belysa vilka strategier förskollärare nyttjar i måltidssituationerna för språkutvecklingen hos barn i åldrarna 1-3 år.

    Metoder

    De metoder som användes i studien var intervju och observation med stöd av ett observationsschema.

    Resultat

    Resultatet av studien visar att verksamma förskollärare ansåg att måltiden var en viktig vardagssituation att ta tillvara på för att stödja barns verbala språkutveckling. Intervjuernas resultat visade olika strategier förskollärarna använde för att gynna barns språk vid måltidssituationen. De använde sig av verbala- och fysiska strategier samt att de hade en tanke med hur de organiserade måltidssituationerna. Förutom strategierna som användes vid måltidssituationen uttryckte förskollärarna huruvida måltiden på förskolan kunde bli mer språkutvecklande exempelvis färre barn eller fler förskollärare. Observationens resultat visade i vilken omfattning strategierna från intervjuernas resultat förekom vid måltiden. Men det visade dock att det som förekom mest frekvent under måltidssituationen var uppmaningar samt slutna frågor.

  • 376.
    Carlström, Carina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Rantatalo, Theres
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Små barns inflytande: En studie av förskollärares uppfattningar om små barns inflytande i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet: Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om små barns inflytande iförskolan. Vilken syn har förskollärare på små barns inflytande och hur arbetar förskollärare med barns inflytande i verksamheten.

    Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie med hjälp av fokusgruppsamtal. Vid två tillfällen har vi valt att bjuda in förskollärare att sitta med och diskutera små barns inflytande. Varje fokusgruppssamtal bestod av 5 respektive 4 förskollärare. Vid samtalen använde vi oss av förberedda frågor och korta textstycken för att få igång samtalen. Allt eftersom samtalets gång var det moderatorns uppgift att leda samtalet och ställa öppna frågor och få med respondenter som inte var aktiva i diskussionen.

    Resultat: I vår studie diskuteras barns inflytande och förskollärarna är överens om begreppets innebörd då de anser att det handlar om att få möjlighet att som barn få utforma sin dag, bli sedd, hörd och självständig. I samtalen med förskollärarna tycker de att barnen har mycket inflytande under sin dag i förskolan. Som förskollärare handlar det om att vara en förebild för hur ett demokratiskt samhälle ser ut. I våra samtal diskuteras förskollärares olikheter, alla har skilda tankar kring hur de tolkar olika begrepp. Det vill säga att samma ord behöver inte behöver ha samma betydelse för olika individer. Något som är återkommande i fokusgruppssamtalen är att alla efterfrågar mer tid för reflektion där förskollärarna får diskutera begrepp och förhållningssätt. Det är tydligt att det finns andra aspekter att ta hänsyn till som ibland visar sig bli hinder i arbetet med barns inflytande, de så kallade yttre faktorerna där förskollärarna står maktlösa utan möjlighet till att påverka sitt arbete med barnen.

  • 377.
    Carlén, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Holmbäck, Madelen
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ska musik byggas utav glädje?: en intervjustudie om musik i förskolan2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    InledningStudien behandlar musik i förskolan i relation till förskollärarens yrkesroll och förhållningssätt. Studien presenterar musik i barns utveckling och lärande och hur förskollärare resonerar kring att använda musik i förskolan. Relevant forskning i ämnet presenteras och sociokulturell teori sätts i relation till syfte och frågeställningar.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att använda musik i förskolan.MetodStudien utgår ifrån en kvalitativ metod där intervju använts som redskap. All data som samlades in kategoriserades och analyserades för att se samband och mönster. Sju förskollärare har intervjuats på fyra olika förskolor.ResultatI studiens resultat framkommer det att förskollärarna förknippar musik främst med glädje och gemenskap. Det framkom att få förskollärare beskriver musik som enskilt ämne, istället benämns musik som metod för att utveckla teoretiska kunskaper och färdigheter. Samtliga respondenter förklarar att många planerade musikaktiviteter är traditionsbundna. Istället för att erövra nya musikaliska erfarenheter i musikaliska sammanhang.

  • 378.
    Carlén, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Shaw Seger, Jennifer
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskollärarens arbete med barnlitteratur: En studie om genuspedagogik i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    I denna studie undersöker vi hur förskollärare använder barnlitteraturen med fokus på genus. Böcker är ett material som speglar samhället, därför är det intressant att se hur förskollärare reflekterar kring böckers innehåll. Vår studie kommer dels beröra hur förskollärarna förhåller sig till de stereotypa respektive normkritiska böckerna, och dels hur de anser att barnen påverkas av litteraturen.

    Syfte

    Denna forskningsstudie gör vi med syfte att undersöka hur förskollärare använder barnlitteratur som redskap, i arbetet med genuspedagogik.

    Metod

    Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning med intervju som insamlingsmetod. Urvalsgruppen består av sex deltagare fördelat på tre förskolor. Dessa förskolor är litteratur profilerade vilket innebär att ett aktivt arbete med barnlitteraturen sker. En litteratur certifierad förskola är diplomerad för sitt arbete att väva in litteraturen i den dagliga verksamheten.

    Resultat

    I resultatet framgick det att förskollärarna gärna ville arbeta med genuspedagogik i koppling till böcker, men att det bara utförs under spontana sammanhang på grund av brist på resurser. Några förskollärare var fullt medvetna vid de genuspedagogiska tankesätten medan andra inte var riktigt lika medvetna och medgav att de oftare bör reflektera över sitt handlande. Vi kunde också se skillnader mellan stora- och småbarnsavdelningarna, där tankesätten kring genuspedagogik frångick varandra.

  • 379.
    Carlén, Margareta
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Modeinkubatorn som nationell  utvecklingsnod för mode och design2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 380.
    Cederbank, Oscar
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Johansson, Simon
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Fysisk aktivitets påverkan på elevers matematikresultat: En forskningsöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet utöver den ordinarie tiden i ämnet idrott och hälsa har implementerats runt om i landet på olika skolor. Dessa implementeringar har genomförts i hopp om att bland annat förbättra elevers skolresultat. I konversation med verksamma lärare har förvirring uttryckts kring vad det finns för belägg för detta. Evidensbaserad forskning presenteras inte i samband med implementeringen, istället ger man exempel på liknande implementeringar på andra skolor.

    Syftet med denna forskningsöversikt är att kartlägga och analysera vad som kännetecknar forskningen om sambandet mellan fysisk aktivitet och skolresultat med fokus på ämnet matematik.

    Metoden för forskningsöversikten var att samla in vetenskapliga studier genom litteratursökningar i databaserna Primo och Eric (ProQuest) baserat på utvalda sökkriterier. Slutligen landade urvalet i nio inkluderade primärstudier och två inkluderade sekundärstudier till forskningsöversikten. Dessa elva studier kartläggs och analyseras.

    Genom kartläggningen och analyserna av de inkluderade studierna i forskningsöversikten framkommer det olika kännetecken för forskningsfältet. Ett kännetecken för forskningsfältet är hälsoinslag. Forskarna utgår ofta från två olika metoddesigner, kvasiexperimentella eller randomiserade interventionsstudier med kontrollgrupper. Vidare kännetecknas fältet genom kvantitativa mätningar av studieresultat genom för- och eftertester där ett medelvärde tas fram som avgör effekten på studien.

  • 381.
    Cederholm, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Görgülü, Esra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Surfplatta och IKT i förskolan: En studie om surfplatta som pedagogiskt verktyg i förskolan sett ur förskollärares perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016, s.10) lyfter vikten av barns utveckling av enkel teknik i vardagen. I dagens samhälle kommer allt fler barn i tidigare ålder i kontakt med olika tekniska verktyg. I förskolan får barnen möjlighet att möta och utveckla kunskaper inom teknik. Den här studien grundar sig på en undersökning om hur förskollärare använder en surfplatta som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Surfplattan som ett pedagogiskt verktyg kan bidra till att förskollärare uppfyller läroplanens strävansmål. Tidigare forskning som presenteras i studien belyser lärandet som uppstår vid användning av en surfplatta, men eftersom det är relativt ny forskning har den kompletterats med forskning gällande användning av TV och dator.

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med undersökningen är att ta reda på om, och i så fall hur, förskollärarna använder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan.

    • Hur tänker förskollärarna kring surfplattan som pedagogiskt verktyg?

    • Hur används surfplattan och i vilket syfte?

    Metod

    Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare från två olika förskolor, en storstad och en mindre stad i Sverige. Intervjuerna spelades in och transkriberades och därefter analyserades likheterna som sedan kategoriserades. Resultatet i studien presenteras genom sammanfattningar av förskollärarnas svar och citat.

    Resultat

    Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till surfplattan som pedagogiskt verktyg. Det har tydligt framkommit av förskollärarna hur en surfplatta kan användas på mer än ett sätt i förskolan, och att det är viktigt med ett syfte i samband med användningen. Resultatet visar även en brist på digital kompetens hos förskollärarna. Förskollärarna vill erhålla mer kunskaper för att kunna använda sig av den nya tekniken på ett mer pedagogiskt vis i barngruppen.

  • 382.
    Cekaite, Asta
    et al.
    Linköpings universitet.
    Disa, Bergnehr
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Affectionate touch and care: Embodied intimacy, compassion and control in early childhood education2018Ingår i: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, E-ISSN 1752-1807Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Relational care, interpersonal intimacy and emotional attunement are crucial for children’s development and wellbeing in ECEC. The present study examines how they are enacted in a Swedish preschool (for 1–5-year-olds) through recurrent adult-child physical conduct, i.e. affectionate and affectionate-controlling touch. The data consist of 24 hours of video-recorded observations of everyday activities. The study shows that educators’ Affectionate-Comforting touch was used for emotion regulation as compassionate response to children’s distress; Amicable touch engaged children in spontaneous affection; and, Affectionate-Controlling touch was used to mildly control and direct the child’s bodily conduct and participation in preschool activities, or to mitigate the educators’ verbal disciplining. The study demonstrates the emotional complexity of ECEC enacted through the practices of haptic sociality. It supports the holistic policies arguing that embodied relational care should be integrated in ECEC, contrary to ideas that connect professionalism with emotional distance and lack of physical contact.

  • 383.
    Cekaite, Asta
    et al.
    Linköpings universitet.
    Disa, Bergnehr
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Affectionate touch and care: Embodied intimacy, compassion and control in early childhood education2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 384.
    Celikkaya, Ece
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Sjöberg, Carin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Teknik i årskurs 1-3. Varför och hur?: Hur lärare upplever ämnet teknik utifrån styrdokument, resurser och elevers förmodade upplevelser.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning:Avsikten med studien är att ta reda på hur lärare uppfattar styrdokumenten och avsaknad av kunskapskrav i ämnet teknik för årskurs 1-3. Vi vill undersöka hur lärarna tror att eleverna upplever lektionerna, både innehållsmässigt och ur genusperspektiv, samt hur lärares kompetens, tillgång till material, tid och lokal påverkar undervisningen.Studiens syfte:Studiens syfte är att undersöka förutsättningar för undervisning i teknikämnet i årskurs 1-3, lärares attityd och tolkning till teknikämnet och genus.Metod:Kvalitativ metod är vald, med semistrukturerad intervju som verktyg. Sex lärare intervjuades för årskurs 1-3, med behörighet att undervisa i teknik.Resultat:Det visade sig att de lärare som intervjuades upplevde att det kan vara svårt att undervisa i teknik. Detta på grund av att det inte finns läromedel eller material och att de ibland kunde uppleva att ämnet inte ansågs viktigt i skolan. Lärarna tolkade styrdokumenten olika i ämnet teknik. De intervjuade lärarna ville synliggöra för eleverna att teknik är en del av samhället och att de möts av teknik överallt, vilket överensstämmer med läroplanen. Överlag upplevde lärarna att alla elever ställde sig positiva till den undervisning de fick ta del av och någon skillnad i genus fanns inte, enligt lärarna. De upplevde att det kan vara möjligt att det synliggörs i högre årskurser. Studien visade att det var skillnader i vilken årskurs eleverna fick ta del av teknikundervisning, enligt Skollagen ska skolan vara likvärdig över hela landet.

  • 385.
    Celikkaya, Hikmet
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Högläsning för läsinlärning: En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med högläsning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Högläsning är relativt vanligt i de yngre åldrarna, vilket ter sig naturligt då barn i den ålderninte kan läsa på egen hand. Lärare kan arbeta på olika sätt med högläsning. Målet medhögläsning är att eleverna ska bli intresserade och väcka lusten för att läsa. I de flestastudierna som jag har tagit del av saknas ett tydligt lärarperspektiv på hur högläsning kanfrämja elevers läsinlärning. Denna uppsats fokuserar därför på hur lärare själva menar att dearbetar med högläsning, samt hur deras arbetssätt kan bidra till elevers läsinlärning.

    Syftet

    Syftet med denna undersökning är att studera hur lärare i årskurs 1–3 använder högläsningenför att främja elevers läsinlärning. Följande forskningsfrågor besvaras i uppsatsen: Vilkaarbetssätt och strategier använder lärare i samband med högläsning? samt På vilka sätt bidrar lärares arbetssätt och strategier till att främja elevers läsinlärning?

    Ansats

    Metoden som lämpade sig bäst för denna studie var kvalitativa intervjuer. Genom att användasemistrukturerade intervjuer skapades dialoger med de medverkande och följdfrågor kundeställas under intervjutillfällena. Detta möjliggjorde insikt i lärarnas tal om hur de arbetar medhögläsning för att främja elevers läsinlärning. Deltagarna i studien är från olika skolor och harvarierande erfarenhet av högläsning. På så sätt förekom olika aspekter kring hur de talade omgenomförandet av högläsning som ett redskap i sina klassrum för att främja läsinlärningen.

    Resultat

    Samtliga lärare arbetar på olika sätt med högläsningen. Högläsningen förekommer dagligen ideras klassrum. De är enade om att högläsningen är viktig och att det borde förekomma mer ide yngre åldrarna. Lärarna använder sig av högläsning på ett medvetet sätt för att understödjaelevers språkinlärning. De använder olika strategier i högläsningen för att göra elevernadelaktiga, involvera föräldrarna, förmedla lässtrategier och för att använda högläsningen som en plattform för formativ bedömning för få insikt i och vidareutveckla elevernas läsning. Resultatet visar även att textsamtal är en viktig strategi under ett högläsningsmoment.

    Diskussion

    Samtliga lärare anser att genom högläsning blir eleverna intresserade av att läsa och eleverna får ett rikare ordförråd samt lär sig olika lässtrategier. Det finns likheter mellan tidigarestudier och studiens resultat kring högläsningens betydelse för elevernas läsinlärning. Lärarna använder sig av högläsning och syftet är detsamma samtidigt som högläsning gynnar eleversläsinlärning. Men klassrumsmiljön och lärarnas sätt att få insikt i elevernas kunskaper visarvissa skillnader i förhållande till vad tidigare studier förespråkar. Klassrumsmiljön och lärarens kompetens kan påverka elevers läsinlärning i samband med högläsning.

  • 386.
    Centerwall, Ulrika
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Performing the school librarian: Using the Butlerian concept of performativity in the analysis of school librarian identities2016Ingår i: Journal of Librarianship and Information Science, ISSN 0961-0006, E-ISSN 1741-6477, Vol. 0, nr 0, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports on a research study using the Butlerian notion of performativity in the analysis of school librarian identity. The purpose is to explore how librarians at secondary and upper-secondary schools perform their identities as school librarians. Fourteen in-depth interviews were conducted. The analysis was driven by the theoretical concepts of performative identity, recognizability and intelligibility. Performing identity was found to be part of six work-tasks: to express, to position, to make visible, to remind, to inform and to explain. In conclusion, the study contributes to research on school librarian challenges, pursuits and strategies when performing professional identity in relation to teachers. Focusing on the performative acts of school librarians can contribute to understandings of their everyday challenges and deepen the understanding of the profession.

  • 387.
    Chen, Lin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Vad säger barnen?: En studie av 9-12-åringars upplevelser av bokcirklar2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The thesis focuses on the book club for children aged 9 to12 years.The objectives of the work are to investigate the meanings of thebook club activities for children at this age and to find out thechildren’s experience. The work is also linked to their readinginterest, what kind of books they prefer and how they choose their books.

    The collection methods of the empirical material in this work are qualitative observation and focus interview, conducted with sixc hildren attending the book club. The theory and the analytical method used are based on Chambers’ “Reading Circle”. It consists of different parts of the reading process: to choose, to read and to respond to literature with adult’s support. The study shows that all of these assist in stimulating children’s interest in reading and each one plays an important role.

    My conclusions are that the book club has great meanings for the children aged 9-12 years and it provides multiple ways to fulfil their needs. All the participants in the interview expressed that they were satisfied with the book club.

  • 388.
    Christensen, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Ekman, Josefin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Och sen kom Zlatan”: - en innehållsanalys av e-boksdebatten i svensk bibliotekspress 2010-20152017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The role of the library is changing to meet the demands of a technology-driven society. Yet the impact of new media, such as e-books, has not always been viewed favourably. The aim of this thesis has been to map the debate that took place between 2010 and 2015 concerning the status of e-books within the public library system. The study focused on several key areas: attitudes expressed within Swedish library press; the issues raised within discussions; aspirations and concerns of participants; and how opinions changed over time. The 99 issues of Biblioteksbladet, Biblioteket i Samhälle, and Framsidan published during the years of study constituted the source material. Computerised content analysis targeted keywords: e-, elektronisk, and digital. Results were logged chronologically, and coded to record any opinion expressed in relation to e-books: either positive, negative, or neutral. Raw data analysis was enhanced by the critical theories of LIS-professor Kristen Drotner. Her concept of media panic describes the emotional reactions professionals experience in response to new forms of media and technology. This was used to assess whether criticisms of the new medium were part of an emotional response. The results of our analysis suggest a cycle of debate that only partially fit Drotner's concept of media panic: initial discussions focused on technical considerations, the debate intensified and moved to economic concerns and the changing role of the library as the rate of e-book loans proliferated. The final years of study were characterised by calls for national co-operation regarding the implementation of e-books.

  • 389.
    Christensen Fredensborg, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Mannberg, Therese
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Nu ska vi undervisa: En studie om att synliggöra förskollärares syn på begreppet undervisning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Undervisning är ett begrepp som från och med 1 juli 2019 kommer stå med i Läroplan för förskolan 98 rev. 2018. Tidigare forskning visar att förskollärare känt en viss oro till begreppet trots att de upplevt att undervisning är någonting som alltid förekommit i förskolan. Den tidigare oron har visats bero på okunskap angående begreppets innebörd samt vad som förväntas av förskollärarna. Studien har inspirerats av Vygotskijs sociokulturella teori med inriktning på det kulturhistoriska perspektivet.

    Syfte

    Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på begreppet undervisning. Mer specifikt riktas fokus mot om och i så fall hur förskollärarna kommit att betrakta begreppet undervisning som en del av förskolekulturen.

    - Hur uttrycker sig förskollärare ur ett dåtida undervisningssammanhang?

    - Hur förstår förskollärarna begreppet undervisning idag?

    Metod

    Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod genom parintervjuer. Totalt åtta förskollärare blev intervjuade från fyra olika förskolor runtom i södra Sverige. Till studien var ambitionen att deltagande förskollärare skulle ha minst 5 års yrkeserfarenhet. En av deltagarna hade inte denna yrkeskompetens och på grund av etiska ställningstaganden valde vi att förskolläraren fick delta i studien ändå. Parintervjuer användes för att få ett nyanserat och utförligt material. En kvalitativ metod genom parintervjuer skapar möjligheter för ett levande samtal där det finns utrymme för att vidareutveckla sina svar och även ställa relevanta följdfrågor. Därför ställdes öppna frågor under intervjuerna. För att dokumentera svaren användes en diktafon som verktyg.

    Resultat

    Inställningen till begreppet undervisning har enligt resultatet förändrats då förskollärare tidigare upplevt en oro kring begreppet samt riskerna för skolifiering. Idag upplever förskollärarna en större medvetenhet och förståelse för begreppet. Istället för oron upplever förskollärarna snarare att de äger begreppet samt hur de ser undervisningssituationer som någoting som genomsyrar hela verksamheten allt från planerade aktiviteter till spontana vardagssituationer.

  • 390.
    Christianson, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Larsson, Moa
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Hjälp mig att förstå, TAKK: en kvalitativ studie med fokus på förskollärarens syn på TAKK.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande text kommer att handla om förskollärares förhållningssätt till implementeringen av TAKK i förskolans verksamhet.

    Inledning

    Verksamma förskollärare ska vara öppna och flexibla till metoder som ger en positiv inverkan på barnets språkutveckling. Mängden forskning brister när det gäller fokus på förskollärarens förhållningssätt till TAKK. Därför vill vi undersöka hur åsikter formas samt hur arbetssätten ser ut i arbetslagen.

    Syfte

    Syftet med vår studie är att ta reda på hur verksamma förskollärare beskriver hur de själva arbetar med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) samt hur de anser att TAKK synliggörs i verksamheten.

    Metod

    Arbetet bygger på en kvalitativ studie där val av metod är intervju. Utifrån de forskningsetiska kraven utformades intervjuerna. Intervjuerna blev ljudinspelade för att sedan bli transkriberade och analyserade. Resultatet byggdes sedan utifrån analysen av transkriberingen.

    Resultat

    Resultatet visar hur förskollärare kan ha olika förhållningssätt och att det är viktigt att kommunicera mera. Undersökningen har givit mer än bara positiva synsätt, inte specifikt negativa men realistiska.

  • 391.
    Christoffersson, Lawe
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Biblioteket i Alexandria: arv från den grekiska världen eller Österlandet?: En diskursanalytisk studie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to examine the scientific discourse surrounding the founding of the ancient Library in Alexandria. For this I have used a discourse analytical method and I have limited the investigation by only looking at scholarly books from the period 1952 to 2009. In the initial reading it became obvious that authors exclusively cite influences from three different contexts: a Greek influence, a Hellenistic influence, and a native Egyptian/near eastern influence. This seemed to be an interesting and relevant area of study, especially since it could pertain to the modern library context and how we today handle cultural influences. By applying certain theoretical analysis terms such as node, element and floating signifier to the texts I have examined the different books and have tried go get an idea of what important elements the authors focus on, what sources they base this on, and then I have tried to analyze the arguments they use. I identified a number of tendencies in the source material which are discussed at length in the essay. For instance, some of them relate to the author’s problematic usage of primary sources, others have to do with what seems to be arguments stemming from a historical bias against certain cultures. I also looked at how the scholarship has seemingly changed over time and what possible reasons there could be for this.

  • 392.
    Claesson, Jennie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”We kind of read books”: en kvalitativ studie av vad elever i fjärde klass gör på sitt skolbibliotek2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to contribute with knowledge that complements research on the design and development of school libraries. This has been achieved through field studies from a sociocultural perspective using the theories of Vygotsky. Previous research shows a gap between how a school library is said to function and how it is in fact used. To investigate actual conduct the author performed observations and focus group interviews with fourth-grade students at ISGR, The International School of the Gothenburg Region. The results reveal a wide range of activities in the school library, such as information retrieval, reading, browsing for books, talking, hanging out, borrowing and returning books, receiving education and working on projects. One interesting discovery was that a visit to the school library appeared to be a collective action, and not solitary as one could suspect. Students browsed together with classmates or the librarian, read out loud toeach other and sat together reading, writing, talking and playing games. When enabled, the higher psychological processes in Vygotsky’s theory can roam free in the school library. The author concludes that it is not possible to generalise from this study, but that the value of a place where you can do all the above in a calmand stress-free environment should not be underestimated. The school library can be a place not only for silent studies, but for social exchange among carefully chosen books, furniture, technology and personnel to support all actions, including personal growth.

  • 393.
    Claesson, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Liljesand, Jonas
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Användbarhet som värdeskapare: En studie om användbarhetens roll vid val av bärbara datorer hos studenter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med användbarhet är att på ett enkelt och tillfredställande sätt hjälpa en användare att uppnå ett specificerat mål. En produkts användbarhet påverkas därför av olika faktorer. Faktorer som en dators prestanda, hårdvara, användargränssnitt och upplevd kvalitet är några av de parametrar som bör tas i åtanke när studenten väljer en bärbar dator som ska underlätta och effektivisera studierna. 225 studenter deltog i en enkätundersökning där de uppgav hur mycket olika faktorer påverkade deras val av dator. Resultatet visade att studenter värdesätter laptops med bra prestanda, lång batteritid och tekniska aspekter som passar deras behov. Det mest förekommande syftet med datorerna var att underlätta studenternas studier och faktorer som prestanda, vikt och storlek avgjorde datorns användbarhet för detta ändamål. Studien bekräftade att varumärken associeras med kvalitet och att kvaliteten på produkterna var det som fick studenterna att vara lojala gentemot varumärket. Faktorer som hårdvara, prestanda, användargränssnitt och kvalitet påverkar användarens möjlighet att nå sina mål på ett effektivt sätt och behöver anpassas efter individens funktionella och emotionella behov för att uppnå optimal användbarhet.

  • 394.
    Claesson, Susannah
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Poesi, projekt, planering: En analys av lektionsplaneringar för poesi isvenskundervisningen för åk 7-92019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om poesi i svenskundervisningen för högstadiets årskurs 7-9. I avsnittet om tidigare forskning redogörs för studier om lektionsplaneringar, barns och ungas läsning av prosa och poesi, samt vilka effekter datoranvändning och digitala redskap har på skolungdomars inställning till poesi. Den teoretiska utgångspunkten för detta examensarbete är praktikarkitekturteorin, vilken även har kommit att prägla det analysverktyg som använts för analys av det insamlade materialet. I resultatsavsnittet presenteras sedan empirin som undersökts, vilket i senare avsnitt kommer att diskuteras och jämföras mot bakgrund av tidigare forskning. Slutligen kommer metoden och didaktiska konsekvenser att diskuteras.

    Syftet med denna studie är att genom analyser av lektionsplaneringar undersöka hur svensklärare arbetar med poesi i undervisningspraktiken. Genom att ta del av lärares lektionsplaneringar avsåg jag att undersöka hur poesiundervisningen inom svenskämnet förårskurs 7-9 utförs och vilka kunskaper lärarna vill utveckla hos sina elever. För att ta nå syftet har jag utgått från en del frågeställningar som berör vad som påverkat lärarna i planeringen, vilka redskap som använts i undervisningen, vilka förmågor som lärare vill att elever ska utveckla, samt vilken sorts poesi eleverna får ta del av.

    Den metod som har använts är kvalitativ textanalys. Utifrån den valda metoden harfrågeställningarna utformats, och empirin diskuteras i senare avsnitt utifrån de textanalytiska dimensioner som redogörs för i kvalitativ textanalys. Fortsättningsvis så harfrågeställningarna besvarats genom att materialet analyserats och kategoriserats i en tabell som är utformad efter praktikarkitekturteorins olika arrangemang: de materiella-ekonomiska arrangemangen som antingen möjliggör eller hindrar utförandet av undervisningspraktiken, de social-politiska arrangemangen som beskriver relationerna mellan människor och människor och material, samt de kulturella-diskursiva arrangemangen som präglar språket inom praktiken.

  • 395.
    Claesson, Theresé
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lammi, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Att lära i utomhusmiljö: Elevers och lärares syn på utomhuspedagogik i naturorienterande ämnen, årskurs F-12018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Utomhuspedagogik i naturorienterande ämnen kan med sina praktiska, taktila och visuella inslag underlätta elevernas inlärning. Undervisning utomhus kan även utgöra ett komplement till den teoretiska undervisningen i klassrummet.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka elevers attityder till och erfarenheter av utomhusundervisningen i naturorienterande ämnen i förskoleklass och årskurs 1. Vi undersöker även lärares attityder till utomhusundervisning och hur de väljer att utforma den.

    Metod: Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt 17 elever och tre lärare från två skolor.

    Resultat: Majoriteten av de deltagande eleverna föredrar att befinna sig i utomhusmiljö vid undervisningen i naturorienterande ämnen. Majoriteten av eleverna återgav exempel på lektionsmoment som de har genomfört och vad de har lärt sig i utomhusundervisningen. Även de tre deltagande lärarna är positiva till utomhuspedagogik och menar att det kan bidra till elevernas lärande när de får arbeta praktiskt och med flera sinnen. Lärarna pekar även på faktorer som kan hindra utomhusundervisningen men de gav också förslag på lösningar till dessa problem.

  • 396.
    Claesson, Theresé
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Lammi, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Fördelar och hinder med utomhuspedagogik i naturorienterande ämnen.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kunskapen om utomhuspedagogik har blivit mer aktuell för att komma ifrån den traditionella klassrumsundervisningen som sker inomhus. Det skapar möjlighet att den teoretiska kunskapen kan läras in praktiskt som kan ge eleverna fler inlärningsstrategier och som bidrar till inkludering. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga vilka fördelar och hinder det finns med att bedriva utomhuspedagogik utifrån vetenskapliga studier samt vilka metoder som har använts i studierna. Metoderna som vi har använt för att kartlägga de utvalda studierna var att vi djupläste de vetenskapliga studierna och kartlagt forskningarnas innehåll i tabeller och figurer utifrån våra frågeställningar. Resultatet som redovisas utifrån de utvalda studierna är att många av deltagarna i studierna ansåg att utomhusundervisningen kan gynna elevernas lärande och bidra till deras medvetenhet om natur, miljö och ekologi. Utomhusundervisningen kan också underlätta för elever med svårigheter eftersom eleverna får möjligheten att skapa ett band mellan den teoretiska undervisningen i klassrummet med den praktiska undervisningen utomhus. Majoriteten av studierna beskriver att tidsbristen i schemat är en av de bidragande faktorerna till att lärare inte undervisar i utomhusmiljö. Det saknas även motivation och erfarenheter hos lärarna på grund av bristen av förberedelse och övning i utomhuspedagogik under lärarutbildningen.

  • 397.
    Crespo, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kjellin, Emilie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barns inflytande i förskolan: så mycket mer än bestämmande.2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barns inflytande är ett ämne som många gånger uppfattas som svårdefinierat, och svårt att omsätta i praktiken. Det är ett viktigt område som har blivit allt vanligare i forskningssammanhang då det visat sig ha stor betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har därför valt att genomföra en studie som syftar till att synliggöra förskollärarnas perspektiv på barns inflytande i förskolan.

    Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet barns inflytande i relation till deras lärprocesser, samt tar hänsyn till barns inflytande i sin planering av verksamheten.

    För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av intervju som metodverktyg, för att få inblick i hur förskollärarna tolkar begreppet samt arbetar i linje med det. Vi har intervjuat sex olika förskollärare på två olika förskolor i olika kommuner Västra Götalands län. Vi har använt oss av Foucaults maktteori för att synliggöra hur den osynliga makten figurerar i förskolan, men även för att kunna få en bild av hur makt och styrning kan verka positivt på barns lärande.

    Resultatet av vår studie visade att begreppet barns inflytande är svårt att definiera. Den visade även att det finns olika hinder för om, när och hur inflytande kan uppstå i verksamheten. Resultatet visade även att förskollärarna ansåg att barns inflytande är betydande för deras lärande och utveckling.

  • 398.
    Cronholm, Stefan
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    A Navigation Framework: an aspect when designing CASE tools1997Ingår i: Proceedings of the 20th Information Systems Research In Scandinavia (IRIS 20), Braa K & Monteiro E (eds). Oslo, Norway, 1997Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 399.
    Cronholm, Stefan
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. [external].
    Conceptualising Participatory Action Research: Three Different Practices2004Ingår i: Electronic Journal of Business Research Methods, ISSN 1477-7029, E-ISSN 1477-7029, Vol. 2, nr 2, s. 47-58Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 400.
    Cronholm, Stefan
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Data-Driven Innovation: Managing a Project Including Multiple Business Partners2019Ingår i: In proceedings of iConference 2019. Washington D.C., USA, March 31- April 3, 2019, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The proposal describes an ongoing research project called Data-Driven Innovation which comprises 14 researchers and 13 business partners. The project is characterized by partnership, collaboration, and interaction between the involved researchers and the business partners. The purpose of the project is to identify tools that can support the business partners in their efforts to exploit data in order to enhance service delivery and to create competitive advantage. The project is applying a socio-technical perspective in order to avoid a too one-sided technical focus. The proposal ends with presenting a number of challenges due to the increased complexity concerning the management of multiple business partners and researchers. The challenges are: maintaining the balance between competing interests, managing the problem of generalization, mutual learning, and ensure partnership throughout the project.

567891011 351 - 400 av 1810
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf