Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1481
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Borgenstierna, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rosengren, Alexandra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Föräldrars upplevelse av anknytningsprocessen vid adoption: En kvalitativ intervjustudie ur ett livsvärldsperspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det adopterade barnet har upplevt separationer, ibland bristfällig omsorg och trauman, vilket kan skapa en sårbarhet som kan leda till utmaningar i anknytningsprocessen. Vikten av en god anknytning vid adoption påverkar både barn och förälder. Barnets anknytning finns med och påverkar framtida förhållningssätt gällande känslomässig närhet och förståelse och en otrygg anknytning skapar sämre förutsättningar för en framtida trygghet. Som barnhälsovårdssjuksköterska är det av vikt att besitta kunskap om anknytning, dess framtida påverkan på individen samt det speciella behov familjer som adopterar har för att kunna skapa så goda förutsättningar som möjligt gällande anknytningsprocessen. Forskningsfältet är knapphändigt och begränsat gällande föräldrars upplevelser av anknytning vid adoption och de få studier som finns påvisar att kunskapen inom sjukvården kring adoption och adoptivfamiljers speciella behov upplevs bristfällig.

    Föreliggande studie vill genom ett livsvärldsperspektiv belysa föräldrars upplevelser av anknytningsprocessen. Resultatet kan bidra till ökade möjligheter att förstå livsvärlden hos föräldrar som adopterar och vad som påverkar och kan påverkas. Detta kan i sin tur sättas i relation till övrig forskning och perspektivet av hållbar utveckling, för att i slutänden kunna bidra med kunskap till barnhälsovården. Datainsamlingen är gjord genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med adoptivföräldrar (n=11). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenteras, via tre huvudkategorier; Betydelse av att känna trygghet i föräldrarollen, Att se och möta barnets behov och Betydelse av att få bekräftelse i föräldrarollen. Resultatet belyser den väldiga förändring en adoption innebär, både för barn och förälder. Det belyser också vikten av att det finns kompetens och engagemang kring anknytningsprocessen hos familjer som adopterar, både hos föräldrar och hos barnhälsovården som möter dessa familjer. I resultatet framkommer att känslan av trygghet har stor påverkan på anknytningsprocessen. En dominerande andel av föräldrarna känner en frustration över bristande kompetens och engagemang hos barnhälsovårdssjuksköterskan.

  • 302.
    Borglin, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Martin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att bevittna patientens utsatthet: En intervjustudie om anestesisjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av kommunikation vid akuta omhändertaganden utanför sin ordinarie arbetsmiljö2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Teamarbete och kommunikation är en utmaning för anestesisjuksköterskan. Vid akuta tillstånd omhändertas patienten enligt ABCDE som är hämtat från konceptet Advanced Trauma Life Support (ATLS) som är standard på skadeplatser och akutmottagningar i Sverige. Luftväg, andning och cirkulation utgör en del av anestesisjuksköterskans spetskompetens och anestesisjuksköterskan ska kunna medverka vid olyckor och i vården av svårt skadade personer. Forskning har visat att patienter kan dö till följd av dålig kommunikation mellan vårdarna. I kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor och under området säkerhet och vårdmiljö beskrivs vikten av tydlig kommunikation i förhållande till vårdteamet. Forskning har visat att god kommunikation bidrar till lägre mortalitet. Genom att använda kommunikationsverktyget SBAR kan patientsäkerheten höjas, särskilt i akuta situationer.

    Syftet med vår studie var att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av kommunikation i larmsituationer under ett akut omhändertagande då anestesisjuksköterskan arbetar utanför ordinarie arbetsmiljö. En kvalitativ, analytisk och induktiv design användes. Intervjuerna, som genomfördes med anestesisjuksköterskor med olika lång yrkeserfarenhet, påvisade patientens utsatthet där olika former av kränkande behandling beskrevs. Genom anestesisjuksköterskans placering vid patientens huvudända ges goda möjligheter att företräda patienten men också till kommunikation med patienten och övriga teammedlemmar. Genom att göra patienten delaktig i vården kan oro och ångest minskas. Bevittnandet av patientens utsatthet diskuteras. Obehagliga undersökningar utförs och i situationer där patienten blottas. Gemensamma övningar efterfrågades när det gäller trauma-, akuta omhändertaganden där vikten av god kommunikation upplevs som central.

  • 303.
    Borgström, Matilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det första mötet med närstående: Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter som har drabbats av svikt i vitala organ, akut försämring av en kronisk sjukdom eller utsatts för ett trauma. De närstående har en viktig roll i stödet av den kritiskt sjuka patienten. Kommunikation inom vården är komplex och mycket ansvar ligger på intensivvårdssjuksköterskan. I teorin bygger en god relation mellan intensivvårdssjuksköterskan och de närstående på bra kommunikation. Studier på hur intensivvårdssjuksköterskan upplever det första mötet i praktiken är sparsam.

    Syftet med studien var att utforska intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av det första mötet med närstående. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie gjorts med livsvärldsteoretisk grund. Intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor har genomförts. En innebördsanalys av datan har gjorts och nya innebörder har framträtt. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av det första mötet är att varje möte är unikt och behöver anpassas efter varje individ. Det första mötet upplevs vara grunden till att bygga en tillitsfull och trygg relation mellan intensivvårdssjuksköterskan och de närstående. Faktorer hos de närstående som gör mötet unikt kan vara bland annat generationstillhörighet, tidigare erfarenheter, sinnesstämning och språkförståelse. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att inte räcka till på grund av tidsbrist diskuteras. I diskussionen lyfts även motsägelsen av att använda de närstående som tolkar trots vetskapen om tolkningens brister. Att motverka ohälsa hos de närstående belyses ur perspektivet hållbar utveckling.

  • 304.
    Borsand Bååth, Katarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustavsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Samtal på barnavårdscentralen: Specialistsjuksköterskans upplevelse av samtal med föräldrar till barn med övervikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Specialistsjuksköterskor som arbetar på barnavårdscentralen har en stor roll med att hjälpa barn med övervikt genom att samtala med föräldrarna så barnet får ett hälsosamt liv under uppväxten. Föräldrarna har ett stort ansvar och är en förebild för sina barn. Sjuksköterskan arbete med små barn är en god grund för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka övervikt hos barnet och tillsammans med föräldrarna främja för att hälsosamt arbeta preventivt. Forskning beskriver sjuksköterskans samtal med föräldrarna som svåra angående övervikt och att kunskapen om samtalet är bristfälligt.

    Studiens syfte är att beskriva specialistsjuksköterskans upplevelse av samtal med föräldrar till barn med övervikt. Sex sjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade intervjuer som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Efter analys av intervjuerna skapades tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna är ”Föräldrars kunskap är avgörande”, “Leda föräldrar i att hitta motivation” och ”Stödinsatser som hjälper”. Resultatdiskussionen visar att sjuksköterskans samtal med föräldrarna till överviktiga barn inte upplevs så svåregentligen. Föräldrarnas kunskap om matvanor är bristande trots god kunskap om övervikt. Föräldrarna är mer mottagliga för förbättringsåtgärder när alla upplever ett gemensamt mål. Tid för eftertanke mellan besöken med föräldrarna gav oftast bättre resultat och vid planerat återbesök fanns det oftast ett samförstånd mellan sjuksköterskan och föräldrarna. Mötet får ta tid och återkoppling behövs. BMI-kurvan är ett viktigt verktyg och även att ta hjälp av andra kompetenser som specialistbarnavårdscentral och dietist för att skapa ett hälsofrämjande arbete.

  • 305.
    Borvander, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cvjetkovic, Sinisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Livet efter en Traumatisk hjärnskada: En litteraturstudie med patienters upplevelser2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cirka 20 000 människor i Sverige drabbas av traumatiska hjärnskador varje år. Hjärnskadorna har en stor inverkan på individernas liv med både kognitiva och psykologiska följder. Detta ställer krav på sjuksköterskans kompetens inom området. Syfte med studien är att genom en litteraturöversikt skapa en ökad förståelse kring patienters erfarenheter efter en traumatisk hjärnskada. Data analyserades i enlighet med Friberg (2012, ss. 140-141) modell för tillvägagångssätt för en litteraturstudie. 11 kvalitativa artiklar granskades och utifrån det skapades 3 huvudteman: En förändrad självbild, Det dagliga livet och Mötet med vården med och 7 subteman som beskriver patienters upplevelse i samband med traumatisk hjärnskada.

    Resultatet visar att individerna upplever omtalande problematik avseende självbild med förlorad självkänsla och självförtroende samt en dramatisk förändring i sitt sociala liv med tappad delaktighet och förlorade relationer. Individerna visar också på tydliga förbättringsområden gällande omvårdnad och rehabilitering utifrån ett vårdperspektiv. Slutsatsen är att med ganska små medel kan förbättra bemötandet, öka förståelsen och således bättra konvalescensen och skapa förutsättningar för en bättre livskvalitet.

  • 306.
    Boström, Vilma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Edvinsson Engström, Evelina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjukdomsfri, men inte frisk: Unga vuxnas upplevelse av livet efter att ha överlevt cancer som barn2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cancer är en allvarlig sjukdom som ofta förknippas med äldre. Trots det drabbas också barn. Att drabbas av en allvarlig sjukdom som barn leder till att livet plötsligt förändras. Forskningen inom cancervård har lett fram till att allt fler överlever cancer som barn. Detta ställer höga krav på vårdens organisation och kunskap kring de unga vuxna som lever med en cancerhistoria. Vi vill därför skriva en litteraturstudie med syftet: att beskriva unga vuxnas upplevelse av livet efter att ha friskförklarats från cancer som barn. Resultatet av litteraturstudiens dataanalys ledde till att tre huvudteman identifierades: att återgå till vardagen, oro inför framtiden och Vårdandets betydelse för lidande. Under de tre huvudtemana struktureras resultatet upp i totalt 10 subteman. Resultatet  visar  att  livet  fortsätter  att  påverkas  av  sjukdomen  även  efter friskförklaringen. Sjukdomen och behandlingen har lämnat både psykiska och fysiska spår samt en oro för framtiden. Relationen till familjen har stärkts, men relationen till vännerna har till viss del påverkats negativ då de känner sig annorlunda. De unga canceröverlevarna känner sig övergivna av vården då det stöd de fick under sjukdomstiden plötsligt är borta. Utifrån resultatet kan en förståelse skapas för att sjukdomen och dess konsekvenser kan orsaka ett livslidande. Vården behöver utöka kunskapen och eftervården för att möta den växande gruppen av unga canceröverlevares behov. Sjuksköterskan har en viktig roll för att tillgodose patienternas behov av stöd och vård såväl inför, som efter friskförklaring.

  • 307.
    Brandholm, Jonas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Julia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom och hur det påverkar det dagliga livet: Litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag är det cirka 20 000 personer som lider av Parkinsons sjukdom i Sverige. Vanligtvis drabbar sjukdomen de som är över 55 år. De är en kronisk neurologisk sjukdom som påverkar den viljestyrda kontrollen i musklerna genom att celler i hjärnan slutar att producera dopamin. Dopamin är en signalsubstans som förmedlar kontakt mellan hjärnans alla celler vilket behövs för att kunna röra sig normalt. Sjukdomen har en rad olika symtom som kan se lite olika ut beroende på i vilket stadie av sjukdomen den drabbade befinner sig i. Exempel på symtom kan vara stelhet och skakningar. Det finns idag ingenting som botar sjukdomen, men en rad av olika läkemedel lindrar symtomen. De flest som lider av Parkinsons sjukdom lever i hemmet, ofta med en närstående som vårdar, vilket medför att även de påverkas av sjukdomen.

    Syftet med studien är att beskriva upplevelsen hos den drabbade och dess närstående av att leva med Parkinsons sjukdom och hur det påverkar det dagliga livet. Nio kvalitativa artiklar bearbetades enligt Fribergs (2017, ss. 141-151) analysmetod genom en litteraturöversikt. Resultatet visade att patienterna upplevde stor livsförändring i samband med sjukdomen, vilket även påverkade närstående. Patienterna beskrev känslor av skam, ensamhet och oro. Parkinsons sjukdom innebär ett större lidande än vad bara symtomen medför. Ett existentiellt lidande förekommer då det är svårt att anpassa sig till sjukdomen eftersom den är progressiv och förvärras kontinuerligt. Resultatet av detta examensarbete kan vara till hjälp för  sjukvården, men även den enskilde individen att förstå hur  den drabbade upplever sin livssituation i samband med sjukdomen.

  • 308.
    Brandt, Amanda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Grynge, Veronica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Skolsköterskans upplevelse av att möta elever med psykisk ohälsa2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa har ökat de senaste åren bland unga. Skolan kan vara en av stressfaktorerna för unga barn. Skolan skall arbeta hälsofrämjande, den skall skapa miljöer där elevers hälsa och lärande främjas. Utbildning är av vikt för att kunna uppleva hälsa och på sikt klara sig i livet. Elevhälsan är en viktig del på skolan, vilken arbetar för att underlätta elevens lärande och utveckling. Skolsköterskor i tidigare studier menar på att somatiska symtom som magont och huvudvärk, vilket kan vara tecken på psykisk ohälsa, har ökat. Psykisk ohälsa hos barn kan ha negativa effekter senare i livet och med tiden kan en ökning av detta innebära ett växande folkhälsoproblem. 

    I denna studie, som är kvalitativ med en induktiv ansats, är syftet att beskriva skolsköterskors upplevelser av att möta elever som har psykisk ohälsa. Åtta skolsköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Dessa med utgångspunkt i livsvärldsperspektivet. I dataanalysen användes Granheim Hällgren och Lundmans (2004) modell för innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier och sju underkategorier. Samverkan är betydande i arbetet med psykisk ohälsa, både på intern och extern nivå. Skolsköterskorna i studien ansåg att samverkan med externa instanser var problematisk. Relationen till eleven är också av vikt, detta för att kunna få förtroende och på så vis kunna nå fram till eleven med psykisk ohälsa. Detta kräver en tillgänglighet hos skolsköterskan.

  • 309.
    Brandt, Angelica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmberg, Lisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Pandoras ask: Att som sjuksköterska möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kvinnor som är utsatta för våld i nära relation är idag ett globalt hälsoproblem. Dessa kvinnor söker vård, men inte nödvändigtvis för den orsaken, vilket gör att sjuksköterskan bör vara välutbildad i ämnet. Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Detta anses vara viktigt för att kunna utveckla en god omvårdnad.

    Författarna har gjort en litteraturöversikt som har sammanställt sju kvalitativa studier och två kvantitativa studier som genomförts i olika länder. Resultatet presenteras i fyra olika teman; Sjuksköterskans känslor som uppstår i mötet, Hur känslorna påverka sjuksköterskan, Sjuksköterskans attityder och förförståelse och Sjuksköterskans förutsättningar i mötet. I mötet med den drabbade kvinnan upplever sjuksköterskan en rad olika känslor, både positiva och negativa. Utmärkande är att sjuksköterskan känner en stor sympati för kvinnan. De upplever det svårt att hantera de olika känslorna. Sjuksköterskans attityd och förförståelse påverkar identifieringen och mötet med kvinnan. Kunskapsbrist och arbetsmiljön ses som ett problem av de flesta sjuksköterskor. Känslorna sjuksköterskan upplever gör det svårt att separera jobb från privatliv samt att utföra sina arbetsuppgifter. Sjuksköterskan är inte medveten om de riktlinjer som finns tillgängliga. Det behövs mer utbildning och synliggörande av riktlinjer. Ett vårdvetenskapligt förhållningssätt skulle fungera som ett stöd i sjuksköterskans arbete.

  • 310.
    Bratland, Lottie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Szamel, Vivien
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur upplever patienter med övervikt och fetma sjuksköterskors bemötande?: En litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma är ett tilltagande världshälsoproblem och kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det kan många gånger vara svårt att gå ner i vikt och sjuksköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Dock upplever många patienter med övervikt och fetma att de inte får det stöd och engagemang från sjuksköterskor som de skulle behöva. Många patienter upplever även att sjukvården skuldbelägger deras levnadsvanor, vilket kan resultera i att patientgruppen upplever både skuld och skam. Syftet är att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever sjuksköterskors bemötande. Kandidatuppsatsen är en litteraturöversikt baserad på tio vårdvetenskapliga studier.

    Resultatet presenteras i fyra teman: Upplevelsen av stigmatisering, Upplevelsen av vårdlidande, Upplevelsen av levd kropp och Upplevelsen av vårdande relation. Många patienter med övervikt och fetma upplever negativt bemötande samt utgör en stigmatiserad grupp inom hälso- och sjukvården. Patientgruppen kände sig ofta misstrodd, förnedrad och skuldbelagd. Flera patienter undvek eller avstod därför från att söka vård. Patienterna efterfrågade empati, medkänsla och respekt i mötet med sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. De ville bli bemötta som människor och inte som “feta personer”. Genom att belysa patienters upplevelser bidrar detta arbete till att synliggöra bemötandets betydelse i mötet med patienter med övervikt och fetma. Risken för negativt bemötande och stigmatisering kan minskas genom ökad kunskap samt ökad medvetenhet hos sjuksköterskan. Patientgruppen bör bemötas med respekt, förståelse och engagemang. Därigenom skapas förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna stödja och stärka patienten.

  • 311.
    Bredin, Sara
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nässén, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att inte tala samma språk: upplevelser av språkets betydelse för vårdandet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Immigrationen till Sverige har under de senaste åren ökat. Detta har medfört att antalet individer som har svårigheter att förstå och tala det svenska språket har ökat inom vården. Kommunikation är en förutsättning för att kunna uppnå god vård vilket ställer krav på att sjuksköterskor måste kunna bemöta och hantera de eventuella språkbarriärer som kan uppstå. För att underlätta kommunikationen när patient och vårdpersonal inte talar samma språk kan anhöriga eller professionell tolk tas till hjälp.

    Syftet: Syftet är att beskriva hur språkbarriärer och hanteringen av språkbarriärer upplevs av de människor i vården som berörs av språkbarriärer.

    Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som beskriver upplevelser av språkbarriärer i vården.

    Resultat: Resultatet visar att språkbarriärer kan försvåra vårdpersonalens förutsättningar att ge god vård samt påverka vårdrelationen. Språkbarriärer påverkar även tidvis patientens möjlighet till delaktighet i vården. I flertal studier uppgav vårdpersonalen en oro över att inte förstå patienten och att patienten inte förstår den information som ges. Professionell tolk lyftes fram som en viktig länk för att säkra en god kommunikation mellan vårdare och patient. Då det inte alltid är praktiskt möjligt att använda professionell tolk var det även vanligt förekommande att använda anhöriga som tolkar. Resultatet visar att patienter och anhöriga inte alltid hade samma syn på delaktighet som vårdpersonalen, vilket kunde medföra svårigheter i kommunikationen. Vårdpersonalen ansåg att patienten hade rätt till delaktighet samt att vara informerad om diagnos och behandling i vården. Anhöriga kunde ibland undvika att översätta dåliga besked för patienten då de ville skona patienten från dessa. Dessa skilda åsikter kunde skapa frustration hos båda parter.

    Slutsats: Kommunikation är en viktig del i det vårdande arbetet. Att ge vård samt att ta emot vård då patient och vårdpersonal inte talar samma språk kan skapa oro och påverka vården negativt. En professionell tolk kan underlätta kommunikationen samt möjliggöra att en vård relation kan skapas. Kommunikation är även en viktig del för att patienten skall kunna ges möjlighet till delaktighet i vården. Anhöriga kan underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patient men främjar inte alltid patientens delaktighet och autonomi. Det är viktigt med kunskap om vårdpersonal samt patienters upplevelser av kommunikation för att undvika onödigt lidande och för att öka förståelsen för tolkens betydelse för vårdandet.

  • 312.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dagens ambulanssjukvård2016Ingår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] Björn-Ove Suserud & Lars Lundberg, Stockholm: Liber, 2016, 2, s. 48-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 313.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Den mångfacetterade delaktigheten2016Ingår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] Björn-Ove Suserud & Lars Lundberg, Stockholm: Liber , 2016, 2, s. 65-71Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 314.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Etiska frågeställningar vid drunkning2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    WHO uppskattar att 450 000 människor årligen avlider i världen till följd av drunkning, varav majoriteten är barn. Hjärtstopp och plötslig död som orsakas av drunkning är betydligt vanligare i låginkomstländer. Detta innebär att många liv går förlorade till följd av drunkningsolyckor, samtidigt som fattiga länder drabbas särskilt hårt. Mot bakgrund av detta framträder den etiska frågan: Hur kan fler liv räddas? Även rättviseprincipen blir viktig och bör rimligen föranleda åtgärder för att förhindra drunkning och rädda drunkningsoffer i särskilt utsatta delar av världen. Vilket ansvar har vi i Sverige för detta arbete?

    Etiker använder ofta drunkning som exempel för att tydliggöra den moraliska plikten att rädda liv. Vid ett drunkningstillbud kräver denna plikt specifika förmågor, mod och självuppoffring. Ett fullgörande av plikten kan å ena sidan riskera egna förluster och ytterst det egna livet, och å andra sidan ge belöning i form av självaktning och framför allt minskat lidande och död för andra. Plikten att göra allt för patientens bästa grundas i godhetsprincipen som innebär att främja nyttan för den drabbade, samtidigt som riskerna med fortsatta återupplivningsförsök övervägs i ett senare skede. Här framträder den etiska frågan: Hur kan liv räddas, samtidigt som överlevnad till ett ovärdigt liv minimeras?

  • 315.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Etiska värderingar inom spansk och svensk ambulanssjukvård2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 316.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Mötet med närstående2016Ingår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] Björn-Ove Suserud & Lars Lundberg, Stockholm: Liber , 2016, 2, s. 211-227Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 317.
    Bremer, Anders
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Axelsson, Åsa B
    Vårdvetenskaplig analys – erfarenheter vid prehospitala hjärtstopp2016Ingår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] Björn-Ove Suserud & Lars Lundberg, Stockholm: Liber , 2016, 2, s. 345-349Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 318.
    Bremer, Anders
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdvetenskaplig analys2016Ingår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] Björn-Ove Suserud & Lars Lundberg, Stockholm: Liber , 2016, 2, s. 318-321Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 319.
    Bremer, Anders
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Creutz, Tobias
    Pettersson Georgii, Johan
    Family members’ experiences of care provided by ambulance staff in out-of-hospital cardiac arrest situations2015Ingår i: Euro Heart Care 2015 Congress, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Purpose: Approximately 10 000 people in Sweden suffer from sudden cardiac arrest outside the hospital each year. Cardiopulmonary resuscitation (CPR) is started in about half of the cases. Treatment of patients with cardiac arrest in a pre-hospital context is complex and focus is placed first and foremost on the patient because of the acute and life-threatening condition. For relatives, it is a traumatic and upsetting experience to be present when a family member suffers from cardiac arrest. The purpose of this study was therefore to describe family members experiences of an out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) situation and how the ambulance staff cared for them.

    Methods: This pilot study had a qualitative design, based on six individual interviews with family members who were present when the patient suffered OHCA. The interviews were conducted with an initial open-ended question and follow-up questions based on the responses. The data were analysed by qualitative content analysis with an inductive approach. The analysis generated subcategories, which were clustered into seven main categories.

    Results: The result describes the informants’ situation management, responsibility handover and their hope and hopelessness in the situation. The result also describes the staff’s care of family members by the categories closeness and distance, confirmation and exclusion, caring relationship and answered and unanswered questions. Family members described the OHCA situation as traumatic with feelings of panic, uncertainty, unreality, but also calm and rationality. Contentedness and gratitude for the ambulance staffs caring approach emerged. However, family members sometimes were not allowed to decide if they wanted to witness the resuscitation attempts or not, and a lack of information led to unnecessary frustration.

    Conclusions: Family members often have a need to talk to someone about their experiences of the OHCA situation, express their views on the care that was provided and receive feedback afterwards. Further research on family members’ situation at OHCAs is of great importance for the development of ambulance staff’s skills in caring approaches.

  • 320.
    Bremer, Anders
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonasson, Lise-Lotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sandman, Lars
    Chefers etiska värderingar2016Ingår i: Ledarskap i äldreomsorgen: Att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar / [ed] Lotta Dellve, Maria Wolmesjö, Borås: Högskolan i Borås, 2016, , s. 16s. 43-56Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 321.
    Bremer, Anders
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonasson, Lise-Lotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ethical values among managers in elderly care2015Ingår i: Dilemmas 2015 Papers from the 18th Annual International Conference Dilemmas for Human Services: Organizing, Designing and Managing / [ed] Sisse Finken, Christina Mörtberg, Anita Mirijamdotter, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 322.
    Bremer, Anders
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonasson, Lise-Lotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ethical values among managers in elderly care. Paper presented at the Dilemmas for Human Services 2015: Organizing, Designing and Managing2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 323.
    Bremer, Anders
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kullén Engström, Agneta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fredman, Margareta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonasson, Lise-Lotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jutengren, Göran
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Per-Åke
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wolmesjö, Maria (Redaktör)
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ledarskap i äldreomsorgen: att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar2016Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med denna rapport är att beskriva chefers etiska värderingar, dilemman och organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett värdebaserat ledarskap i såväl kommunal som privat äldreomsorg.

    Det empiriska materialet består av en omfattande enkätstudie till nästan 500 studerande inom ramen för den nationella ledarutbildningen för chefer inom äldreomsorgen vid Högskolan i Borås under perioden 2013 till 2015. Utbildningen gavs på uppdrag av Socialstyrelsen och omfattade 30 högskolepoäng med två års studier på kvartsfart. Samtliga studerande var yrkesverksamma som chefer och ledare inom kommunal eller privat äldreomsorg i södra Sverige. Metoder som använts i bearbetning och analys av materialet är deskriptiva, jämförande och analytiska med regressionsmodeller och SEM-analys.

    Resultatet visar på att cheferna – oavsett utbildningsbakgrund, värderade följande etiska värden högst: att inte skada, respekt för individen och rätten till konfidentialitet. Värdedilemman i chefsarbetet är dock vanligt och sammanlänkat med andra utmaningar i arbetet, särskilt med utmaningar som rör hantering över organisationsnivåer (buffertproblem och containerproblem) och av olika ansvarsområden (logikkonflikter). Inom privat verksamhet skattade de medverkande cheferna värdekonflikter och andra utmaningar i lägre grad än chefer inom kommunal verksamhet.

    De flesta chefer var nöjda med hur de kunde fullfölja sitt ansvar för utveckling av verksamheten avseende värdegrund, kvalitet, processer, dagligt arbete, brukarmedverkan, brukarsäkerhet och arbetsmiljö. De flesta skattade också att de arbetade i mycket hög grad med strukturering och utveckling av dessa frågor.

    Stödresurser minskade upplevelsen av värdekonflikter, men det fanns skillnad i betydelsen relaterat till chefers grundprofession. Det organisatoriska stödet var också tydligare för chefer inom privat verksamhet. Organiserade stödresurser hade stor betydelse för hållbart integrerat och värdeskapande ledarskap samt för aktiva ledningsstrategier. Även sambandet mellan hållbart ledarskap och aktiva ledarstrategier modererades av grundprofession, där sambandet var moderat negativt för chefer med social grundutbildning. Det tycks således finnas ett utbildningsbehov bland äldreomsorgens chefer och behov av ett utvecklat stöd från arbets- HÖGSKOLAN BORÅS HÖGSKOLAN BORÅS 15 givaren då det varierar avseende omfattning, inriktning och nivå mellan kommunal och privat verksamhet.

    Sammanfattningsvis har chefer i äldreomsorgen många olika värden, på olika nivåer och utifrån olika perspektiv att förhålla sig till i sitt ledarskap. Att hantera och utveckla förståelse för dessa är utmanande i chefskapet och värdedilemman är vanliga. Majoriteten av cheferna i denna studie beskriver dock generellt en aktiv och god hantering och organisering av dessa. Konstateras att en integrerad förståelse och hantering, samt goda organisatoriska stödresurser tycks bidra till mer hållbart och värdeskapande ledarskap.

  • 324.
    Bremer, Anders
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sandboge, Samuel
    Rosengren, Ewa
    Etiska ”knäckfrågor” inom HLR2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 325.
    Brixtorp, Tiffany
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Olsson, Amanda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelser av att leva med Diabetes typ 1: Ett familjeperspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Över en halv miljon barn i världen har Diabetes typ 1 och Sverige är näst efter Finland det land med högst frekvens av antal insjuknande barn och ungdomar. Trots att i huvudsak  ett  specialiserat  diabetesteam  ansvarar  för  behandlingen  av  barn  och ungdomar med Diabetes typ 1 kan även allmänsjuksköterskan träffa dessa patienter och deras familjer. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur vardagen påverkas för familjen som helhet utifrån varje enskild familjemedlems upplevelse när det finns ett barn eller en ungdom med Diabetes typ 1 i familjen. En ökad förståelse för sjukdomens inverkan på det dagliga livet kan hjälpa sjukvårdspersonal att veta hur de ska bemöta barnen, ungdomarna och deras familjer.

    Litteraturstudien bygger på en sammanställning av tidigare forskning om barns, ungdomars, föräldrars och syskons upplevelser av hur det är att leva med sjukdomen eller i en familj där ett barn eller en ungdom har sjukdomen. Resultatet visade att hela familjens vardag i hög grad påverkades av att ha ett barn eller en ungdom med Diabetes typ 1. Sjukdomen innebar bland  annat  många  begränsningar,  avbrott  i  vardagen,  stor  oro  och  rädsla  samt förändrade relationer både i och utanför familjen. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i att hjälpa barnen och ungdomarna genom att bland annat stärka deras självförtroende, men även familjen som helhet som också är i behov av stöd och hjälp från hälso- och sjukvården.

  • 326.
    Brobeck, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Isaksson, Pernilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Följsamhet av egenvård hos patienter med hjärtsvikt: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom cirka 250 000 personer i Sverige lider idag av hjärtsvikt. Behandlingen kräver mycket av den enskilde individen i form av både kunskap om symtom, intag av läkemedel samt förmåga till egenvårdsåtgärder. Bristande följsamhet av egenvård och farmakologisk behandling kan leda till försämring och inläggning på sjukhus. I arbetet och under verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmärksammat patienter med hjärtsvikt och intresserat oss för hur de efterlever råd och behandling och hur vården kan stötta dem.

    Syftet med studien var därför att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten hos patienter med hjärtsvikt. Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga artiklar, sju kvalitativa och tre med en mixad metod bestående av kvalitativa och kvantitativa data. Resultatet delades upp i två huvudkategorier: Faktorer som främjar egenvård och Faktorer som motverkar egenvård. I resultatet framkom särskilt att individanpassad information utgör den viktigaste faktorn för förståelse av sin sjukdom och betydelsen av att utföra egenvård för en god symtomkontroll. Sjuksköterskor möter patienter med hjärtsvikt och resultatet av vår litteraturstudie visar att mötet med patienten och den information som ges är oerhört viktig för att patientens välbefinnande. I det vårdande mötet mellan sjuksköterska och patient är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar patientens livsvärld och följer strategier vilka motiverar patienten själv att uppmärksamma sina resurser och får förståelse för sambandet mellan sjukdom och hälsa.

  • 327.
    Brockmark, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Skoglund, Therése
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Skolsköterskors upplevelser av att möta och arbeta med elever med psykisk ohälsa2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolsköterskor kan dagligen möta elever med psykisk ohälsa i sitt arbete och har en betydelsefull roll att ge stöd och vara till hjälp för att främja elevers hälsa och välmående. Den psykiska ohälsan bland elever ökar och det är viktigt att tidigt kunna identifiera tecken på ohälsa. Ett samarbete med eleverna, deras familjer och med andra instanser är viktigt för att främja elevernas hälsa. Tidigare forskning visar att skolsköterskorna saknar viss kunskap och metoder för att möta elever som mår psykiskt dåligt och att de även kan känna sig ensamma i sin yrkesroll.

    Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors upplevelser av att möta och arbeta med elever som har psykisk ohälsa. En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med tio stycken skolsköterskor på grund- och högstadieskolor. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Efter analysen framkom två kategorier vilka var: att möta elever och föräldrar samt olika sätt att arbeta med elever med psykisk ohälsa. Resultatet visar att skolsköterskor möter elever med olika problematik och känslotillstånd vilket kan framkalla känslor som maktlöshet, frustration, glädje och otillräcklighet hos skolsköterskor. Det framkom att skolsköterskor ställs inför utmaningar som till exempel bristande föräldrakontakt och föräldrastöd samt en saknad av metoder för att arbeta med psykisk ohälsa. För att kunna ge elever stöd och hjälp är det viktigt att skolsköterskor kan vara tillgängliga så mycket som möjligt och att samverkan med föräldrar och andra instanser är välfungerande. Arbetslivserfarenheten och stödet skolsköterskor får genom handledning upplevdes betydelsefullt för att kunna hantera situationer som uppstår. Ytterligare forskning inom området behövs enligt författarna.

  • 328.
    Brodin, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jakobsson, Pernilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det nya livet: Patienters upplevelser efter en hjärttransplantation2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sveriges första hjärttransplantation ägde rum 1984 och idag görs ungefär 50 stycken varje år. Dessa patienter genomgår en lång process med blandade känslor och upplevelser. Från att vara svårt hjärtsjuk, till att stå på väntelista för transplantation, för att till slut nå målet att få sitt nya hjärta.

    Syftet med litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelser efter en hjärttransplantation. För att undersöka detta granskas och analyseras både kvalitativa och kvantitativa artiklar inom ämnet för att få en sammanfattande bild av patienters upplevelser. Resultatet delas upp i två huvudteman, känslomässiga förändringar samt upplevelsen av det dagliga livet. I diskussionen tar författarna upp dessa upplevelser för diskussion som styrks med annan litteratur och nya artiklar. Slutsatsen handlar om att patienter upplever en rad känslomässiga och vardagliga förändringar, och för att möta detta behövs en förståelse för att sjuksköterskan ska kunna ge en bra omvårdnad

  • 329.
    Broere, Jacqueline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ingridsdottir, Micaela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuk Humor: En litteraturstudie om humorns betydelse inom omvårdnaden2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Humor går att identifiera långt tillbaka i tiden, dock har begreppets innebörd utvecklats genom åren. Under århundraden har teorier kring humorns betydelse i vården florerat mellan teoretiker och har inom senare forskning visat sig bidra till välbefinnande hos patienten, öka jämställdheten mellan patient och sjuksköterska men även ha skadliga effekter på hälsan. De negativa konsekvenser som humor kan orsaka beskrivs inte i lika stor utsträckning i litteraturen idag, till skillnad från humorns positiva följder. Därför undersöker denna litteraturstudie den forskning som beskriver både humorns positiva och negativa konsekvenser i omvårdnaden.

    Syftet med studien är att belysa humorns betydelse för patienten i omvårdnaden ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv. Denna litteraturstudie har haft en kvalitativ ansats för att eftersträva evidens som finns idag i kontext till syftet. Resultatet påvisar att humor är en viktig komponent i den vårdande relationen. Humor kan användas som copingmekanism av patienten i situationer som upplevs svåra och kan skapa en överlevnadskänsla hos patienten. Sjuksköterskan kan använda humor som ett verktyg för att se och bekräfta patienten och bevara hens värdighet, samt för att skapa en avslappnad miljö. När humor används inom omvårdnaden främjas patientens känsla av trygghet och skapar en samhörighet med sjuksköterskan. Att använda humor inom omvårdnaden kan indirekt styrkas av lagtext och bidrar till möjligheten att bedriva en god vård, men bör dock göras med försiktighet från sjuksköterskan. Om humor används utan reflektion och en känsla för tajming kan humor orsaka lidande istället för att främja hälsa.

  • 330.
    Bromander, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Petersson, Rebecka
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Registered nurses´ experiences of educating newly delivered mothers in breastfeeding in Yogyakarta, Indonesia: An interview study2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Exclusively breastfeeding a child during the first six months of life reduces the risk of mortality by 14 times. 42 % of mothers in Indonesia breastfed their infant exclusively in 2012. It is the registered nurses´ responsibility to provide information about consequences of their decision to the patient.

    Aim: The aim of this study was to investigate how registered nurses describe how they provide patient education about breastfeeding to newly delivered mothers and how registered nurses experience their role as a patient educator.

    Method: It was an empirical, qualitative study based on a focus group interview with four registered nurses and two midwives. The interview was based on a semi-structural interview design. The focus group interview was transcribed and analyzed using a qualitative content analysis.

    Result: Three major themes were found in this study, “strategically using different techniques while educating”, ”patient and family centered care” and “the registered nurse as a significant source of knowledge”. The first theme describes how the registered nurses used different techniques to encourage the mothers to breastfeed. The second theme describes the importance to include the entire family in the education and to adjust the education depending on the patient. The third theme describes how the registered nurses saw themselves as significant sources of knowledge and that it was their responsibility to provide evidence-based knowledge.

    Discussion: All registered nurses and midwives described the importance of evaluating the education. Families had a great influence over the patient in the Indonesian culture, hence, it was crucial to involve them in the education. The registered nurses felt that they were in the right position to give crucial information and education about breastfeeding.

  • 331.
    Broqvist, Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eliasson, Joanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att leva med afasi: En förändrad kommunikation2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Afasi är en vanligt förekommande komplikation efter stroke och innebär att de som drabbas får svårigheter att kommunicera. Att drabbas av kommunikationssvårigheter är en stor förändring i vardagen vilket medför att de drabbade behöver finna strategier för att  underlätta  i  den  nya situationen. Syftet  med  studien  var  att  belysa  patienters upplevelser av att leva med afasi.

    Studien är en litteraturstudie baserad på Axelssons modell (Axelsson 2012, s. 212). Nio kvalitativa artiklar har analyserats och resulterade i fyra teman; Förlust av kommunikativ förmåga; Finna nya kommunikationsvägar; Kommunicera med närstående och vårdpersonal samt Att leva ett nytt liv. Till dessa finns även elva subteman. Informanterna i studien har upplevt svårigheter med kommunikationen. Frustration, utanförskap och ensamhet var vanliga känslor som uttrycktes. Informanterna hade svårigheter att hitta ord och använde sig av olika strategier som till exempel bilder och sånger för att underlätta kommunikationen och uttrycka sina känslor. Stöd från både närstående och vårdpersonal, inställningen och hopp om en bra framtid visade sig ha en stor betydelse för informanternas återhämtning och välmående. I diskussionen diskuteras resultatet där mycket överensstämmer med ny forskning, de drabbade hade känslor av ledsamhet, frustration, ilska och utanförskap på grund av kommunikationssvårigheter. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal hade stort inflytande på den drabbades upplevelse och inställning till rehabilitering. Med mer kunskap hos närstående och vårdpersonal kan de som drabbats av afasi få hjälp genom den nya och främmande situationen.

  • 332.
    Broström, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Haji Hashi, Ikram
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors upplevelse av amning på BB: En faktoranalys2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Amning påverkar kvinnor på olika sätt beroende på många olika faktorer. Det kan vara en fantastisk upplevelse men kan även upplevas som smärtsam och negativ.  Amningen är en del av kvinnans reproduktion och en del av moderskapet. Barnmorskan skall ha gedigen kunskap om amning och kunna möta kvinnor som ammar. Genom större kunskap om hur kvinnor upplever amning på BB så kan detta möte optimeras. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor upplever amning på BB. För att besvara studiens syfte valdes en kvantitativ metod med positivistisk ansats. Studien är baserad på enkäter. Datamaterialet analyserades genom att göra en faktoranalys.

    I resultatet framkommer det fyra faktorer som belyser kvinnornas amningsupplevelse på BB, Närhet och kärlek, De negativa känslorna, Moderns utsatthet och kvinnliga kroppens förmåga. I diskussionen diskuteras studiens resultat utifrån forskning kring moderns känslor i samband med amning, och om orsakerna till att mammor väljer att avsluta sin amning. Slutsatsen visar att det är viktigt för barnmorskan att vara lyhörd för mammornas känslor och upplevelser, samt att individuellt anpassa vårdandet utifrån mammornas behov. Amningsupplevelsen kan vara varierande från kvinna till kvinna och beroende på om den är positiv eller negativ kan den påverka hennes upplevelse till att vilja amma eller inte.

  • 333.
    Broström, Eva
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hellström, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdas patienter med bröstsmärta enligt ambulansens riktlinjer och hur går det för patienterna sedan?: En retrospektiv journalstudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstsmärta är en av de vanligaste orsaker till varför ambulans tillkallas, ett symtom som kan bero på olika anledningar och vara såväl ofarlig som direkt livshotande. Vid bedömning och behandling finns beslutsstödet Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS) och behandlingsriktlinjer till sjuksköterskans hjälp. Tidigare forskning visar att följsamhet till behandlingsriktlinjer i ambulanssjukvård är varierande. Brister har påvisats gällande behandling med syrgas, EKG, administration av läkemedel ASA och Nitro. Andra studier visar att samband finns mellan hjärt- och kärlsjukdomar och tid till behandling där tidigt påbörjad behandling minskar patientens lidande och sjuklighet.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka ambulanspersonalens följsamhet till behandlingsriktlinjer och bedömningsinstrument för patienter som söker för bröstsmärta samt vilken betydelse detta har för patienters efterföljande vård. Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv journalgranskningsstudie med randomiserat urval.

    Resultat: Totalt inkluderades 224 patientjournaler i studien. Statistisk signifikant skillnad kunde påvisas för de patienter som erhöll fullständig behandling enligt behandlingsriktlinjerna (p <0,001) när patienten prioriterats röd enligt ESS. Statistisk signifikant skillnad kunde även ses gällande EKG tagning (p <0,05) och syrgasbehandling (p <0,001) för patienter som senare diagnostiserades med kardiell sjukdom, låg följsamhet ses till övriga riktlinjer. 131 patienter läggs in på sjukhus varav 41 fick fullständig behandling enligt behandlingsriktlinjerna, 90 patienter fick det inte. Konklusion: Följsamheten till behandlingsriktlinjerna för patienter som söker för bröstsmärta anses förhållandevis låg. Vissa åtgärder och behandlingar anses underutnyttjade. Följsamheten till behandlingsriktlinjerna är god om patienten prioriterats röd enligt ESS. God följsamhet till behandlingsriktlinjerna ses vid registrering av EKG och syrgasbehandling för patienter som diagnostiserats med hjärt- och kärlsjukdom. Få slutsatser kan dras gällande vårdtid på sjukhus eller mortalitetsfrekvens eftersom andra bakomliggande orsaker kan ha inverkat på resultatet, även kan studiens population anses vara för liten.

  • 334.
    Brown, Lydia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Amning vid postpartum depression2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flera studier visar amningens fysiska och psykiska hälsofördelar för mor och barn, dock avvänjer kvinnor som lider av postpartum depression amning tidigt om de presenteras med utmaningar under amningen. Syfte med denna studie är därför att beskriva hur kvinnor som lider av postpartum depression upplever amning. Nio kvinnor deltog i studien, fem förstföderskor och fyra omföderskor, varav 5 intervjuades och 4 erhöll semistrukturerade frågeformulär med öppna svarsalternativ. En reflekterande livsvärldsansats som baserar på fenomenologi användes under datainsamling och dataanalys.

    Resultatet visar att amningen som fenomen är komplex och innebär en utmaning för kvinnan. Den essentiella innebörden av fenomenet beskrivs som ”amning som en kraftkälla, där den har potential att vara både kraftgivande och stärkande samt riskerar vara kraftdränerande”. Detta beskrivs vidare utifrån fyra innebördselement: ”att knyta kontakt med och lära känna sitt barn”, amning som återhämtning”, ”amning som energikrävande” och ”att känna sig ömtålig och utsatt”. Vårdande av kvinnor som lider av postpartum depression under amning innebär att assistera kvinna att möta sin osäkerhet och stärka hennes förtroende för att lita på sin förmåga att amma sitt barn. När amningen fungerar bra har den potentialen att inge kraft och stärka kvinnan i moderskapet. Fungerar amningen däremot inte bra riskerar den att dränera kraft och strävan efter samhörighet och bekräftelse sätts på spel vilket späder på kvinnans redan sköra situation och gör henne ännu mer sårbar i förhållande till barnet och sig själv.

  • 335.
    Brown, Michaela
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Mijatovic, Lea
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Från ambulans till vårdavdelning, den äldre patientens upplevelse av direktinläggning: en kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Världens befolkning åldras i en snabb takt och personer som är äldre utgör en betydande del av jordens befolkning. I takt med att den äldre befolkningen i Sverige ökar, ökar även antalet äldre sökande på landets akutmottagningar. I jämförelse med yngre personer, söker äldre personer akutsjukvård i högre frekvens. Deras besök är av mer akut karaktär och de har en längre vårdtid på akutmottagningen. De har även en större sannolikhet att bli inlagda på vårdavdelning. Majoriteten av patienterna som transporteras i ambulans är 65 år eller äldre och nästan alla patienter transporteras till en akutmottagning oavsett allvarlighetsgrad av deras sjukdomstillstånd.

    Ur ett organisatoriskt perspektiv har direktinläggningarna varit positiva då belastningen på akutmottagningarna samt väntetiden för den äldre patienten har minskat. Syftet var att undersöka den äldre patientens upplevelse av direktinläggning till en somatisk vårdavdelning från ambulansen. En kvalitativ ansats valdes för att besvara aktuellt syfte. Sex intervjuer med äldre patienter som varit en del av vårdkedjan direktinläggning på vårdavdelning av äldre under 2015 genomfördes. En kvalitativ induktiv innehållsanalys användes för att analysera insamlad data. I analysen framkom kategorierna 'Mötet med ambulanspersonalen’ och ’Vägen till vårdavdelningen’. Patienterna beskriver vikten av mötet med ambulanspersonalen. Ambulanspersonalens professionella bemötande och sätt att bry sig om dem och ta sig tid spelar en stor roll för att den äldre patienten skall känna sig trygg. Information och förberedelse inför direktinläggningen beskriver patienten som en del i en positiv upplevelse. Patienterna berättar om en känsla av trygghet och att slippa ovisshet genom att få komma direkt till vårdavdelningen. Lugnt och skönt att få komma till rätt säng direkt utan den långa väntan på akutmottagningen.

     

  • 336.
    Brunbäck, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Carina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    E-hälsoverktyg - ett stöd för astmapatienten i sin egenvård2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som ökar i Sverige. Studier världen över visar på att det är vanligt med låg följsamhet till behandling hos astmapatienterna, detta kan leda till onödiga besvär från astman och försämrad livskvalité. E-hälsoverktyg förväntas ge patienten möjligheten att bli mer delaktig i sin sjukdom och leda till ökad självständighet och trygghet i sin egen hälsa i förhållandet till sin sjukdom. På detta sätt ska patientens livskvalité kunna öka. Astmapatienten har ett stort inflytande av att själv kunna påverka sin sjukdom. Kan ett E- hälsoverktyg stärka deras egenvårdsförmåga?

    Syftet med detta examensarbete är att beskriva vad astmapatienten önskar få för information och stöd genom ett E-hälsoverktyg för att öka möjligheten till egenvård. För att uppnå syftet har författarna använt sig av kvalitativ metod med induktiv ansats som analyserades enligt Elo och Kyngäs (2007) beskrivning. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta astmapatienter från olika städer i Västra Götalandsregionen.

    Studien visar att uttrycket egenvård inte var känt hos astmapatienten. De kunde se fördelar med att ha en egen skriftlig egenvårdsplan, de uttryckte att den kunde förbättra deras egenvård som vid förkylning eller träning. Att möta andra med astma genom ett E-hälsoverktyg var ett önskemål som framstod som viktigt. Det framkom att astmasköterskan har en viktig roll att fylla för att stärka egenvården hos astmapatienten och om det är kontinuitet i denna roll så inger det en trygghet.

  • 337.
    Brunnhede, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jiderhamn, Camilla
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer där misstanke om omsorgssvikt förekommer2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BVC-sjuksköterskor möter barn och familjer varje dag. Det är i detta möte som möjlighet finns att upptäcka om ett barn inte får den omsorg barnet behöver. Att familjen brister i sin omsorg om barnet kallas omsorgssvikt. BVC-sjuksköterskor är enligt lag förpliktigade att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker omsorgssvikt. En problematik är att omsorgssvikt kan vara svår att upptäcka och BVC-sjuksköterskorna får en magkänsla eller en intuition när de börjar misstänka omsorgssvikt. Detta leder ofta till tätare kontakt och andra åtgärder för att bekräfta eller avfärda sina misstankar. En annan frågeställning är varför BVC-sjuksköterskor inte gör orosanmälan till socialtjänsten lika ofta som andra yrkesgrupper.

    Syftet med studien är att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenhet av att möta familjer där det finns misstanke om att omsorgssvikt förekommer. Intervjuer genomfördes med åtta BVC-sjuksköterskor som träffat familjer där omsorgssvikt förekommer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Denna studie visar att BVC-sjuksköterskorna ofta känner sig osäkra på om det är omsorgssvikt hos familjen de upplever. De söker hjälp hos kollegor för stöd och råd. När BVC-sjuksköterskorna misstänker omsorgssvikt försöker de hantera det genom att skapa en god relation med familjen och träffa familjen oftare än tidigare. BVC-sjuksköterskorna värnar om att behålla kontakten med familjen och försöker hjälpa föräldrarna att bli bättre på att ge omsorg till barnet. Det finns en oro hos BVC-sjuksköterskorna att de ska förlora kontakten med familjen om de samtalar med familjen om oron för omsorgssvikt, eller om de gör en orosanmälan. BVC-sjuksköterskorna väljer att göra orosanmälan när de själva känner att deras hjälp inte är tillräcklig. De upplever att det känns bra att göra en orosanmälan och att relationen med familjen bibehålls.

  • 338.
    Bruno, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Börjesson, Ulrika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelse före, under tiden och efter utmattningssyndrom2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet drabbade av utmattningssyndrom har i Sverige ökat sedan slutet av 1990-talet och det finns indikationer på att detta kommer fortgå. Det framkommer i resultat att patienter med utmattningssyndrom bemöts med en nedlåtande attityd och misstrogenhet av vårdpersonal. Studiens syfte är därför att ta reda på patientens upplevelse av att drabbas av utmattningssyndrom. Detta görs i form av en litteraturstudie som är baserad på tidigare studier med kvalitativ metod. Resultatet utgör fem huvudteman: inre drivkraft, hotad självbild, när kroppen slutar fungera, uppnå balans och mötet med vården.  Ur  dessa  huvudteman  har  sedan  tio  underteman  identifierats.  

    I  resultatet beskrivs hur vägen till utmattningssyndrom ofta utvecklas genom ett överdrivet intresse och engagemang, många gånger inför arbetet. Detta engagemang grundar sig i att visa sig stark och driven inför människor i sin omgivning. Orimliga krav på sig själv och en överdriven känsla av ansvar framträder också. Ett ansvar att vara produktiva men också att alltid visa sig trevliga och tillmötesgående mot andra. Det beskrivs att detta sätt att vara grundar sig i en önskan om att få uppskattning, respekt och bekräftelse från andra. Detta tankemönster och levnadssätt skapar obalans mellan aktivitet och vila och resulterar i ständig trötthet. Fysiska och psykiska symtom är karaktäristiska drag för sjukdomsbilden. Slutligen uppstår en ohållbar kamp när bilden av sig själv som engagerad, tillmötesgående och produktiv inte längre går att upprätthålla. Det beskrivs som att ”falla ner i ett mörkt hål” som utgör slutdestinationen men blir även en vändpunkt för att återskapa hälsa.

  • 339.
    Bruzelius, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rosenqvist, Martin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Psykisk ohälsa hos gymnasieelever: Skolsköterskans perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt flertalet rapporter så har den psykiska ohälsan hos unga ökat i samhället sedan 1990-talet. De psykosociala problem som ungdomar idag upplever följer av samhällets förändrade livsvillkor så som livsstil, familjerelationer, utbildningssystem och arbetsmarknad. Psykisk ohälsa i yngre år ger ofta långvariga konsekvenser.

    Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors upplevelse av att arbeta med psykisk ohälsa bland gymnasieelever. För att besvara syftet genomfördes sju stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor i Västsverige. Intervjuerna analyseras enligt Graneheim och Lundman med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Skolsköterskorna som intervjuades beskriver sin roll som skolsköterska, sin arbetssituation, svårigheter med att remittera vidare elever med psykisk ohälsa men även sitt hälsofrämjande arbete. I analysen identifierades 12 underkategorier och 3 kategorier: Skolsköterskans uppfattning av anledningar till psykisk ohälsa, Kontaktvägar och sökorsaker samt Skolsköterskans upplevelser av sitt arbete.

    Resultatet visar att skolsköterskornas uppfattning om orsaker till psykisk ohälsa hos ungdomar beror på tidsbrist i familjerelationerna, skolans nya läroplan Gy11 som har försämrat förutsättningarna för eleverna i skolan samt sociala medier och att ständigt påverkas och att vara konstant tillgängliga. Skolsköterskorna beskriver även de olika kontaktvägar som ungdomarna har till skolsköterskan, där skolsköterskan då kan upptäcka psykisk ohälsa. Den vanligaste kontakten med skolsköterskan är hälsosamtalet som sker i början av gymnasiet. Andra kontaktvägar är en person i elevens närhet t.ex. mentorer som reagerat på en förändring hos eleven som då i samråd med eleven kontaktar skolsköterskan. Eleverna söker även själva upp skolsköterskan men kan då vara diffusa i orsak till besöket men söker även för uppenbara symtom på psykisk ohälsa.

  • 340.
    Brynolfsson, Nathalie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nilsson, Jossefin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Unga kvinnors upplevelser av att drabbas av livmoderhalscancer: En narrativ studie baserad på bloggar2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas cirka 450 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer. Av dessa är en tredjedel under 40 år. Att få cancerbesked och att genomgå behandling förändrar drabbade unga kvinnors livsvärld och deras livskvalité påverkas negativt. Sjuksköterskan har en viktig roll att lindra deras lidande och främja hälsa i samband med omvårdnad. Sjuksköterskan behöver därför ha god kunskap om hur unga kvinnor upplever hur det är att drabbas av livmoderhalscancer.

    Syftet med studien är därför att beskriva unga kvinnors upplevelser av att drabbas av livmoderhalscancer. Datainsamlingen skedde från utvalda bloggar på internet. Datamaterialet analyserades enligt en narrativ analysmetod och presenteras i resultatet som tre kategorier med tillhörande subkategorier. De tre huvudkategorierna var: att få ett cancerbesked, känslomässig hantering och upplevelsen av sjukvården. Resultatet visar att unga kvinnor upplever cancerbeskedet som något chockartat, orättvist och overkligt. Kvinnornas livssituation förändras hastigt och framtiden ses som oviss. Detta orsakar ett lidande. När kvinnorna får information om sin hälsosituation och får ett gott bemötande inom sjukvården känner de sig trygga och upplever vården som vårdande. I resultatdiskussionen framkommer det att sjuksköterskan spelar en viktig roll i omvårdnaden. Genom att ge information och öka kvinnornas delaktighet i sin egen vård främjas välbefinnandet och lidandet lindras.

  • 341.
    Brännström, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ryd Stiernstrand, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. I Sverige insjuknar en kvinna var 69:e minut. Det som orsakar bröstcancer är ännu inte enligt aktuell forskning klarlagt. Troligtvis uppkommer sjukdomen genom en kombination av flera olika riskfaktorer såsom hormonbalans, arvsanlag och yttre miljöfaktorer. Unga kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever ofta ett lidande.

    Syftet med studien är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Unga kvinnor upplever bröstcancer som skrämmande och de känner livslidande då de drabbas mitt i livet. Metoden är en litteraturstudie. Analysen som gjordes resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Resultatet visar att unga kvinnor upplever den första tiden med bröstcancer som att de befinner sig i en helt ny värld, ångestfylld och kaotisk. Enligt resultatet finner unga kvinnor olika sätt att hantera sina känslor. En del kvinnor belyser behovet av mänskligt stöd andra beskriver vikten av kontinuerlig information från till exempel ansvarig sjuksköterska. I diskussionsavsnittet belyser vi vikten av att individanpassa vårdandet och skapa en trygg vårdrelation mellan patient och sjuksköterska.

  • 342.
    Buendia, Ruben
    et al.
    Chalmers University of Technology.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. KTH-School of Technology and Health.
    Lindecrantz, Kaj
    KTH-School of Technology and Health.
    Bosaeus, Ingvar
    University of Gothenburg.
    Gil-Pita, Roberto
    Universidad de Alcala.
    Johannsson, Gudmundur
    University of Gothenburg.
    Ellegård, Lars
    University of Gothenburg.
    Ward, Leigh
    University of Queensland.
    Estimation of body fluids with bioimpedance spectroscopy: state of the art methods and proposal of novel methods2015Ingår i: Physiological Measurement, ISSN 0967-3334, E-ISSN 1361-6579, Vol. 36, nr 10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 343.
    Bui, Nancy
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dromelius, Katarina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anhörigas upplevelser efter att deras närstående har drabbats av stroke: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund var 20:e minut får någon i Sverige stroke. Stroke är idag en av de tre största folksjukdomarna i Sverige och är den vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Det är cirka 30 000 som insjuknar varje år enligt World Health Organisation Stroke är en sjukdom som oftast ger bestående funktionsnedsättningar. Som sjuksköterska är det viktigt att ge adekvat information och stöd till anhöriga som har en nära person som har drabbats av stroke och för att det ska leda till en trygg och bra omvårdnad. Sjuksköterskan får aldrig glömma människan bakom sjukdomen och inte bara fokusera på sjukdomen i sig. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser efter att deras närstående har drabbats av stroke. Metoden var en litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar. Dataanalysen gjordes enligt Axelssons metod.

    Resultatet framkom med två huvudteman: upplevelser av livsexistentiella kriser i form av chock och kris och upplevelser av hanteringssätt för att komma ur krisen. Under dessa huvudteman fanns fem subteman som ytterligare beskiver anhörigas upplever som: att drabbas av psykisk ohälsa, ovisshet och kommunikationsproblem, att hamna i en oförväntad roll, attityder på att hantera nuvarande situationen samt stöd från familj och vänner. Slutsatsen var att adekvat information får anhöriga en ökad känsla av kontroll som leder till att de kan hantera sin vardag bättre. Att ge adekvat informationen minskar även anhörigas negativa känslor så som oro, ångest och stress samt risk för att drabbats av ohälsa. Vilken information som efterfrågas varierade från person till person. Det är viktigt att sjuksköterskan ser de anhöriga som unika personer med egna behov och vilken information och stöd som är nödvändig. Sjuksköterskan i sin roll ska ge individanpassad information, stöd till anhöriga och att bekräfta deras delaktighet i vårdandet.

  • 344.
    Bunselius, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Habimana, Micline
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Livet efter stroke ur ett patientperspektiv: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas omkring 30 000 människor av stroke varje år. Sjukdomen medför funktionsnedsättningar som begränsar och påverkar livssituationen hos de strokedrab- bade på ett antal sätt.  Tidigare forskning visar att insjukna i stroke påverkar självupp- fattningen och livskvaliten. Syftet är att belysa hur strokedrabbade upplever livssituat- ionen efter stroke. Litteraturstudien är en sammanställning av 10 artiklar med både kva- litativ och kvantitativ ansats.  Resultatet visar att på grund att kroppsliga, kognitiva och emotionella förändringar påverkas strokedrabbades vardag. Det leder till minskad för- måga att utföra aktiviteter som innan ansågs meningsfulla. Frustration av att inte klara sig själv men även livstillförändringar sker. Omställning i livet sker efter stroke, det väcker känslor, hinder uppstår på grund av funktionsnedsättningar, vissa anpassar sig och många blir en annan människa. Sjuksköterska har en viktig roll att stötta stroke- drabbade i den nya livssituationen genom att ge information och kunskap för att minska risken att återinsjukna och bidra till ökad välbefinnande.

  • 345.
    Bylock, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Erlandsson, Ann-Christine
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andra Andningen: Patienters upplevelser efter lungtransplantation2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De första lungtransplantationerna i Sverige utfördes 1990 i Lund och Göteborg med bra resultat. Dessa två transplantationscentra har Socialstyrelsens tillstånd att utföra operationerna och har stor erfarenhet av omvårdnaden både före och efteråt. Det har utförts cirka 1000 lungtransplantationer hittills i Sverige. Överlevnaden har kontinuerligt förbättrats. Rehabiliteringen efteråt är mångfacetterad och sjukvården kommer möta dessa patienter ute i samhället. Hur utvecklas patienternas livssituation?

    Syftet med denna studie är att beskriva lungtransplanterade patienters upplevelser av tiden efter utskrivning från den slutna vården. En litteraturstudie enligt Axelsson (2012) gjordes baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen resulterade i att vi valde ut fyra kategorier med respektive underkategorier. Dessa kategorier var Känslomässiga förändringar, Kroppslig påverkan, Konsekvenser i vardagen och Existentiella funderingar. Upplevelserna efteråt framkallade många olika känslor som var både positiva och negativa. Gemensam känsla som nästintill alla hade var tacksamhet mot donatorn och sjukvården. Oro och depression förekom också där rädsla för avstötning utgjorde ett stort sjukdomslidande. Fysiskt var ett flertal nedsatta redan innan och träning var betydelsefull men upplevdes komplicerad då de begränsades av smärta och biverkningar. Att återgå till arbete eller att hitta en ny mening med livet var målet för många. Det är viktigt för all vårdpersonal att ha god förståelse för alternativa förlopp så att de då kan stötta patienten på bästa sätt i dennes helhetssituation.

  • 346.
    Bylund, Ann-Sofie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjönell, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bristande handdesinfektion speciellt före patientkontakt: En observationsstudie om vårdhygien inom ambulanssjukvård2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har varit känt sedan 1800-talet att en god handhygien leder till en minskning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Mer än 150 år senare brister fortfarande vårdhygienen och bara i Europa drabbas årligen omkring 3,2 miljoner människor av VRI. Ökade kostnader för hälso- och sjukvården blir följden av VRI men framförallt ett stort och onödigt lidande för patienten. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har i ett flertal studier visat sig vara en betydande åtgärd för att bekämpa VRI. Trots det finns det endast ett fåtal studier om följsamheten inom ambulanssjukvård och resultaten är varierande men genomgående påvisas låg följsamhet. Studiens syfte var att beskriva ambulanspersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna och klädreglerna. En deltagande observationsstudie genomfördes på tre olika ambulansstationer inom upptagningsområdet för Södra Älvsborgs Sjukhus. Totalt gjordes 32 observationer. Följande variabler studerades: desinfektion före och efter patientkontakt, användning av handskar och engångsförkläden, korrekt arbetsdräkt, inga ringar, armband eller klockor samt kort eller uppsatt hår.

    Resultatet visar att personalen desinfekterade händerna före och efter patientkontakt i 19 respektive 75 % av observationerna. Inga smycken observerades och personalen hade kort eller uppsatt hår. Även tidigare forskning visar låg följsamhet till handdesinfektion. Med tanke på att ambulanssjuksköterskor och all vårdpersonal enligt hälso- och sjukvårdslagen är skyldiga att ge vård av god kvalité med god hygienisk standard, visade även föreliggande studie på bristande följsamhet till hygienrutinerna. En möjlig orsak till bristande följsamhet kan vara den komplicerade kontext inom vilken ambulanspersonalen verkar.    

  • 347.
    Bäck, Andreas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Augustsson, Robin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Oönskad perioperativ hypotermi: En kvalitativ studie om anestesisjuksköterskans upplevelse2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många patienter blir hypoterma under den perioperativa vården. Det finns en mängd åtgärder som kan vidtas för att minska oönskad hypotermi. Pre- och intraoperativ uppvärmning med värmetäcke, varmt på operationssalen, cirkelsystem och användning av varma infusioner kan vara en bra kombination. Oavsett vilken terapi som används är normotermi alltid högt prioriterat.  Det handlar om patientsäkerhet. Genom att effektivt motverka hypotermi skulle möjligheten öka till snabbare återhämtning, färre postoperativa infektioner, mindre kostnader för sjukhuset och minskat lidande för patienter. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelser av att förebygga perioperativ hypotermi hos vuxna elektiva patienter.

    En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats gjordes inom problemområdet. Insamlingen av data gjordes genom intervjuer som spelades in. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer att, även om normotermi är målet och ambitionen finns, är det många faktorer som spelar in hur vida de hypotermiförebyggande åtgärderna når framgång. Det krävs en god planering samt erfarenhet av förebyggande arbete. Att mätmetoderna är ifrågasatta kan bidra till att mätning inte alltid utförs. Avsaknad av riktlinjer kring hypotermiförebyggande åtgärder bidrar till oklarheter för vårdpersonalen. Alla de olika personalkategorierna kring en operation tenderar att fokusera på sina egna uppgifter. En stor ansvarskänsla samt till viss del ensamhetskänsla i besluten, om vilka åtgärder som skall vidtas samt när finns hos anestesisjuksköterskan. När patienten blir kall trots att anestesisjuksköterskan har gjort allt kan det upplevas som ett misslyckande att inte räcka till. När patienten anländer kall till uppvaket kan anestesisjuksköterskan känna skuld till patientens tillstånd samt lidandet det medför. Strävan är att patienten ska må bra även postoperativt. Genom att informera patienten om varför det är nödvändigt att det tillförs extra värme gör att patienten blir delaktig i omvårdnaden. Anestesisjuksköterskan upplever att värmda täcken, strumpor samt mössa gör patienten mindre spänd samt stressad. På så vis ökar man patientens upplevs av välbefinnandet.

  • 348. Bäck, Maria
    et al.
    Cider, Åsa
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundberg, Mari
    Jansson, Bengt
    Kinesiophobia mediates the influences on attendance at exercise-based cardiac rehabilitation in patients with coronary artery disease.2016Ingår i: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, Vol. 32, nr 8, s. 571-580Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To identify predictors of attendance at exercise-based cardiac rehabilitation (CR) and to test the hypothesis that kinesiophobia mediates the influence on attendance at CR in patients with coronary artery disease (CAD).

    PATIENTS: In total, 332 patients (75 women; mean age 65 ± 9.1 years) with a diagnosis of CAD were recruited at Sahlgrenska University Hospital, Sweden.

    METHODS: The patients were tested in terms of objective measurements, self-rated psychological measurements, and level of physical activity. A path model with direct and indirect effects via kinesiophobia was used to predict participation in CR. An exploratory selection of significant predictors was made.

    RESULTS: A current incidence of coronary bypass grafting (p < 0.001) and a diagnosis of ST-elevation myocardial infarction (p = 0.004) increased the probability of attendance at CR, while kinesiophobia (p = 0.001) reduced attendance. As a mediator, kinesiophobia was influenced by four predictors and the following indirect effects were found. General health and muscle endurance increased the probability of attendance at CR, while self-rated anxiety and current incidence of heart failure had the opposite effect.

    CONCLUSIONS: This study suggests that kinesiophobia has an influence on and a mediating role in attendance at CR. The results need to be further investigated in relation to clinical practice.

  • 349.
    Bäck, Maria
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital.
    Lundberg, Mari
    Sahlgrenska University Hospital.
    Cider, Åsa
    Sahlgrenska University Hospital.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jansson, Bengt
    University of Gothenburg.
    Relevance of Kinesiophobia in Relation to Changes Over Time Among Patients After an Acute Coronary Artery Disease Event.2017Ingår i: Journal of cardiopulmonary rehabilitation and prevention, ISSN 1932-751XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To identify levels of kinesiophobia during the first 4 months after an acute episode of coronary artery disease (CAD), while controlling for gender, anxiety, depression, and personality traits.

    METHODS: In all, 106 patients with CAD (25 women), mean age 63.1 ± 11.5 years, were included in the study at the cardiac intensive care unit, Sahlgrenska University Hospital, Sweden. The patients completed questionnaires at 3 time points: in the cardiac intensive care unit (baseline), 2 weeks, and 4 months after baseline. The primary outcome measure was kinesiophobia. Secondary outcome measures were gender, anxiety, depression, harm avoidance, and positive and negative affect. A linear mixed model procedure was used to compare kinesiophobia across time points and gender. Secondary outcome measures were used as covariates.

    RESULTS: Kinesiophobia decreased over time (P = .005) and there was a significant effect of gender (P = .045; higher values for women). The presence of a high level of kinesiophobia was 25.4% at baseline, 19% after 2 weeks, and 21.1% after 4 months. Inclusion of the covariates showed that positive and negative affect and harm avoidance increased model fit. The effects of time and gender remained significant.

    CONCLUSIONS: This study highlights that kinesiophobia decreased over time after an acute CAD episode. Nonetheless, a substantial part of the patients were identified with a high level of kinesiophobia across time, which emphasizes the need for screening and the design of a treatment intervention.

  • 350. Bäck, Maria
    et al.
    Lundberg, Marie
    Cider, Åsa
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jansson, Bengt
    How does kinesiophobia change over time in patients with coronary artery disease2015Ingår i: Abstracts and presentations, 2015, Vol. 101Konferensbidrag (Refereegranskat)
45678910 301 - 350 av 1481
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf