Change search
Refine search result
567891011 351 - 400 of 1806
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 351.
    Berntsson, Charlotta
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Utveckla skrivandet: en studie om respons i skrivundervisning2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Förmågan att kunna skriva är viktig både för individ och samhälle. För att utvecklas till en god skribent är respons på texter en bra hjälp. Forskning visar att den vanligaste formen av respons på texter är skriftliga kommentarer om språkets struktur men detta leder sällan till fördjupat lärande. Muntlig respons och samtal om texter är därför ett viktigt komplement. Respons kan ges på olika sätt och fokusera på olika saker men förhoppningen är att responsen ska leda till att mottagaren av responsen utvecklar sitt kunnande om området. Studiens syfte är att undersöka arbetet med respons på texter i skrivundervisningen i årskurs 4-6. Detta görs ur både ett lärar- och elevperspektiv eftersom båda dessa behövs för att responsen ska leda till önskat lärande.

    Studien är en kvalitativ studie där intresset är att undersöka några lärares och elevers tankar om respons kopplat till skrivande. Redskapet som använts är intervjuer. Det är tre stycken lärare i årskurs 4-6 samt nio elever som deltagit i studien. Som komplement till intervjuerna har även elevtexter med respons använts.

    Det insamlade materialet är analyserat och bearbetat utifrån fyra nivåer av respons som finns inom formativ bedömning. Studien har visat att både responsens innehåll och karaktär är viktig för att utveckla skrivandet. Det har också framkommit att eleverna i den här studien önskar att få positiv respons men detta är problematiskt utifrån tidigare forskning.

  • 352.
    Berntsson, Charlotta
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Sandelin, Elin
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    På tröskeln till det abstrakta: en undersökning om viktiga begrepp i undervisning om energi.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Energi är ett abstrakt område som är svårt för elever att förstå och för lärare att förklara. Enorsak till detta är att naturvetenskapen har ett komplicerat språk med många ämnesspecifikabegrepp som är nödvändiga men samtidigt försvårar lärandet. Syftet med den här studien ärdärför att undersöka vilka begrepp inom det naturvetenskapliga området energi som lärarebehandlar som mest viktiga och hur de arbetar för att eleverna ska förstå innebörden av dessabegrepp. I förhållande till detta blir det även intressant att se hur lärare resonerar kringlärarrollen som en del av lärandet och vilken betydelse det naturvetenskapliga språket har.Begreppsanvändningen belyses här genom teorin om tröskelbegrepp, det vill säga begreppsom har förmågan att öppna upp förståelsen för ett helt nytt område. Teorin omtröskelbegrepp används ofta tillsammans med variationsteorin som handlar om attlärandeobjektet måste sättas i olika sammanhang för att lärandet ska bli fördjupat. Eftersomenergi är ett abstrakt område bör läraren arbeta ämnesövergripande inom biologi, kemi ochfysik för att eleverna ska förstå att energi finns i flera olika kontexter. Tidigare hartröskelbegrepp främst studerats i högre utbildning men lyfts här som en möjlighet för attförbättra begreppsförståelsen även för elever i lägre åldrar. Undersökningen är baserad påintervjuer med fyra lärare i årskurs 4-6 i Borås Stad.Den första och andra frågeställningen handlar om vilka begrepp som anses vara särskiltviktiga för elevernas förståelse samt språkets betydelse. Utifrån både tidigare forskning ochintervjuerna identifierade vi begreppen energikälla och energiomvandlingar som möjligatröskelbegrepp inom energiområdet. Den tredje frågeställningen handlar om lärarnas roll ochundervisning för fördjupad förståelse av dessa begrepp. Lärarna tyckte att begreppen ärviktiga men svåra att använda eftersom det finns en oro för att eleverna inte förstår och därförtappar intresset.Vår slutsats är att begrepp är nödvändiga för att eleverna ska förstå det naturvetenskapligaområdet energi. Dock är det problematiskt att använda sig av det naturvetenskapliga språketdå det blir för abstrakt och svårt för eleverna, vilket i sin tur medför att eleverna inte lär sig despecifika begreppen. En djupare kunskap behövs kring vilka begrepp som är viktiga och hurförståelsen för dessa begrepp ska uppnås. För att förbättra begreppsförståelsen hos elever ilägre åldrar vore det även intressant att studera andra områden än energi utifrån teorin omtröskelbegrepp.

  • 353.
    Berntsson, Maria
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Brag, Therese
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Det matematiska samtalets betydelse för att stärka elevers matematiska förmåga: En kunskapsöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett teoretiskt perspektiv som haft stor betydelse för svensk skola och dess pedagogiska inriktning är Vygotskys sociokulturella teori, vilken betonar betydelsen av social interaktion i undervisningen (Säljö 2017). Trots detta har traditionellt sett matematikundervisningen i svenska klassrum utgått från läroböcker och enskilt arbete (Drath 2011). PISA-undersökningen från år 2012 visade att, i jämförelse med de övriga deltagande ländernas resultat, låg svenska elevers matematikresultat under genomsnittet (Skolverket 2016a). För att förbättra elevers matematikresultat gjordes en nationell satsning, som benämndes matematiklyftet. Matematikundervisningen idag tenderar att gå från en ”traditionell undervisning” med läroböcker till en undervisning där samtal och diskussioner står i fokus (Drath 2011). Denna kunskapsöversikt handlar om att studera vad som kännetecknar forskningen när det gäller en kommunikativ matematikundervisning.

    Vår kunskapsöversikt riktar sig mot grundskolans tidigare år. Syftet med den är att undersöka vad som kännetecknar forskningen när det gäller huruvida en kommunikativ matematikundervisning där samtal, resonemang och diskussioner står i fokus, är betydelsefull för att stärka elevers matematiska förmåga. Den frågeställning som vi bygger vår kunskapsöversikt på är: Vad kännetecknar forskningen om det matematiska samtalets betydelse för att stärka elevers matematiska förmåga?

    Vidare syftar kunskapsöversikten till att studera några av de pedagogiska modeller som vi sett förekommer i den forskning vi studerat. Detta är modeller som lärare kan använda sig av i matematikundervisningen för att stärka elevers kommunikativa förmåga.

    Efter en systematisk litteratursökning i databaser samt genom manuell sökning inkluderades sju vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna kunskapsöversikt. En kartläggning av artiklarna gjordes utifrån följande kategorier: ursprungsland, syfte, metod/urval och resultat. En analys genomfördes där vi jämförde artiklarna utifrån dessa kategorier. Denna analys ledde till en fördjupad analys kring tre artiklars pedagogiska modeller. Dessa modeller är en hjälp till lärare för att få till stånd en kommunikativ matematikundervisning.

    Samtliga artiklar i kunskapsöversikten pekar mot att det matematiska samtalet har betydelse för att stärka elever i deras matematiska kunskaper. Forskningsområdet kännetecknas alltså av att samtal och diskussioner ökar elevers engagemang, resonemangsförmåga, ansvarstagande och i de flesta fall även den matematiska förmågan.

  • 354.
    Bertilsson, Carolina
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Vägar till skriftspråket: 1-3åringars tillgång till och intresse för skriftspråk i förskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur två förskolepedagoger resonerar kring de yngsta barnens (1-3 år) tillgång till och intresse för skriftspråket. Detta för att skapa större kunskap om 1-3åringars skriftspråksutveckling och synliggöra den kompetens som finns hos de allra yngsta på förskolan. Den metod som använts i studien är kvalitativ intervju. De två intervjuerna har kombinerats med foton av den fysiska miljön på respondenternas förskolor, för att på så sätt ge en tydligare beskrivning av de intervjusvar som behandlas i studiens resultat. För att tolka resultaten av dessa intervjuer utgår studien ifrån Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.

    Resultatet visar att pedagogerna genom bilder i kombination med text ger barn tillfälle att lära sig känna igen bilden av ord och på så sätt ”läsa” dessa. Bilderna och skriften ger barn möjlighet att uttrycka sig även när de inte har orden. Dessa bildstöd leder till ett visat intresse för bokstäver och hur de sätts ihop till ord. Att visa intresse för att börja skriva själv är något som pedagogerna lagt märke till att vissa av barnen gör redan i tvåårsåldern. Genom att göra miljöerna och materialet på förskolan tillgängliga och lättåtkomliga för barn tillhandahålls redskap för utveckling och lärande, och det föränderliga i miljön ger inspiration och kan därmed skapa nya intressen. I resultatet framkommer att pedagogerna mer eller mindre medvetet arbetar med att stötta och utmana barnen utifrån den proximala utvecklingszonen. Detta både utifrån utformning av miljön och i det sociala samspel som uppstår mellan barn och pedagog.

  • 355. Biesta, G
    et al.
    Allan, JUniversity of Borås, School of Education and Behavioural Science.Edwards, R
    Making a difference in theory: The theory question in education and the education question in theory2013Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [en]

    Making a Difference in Theory brings together original work from an international group of authors on the roles of theory in educational research and practice. The book discusses the different roles theory plays, can play and should play, both from a historical perspective and in light of contemporary discussions and developments. Particular attention is paid to the question of whether there are or should be distinctively educational forms of theory and theorising. The double engagement with the theory question in education and the education question in theory and theorising provides original insights in what theory does, might do or should do in educational research and practice. With contributions from internationally renowned authors in the field of educational theory, research and practice, the book will be of value to academics, researchers and postgraduate students in education.

  • 356. Biesta, J
    et al.
    Allan, J
    [external].
    Edwards, R
    The theory question in research capacity building in education: Towards an agenda for research and practice2011In: British Journal of Educational Studies, ISSN 0007-1005, E-ISSN 1467-8527, Vol. 59, no 3, p. 225-239Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The question of capacity building in education has predominantly been approached with regard to the methods and methodologies of educational research. Far less attention has been given to capacity building in relation to theory. In many ways the latter is as pressing an issue as the former, given that good research depends on a combination of high quality techniques and high quality theorising. The ability to capitalise on capacity building in relation to methods and methodologies may therefore well be restricted by a lack of attention to theory. In this paper we make a case for capacity building with regard to theory, explore the different roles of theory in educational research, and provide an outline of an agenda for capacity building with regard to theory.

  • 357.
    Bilanovic, Dino
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Skönlitteraturens roll i ämnet Svenska som andraspråk2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Språket är en grundpelare för att kunna ta del av det samhälle en människa befinner sig i och hon är inte minst beroende av språket för att ta del av och klara en skolgång. Det finns sparsamt med svensk forskning som förespråkar skönlitteraturen som metod i språkinlärning för andraspråkselever. Det visar sig att kursplanen för svenska som andraspråk inte förespråkar skönlitteratur för andraspråkselever i alls lika stor grad som svenskämnet gör forskning visar på att skönlitteraturdidaktik inte får lika stor roll i svenska som andraspråk på lärarutbildningar som den får i ämnet svenska. Den reducerade roll skönlitteratur får i svenska som andraspråks styrdokument och på lärarutbildningar gör mig nyfiken på hur lärare använder skönlitteratur i svenska som andraspråk. Eftersom att det finns så pass lite forskning om skönlitteratur för språkinlärning på andraspråkselever vill jag ta reda på hur svenska som andraspråkslärare undervisar med hjälp av skönlitteraturen och i studien undersöks processen text(bok)-val samt didaktiken. För att ta reda på varför vissa urval och didaktiska metoder används tar studien mer specifikt även reda på lärarnas syften.

    Denna studie är av kvalitativ art och i studien intervjuades tre andraspråkslärare. Resultatet av studien visar att andraspråkslärare arbetar med skönlitteratur i en stor utsträckning och att de inte påverkas av att skönlitteratur till stor del förbises i svenska som andraspråks styrdokument. I studiens bakgrundskapitel och resultat presenteras exempel och redogörelser för didaktik där andraspråkslärare använder skönlitteratur i sin undervisning. Vygotskijs sociokulturella teori utgör studiens teoretiska ram och hars hjälpt till att tolka och analysera de intervjuade lärarnas didaktik. Genom att använda sig av skönlitterära texter menar lärarna att deras elever utvecklar identitet, förstår normer och det svenska samhället, men att det även är en bra språklig källa där de samtliga lärare arbetar med ordförrådet med hjälp av nya ord som eleverna tillsammans med lärarna upptäcker i de skönlitterära texterna. De nya orden definieras därefter och blir via litteraturen använda i ett sammanhang. Elevers åsikter och demokratiska roll i klassrummet främjas också, menar de intervjuade, och det visar sig att lärarna gör antagandet att elever känner sig sedda och delaktiga i klassrummet och undervisningen.

  • 358.
    Billmayer, Jakob
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Choose us, we are different! Free schools' self-descriptions and -positioning in the Swedish educational system.2019In: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 28, no 1, p. 79-98Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Since the beginning of the 1990s, Swedish parents have had the possibility of choosing schools for their children based on publicly funded school vouchers. At the same time, free schools started to develop, competing for the pupils. Even though the free schools are a part of the educational system, obligated to follow the same rules as the public schools, they describe themselves as different, something outside the system yet inside the system. The aim of the paper is to analyse and discuss the different strategies of integration into and differentiation within the educational system. Economic theory on competition and differentiation strategies is used to analyse the content of the three largest free school companies’ websites. The free schools mainly integrate into the legal aspects of the educational system and differentiate themselves from other schools by making claims about qualitative superiority. Different free schools position themselves differently relative to the educational system.

  • 359.
    Billmayer, Jakob
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Choose us, we are so different!: Free schools’ self-descriptions and positioning on the Swedish school marke2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Since the beginning of the 1990‘s, Swedish parents have had the possibility of choosing schools for their children freely by taking publicly funded school vouchers to the chosen school. At the same time free schools started to develop, competing for the pupils and the school vouchers. Even though the free schools are a part of the school system, obligated to follow the same laws and curricula as the public schools, they describe themselves as something else, something “outside the system inside the system”.

    The aim of the paper is to identify, analyze and discuss the different strategies of inclusion/exclusion in the educational system that are used in the self-descriptions of the free schools. The paper is theoretically and methodologically informed by Luhmann’s (2002)⁠ social theory, which allows to study how social systems (the free schools) describe – and establish – themselves in relation to other systems and society. To describe and analyze the different ways of differentiation, economical theory is used. Porter’s (1980)

    generic strategies for reaching competitive advantage and Mintzberg’s (1996)⁠ strategies for differentiation are used as analytical framework.

    The data for the study is based on official information that can be found on the three largest free schools‘ websites including introductions, welcoming words, presentation of the staff, teacher recruitment sites, statistics etc etc.

    The data is analyzed using semantic-analysis (Andersen 2003)⁠ which allows to study and discuss how meaning is made inside social systems and how they construct and relate to their environment .

    It will be discussed and compared how the different free schools describe themselves on the one hand as legitimate and worthy parts of the Swedish educational system at the same time as they – for reasons of competition and marketing – differentiate themselves from other players.

    The introduction of the free schools have been a major reform in Sweden which impact has not yet been studied intensively. Educational research has had more focus on the marketisation of the school system, than the free schools in their own right. This study is to be understood as a first step in a forthcoming larger study about free schools in Sweden and their impact on the educational system and society.

    References

    Andersen, Niels Åkerstrøm. 2003. Discursive Analytical Strategies - Understanding Foucault, Koselleck, Laclau, Luhmann. Bristol: The Policy Press.

    Luhmann, Niklas. 2002. Einführung in die Systemtheorie. Herausgegeben von Dirk Baecker. Heidelberg: Carl Auer.

    Mintzberg, Henry, Joseph Lampel, James Brian Quinn, und Sumantra Ghoshal. 1996. The Strategy Process: Concepts, Contexts, Cases. Harlow: Pearson Education.

    Porter, Michael E. 1980. Competetive Strategy - Thechniques for Analyzing Industries and Competitors. New York: Free Press.

  • 360.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Different Types of Order in Swedish and German Classrooms2014In: WERA Focal Meeting, Edinburgh, 2014-11-20, 2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to examine which different kinds of classroom order there can be found in different countries. Schooling on the one hand is a global phenomenon and the classroom is usually seen as an integrated part of it. School systems on the other hand are nationally different. Therefore it is interesting to investigate whether, and to what extent, differences can be found in the classroom orders in different countries or if they are similar.

    The concept of disciplinary order formulated in Michel Foucault's book "Discipline and Punish" is the main theoretical framework of this study. Based on this concept an ideal type of "disciplinary classroom order" is formulated. This ideal type is the analytical starting point for describing different types of classroom order.

    The study is based on participant classroom observations, following German upper secondary school teachers and Swedish compulsory school teachers during their work week and in their classrooms.

    In the German examples, the classroom is the centre for teaching and learning activities at school; teachers and pupils are exclusively inside the classroom where the activities take place. The German classrooms are quite closed and the pupils are mainly static on their places whereas there is much movement in and out of the classroom as well as inside the classroom in the Swedish examples. This means that there are at least two different types of disciplinary classroom order to be found in the Swedish examples whereas only one in the German.

  • 361.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Discipline And Punish in Classrooms: Studying Classroom Management With Foucault - Three Films About School As Example2011Conference paper (Refereed)
  • 362.
    Billmayer, Jakob
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    En vision om framtidens lärarutbildning2019In: Skola och Samhälle, ISSN 2001-6727Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 363.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Film in the Teacher Education Classroom: Theoretical Basis and Areas of Application2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    One difficulty that teachers in teacher education are faced with is the relative distance between the place of teaching, the teacher education classroom, and the subject taught, being a teacher in a classroom. The question is therefore how to involve experiences of teaching into the teacher education classroom in a way that is both practical inside the given frames and worthwhile for all participants, both students who already have experiences of teaching and those who do not.

    Films and other mass media productions can be sources for such (vicarious) experiences, which can bring pictures of practice to the theoretical teacher education classroom with relatively small effort.

    This paper will start at that point and address two issues: 1) a theoretical framework to examine the knowledge theoretical premises and possibilities of using mass media productions in educational purpose. This theoretical framework is based on the works of Alfred Schütz about ideal types as concept for social understanding and Niklas Luhmann's thoughts on mass media's role in society. 2) The paper will show which aspects of being a teacher and teaching are especially suitable to discuss using films. Using some examples, the paper will point out which themes that are usually addressed in films and why and how they can be adapted for educational purposes.

  • 364.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Imported Teachers in Sweden: Reasons for Import2017Conference paper (Refereed)
  • 365.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Inside or outside the system?: Swedish free schools’ self-descriptions2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Since the beginning of the 1990's, Swedish parents have had the possibility of choosing schools for their children freely by taking publicly funded school vouchers to the chosen school. At the same time free schools started to develop, competing for the pupils and the school vouchers. Even though the free schools are a part of the school system, obligated to follow the same laws and curricula as the public schools, they describe themselves as something else, something “outside the system inside the system”.The aim of the paper is to identify, analyse and discuss the different communicative strategies of inclusion/exclusion in the educational system that are used in the self-descriptions of the free schools. The paper is theoretically and methodologically informed by Luhmann’s social theory, which allows to study how social systems (the free schools)describe – and establish – themselves in relation to other systems and society.The data for the study is based on official information that can be found on the three largest free schools‘ websites including introductions, welcoming words, presentation of the staff,teacher recruitment sites, statistics etc etc.The data is analysed using Luhmann inspired semantic-analysis which allows to study and discuss how meaning is made inside social systems. It will be discussed and compared how the different free schools describe themselves on the one hand as legitimate and worthy parts of the Swedish educational system at the same time as they – for reasons of competition and marketing – describe themselves as different from the public schools.

  • 366.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Is leadership really everything?: Practitioners perspectives on schooldevelopment in a low-achieving Swedish municipality2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper is part of a larger ongoing study which is conducted in a mid-sized Swedish municipality where the students results lie behind the national average and lower than theirsocio-economic background would implicate. This makes the municipality in question quiteunique and the general question is, what makes this municipality so special, what are thereasons behind the deviant results? Earlier attempts to identify and eliminate causes have notyet been successful, maybe because they have been aiming at areas of development in a toogeneral way, such as leadership, study environments or student health.The study which is presented in this paper has the aim to identify more specific andcomplimentary areas of development and improvement to the above mentioned.This will be done by using an inductive research strategy with teachers as informants whohave moved to the municipality during the last two years with prior teaching experiencesfrom other municipalities. (School education is organized by the municipalities in Sweden.The local “school systems” can differ quite a lot, structurally and pedagogically.) Theseteachers are due to their professional history capable of comparing different municipalities,they contribute to the research with inductive comparisons. The study will be able to add apractitioners perspective to school development and improvement work. Structural andorganizational aspects are completed by practical ones. The research is conducted usingletter writing, interviews and focus groups. The paper will include a discussion ofmethodological and data collection challenges and how they could be addressed.

  • 367.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Lärares ledarskap i svensk film och tv2012In: Lärare som ledare: i och utanför klassrummet / [ed] Berg, Gunnar; Sundh, Frank; Wede, Christer, Lund: Studentlitteratur , 2012, p. 71-85Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 368.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Monoculture or Diversity: Types of Order in Swedish and German Classrooms2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to describe which types of order can be found in observations in Swedish and German classrooms and to discuss what effects these implicate for the work of teachers. Schooling on the one hand is a global phenomenon and the classroom is usually seen as an integrated part of it. School systems on the other hand are nationally different. Therefore it is interesting to investigate whether, and to what extent, differences can be found in the classroom orders in different countries.

    The concept of disciplinary order as formulated in Michel Foucault's book "Discipline and Punish" is the main theoretical framework of this study. Based on this concept an ideal type of "disciplinary classroom order" is formulated. This ideal type is the analytical starting point for constructing and describing different types of classroom order based on classroom observations. The study is based on participant classroom observations, following German upper secondary school teachers and Swedish compulsory school teachers during their work week and in their classrooms.

    The results of these studies show that there can be found two different, and in many ways opposing, types of classroom order in the Swedish examples, whereas only one in the German.

    In the German examples, the classroom is the unquestioned centre for teaching and learning activities at school; teachers and pupils are exclusively inside the classroom where teacher centred whole-class lessons are carried out. During the lessons the German classrooms are quite closed and the pupils are static on their places. In the Swedish classroom observations this type of order can be found as well, but there it alternates with another almost opposite type of order where pupils are studying individually with the teacher as supervisor or mentor. The classroom is one of many places for these activities and is therefore much more open for teachers and pupils during the lessons.

    It will be discussed what possibilities and risks are carried along by either focusing on one type or shifting between different types of classroom order and what demands are put on the teacher in those different environments.

  • 369.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Oordningens möjligheter – en alternativ bild på livet i svenska klassrum2014In: Skola och samhälle, ISSN 2001-6727Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 370.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Rum, tid och mobiltelefoner: klassrumsdisciplin i Sverige och Tyskland2017In: Bortom PISA: Internationell och jämförande pedagogik / [ed] Landahl, Joakim; Lundahl, Christian, Stockholm: Natur och kultur , 2017, p. 129-149Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 371.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Schule in Schweden und Bayern: oberflächlich anders oder tiefgreifend eigenartig?2012Conference paper (Refereed)
  • 372.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    SHOULD THE DOOR BE OPEN? Classroom Discipline in Sweden and Germany2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate discipline in German and Swedish classrooms and describe its cultural contexts. In countries with compulsory education, it must be assumed that not all students voluntarily attend classes. The mandatory presence of students combined with the ban on corporal punishment in schools means that classroom interaction has to be organized according to certain manners and rules which are understood here as discipline, meaning the organization and control of individuals and their actions over space and time. This study assumes similarities in the fundamental disciplinary mechanisms, although different contexts will create different concrete manifestations of the phenomenon.

    Since the observation of cultural contexts is not as self-evident and direct as the observation of classroom interactions of teachers and students, the theoretical considerations here include a detailed discussion of methodology for observing culture. Starting with Alfred Schütz’ concept of ideal types and Niklas Luhmann’s theory on mass media, it is argued that culture can be observed through the products of mass media. The empirical data for this study therefore consists of classroom observations in Germany and Sweden as well as the examination of German and Swedish films and television series.

    Comparing and combining the results from classroom and film/tv observations using the construction of different ideal types allowed conclusions to be made about correlations between disciplinary order and whether a teacher is considered “good” or “bad”. This review of the various types of order is the basis for the description of cultural contexts.

    Keywords: classroom discipline, Sweden, Germany, film and television.

    Themes from the call for papers that might fit:

    (1) Innovative Research Methods

    (2) Curriculum

  • 373.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Should the door be open? Classroom Discipline in Sweden and Germany  Adding Nordic and curriculum theoretical perspectives?2015Conference paper (Other academic)
  • 374.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Ska dörren vara öppen?: Disciplin i klassrummet i Sverige och Tyskland2015Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate discipline in German and Swedish classrooms and describe its cultural contexts. In countries with compulsory education, it must be assumed that not all students voluntarily attend classes. The mandatory presence of students combined with the ban on corporal punishment in schools means that classroom interaction has to be organized according to certain manners and rules (Luhmann, 2002a:108a). These rules are understood here as discipline meaning the organization and control of individuals and their actions over space and time (Foucault, 1987/1975). This study assumes similarities in the fundamental disciplinary mechanisms, although different contexts (here Germany and Sweden) will create different concrete manifestations of the phenomenon. Since the observation of cultural contexts is not as self-evident and direct as the observation of classroom interactions of teachers and students, the theoretical considerations here include a detailed discussion of methodology for observing culture. Starting with Alfred Schütz’ concept of ideal types and Niklas Luhmann’s theory on massmedia, it is argued that culture can be observed through the products of mass media. The empirical data for this study consists of field studies in the form of observations in German and Swedish classrooms as well as the examination of Germanand Swedish films and television series about teachers and students. The classroom observations were used to create ideal typical descriptions of different implementations of disciplinary procedure. Based on the analysis of teacher figures in various German and Swedish films and television series, several “good” and “bad” teacher types were initially identified. Combining the two results allowed conclusions tobe made about correlations between disciplinary order and whether a teacher is considered “good” or “bad”. This review of the various types of order is the basis for the description of cultural contexts. The results of classroom observations and film studies and their discussion in relation to prior Swedish research, gives the picture of a cultural context in which various forms of classroom order are avail-able, in which they are critically discussed and also can exist in parallel to each other. On the other hand, the German context seems to allow only one form of classroom order, both in actual school operations as well as in the mass media representation and scientific reflection.

  • 375.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Subject and Class Teachers and their Classroom Management Strategies: Signs of two Different Teaching Professions?2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Schools' legitimation as institutions can no longer be explained by the distribution of knowledge, but by the way knowledge is distributed. Aspects of classroom management and discipline is more and more getting into focus of educational research and teacher education. In many countries two ways of organizing teachers' work exist: class teacher on the one hand and subject teachers on the other. Even though this is a common phenomenon, the existing research literature on the subject is very limited.

    In this paper it will be analysed and discussed to what extent class teachers' and subject teachers' classroom management and communication strategies differ. This paper's empirical data consists of classroom observations following two class teachers and two subject teachers in southern Germany. All teachers work at lower secondary types of schools where either subject teachers or class teachers dominate.

    The two types of teachers have different educational and historic backgrounds, e. g. subject teachers have a long tradition of academic education, stemming from a grammar school tradition. Class teachers only recently became part of universitary education and go back to an elementary school tradition.

    The amount of empirical data in this study is limited and must therefore be seen as exploratory and as starting point for further, more extensive research. The analytical approach in this study is based on a model for constructing empirically founded, multidimensional typologies (Kelle & Kluge, 2010)⁠ which answers to the study's mentioned shortcomings in empirical data and theoretical preconceptions. This model implements both inductive and deductive elements and permits theorizing based on relatively limited amount of empirical data. Aspects of subject respectively class teachers' role in the class, their relations to subject, profession and pupils as it appears in everyday classroom work will be analysed. Aim of this paper is to discuss and open for further research about in how far the differences between classroom and subject teachers are significant enough that they can be described as two different professions.

    Literature

    Kelle, Udo, & Kluge, Susanne. (2010). Vom Einzelfall zum Typus : Fallvergleich und Fallkontrastierung in der qualitativen Sozialforschung. Wiesbaden: VS, Verlag für Sozialwissenschaften.

  • 376.
    Billmayer, Jakob
    Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
    Subject and Class Teachers' Classroom Management: An Exploratory Study in Four Teachers' Classrooms in Bavaria2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Schools' legitimation as institutions can no longer be explained by the distribution of knowledge, but by the way knowledge is distributed.Aspects of classroom management and discipline is more and more getting into focus of educational research and teacher education. In many countries two ways of organizing teachers' work exist: class teacher on the one hand and subject teachers on the other. Even though this is a common phenomenon, the existing research literature on the subject is very limited.

    In this paper it will be analysed and discussedto what extentclass teachers' and subject teachers' classroom management and communication strategies differ. This paper's empirical data consists of classroom observations following two class teachers and two subject teachers in southern Germany. All teachers work at lower secondary types of schools where either subject teachers or class teachers dominate. The two professions have different educational and historic backgrounds, e. g. subject teachers have a long tradition of academic education, stemming from a grammar school tradition. Class teachers only recently became part ofuniversitary education and go back to an elementary school tradition.

    The amount of empirical data in this study is limited and must therefore be seen as exploratory and as starting point for further, more extensive research.The analytical approach in this study is based on a model forconstructing empirically founded, multidimensional typologies which answers to the study's mentioned shortcomings in empirical data and theoretical preconceptions(Kelle & Kluge, 2010)⁠. This model implements both inductive and deductive elements and permits theorizing based on relatively limited amount of empirical data. Aspects of subject respectively class teachers' role in the class, their relations to subject, profession and pupils as it appears in everyday classroom work will be analyzed.

  • 377.
    Billmayer, Jakob
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Time and Space in the Classroom—Lessons from Germany and Sweden.2019In: Nordic Journal of Studies in Educational Policy, ISSN 2002-0317, Vol. 5, no 1Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this study, aspects of space and time in German and Swedish classrooms are observed and compared to characterize differences and similarities in classrooms and lessons in different contexts. The organization and control of individuals and their actions in relation to time and space are analysed using categories derived from Discipline and Punish utilizing a model of empirically informed typification analysis. The empirical data consist of field studies conducted by participant observation in German and Swedish classrooms. The type of classroom found in Germany is characterized by fixed boundaries and frameworks. The lessons are uniform, and class time is structured so as to minimize the number of interruptions between different activities. Boundaries are less clear in the type of classroom found in the Swedish material, where the classroom is just one of many places for teaching and learning. The lessons and schedules are less uniformly structured, and a lot of time is spent discussing the plans for instruction.

  • 378.
    Billmayer, Jakob
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Day, Stephen Paul
    University of the West of Scotland.
    Visions and Voices: Scientific Literacy and Room for Autonomy in the Scottish and Swedish Science Curriculum.2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Curriculum making operates at the institutional, programmatic and classroom level (Doyle, 1992a 1992b). The institutional level, represented by curriculum policy at the interface between schooling, culture and society is typified by what is valued by society and desirable in socio-cultural terms. Day and Bryce (2013) argue that the curriculum policy vision (rationale) statements represent Institutional level curriculum making. The programmatic level is contained within documents and materials for use by schools to orient classroom activities. Day and Bryce (2013) further suggest that these documents represent the policy image. Curriculum making at this level transforms the institutional curriculum into school subjects which are framed by a set of arguments that rationalise the selection and arrangement of content and the translation of content for school and classroom use (Doyle, 1992b). This paper critically examines the extent to which Scottish and Swedish Science curriculum documentation supports meaningful curriculum making.

    Two competing visions of scientific literacy (SL) can be identified within most science curricular documents. Vision I SL, looks inward and relates to the discipline of science itself, e.g. its products and processes. Vision II SL looks outward at situations in which science has a role and relates to the situations in which science demonstrably plays a role in human affairs. These two visions of SL are used as a framework for analysing the Scottish and Swedish science curricula.

    A textual discourse analysis of Scottish and Swedish Science curricular policy documents relating to the primary and lower secondary school phase of education was performed. First, all relevant science curriculum documents relating to the Scottish and Swedish curriculum were identified and shared. Second, the authors read and analysed the orientation of the science curricula. Third, the authors read and identified the common and contrasting features of each country’s science curriculum and established the extent to which vision each curriculum attended.

    Analysis indicates structural similarities between the two countries science curricula in terms of breadth and range of content areas covered. They differ in terms of content detail; specificity of language and explicit orientation. They also differ substantially in the emergent voices and room for teacher autonomy. The Swedish science curriculum is more specific in its use of language with the Scottish being more vague. Both countries curricula have a clear orientation statement but the Scottish curriculum is orientated towards developing students as scientifically literate citizens with skills, competencies and knowledge whereas the Swedish curriculum is oriented towards students’ accumulation of scientific knowledge. The Scottish curriculum emphasizes scientific literacy more strongly than the Swedish, whereas both orientate mainly towards a Vision I SL.

    References.

    Day, S. P., and Bryce, T.G.K, (2013) Curriculum for Excellence Science: Vision or Confusion? Scottish Educational Review, 45 (1), 53-66.

    Doyle, W. (1992a). Curriculum and pedagogy. In P.W. Jackson (Ed.), Handbook of research on curriculum. New York: Macmillan.

    Doyle, W. (1992b). Constructing curriculum in the classroom. In F.K. Oser, A. Dick, & J. Patry (Eds), Effective and responsible teaching: The new syntheses. San Francisco: Jossey-Bass Publisher.

  • 379.
    Billmayer, Jakob
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Pastorek Gripson, Märtha
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Bergnehr, Disa
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT. Jönköping University.
    A Becoming, Humanist Child: An analysis of Learning and Care in the Swedish Curriculum for the Preschool (Lpfö 18)2019In: Education in the North, Vol. 26, no 1, p. 42-55Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A new, revised curriculum for the Swedish preschool came into effect in July 2019. According to the National Agency of Education, it differs from its predecessor by putting a greater emphasis on care and teaching. This paper studies how the child is conceptualized in relation to learning and care in the new curriculum. Informed by a posthumanist approach and childhood studies, it scrutinizes how the child is positioned as a being and/or becoming child, an entangled and/or separate child, and, an active and/or passive child. Furthermore, it explores how the child appears in relation to human and non-human agents. The dominant, recurring conceptualization of the child is the child as becoming and passive. Learning and caring processes mainly come across as unidirectional -from adult to child –and future orientated. Although the preschool child is connected to a social context, the child predominantly appears as separate from others rather than entangled

  • 380.
    Billmayer, Jakob
    et al.
    Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Perselli, Jan
    Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Berg, Gunnar
    Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Good and evil teachers: teaching and leading in the movie Hets2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Teachers' profession can be said to consist of at least two aspects, teaching and leading. Teaching summarizes subject matters and didactic knowledge, leading is the social part of teachers' work, for example arranging a learning environment, rules, discipline and teacher-pupil-interaction. Teachers are, of course, the formal leaders, managers, in schools and classrooms. They are put in this position by formal law and social customary. At the same time, teachers do have a choice how they exercise their part as a leader depending on personal preferences, their own education and, again, legal and social boundaries.. What is considered as good respectively bad leadership for a teacher is changeable.

    Teachers and schools are a common theme for film and television. The dramatic focus lies on the social aspects of school and classroom life, the relation between teachers and pupils for example, subject matters are rarely depicted. This means teachers are mainly portrayed in their role as leaders.

    Mass media, such as television and films, give direction to discourses in society. Analyzing them can give a clue to what matters concern at a certain time period and in a certain society. In Sweden the film Torment (Hets) written by Ingmar Bergman in 1944 has been influencing public discourse about school and teaching since then.

    In this paper we are going to analyze how teachers' leadership is depicted in this film. Using directed material as empirical data allows us to ask “Who is the good teacher and who is the bad – or evil – teacher?”

    In our discussion we will look at how the formal manager role that teachers get by law and social customary leaves space for different kinds of teachers' leadership. Will bigger juridical authority for teachers prevent evil teaching, or is the opposite more plausible? But even common ideas of morality will have to be considered and discussed; why is a certain type of leader connected with the role of the good hero and the other one is the evil villain? Is this the only way the different styles of leadership can be looked at?

  • 381.
    Birgersson, Sandra
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Karlsson Borg, Minnie
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Arbetet för en tillgänglig lärmiljö: Pedagogers arbetssätt ur ett relationellt perspektiv på en Montessoriförskola samt en Utvecklingspedagogiskt inriktad förskola.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    De senaste åren har begreppet utbildning och undervisning fått ökat fokus i förskolan. Samtidigt har barngrupperna ökat i storlek och barn i behov av särskilt stöd ska erbjudas en plats i verksamheten. En tydlig beskrivning av hur ett sådant inkluderande arbete ska gå till finns inte och pedagoger upplever att de inte har den kunskap som behövs för att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Skolverket beskriver begreppet likvärdig utbildning som en utbildning som är tillgänglig för alla barn. Vårt syfte med den här studien är att utifrån ett relationellt perspektiv undersöka om pedagogerna på en Montessoriförskola respektive en Utvecklingspedagogiskt inriktad förskola arbetar lika eller olika för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Vi har en förhoppning om att det kan skapa nya perspektiv på hur ett arbete kring att skapa en tillgänglig lärmiljö skulle kunna gå till.

    Teori

    Urie Bronfenbrenner's ekologiska systemteori där individer och miljö påverkar varandra i en dynamisk, ömsesidig interaktion används som analysverktyg för studien.

    Metod

    Studien är en kvalitativ undersökning där fokusgrupp samt observationer använts som verktyg för insamling av dataunderlag.

    Resultat

    Resultatet visar att för att skapa en tillgänglig lärmiljö spelar grundläggande pedagogisk inriktning mindre roll om pedagogerna arbetar medvetet utifrån barns behov. Pedagogerna bör arbeta aktivt för en god sammanhållning i arbetslaget. Kommunikationen mellan pedagoger kring ett gemensamt förhållningsätt i arbetslaget är av vikt för att lärmiljön ska bli tillgänglig för alla barn. Pedagogens kompetens kring specialpedagogiska hjälpmedel underlättar för att möta barns behov och i större utsträckning kunna sträva efter att nå en tillgänglig lärmiljö.Resultatet tyder på att om ett relationellt arbetssätt upprättas i arbetslaget kan möjligtvis behovet av specialpedagoger ute i verksamheterna minska.

  • 382.
    Biria, Sonia
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Shehadeh, Samira
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Skönlitteratur från andra delar av världen: En kvalitativ studie om hinder och möjligheter i undervisningspraktiken.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med det här examensarbetet har varit att belysa en undervisningspraktik med särskilt fokus på arbete med skönlitteratur från andra delar av världen i svenskämnet årskurs 7-9. Idag lever elever i ett samhälle tillsammans med medborgare som har olika etnicitet och som kommer från olika kulturer. Eftersom eleverna möter olika kulturer är det viktigt för dem att utveckla en interkulturell medvetenhet kring andra livsförhållanden, inte bara i den västerländska delen av världen utan även övriga delar. För att kunna belysa studiens syfte genomförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex verksamma svensklärare i högstadiet. Intervjufrågorna var specifikt utformade för att undersöka lärarnas undervisningspraktik inom vårt forskningsområde. Efter en noggrant genomförd datainsamling och analys av data visade att det förekom skönlitteratur från skilda delar av världen dock med viss begränsning i den undersökta undervisningspraktiken. Detta var bland annat på grund av för lite kunskap hos lärarna och för lite resurser i verksamheten. Endast skönlitterära böcker av västerländskt ursprung där eleverna får ett andrahandsperspektiv på utom västerländska länder och dess levnadsvillkor, förekom i undervisningen.

  • 383.
    Bisholt, Birgitta
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Ohlsson, Ulla
    University of Borås, School of Health Science.
    Kullén Engström, Agneta
    University of Borås, School of Health Science.
    Sundler J, Annelie
    University of Borås, Faculty of Caring Science, Work Life and Social Welfare.
    Gustafsson, Margareta
    University of Borås, School of Health Science.
    Nursing students' assessment of the learning environment in different clinical settings2014In: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 14, no 3, p. 304-310Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction Nursing students perform their clinical practice in different types of clinical settings. The clinical learning environment is important for students to be able to achieve desired learning outcomes. Knowledge is lacking about the learning environment in different clinical settings. Aim The aim was to compare the learning environment in different clinical settings from the perspective of the nursing students. Design A cross-sectional study with comparative design was conducted. Method Data was collected from 185 nursing students at three universities by means of a questionnaire involving the Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher (CLES + T) evaluation scale. An open-ended question was added in order to ascertain reasons for dissatisfaction with the clinical placement. Results The nursing students' satisfaction with the placement did not differ between clinical settings. However, those with clinical placement in hospital departments agreed more strongly that sufficient meaningful learning situations occurred and that learning situations were multi-dimensional. Some students reported that the character of the clinical setting made it difficult to achieve the learning objectives. Conclusion In the planning of the clinical placement, attention must be paid to whether the setting offers the student a meaningful learning situation where the appropriate learning outcome may be achieved.

  • 384. Bjarnason, D S
    et al.
    Persson, Bengt
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Inkludering i de nordiska utbildningssystemen: en sociohistorisk bakgrund.2007In: Psykologisk pædagogisk rådgivning, ISSN 0906-219X, Vol. 44, no 3, p. 202-224Article in journal (Refereed)
  • 385.
    Bjelkmar, Carolina
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Räkna med musik!: En undersökning om musik kan underlätta lärandet i matematik2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) har skolan i uppdrag att främja den harmoniska utvecklingen hos eleverna genom att erbjuda arbetsformer som är varierade samt balanserade. För att växa med sin uppgift ska bland annat de estetiska aspekterna användas för att stimulera eleverna. Genom att använda sig utav drama, bild och musik ska eleverna få uppleva olika kunskapsuttryck. I denna undersökning har det studerats närmare på hur pedagogerna kan använda sig av musik i syfte att underlätta lärandet i matematik.

    Syfte

    Syftet med undersökningen är att studera möjligheten att med hjälp av musik underlätta lärande i matematik för elever i förskola till årskurs 3 (F-3).

    Frågeställning

     På vilket sätt anser pedagogerna att undervisningen påverkas av att kombinera musik och matematikämnena?

    Metod

    Intervjuer samt observationer har använts som metod i denna undersökning. Intervjuerna samt observationerna genomfördes med pedagoger på deras arbetsplatser.

    Resultat

    Det som tydligast framkom i undersökningen som lärandefaktorer för matematik inom musik var vikten av att kroppen, fantasin och rummet var delaktiga i undervisningen för att underlätta lärandet i matematik. Detta görs genom att eleverna praktiskt får använda sina kunskaper som de får med sig från matematiksalen in i musiksalen när musik och matematik integreras med varandra. Eleverna lär lättare när olika undervisningsformer används.

  • 386.
    Bjuggren Svensson, Anna
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Johansson, Carin
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Inskolningsmodeller i förskolan: en fråga om trygghet och förtroende.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    För oss är inskolningen grunden till trygghet och förtroende på förskolan, både för barn och för deras vårdnadshavare. Det är vid inskolningen den värdefulla relationen skapas mellan barn – förskollärare och förskollärare – vårdnadshavare. Vårt valda område är intressant då forskning om skillnader mellan olika inskolningsmodeller saknas helt. Vi har valt att i vår studie rikta in oss på de två vanligaste förekommande inskolningsmodellerna som är, föräldraaktiv inskolningsmodell samt traditionell inskolningsmodell.Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur inskolningsmodeller kan påverka grunden till trygghet och förtroende i relationen med barn och deras vårdnadshavare.Studien genomfördes med hjälp av två olika forskningsmetoder, kvantitativ och kvalitativ metod. En kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie har genomförts för att öka studiens validitet samt få en fördjupad kunskap kring studiens tre kategorier, trygghet och förtroende, styrdokument samt inskolningsmodeller.Resultatet av vår studie visar att val av inskolningsmodell inte påverkar tryggheten och förtroendet för barn och vårdnadshavare så länge inskolningarna sker individanpassat för varje barn. Resultatet visar på att majoriteten av våra respondenter är väl insatta i förskolans styrdokument och tydligt kan förankra vald inskolningsmodell i styrdokumenten.Respondenterna är helt eniga om att vald inskolningsmodell ger vårdnadshavare god insyn i den pedagogiska verksamheten. De betonar att inskolningarna bör integreras i det pedagogiska arbetet samt påverka den befintliga barngruppen så lite som möjligt. Inskolningar i förskolan bör vara unika, för varje barn är som snöflingor, det finns inte två likadana i hela världen.

  • 387.
    Bjursell, Cecilia
    et al.
    Jönköping University.
    Chaib, Christina
    Jönköping University.
    Falkner, Carin
    Jönköping University.
    Ludvigsson, Ann
    Jönköping University.
    Kvalitetsarbete i vuxenutbildning2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svensk vuxenutbildning har en anrik tradition och är internationellt erkänd. Det är också ett utbildningsområde som är i ständig förändring för att anpassa sig till samhällets behov. Förändringarna kan handla om konjunkturanpassningar och det har med tiden skett en ökad orientering gentemot arbetsmarknaden. På kommunnivå har denna förändring manifesterat sig i byte av ansvarig nämnd eller organisering i nya nämnder där vuxenutbildning och arbetsmarknad möts.

    Det är kommunen som ansvarar för vuxenutbildningen men samtidigt finns det nationella regler som ska efterlevas. Att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete är en sådan övergripande regel. Det är dock inte självklart vad som ska ingå i detta arbete och hur det ska bedrivas. Målbilden för vuxenutbildning har delvis olika betoning på nationell respektive kommunal nivå och denna spänning ska hanteras i verksamheten på skolnivå.

    Den här studien ger en aktuell inblick i hur verksamhetschefer och rektorer, som representanter för huvudmannen, ser på kvalitet och det systematiska kvalitetsarbetet i sin verksamhet. Den kvalitativa studien återges i en empirinära beskrivning där olika aspekter av kvalitetsarbetet behandlas utifrån de intervjuades perspektiv. Ett framträdande drag är den heterogenitet som präglar vuxenutbildning. Förutom mål så finns en stor variation i termer av utbud, målgrupp, anordnare och det sätt på vilket kommunen har valt att organisera arbetet. Vi har i diskussionsavsnittet lyft fram följande aspekter som vi diskuterar mer utförligt eftersom de har bäring för en precisering av kvalitetsarbetet:

    • Kvalitetsarbete i vuxenutbildningsverksamhet kan innebära att individerna tvingas växla mellan anpassning och motstånd. Anpassning handlar om att det finns många mål och styrdokument för vuxenutbildning och det är de professionellas uppdrag att utföra och följa dessa mål. Samtidigt uppstår situationer som ger en upplevelse av att kvalitetsarbete inte alltid handlar om kvalitet och då uppstår motstånd. Det kan till exempel ske om kvalitetsarbetet bedrivs utifrån alltför generella modeller och system vilket kan bli irrelevant och ibland även skadligt för utbildningen. Att undvika rapportering i ett statistiksystem som ger en missvisande bild kan vara ett uttryck för motstånd.
    • Den centrala/nationella organiseringen av vuxenutbildning har en ”stuprörskaraktär” medan den verksamhetsnära organiseringen i kommunerna uppvisar nämnder där exempelvis arbetsmarknad och vuxenutbildning samsas. I mindre kommuner kan detta också innebära att utöver den formella vuxenutbildningen så har man ett bredare utbud som ska möta vuxnas behov av lärande och utbildning. I storstäderna kan ledningen för vuxenutbildning sitta i egna lokaler som inte behöver finnas i anslutning till utbildningen. I mindre städer kan vuxenutbildning arrangeras med ”allt under ett tak”. Det här påverkar också synen på kvalitetsarbetets roll och innehåll.
    • Den offentliga marknaden har olika karaktär beroende på om den ligger i kommuner med hög befolkningstäthet (storstadsregionerna) eller i kommuner med lägre befolkningstäthet. Olika förutsättningar gör att konkurrens eller kollaboration kan vägleda organiseringen av vuxenutbildning. I storstadsregionernas kommuner går det att konstruera konkurrens inom vuxenutbildning men många små kommuner har liten eller ingen egen vuxenutbildning och måste samarbeta i nätverksliknande konstellationer för att uppfylla sitt uppdrag att erbjuda vuxenutbildning.
    • Kvalitetsarbete, som en form av granskning, kan få både positiva och negativa effekter i verksamheten. Vi har kallat detta ”den onda” och ”den goda” granskningen. Den goda är helt enkelt när granskning får önskade positiva effekter och den onda är när granskning ger oväntade eller negativa effekter. En central del i kvalitetsarbete borde vara att ifrågasätta konstruktionen av kategorier och mått eftersom de får följder för verksamheten. Anledningen är att det inte finns en given utgångspunkt utan vad som avses med kvalitet etableras i samtal och dialog med berörda intressenter.

    Utifrån den genomförda studien presenteras även två slutsatser som har betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet:

    1. Vi argumenterar för att utbildning har en särart, utöver att vara en produkt eller tjänst, som bör beaktas inför genomförande av kvalitetsarbete och utformning av kvalitetsmätning/kvalitetssystem. Med tanke på att kundbegreppet vunnit mark inom vuxenutbildningsvärlden är det relevant att diskutera skillnaden mellan en kund och en studerande.
    2. Kvalitet i vuxenutbildning utgår från målområden med olika karaktär och för att fånga upp och tydliggöra olika dimensioner i kvalitetsarbetet har vi utarbetat en kvalitetstypologi med tre dimensioner: demokratisk, pedagogisk och administrativ kvalitet. En indelning på de här tre dimensionerna möjliggör att administrativ kvalitet kan fortsätta att mätas men behandlas som ett separat område. Det öppnar upp för att använda sig av andra sätt att bedriva kvalitetsarbete inom de övriga två dimensionerna.
  • 388.
    Bjurén, Helena
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Ottosson, Louise
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Svanberg, Sara
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Bildsamtalets betydelse för barns tidiga språkutveckling: med fokus på barnböcker2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning Bildsamtal i samspel mellan vuxna och barn i förskolan kan skapa möjligheter för barns tidiga språkutveckling. Bilden kan utgöra en utgångspunkt för samtal där barnet i sociala sammanhang kan få möjlighet att kommunicera sina tankar, idéer, erfarenheter och känslor. Förskollärares medvetna förhållningssätt i arbetet med bilderböcker och bildsamtal kan uppmuntra och stimulera barns nyfikenhet för bilder och berättelser i barnlitteratur.Syfte I vårt examensarbete ville vi undersöka förskollärares upplevelser och erfarenheter av bildsamtalets betydelse och möjligheter för barns tidiga språkutveckling. Vårt fokus var bilder i bilderböcker.Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med self report som metod för datainsamling. Den metodansats som valts är den hermaneutiska.Resultat Resultatet visar att samtliga förskollärare i undersökningen använder bilder i bilderböcker som utgångspunkt för samtal och kommunikation med barn redan i tidig ålder. Undersökningen visar att förskollärarna är medvetna om vikten av bildsamtal som de upplever påverkar barns tidiga språkutveckling. Förskollärarna beskriver några betydelsefulla faktorer som påverkar barns möjligheter att utveckla sitt språk. De belyser förskollärares förhållningssätt, arbetssätt samt att barn får möjlighet att ingå i sociala sammanhang i samband med att de möter bilder i bilderböcker.

  • 389.
    Bjälldal, Daniella
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Digitaliseringens inverkan på förskolan: Hur ser förskollärare på digitala verktyg i undervisningen2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning

    Under de senaste åren har digitaliseringen fått alltmer plats i samhället och idag är digitala verktyg och IKT en del av vår vardag. I samband med digitaliseringen har läroplan för förskolan reviderats. Den 1 Juli 2019 ska förskolan börja arbeta med den senaste revideringen Lpfö 18. Digitala verktyg används i förskolan av både vuxna och barn. Utifrån mina egna erfarenheter vid VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och arbete i förskolan har det varit en stor variation av användandet med digitala verktyg i verksamheten. Därför är kunskapsområdet digitala verktyg relevant att undersöka mer om för att få nya perspektiv av den nuvarande verksamheten i förskolan. Därmed kommer den här studien att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt kring digitala verktyg i undervisningen.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt kring digitala verktygs inverkan på undervisningen. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar använts:

    1. Hur tänker förskollärare kring den reviderade läroplanen Lpfö 18 och förändringarna kring digital kompetens?

    2. Hur tror förskollärare att digitala verktyg kan användas i undervisningen?3. Vilka utmaningar ser förskollärare i samband med digitala verktyg i undervisningen?

    Metod

    Den metod som ligger till grund i studien är kvalitativ metod och intervjuer. Det är förskollärare som blir intervjuade genom muntliga och datorstödda intervjuer. Vid de datorstödda intervjuerna har informanterna fått information om undersökningen digitalt via epost och skrivit ner sina svar på frågorna i intervjuguiden som dom sedan skickat iväg via epost.

    Resultat

    Sammanfattningsvis gav intervjuerna ett resultat som visar att digitala verktyg används i undervisningen och det verktyget som används mestadels var Ipad. Utifrån resultatet visar det sig att alla informanter har ett positivt förhållningssätt till digitala verktyg. Det framkom också att förskollärarna anser att digital kompetens i Lpfö 18 är relevant att lyfta i och med digitaliseringen i samhället. Vidare i intervjusvaren beskrivs hur förskollärare tror att digitala verktyg kan användas i undervisningen. Det är att verktygen kan fånga barns intresse men behöver användas med ett pedagogiskt syfte. Det framkom också i svaren att barn ska producera och inte konsumera verktygen i förskolan. Avslutningsvis visar resultatet att informanterna ser utmaningar med digitala verktyg i undervisningen. Där beskrivs bland annat att mer personal och ekonomi hade gett fler möjligheter med verktygen.

  • 390.
    Björck, Cecilia
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Freedom, constraint, or both? Readings on popular music and gender2011In: Action, ISSN 1545-4517, E-ISSN 1545-4517, Vol. 10, no 2, p. 8-31Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Popular music practices are, in academic research as well as in folk theory, generally associated with informality and leisure time, but also with youth, rebellion, the shaping of identities, and freedom of expression. The aim of this article is to examine how notions of freedom are linked to band-playing and popular musicianship and how these notions relate to gender. First, the article lays out a critical constructionist framework and presents arguments for its usefulness. Thereafter, the article shows how readings of previous research literature reveal two competing discourses depicting popular music practices on the one hand as “freedom,” on the other hand as “constraint.” I conclude by discussing how unproblematized and romantic assumptions of popular music as “free” may function as exclusionary normalization, arguing that such assumptions need to be scrutinized.

  • 391.
    Björck, Cecilia
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Om genus, populärmusik och att ta plats2011In: Perspektiv på populärmusik och skola / [ed] C Ericsson, M Lindgren, Lund: Studentlitteratur , 2011, p. 123-142Chapter in book (Other academic)
  • 392.
    Björk, Victoria
    et al.
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Hedman, Linnea
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    När känslorna tar över: en kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt till utåtagerande barn i förskolan.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utifrån egna erfarenheter, intressen och tankar valdes en kvalitativ intervjustudie där förskollärares förhållningssätt kring utåtagerande barn undersöktes. Förskolans läroplan redogör för att förskoleverksamheten ska utgå utifrån varje barns behov och utformas utifrån en helhet av barnet. Av denna anledning valdes detta område att undersökas.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om förhållningssätt till barn med utåtagerande beteenden i förskolan utifrån följande frågeställningar.

    ● Vilka uppfattningar har förskollärarna om utåtagerande beteenden hos barn?

    ● Anser förskollärarna att det har tillräckliga kunskaper för att bemöta barn med utåtagerande beteenden?

    ● Hur beskriver förskollärarna att de arbetar med barns utåtagerande beteenden?

    Metod

    Studien är kvalitativ och sex förskollärare på två förskolor har intervjuats. Intervjuerna spelades in och transkriberades, för att sedan kodades där slutligen kategorier och nyckelbegrepp skapades.

    Resultat

    Förskollärarna redogör för att begreppet utåtagerande kan definieras på olika sätt, en del barn kan visa det fysiskt genom slag och skrik medan andra kan visa det inåtvänt där de håller känslorna inom sig. Dessa barn kan också ha svårigheter med samspel gentemot andra människor. Förskollärarna redogör för olika sätt att arbeta förebyggande med utåtagerande barn. Exempel på detta är barngruppens storlek, kartläggning av situationer, miljö och diskussioner i arbetslag. Det redogörs även för faktorer som påverkar arbetet kring utåtagerande barn där tid för både barnet och diskussion i arbetslaget lyfts. Det beskriver även att det är viktigt att anpassa barngruppens storlek samt miljö för att kunna vara nära barnet. Resultatet visar även att det flesta förskollärarna upplever att de inte har tillräckligt med kunskaper att bemöta ett utåtagerande barn men att de däremot vet var kunskap kan hämtas.

  • 393.
    Björkdahl Ordell, Susanne
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Att tänka på när du planerar att använda enkät som redskap2007In: Lära till lärare : att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik / [ed] Jörgen Dimenäs, Liber , 2007, p. 84-96Chapter in book (Other academic)
  • 394.
    Björkdahl Ordell, Susanne
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Kvantitativ metod: ett annat sätt att tänka?2007In: Lära till lärare, Liber , 2007Chapter in book (Other academic)
  • 395.
    Björkdahl Ordell, Susanne
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Textil som pedagogiskt redskap: för lärande i förskolan, förskoleklass och skolans tidiga år2018 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 396.
    Björkdahl Ordell, Susanne
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Vad är det som styr vilka etiska regler som finns?2007In: Lära till lärare, Liber , 2007Chapter in book (Other academic)
  • 397.
    Björkdahl Ordell, Susanne
    University of Borås, Faculty of Librarianship, Information, Education and IT.
    Varför just textil och matematik2015In: Kultur för sinnlig kunskap / [ed] Anngerd Lönn Svensson, Borås: De sju häradernas kulturhistoriska förening , 2015, p. 41-62Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 398.
    Björkdahl Ordell, Susanne
    et al.
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Boström, Kristin
    Slöjdcirkus: ett tält för lärande2008In: Slöjda för livet: om pedagogisk slöjd / [ed] Kajsa Borg, Lars Lindström, Lärarförbundets förlag , 2008, p. 91-105Chapter in book (Other academic)
  • 399.
    Björkdahl Ordell, Susanne
    et al.
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Eldholm, Gerd
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Räkna med textil2003Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study presents a project that has been carried out in a second grade classroom. The aim of the project is to develop children’s way of learning through working with textile where practice will be interwoven with theoretical understanding. The purpose is to study if we by combining textile and mathematics can stimulate children’s creative and problem solving ability. This study was conducted during one year, It was funded by the Swedish Government. The project itself, textile and mathematics, has been going on for five years. We have mainly worked with six year olds but this time with children eight year of age, a group of 15 children. Data was collected by participant field observations, interviews, documents and a test. Data was analyzed in order to discern the progress of learning, with focus on mathematical problem solving, in a context of practice in textile craft and design. The results of this study show that children working in this context and who are encouraged to reflect upon their work, get an overall picture of what they are doing, that help them to better understand and remember the process of problem solving. Mathematical concepts were easily found in textile activities, especially in weaving and patch work, where mathematical problem solving is an inseparable part. Children have been asked to make a model of their planned product before starting the actual working process. This stimulates them to move between an abstract level of understanding to a concrete. The creative process is made visible by looking at children working but also in their own comments, - “The hard part was to make up one’s mind about color and pattern, once that was done, it was easy”. Both boys and girls enjoyed working with textile craft and design. This means that boys have enlarged their area of competence into a typical female base of knowledge. The girls have, as a change to most school projects concerning “equal opportunities” where girls are encouraged to try typical male activities, been aware of that typical female activities also involve mathematical, logical, and spatial problem solving.

  • 400.
    Björkdahl Ordell, Susanne
    et al.
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Eldholm, Gerd
    Hagstrand Veluci, Kerstin
    Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande2010Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    En handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande.

567891011 351 - 400 of 1806
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf