Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
567891011 351 - 400 av 4102
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Ayas, Fatma Mitare
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Mangal, Najia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kulturmöten i vården: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungefär 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att många invandrare är utsatta i samhället då de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara språksvårigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar även sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. På så sätt kan det uppstå det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter. Sjuksköterskans roll är därmed väldig viktig i mötet med invandrarpatienter. För att mötet ska bli bra bör sjuksköterskan erhålla goda kunskaper om andra kulturer. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. I vår metod har vi använt oss av 15 kvalitativa studier där sjuksköterskors upplevelser har belysts genom intervjuer. Studierna har vi funnit genom diverse databaser. Sedan har vi analyserat studierna steg för steg utifrån Fribergs (2006) analysbeskrivning. I resultatet ledde de analyserade artiklarna fram till sex kategorier: (1) Språket är ett hinder, (2) Tolken kan vara både en tillgång och ett hinder, (3) Anhöriga på både gott och ont, (4) Olika kulturella föreställningar skapar utmaningar, (5) Kunskapen om andra kulturer är bristfällig, (6) Fördomar har betydelse. I diskussionen beskrivs olika strategier som sjuksköterskor kan tillämpa för att komma över språkliga hinder. Det framkommer även att kunskapen hos sjuksköterskor är något som bör förbättras, detta genom att införa transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningens kursplan. Sjuksköterskor bör även ha förståelse för invandrarpatienters behov och önskan om att ha sina anhöriga närvarande under en sjukhusvistelse.

  • 352. Ayres-de-Campos, D.
    et al.
    Ugwumadu, A.
    Banfield, P.
    Lynch, P.
    Amin, P.
    Horwell, D.
    Costa, A.
    Santos, C.
    Bernardes, J.
    Rosen, Karl Gustaf
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    A randomised clinical trial of intrapartum fetal monitoring with computer analysis and alerts versus previously available monitoring2010Ingår i: BMC Pregnancy and Childbirth, ISSN 1471-2393, E-ISSN 1471-2393, Vol. 10, nr 71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Intrapartum fetal hypoxia remains an important cause of death and permanent handicap and in a significant proportion of cases there is evidence of suboptimal care related to fetal surveillance. Cardiotocographic (CTG) monitoring remains the basis of intrapartum surveillance, but its interpretation by healthcare professionals lacks reproducibility and the technology has not been shown to improve clinically important outcomes. The addition of fetal electrocardiogram analysis has increased the potential to avoid adverse outcomes, but CTG interpretation remains its main weakness. A program for computerised analysis of intrapartum fetal signals, incorporating real-time alerts for healthcare professionals, has recently been developed. There is a need to determine whether this technology can result in better perinatal outcomes. Methods/design: This is a multicentre randomised clinical trial. Inclusion criteria are: women aged ≥ 16 years, able to provide written informed consent, singleton pregnancies ≥ 36 weeks, cephalic presentation, no known major fetal malformations, in labour but excluding active second stage, planned for continuous CTG monitoring, and no known contra-indication for vaginal delivery. Eligible women will be randomised using a computer-generated randomisation sequence to one of the two arms: continuous computer analysis of fetal monitoring signals with real-time alerts (intervention arm) or continuous CTG monitoring as previously performed (control arm). Electrocardiographic monitoring and fetal scalp blood sampling will be available in both arms. The primary outcome measure is the incidence of fetal metabolic acidosis (umbilical artery pH < 7.05, BDecf > 12 mmol/L). Secondary outcome measures are: caesarean section and instrumental vaginal delivery rates, use of fetal blood sampling, 5-minute Apgar score < 7, neonatal intensive care unit admission, moderate and severe neonatal encephalopathy with a marker of hypoxia, perinatal death, rate of internal monitoring, tracing quality, and signal loss. Analysis will follow an intention to treat principle. Incidences of primary and secondary outcomes will be compared between groups. Assuming a reduction in metabolic acidosis from 2.8% to 1.8%, using a two-sided test with alpha = 0.05, power = 0.80, and 10% loss to follow-up, 8133 women need to be randomised. Discussion: This study will provide evidence of the impact of intrapartum monitoring with computer analysis and real-time alerts on the incidence of adverse perinatal outcomes, intrapartum interventions and signal quality. (Current controlled trials ISRCTN42314164)

  • 353.
    Ayse, Altun
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Håkans, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    När skolmedicinen inte räcker till En litteraturöversikt av Komplementär och Alternativ Medicin i vården (KAM)2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom dagens hälso- och sjukvård finns det metoder som kompletterar den västerländska skolmedicinen. Metoder som kan komma att användas när skolmedicinen inte räcker till. Genomgående för vården med Komplementär och alternativ medicin, KAM metoder är en prägling av helhetstänkande ibland även kallat holistiskt synsätt. Syftet med denna uppsats är att beskriva den befintliga forskningslitteraturen med avseende på sjuksköterskans och övriga vårdpersonalens uppfattningar om KAM samt hur KAM används inom vården. Åtta studier sammanställdes och analyserades i en litteraturöversikt för att få en överblick över kunskapsläget. Resultatet presenteras med två huvudkategorier. Kategorierna är Uppfattning om KAM och Hur KAM används i vården. Uppfattning om KAM påverkas av önskan om mer kunskap om KAM, oklar definition av KAM, varierande personligt förhållningssätt till KAM och bristande evidens hos KAM. Hur KAM används i vården påverkas av hur sjuksköterskorna och övrig vårdpersonal uppfattar det att tala med patienter om KAM samt att makt- och organisationsstrukturer är ett hinder på arbetsplatsen. I diskussionen behandlas underkategorierna att tala med patient om KAM, där det diskuteras om hur sjuksköterskorna och övrig vårdpersonal talade om KAM med patienter trots att de kände sig obekväma, sjuksköterskor och övriga vårdpersonals önskan om ökad kunskap samt makt- och organisationsstrukturer som hinder för KAM inom hälso- och sjukvården.

  • 354.
    Azeli, Youcef
    et al.
    Sistema d'Emergències Mèdiques de Catalunya, L'Hospitalet de Llobregat, Barcelona, Spain.
    Barberia, E
    Institut de Medicina Legal y Forense de Catalunya, Tarragona, Spain.
    Jimenez Herrera, Maria
    Departamento de Enfermería, Universitat Rovira i Virgili, Tarragona, Spain.
    Ameijide, A
    Unidad de Bioestadística, Fundació Lliga per a la Investigació i Prevenció del Càncer, Reus, Tarragona, Spain.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bardaji, Alfredo
    Institut d'Investigació Sanitaria Pere Virgili, Tarragona, España. Universitat Rovira i Virgili, Tarragona, Spain.
    Serious injuries secondary to cardiopulmonary resuscitation: incidence and associated factors.2019Ingår i: Emergencias, Vol. 31, nr 5, s. 327-334, artikel-id 31625304Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES:

    To determine the incidence of serious rib cage damage (SRD) and serious visceral damage (SVD) secondary to cardiopulmonary resuscitation (CPR) and to explore associated factors.

    MATERIAL AND METHODS:

    We analyzed data from the prospective registry of cases of sudden death in Tarragona, Spain (the ReCaPTa study). Cases were collected from multiple surveillance sources. In this study we included the cases of autopsied nonsurvivors after attempted manual CPR between April 2014 and May 2016. A specific protocol to detect injuries secondary to CPR was used during the autopsies.

    RESULTS:

    We analyzed 109 cases. The mean age at death was 63 years and 32.1% were women. SRD were found in 63.3% and SVD in 14.7%. The group with SRD were significantly older (63 vs 59 years, P=.031) and included higher percentages of persons with a chest circumference over 101 cm (56.5 vs 30%, P=.016) and a waist circumference over 100 cm (62.3 vs 37.5%, P=.017). A multivariable analysis confirmed chest circumference over 101 cm as the only risk factor for SRD (odds ratio [OR], 2.45; 95% CI, 1.03-5.84) and female sex as the only risk factor for SVD (OR, 5.02; 95% CI, 1.18-21.25).

    CONCLUSION:

    Women and any patient with a chest circumference greater than 101 cm are at greater risk for serious injuries related to CPR.

  • 355. Azeli, Youcef
    et al.
    Barberia, E
    Jimenez Herrera, Maria
    Bonet, G
    Valero-Mora, Eva
    Lopez-Gomariz, A
    Lucas-Guarque, Isac
    Guillen-Lopez, A
    Alonso-Villaverde, C
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bardaji, Alfredo
    The ReCaPTa study - a prospective out of hospital cardiac arrest registry including multiple sources of surveillance for the study of sudden cardiac death in the Mediterranean area2016Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241, ISSN ISSN 1757-7241, Vol. 24, nr 1, artikel-id 127Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Cardiovascular diseases are one of the leading causes of death in the industrialized world. Sudden cardiac death is very often the first manifestation of the disease and it occurs in the prehospital setting. The determination of the sudden cardiac death phenotype is challenging. It requires prospective studies in the community including multiple sources of case ascertainment that help to identify the cause and circumstances of death. The aim of the Clinical and Pathological Registry of Tarragona (ReCaPTa) is to study incidence and etiology of Sudden Cardiac Death in the Tarragona region (Catalonia, Spain). Methods: ReCaPTa is a population-based registry of OHCA using multiple sources of surveillance. The population base is 511,662. This registry is compiled chronologically in a relational database and it prospectively contains data on all the OHCA attended by the EMS from April 2014 to April 2017. ReCaPTa collects data after each emergency medical assistance using an online application including variables of the onset of symptoms. A quality control is performed and it permits monitoring the percentage of cases included by the emergency crew. Simultaneously, data from the medico-legal autopsies is taken from the Pathology Center of the area. All the examination findings following a specific protocol for the sudden death study are entered into the ReCaPTa database by one trained person. Survivors admitted to hospital are followed up and their clinical variables are collected in each hospital. The primary care researchers analyze the digital clinical records in order to obtain medical background. All the available data will be reviewed after an adjudication process with the aim of identifying all cases of sudden cardiac death. Discussion: There is a lack of population-based registries including multiple source of surveillance in the Mediterranean area. The ReCaPTa study could provide valuable information to prevent sudden cardiac death and develop new strategies to improve its survival.

  • 356.
    Aziraj, Adelina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Niklasson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Arbetsrelaterad stress och dess påverkan på vårdandet: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsrelaterad stress har ökat de senaste decennierna inom vården. Sjuksköterskorna tvingas arbeta under påfrestande arbetsförhållanden på grund av nedskärningar av viktiga resurser inom verksamheten, vilket resulterat i underbemanning och hög arbetsbelastning. Nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller ingen fullständig introduktion vilket skapar en otrygghet i patientsäkerhetsarbetet. Arbetsrelaterad stress har visats ge en negativ inverkan på sjuksköterskornas hälsa då den ökar risken för både somatiska och psykiska sjukdomar. Detta kan leda till att sjuksköterskornas möjlighet att ge patienten en god och säker vård försvåras.

    Syftet med studien är att beskriva hur vårdandet påverkas av arbetsrelaterad stress utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.  Studien utgörs av en litteraturöversikt enligt Fribergs modell där resultatet innefattar en kvalitativ och åtta kvantitativa artiklar samt en artikel med både kvalitativ och kvantitativ metod. De vetenskapliga artiklarna som togs med i analysen söktes fram i databasen Cinahl. De valda artiklarna skapade tillsammans tre kategorier och en underkategori samt ett övergripande tema över dessa. Resultatet visar en påverkan på vårdandet där sjuksköterskorna inte hinner med att se hela människan. Det visar även hur sjuksköterskornas hälsa relaterat till arbetsrelaterad stress påverkar patientens vård. Bristfälligt samarbete mellan olika professioner visar hur vården kring patienten blir ofullständig. Den ohållbara arbetsmiljön visar hur viktiga omvårdnadsåtgärder blev fördröjda eller icke fullgjorda. Resultatet i den litteraturstudien visar även att patienten utsattes för skadliga hälsorisker. Diskussionen innefattar problematisering och reflektion av det aktuella resultatet samt jämförelser med hjälp av litteratur, lagar och vetenskapliga artiklar.

  • 357.
    Babur, Awas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dahlberg, Fanny V
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av våra största folksjukdomar vi har i vårt samhälle är just psykisk ohälsa och det är inte något som minskar utan tvärtom ökar. Psykisk ohälsa är inte bara något som finns inom den psykiatriska vården utan även sjuksköterskor inom somatiken möter denna patientgrupp. Syftet med detta arbete är att gå närmare in i just sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter med psykisk ohälsa. Detta arbete är en litteraturöversikt av nio stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

    Resultatet består av tre stycken huvudteman, sjuksköterskans levda erfarenheter, organisatoriska faktorer och bristande kompetens. Utifrån våra huvudteman så skapade vi även åtta stycken underteman, attityder, rädsla och oro, positiva erfarenheter, brist på information, bristande utformning av vårdmiljö, personal och tidsbrist, brist på utbildning och okunskap. Utifrån de studier som analyserats i denna litteraturstudie framkom det att sjuksköterskor inom somatiken tyckte att det fanns en kunskapsbrist om psykisk ohälsa, och detta ledde till en oro och en osäkerhet när de bemötte dessa patienter. Denna okunskap kunde även leda till negativa erfarenheter vilket i sig skapade en negativ förförståelse för denna patientgrupp. Det visade sig även att patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården inte fick den optimala vård de behövde på grund av dessa faktorer. Med en ökad kunskap, utbildning och stöd från organisationen så skapas en trygghet och en minskad stigmatisering kring denna patientgrupp hos sjuksköterskan, och även ett minskat lidande hos patienten.

  • 358.
    Backe, Eva
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Gudmundsdottir, Margret
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Språkrör åt båda håll? En litteraturstudie om faktorer som inverkar på samtal som översätts av tolk2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kommunikation är ett viktigt redskap för att förmedla information och få kontakt med andra människor. Ett sätt att lösa de problem som uppstår i samtal med patienter som inte talar samma språk är att använda tolk. Tolken har två uppdrag eftersom han eller hon företräder både patient och vårdpersonal. Tolkens uppgift är att möjliggöra kommunikation mellan personer som inte talar samma språk, hans eller hennes roll är att vara neutral i det som sägs mellan patient och vårdpersonal. För att uppnå en nära relation till patienten behöver vårdpersonal och tolk vara engagerade och tillgängliga i kommunikationen med varandra och patienten. Kommunikation mellan tre parter innebär stora utmaningar för alla inblandade. Syftet är att beskriva faktorer som inverkar på samtalet mellan vårdpersonal och patient som översätts av tolk. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats där fjorton kvalitativa artiklar som motsvarade vårt syfte analyserades. Litteratursökningen har skett genom en systematisk sökning i databaserna Cinahl, Blackwell Synergy och Samsök. I analysen framkom sju kategorier vilka beskrivs vidare i resultatet. Kategorierna är Brist på tid, Tolk och vårdpersonal har makt över tiden, Brist på tolk, Dyrt att använda tolk, Okunskap om tolkverksamheten, Oprofessionella tolkar samt Fördel att använda samma tolk. Resultatet i vår studie visar att det finns stora brister i samarbetsformerna mellan vårdpersonal och tolkar och att vårdsektorn och tolkservice måste utveckla nya samarbetsformer så att flexibiliteten i samtalet och vårdandet ökar.

  • 359.
    Backlund, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patienters komfort under ambulanstransport: En interventionsstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patientens liggkomfort under ambulanstransport är en viktig faktor i omvårdnaden i ambulanssjukvård. Vi tror att en ökad komfort kan minska patientens lidande. Det är flera faktorer som påverkar komforten i en ambulans, hur fordonet framförs, hur vårdaren agerar, patientens tillstånd mm. När det kommer till liggkomforten är personalen begränsad av det material som finns att tillgå. I syfte att förbättra komforten har vi haft möjlighet att prova en säck, att transportera patienter i och jämföra den med det gamla sättet, med lakan och filtar. Kan ett nytt sätt att bädda ner patienten kunna förbättra komforten under ambulanstransport? Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelse vid användandet av två olika metoder för bäddning på ambulansbåren. Studien är kvantitativ randomiserad interventionsstudie för att jämföra patientens upplevda komfort vid två olika bäddmetoder. Datainsamlingen har bestått av enkäter där patienter besvarat frågor angående den upplevda komforten under ambulanstransport. Patienterna fick besvara sex påstående angående komfort, temperatur, trygghet och integritet. Enkäten besvarades av 94 patienter. Hälften av dessa har transporterats med lakan och filtar och resten med patientsäckar. Studien visar att vid samtliga påstående har patienterna i patientsäcksgruppen varit mer positiva, men skillnaderna har inte varit signifikanta. Denna studie omfattar ett relativt litet antal patienter, ett större material behövs för att generalisera eventuella skillnader mellan grupperna. Resultaten pekar ändå på att patienterna som transporterades i patientsäcken upplevde en större komfort.

  • 360. Backlund, Per
    et al.
    Engström, Henrik
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johannesson, Mikael
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Enhancing Immersion with Contextualized Scenarios: Role-Playing in Prehospital Care Training2015Ingår i: 2015 7th International Conference on Games and Virtual Worlds for Serious Applications (VS-Games), Skövde, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports on a field experiment with 12 paramedic teams (n=24) exploring how they perceive a novel training approach. The feeling of being engaged in training (i.e. being immersed) is often held forward as a major benefit of roleplaying exercises. Engagement is expected to raise the quality of training as well as improving learning and retention. However, much simulation-based training in prehospital care is decontextualized, meaning that medical care is trained without taking other characteristics of prehospital care into account. In this paper we investigate how a richer setting (contextualization), which includes more of the complicating aspects of prehospital care, affects the perceived immersion of the participants. The results show that contextualization has a significant positive impact on perceived immersion. These results are important for further studies on how to organize and design role-playing exercises.

  • 361.
    Backlund, Per
    et al.
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Engström, Henrik
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Johannesson, Mikael
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Lebram, Mikael
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Danielsson, Magnus
    Västra Götalandsregionen.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The S.A.R.E.K Simulation Environment: Technical description of a flexible training environment for prehospital care.2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report contains a technical description of the result of the S.A.R.E.K (Simulation – Ambulance – Research – Education - Kinship) collaboration project and the Sim2020 project. The projects are collaborations between researchers in healthcare and IT, and prehospital care practitioners, with the aim to design, develop and test a contextualized simulation environment for prehospital care. We built a simulation environment representing the full depth and width of a prehospital care process. Breadth refers to including all phases of a prehospital mission, from dispatch to handover; while depth refers to detailed representations and recreation of artefacts, information and context for each of these phases. This report outlines the details of the overall design, all equipment and practical solutions used to create this. Apart from the installation which is described in this report we have also developed methods and carried out a variety of tests and experiments which are reported elsewhere. The focus of this report is the system and its components.

  • 362.
    Backlund, Per
    et al.
    Högskolan i Skövde.
    Heldal, I
    Söderström, E
    Högskolan i Skövde.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pre-hospital training and simulation initiative2014Ingår i: Society in Europe for Simulation Applied to MedicineArtikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
  • 363. Backlund, Per
    et al.
    Heldal, Ilona
    Söderström, Ewa
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Pre-hospital training and simulation initiative2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background The pre-hospital process is a complex one involving aspects such as medical skills as well as care taking, team performance, inter-organizational cooperation and communication. This calls for novel training methods and technology support. Our review of literature (covering the areas of pre-hospital care, training simulator technologies and methods and process modelling) indicates that the different aspects are typically trained in isolation, e.g. medical skills using patient simulators.Objective The pre-hospital training center project addresses the overall complexity of the pre-hospital process by taking all of the aspects into account when designing scenarios and technology support for training the complete prehospital process (covering alarm, on-scene activities, transportation and hand-over). This is indeed a challenging task as we need to develop both training methods and technology support for a very complex training situation.Methods The project will develop a prototype scenario along with technology support to enact it. The training scenario will involve many of the aspects listed above and will be tested in a field experiment with ambulance personnel. Results The expected outcome of the project is a platform for establishing a pre-hospital simulation and training center. The initial technologies, research results and experiences will be used to form a consortium for further work and development. Conclusions We have identified a need for a pre-hospital training center with the unique and ambitious idea of covering the entire pre-hospital process as well as its many interacting aspects. To the best of our knowledge this approach is not at all common and we expect the complexity to be so high that it is a challenging enough research area that can only be addressed if we have a well-designed simulation and training center in place with all the different areas of knowledge represented, i.e. pre-hospital medicine as well as simulation and visualization technology.

  • 364. Backlund, Per
    et al.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Engström, Henrik
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lebram, Mikael
    Breaking Out of the Bubble Putting Simulation Into Context to Increase Immersion and Performance2018Ingår i: Simulation & Gaming, artikel-id 1046878118772612Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Simulation based training with full-size mannequins is a prominent means of training within the healthcare sector. Prehospital missions include all parts of the healthcare process which take place before a patient is handed over to the receiving hospital. This implies that the context for prehospital care is varied and potentially challenging or dangerous in several ways. In this article we present a study which explores immersion and performance by emergency medical services (EMS) professionals in in a training situation which takes the specifics of prehospital interventions into account.

    Methods: The study was carried out as a field experiment at an ambulance unit. The experiment was designed to compare the differences between two types of medical scenarios: basic and contextualized. We analyzed the levels of immersion throughout the scenarios and then team performance was evaluated by independent experts. Both analyses were made by observing video recordings from multiple camera angles with a custom made analysis tool.

    Results: Our results show that the contextualization of a medical scenario increases both immersion as measured by the Immersion Score Rating Instrument (ISRI) and team performance as measured by the Global Rating Scale (GRS). The overall ISRI score was higher in the contextualized condition as compared to the basic condition, with an average team wise difference of 2.94 (sd = 1.45). This difference is significant using a paired, two-tailed t-test (p<.001). The GRS score was higher for overall clinical performance in the contextualized scenario with an average team wise difference of 0.83 (sd = 0.83, p=.005).Conclusions. Full-size mannequin simulation based training for EMS professionals may be enhanced by contextualizing the medical scenarios. The main benefits are that the contextualized scenarios better take prehospital medical challenges into account and allow participants to perform better.

  • 365.
    Backman, Minna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Borgesand, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Psykiatriambulans Prehospital Psykiatrisk Resurs: Sjuksköterskors upplevelser av att vara först på plats vid ett akutlarm2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykiatriambulansen tillkallas när en person har psykiskt illabefinnande eller vid hot om suicid. Sjuksköterskorna som arbetar i psykiatriambulansen är alltid två stycken, en psykiatrisköterska och en ambulanssjuksköterska alternativt en grundutbildad sjuksköterska. Innan resursen inrättades fick ambulansverksamheten eller polisen ta hand om dessa larm. Vid psykisk ohälsa behövs kunskaper och erfarenhet om akut omhändertagande av personer med psykisk ohälsa. Mötet med patienterna skall utmynna i ett vårdande och ge patienterna en bättre hälsa. Sjuksköterskorna behöver förstå patientens situation och inse innebörden av ett livsvärldsperspektiv.  Tidigare forskning om ambulanssjukvård visar att bemötandet vid akut sjukdom är betydande för patienterna. Det har även visat sig att många av de patienter som träffade psykiatriambulansen kunde få hjälp på plats och inte behövde åka vidare till sjukhus vilket bidragit till en hållbar utveckling inom hälso- och sjukvård.

    Syftet med studien var att undersöka specialistsjuksköterskors och sjuksköterskor upplevelser av att vara först på plats – vid akutlarm i psykiatriambulansen.  Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts då sjuksköterskors upplevelser efterfrågades. Sju sjuksköterskor inom psykiatriambulansen intervjuades. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och tolv underkategorier Huvudkategorierna är sjuksköterskans yrkesroll, sjuksköterskans förberedelse, det akuta mötet och anhörigstöd. Resultatet visade att sjuksköterskorna i psykiatriambulansen upplevde egna känslor i det akuta mötet men som de lade åt sidan för stunden för att behålla sitt lugn. Vidare visade det sig att sjuksköterskorna i psykiatriambulansen alltid fokuserade på patientens behov och försökte bibehålla sin professionalitet oavsett vad som hände runtomkring. Resultatet visade också att de alltid hade ett säkerhetsmedvetande med sig i mötet med patienter, samt att de ansåg att möta barn och ungdomar med psykisk ohälsa var svårt. Sjuksköterskorna upplevde att de fick fysiologiska reaktioner när de åkte på vissa typer av larm och att de ibland kunde uppleva känslor av maktlöshet i mötet med anhöriga.

  • 366.
    Backman, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmlund, Matilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter med psykisk ohälsa på somatisk avdelning: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många av de patienter som vårdas på somatiska avdelningar lider också av samtidig psykisk ohälsa. Det innebär att det finns behov av kunskap att bemöta dessa patienter hos sjuksköterskor på somatiska avdelningar. Behovet av en utökad kompetens hos sjuksköterskor i den somatiska sjukvården ökar i takt med den ökade psykiska ohälsan i världen. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur sjuksköterskor upplever att möta patienter med psykisk ohälsa inom somatisk sjukvård.

    Med hjälp av en litteraturöversikt har vi studerat 8 artiklar, och utifrån dem sammanställt ett resultat. I resultatet presenteras 3 kategorier: attityder, kompetens och faktorer i organisationen med tillhörande 7 underkategorier. Det framgår att sjuksköterskor på somatiska avdelningar har stora kunskapsbrister när det kommer till psykisk ohälsa. Vidare har det lett till rädsla för att göra fel och en känsla av att inte vara tillräcklig. Sjukvården är också påverkad negativt av samhällets stigmatisering mot personer med psykisk ohälsa. Men med hjälp av bland annat en bredare grundutbildning, med inkluderad utbildning i att bemöta patienter med samtidig somatisk sjukdom och psykisk ohälsa, kan både sjuksköterskan och patient få en positiv syn på mötet.

  • 367.
    Bagstevold, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nielsen, Maiken
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”Det är svårt att rekommendera något, som man inte vet så mycket om”: Barnmorskors reflektioner om hemförlossningar2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att föda barn är en unik händelse i kvinnans liv, och barnmorskorna är betydelsefulla för att det skall bli en så bra upplevelse som möjligt. En nationell undersökning från år 2008 visade att fler kvinnor skulle kunna tänka sig att föda i hemmet, om de hade möjligheten. Tidigare studie har visat att sjukvårdspersonalen har för lite kunskap om hemförlossningar, samt betydelsen av att föda hemma för den gravida kvinnan och ringa kunskap finns om barnmorskors attityder och tankar om hemförlossningar. Syftet med denna studie var att beskriva hur barnmorskor reflekterar runt kring planerade hemförlossningar. Tio barnmorskor, som inte arbetar med hemförlossningar, från förlossningsavdelningar, BB och mödrahälsovård i Mellansverige intervjuades, och intervjuer analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I analysen framkom att barnmorskorna saknade kunskap omkring hemförlossningar samt hade fokus på risker, säkerhet, kontroll och krav, vilket påverkade tilliten till kvinnors förmåga att föda barn. Detta grundar sig bland annat i att barnmorskornas förhållningssätt till hemförlossningar påverkas av en fokusering på medicinska interventioner och en misstro till den normala förlossningen samt att barnmorskorna ansåg att kvinnor i dag har stora krav och kontrollbehov vid en förlossning. Barnmorskorna påpekade att det var en trygghet med den tekniska beredskapen samt övervakningen som finns på sjukhusen, vilket de påtalade att de skulle sakna att ha tillgång till vid en hemförlossning, vilket gjorde dem ovilliga till att arbeta med hemförlossning. För att bevara barnmorskekunskapen och förankring i en ”naturlig” fysiologisk process, bör man bara använda teknik samt göra inventioner i de fall då det är speciellt eller medicinskt befogat.

  • 368.
    Baldemark, Nicole
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundahl, Stefan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelser av föräldrars delaktighet när deras barn befinner sig i ett livshotande tillstånd: En litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När barn drabbas av sjukdom och skador involveras föräldrarna till barnet. Det ökar komplexiteten för sjuksköterskor som tar hand om barnet. Är då barnet i ett livshotande tillstånd blir föräldrars delaktighet en aktuell fråga. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa föräldrars och sjuksköterskors upplevelser av föräldrars delaktighet inom vården när barn befinner sig i ett livshotande tillstånd. Metoden för denna litteraturöversikt utgår ifrån Fribergs modell. Studien är baserad på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter att ha granskat och analyserat artiklarna kunde sex kategorier identifieras: Behov av adekvat information, Behov av kontinuerliga samtal, Möjlighet till närvaro, Gemensamt beslutsfattande, Tillitsfullt stöd samt En betydelsefull vårdrelation.

    Resultatet visar att föräldrar upplever ett behov av delaktighet i vården av sitt barn, som kan uppnås med hjälp av sjuksköterskor. Föräldrar upplever dock inte alltid att de görs delaktiga. Sjuksköterskor upplever att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för både patient och föräldrar, där ett bra samspel mellan sjuksköterskor och föräldrar är avgörande för hur delaktighet möjliggörs i vården. I diskussionen tas det upp att föräldrars delaktighet är av stor betydelse för att främja både barns och föräldrars välbefinnande, samt att delaktighet kan bidra till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor. Dock kan föräldrars delaktighet och närvaro vara ett hinder för sjuksköterskor genom att ständig övervakning påverkar sjuksköterskors arbetsförmåga samt att gemensamt beslutsfattande kan försvåras genom föräldrars emotionella tillstånd.

  • 369.
    Bank, Petra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dahlin, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskornas erfarenheter av arbetet med överviktiga barn och deras familjer: Litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av de största utmaningarna, inom folkhälsan, under 2000-talet beskrivs vara, övervikt och fetma hos barn. Sen år 1990 är ökningen alarmerande och detta främst i låg- och medelinkomstländerna. I Sverige har det främst varit en ökning av övervikt och fetma bland barn i en mer utsatt socioekonomisk bakgrund. Familjen och de levnadsvanor som följer barnet i uppväxten beskrivs vara avgörande, för om barnet utvecklar övervikt eller fetma. Sjuksköterskor har goda möjligheter, att komma i kontakt med hela familjen för att rådgöra samt stötta. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med övervikt samt deras familjer. En litteraturstudie genomfördes. Elva vetenskapliga artiklar, varav 9 med kvalitativ forskningsansats och 2 med kvantitativ forskningsansats, granskades och analyserades. Fyra teman och nio subteman identifierades.

    Resultatet visar att yrkesverksamma sjuksköterskor möter svårigheter, till dessa hör att övervikt tolereras och accepteras på ett annat sätt än tidigare, liksom livsstilsförändringar som innebär att vi idag är mer stillasittande. De ansåg sig väl positionerade för att ta hand om barnen med övervikt och fetma, men upplevde en osäkerhet för samtalet kring och med barnet, samt dess familj. Bristande riktlinjer på arbetsplatsen bidrog till färre antal samtal, med berörda föräldrar. Sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet i den egna professionen, där mer utbildning önskades, dels i hur kommunikationen med barn och deras föräldrar kunde förbättras men även i ämnet övervikt. För att öka tryggheten hos sjuksköterskorna behövs tydlig arbetsbeskrivning och riktlinjer, mer utbildning, främst i kommunikation med barn och familj, men även ett förbättrat samarbete med andra yrkeskategorier.

  • 370.
    Baranto, Suheyla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gillberg, Jonathan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelse av möte med akutmottagningen: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet besökare på akutmottagningar ökar runt om i landet och arbetsförhållandena för vårdpersonalen blir allt sämre. Triagesystemet används för att kunna sortera och prioritera akut sjuka patienter som är i behov av att omedelbart träffa läkare för bedömning. Den stora majoriteten av patienter som söker vård på en akutmottagning har dock inte livshotande tillstånd. De har således en lägre prioritering och står på så sätt inför en komplicerad situation med bristande information, okunskap och långa väntetider.

    Syftet med studien är att beskriva hur patienten upplever vården på en akutmottagning. Metoden författarna har valt att använda är litteraturstudie enligt Axelsons modell. Studien behandlar nio artiklar. De valda artiklarnas resultat sammanställs och bildar tillsammans teman och subteman i syfte att skapa en ny helhetsbild.

    I Resultat framkommer det att patienter upplever triageringen som positiv men att den efterföljande vården, med bland annat långa väntetider, bristande information och avsaknad av delaktighet, bidrar till en otrygg och frustrerande upplevelse för patienter av vården på en akutmottagning.

    Diskussionen belyser patientens upplevelse av triageringen och hur det kommer sig att just detta möte beskrivs som positivt av patienter. Vidare diskuteras den bristande informationen patienter upplever på akutmottagningar och hur detta påverkar patienten.

  • 371.
    Barath, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Källström Olsen, Jessica
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”Jag känner mig frustrerad och otillräcklig”: Sjuksköterskans upplevelse av vården kring den suicidnära patienten2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Självmord, eller suicid som det också kallas, är i vårt samhälle ett tabubelagt ämne där en känsla av utanförskap har belysts hos den suicidnära patienten som ibland upplever sin vård som otillräcklig. Syftet med följande studie är därför att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda den suicidnära patienten och för att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts på fyra kvalitativa- samt fem kvantitativa artiklar där resultatet visar att sjuksköterskans syn på patienten, på sig själv samt på sin kompetens i stor utsträckning påverkar patientens upplevelse av vårdandet. Vidare beskrivet är att sjuksköterskan tycks vara benägen att sätta etiketter på patienten där vissa grupper upplevs som svårare att vårda. Sjuksköterskan uppfattar vårdandet som tungt, då den vård som förmedlas inte upplevs ge önskad effekt. Eftersom relationen mellan sjuksköterskan och patienten är av stor vikt för att främja en framtida patienthälsa anses det att en bredare utbildning bör erhållas den grundutbildade sjuksköterskan för att underlätta förmågan att sätta sin förförståelse åt sidan och därmed öka förutsättningen för den psykiskt sjuka patienten. En minskad arbetsbelastning anses även vara av stor vikt då sjuksköterskan tycks uppleva en stress under sin arbetsdag där administrativa arbetsuppgifter tvingas ta utrymme framför patientkontakten. Psykisk sjukdom och ohälsa tros i framtiden utvecklas till den näst ledande folkhälsosjukdomen och ett preventivt arbete, där en vårdande relation sätts i fokus, anses i mötet med denna patientgrupp vara av ytterst vikt för att i framtiden minska antalet suicidförsök och fullbordad suicid vilket anses ge en hållbar utveckling av samhället. Abstract: Society tends to meet the suicidal patient with a lack of understanding. The general taboo nature of the subject, as well as feelings of alienation is factors that lead patients to perceive their healthcare as inadequate. The purpose of this study is therefor to survey the experiences of nurses in their meetings with suicidal patients and to this end the authors have carried out literary studies of four qualitative and five quantitative articles. The analysis of the studies led to the conclusion that the nurse's perception of the patient, herself and her own competence greatly affect the patients’ healthcare experience. Additionally, the studies show that nurses are inclined to perceive their work as difficult when treatment does not have the desired effect and thereby categorize the patients similarly. The relationship between nurse and patient is of great importance for successful healthcare and this study shows the need for a broader education to provide the nurse tools to manage her preconceived notions and thereby provide better conditions for the suicidal patient. Nurses, in their stressful work environment, are often forced to choose between administrative duties and patient contact which highlights the need for a decreased work load. Mental illness is believed to become the next largest public health threat and a preventative approach, with focus on the nurse-patient relationship is central to effectiveness of suicide prevention.

  • 372.
    Barber, Christopher
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Liljeqvist, Samuel
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans bedömning och behandling av patienter med misstänkt sepsis2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sepsis är en diagnos med hög mortalitet, men svår för ambulanssjukvården att upptäcka. Ett snabbt förlopp till behandling är av största vikt och en utmaning för ambulanssjuksköterskans förmåga att korrekt bedöma patienter med misstänkt sepsis. Syftet med studien var att undersöka utlarmningsprioritetens betydelse för tid till olika behandlingsinterventioner för patienter med ett svårt infektionstillstånd samt hur ambulanssjuksköterskans bedömning och behandling av dessa påverkade vårdförloppet avseende tid till antibiotikabehandling, vårdtid och mortalitet. Forskningsansats var retrospektiv journalgranskning.

    Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan uppgraderat larmcentralens prioritering till högsta prioritet i 33,4 % av fallen. Patienterna fick vänta längre på ambulans vid lägre utlarmningsprioritet. Ambulanssjuksköterskan identifierade en svårt sjuk patient lika fort oberoende av utlarmningsprioritet. En misstanke om sepsis fanns redan i ambulansen i 64,4 % av patientfallen. Denna misstanke var associerad till förkortad tid till antibiotikabehandling på akutmottagningen. Denna patientgrupp fick också administrering av prehospital läkemedelsbehandling i större utsträckning. Mortaliteten vid sepsis har i tidigare studier halverats vid en sådan misstanke, men det kunde inte påvisas i denna studie. Möjligen beror det på ett lite annorlunda arbetssätt inom svensk ambulanssjukvård samt annorlunda inklusionskriterier för studien. Det finns idag en mängd olika screeninginstrument för sepsis. Valideringen av dessa pågår och frågan hur ambulanssjuksköterskan på bästa sätt skall tidigt upptäcka sepsis kvarstår. Behandlingsriktlinjerna vid sepsis är inte i linje med senaste forskning och tydliga behandlingsanvisningar saknas för ambulanssjukvården. Det är behov av ytterligare forskning rörande ambulanssjuksköterskans bedömningar och hur beslutsvägar görs.

  • 373.
    Barber, Christopher
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Liljeqvist, Samuel
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans upplevelser av internationella militära insatser: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att vara sjuksköterska och vara på internationell militär tjänstgöring innebär stora utmaningar. De utsätts för livshotande faror, samtidigt som de skall ta hand om svårt traumatiserade patienter. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva sjuksköterskors upplevelser under internationell militär tjänstgöring. Sjuksköterskor på internationella militära insatser tillhör två olika yrkeskategorier, soldater och sjukvårdspersonal. Deras primära uppgift i fält är att ta hand om skadade patienter, men det kan uppstå situationer där de kan bli tvingade till att försvara sig med sitt vapen och potentiellt skada en annan människa. Sjuksköterskor i internationell militär tjänstgöring tar hand om alla slags patientkategorier. Allt ifrån skott- eller splitterskadade, traumatiserade patienter, till vanliga sjukdomar och infektioner. Civilbefolkningen kan behöva vård och stöd p.g.a. vad de utsätts för. Den språkliga och kulturella barriär som kan uppstå mellan patient och sjuksköterska kan försvåra det arbetet. Efter avslutad tjänstgöring kan sjuksköterskan drabbas av psykiska och fysiska skador vilka kan göra det svårt för dem att bli återintegrerade i den civila världen. Resultatet av denna litteraturstudie är främst baserad på amerikanska och brittiska studier publicerade på 2000-talet. I diskussionen berörs framförallt sjuksköterskans hemkomst och huruvida en djupare förståelse av KASAM är relevant för förståelsen runt förekomsten av psykiska besvär hos militärt tjänstgörande sjuksköterskor. Resultatet är möjligen relevant att ta del av för de sjuksköterskor som planerar att åka på militär internationell tjänstgöring så att de blir bättre förberedda på vad som väntar dem.

  • 374.
    Bark, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hall, Ingela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barnmorskors syn på att vaccinera nyförlösta mammor mot kikhosta under deras vistelse på BB: En möjlighet att skydda det nyfödda barnet mot allvarlig sjukdom2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kikhosta är en sjukdom som under de senaste åren har ökat i omfattning över hela landet. Under 2014 avled i Sverige två spädbarn i kikhosta. Folkhälsomyndigheten beslutade 2014 att undersöka hur man bäst ska skydda det nyfödda barnet mot kikhosta. Runt om i världen har man valt olika vaccinationsstrategier för att hantera denna fråga. En strategi är att erbjuda nyförlösta mammor vaccination mot kikhosta. Syftet med denna intervjustudie, i vilken sex barnmorskor deltog, är att beskriva hur barnmorskor ser på det hälsofrämjande arbetet i form av att vaccinera nyblivna mammor mot kikhosta i samband med deras vistelse på BB. Studien utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv utifrån att vårda i ett hälsofrämjande syfte. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resultatet utmynnade i tre kategorier och nio underkategorier. Resultatet visar att barnmorskor generellt är positiva till att utföra denna uppgift, framför allt utifrån perspektivet att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det framkommer att det finns faktorer som kan underlätta eller försvåra genomförandet av uppgiften. Bland annat är informationsprocessen och även barnmorskornas arbetsbörda faktorer som är viktiga att ta i beaktande.

  • 375.
    Bark, Ulla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Riskfaktorer för utmattningssyndrom hos sjuksköterskor i kommunens hälso- och sjukvård: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diagnosen utmattningssyndrom är numera det begrepp som används för att beskriva följderna av långvarig och svår stress. Stress är en psyko-fysiologisk mekanism som finns hos alla levande varelser och om den blir långvarig kan den ge upphov till skador i kroppen.  Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest och sjuksköterskor är en grupp där psykisk ohälsa är en stor anledning till långtidssjukskrivningar. Med påverkan på de kognitiva förmågor som följs av utmattningssyndrom kan detta försämra sjuksköterskans möjligheter att utöva sitt arbete.

    Syfte: Att belysa riskfaktorer som kan orsaka utmattningssyndrom hos sjuksköterskor i kommunens hälso- och sjukvård.

    Metod: Litteraturöversikt med kvantitativa och kvalitativa artiklar.

    Resultat: De riskfaktorer som framkom var motsägelsefulla mål, krav på självkontroll, upplevelse av otillräcklighet, att känna sig ansvarig för andras yrkesutövande, att inte kunna leva upp till egna och andras förväntningar samt avsaknad av stöd.

    Diskussion: Sjuksköterskor ställs ofta inför motsägelsefulla mål där organisationen kräver något av dem samtidigt som patienterna behöver något annat. När kommunikationen brister mellan yrkeskategorierna kan sjuksköterskor känna sig ansvariga för att täcka upp för andra yrkeskategorier. Vikten av stöd visar sig vara viktigt för att sjuksköterskor ska må bra på sin arbetsplats.

  • 376.
    Barkensjö, My
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Tikka, Therese
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patientupplevelse av triage2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare studier har visat vad patienten anser vara tillfredställande i samband med triage. Där framkommer att i mötet med vårdpersonalen vill patienten känna sig värdig, sedd och bekräftad. Detta ställer krav på vårdpersonalen och den kompetens de besitter. En förutsättning för patienttillfredsställelse är information om väntetider, patienternas medicinska tillstånd och en god vårdrelation. I mötet med patienten krävs kunskap om vad dessa tycker är viktigt och betydelsefullt i samband med triage. Kunskapen om vad som är viktigt är fortfarande inte tillräckligt belyst, ur ett patientperspektiv. Syfte var att beskriva patientens upplevelse av vad som var betydelsefullt för denne i samband med triage. En kvalitativ forskningsansats med en påföljande innehållsanalys valdes. 11 stycken intervjuer genomfördes på en mindre akutmottagning i väst Sverige.Informanterna som valdes ut var patienter på denna akutmottagning. I resultatet framträdde två domäner, bemötande och information. Kategorierna som följde var omvårdnad, trygghet, delaktighet, kompetens, omhändertagande, integritet, tid och kommunikation. Informanterna ansåg det vara betydelsefullt att bli bemötta på ett individuellt plan, detta innefattade allt från basal omvårdnad till att informanterna litade på triageteamets goda kompetens. Sanningsenlig information kring väntetider och prioriteringssystemet visade sig ha betydelse. Tidigare studier har visat att vården upplevdes som god om vårdpersonalen hade ett öppet förhållningssätt, visade hänsynsfullhet och lugn. Detta bekräftas i vårt resultat. Triageteamet skulle kunna tillgodose detta genom att våga uppskatta väntetiden, men också genom att vara tydliga i att informationen kan komma att förändras.

  • 377.
    Barkman, Lovisa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Elgeskog, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anestesisjuksköterskors upplevelser av kommunikationen och teamarbetet perioperativt2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anestesisjuksköterskan har komplexa arbetsuppgifter och kan beskrivas som spindeln i nätet på operationssalen. God kommunikation med övriga professioner är en förutsättning för ett välfungerande teamarbete. Många professioner med olika kompetenser ingår i ett operationsteam och om kommunikationen brister kan det resultera i konsekvenser för både patienter och personal. Tidigare forskning visar att simuleringsövningar och hjälpmedel som till exempel WHO-s ”Surgical safety checklist” förbättrar kommunikationen och teamarbetet men att de inte utförs eller används i den utsträckning som rekommenderas. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser av hur kommunikationen och teamarbetet perioperativt fungerar mellan de olika ingående professionerna. Åtta semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer med anestesisjuksköterskor genomfördes. Analysmetoden kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes. Analysen utmynnade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var Kommunikationsvägar och hjälpmedel, Trygghet i teamet samt Tillvarata varandras kompetenser.

    Resultatet visade att god kommunikation var en förutsättning för gott teamarbete och att en gemensam genomgång inför varje arbetspass, samt att kontinuerligt jobba i samma team, gav bättre kommunikation och därmed ett mer välfungerande teamarbete. Anestesisjuksköterskor behövde ibland vara modiga för att kommunikationen skulle fungera och detta upplevdes lättare ju längre arbetslivserfarenheten var och om anestesisjuksköterskan kände sig trygg i teamet. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning inom ämnet men då tidigare forskning inte belyser anestesisjuksköterskors upplevelser framkom andra perspektiv i denna studie.

  • 378.
    Bartholomäus, Christian
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sepic, Atif
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Evidensbaserat ledarskap: Enskildas och delande chefers väg till hållbarhet?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens hälso- och sjukvård är präglad av föränderlighet. Kunskap om undersökningar och behandlingsmetoder hinner snabbt åldras och det utvecklas ständigt nya metoder och teorier för att effektivisera, förbättra, förkorta och underlätta för framför allt patienter men också för omvårdnadspersonal. Evidensbaserad vård har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse och spelar en stor roll i det dagliga arbetet med patienter. Evidensbaserad vård är också en utav sjuksköterskors kärnkompetenser och stimulerar till utveckling och behandling i enlighet med den senaste forskningen. Men till skillnad från tex sjuksköterskor som baserar sin kompetens på evidens, visar aktuell forskning att evidensbaserat ledarskap ännu inte är integrerat i ledarskapets dagliga arbete och implementeringen är hittills bristfällig.

    Studiens syfte är att jämföra om chefer som är verksamma inom delat ledarskap har bättre förutsättningar att arbeta evidensbaserat än de chefer som är verksamma inom enskilt ledarskap. Dessutom vill författarna undersöka om första linjens chefer känner till och är förtrogna med begreppet evidensbaserat ledarskap och i vilken utsträckning denna modell används för att skapa hållbara processer och beslut. För att besvara studiens frågeställningar användes en webbaserad enkät. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan de cheferna som är verksamma inom delat resp. enskilt ledarskap med avseende på kunskaper samt användningen av evidensbaserat och hållbart ledarskap. Det som var avgörande utifrån studieresultaten var antalet medarbetare som chefer var direkt ansvariga för.

  • 379.
    Baskal, Ilona
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En systematisk litteraturstudie av vilket stöd och vilken hjälp föräldrar till barn med kolik önskar sig från BHV-sjuksköterskor2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spädbarnskolik är ett vanligt hälsoproblem. När ett barn lider av kolik är detta oftast påfrestande för barnets föräldrar. Dessa föräldrar upplever ofta oro, trötthet och en känsla av hjälplöshet, vilket kan påverka relationen mellan barnet och föräldrarna negativt och öka barnets skrikande. Känslor av frustration och ilska, vilka kan upplevas av trötta och stressade föräldrar, ökar risken för att föräldrar ska skaka eller ta hårt i barnet, vilket kan leda till att barn får allvarliga skador. BHV-sjuksköterskor är viktiga aktörer inom barnahälsovården och det är av stor vikt att de effektivt hjälper och stödjer föräldrar till barn med kolik. Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd och vilken hjälp föräldrar till barn med kolik önskar sig från BHV-sjuksköterskor.

    Denna studie utfördes som en systematisk litteraturstudie. För studien valdes nio vetenskapliga artiklar ut. De utvalda artiklarna är från Sverige, Norge, USA och Sydafrika. Bland de utvalda artiklarna är sju artiklar med kvalitativ metod och två har utförts med blandad metod med kvalitativa intervjuer och deskriptiv statistik. Samtliga utvalda artiklar belyser föräldraperspektivet, med avseende på spädbarnskolik.

    Studiens resultat visar att förståelse och stöd från vårdpersonal har stor betydelse för föräldrar, för att de ska kunna klara av att hantera den svåra kolikperioden. Föräldrar önskar ofta att sjuksköterskor erbjuder systematisk rådgivning och systematisk uppföljning samt att barnets tillstånd undersöks noggrant. Flertalet föräldrar är även intresserade av att få information om metoder med bristande evidens. Det framgick i studien att sjuksköterskor kan misslyckas med att hjälpa familjer med kolik på grund av att sjuksköterskor kan se annorlunda på kolikproblemet än föräldrarna själva eller att föräldrar kan ifrågasätta sjuksköterskors kompetens vad gäller kolikhantering. Ett annat hinder kan vara att föräldrarnas förmåga att acceptera stöd kan vara försämrad på grund av bland annat social isolering. Resultaten av denna studie tyder även på att kolikdiagnosen kan upplevas både som positiv och negativ av föräldrar och att när spädbarnskolik ibland normaliseras av vårdpersonal kan detta upplevas som negativt av föräldrar. En viktig poäng som framgick i studien, är att föräldrar till barn med kolik har olika behov och kan uppskatta olika typer av stöd och av andra vårdinsatser. Utifrån studiens resultat är det viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal alltid lyssnar på föräldrar, bemöter föräldraperspektivet och anpassar alla vårdinsatser utifrån föräldrars individuella behov.

  • 380.
    Bazzi, May
    et al.
    Gothenburg University.
    Bergbom, Ingegerd
    Gothenburg University.
    Hellström, Mikael
    Gothenburg University and Sahlgrenska University Hospital.
    Fridh, Isabell
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ahlberg, Karin
    Gothenburg University.
    Lundgren, Solveig M
    Gothenburg University.
    Team composition and staff roles in a hybrid operating room: A prospective study using video observations.2019Ingår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 6, nr 3, s. 1245-1253Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of the study was to evaluate team composition and staff roles in a hybrid operating room during endovascular aortic repairs.

    Design: Quantitative descriptive design.

    Methods: Nine endovascular aortic repairs procedures were video-recorded between December 2014 and September 2015. The data analysis involved examining the work process, number of people in the room and categories of staff and their involvement in the procedure.

    Results: The procedures were divided into four phases. The hybrid operating room was most crowded in phase 3 when the skin wound was open. Some staff categories were in the room for the entire procedure even if they were not actively involved. The largest number of people simultaneously in the room was 14.

  • 381.
    Bazzi, May
    et al.
    Gothenburg University.
    Lundgren, Solveig M
    Gothenburg University.
    Hellström, Mikael
    Gothenburg University and Sahlgrenska University Hospital.
    Fridh, Isabell
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ahlberg, Karin
    Gotehnburg University.
    Bergbom, Ingegerd
    Gothenburg University.
    The drama in the hybrid OR: video observations of work processes and staff collaboration during endovascular aortic repair.2019Ingår i: Journal of Multidisciplinary Healthcare, ISSN 1178-2390, E-ISSN 1178-2390, Vol. 12, s. 453-464Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: A hybrid operating room (OR) is a surgical OR with integrated imaging equipment and the possibility to serve both open surgery and image-guided interventions.

    Aim: This study aimed to investigate the work processes and types of collaboration in a hybrid OR during endovascular aortic repair (EVAR).

    Methods: Data consisted of video recordings from nine procedures, with a total recording time of 48 hrs 39 mins. The procedures were divided into four episodes (Acts). A qualitative cross-case analysis was conducted, resulting in a typical case. The type of collaboration during specific tasks was discussed and determined based on Thylefors´ team typology.

    Results: An extensive amount of safety activities occurred in the preparation phase (Acts 1 and 2), involving a number of staff categories. After the skin incision (Act 3), the main activities were performed by fewer staff categories, while some persons had a standby position and there were persons who were not at all involved in the procedure.

    Discussion: The different specialist staff in the hybrid OR worked through different types of collaboration: multi-, inter- and transprofessional. The level of needed collaboration depended on the activity performed, but it was largely multiprofessional and took place largely in separate groups of specialties: anesthesiology, surgery and radiology. Waiting time and overlapping tasks indicate that the procedures could be more efficient and safe for the patient.

    Conclusion: This study highlights that the three expertise specialties were required for safe treatment in the hybrid OR, but the extent of interprofessional activities was limited. Our results provide a basis for the development of more effective procedures with closer and more efficient interprofessional collaboration and reduction of overlapping roles. Considerable waiting times, traffic flow and presence of people who were not involved in the patient care are areas of further investigation.

  • 382.
    Becic, Sabera
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Huovila Andersson, Jessica
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Cellförändringar i livmoderhalsen: Kvinnors upplevelser efter besked2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cellförändringar drabbar idag kvinnor världen över och orsakas av humant papillomvirus (HPV). När infektionen inte läker ut krävs behandling eftersom det kan utvecklas till livmoderhalscancer på längre sikt. Begreppet cellförändringar associeras starkt med cancer vilket väcker stor oro för de kvinnor som drabbas. Ett avvikande cellprovsresultat kräver saklig information av vårdpersonalen för att kvinnor ska kunna förstå sin situation fullt ut samt lindra det lidande som uppstår. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter besked om diagnostiserade cellförändringar i livmoderhalsen. För att kunna besvara syftet analyserades sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar vilket slutligen resulterade i tre huvudteman och tio underteman. Att få en diagnos med cellförändringar leder ofta till känslor som oro, ångest, stress, ilska och rädsla. Kvinnor som får tillbaka ett positivt cellprovsresultat tror att de drabbats av cancer, vilket är ett vanligt missförstånd och väcker stor rädsla. Inför undersökningar och behandlingar kände många kvinnor oro, dels för kommande cellprovsresultat och dels för att de kände en ovisshet över vad som händer inuti deras kropp. Många kvinnor upplever att de är i behov av information för att bättre kunna förstå sitt tillstånd. En känsla av stigmatisering uppstod i samband med cellförändringar eftersom det orsakas av ett sexuellt överförbart virus. Den oro kvinnor upplever i samband med diagnos av cellförändringar kan bero på bristen av information om vad cellförändringar betyder och innebär. Vårdaren har därför en betydande roll för att lindra kvinnors oro och undvika onödigt lidande.

  • 383.
    Becker, Sylwia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Claesson, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av hembesök när barnet är åtta månader: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flertalet studier har visat att hembesök är uppskattat av både barnhälsovårdsjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) och föräldrar. Hembesöket ger en inblick i livsvärlden. Det ger en djupare relation mellan BHV-sjuksköterskan och familjen vilket underlättar BHV-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hembesök till nyblivna föräldrar har länge genomförts inom den svenska barnhälsovården. Sedan 2014 finns rekommendationen att hembesök även ska genomföras när barnet är åtta månader. Syftet med studien är att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelse av att genomföra hembesök när barnet är åtta månader. Metoden som använts i studien är kvalitativ forskningsintervju där sju BHV-sjuksköterskor intervjuats. Datamaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: att vara trygg i sitt yrkeskunnande, att bygga goda relationer samt att anpassa till olika förutsättningar.

    Resultatet visar att trygghet i yrkesrollen underlättar genomförandet av hembesök när barnet är åtta månader. BHV-sjuksköterskan vågar ställa obekväma frågor samt har förmågan att anpassa sig efter olika miljöer. BHV-sjuksköterskan kan vid hembesök få en bild av barnets hemmiljö utan att ord behöver användas. Vid hembesöket vid åtta månader upplever BHV-sjuksköterskan en trygghet i relationen till familjen då kontakten med familjen många gånger är etablerad sedan tidigare. Ibland får BHV-sjuksköterskan dock en känsla av att vara kontrollant. Att genomföra hembesök vid åtta månader upplevs tidskrävande men fördelarna med hembesöket överväger. Hembesök vid åtta månader upplevs som en möjlighet för BHV-sjuksköterskan att arbeta mot en förbättrad hälsa för barn. Där vikten läggs på att stödja och stärka föräldrar, att fördjupa en relation samt få möjlighet till ett naturligt möte.

  • 384.
    Beckerdal, Johanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fermdal, Olivia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av sexuell dysfunktion efter genomgången mastektomi: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det ställs allt högre krav på bröstcancervården då antalet personer som insjuknar i bröstcancer fortsätter att öka i Sverige. Många av de drabbade kvinnorna genomgår mastektomi, vilket i sin tur kan leda till en förändrad självkänsla, kroppsuppfattning och påverka den sexuella hälsan och känslan av kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av sexuell dysfunktion efter genomgången mastektomi. Författarna har valt att genomföra en litteraturöversikt enligt Fribergs metod. Författarna har analyserat 14 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod.

    Resultatet är indelat i tre huvudteman och 7 underteman. Huvudteman är; ”upplevelse av en förändrad sexuell funktion”, ”upplevelse av en förändrad kroppsuppfattning” och ”behov av stöd, samtal och information”. Underteman är; ”sexuell dysfunktion”, ”sexuellt umgänge”, ”bröstens betydelse”, ”samhällets ideal”, ”bröstrekonstruktion” och ”partner” samt ”hälso- och sjukvård”. Litteraturöversiktens resultat visar att många bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgått mastektomi upplever sexuell dysfunktion. Resultatet visade också att olika faktorer påverkade kvinnornas sexualitet, så som rädsla att visa sig naken inför sin partner och känslan av att inte längre motsvara samhällets krav och ideal som kvinna. Kvinnorna upplevde problem gällande bland annat sexuell lust, orgasm och tillfredsställelse. Vården har ett stort ansvar för att dessa kvinnor ska få en god och optimal hälso- och sjukvårdvård. Resultatet visade att kvinnorna upplever ett behov av undervisning efter mastektomin, varför sjuksköterskans roll i att stötta och informera patienterna för att öka kvinnornas sexuella hälsa är viktig.

  • 385.
    Beckman Sjökvist, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Tait, Clive
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att överflyttas från IVA till vårdavdelning: En intervjustudie om patienters upplevelser2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att flyttas från intensivvårdsavdelning (IVA) till vårdavdelningen kan ur patientens perspektiv leda till olika upplevelser, båda positiva och negativa. Själva överflyttningen kan ge ångest, oro och otrygghet till patienterna men kan också upplevas som positivt och oproblematiskt. Överflyttningen till vårdavdelningen kan vara abrupt eller välplanerat och detta kan påverka patienternas upplevelse och känsla. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av överflyttning från IVA till vårdavdelning. Kvalitativ metod användes med intervjuer som datainsamlingsmetod där nio patienter intervjuades. Som analysmetod valdes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att överflyttningen upplevdes som ett steg i vårdprocessen. Patienterna i studien visade en positiv syn överlag men hade inte så stark upplevelse av själva överflyttningen. Skillnader hos de olika avdelningarna på sjukhuset var en stor del av det som kom fram under intervjuerna. Ingen negativ upplevelse har framkommit i studien angående själva överflyttningen utan patienterna tyckte att det var en del i själva vårdprocessen.

  • 386.
    Bedro, Marlen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ousi, Zahra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Arbetsglädje hos medarbetare: enhetschefers erfarenheter av att skapa arbetsglädje bland medarbetare på arbetsplatser inom palliativ vård2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsglädje har många positiva effekter och är av stor betydelse för de anställdas hälsa och nöjdhet hos patienterna och närstående i verksamheterna inom hälso- och sjukvården. En organisations goda arbetsmiljö kan bidra till att medarbetarna är friska och mår bra, vilket motiverar att anställda stannar kvar på sin arbetsplats samt ger ekonomiska framgångar för organisationen. Upplever medarbetare problem i arbetsmiljön och att de inte trivs på arbetsplatsen, leder det till produktionsbortfall.

    Syftet med denna studie är att undersöka vad enhetschefer har för erfarenheter av att skapa arbetsglädje för medarbetare inom verksamheter som arbetar med palliativ vård. Den metod som valdes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen bestod av åtta stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet av denna studie visade att det som har betydelse för hur enhetscheferna skapar arbetsglädje för sina medarbetare är följande fyra kategorier: Socialt kapital, medarbetarskap, ledarskap och kommunikation. Respondenterna definierade begreppet arbetsglädje på liknande sätt och ansåg att det var en subjektiv upplevelse.

  • 387.
    Bedö, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Grolander, Jill
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”Ett tillstånd ingen vill ha” Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och vårda patienter med intensivvårdsrelaterat delirium2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är där på grund av allvarlig sjukdom eller skada. Många av dessa patienter drabbas av intensivvårdsrelaterat delirium som räknas som en vanlig komplikation av att vårdas på IVA. Varför patienterna i så hög grad utvecklar delirium är inte tillräckligt kartlagt men de patienter som drabbas riskerar att få ett ökat lidande, förlängd vårdtid och ökad mortalitet. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och vårda patienter med intensivvårdsrelaterat delirium. En kvalitativ design med forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod användes för att besvara syftet. I resultatet presenteras sjuksköterskornas förebyggande arbete och deras erfarenheter av att vårda patienter med delirium med hjälp av tre kategorier och tillhörande underkategorier. Sjuksköterskorna betonar vikten av att förmedla trygghet till patienten och genom att främja delaktighet och ge patienten kontroll över situationen försöker de bland annat förebygga delirium. Sjuksköterskornas erfarenhet är att behovet att information och sömn är stort hos patienter som vårdas på IVA och viktigt för att förhindra utveckling av delirium samt för att vårda och behandla en patient som har utvecklat ett delirium. Sjuksköterskorna uppger att det kan vara svårt att veta om en patient har utvecklat ett delirium trots att studier visar att 11-87% av patienterna som vårdas på IVA blir deliriska. En tredje del av dessa fall förblir oupptäckta. Fler patienter hade fått en mer anpassad vård om sjuksköterskorna kunnat identifiera delirium och därför är det av största vikt att intensivvårdssjuksköterskor utbildas inom området och att avdelningarna inför skattningsinstrument för att minska utbredningen av delirium.

  • 388. Behboudi, A
    et al.
    Roshani, L
    Kost-Alimova, M
    Sjöstrand, E
    Montelius-Alatalo, K
    Röhme, D
    Klinga-Levan, K
    Ståhl, Fredrik
    Göteborg University.
    Detailed Chromosomal and Radiation Hybrid Mapping in the Proximal Part of the Rat Chromosome 10 and gene order Comparison with Mouse and Human2002Ingår i: Mammalian Genome, ISSN 0938-8990, E-ISSN 1432-1777, Vol. 13, nr 6, s. 302-309Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The rat provides valuable and sometimes unique models of human complex diseases. To fully exploit the rat models in biomedical research, it is important to have access to detailed knowledge of the rat genome organization as well as its relation to the human genome. Rat Chromosome 10 (RNO10) harbors several important cancer-related genes. Deletions in the proximal part of RNO10 were repeatedly found in a rat model for endometrial cancer. To identify functional and positional candidate genes in the affected region, we used radiation hybrid (RH) mapping and single- and dual-color fluorescence in situ hybridization (FISH) techniques to construct a detailed chromosomal map of the proximal part of RNO10. The regional localization of 14 genes, most of them cancer-related (Grin2a, Gspt1, Crebbp, Gfer, Tsc2, Tpsb1, Il9r, Il4, Irf1, Csf2, Sparc, Tp53, Thra1, Gh1), and of five microsatellite markers (D10Mit10, D10Rat42, D10Rat50, D10Rat72, and D10Rat165) was determined on RNO10. For a fifteenth gene, Ppm1b, which had previously been assigned to RNO10, the map position was corrected to RNO6q12-q13.

  • 389. Behboudi, A
    et al.
    Roshani, L
    Lundin, L
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Klinga-Levan, K
    Levan, G
    Functional significance of absence: The chromosomal segment harboring the Tp53 gene is missing in the T55 rat radiation hybrid mapping panel2002Ingår i: Genomics, ISSN 0888-7543, E-ISSN 1089-8646, Vol. 79, nr 6, s. 844-848Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The T55 rat radiation hybrid (RH) mapping panel has been reported to retain the entire rat genome at retention frequencies between 22% and 37%. However, we found that a small segment of rat chromosome 10 harboring at least four different genes, including Tp53, was completely absent from the panel (retention frequency = 0%). Two other markers located in the vicinity exhibited much reduced retention (2–6%). RH clones are generated by transferring highly fragmented DNA into a recipient cell. There might be a strong selection against the transfer and retention of chromosome segments harboring an intact Tp53, as the action of this gene might prevent proliferation and establishment of the RH clone. Our finding further suggests that unexpected low retention or absence of chromosome segments in an RH panel may represent indications that the segments harbor genes with important functions in cell proliferation control.

  • 390. Behboudi, A
    et al.
    Sjöstrand, E
    Gómez-Fabre, P
    Sjöling, Å
    Taib, Z
    Klinga-Levan, K
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Levan, G
    Evolutionary aspects of the genomic organization in rat chromosome 102002Ingår i: Cytogenetic and Genome Research, ISSN 1424-8581, E-ISSN 1424-859X, Vol. 96, nr 1-4, s. 52-59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using FISH and RH mapping a chromosomal map of rat chromosome 10 (RNO10) was constructed. Our mapping data were complemented by other published data and the final map was compared to maps of mouse and human chromosomes. RNO10 contained segments homologous to mouse chromosomes (MMU) 11, 16 and 17, with evolutionary breakpoints between the three segments situated in the proximal part of RNO10. Near one of these breakpoints (between MMU17 and 11) we found evidence for an inversion ancestral to the mouse that was not ancestral to the condition in the rat. Within each of the chromosome segments identified, the gene order appeared to be largely conserved. This conservation was particularly clear in the long MMU11-homologous segment. RNO10 also contained segments homologous to three human chromosomes (HSA5, 16, 17). However, within each segment of conserved synteny were signs of more extensive rearrangements. At least 13 different evolutionary breakpoints were indicated in the rat-human comparison. In contrast to what was found between rat and mouse, the rat-human evolutionary breaks were distributed along the entire length of RNO10.

  • 391.
    Behringer, Chantal
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av palliativ hemsjukvård: en litteraturstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Andelen patienter som är i behov av palliativ vård och vill bo kvar i det egna hemmet har ökat under de senaste åren. Patienterna behöver kontinuitet och ett professionellt bemötande från sjuksköterskan och andra yrkeskategorier. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård i patientens eget hem. Metoden för detta är en litteraturstudie. Sju kvalitativa artiklar ligger till grund för analysen, vilken genomfördes med hjälp av Evans (2002) modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre huvudteman som beskriver upplevelsen av; utmaning, relationer och personlig påverkan samt sex subteman, resurser/tid, samarbete, få rutiner, vårdrelation, att vara en i teamet, utveckling och att bli berörd. Resultatet visar fram för allt vikten av en god och ömsesidig vårdrelation till patienten och de närstående. Sjuksköterskorna upplever tillfredsställelse med sitt arbete och att de utvecklar sin personlighet genom möten med döende människor och dess närstående. Det som upplevs problematiskt är brist på tid och därmed en försämrad förutsättning att ge den vård som vill ges till varje enskild patient. Detta blir ett dilemma för sjuksköterskorna i det dagliga arbetet. I diskussionen lyfts att en god relation till patienten och närstående är central för upplevelsen av trygghet. Resurser behövs tillskapas i form av utbildningsinsatser i palliativ vård i grundutbildningen till sjuksköterska. Dessutom behövs resurser i form av tid inom palliativ vård så att sjuksköterskan ska kunna ta sig tid till varje patient för att bygga upp bra relationer till patienten och dennes närstående och därmed kunna lindra lidande.

  • 392.
    Beijbom, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Borsved, Jennie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    ”Dagboken är som en skatt, något att hålla taget i” Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att använda dagbok med fotografier inom intensivvård2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas svårt sjuka patienter med risk för eller pågående svikt av vitala funktioner. Ett stort problem för intensivvårds patienter är att de ofta har minnesluckor från vårdtiden. Att föra dagbok och ta fotografier inom intensivvård är ett sätt att dokumentera för patienten den vård som bedrivits och det som har hänt under deras vistelse på IVA, vilket har stor betydelse för patienten i efterförloppet. I den högteknologiska vården som bedrivs på IVA är dagboken ett sätt för sjuksköterskan att skapa en vårdrelation med patienten och de närstående och därmed se patienten som en människa och inte ett objekt. Dagboken kan även användas som en form av kommunikationskanal/informationskanal mellan sjuksköterska, patient och närstående. Då det saknas riktlinjer för hur dagboksskivandet ska gå till är det svårt för sjuksköterskan att veta vilken struktur som gäller. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att använda dagbok med fotografier inom intensivvård. En kvalitativ ansats har använts. Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor från tre sjukhus i södra Sverige. Analysen utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Denna analys resulterade i tre huvudkategorier. Dessa huvudkategorier består av tre, fyra respektive fem subkategorier vardera. Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att använda dagbok och fotografier beskrivs i följande tre kategorier. Utveckling- och arbetsprocesser där utvecklingen utav dagböcker och beskrivning hur det skrivs i dem. Det har skett en enorm utveckling de senaste tio åren i hur de är utformade och vad de innehåller. Det skrivna ordet, där det betonas möjligheterna som sjuksköterskan har när hon/han skriver. Att skriva vardagligt om rutiner eller att välja en mer personlig prägel på sitt skrivande. Att gå vidare, där beskrivs det hur patienter och närstående använder dagboken för att gå vidare i återhämtningsfasen, att dagboken spelar en enorm roll för accepterandet av hur sjuka patienterna varit.

  • 393. Beillon, Lena Marie
    Att värdera vårdbehov: ett kliniskt dilemma. En studie av nyttjandet av ambulanssjukvård i olika geografiska områden2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De nordiska ländernas hälso- och sjukvård bygger på att sjukvården finns till hands när den behövs. För att ge företräde för de individer som har störst vårdbehov genomförs inom olika verksamheter vårdbehovsprioriteringar. Behovet av prioriteringar tilltar i takt med att efterfrågan på hälso- och sjukvårdens insatser ökar. Skälet till att göra prioriteringar inom hälso- och sjukvården är att upprätthålla en god vård med god effekt till dem som bäst behöver den. Även om hälso- och sjukvården kvantitativt spelar en begränsad roll för folkhälsan, utgör den en viktig del i samhället genom att skapa trygghet. Särskilt betydelsefullt i detta avseende är akutsjukvård varav ambulanssjukvård är en viktig del.

  • 394. Beillon, Lena Marie
    et al.
    Suserud, Björn-Ove
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Karlberg, Ingvar
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Does ambulance use differ between geographic areas? A survey of ambulance use in sparsely and densely populated areas2009Ingår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 27, nr 2, s. 202-211Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to analyze possible differences in the use of ambulance service between densely and sparsely populated areas. Methods: This study was designed as a 2-step consecutive study that included the ambulance service in 4 different areas with different geographical characteristics. A specific questionnaire was distributed to the enrolled ambulance services. Completion of one questionnaire was required for each ambulance mission, that is, I per patient, during the study periods. For calculations of P values, geographic area was treated as a 4-graded ordered variable, from the most densely populated to the most sparsely populated (ie, urban-suburban-rural-remote rural area). Statistical tests used were Mann-Whitney U test and Spearman rank statistic, when appropriate. All P values are 2 tailed and considered significant if below .01. Results: The medical status of the patients in the prehospital care situation was more often severe in the sparsely populated areas. In addition, drugs were more often used in the ambulances in these areas. In the sparsely populated areas, ambulance use was more frequently judged as the appropriate mode of transportation compared with the more densely populated areas. Conclusions: Our study suggests that the appropriateness of the use of ambulance is not optimal. Furthermore, our data suggest that geographical factors, that is, population density, is related to inappropriate use. Thus, strategies to improve the appropriateness of ambulance use should probably take geographical aspects into consideration. (C) 2009 Published by Elsevier Inc.

  • 395.
    Bengnér, Katarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Longard, Elin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hepatit C: en emotionell bergochdalbana Upplevelser av att få diagnosen och leva med hepatit C2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hepatit C är en virussjukdom som framförallt smittar via intravenöst missbruk men även vid utbyte av kroppsvätskor. I Sverige bär cirka 40 000 personer på viruset. Sjukdomen tenderar att bli kronisk och faller under smittskyddslagen. Över hälften av alla som blivit smittade av hepatit C-virus (HCV) upplever stigmatisering då smittan förknippas med intravenöst missbruk och promiskuöst leverne. Kronisk sjukdom kan medföra en känsla av ensamhet och otillräcklighet, dessa känslor kan intensifieras av osäkerhet, hjälplöshet och smärta. För att kunna förstå den hepatit C – smittades livsvärld behövs kunskapen om deras upplevelser. Syftet är således att beskriva den hepatit C-smittade personens upplevelser av att få diagnosen hepatit C samt upplevelserna kring hur det är att leva med denna virussjukdom. Vetenskapliga, kvalitativa artiklar valdes som kunskapskälla. Artiklar granskades, valdes ut och analyserades. Meningsbärande enheter lyftes ut och sammansattes till en ny helhet som strukturerades upp i teman och subteman. Resultatet visar att diagnosbeskedet upplevs på olika sätt, från lättnad till en känsla av att vara dödsdömd. Dessa reaktioner kan övergå till att hepatit C senare upplevs som en positiv vändpunkt i livet. Stigmatisering utgör en stor börda för den hepatit C- smittade personen. Stigmatiseringen ses som ett hot som hindrar den hepatit C- smittade personen att kommunicera virussjukdomen med sin omgivning. Okunskap och fördomar påverkar relationer, såväl till närstående som till arbetskollegor. Den hepatit C– smittade personen upplever själv okunskap om virussjukdomens smittvägar, vilket sliter på relationer till närstående. Upplevelserna i samband med diagnostiseringen kan härledas till krisreaktioner. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till detta så att anpassad kunskap kan förmedlas till patienten. Kunskapsbrist är en stor anledning till att en person med hepatit C stigmatiseras, resurser bör därför läggas på att informera allmänheten, personen med hepatit C samt dennes närstående. Gruppsammankomster bör utformas för den hepatit C-smittade personen och hans eller hennes närstående då denna oerhört viktiga relation många gånger rubbas och skapar lidande för patienten. Mer fokus borde inom vården ligga på patientens upplevelse av att få diagnosen hepatit C samt hans eller hennes upplevelse av att leva med virussjukdomen då detta många gånger är huvudorsaken till lidandet. Kunskap och ett öppet förhållningssätt krävs av vårdpersonalen för att främja välbefinnande, det kan uppnås genom ett självreflekterande förhållningssätt, utbildningsdagar eller kurser i exempelvis krisreaktioner samt diskussionsgrupper kring vårdvetenskaplig litteratur.

  • 396. Bengtson, A
    et al.
    Herlitz, Johan
    [external].
    Karlsson, T
    Hjalmarson, Å
    Distress correlates with the degree of chest pain: a description of patients awaiting revascularisation1996Ingår i: Heart, ISSN 1355-6037, E-ISSN 1468-201X, Vol. 75, nr 3, s. 257-260Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe various symptoms other than pain among consecutive patients on the waiting list for possible coronary revascularisation in relation to estimated severity of chest pain. DESIGN: All patients were sent a postal questionnaire for symptom evaluation. SUBJECTS: All patients in western Sweden on the waiting list in September 1990 who had been referred for coronary angiography or coronary revascularisation (n = 904). RESULTS: 88% of the patients reported chest pain symptoms that limited their daily activities to a greater or lesser degree. Various psychological symptoms including anxiety and depression were strongly associated with the severity of pain (P < 0.001), as were sleep disturbances (P < 0.001), and dyspnoea and various psychosomatic symptoms (P < 0.001). Nevertheless only 44% of the patients reported chest pain as the major disruptive symptom, whereas the remaining 56% reported uncertainty about the future, fear, or unspecified symptoms as being the most disturbing. CONCLUSIONS: In a consecutive series of patients on the waiting list for possible coronary revascularisation, half the participants reported that uncertainty and fear were more disturbing than chest pain.

  • 397. Bengtson, A
    et al.
    Karlsson, T
    Hjalmarson, Å
    Herlitz, Johan
    [external].
    Cardiac complications during wait for coronary revascularization: How big a problem?1997Ingår i: Cardiology review, ISSN 1573-403X, Vol. 14, nr 12, s. 55-58Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 398. Bengtson, A
    et al.
    Karlsson, T
    Hjalmarson, Å
    Herlitz, Johan
    [external].
    Complications prior to revascularisation among patients waiting for coronary artery bypass grafting and percutaneous transluminal coronary angioplasty1996Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 17, nr 12, s. 1846-1851Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe the occurrence of death, development of acute myocardial infarction and need for hospitalization among patients on the waiting list for coronary artery bypass grafting and percutaneous transluminal coronary angioplasty. PATIENTS AND METHODS: All the patients on the waiting list for possible coronary revascularization in September 1990 in western Sweden. RESULTS: Of 718 patients waiting for either coronary artery bypass grafting or percutaneous transluminal coronary angioplasty, 15 (2.1%) died between the actual week in September 1990 and prior to revascularization and 12 (1.7%) developed a non-fatal acute myocardial infarction during the same period. All 15 patients who died before undergoing revascularization died a cardiac death. Death and/or the development of an acute myocardial infarction was significantly more frequent among the elderly, among patients with a low ejection fraction and among patients with a history of diabetes mellitus. In all, 29% required hospitalization prior to the procedure. The most common reason was symptoms of angina pectoris requiring hospitalization in 23% of the patients. CONCLUSION: Among patients on the waiting list before either coronary artery bypass grafting or percutaneous transluminal coronary angioplasty, 15 (2.1%) died prior to the procedure and 1.7% developed a non-fatal acute myocardial infarction. The risk of either death or developing an acute myocardial infarction was highest among patients in the older age groups, among patients with a history of diabetes mellitus and among patients with a lower ejection fraction.

  • 399. Bengtson, A
    et al.
    Karlsson, T
    Währborg, P
    Hjalmarson, Å
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Cardiovascular and psychosomatic symptoms among relatives of patients waiting for possible coronary1996Ingår i: Heart & Lung, ISSN 0147-9563, E-ISSN 1527-3288, Vol. 25, nr 6, s. 438-443Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To examine the consequences for close family members of patients on a waiting list for possible coronary revascularization. BACKGROUND: An increasing number of patients with symptomatic ischemic heart disease require evaluation for possible revascularization. Many of these patients must wait a long time before receiving treatment. The negative consequences of this long wait for patients and their relatives have not been satisfactorily evaluated previously. DESIGN: Cross-sectional descriptive study. SETTING: All hospital in Southwestern Sweden. STUDY POPULATION: One hundred relatives of patients referred for possible revascularization and a sex- and age-matched reference group. The convenience sample consisted of 85% (n = 76) women and 15% (n = 13) men. OUTCOME MEASURES: Frequency of cardiovascular and psychosomatic symptoms. EVALUATION: One hundred relatives and 100 members of the control group were sent a questionnaire to evaluate their clinical condition; working situation; use of tobacco, alcohol and sedatives; and cardiovascular and psychosomatic symptoms. RESULTS: Family members had a significantly higher frequency of anxiety, depression, and irritability compared with the control group. Furthermore, family members reported sleeping disorders, including difficulty waking, tiredness due to lack of sleep, and restless sleep, more frequently than did the control group. CONCLUSION: Close family members of patients waiting for coronary revascularization have particular difficulties, and these difficulties should receive more attention.

  • 400. Bengtsson, A
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Karlsson, T
    Brandrup-Wognsen, G
    Hjalmarson, Å
    The appropriateness of performing coronary angiography and coronary artery revascularization in a Swedish population1994Ingår i: Journal of the American Medical Association (JAMA), ISSN 0098-7484, E-ISSN 1538-3598, Vol. 271, nr 16, s. 1260-1265Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective. —To evaluate the appropriateness of performing coronary angiography and revascularization in a Swedish population. Design. —Prospective population study of questionnaires and medical records. Setting. —All the hospitals in southwestern Sweden that perform coronary angiography and revascularization. Patients. —Random sample of 831 patients (with chronic stable angina) on the waiting list for coronary angiography or revascularization in southwestern Sweden in September 1990. Main Outcome Measure. —Percentage of patients referred for coronary angiography or revascularization for appropriate, uncertain, or inappropriate indications. Results. —Of the patients referred for angiography, 89% were classified as appropriate, 9% as uncertain, and 2% as inappropriate. The percentages are similar for patients referred for coronary artery bypass graft surgery and for angioplasty (91% and 86%, respectively, classified as appropriate). The majority of patients had chest pain rated as Canadian Cardiovascular Society classes II through IV (93%), despite maximum anti-ischemic therapy in 90% of these patients. Conclusions. —Few patients were referred for coronary angiography or revascularization for inappropriate or uncertain indications. The percentage of these patients who are from southwestern Sweden is similar to the percentage recently reported from New York State.

567891011 351 - 400 av 4102
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf