Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1657
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Björklund, Emilie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallenberg Haraldsson, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns rädslor när de vårdas inneliggande på sjukhus: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn i sjukhusvård känner ofta rädsla eller oro. Rädsla har en stark kognitiv koppling och eftersom barns kognitiva utveckling inte är helt färdig, har barn lättare för att känna rädsla. De har svårt att sära på fantasi och verklighet som i sin tur kan leda till fler skrämmande upplevelser. Hur ett barn reagerar på rädsla beror också på vilken mognadsnivå de har.

    I Sverige styrs sjukvården av Hälso-sjukvårdslagen (HSL). Lagen ska se till att sjukvården uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att alla människor har rätt till självbestämmande och integritet, samt att människors lika värde och värdighet ska säkras, detta gäller även för de barn som vårdas på sjukhus. Trots att barns rätt till att få uttrycka sina åsikter tydligt finns med i svensk lagstiftning, finns det indikationer på att deras åsikter inte lyfts fram i vårdsituationer. Sjuksköterskan som arbetar med vård av barn ska se till barnets perspektiv och bidra med sin barnkompetens. I barnsjukvård kan sjuksköterskan knyta an till vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld, hälsa, lidande, delaktighet och sjukhusmiljö.

    Syftet var att undersöka barns rädslor när de vårdas på sjukhus. Arbetet är en litteraturstudie, där 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar studerats för att sammanställa barns rädslor på sjukhus. Resultatet visar att behandlingar och undersökningar samt separation från föräldrar och syskon orsakar rädsla och ångest hos barnet. Sjukhusmiljöer upplevs som okända och otrygga och förlorad autonomi leder till oro och frustration. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela barnet och dess livsvärld som involverar både föräldrar, syskon, vänner men även tidigare erfarenheter av sjukvård. Stor tyngd borde ligga på sjuksköterskans förmåga till att arbeta utefter ett barnperspektiv, där bland annat individanpassad kommunikation samt barnens delaktighet och autonomi prioriteras.

  • 302.
    Björklund, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlsson, Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Delar av en helhet”: En Intervjustudie för att beskriva om sjuksköterskor och undersköterskor inom sjukhusvård upplever att de är delaktiga i arbetet med kapacitets- och produktionsstyrning2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre i befolkningen förväntas öka därför behöver hälso- och sjukvården använda befintliga resurser inom sjukvården på ett effektivt sätt. Hälso- och sjukvården är komplex och består av olika systemnivåer (mikro-/meso- och makrosystem) där krav på effektivitet kan konkurrera med medarbetares etiska värden. För att få styrsystemen integrerade i verksamheten krävs att kommunikationen mellan ledning och medarbetare fungerar väl så att medarbetarna trivs, vill arbeta kvar och förblir motiverade att bidra till värdebaserad vård på en hälsofrämjande arbetsplats.

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur sjuksköterskor och undersköterskor i mikrosystemet inom öppen respektive sluten sjukhusvård upplever att de är delaktiga i kapacitets- och produktionsstyrning (KPS). Detta är en intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med hjälp av intervjuer med åtta informanter vid en opererande sjukhusklinik. Intervjuerna bandades, transkriberades varpå en induktiv innehållsanalys genomfördes.

    De resultat vi bland annat kommit fram till är att i nämnda verksamhet har medarbetarna en förståelse för delar, de kan se att det finns faktorer som påverkar vad och hur arbetsuppgifter utförs. KPS med inslag av Lean tillsammans med ett fokus på värdebaserad vård borde kunna ge medarbetarna möjlighet att ta ställning till nyttan av förändring och styrning av delar i en helhet efter behov.  

  • 303.
    Björkquist, Jonas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sandberg, Robert
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förtroendefulla relationer som verktyg: En kvalitativ studie om enhetschefers förutsättningar och upplevelser av personalarbete2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En enhetschef har stora krav på sig att generera en bra verksamhet med de anställda de har till sitt förfogande. Verksamheten skall ske effektivt och med god kvalitet. Det gäller att enhetschefen har kompetens, resurser, rimliga krav, kontroll över sitt arbete och en stöttning för att de skall kunna skapa en bra arbetsmiljö. Det ligger således i enhetschefens uppgift att skapa rätt förutsättningar för sina medarbetare, så att de gör sitt yttersta för att uppnå verksamhetens olika mål. En viktig kompetens för en enhetschef är att kunna bilda goda relationer med sina medarbetare. Relationer bidrar till ett gott arbetsklimat som i sin tur genererar en god kvalitet och effektivitet i verksamheten. En svårighet med detta relationsskapande är dock den personliga integriteten.

    Studiens syfte är att undersöka enhetschefernas upplevelser av den personliga integritetens påverkan på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön. Fokus kommer ligga på enhetschefernas förhållningssätt till personlig integritet. Vi vill även undersöka enhetschefernas upplevelser av förutsättningar och stöd gällande skapandet av goda arbetsförhållanden. Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt perspektiv där vi genomfört intervjuer med åtta enhetschefer från diverse organisationer. Vi har huvudsakligen analyserat empirin utifrån Goffmans Dramaturgiska teori. Med teorin som bas har vi kunnat göra konklusionen att enhetscheferna upplever ett behov av att anpassa sitt sätt och hur de själva framställer sin person beroende på tillfälle och medarbetare. Enhetscheferna är medvetna och gör gränsdragningar för såväl sin egen som medarbetarnas personliga integritet och lägger stor vikt vid att skapa förtroendefulla relationer. I detta arbete har enhetscheferna förutsättningar i form av olika stöd, men även motstånd.

  • 304.
    Björkqvist, Josefine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Smidefors, Ted
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Sover man så har man inte ont": Intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter och dess svårigheter med smärthantering hos sederade patienter i respirator. En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att respiratorvårdas på en intensivvårdsavdelning innebär risker för patienten att uppleva smärta. I intensivvårdssjuksköterskans roll ingår att identifiera och bedöma patientens behov av smärtlindring, behandla och utvärdera effekten av behandlingen. Underbehandlad smärta leder till ett ökat lidande för patienten, ökad sjuklighet, längre vårdtid och en ökad mortalitet. Tidigare forskning har visat att majoriteten av patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning upplevt måttlig till svår smärta under vårdtiden.

    Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter, samt upplevda svårigheter i samband med smärthanteringen hos den sederade patienten i respirator. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med semistrukterade intervjuer. Nio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades genom följande tre huvudkategorier: Att göra en objektiv bedömning på en subjektiv upplevelse, Att smärtlindra en sederad patient och Vårdorganisatoriska svårigheter. Det framkom ur resultatet att när intensivvårdssjuksköterskorna ska identifiera smärtan hos en sederad patient i respirator värderas och tolkas vad olika uttryck står för. Svårigheterna ansågs bero på att smärta är en subjektiv upplevelse, bristen av verbal kommunikation, samt komplexiteten i att avgöra vad patienten förmedlar och vad orsaken till uttrycket är i det unika sammanhanget. Det saknas riktlinjer och redskap för bedömning och behandling av smärta. Dokumentationen beskrevs ofullständig och fortlöpande utbildningar inom området saknades. Ett smärtskattningsinstrument för patientgruppen skulle kunna reducera förekomsten av underbehandlad smärta. Att i större utsträckning ta hjälp av närstående som informationskälla skulle sannolikt leda till mer individanpassade smärtlindringsstrategier.

  • 305.
    Björlin, Lise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundgren, Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Arbetsrelaterad stress: Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans profession utgår från ett humanistiskt perspektiv, patientcentrerad vård och vetenskapligt beprövade erfarenheter. Sjuksköterskors arbetsuppgifter innefattar ofta svåra vårdsituationer som kan generera stress. Att vårda döende patienter och lidande patienter samt deras anhöriga är en svår uppgift som uppkommer i sjuksköterskors dagliga arbete. Arbetsrelaterad stress är något som kan förorsakas av arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården och kan resultera i osäker patientvård samt sjukskrivningar.

    Syftet med detta examensarbete var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Examensarbetet är en litteraturöversikt och består av analys av sammanlagt tio artiklar som är genomförda med både kvalitativa och kvantitativa metoder. I examensarbetet har de valda artiklarna kvalitetsgranskats och analyserat enligt Fribergs modell. Resultatet presenteras i form av två kategorier med tillhörande fem subkategorier. Faktorer som ger upphov till stress är bland annat underbemanning, arbetsorganisationen och situationer då god omvårdnad inte kan skapas för patienterna. Diskussionen belyser problemet med att sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning. Organisatoriska faktorer som förmåner, löner och ledaregenskaper kan påverka huruvida sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning eller inte. Vidare förs ett resonemang om vad som bör göras för att behålla sjuksköterskorna kvar i vården.

  • 306.
    Björn, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ruff, Annika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Unga vuxna patienters upplevelser av överföringen från Barn- och ungdomspsykiatrin till Vuxenpsykiatrin: En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen rapporterar om en ökning av den psykiska ohälsan hos barn och unga vuxna. Mycket tyder på att orsakerna är de livsvillkor unga har som omfattar skolperioden och vidare mot vuxenlivets arbetsmarknad. De vårdsökande har ökat till BUP och allt yngre söker sig till VUP. Undersökningar visar att det är ett avstånd mellan BUP och VUP. Det kan vara en stor omställning för patienterna att föras över från BUP till VUP, man går från att bli behandlad som barn till vuxen. Här ställs det stora krav på de berörda vårdenheterna. Personer med psykisk ohälsa löper stor risk för återfall, därför är det av vikt att dessa personer följs upp aktivt med en planerad och ny kontakt. En god kontinuitet ökar följsamheten och förbättrar prognosen över tid.

    Syftet med studien är att beskriva patienternas upplevelse av överföringen från BUP till VUP. En kvalitativ design med intervjuer valdes. Induktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. Resultatet delades in i tre teman; informationens betydelse, att själv ta beslut om sin behandling samt att inte veta vad som ska hända. Slutsatsen är att det behövs ytterligare information om överföringen och vården vid VUP. Att bytet av behandlare är svårt samt att individens mognad är av betydelse hur den unge klarar ansvaret att själv ta beslut angående sin behandling.

  • 307.
    Björnfot, Niclas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Högfeldt, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelser av distriktssjuksköterskans uppföljning efter obesitasoperation: "Distriktssköterskan fokuserar på diabetes när jag fokuserar på andra problem"2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Livsstilsrelaterad ohälsa drabbar allt fler i form av övervikt eller fetma med diabetes, högt blodtryck, ledvärk, ökad infertilitet och sömnapné som följd. Operation av fetma (obesitasoperation eller bariatrisk kirurgi) har de senaste åren vetenskapligt bevisats som en effektiv behandlingsmetod men studier visar samtidigt behov av långsiktig, god uppföljning. Vid all livsstilsintervention är det väsentligt att inte bara följa upp och utvärdera medicinska mätvärden utan också ta hänsyn till psykosociala, individuella upplevelser av hälsa och ohälsa för att förebygga uppkomst av och lindra redan uppkommen ohälsa samt stärka patientens förmåga att hantera sin livsstil i samvaro med andra. Merparten av obesitasopererade patienter följs långsiktigt via primärvårdens vårdcentraler men då registerdata och viss litteratur indikerat svagheter i långtidsuppföljningen väcktes ett intresse av hur det fungerar ur ett patientperspektiv, särskilt om en följdsjukdom försvinner.

    Uppsatsen syftade till att belysa hur ett urval av patienter upplevt distriktssköterskans uppföljning främst efter sin obesitasoperation. Åtta patienter med tidigare diabetes typ 2 som obesitasopererats för minst fem år sedan genomgick därför en semistrukturerad inspelad intervju som transkriberades och analyserades med en induktiv analysmetod. Analysen visade att besöken vid vårdcentralernas och på distriktssköterskans mottagning både före och efter obesitasoperationen upplevts medicinskt inriktade. Det fysiska hälsofokuset upplevdes som mer naturligt av patienterna före operation. Efteråt upplevdes det däremot som en bristande helhetssyn sett till individens välbefinnande och hälsa. Distriktssköterskan förefaller övervaka och behandla symtom snarare än ohälsans grundproblem. Medicinska värden upplevdes gå före psykosociala riskfaktorer vilket gav minskad förståelse för besökens syften samt känslor av att individuella behov och önskemål sällan togs hänsyn till. Resultatet blev frånvaro av eller mindre omfattande uppföljningar och patienter som har ifrågasatt distriktssköterskans roll. Primärvårdens riktlinjer och ekonomiska ersättningsmodeller verkar påverka distriktssköterskans arbete mot medicinska mål och förhindra en förbättrad helhetssyn. Ökad kunskap om obesitasopererade patienters individuella förutsättningar behövs.

  • 308.
    Björnqvist, Linus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Breznica, Fatime
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Normala barn med en onormal vardag: Barns upplevelse av att insjukna i och leva med diabetes typ 12019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas ungefär 900 barn i Sverige av diabetes typ 1. Det är en komplex sjukdom som påverkar hela individen och dennes livsvärld. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som gör att kroppens egna immunsystem attackerar betacellerna i bukspottskörteln. Detta gör att cellerna inte kan producera det livsviktiga hormonet, insulin. Det kan leda till allvarliga följdkomplikationer och i värsta fall döden.

    Syftet med examensarbetet är att beskriva barns upplevelse av att insjukna i och leva med diabetes typ 1. Metoden är en analys av kvalitativ forskning där vi sammanställer och analyserar data utifrån flera studier. I resultatet presenteras nio kvalitativa artiklar, publicerade mellan år 2009-2017 som på olika sätt belyser vilken innebörd en diabetesdiagnos medför för patienterna. I resultatet urskiljs två huvudkategorier med medföljande subkategorier. I resultatet framkommer det att barn känner sig annorlunda och ensamma. Diabetessjukdomen innebär stora utmaningar för barnen i form av dagliga moment som blodsockerkontroll och insulinadministrering. Barnen har en strävan att vara självständiga och detta sätts på prov i vardagen då barnet förväntas sköta sin diabetessjukdom själv. I diskussionen läggs fokus på vilka utmaningar som barnen ställs inför. Detta diskuteras i relation till föräldrarnas syn för att ge en nyanserad bild av hur de ser på utmaningarna som barnet ställs inför. Slutsatsen är att barn som lever med diabetes typ 1 upplever rädsla, ensamhet och en känsla av att vara annorlunda.

  • 309.
    Blidberg, Jan-Erik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sebbas, Magdalena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation: Ambulanssjuksköterskors upplevelse av att lindra lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt. Studiens syfte är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av vårdande som möjliggör lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt. En kvalitativ intervjustudie med sex informanter genomfördes vid två ambulansverksamheter i västra Sverige. Induktiv design valdes enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet presenterar ett vårdande förhållningsätt utifrån underkategorier, kategorier och en huvudkategori. Kategorierna är: Ambulanssjuksköterskans lugna förhållningssätt, Ambulanssjuksköterskans engagemang och följsamhet, Patientens delaktighet, Patientens insikt och kunskap samt Anhörigas delaktighet. Slutligen redovisas huvudkategorin: Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation.

    Resultatet kan förstås som att ett lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt kan uppnås genom att ambulanssjuksköterskan förmedlar kontroll i en kaotisk livssituation. Kännetecknande för ett sådant vårdande är ett lugnt förhållningssätt samt engagemang och följsamhet till den individuella patienten. Patientens delaktighet samt patientens insikt och kunskap i sin livssituation beaktas likväl som de anhörigas delaktighet. Slutsatsen är att ett vårdande förhållningssätt som förmedlar kontroll i en kaotisk situation upplevs kunna ha en lindrande effekt på stress, oro, smärta och rädsla. Samtidigt framkommer det att ambulanssjuksköterskorna upplever att det finns situationer där patienten upplevs vara oemottaglig för information likväl som att fysisk beröring inte har någon lindrande effekt.

  • 310. Block, K
    et al.
    Alatalo, M
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ising, G
    Characterization of a minichromosome derived from the transposing element TE1 in Drosophila melanogaster1991Ingår i: Hereditas, Wiley-Blackwell Publishing, Inc. , 1991, s. 82-83Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The transposing element TEI contains the structural genes white and roughest from the Drosophilr X-chromosome. These genes are flanked by FB-elements, which are responsible for the mobility. At one occasion the TE, probably together with an adjacent segment in chromosome 2. has formed a minichromosome. This chromosome contains both the structural genes, the FB-elements,some centromeric and/or telomeric heterochromatin. It probably has a centromere as well, as it is transferred to the offspring at a high rate. From this minichromosome a smaller one has originated, probably through the loss of the region from chromosome 2 and some heterochromatin. This smaller minichromosome has been characterized in the following way: 1. Size determination hy pulsed field gel electrophoresis. -The chromosome turned out to be little more than one megabase. 2. y-irradiation of DNA from the minichromosome. ~ The aim of this experiment is to find out if the chromosome is circular or linear. A radiation dose which causes one break within a circle ought to accumulate DNA of the same size as the minichromosome. In this case no accumulation occurred and thus the chromosome is probably linear. 3. Cloning of sequences from the minichromosome. ~ A low melting agarose gel was run and a fragment was cut out from a region which contained DNA fragments of the same size as the minichromosome. The DNA was cut simultaneously by EcoR I and Pst I and ligated into the vector pBS containing T7 and T3 primers. The ligated DNA was amplified by the PCR method, which rendered several fragments of varying size. These fragments were ligated into the vector pCR1000TM. Positive clones are being analysed at present. With these clones we intend to construct a map of the minichromosome.

  • 311.
    Blom, Evelina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Berggren, Isabelle
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunsystemet ser betacellerna i bukspottskörteln som främmande och angriper dem. Cellerna kan då inte producera insulin längre, vilket är ett livsviktigt hormon för kroppen. I Sverige insjuknar cirka två barn varje dag i diabetes mellitus typ 1. Sjukdomen påverkar barnets vardag och kommer alltid vara en styrande del genom livet. Många barn oroar sig över hypoglykemi samt andra komplikationer som är relaterade till sjukdomen.

    Syftet med studien är att beskriva upplevelser av hur vardagen påverkats hos barn som är diagnostiserade med diabetes mellitus typ 1. Metoden är en sammanställning av empirisk data och baseras utifrån Axelssons (2012) modell. Studien innehåller 11 artiklar som består av både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Examensarbetet fokuserar på barn i åldern 6-14 år och artiklarna i studien belyser upplevelsen av att leva med diabetes mellitus typ 1.

    Resultatet visade att barnen upplevde känslor av utanförskap och att de kände sig annorlunda jämfört med sina vänner. Familjen hade en betydelsefull roll för barnen och sjukdomen påverkade även omgivningen. Resultatet presenteras utifrån fyra huvudkategorier och tio subkategorier. I diskussionen belyser vi känslan av att vara barn och leva med en kronisk sjukdom, familjens betydelse samt att förlika sig med sjukdomen. En grundläggande aspekt som framkommer i diskussionen är även vikten av adekvat och individanpassad information efter barnets utvecklingsnivå.

  • 312. Blom, Helen
    et al.
    Gustavsson, Christina
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Participation and support in intensive care as experienced by close relatives of patients: a phenomenological study.2013Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 29, nr 1, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study was to explore participation and support as experienced by close relatives of patients at an intensive care unit (ICU).

    METHOD: This study used the phenomenological approach as developed by Dahlberg et al. (2008) as a method for reflective lifeworld research. Seven close relatives of critically ill patients cared for at an ICU were interviewed. The data were analysed with a focus on meanings.

    RESULTS: Being allowed to participate in the care of critically ill patients at an ICU is important for close relatives to the patients. Their experiences can be described as having four constituents: participation in the care of and being close to the patient; confidence in the care the patient receives; support needed for involvement in caregiving; and vulnerability.

    CONCLUSION: Participation with and support from health-care professionals are important for the relatives' well-being and their ability to contribute to the patients' care. Health-care professionals, especially critical care nurses, need to create an atmosphere that invites relatives to participate in the care provided at an ICU.

  • 313.
    Blom, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Råberus, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur känner du inför att bli sövd?: Patienters upplevelse inför generell anestesi2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tanken på att komma till en operationsavdelning kan upplevas som främmande och i visa fall även skrämmande. På en operationsavdelning ska flera operationer genomföras under en dag och flödet av patienter och operationer ska ske effektivt. För att patienten ska uppleva trygghet och få god omvårdnad i den situationen är det av stor vikt att få ta del av patientens tankar och känslor inför generell anestesi. Syftet med studien var just att beskriva patienters tankar och känslor inför generell anestesi. För att bäst kunna besvara syftet har en öppen kvalitativ induktiv intervjustudie med livsvärldsperspektiv använts i den här studien. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av en induktiv innehållsanalys.

    Resultatet visar på en variation av upplevelser. Ett lidande i form av oro och otrygghet förekom hos vissa patienter, som exempelvis att inte veta vad som ska hända, osäkerhetskänsla och att något kan inträffa under sövningen. Även lugn och trygghet var känslor som uttrycktes av patienterna och till grund för det låg bland annat en god vårdrelation till anestesipersonalen baserat på tidigare positiva erfarenheter av generell anestesi. Viktigt för de patienter som intervjuades var att få tillräcklig information och mötas av trygg och erfaren anestesisjuksköterska. Resultatet av studien har bland annat väckt tankar runt hur viktigt det är att som anestesisjuksköterska få reda på om patienten är orolig inför sövningen och utifrån det kunna planera och utforma bemötandet.

  • 314. Blomberg, Karin
    et al.
    Bisholt, Birgitta
    Kullén Engström, Agneta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Olsson, Ulla
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Margareta
    Swedish nursing students' experience of stress during clinical practice in relation to clinical setting characteristics and the organisation of the clinical education2014Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 23, nr 15-16, s. 2264-2271Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To describe nursing students' experience of stress during clinical practice and evaluate the risk of stress in relation to the clinical setting characteristics and the organisation of the clinical education. BACKGROUND: Stress during clinical practice is well documented, but there is a lack of knowledge concerning whether the clinical setting characteristics and the organisation of the education make a difference. DESIGN: A cross-sectional study with evaluative design. METHODS: Data were collected by means of a numerical rating scale for the assessment of stress and questions about the clinical setting characteristics and the organisation of the education. One hundred and eighty-four students who had completed their final year on the nursing programme at three universities in Sweden were included. RESULTS: Nearly half of the students (43%) experienced high level of stress during clinical practice. Measured by decision in the tree analysis, the absolute risk of stress was 57% in students with placements in hospital departments, as compared to 13% in students with placements in other clinical settings. The risk of stress increased to 71% if the students with placement in a hospital took the national clinical final examination. Performance of practice in a hospital department overcrowded with patients was also associated with increased risk of stress. The organisation of supervision and number of students at the clinical placement had an effect on the experience of stress, but did not prove to be risk factors in the analysis. CONCLUSIONS: The risk of stress in nursing students during their clinical practice differs depending on clinical setting characteristics. The taking of the national clinical final examination could be a source of stress, but this requires further investigation. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: It is important that supervisors are aware that students in hospital departments overcrowded with patients are at risk of stress and may have increased need of support.

  • 315. Blomberg, Karin
    et al.
    Isaksson, Ann-Khristin
    Allvin, Renée
    Bisholt, Birgitta
    Ewertsson, Mona
    Kullén Engström, Agneta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ohlsson, Ulla
    Sundler Johansson, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Margareta
    Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision2016Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 24, nr 1, s. 80-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim was to investigate occupational stress among newly graduated nurses in relation to the workplace and clinicla group supervision. Being a newly graduated nurse is particulary stressful. Whar remains unclear is wehter teh workplace and clinical group supervision affect the stress. A cross-sectional comperative study was performed. Data were collected by means of a numerical scale measuring occupational stress, questions about workplace and clinicla group supervision. One hundred and thirteen nusres were included in the study. Conclusions: Newly graduated nurses experience great strss and need support. Nusrse participating in clinical group supervision reported significantly less stress.

  • 316.
    Blomgren, Julia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jernberg, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det ligger på individerna själva att uppdatera sin kompetens: En kvalitativ studie om kompetenskrav och kompetensutveckling inom IT-branschen2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    IT-branschen präglas av föränderlighet och konkurrens vilket gör att behovet av strategiska kompetenser blir allt mer påtagligt för dagens IT-företag. Kompetenta medarbetare kan användas som en form av beredskap, där graderna av kompetenser varierar vilket innebär mer eller mindre konkurrensfördelar. Syftet med studien är att belysa ett urval medarbetares upplevelser inom IT-branschen angående kompetens och kompetensutveckling i relation till deras arbetssituation. Vidare är det att undersöka hur deras chefer anpassar kompetensförsörjningen till den föränderliga marknaden samt förväntningar kring medarbetarnas kompetens och kompetensutveckling. Den metod som applicerades var kvalitativ med utgångspunkt från en semistrukturerad intervjuguide.

    Resultatet visade att upplevelserna kring kompetenskraven styrs till avgörande del av medarbetarnas privata intresse för sitt yrkesområde. Det framkom vidare att ett flertal olika faktorer samspelar i organisationers satsningar på medarbetarnas kompetensutveckling, vilket också bekräftas av tidigare forskning. Studien påvisar att företaget anpassar sig utifrån användandet av en lärande organisationskultur och att rekrytera individer med rätt personlighet, medan medarbetarna till avgörande del tar ett eget ansvar samt ibland väljer att sitta hemma med arbetsrelaterade uppgifter. Det rekommenderas mer forskning ur ett medarbetarperspektiv för att få ökade kunskaper och förståelser kring kompetens och olika anpassningsstrategier när det kommer till att bemästra en instabil och skiftande marknad.

  • 317.
    Blomgren, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonasson, Annika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma vårdnivå och vårda på plats: en kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom Norra Älvsborgs Länssjukhus och Uddevalla sjukhus sjukvård (NU-sjukvården) jobbar idag ca 150 sjuksköterskor i ambulanserna och enligt 2014 års statistik så uppgår de prioriterade 1-4 uppdragen till 58 000 uppdrag/år. Ökad befolkning och allt fler multisjuka innebär ökat tryck på ambulansverksamheten då allmänheten förväntar sig att snabbt bli omhändertagen och få vård när de upplever sig akut sjuka. För att ambulanssjuksköterskan ska ha möjlighet att göra kvalificerade bedömningar och ta rätt beslut krävs ett väl utvecklat beslutsstöd. Beslutstöd och riktlinjer är avgörande för att patienten prioriteras rätt och får den vård som  dennes hälsotillstånd kräver.

    Denna studie önskar undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelser av patientsäkra bedömningar avseende vård på plats och bedömning av vårdnivå. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor med olika kompetenser och från olika ambulansområden i NU-sjukvården. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet påvisar att ambulanssjuksköterskan är övervägande nöjd med behandlingsriktlinjer och tycker att de känns frikostiga, men att de saknar viss medicinskteknisk utrustning. Det framkom även önskemål om ökat stöd av läkare i sina prehospitala bedömningar. Övervägande del av ambulanssjuksköterskorna i studien önskar förnyade behandlingsriktlinjer och digitala patientjournaler,   det   senare   för   att   tidseffektivisera   arbetet   och   göra   det   mer patientsäkert.  Att  bedöma  på  plats  och  ändra  vårdnivå  anses  inte  vara  något  stort problem  för  patienten  om  det  bygger  på  information  och  lugnt  bemötande  med noggrann genomgång av vitalparametrar samt ibland hjälp till annan vårdnivå.

  • 318.
    Blomqvist, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans uppfattning av motiverande samtal med patientermed diagnosen diabetes typ 2: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Motiverande samtal är en samtalsteknik som sjuksköterskan kan använda i det förebyggande arbetet, där patienten får möjlighet till delaktighet i vården. Sjuksköterskan kan använda motiverande samtal som ett verktyg i mötet med patienten, vid diabetes typ 2 kan patienten behöva stöd till förändring av sina levnadsvanor. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes, uppskattningsvis är det 90% av diabetikerna i världen som har diagnosen diabetes typ 2 (WHO 2018b). Sjuksköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet för främjandet av hälsa, därför vill vi undersöka sjuksköterskans uppfattning av motiverande samtal.

    Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka sjuksköterskans uppfattning av motiverande samtal med patienter med diagnosen diabetes typ 2. Litteraturöversikten utgår från Fribergs modell. Datainsamling har gjorts genom artikelsökningar och analys av artiklarna har genomförts. Därefter sammanställdes analysens delar vilket utgjorde teman som skapade studiens resultat. Fyra teman utgör resultatet i denna studie; 1) Ökad följsamhet och aktivt deltagande, 2) Främjar livsstilsförändring, 3) Frustration och otillräcklighet i yrkesrollen och 4) Tidskrävande arbete för genomförande. Resultatet utgår från sjuksköterskornas uppfattning av motiverande samtal, vilket visade på både fördelar och svårigheter med metoden utifrån olika förutsättningar i vården. I diskussionen belyses sjuksköterskornas uppfattning av motiverande samtal och hur det kan användas förebyggande i vården. Sjuksköterskorna uppfattade motiverande samtal som en samtalsteknik där planering, anpassning av tid och utbildning krävs. Motiverande samtal kan hjälpa sjuksköterskorna till utökade färdigheter gällande livsstilsrådgivning, då de uppmärksammar patientens behov av förändring vilket kan underlätta det förebyggande arbetet mot en förbättrad hälsa.

  • 319.
    Blåder, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Winbladh, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Familjers reaktioner och upplevelser i samband med suicid2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Självmord är idag en vanlig dödsorsak bland människor runt om i världen. I den här uppsatsen har begreppet suicid valts istället för självmord då det inte är ett lika negativt laddat ord. Eftersom suicid är så vanligt förekommande är det viktigt att sjuksköterskor får kunskap och information om de efterlevandes sorg. Kunskapen behövs för att kunna lindra lidandet som uppstår efter dödsfallet. Syftet med den här studien är att studera familjens upplevelser när deras son, dotter eller syskon har begått suicid. Författarna valde att göra en litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys som utgick ifrån Fribergs modell.

    Resultatet visar att de efterlevande drabbas av en lång sorgeprocess med många olika känslor och upplevelser som innebär ett lidande för individen. Det framkom att syskon och föräldrar reagerade på liknande sätt genom chock, misstro och förvirring. Det fanns också olikheter såsom att syskon många gånger sett varningstecken, till skillnad från föräldrarna. Relationerna i familjen och till omgivningen förändras många gånger. Många familjer kände sig isolerade då de upplevde att de inte fick lov av omgivningen att prata om vad som hänt deras familjemedlem. Både syskon och föräldrar upplevde en känsla av skuld efter dödsfallet. De frågade sig själva om de kunde ha gjort mer för att hjälpa familjemedlemmen. Författarna diskuterar resultatet utifrån behovet av stöd hos de efterlevande och hur familjen kan få hjälp att försöka gå vidare med det dagliga livet. Diskussionen avslutas med att belysa sjuksköterskans roll i familjers lidande. För att försöka lindra individernas lidande är det av stor vikt att stöd från omgivning och från vården finns tillgänglig. När det handlar om suicid identifierades att stödgrupper främjade individens hälsa och lindrade lidandet. I slutsatsen har författarna kommit fram till att familjen försätts i en sorgeprocess och drabbas därmed av ett lidande som påverkar varje familjemedlems livsvärld.

  • 320.
    Boberg, Markus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Palenius, Matilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    I väntan på operationsstart: Patientupplevelser i väntrummet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter som väntar på operation är ofta oroliga. Oron påverkas av omgivningen och det gör väntrummets utformning intressant. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av det preoperativa väntrummet. Studien utfördes med kvalitativ metod där sex stycken patienter som suttit i väntrummet innan operationen intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Patienternas behov av att bli sedda framkom som ett övergripande tema. Patienterna upplevde ett utanförskap genom ensamhetskänslor och oro. De visade även en initiativlöshet i väntrummet som bidrog till utanförskapskänslan samt accepterande av vad personal föreslog som tidsfördriv under väntan. Rummet innehöll bland annat en tv och en fototapet föreställandes skog i realstorlek, dessa var tydligast uppskattade i rummet. Patienterna tyckte många gånger att personalen inte var tillräckligt närvarande och de kände sig ensamma. Resultatet visar vikten av att personalen är närvarande och visar intresse för patienter, denna sociala kontakt verkar inte kunna ersättas av enbart materiel. Gott omhändertagande och god miljö ger patienter en trygghet i väntan vilket bidrar till att behovet av att bli sedd tillfredsställs.

  • 321.
    Bobic, Milanka
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cehic, Edina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tillit till Försäkringskassan utifrån kön, ålder och utbildning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet har varit att undersöka tilliten till Försäkringskassan under perioden år 2008-2014. Förutom att studera den allmänna tilliten till myndigheten har även tilliten till Försäkringskassan utifrån variablerna kön, ålder, utbildning och socialt kapital studerats. Datamaterialet för uppsatsen kommer från SOM-institutet som varje år genomför förtroendeundersökningar av myndigheter i Sverige. På detta sätt anses SOM-institutet vara en tillförlitlig källa att inhämta information ifrån. I uppsatsen presenteras alla undersökningar utifrån årsperioden 2008-2014, för att det ska underlätta generaliseringen av resultaten. När det gäller det allmänna förtroendet för Försäkringskassan visar linjediagrammet på en klar förbättring i slutet av år 2014. I resultatet om könsvariabeln framkommer ingen betydlig skillnad i förtroendet bland könen mer än att förtroendet någorlunda ökar. Den tredje variabeln undersöker förtroendet utifrån ålder där utfallet visade att det låg jämt bland åldrarna 16-29, 30-49 och 65-85 år, vilket även överensstämde med den empiriska forskningen och teorierna. I den fjärde variabeln undersöktes utbildningens påverkan på förtroendet till Försäkringskassan, som visade på att högutbildade upplevde högre tillit. Anledningen till detta var att högutbildade under studietiden gjorde sig en uppfattning om myndighetens funktionssätt. Slutligen undersökte vi andra faktorer som inverka på myndighetsförtroendet och ifrågasatte Putnams teori om socialt kapital. Resultatet blev att förtroendet till myndigheterna inte hade ett samband med medborgarandan och antalet föreningar respondenterna var medlemmar i.

  • 322.
    Bocangel, Dante
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Erika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Den prehospitala vårdprocessens sista pusselbit?: En kartläggning av uppföljning inom en ambulansorganisation2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svensk ambulanssjukvård har genomgått stora förändringar de senaste decennierna vilket har lett till att kraven på sjuksköterskans kompetens för att säkerställa en god vård och patientsäkerhet har ökat markant. Generellt saknas det inom svensk ambulanssjukvård väl fungerande system för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt vilket leder till att denna viktiga möjlighet till professionell och organisatorisk utveckling riskerar att falla bort. I den kartlagda ambulansorganisationen infördes i början av 2015 ett nytt system för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt vilket skapade nya möjligheter för sjuksköterskan att följa upp sina bedömningar och behandlingar.

    Syftet var att kartlägga systemet för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt inom en specifik ambulansorganisation utifrån följande frågeställningar: I vilken utsträckning användes möjligheten till uppföljning, vad påverkade sjuksköterskans uppföljning och hur upplevdes effekterna av uppföljning. Metoden som ändvändes var en singel case studie metod vilket innebar att både kvantitativ och kvalitativa data användes. Unikt för case studie metoden är att data samlas in i olika faser för att sedan analyseras innan nästa datainsamlingsfas startar. I den första fasen genomfördes en sökning efter dokument inom ambulansorganisationen som berörde uppföljning. I fas två utfördes en enkätundersökning som även låg till grund för de intervjuer som gjordes i fas tre.

    Resultaten visade att uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt ökade efter införandet av det nya systemet och att de nuvarande rutinerna var otydliga. Vanliga orsaker till att sjuksköterskan i ambulans följde upp sina patienter var osäkerhet i bedömningar, egen kompetensutveckling och en vilja att bidra till ökad patientsäkerhet. Uppföljningen hade positiva effekter för sjuksköterskornas trygghet och kompetens. Däremot förelåg ett behov att förtydliga rutinerna om hur systemet skulle användas för att säkerställa återförandet av kunskapen som inhämtats genom uppföljning till verksamheten. Detta var en önskan både från arbetsgivarhåll och från sjuksköterskor i ambulans. En ökad systematik i uppföljningsarbetet kan leda till att uppföljningen inte begränsas till patientfall som den enskilda sjuksköterskan ansåg vara relevant. Detta kan främja patientsäkerheten och i förlängningen minska onödigt lidande för patienten.

  • 323.
    Bodén, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lidberg Carlsson, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdandet av patienter med behov av avancerad hemsjukvård: En kvalitativ intervjustudie ur distriktssköterskans perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Både globalt och i Sverige blir befolkningen allt äldre, lever längre och har ofta kroniska sjukdomar som följd. Det gör att det ställs ökade krav på sjukvården. Vårdplatserna blir färre och vårdtiderna kortare. Sedan ädelreformen infördes 1992 ställs det krav på kommunerna att ansvara för hemsjukvården. Distriktssköterskorna är navet i vårdandet och har ett stort ansvar att se helheten kring patientens vård. Distriktssköterskorna i hemsjukvården har en utsatt position och är ensamma i de många gånger komplexa vårdsituationerna. Den avancerade vården med mycket medicinteknik har ökat lavinartat de senaste åren. Kommunernas utmaning är att hinna kompetensutbilda personal och öka bemanningen i samma takt som den avancerade hemsjukvården kräver.

    Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans upplevelse av att vårda patienter med behov av avancerad hemsjukvård. En kvalitativ metod används. Datainsamling görs genom åtta stycken livsvärldsintervjuer. Data bearbetas genom en kvalitativ innehållsanalys och det framkommer elva underkategorier som skapar fyra kategorier: Att ha rätt kunskap och kompetens, Att utvärdera och ha ett övergripande ansvar, Att se till patientens välbefinnande, Att samordna och organisera. Resultatet visar distriktssköterskans mångfacetterade arbete. Det framkommer att distriktssköterskorna upplever att den avancerade vården är utmanande och stimulerande om rätt förutsättningar finns. De förutsättningar som framkommer är bland annat att ha tid, att ha en bra ledare, att få reflektera och att ha ett samarbete med olika vårdaktörer. Brist på rätt förutsättningar kan leda till utbrändhet och med uppsägningar som följd. För att distriktssköterskan ska kunna vårda patienter med avancerad hemsjukvård krävs rätt kunskap och kompetens. Detta påverkar kvalitén på vården av patienter med behov av avancerad hemsjukvård i hög grad.

  • 324.
    Boerenbeker, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Brandén, Ann-Sofie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En trygghetsskapande länk: Hur närstående upplever betydelsen av Förbindelsesjuksköterska i samband med övergången från IVA till vårdavdelning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en tidigare kritiskt sjuk patient som vårdats på en intensivvårdsavdelning (IVA) skrivs ut till vårdavdelning inleds en känslig fas i vårdförloppet. Det är en förändring som utgör risker för patienten då det utöver förändrad vårdnivå också innebär förändrad miljö och annan vårdpersonal. Stödfunktionen Förbindelsesjuksköterska (FS) har visat sig vara en framgångsrik modell när det gäller att stödja patient, vårdpersonal och närstående samt förbättra patientsäkerheten i samband med utskrivning från IVA, men finns inte implementerad på svenska sjukhus. Sedan februari 2016 pågår ett projekt på ett universitetssjukhus i Sverige, med syfte att undersöka om funktionen FS har effekt på patientsäkerhet och vårdkvalitet i samband med utskrivning från IVA till vårdavdelning. Då målet var att öka tryggheten för medarbetare, patienter och närstående syftar aktuell studie till att beskriva hur närstående upplever betydelsen av FS i samband med övergången från IVA till vårdavdelning.

    För att besvara studiens syfte har vi använt oss av deskriptiv kvalitativ ansats med semistrukturerade forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt genomfördes femton (n=15) stycken intervjuer med närstående till patienter som vårdats på intensivvårdsavdelningen. Data analyserades med induktiv kvalitativ innehållsanalys vilket genererade i tre (n=3) huvudkategorier och åtta (n=8) underkategorier. Resultatet utgörs av följande huvudkategorier: Närståendes upplevelse av trygghet, Förbindelsesjuksköterskan som vårdande expert och Förbindelsesjuksköterskan som länk mellan olika vårdnivåer. Genomgående upplevde närstående att FS gav dem trygghet genom sin kompetens och sin erfarenhet men också genom sin närvaro som gjorde att de kände sig sedda och bekräftade i sin sårbara situation. De uppfattade att FS genom att vara en länk mellan avdelningarna bidrog till att stänga det gap som uppstår pga. skillnad i vårdnivå, informationsbrist och sviktande kontinuitet.

  • 325.
    Bogren, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Keena, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det är inte bara hår: En studie om kvinnors upplevelse av att tappa sitt hår som följd av cytostatikabehandling2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas ungefär 30000 kvinnor av cancer i Sverige. Till år 2040 beräknas antalet kvinnor som drabbas, öka med 90 procent, en snabbt växande patientgrupp. Cytostatikabehandling är en ofta använd behandlingsmetod vid cancer. En vanlig biverkning till följd av behandlingen är håravfall. Kvinnans hår är nära kopplat till hennes identitet och är av social och kulturell innebörd. Att tappa håret är den biverkning som skrämmer kvinnor mest inför cancerbehandling. I rollen som sjuksköterska behöver vi förståelse för hur kvinnor upplever håravfall för att kunna ge god vård och stöd. Med det ökade antalet kvinnor som drabbas krävs beredskap.

    Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse av att tappa sitt hår som följd av cytostatikabehandling. Studien är gjord med narrativ ansats genom analys av bloggar, skrivna av kvinnor som genomgår eller har genomgått cytostatikabehandling och tappat hår som följd av detta. Resultatet är tydligt; kvinnor upplever det som ett mycket hårt slag mot självkänsla och kroppsuppfattning. Håravfallet skapar starka känslor som ångest, sorg, utanförskap och tankar om döden. För att kunna möta dessa känslor behövs stöd i form av någon som lyssnar förutsättningslöst, utan att lägga egna tankar och värderingar i samtalet. Det är viktigt för kvinnor att själva kunna ta beslut och ha strategier för håravfallet. Detta upplevs positivt och ökar hennes känsla av kontroll över sjukdomen. Sjuksköterskans nyckelroll blir att stötta den drabbade kvinnan genom att lyssna och göra henne delaktig i vården för att kunna uppleva känslan av kontroll. 

  • 326.
    Bohman, Christian
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Stroil, Adnan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att inneha rollen som sjukvårdsledare på en olycksplats: En kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att komma först till olycksplats innebär att sjukvårdspersonal ska inta en ledningsfunktion. En av dessa ledarroller är att vara sjukvårdsledare. Sjukvårdsledaren har som ansvar att skapa struktur och goda förutsättningar på olycksplatsen genom kommunikation och samarbete. Då detta är en viktig ledande funktion kan det vara betydande för patienten hur väl den fungerar. Syftet med studien är att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelse av att inneha rollen som sjukvårdsledare på en olycksplats. Informanterna som intervjuades var alla sex män i åldrarna mellan 32-59. Deras erfarenhet varierade mellan 3 – 36 år inom ambulanssjukvård. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och utefter det presenterades resultatet med hjälp av huvudkategorier och subkategorier.

    I resultatet framkom det att det var ett stort ansvar att inneha rollen som sjukvårdsledare men samtidigt en svårighet då omfattande beslut i utsatta situationer ibland behövde tas under stressade former. Ambulanssjuksköterskor upplevde svårigheter att förhålla sig till en patientvårdande roll då en ledningsfunktion etablerats viket kunde påverka det emotionella vårdandet som fick åsidosättas. En så stor blandning som möjligt på informanterna i form av erfarenhet och ålder eftersträvades för att resultatet skulle bli så representativt som möjligt. Majoriteten av informanternas upplevelser av att vara sjukvårdsledare bekräftades av tidigare vetenskaplig forskning vilket indikerar att detta är en viktig och samtidigt svår situation att befinna sig i.

  • 327.
    Bojarska, Kimberly
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lagerlöf, Lovisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att stå i skuggan av ett mörker: Depression ur ett närståendeperspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Depression är en sjukdom som blir allt mer vanlig, i Sverige såväl som globalt. Sjukdomen kan leda till symtom i varierade utsträckning och svårighetsgrad. Närstående till en person som insjuknat i depression kan ta på sig ansvaret att vårda och kan också utgöra en hälsoresurs för den som är sjuk. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå att även om den som har insjuknat i depression är drabbad, är även de närstående också det. Genom ökad kunskap om de närståendes upplevelser torde vården kunna ge bättre stöd och hjälp till den närstående. Syftet med studien var således att beskriva upplevelsen  av  att  vara  närstående  och  vårda  en person  som  lider  av  depression. Metoden var en litteraturstudie där 10 artiklar analyserats. Axelssons modell (2012, ss. 203-220) har använts för analysen.

    Resultatet visade bland annat att närstående till stor del eftersökte information och kunskap för att uppleva att de utgjorde ett gott stöd för sin käraste. Det beskrev även det omfattande ansvaret som de närstående fick axla i vårdandet. Vårdandet utav en person som led av depression föranledde även till starka känslostormar hos de närstående, exempelvis ilska, frustration, rädsla, oro och hopp. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att informera och stötta patienten och de närstående, men finns det tid för det?

  • 328.
    Boltorp, Jessica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Haslinger, Adrian
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Distriktssköterskans perspektiv: Att främja hälsa bland patienter inom kriminalvården2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människor som har dömts till fängelse och förlorat sin frihet har samma rättigheter som den övriga befolkningen att få sjukvård av bra kvalité. Kriminalvårdens sjukvård är betydelsefull genom att internerna har stora hälso- och vårdbehov. På grund av bristande forskning inom kriminalvården ville författarna genomföra en studie som belyser distriktssköterskors upplevelser av att främja hälsa inom kriminalvården. Det genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och analysen av intervjumaterialet gjordes genom en innehållsanalys som resulterade i fem huvudkategorier, 23 underkategorier och ett tema.

    Analysen av intervjuerna visade på att kriminalvårdsköterskans arbete med att främja hälsa påverkas av många hälsoproblem, den stora säkerhetsaspekten och mycket ensamt arbete som upplevdes som begränsningar i det hälsofrämjande arbetet. Distriktssköterskans breda kompetens visade sig komma till stor nytta och passa bra in i kriminalvårdens sjukvård. I rollen som kriminalvårdssköterska handlar det mycket om mötet med patienten för att bland annat kunna skapa förtroende och förutsättningar för en bättre hälsa. Samarbetet med andra vårdprofessioner och vårdinstitutioner är av stor betydelse i kriminalvården för att ha möjlighet att erbjuda en vård som är individuellt anpassad för den enskilde individen. Mycket av det hälsofrämjande arbetet för kriminalvårdssköterskan är att ta prover, hälsokontroller, vaccinationer för att arbeta förebyggande. I kliniska implikationer belyses det att behovet av fler kriminalvårdssköterskor är stort på grund av det stora hälso- och vårdbehovet som finns hos internerna och för att minska känslan av att känna sig ensam i sin profession och för att öka möjligheterna för att främja hälsa.

  • 329.
    Bomberg, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Krans, Madelene
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att skapa känslan av trygghet hos vuxna patienter i livets slutskede i kommunens hemsjukvård: Intervjuer med distriktssköterskor2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I kommunens hemsjukvård vårdas idag ett stort antal vuxna patienter i livets slutskede och antalet kommer sannolikt att öka då politiska beslut och patientens önskan är att vårdas i det egna hemmet. Distriktssköterskans roll i hemsjukvården är central som arbetar för en god och säker vård för patienten. Trygghet är ett mänskligt behov och hemmet kan utgöra en trygghet för patienten samtidigt som tryggheten kan minska ju närmare livets slut patienten kommer. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan kan skapa känsla av trygghet för vuxna patienter i livets slutskede i kommunens hemsjukvård.

    En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Åtta distriktssköterskor intervjuades från fyra hemsjukvårdsteam i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjuerna analyserades via kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem huvudkategorier: patient och anhörig, kommunikation, personal, omvårdnadsplanering och organisation. Resultatet visade att distriktssköterskan hade erfarenhet av att skapa en känsla av trygghet hos vuxna patienter i livets slutskede genom att skapa en relation till patient och anhörig, genom samtal och kontinuitet. Att finnas tillgängliga och samarbeta i team mot gemensamma mål. Distriktssköterskan erfor att deras egen säkerhet i yrkesrollen, kompetens och erfarenhet för hur vården organiseras för patienten kan skapa en känsla av trygghet hos patient och anhörig.

    Distriktssköterskan arbetar utifrån de resurser som finns för att utveckla sin kompetens och för att förstå patientens livsvärld krävs kontinuerlig fortbildning i palliativ vård och mer redskap för journalförd omvårdnadsplanering. Studien betonar vikten av social hållbarhet, som är av avgörande betydelse för känslan av trygghet.

  • 330.
    Bomgren, Linnea
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tysklind, Julia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital spinal immobilisering – en nödvändig åtgärd?: En retrospektiv studie om förekomsten av skador hos patienter utsatta för trauma2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fysiskt trauma är den vanligaste dödsorsaken bland människor under 40 år i västvärlden. Spinal immobilisering är en viktig del i det prehospitala omhändertagandet av traumapatienter där skada på kotpelare och ryggmärg kan misstänkas. Spinal immobilisering praktiseras i stora delar av världen men insatsen tar tid och innebär risker för patienten. Det saknas tydlig evidens för nytta med prehospital spinal immobilisering och behovet är stort av att veta mer om skadeutfall av traumapatienter som är vårdade i ambulans.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av spinal immobilisering i ambulanssjukvård av patienter som utsatts för trubbigt eller penetrerande våld samt vad för verifierade skador dessa patienter har.

    Metod: Kvantitativ design med retrospektiv datainsamling från ambulans- och sjukhusjournaler.

    Resultat: Trehundrasjutton patienter bedömda med RETTS ESS 39 granskades, medelåldern var 42 år och det var ingen skillnad i antal mellan män och kvinnor. 229 patienter spinalimmobiliserades och 27 av dessa visade sig ha någon typ av spinalskada. Resultatet visar att ingen statistiskt signifikant skillnad förelåg mellan spinal immobilisering och verifierad spinal skada. Det sågs inte heller något samband mellan andra verifierade skador och val av spinal immobilisering eller inte. Typ av trauma påverkar inte utfall av spinal immobilisering. Den vanligaste indikationen för spinal immobilisering var smärta/ömhet över kotpelaren och det var också denna indikation som visade sig vara starkast associerad till spinal skada.

    Diskussion: Varför så många patienter utan skada har spinalimmobiliseras kan denna studie inte svara på men slutsatsen dras att algoritmen för spinal immobilisering bör göras snävare. Detta för att undvika att spinal immobilisering utförs mer än nödvändigt. Samtidigt bedöms vidare forskning inom ämnet som nödvändigt.

  • 331. Bond, Ken
    et al.
    Hofmann, Björn
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.
    Examining ethical rationales for patient involvement in HTA.2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 332.
    Booberg, Jonna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gaiottino, Marcus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Intensivvårdssjuksköterskors känslor och attityder kring donation efter hjärtdöd: En kvalitativ intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag väntar många patienter på transplantation av ett eller flera organ. Med nuvarande lagstiftning identifieras inte alla potentiella organdonatorer och därför kan inte dessa organ tas tillvara. Regeringen har därför tillsatt en utredning om det kan bli aktuellt med organdonation efter hjärtdöd. Detta uttrycks internationellt som Donation after Cardiac Death (DCD). Denna studiens syfte var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar, tankar och känslor, samt förbereddhet kring begreppet donation efter hjärtdöd. Sju intervjuer av intensivvårdssjuksköterskor på två sjukhus i västra Sverige genomfördes och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras som fyra kategorier: Upplevda farhågor och potentiella konsekvenser av DCD, Mötet med anhöriga, Tankar och känslor kring organisatoriska svårigheter och Tankar och känslor kring etiska dilemman. Slutsatser var att de intervjuade intensivvårdssjuksköterskorna ställde sig positiva till DCD och tidigare forskning visar att det kan vara en källa till ökning av organtillgång förutsatt att det är organisatoriskt genomförbart.

  • 333.
    Borg, Alexandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Zakrisson, Clara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Unga kvinnors erfarenheter av hormonell antikonception: En kvalitativ innehållsanalys2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hormonella preventivmedel var initialt en frigörelse för kvinnan. I takt med att kvinnor idag har en tidig samlagsdebut och samtidigt väljer att senare bilda familj krävs det effektiva preventivmedel. Det ses dock en ökad kritisk trend till syntetiska hormoner vilket ställer frågan vad unga kvinnor har för erfarenheter kring hormonella preventivmedel. Syftet med studien var således att belysa unga kvinnors erfarenheter av hormonell antikonception. Tre fokusgruppsintervjuer med totalt tretton unga kvinnor genomfördes under slutet av 2017 och under året 2018. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som mynnade ut i ett resultat bestående av två kategorier med tre tillhörande subkategorier. Erfarenheter av hormonernas påverkan på kroppen och välbefinnandet med subkategorierna Att inte veta vem man är utan sitt hormonella preventivmedel, Biverkningar av hormonella preventivmedel - en uppoffring för säkert skydd och Negativa erfarenheter var övervägande. Samt kategorin Kunskap om hormonella preventivmedel med subkategorierna Val av metod snarare än val av hormon, Internet och barnmorskan som informationskälla och Erfarenhet av bristande kunskap och intresse hos män.

    Resultatet visar att negativa erfarenheter av hormonella preventivmedel var övervägande och där kvinnorna i studien uppger att de inte har något annat val än att använda hormonella preventivmedel för ett säkert skydd mot en oönskad graviditet, trots biverkningar. Genom en ökad kunskap kring unga kvinnors erfarenheter av hormonella preventivmedel kan barnmorskan erhålla en större förståelse och således anpassa rådgivningen efter kvinnans individuella behov. Vidare forskning kring kvinnors välbefinnande i relation till hormonella preventivmedel är av intresse för att kunna tillgodose kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.

  • 334.
    Borgare, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wiland, Linnéa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelse av vad som orsakar och lindrar oro vid fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtinfarkt hör till en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Fysisk aktivitet är en viktig komponent i rehabiliteringen efter hjärtinfarkt, dock kan upplevelse av oro riskera följsamheten av fysisk aktivitet. Syftet med studien är att beskriva vad som orsakar och lindrar patientens upplevelse av oro vid fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Studien är en litteraturstudie enligt Friberg där elva kvalitativa artiklar analyserats. Ur artiklarna framkom tre huvudteman; Kunskap om kroppsliga reaktioner efter hjärtinfarkt, fysisk aktivitet i kontrollerad miljö och stöd under rehabiliteringen. Patienter kan uppleva oro vid fysisk aktivitet till följd av kunskapsbrist gällande kroppsliga reaktioner efter hjärtinfarkt. Oro kan även upplevas vid frånvaro av vårdpersonal och instrumentell hjärtövervakning under fysisk aktivitet. Närvaro av sjukvårdspersonal och kunskap om kroppsliga reaktioner efter hjärtinfarkt kan lindra oro hos patienterna, dessutom stöd från familj och vänner. Vikten av sjuksköterskans, anhörigas och patienters stöd efter hjärtinfarkt diskuteras i uppsatsen tillsammans med patientinformation. Författarna påvisar sjuksköterskans betydande roll i arbetet mot hållbar utveckling genom att stödja patienter till fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt.

  • 335.
    Borgenstierna, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rosengren, Alexandra
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Föräldrars upplevelse av anknytningsprocessen vid adoption: En kvalitativ intervjustudie ur ett livsvärldsperspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det adopterade barnet har upplevt separationer, ibland bristfällig omsorg och trauman, vilket kan skapa en sårbarhet som kan leda till utmaningar i anknytningsprocessen. Vikten av en god anknytning vid adoption påverkar både barn och förälder. Barnets anknytning finns med och påverkar framtida förhållningssätt gällande känslomässig närhet och förståelse och en otrygg anknytning skapar sämre förutsättningar för en framtida trygghet. Som barnhälsovårdssjuksköterska är det av vikt att besitta kunskap om anknytning, dess framtida påverkan på individen samt det speciella behov familjer som adopterar har för att kunna skapa så goda förutsättningar som möjligt gällande anknytningsprocessen. Forskningsfältet är knapphändigt och begränsat gällande föräldrars upplevelser av anknytning vid adoption och de få studier som finns påvisar att kunskapen inom sjukvården kring adoption och adoptivfamiljers speciella behov upplevs bristfällig.

    Föreliggande studie vill genom ett livsvärldsperspektiv belysa föräldrars upplevelser av anknytningsprocessen. Resultatet kan bidra till ökade möjligheter att förstå livsvärlden hos föräldrar som adopterar och vad som påverkar och kan påverkas. Detta kan i sin tur sättas i relation till övrig forskning och perspektivet av hållbar utveckling, för att i slutänden kunna bidra med kunskap till barnhälsovården. Datainsamlingen är gjord genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med adoptivföräldrar (n=11). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenteras, via tre huvudkategorier; Betydelse av att känna trygghet i föräldrarollen, Att se och möta barnets behov och Betydelse av att få bekräftelse i föräldrarollen. Resultatet belyser den väldiga förändring en adoption innebär, både för barn och förälder. Det belyser också vikten av att det finns kompetens och engagemang kring anknytningsprocessen hos familjer som adopterar, både hos föräldrar och hos barnhälsovården som möter dessa familjer. I resultatet framkommer att känslan av trygghet har stor påverkan på anknytningsprocessen. En dominerande andel av föräldrarna känner en frustration över bristande kompetens och engagemang hos barnhälsovårdssjuksköterskan.

  • 336.
    Borglin, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Martin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att bevittna patientens utsatthet: En intervjustudie om anestesisjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av kommunikation vid akuta omhändertaganden utanför sin ordinarie arbetsmiljö2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Teamarbete och kommunikation är en utmaning för anestesisjuksköterskan. Vid akuta tillstånd omhändertas patienten enligt ABCDE som är hämtat från konceptet Advanced Trauma Life Support (ATLS) som är standard på skadeplatser och akutmottagningar i Sverige. Luftväg, andning och cirkulation utgör en del av anestesisjuksköterskans spetskompetens och anestesisjuksköterskan ska kunna medverka vid olyckor och i vården av svårt skadade personer. Forskning har visat att patienter kan dö till följd av dålig kommunikation mellan vårdarna. I kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor och under området säkerhet och vårdmiljö beskrivs vikten av tydlig kommunikation i förhållande till vårdteamet. Forskning har visat att god kommunikation bidrar till lägre mortalitet. Genom att använda kommunikationsverktyget SBAR kan patientsäkerheten höjas, särskilt i akuta situationer.

    Syftet med vår studie var att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av kommunikation i larmsituationer under ett akut omhändertagande då anestesisjuksköterskan arbetar utanför ordinarie arbetsmiljö. En kvalitativ, analytisk och induktiv design användes. Intervjuerna, som genomfördes med anestesisjuksköterskor med olika lång yrkeserfarenhet, påvisade patientens utsatthet där olika former av kränkande behandling beskrevs. Genom anestesisjuksköterskans placering vid patientens huvudända ges goda möjligheter att företräda patienten men också till kommunikation med patienten och övriga teammedlemmar. Genom att göra patienten delaktig i vården kan oro och ångest minskas. Bevittnandet av patientens utsatthet diskuteras. Obehagliga undersökningar utförs och i situationer där patienten blottas. Gemensamma övningar efterfrågades när det gäller trauma-, akuta omhändertaganden där vikten av god kommunikation upplevs som central.

  • 337.
    Borgström, Matilda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det första mötet med närstående: Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter som har drabbats av svikt i vitala organ, akut försämring av en kronisk sjukdom eller utsatts för ett trauma. De närstående har en viktig roll i stödet av den kritiskt sjuka patienten. Kommunikation inom vården är komplex och mycket ansvar ligger på intensivvårdssjuksköterskan. I teorin bygger en god relation mellan intensivvårdssjuksköterskan och de närstående på bra kommunikation. Studier på hur intensivvårdssjuksköterskan upplever det första mötet i praktiken är sparsam.

    Syftet med studien var att utforska intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av det första mötet med närstående. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie gjorts med livsvärldsteoretisk grund. Intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor har genomförts. En innebördsanalys av datan har gjorts och nya innebörder har framträtt. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av det första mötet är att varje möte är unikt och behöver anpassas efter varje individ. Det första mötet upplevs vara grunden till att bygga en tillitsfull och trygg relation mellan intensivvårdssjuksköterskan och de närstående. Faktorer hos de närstående som gör mötet unikt kan vara bland annat generationstillhörighet, tidigare erfarenheter, sinnesstämning och språkförståelse. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att inte räcka till på grund av tidsbrist diskuteras. I diskussionen lyfts även motsägelsen av att använda de närstående som tolkar trots vetskapen om tolkningens brister. Att motverka ohälsa hos de närstående belyses ur perspektivet hållbar utveckling.

  • 338.
    Borsand Bååth, Katarina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustavsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Samtal på barnavårdscentralen: Specialistsjuksköterskans upplevelse av samtal med föräldrar till barn med övervikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Specialistsjuksköterskor som arbetar på barnavårdscentralen har en stor roll med att hjälpa barn med övervikt genom att samtala med föräldrarna så barnet får ett hälsosamt liv under uppväxten. Föräldrarna har ett stort ansvar och är en förebild för sina barn. Sjuksköterskan arbete med små barn är en god grund för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka övervikt hos barnet och tillsammans med föräldrarna främja för att hälsosamt arbeta preventivt. Forskning beskriver sjuksköterskans samtal med föräldrarna som svåra angående övervikt och att kunskapen om samtalet är bristfälligt.

    Studiens syfte är att beskriva specialistsjuksköterskans upplevelse av samtal med föräldrar till barn med övervikt. Sex sjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade intervjuer som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Efter analys av intervjuerna skapades tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna är ”Föräldrars kunskap är avgörande”, “Leda föräldrar i att hitta motivation” och ”Stödinsatser som hjälper”. Resultatdiskussionen visar att sjuksköterskans samtal med föräldrarna till överviktiga barn inte upplevs så svåregentligen. Föräldrarnas kunskap om matvanor är bristande trots god kunskap om övervikt. Föräldrarna är mer mottagliga för förbättringsåtgärder när alla upplever ett gemensamt mål. Tid för eftertanke mellan besöken med föräldrarna gav oftast bättre resultat och vid planerat återbesök fanns det oftast ett samförstånd mellan sjuksköterskan och föräldrarna. Mötet får ta tid och återkoppling behövs. BMI-kurvan är ett viktigt verktyg och även att ta hjälp av andra kompetenser som specialistbarnavårdscentral och dietist för att skapa ett hälsofrämjande arbete.

  • 339.
    Borvander, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cvjetkovic, Sinisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Livet efter en Traumatisk hjärnskada: En litteraturstudie med patienters upplevelser2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cirka 20 000 människor i Sverige drabbas av traumatiska hjärnskador varje år. Hjärnskadorna har en stor inverkan på individernas liv med både kognitiva och psykologiska följder. Detta ställer krav på sjuksköterskans kompetens inom området. Syfte med studien är att genom en litteraturöversikt skapa en ökad förståelse kring patienters erfarenheter efter en traumatisk hjärnskada. Data analyserades i enlighet med Friberg (2012, ss. 140-141) modell för tillvägagångssätt för en litteraturstudie. 11 kvalitativa artiklar granskades och utifrån det skapades 3 huvudteman: En förändrad självbild, Det dagliga livet och Mötet med vården med och 7 subteman som beskriver patienters upplevelse i samband med traumatisk hjärnskada.

    Resultatet visar att individerna upplever omtalande problematik avseende självbild med förlorad självkänsla och självförtroende samt en dramatisk förändring i sitt sociala liv med tappad delaktighet och förlorade relationer. Individerna visar också på tydliga förbättringsområden gällande omvårdnad och rehabilitering utifrån ett vårdperspektiv. Slutsatsen är att med ganska små medel kan förbättra bemötandet, öka förståelsen och således bättra konvalescensen och skapa förutsättningar för en bättre livskvalitet.

  • 340.
    Boström, Vilma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Edvinsson Engström, Evelina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjukdomsfri, men inte frisk: Unga vuxnas upplevelse av livet efter att ha överlevt cancer som barn2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cancer är en allvarlig sjukdom som ofta förknippas med äldre. Trots det drabbas också barn. Att drabbas av en allvarlig sjukdom som barn leder till att livet plötsligt förändras. Forskningen inom cancervård har lett fram till att allt fler överlever cancer som barn. Detta ställer höga krav på vårdens organisation och kunskap kring de unga vuxna som lever med en cancerhistoria. Vi vill därför skriva en litteraturstudie med syftet: att beskriva unga vuxnas upplevelse av livet efter att ha friskförklarats från cancer som barn. Resultatet av litteraturstudiens dataanalys ledde till att tre huvudteman identifierades: att återgå till vardagen, oro inför framtiden och Vårdandets betydelse för lidande. Under de tre huvudtemana struktureras resultatet upp i totalt 10 subteman. Resultatet  visar  att  livet  fortsätter  att  påverkas  av  sjukdomen  även  efter friskförklaringen. Sjukdomen och behandlingen har lämnat både psykiska och fysiska spår samt en oro för framtiden. Relationen till familjen har stärkts, men relationen till vännerna har till viss del påverkats negativ då de känner sig annorlunda. De unga canceröverlevarna känner sig övergivna av vården då det stöd de fick under sjukdomstiden plötsligt är borta. Utifrån resultatet kan en förståelse skapas för att sjukdomen och dess konsekvenser kan orsaka ett livslidande. Vården behöver utöka kunskapen och eftervården för att möta den växande gruppen av unga canceröverlevares behov. Sjuksköterskan har en viktig roll för att tillgodose patienternas behov av stöd och vård såväl inför, som efter friskförklaring.

  • 341.
    Brandholm, Jonas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Larsson, Julia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom och hur det påverkar det dagliga livet: Litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag är det cirka 20 000 personer som lider av Parkinsons sjukdom i Sverige. Vanligtvis drabbar sjukdomen de som är över 55 år. De är en kronisk neurologisk sjukdom som påverkar den viljestyrda kontrollen i musklerna genom att celler i hjärnan slutar att producera dopamin. Dopamin är en signalsubstans som förmedlar kontakt mellan hjärnans alla celler vilket behövs för att kunna röra sig normalt. Sjukdomen har en rad olika symtom som kan se lite olika ut beroende på i vilket stadie av sjukdomen den drabbade befinner sig i. Exempel på symtom kan vara stelhet och skakningar. Det finns idag ingenting som botar sjukdomen, men en rad av olika läkemedel lindrar symtomen. De flest som lider av Parkinsons sjukdom lever i hemmet, ofta med en närstående som vårdar, vilket medför att även de påverkas av sjukdomen.

    Syftet med studien är att beskriva upplevelsen hos den drabbade och dess närstående av att leva med Parkinsons sjukdom och hur det påverkar det dagliga livet. Nio kvalitativa artiklar bearbetades enligt Fribergs (2017, ss. 141-151) analysmetod genom en litteraturöversikt. Resultatet visade att patienterna upplevde stor livsförändring i samband med sjukdomen, vilket även påverkade närstående. Patienterna beskrev känslor av skam, ensamhet och oro. Parkinsons sjukdom innebär ett större lidande än vad bara symtomen medför. Ett existentiellt lidande förekommer då det är svårt att anpassa sig till sjukdomen eftersom den är progressiv och förvärras kontinuerligt. Resultatet av detta examensarbete kan vara till hjälp för  sjukvården, men även den enskilde individen att förstå hur  den drabbade upplever sin livssituation i samband med sjukdomen.

  • 342.
    Brandt, Amanda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Grynge, Veronica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Skolsköterskans upplevelse av att möta elever med psykisk ohälsa2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa har ökat de senaste åren bland unga. Skolan kan vara en av stressfaktorerna för unga barn. Skolan skall arbeta hälsofrämjande, den skall skapa miljöer där elevers hälsa och lärande främjas. Utbildning är av vikt för att kunna uppleva hälsa och på sikt klara sig i livet. Elevhälsan är en viktig del på skolan, vilken arbetar för att underlätta elevens lärande och utveckling. Skolsköterskor i tidigare studier menar på att somatiska symtom som magont och huvudvärk, vilket kan vara tecken på psykisk ohälsa, har ökat. Psykisk ohälsa hos barn kan ha negativa effekter senare i livet och med tiden kan en ökning av detta innebära ett växande folkhälsoproblem. 

    I denna studie, som är kvalitativ med en induktiv ansats, är syftet att beskriva skolsköterskors upplevelser av att möta elever som har psykisk ohälsa. Åtta skolsköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Dessa med utgångspunkt i livsvärldsperspektivet. I dataanalysen användes Granheim Hällgren och Lundmans (2004) modell för innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier och sju underkategorier. Samverkan är betydande i arbetet med psykisk ohälsa, både på intern och extern nivå. Skolsköterskorna i studien ansåg att samverkan med externa instanser var problematisk. Relationen till eleven är också av vikt, detta för att kunna få förtroende och på så vis kunna nå fram till eleven med psykisk ohälsa. Detta kräver en tillgänglighet hos skolsköterskan.

  • 343.
    Brandt, Angelica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmberg, Lisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Pandoras ask: Att som sjuksköterska möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kvinnor som är utsatta för våld i nära relation är idag ett globalt hälsoproblem. Dessa kvinnor söker vård, men inte nödvändigtvis för den orsaken, vilket gör att sjuksköterskan bör vara välutbildad i ämnet. Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Detta anses vara viktigt för att kunna utveckla en god omvårdnad.

    Författarna har gjort en litteraturöversikt som har sammanställt sju kvalitativa studier och två kvantitativa studier som genomförts i olika länder. Resultatet presenteras i fyra olika teman; Sjuksköterskans känslor som uppstår i mötet, Hur känslorna påverka sjuksköterskan, Sjuksköterskans attityder och förförståelse och Sjuksköterskans förutsättningar i mötet. I mötet med den drabbade kvinnan upplever sjuksköterskan en rad olika känslor, både positiva och negativa. Utmärkande är att sjuksköterskan känner en stor sympati för kvinnan. De upplever det svårt att hantera de olika känslorna. Sjuksköterskans attityd och förförståelse påverkar identifieringen och mötet med kvinnan. Kunskapsbrist och arbetsmiljön ses som ett problem av de flesta sjuksköterskor. Känslorna sjuksköterskan upplever gör det svårt att separera jobb från privatliv samt att utföra sina arbetsuppgifter. Sjuksköterskan är inte medveten om de riktlinjer som finns tillgängliga. Det behövs mer utbildning och synliggörande av riktlinjer. Ett vårdvetenskapligt förhållningssätt skulle fungera som ett stöd i sjuksköterskans arbete.

  • 344.
    Brandén Persson, Caroline
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lennartsdotter, Signe
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att hänvisa patienter till annat färdsätt än ambulans: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är en utmaning för ambulansorganisationen att möta det akuta vårdbehovet som förekommer i vårt skiftande samhälle. Det ställs ett ökat krav på ambulanssjuksköterskans bedömningsförmåga, för att vägleda patienten till fortsatt vård inom olika vårdnivåer på ett patientsäkert vis. Ambulanstransporter som ej är befogade är ett betydande problem. Inom Västra Götalandsregionen hänvisar ambulanssjuksköterskan patienter till alternativa färdsätt med vårdkedjan SAMBand. Målet är att frigöra ambulansresurser på ett patientsäkert sätt samt öka tillgängligheten av ambulansresurser i samhället.

    Syftet med denna studie är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av att hänvisa patienten till ett alternativt färdsätt med hjälp av vårdkedjan SAMBand. En kvalitativ intervjustudie genomfördes på tre ambulansstationer i glesbygden inom SÄS. Bekvämlighetsurval användes för att rekrytera och intervjua ambulanssjuksköterskor. Antalet deltagare var 10 ambulanssjuksköterskor där yrkeserfarenheten sträckte sig mellan 6 till 28 år. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskan beskriver en så kallad magkänsla och erfarenhet som viktiga vid hänvisning till alternativt färdsätt. Möjligheten att hänvisa till vårdcentraler i underlaget SAMBand saknades, ett ökat mandat att neka patienter önskades. Frustration förekommer när ambulanssjuksköterskorna blev tvungna att transportera patienter utan vårdbehov. Ambulanssjuksköterskornas erfarenhet spelar en betydelsefull roll vid patientbedömningen, vilket kunde betraktas som både positivt och negativt. Möjligheten om att neka patienter ambulanstransport som sista utväg bör vidare undersökas för att istället hänvisa till SAMBand. Det ses en fördel för både patienten och ambulansorganisationen av att inkludera vårdcentraler i SAMBand samt att underlaget bör tydliggöras.

  • 345.
    Bratland, Lottie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Szamel, Vivien
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur upplever patienter med övervikt och fetma sjuksköterskors bemötande?: En litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma är ett tilltagande världshälsoproblem och kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Det kan många gånger vara svårt att gå ner i vikt och sjuksköterskor har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Dock upplever många patienter med övervikt och fetma att de inte får det stöd och engagemang från sjuksköterskor som de skulle behöva. Många patienter upplever även att sjukvården skuldbelägger deras levnadsvanor, vilket kan resultera i att patientgruppen upplever både skuld och skam. Syftet är att belysa hur patienter med övervikt och fetma upplever sjuksköterskors bemötande. Kandidatuppsatsen är en litteraturöversikt baserad på tio vårdvetenskapliga studier.

    Resultatet presenteras i fyra teman: Upplevelsen av stigmatisering, Upplevelsen av vårdlidande, Upplevelsen av levd kropp och Upplevelsen av vårdande relation. Många patienter med övervikt och fetma upplever negativt bemötande samt utgör en stigmatiserad grupp inom hälso- och sjukvården. Patientgruppen kände sig ofta misstrodd, förnedrad och skuldbelagd. Flera patienter undvek eller avstod därför från att söka vård. Patienterna efterfrågade empati, medkänsla och respekt i mötet med sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. De ville bli bemötta som människor och inte som “feta personer”. Genom att belysa patienters upplevelser bidrar detta arbete till att synliggöra bemötandets betydelse i mötet med patienter med övervikt och fetma. Risken för negativt bemötande och stigmatisering kan minskas genom ökad kunskap samt ökad medvetenhet hos sjuksköterskan. Patientgruppen bör bemötas med respekt, förståelse och engagemang. Därigenom skapas förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna stödja och stärka patienten.

  • 346.
    Bredin, Sara
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nässén, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att inte tala samma språk: upplevelser av språkets betydelse för vårdandet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Immigrationen till Sverige har under de senaste åren ökat. Detta har medfört att antalet individer som har svårigheter att förstå och tala det svenska språket har ökat inom vården. Kommunikation är en förutsättning för att kunna uppnå god vård vilket ställer krav på att sjuksköterskor måste kunna bemöta och hantera de eventuella språkbarriärer som kan uppstå. För att underlätta kommunikationen när patient och vårdpersonal inte talar samma språk kan anhöriga eller professionell tolk tas till hjälp.

    Syftet: Syftet är att beskriva hur språkbarriärer och hanteringen av språkbarriärer upplevs av de människor i vården som berörs av språkbarriärer.

    Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som beskriver upplevelser av språkbarriärer i vården.

    Resultat: Resultatet visar att språkbarriärer kan försvåra vårdpersonalens förutsättningar att ge god vård samt påverka vårdrelationen. Språkbarriärer påverkar även tidvis patientens möjlighet till delaktighet i vården. I flertal studier uppgav vårdpersonalen en oro över att inte förstå patienten och att patienten inte förstår den information som ges. Professionell tolk lyftes fram som en viktig länk för att säkra en god kommunikation mellan vårdare och patient. Då det inte alltid är praktiskt möjligt att använda professionell tolk var det även vanligt förekommande att använda anhöriga som tolkar. Resultatet visar att patienter och anhöriga inte alltid hade samma syn på delaktighet som vårdpersonalen, vilket kunde medföra svårigheter i kommunikationen. Vårdpersonalen ansåg att patienten hade rätt till delaktighet samt att vara informerad om diagnos och behandling i vården. Anhöriga kunde ibland undvika att översätta dåliga besked för patienten då de ville skona patienten från dessa. Dessa skilda åsikter kunde skapa frustration hos båda parter.

    Slutsats: Kommunikation är en viktig del i det vårdande arbetet. Att ge vård samt att ta emot vård då patient och vårdpersonal inte talar samma språk kan skapa oro och påverka vården negativt. En professionell tolk kan underlätta kommunikationen samt möjliggöra att en vård relation kan skapas. Kommunikation är även en viktig del för att patienten skall kunna ges möjlighet till delaktighet i vården. Anhöriga kan underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patient men främjar inte alltid patientens delaktighet och autonomi. Det är viktigt med kunskap om vårdpersonal samt patienters upplevelser av kommunikation för att undvika onödigt lidande och för att öka förståelsen för tolkens betydelse för vårdandet.

  • 347.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dagens ambulanssjukvård2016Ingår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] Björn-Ove Suserud & Lars Lundberg, Stockholm: Liber, 2016, 2, s. 48-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 348.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Den mångfacetterade delaktigheten2016Ingår i: Prehospital akutsjukvård / [ed] Björn-Ove Suserud & Lars Lundberg, Stockholm: Liber , 2016, 2, s. 65-71Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 349.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap. Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Etiska frågeställningar vid drunkning2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    WHO uppskattar att 450 000 människor årligen avlider i världen till följd av drunkning, varav majoriteten är barn. Hjärtstopp och plötslig död som orsakas av drunkning är betydligt vanligare i låginkomstländer. Detta innebär att många liv går förlorade till följd av drunkningsolyckor, samtidigt som fattiga länder drabbas särskilt hårt. Mot bakgrund av detta framträder den etiska frågan: Hur kan fler liv räddas? Även rättviseprincipen blir viktig och bör rimligen föranleda åtgärder för att förhindra drunkning och rädda drunkningsoffer i särskilt utsatta delar av världen. Vilket ansvar har vi i Sverige för detta arbete?

    Etiker använder ofta drunkning som exempel för att tydliggöra den moraliska plikten att rädda liv. Vid ett drunkningstillbud kräver denna plikt specifika förmågor, mod och självuppoffring. Ett fullgörande av plikten kan å ena sidan riskera egna förluster och ytterst det egna livet, och å andra sidan ge belöning i form av självaktning och framför allt minskat lidande och död för andra. Plikten att göra allt för patientens bästa grundas i godhetsprincipen som innebär att främja nyttan för den drabbade, samtidigt som riskerna med fortsatta återupplivningsförsök övervägs i ett senare skede. Här framträder den etiska frågan: Hur kan liv räddas, samtidigt som överlevnad till ett ovärdigt liv minimeras?

  • 350.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Etiska värderingar inom spansk och svensk ambulanssjukvård2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
45678910 301 - 350 av 1657
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf