Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 3939
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Axelsson, Å
    Svensson, L
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Characteristics and outcome among patients suffering from out-of-hospital cardiac arrest with the emphasis on availability for intervention trials.2007Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 75, nr 3, s. 460-468Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe all patients treated for out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) according to the Utstein criteria and their characteristics and outcome with emphasis on whether they were available for early intervention trials. DESIGN: Retrospective analysis of a study where data were collected prospectively. SETTING: The Municipality of Göteborg/Mölndal in Sweden. PATIENTS: All patients suffering from out-of-hospital cardiac arrest in the Municipality of Göteborg/Mölndal in whom cardiopulmonary resuscitation (CPR) was attempted between May 2003 and May 2005. INTERVENTIONS: Part of the study cohort, i.e. patients with a witnessed, non-traumatic, out-of-hospital cardiac arrest were distributed (cluster) to mechanical (LUCAS) or manual chest compression. RESULTS: The overall survival to discharge from hospital among the 508 patients was 8.5%. The corresponding value for non-cardiac cases was 5.1% and for cardiac cases if crew witnessed 16.1%, bystander witnessed 12.7% and non-witnessed 1.4%. Fifty-nine percent of the patients fulfilled the inclusion criteria for the trial and had no exclusion criteria and 9.7% of these survived to discharge. Ten percent of patients fulfilled the inclusion criteria but were excluded and 20.4% survived to discharge. Thirty-one percent of patients did not fulfil the inclusion criteria and 2.5% survived. Among patients included in the LUCAS group, many of the survivors, 10/13 (77%), experienced a rapid return of spontaneous circulation (ROSC) before the application of the device. CONCLUSION: Among patients with OHCA in whom CPR was started 8.5% survived to hospital discharge and 59% were theoretically available for an early intervention trial. These patients have a different outcome compared with patients not available. However, among those available, the majority of survivors had a rapid ROSC before the application of the intervention (LUCAS). This raises concerns about the potential for early intervention trials to improve outcome after OHCA.

  • 302.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Borgström, J
    Karlsson, T
    Axelsson, Å
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Dispatch codes of out-of-hospital cardiac arrest should be diagnosis related rather than symptom related2010Ingår i: European journal of emergency medicine, ISSN 0969-9546, E-ISSN 1473-5695, Vol. 17, nr 5, s. 265-269Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To describe the characteristics and outcome in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) in relation to (i) whether OHCA was coded by the dispatcher as a diagnosis or as a symptom and (ii) the delay until the first unit was alerted at the dispatch centre. Methods: OHCA patients in Göteborg, during 17 months, excluding OHCA after calling the rescue team. Results: Among 250 cases, 20% were coded as a diagnosis (i.e. CA) with or without ongoing cardiopulmonary resuscitation (CPR). Dispatch codes for the remaining 200 patients (80%) were mostly symptom related (unconsciousness in 61%, codes related to breathing problems in 10%, other codes in 24% and missing in 5%). Patients in whom the dispatchers coded the call as CA had an earlier start to CPR after collapse (median 2 vs. 10 min; P<0.0001) and a higher rate of bystander CPR (86% vs. 42%; P<0.0001). Furthermore, they tended to have a higher rate of survival to hospital discharge (14.0% vs. 6.5%; P  = 0.09). The median delay until the first unit was alerted was 1.8 min. Survival to hospital discharge was 10.0% if the delay was below median and 6.7% if the delay was above median (P = 0.48). Conclusion: Patients with OHCA who were not coded by dispatchers as such had a long delay to the start of CPR and a low survival. Dispatching according to diagnosis, that is, CA seems to improve these parameters most likely reflecting a more optimal communication between the dispatcher and the caller as well as the rescue team.

  • 303.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Herrera, MJ
    Fredriksson, M
    Lindqvist, J
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Implementation of mechanical chest compression in out-of-hospital carfdiac arrest in an emergency medical service system2013Ingår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 31, nr 8, s. 1196-1200Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study is to describe the outcome changes after out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) in Gothenburg, Sweden, after introduction of mechanical chest compression (MCC). METHODS: Following introduction of MCC, 1183 OHCA patients were treated from November 1, 2007, to December 31, 2011 (period 2). They were compared with 1218 OHCA patients before MCC was introduced from January 1, 1998, to May 30, 2003 (period 1). Patients in period 2 were evaluated for survival in relation to MCC use. RESULTS: The percentage of patients admitted to hospital alive increased from 25.4% to 31.9% (P < .0001). Survival to 1 month increased from 7.1% to 10.7% (P = .002) from period 1 to period 2. The proportion of ventricular fibrillation/ventricular tachycardia decreased in period 2 (P = .002). However, bystander cardiopulmonary resuscitation (P < .0001), crew-witnessed cases (P = .04), percutaneous coronary intervention (P < .0001), therapeutic hypothermia (P < .0001), and implantable cardioverter-defibrillator use (P = .01) increased, as did time from call to emergency medicine service arrival (P < .0001) and to defibrillation (P = .006). In period 2, 60% of OHCA patients were treated with MCC. The percentages admitted alive to hospital (MCC vs no MCC) were 28.6% and 36.1% (P = .008). Corresponding figures for survival to 1 month were 5.6% and 17.6% (P < .0001). In the MCC group, we found increase in the delay from collapse to defibrillation (P < .0001), greater use of adrenaline (P < .0001), and fewer crew-witnessed cases (P < .0001). CONCLUSION: Survival to 1 month after implementation of MCC was higher than before introduction. However, patients receiving MCC had low survival. Although case selection might play a role, results do not support a widespread use of MCC after OHCA.

  • 304.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Holmberg, S
    Axelsson, ÅB
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Passive leg raising during cardiopulmonary resuscitation in out-of-hospital cardiac arrest: Does it improve circulation and outcome?2010Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 81, nr 12, s. 1615-1620Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Passive leg raising (PLR), to augment the artificial circulation, was deleted from cardiopulmonary resuscitation (CPR) guidelines in 1992. Increases in end-tidal carbon dioxide (PETCO2) during CPR have been associated with increased pulmonary blood flow reflecting cardiac output. Measurements of PETCO2 after PLR might therefore increase our understanding of its potential value in CPR. We also observed the alteration in PETCO2 in relation to the return of spontaneous circulation (ROSC) and no ROSC. Methods and results The PETCO2 was measured, subsequent to intubation, in 126 patients suffering an out-of-hospital cardiac arrest (OHCA), during 15min or until ROSC. Forty-four patients were selected by the study protocol to PLR 35cm; 21 patients received manual chest compressions and 23 mechanical compressions. The PLR was initiated during uninterrupted CPR, 5min from the start of PETCO2 measurements. During PLR, an increase in PETCO2 was found in all 44 patients within 15s (p=0.003), 45s (p=0.002) and 75s (p=0.0001). Survival to hospital discharge was 7% among patients with PLR and 1% among those without PLR (p=0.12). Among patients experiencing ROSC (60 of 126), we found a marked increase in PETCO2 1min before the detection of a palpable pulse. Conclusion Since PLR during CPR appears to increase PETCO2 after OHCA, larger studies are needed to evaluate its potential effects on survival. Further, the measurement of PETCO2 could help to minimise the hands-off periods and pulse checks.

  • 305.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jimenez, M
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    PCI de Lucs. A safety and feasibility study on a pathway to the cath lab for patients with OHCA2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 306.
    Axelsson, C
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Karlsson, T
    Axelsson, ÅB
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Mechanical active compression-decompression cardiopulmonary resuscitation (ACD-CPR) versus manual CPR according to pressure of end tidal carbon dioxide (P(ET)CO2) during CPR in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA).2009Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 80, nr 10, s. 1099-1103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: In animal and human studies, measuring the pressure of end tidal carbon dioxide (P(ET)CO2) has been shown to be a practical non-invasive method that correlates well with the pulmonary blood flow and cardiac output (CO) generated during cardiopulmonary resuscitation (CPR). This study aims to compare mechanical active compression-decompression (ACD) CPR with standard CPR according to P(ET)CO2 among patients with out-of-hospital cardiac arrest (OHCA), during CPR and with standardised ventilation. METHODS: This prospective, on a cluster level, pseudo-randomised pilot trial took place in the Municipality of Göteborg. During a 2-year period, all patients aged >18 years suffering an out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) of presumed cardiac etiology were enrolled. The present analysis included only tracheally intubated patients in whom P(ET)CO2 was measured for 15 min or until the detection of a pulse-giving rhythm. RESULTS: In all, 126 patients participated in the evaluation, 64 patients in the mechanical chest compression group and 62 patients in the control group. The group receiving mechanical ACD-CPR obtained the significantly highest P(ET)CO2 values according to the average (p=0.04), initial (p=0.01) and minimum (p=0.01) values. We found no significant difference according to the maximum value between groups. CONCLUSION: In this hypothesis generating study mechanical ACD-CPR compared with manual CPR generated the highest initial, minimum and average value of P(ET)CO2. Whether these data can be repeated and furthermore be associated with an improved outcome after OHCA need to be confirmed in a large prospective randomised trial.

  • 307.
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Evaluation of various strategies to improve outcome after out-of-hospital cardiac arrest with particular focus on mechanical chest compressions2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Cardiopulmonary resuscitation (CPR) skills vary among health care professionals. A previous study revealed that chest compressions were only performed half the time in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA). Field conditions and fatigue could be possible explanations. The aim of this thesis was to study the impact of the introduction of mechanical chest compression in OHCA according to survival and its usability and b) passive leg raising (PLR), to augment the artificial circulation, during CPR. ... mer Methods: This thesis is based on a pilot study conducted in the Gothenburg/Mölndal and Södertälje Emergency Medical Service systems in 2003-2005. Witnessed OHCA (adult >18 years) received either mechanical (n=159) or manual (n=169) chest compressions. The pressure of end-tidal carbon dioxide (PETCO2) has been shown to correlate with cardiac output (CO) during CPR. To compare the effect of the different strategies, the PETCO2 was measured, during CPR, with standardised ventilation. Result: PLR during CPR increased the PETCO2 value within 30 seconds. Mechanical active compression-decompression (ACD) CPR, compared with manual compressions, produced the highest mean of initial, minimum and average values of PETCO2. However, mechanical chest compressions did not appear to result in improved survival. Clinical circumstances such as unidentified cardiac arrests (CAs) resulted in a large drop-out in the intervention group or a late start to the intervention in relation to CA. The late start meant that the intervention targeted a high-risk population with a low chance of survival. The majority of identified CAs were coded by the Rescue Co-ordination Centre (RCC) according to symptoms (usually unconsciousness), while the minority were coded according to the diagnosis of CA. Patients coded according to the diagnosis of CA had an earlier start of CPR, a higher rate of bystander CPR and a tendency toward higher survival rates. Conclusion: Since PLR during CPR appears to improve circulation after OHCA, larger studies are needed to evaluate its potential effects on survival. Compared with manual compressions, mechanical ACD CPR produces probably the most effective CPR. However, different clinical circumstances make the device difficult to study outside hospital. Coding a CA according to diagnosis rather than symptoms appears to improve the out-of-hospital care.

  • 308.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Azeli, Youcef
    Jiminez, Maria
    Ordonez Campana, A
    Might the bainbridge reflex have a role in resuscitation when chest compression is combined with passive leg raising?2014Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 85, nr 1, s. e21-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The effect of passive leg raising (PLR) in cardiac arrest is not clearly established but PLR has been associated with increased coronary perfusion pressure and increase in End tidal carbon dioxide (EtCO2) during cardiopulmonary resuscitation (CPR).1 A case in which PLR was used successfully has recently been published.

  • 309.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nationella regler krävs för ambulanssjukvård2011Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ambulanssjukvården i Sverige saknar nationella riktlinjer. En konsekvens av detta är brister i tillgängligheten vilket fått allvarliga konsekvenser för flera personer under den senaste tiden. En av dem är Maximilian och hans mamma som blev påkörda på trottoaren av en 23-årig förare som hade tappat kontrollen över sin bil. Det tog nästan en timme innan pojken flögs till sjukhus med helikopter från olycksplatsen på Tjörn utanför Stenungsund. Maximilian blev bara tio veckor.

  • 310.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Englund, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Så skapas världens bästa ambulanssjukvård2011Ingår i: Göteborgsposten, ISSN 1103-9345Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Tiden från larm till dess att ambulans kommer har ökat dramatiskt de senaste tio åren i Västra Götaland. Samtidigt bedöms allt fler i behov av snabb utryckning. Kompetens finns att råda bot på detta – om den tillåts styra utvecklingen, skriver bland andra professor Johan Herlitz.

  • 311.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Claesson, Andreas
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Engdahl, J
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hollenberg, J
    Lindqvist, J
    Rosenqvist, M
    Svensson, L
    Outcome after out-of-hospital cardiac arrest witnessed by EMS: changes over time and factors of importance for outcome in Sweden.2012Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 83, nr 10, s. 1253-1258Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Among patients who survive after out-of-hospital cardiac arrest (OHCA), a large proportion are recruited from cases witnessed by the Emergency Medical Service (EMS), since the conditions for success are most optimal in this subset. Aim To evaluate outcome after EMS-witnessed OHCA in a 20-year perspective in Sweden, with the emphasis on changes over time and factors of importance. Methods All patients included in the Swedish Cardiac Arrest Register from 1990 to 2009 were included. Results There were 48,349 patients and 13.5% of them were EMS witnessed. There was a successive increase in EMS-witnessed OHCA from 8.5% in 1992 to 16.9% in 2009 (p for trend < 0.0001). Among EMS-witnessed OHCA, the survival to one month increased from 13.9% in 1992 to 21.8% in 2009 (p for trend < 0.0001). Among EMS-witnessed OHCA, 51% were found in ventricular fibrillation, which was higher than in bystander-witnessed OHCA, despite a lower proportion with a presumed cardiac aetiology in the EMS-witnessed group. Among EMS-witnessed OHCA overall, 16.0% survived to one month, which was significantly higher than among bystander-witnessed OHCA. Independent predictors of a favourable outcome were: (1) initial rhythm ventricular fibrillation; (2) cardiac aetiology; (3) OHCA outside home and (4) decreasing age. Conclusion In Sweden, in a 20-year perspective, there was a successive increase in the proportion of EMS-witnessed OHCA. Among these patients, survival to one month increased over time. EMS-witnessed OHCA had a higher survival than bystander-witnessed OHCA. Independent predictors of an increased chance of survival were initial rhythm, aetiology, place and age.

  • 312.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Anders
    Sjöberg, Henrik
    Jiménez-Herrera, Maria
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bremer, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Andersson, Henrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gellerstedt, Martin
    Ljungström, Lars
    The Early Chain of Care in Patients with Bacteraemia with the Emphasis on the Prehospital Setting2016Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, Vol. 31, nr 3, s. 1-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose:  There is a lack of knowledge  about the early phase of severe infection. This reportdescribes the early chain of care in bacteraemia as follows:  (a) compare patients who were and were not transported by the Emergency Medical Services (EMS); (b) describe various aspects of the EMS chain; and (c) describe factors of importance for the delay to the start ofintravenous antibiotics. It was hypothesized that, for patients with suspected sepsis judged by the EMS clinician, the delay until the onset of antibiotic treatment would be shorter.

    Basic Procedures: All  patients  in the Municipality of Gothenburg  (Sweden) with apositive blood culture, when assessed at the Laboratory of Bacteriology in the Municipality of Gothenburg, from February 1 through April 30, 2012 took part in the survey.

    Main Findings/Results:  In all, 696 patients fulfilled the inclusion criteria. Their mean agewas 76 years and 52% were men. Of all patients, 308 (44%) had been in contact with the EMS and/or the emergency department (ED). Of these 308 patients, 232 (75%) were transported by the EMS and 188 (61%) had “true pathogens” in blood cultures. Patients who were transported by the EMS were older, included more men, and suffered from more severe symptoms  and signs.The EMS nurse  suspected sepsis in only six percent of the cases. These patients had a delay from arrival at hospital until the start of antibiotics of one hour and 19 minutes  versus three hours and 21 minutes among the remaining patients (P = .0006). The corresponding figures for cases with “true pathogens” were one hour and19 minutes  versus three hours and 15 minutes  (P = .009).

    Conclusion:  Among patients with bacteraemia, 75% used the EMS, and these patients were older, included more men, and suffered from more severe symptoms  and signs. The EMS nurse  suspected sepsis in six percent of cases. Regardless  of whether or not patients with true pathogens  were isolated,  a suspicion of sepsis by the EMS clinician at thescene was associated with a shorter delay to the start of antibiotic treatment.

  • 313.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Herrera, Maria Jimenez
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    How the context of ambulance care influences learning to become a specialist ambulance nurse a Swedish perspective.2015Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: Ambulance emergency care is multifaceted with extraordinary challenges to implement accurate assessment and care. A clinical learning environment providing opportunities for mastering these essential skills is a key component in ensuring that prehospital emergency nurse (PEN) students acquire the necessary clinical competence.

    AIM: The aim is to understand how PEN students experience their clinically based training, focusing on their learning process.

    METHOD: We applied content analysis with its qualitative method to our material that consisted of three reflections each by 28 PEN students over their learning process during their 8weeks of clinical ambulance practice. The research was carried out at the Center for Prehospital Care, University of Borås, Sweden.

    RESULTS: The broad spectrum of ambulance assignments seems to awaken great uncertainty and excessive respect in the students. Student vulnerability appears to decrease when the clinical supervisor behaves calmly, knowledgeably, confidently and reflectively. Early traumatic incidents on the other hand may increase the students' anxiety. Each student is offered a unique opportunity to learn how to approach patients and relatives in their own environments, and likewise an opportunity to gather information for assessment. Infrequency of missions seems to make PEN students less active in their student role, thereby preventing them from availing themselves of potential learning situations. Fatigue and hunger due to lack of breaks or long periods of transportation also inhibit learning mode.

    CONCLUSION: Our findings suggest the need for appraisal of the significance of the clinical supervisor, the ambulance environment, and student vulnerability. The broad spectrum of conditions in combination with infrequent assignments make simulation necessary. However, the unique possibilities provided for meeting patients and relatives in their own environments offer the PEN student excellent opportunities for learning how to make assessments.

  • 314.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Holmen, Johan
    Herreira, Maria
    Canardo, Guillermo
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    PCI De Lucs.: A clinical pathway directly to the PCI lab in out of hospital cardiac arrest2016Ingår i: American Heart Association, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: In Sweden, the ambulance response time from call to arrival is 11 minutes in patients with an out-of-hospital cardiac arrest (OHCA). However, there is a small group of OHCA patients (20%) in whom this delay is minimized, namely those that occur minutes before or after the arrival of the ambulance. Despite CPR and/or defibrillation within one minute, only 20% survive to hospital discharge. The objective was therefore to determine whether a pathway with direct transportation to the cath lab, using mechanical chest compression (LUCAS), could improve survival in this selected group.

    Aim: To describe characteristics, feasibility and outcome among a selected group of OHCA patients transported directly to the cath lab by the ambulance in a new pathway

    Method: A prospective observational study from November 2013 to November 2015

    Inclusion criteria: 1. Crew-witnessed cardiac arrest (CA) of cardiac origin or CA immediately defibrillated to return of spontaneous circulation (ROSC) by public access. 2. CA occurring two to three minutes before ambulance arrival where the patient had immediate bystander CPR of high quality. 4. CA occurring two to three minutes before ambulance arrival where the patient was still breathing at ambulance arrival.

    Exclusion criteria: Non-cardiac origin CA or high physiologic age (hospice patients)

    Result: Sixty-four patients fulfilled the inclusion criteria and 14 were excluded. Of the remaining 50 patients, 25 were transported with mechanical CPR to the cath lab. The time from CA to hospital was a median of 38 minutes. Survival to 30 days was 38% among all patients, 47% among VF (N=34) and 12% (N=25) among those who were transported with mechanical CPR.

    Conclusion: The pathway appears safe and feasible, but the inclusion criteria need to be less complex. The vast majority of survivors were found in the VF population. There were survivors (12%) among patients transported with ongoing CPR (N=25) directly to the cath lab by the ambulance.

  • 315.
    Axelsson, Christer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Karlsson, Thomas
    Pande, Katarina
    Wigertz, Kristin
    Örtenwall, Per
    Nordanstig, Joakim
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    A description of the prehospital phase of aortic dissection in terms of early suspicion and treatment.2015Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, Vol. 30, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: Aortic dissection is difficult to detect in the early phase due to a variety of symptoms. This report describes the prehospital setting of aortic dissection in terms of symptoms, treatment, and suspicion by the Emergency Medical Service (EMS) staff.

    BASIC PROCEDURES: All patients in the Municipality of Gothenburg, Sweden, who, in 2010 and 2011, had a hospital discharge diagnosis of aortic dissection (international classification of disease (ICD) I 71,0) were included. The exclusion criteria were: age<18 years of age and having a planned operation. This was a retrospective, descriptive study based on patient records. In the statistical analyses, Fisher's exact test and the Mann-Whitney U test were used for analyses of dichotomous and continuous/ordered variables.

    MAIN FINDINGS: Of 92 patients, 78% were transported to the hospital by the EMS. The most common symptom was pain (94%). Pain was intensive or very intensive in 89% of patients, with no significant difference in relation to the use of the EMS. Only 47% of those using the EMS were given pain relief with narcotic analgesics. Only 12% were free from pain on admission to the hospital. A suspicion of aortic dissection was reported by the EMS staff in only 17% of cases. The most common preliminary diagnosis at the dispatch center (31%) and by EMS clinicians (52%) was chest pain or angina pectoris. In all, 79% of patients were discharged alive from the hospital (75% of those that used the EMS and 95% of those that did not).

    CONCLUSION: Among patients who were hospitalized due to aortic dissection in Gothenburg, 78% used the EMS. Despite severe pain in the majority of patients, fewer than half received narcotic analgesics, and only 12% were free from pain on admission to the hospital. In fewer than one-in-five patients was a suspicion of aortic dissection reported by the EMS staff.

  • 316. Axelsson, E
    et al.
    Määttä, Sylvia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Taktil massage som behandling för ungdomar med anorexia nervosa2007Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 27, nr 3, s. 35-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 317.
    Axelsson, Erik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dalgren, Jessica
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patient möter student: En litteraturöversikt om patienters upplevelse av att vårdas av sjuksköterskestudenter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjukdom och ohälsa är något som kan drabba vem som helst. I vissa fall medför det att sjukvård behöver uppsökas och att man hamnar i rollen som patient. Detta är en roll som präglas av en sårbarhet på grund av det nya sammanhanget och att vara utlämnad till vårdpersonalen. I personalstyrkan kan sjuksköterskestudenter, alltså personer som är under utbildning för att erhålla en sjuksköterskeexamen, ingå. Ett möte sker mellan patienten och studenten som skall lära sig vårda med stöd av ordinarie vårdpersonal.

    Studiens syfte fokuserar på hur patienter upplever vården som utförs av sjuksköterskestudenter. Detta område är ännu inte speciellt väl utforskat, en sammanställning av den befintliga forskningen kan dock belysa dagsläget. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och tematiserades. Resultatet presenterades i fyra huvudteman; Nöjdhet, Trygghet, Kompetens och lämplighet samt Partnerskap. I resultatet visade patienterna på att det finns både för- och nackdelar med att vårdas av studenterna. Fördelarna är att de ofta upplevs ha mer tid och ett öppet förhållningssätt gentemot patienten. Denne känner sig sedd som en unik individ snarare än en anonym person i behov av vård. Studenterna upplevdes ha olika nivå av kompetens. I diskussionen tas det upp om detta kan vara beroende på att studenterna var olika långt komna i utbildningen. Även om studenterna saknade vissa kunskaper kunde patienterna ändå känna sig trygga tack vare att handledare fanns närvarande. I mötet uppstod ofta ett partnerskap grundat i en förståelse för studenternas behov av att lära. Detta partnerskap kunde medföra ett lärande för både patient och student.

  • 318.
    Axelsson, Eva
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Claesson, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    God vård av cancersjuka barn: föräldrars upplevelse2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige insjuknar 250-300 barn varje år av cancer. De cancertyper som drabbar barn är vanligtvis inte de samma som vuxna utvecklar. Olika cancerformer kräver olika typer av behandling, dessa är cytostatika, operation samt strålbehandling. Sjuksköterskan skall kunna möta föräldrar och barn samt uppfatta deras lidande för att kunna tillfredställa behovet av en god omvårdnad. För föräldrarna upplevs barnets cancerdiagnos ofta som ett svårt lidande, som kan kännas helt outhärdligt. När ett barn är svårt sjukt i cancer innebär detta en långvarig kontakt med sjukvården för hela familjen. Det är en svår och stressfull situation för familjen och deras välbefinnande påverkas av vårdarens agerande. Syftet med studien är att beskriva föräldrarnas uppfattning av vad som är god vård i samband med behandling av det cancersjuka barnet på sjukhus. Metoden är en litteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar analyseras enligt Evans (2003) metod. Resultatet presenteras utifrån fem teman som är: Anpassad information, Kontinuerlig vårdrelation, Emotionellt stöd, Familjens delaktighet i vården samt Lugn vårdmiljö. Det mest framträdande i resultatet är att information är grunden till att föräldrarna skall uppleva att deras barn får en god vård. En adekvat given information med lyhördhet inför den enskilde förälderns behov och önskemål resulterar i en mer tillfredställd förälder.

  • 319.
    Axelsson Forsberg, Beatrice
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallgren, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en patient vårdas palliativt i hemmet är det inte enbart patientens upplevelse som är betydande utan också närståendes. Palliativ vård innebär att bot inte längre finns att tillgå utan vården går ut på att lindra. Med närstående menas den eller de personer som patienten anser sig stå närmast och behöver således inte innebära blodsband. När den palliativa vården sker i hemmet innebär det att hemmet förändras även för den närstående. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva närståendes upplevelse när en familjemedlem får palliativ vård i hemmet. Det är en allmän litteraturöversikt enligt Fribergs (2017, ss. 141–152) riktlinjer. Vi valde att ta med både kvalitativ och kvantitativ forskning.

    Resultatet bygger på tolv artiklar som analyserats och som resulterade i sex subkategorier som sedan sammanfördes till tre huvudkategorier. Det tre huvudkategorierna är: Att anpassa sig till förändrade livsvillkor, att hitta balansen mellan att vara närstående och vårdgivare och att samarbeta med den professionella vården. Resultatet påvisade att närståenderollen var komplex och innebar en upplevelse av nedsatt livskvalitet för den närstående. Det visade också på en förändrad relation mellan den närstående och den sjuka familjemedlemmen. I resultatet gick det att se att närstående upplevde en ökad stress om de inte kände delaktighet med den professionella vården. För närstående är det viktigt att sjuksköterskan kan identifiera deras behov av stöd och skapa en trygghet redan från början. Utifrån resultatets delar valde vi att lyfta fram frivilligt och ofrivilligt vårdande samt skapa delaktighet till diskussionen. Diskussionen handlade om närstående som tog på sig vårdgivarrollen frivilligt och ofrivilligt och vad det innebar för dem. Det togs också upp delar av närståendes upplevelse relaterat till stöd från professionella vården och hur det kan bidra till en förbättring för alla inblandade.

  • 320.
    Axelsson, Gunilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Daka, Xhulieta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Korta vägar, låga trösklar”: BHV-sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en familjecentral2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barnavårdcentalen (BVC) är en verksamhet som når nästan alla barn i Sverige. Från att ha varit inriktad på att hitta eventuella handikapp och sjukdomar hos barnen har inriktningen blivit allt mer psykosocial. Behovet av samverkan med andra aktörer har ökat. Familjecentral (FC) är en relativt ny arena där barnhälsovård (BHV) samverkar med socialtjänst, öppen förskola och mödrahälsovård. Även andra aktörer kan vara delaktiga som till exempel bibliotek och tandhälsovård. Syftet med denna studie är att undersöka BHV-sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en FC.

    För att undersöka detta valdes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju BHV-sjuksköterskor intervjuades som alla hade erfarenhet från BVC både med och utan FC. I resultatet framkom att BHV-sjuksköterskan upplever FC som en mycket god arbetsplats med många möjligheter och stödåtgärder för familjerna. FC skapar en god arbetsmiljö där känslan att vara fler runt familjerna betyder mycket. Närheten till socialrådgivaren underlättar samverkan med socialtjänsten och kan bidra med lättillgängligt stöd till familjen. Arbetet blir mer familjefokuserat och hälsofrämjande än på BVC utan FC. Utmaningar är framförallt att få tiden att räcka till för samverkan med övriga professioner. Husmöten, där alla medarbetare på FC träffas, ses som viktiga att prioritera. Behovet av en särskild samordnare på varje FC lyfts. Det framkommer att det är viktigt på FC att alla professioner är tydliga med sin roll för varandra.

    Det vore intressant att i framtida forskning undersöka vilken profession föräldrarna vänder sig till vid olika frågeställningar. En annan forskningsfråga är att även undersöka om familjerna uppskattar FC lika mycket som BHV-sjuksköterskorna.

  • 321.
    Axelsson, Helén
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nilsson, Madeleine
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur språkbarriärer påverkar vårdandet: Ett patientperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag är cirka en miljard människor på flykt i världen och cirka 250 miljoner av dessa människor är internationella migranter med syfte att bosätta sig i ett annat land. Sedan flera hundra år har människor invandrat till Sverige vilket har gjort Sverige till ett mångkulturellt land där stora delar av befolkningen helt eller delvis talar ett annat språk. Detta ställer högre krav på sjukvården för att kunna ge varje patient en god, säker och individanpassad vård trots språkbarriärer. Ökade antal akuta besök samt längre vårdtider är två exempel till följd av språkbarriärer i vården som i sin tur bidrar till oönskade konsekvenser, exempelvis ökade vårdkostnader.

    Syftet var att undersöka hur patienten erfar att vårdandet påverkas när vårdpersonal och patienter inte talar samma språk. Studien är en litteraturstudie där 10 tidigare publicerade vetenskapliga artiklar har granskats. Studien resulterade i sex kategorier: hotad patientsäkerhet skapar otrygghet, missförstånd leder till frustration, att inte känna sig delaktig i sin vård, tolk kan sätta det vårdande mötet på prov, enkelt och tryggt när en familjemedlem tolkar, ovisshet om rätt information når fram. Språkbarriärer i vården kan leda till att patienter får en sämre omvårdnad vilket kan äventyra deras hälsa. Detta kan generera i stora förödelser såsom allvarliga skador eller i värsta fall döden. Kommunikationen har en central roll och är betydelsefull i mötet mellan vårdpersonal och patient. En god kommunikation kan leda till en större förståelse och respekt samt en ökad delaktighet hos båda parter.

  • 322.
    Axelsson, Johannes
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Elam, Linn
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ett steg närmare hem : Föräldrars upplevelser av överflytt från BIVA till vårdavdelning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När det är dags för ett barn att överflyttas från en barnintensivvårdsavdelning (BIVA) till en vanlig vårdavdelning lämnas en känd miljö med känd personal och noggrann monitorering för att påbörja en ny fas på ett okänt ställe. Denna nya fas kan för föräldrarna representera förbättring av barnets hälsa och ett steg närmare hem, men är också initialt en period av oro, stress och rädsla.

    Studiens syfte var att beskriva föräldrars upplevelser av överflyttning av sitt barn från BIVA till vårdavdelning. En kvalitativ metod användes med intervjuer som datainsamlingsmetod där fem föräldrar intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultatet visar att information om vårdavdelningen, möjligheter för smärtlindring till barnet och innehåll i det som överrapporteras var viktigast för att känna kontroll och trygghet. Det sågs stora skillnader mellan BIVA och avdelningen men överflyttningen upplevdes även som ett positivt steg för förbättring och hemgång. Föräldrarna hade överlag en positiv upplevelse av överflyttningen. Kontroll och trygghet är viktigt vårdtiden igenom och så också under överflyttningen. Den minskade vårdnivån innebar att föräldrar fick ta ett större egenansvar.

  • 323.
    Axelsson, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Persson Signell, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Beröra för att vårda: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Beröring är ett brett ämne som bland annat innefattar taktil beröring, taktil massage samt massage. Behovet av beröring förstärks när vi drabbas av sjukdom, men beröring används ändå sällan inom somatisk vård. Det är därför av vikt att personal inom sjukvården är väl medvetna om hur de berör patienter samt hur det kan påverka patientens välbefinnande. Syftet var att belysa patientens upplevelse av beröring som vårdande handling.

    Examensarbetet är en litteraturöversikt som grundar sig på 10 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar.

    Resultatet visar fördelar med beröring där patienter upplever beröringen som avslappnande, smärtlindrande samt att det bidrar till ett ökat välbefinnande. Beröring kan även generera känslor som upplevs obehagliga vilket ger utövaren ett ansvar i att vara lyhörd för patientens reaktioner och känslor, det visar att beröring alltid skall ske på patientens villkor samt att det är patienten som sätter gränserna för beröringens förutsättningar.

    Slutsatsen är att beröring som enkel vårdhandling ger patienten upplevelsen av ökat välbefinnande och hälsa. Det visar även på en ökad uppfattning av trygghet och bättre relation till vårdaren.

  • 324.
    Axelsson Nordblom, Andreas
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nordin, Mikaela
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    HIV-patienter inom sjukvården: Att bli bemött som en sjukdom2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trettio år efter att HIV/AIDS bröt ut lever idag cirka 34 miljoner människor som Hiv-positiva. Trots att forskningen och förståelsen för sjukdom gått framåt så existerar det fortfarande fördomar och diskriminerande beteende gentemot människor med HIV. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur HIV smittade patienter upplever bemötandet inom vården. Vi har gjort en litteraturöversikt över 8 artiklar som varit både kvalitativa och kvantitativa. Fribergs analysmodell valdes till analysarbetet. Fokus lades på kvalitativa artiklar för att skildra personers upplevelser, känslor och erfarenheter. Deltagare i de studier vi granskat uppger alla att de på något sätt blivit diskriminerade eller annorlunda behandlade, exempel på detta är att deltagarna blev nekade behandlingar, avvisade, blev fördomsfullt bemötta, skuldbelagda samt stämplade inom vården. Det visade sig även att sättet personen blivit smittad på spelade roll. Hiv-positiva som smittats via homosexuellt samlag blev bättre bemötta än de som fått sjukdomen på grund av sitt injektionsmissbruk. Människor som är Hiv-positiva bemöts fortfarande som på 1980-talet då sjukdomen bröt ut. Större kunskap krävs hos vårdpersonal angående bemötandet och vårdandet av människor med blodsmittor. Detta kan resultera i minskat vårdlidande, irrationell rädsla och fördomar gentemot Hiv-positiva människor. Alla människor har rätt till samma vård på lika villkor.

  • 325.
    Axelsson, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonnestedt, Maj
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rätt förutsättningar leder till hälsofrämjande ledarskap: Chefers förutsättningar inom vård och omsorg2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi lever i dag med ett högt tempo i hela samhället vilket visar sig inte minst på våra arbetsplatser. Det höga tempot resulterar därmed också i att många medarbetare mår dåligt på sin arbetsplats och i många fall leder detta till sjukfrånvaro både i kortare och längre perioder. Chefskapet medför stora krav som att medarbetarna ska må bra på sin arbetsplats, fysiskt och inte minst psykiskt. Vad kan då en chef inom vård och omsorg göra för att medarbetarna ska må bra? Vi har valt att titta närmare på det. Närmare bestämt på vilka faktorer som avgör att en chef lyckas med att arbeta hälsofrämjande för att på sikt resultera i att medarbetarna mår bra. Syftet med studien är att komma fram till vilka förutsättningar en chef behöver ha för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Granskningen är en litteraturstudie som grundas på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ design.

    Efter att granskat de olika artiklarna så visar resultatet behovet av utbildning, handledning och ett organisatoriskt stöd för att lyckas i rollen som chef. Förutsättningarna har en stor betydelse och positiv effekt på hur cheferna hanterar ledarskapet och på sikt bedriver ett hälsofrämjande arbetsklimat på arbetsplatsen. Resultaten visar även att små förändringar genom stöd eller utbildning har avgörande inverkan på personalens hälsa i form av minskad stress, högre närvaro och lägre personalomsättning.

  • 326.
    Axelsson, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wadell, Christina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Organdonation en utmaning för intensivvårdsjuksköterskan2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mellan behovet av organ för svårt sjuka patienter och tillgängligheten på organ från avlidna donatorer finns det i dag ett stort gap. Behovet av organ för transplantation har världen över blivit en växande angelägenhet dels för individen som är i behov av ett nytt organ men även för samhället i stort. På intensivvårdsavdelningar avlider människor av obotliga hjärnskador där döden konstateras genom så kallade direkta dödskriterier och om dessa samtidigt vårdas i respirator kan de bli organdonatorer.

    Att som intensivvårdssjuksköterska ställas inför att vårda en organdonator är en utmanande och mångfasetterad uppgift speciellt då det också sker relativt sällan är det viktigt att genom denna studie föra fram vad detta innebär för intensivvårdsjuksköterskan i rollen som vårdare. Syftet med denna studie är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av vårdandet i samband med organdonation

    Metoden som används är litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med både kvalitativa och kvantitativa artiklar samt en avhandling. Studiens resultat presenteras som två teman, vårdande ansvar samt professionell utmaning och ambivalens. Även 8 subteman framkom.

    Studien visar att erfarenhet eller bristen på denna är av stor betydelse för hur vårdandet upplevs och hur man hanterar detta. I samband med att patienten dödförklaras förflyttas intensivvårdsjuksköterskans ansvar och fokus mot närstående.

  • 327. Axelsson, Å
    et al.
    Herlitz, Johan
    [external].
    Ekström, L
    Holmberg, S
    Bystander-initiated cardiopulmonary resuscitation out-of-hospital. A first description of the bystanders and their experiences1996Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 33, nr 1, s. 3-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract At present there are about 1 million trained cardiopulmonary resuscitation (CPR) rescuers in Sweden. CPR out-of-hospital is initiated about 2000 times a year in Sweden. However, very little is known about the bystanders' experiences and reactions. The aim of this study was to describe bystander-initiated CPR, the circumstances, the bystander and his experiences. All CPR bystanders in Sweden who reported their resuscitation attempts between 1990 and 1994 were approached with a phone interview and a postal questionnaire, resulting in 742 questionnaires. Bystander-initiated CPR most frequently took place in public places such as the street. The rescuer most frequently had problems with mouth-to-mouth ventilation (20%) and vomiting (18%). More than half (53%) of the rescuers experienced CPR without problems. Ninety-two percent of the bystanders had no hesitation because of fear of contracting the acquired immunodeficiency syndrome (AIDS) virus. Ninety-three percent of the rescuers regarded their intervention as a mainly positive experience. Of 425 interviewed rescuers, 99.5% were prepared to start CPR again.

  • 328. Axelsson, Å
    et al.
    Herlitz, Johan
    [external].
    Fridlund, B
    How bystanders perceive their cardiopulmonary resuscitation intervention. A qualitative study2000Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 47, nr 1, s. 71-81Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The importance of bystander cardiopulmonary resuscitation (CPR) prior to arrival of the emergency medical service is well documented. In Sweden, CPR is initiated prior to emergency medical services (EMS) arrival in about 30% of cardiac arrests out-of-hospital, a figure which should be improved urgently. To do so, it is of interest to know more about the bystanders’ perceptions of their intervention. A qualitative method inspired by the phenomenographic approach was applied to 19 bystanders who had performed CPR. In the analysis, five main categories and 14 subcategories emerged. The main categories were: to have a sense of humanity, to have competence, to feel an obligation, to have courage and to feel exposed. Interviews described how humanity and concern for another human being were the foundation of their intervention. CPR training offers the possibility to give appropriate help in this emergency. If the aim of CPR training was extended beyond teaching the skill of CPR to include preparation of the rescuer for the intervention and his/her reactions, this might increase the number of people able to take action in the cardiac arrest situation.

  • 329. Axelsson, Å
    et al.
    Herlitz, Johan
    [external].
    Karlsson, T
    Lindqvist, J
    Graves, JR
    Ekström, L
    Holmberg, S
    Factors surrounding cardiopulmonary resuscitation influencing bystanders psycholocigal reactions1998Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 37, nr 1, s. 13-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The incidence of Sweden's out-of-hospital cardiac arrests averages 10000 annually. Each year bystanders initiate cardiopulmonary resuscitation (CPR) approximately 2000 times prior to arrival of emergency medical service (EMS). The aim of this study was to identify factors influencing the bystanders psychological reactions to performing CPR. We mailed a questionnaire to all bystanders who reported performing CPR to the CPR Centre of Sweden from autumn 1992 to 1995. The study included 544 bystander reports. Nine factors were found to be associated with bystanders experience in a univariate analysis. Among these were victim outcome (p < 0.0001), CPR duration (p = 0.0009) and their experience of the attitude of the EMS personnel (p = 0.004). In a multivariate logistic regression model, lack of debriefing following the intervention (p = 0.0001) and fatal victim outcome (p = 0.03) were independent predictors of a negative bystander psychological reaction. The importance of having someone to talk to following an intervention and the EMS personnel concern for the rescuer should be emphasised. The goal should be that critical incident debriefing is available to every bystander following his or her CPR attempt.

  • 330. Axelsson, Å
    et al.
    Stibrant Sunnerhagen, K
    Herlitz, J
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Comparision of respondents and non-respondents in a follow-upsurvey after cardiac arrest2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 331. Axelsson, Å
    et al.
    Thorén, AB
    Holmberg, S
    Herlitz, Johan
    [external].
    Attitudes of trained lay rescuers toward cardiopulmonary resuscitation performance in an actual emergency. A survery of 1012 recently trained CPR rescuers2000Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 44, nr 1, s. 27-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There are currently 1.5 million trained cardiopulmonary resuscitation (CPR) rescuers in Sweden. Bystander CPR is performed on ≈30% of out-of-hospital cardiac arrests. The aim of this study was to analyse trained CPR rescuers’ attitudes and beliefs in terms of CPR performance in an emergency and differences with regard to gender, age, residential area and occupation. In a nation wide survey 1410, randomly selected, recently trained CPR rescuers were approached with a postal questionnaire, resulting in 1012 respondents. The mean age was 36.9 years and only 3% of the respondents were >59 years old. Only 1% had attended the course because of their own or a relative’s cardiac disease. Ninety-four per cent believed there was a minor to major risk of serious disease transmission while performing CPR. When predicting their willingness to perform CPR in six scenarios, 17% would not start CPR on a young drug addict, 7% would not perform CPR on an unkempt man, while 97% were sure about starting CPR on a relative and 91% on a known person. In four of six scenarios, respondents from rural areas were significantly more positive than respondents from metropolitan areas about starting CPR. In conclusion, readiness to perform CPR on a known person is high among trained CPR rescuers, while hesitation about performing CPR on a stranger is evident. Respondents from rural areas are more frequently positive about starting CPR than those from metropolitan areas.

  • 332. Axelsson, ÅB
    et al.
    Herlitz, Johan
    [external].
    Holmberg, S
    Thorén, A-B
    A nationwide survey of CPR training in Sweden: foreign born and unemployed are not reached by training programmes.2006Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 70, nr 1, s. 90-97Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To determine the number of CPR trained adults in Sweden, and the willingness of the non-trained population to attend a CPR course. An additional purpose was to investigate differences related to sex, age, residential area, socio-economic classification and country of origin. METHODS: Five thousand adults in Sweden were surveyed, which yielded 3167 valid responses, a response rate of 63%. The sample was selected at random and stratified to correlate to the geographic distribution of the population. RESULTS: The mean (S.D.) age was 46 (16) years, 54% of the respondents were females and 11% were people of foreign origin. Forty-five percent had participated in some form of CPR training. Younger respondents, those living in rural areas, those born in Sweden, employees, students and military conscripts were trained more frequently in CPR. Of the respondents with no CPR training, 50% expressed a willingness to attend a course. The most common reason for not being trained in CPR was that the respondent did not know such courses existed or that they did not know where to go for training. CONCLUSION: Somewhere between 30 and 45% of the adult population of Sweden had participated in CPR training. Half of the non-trained population was willing to learn CPR but frequently did not know that such courses existed or where they were held. Elderly people, people of foreign origin, or those not included in the workforce were less likely to have participated in CPR training.

  • 333. Axelsson, Åsa B
    et al.
    Sunnerhagen, Katharina S
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Representativity and co-morbidity: Two factors of importance when reporting health status among survivors of cardiac arrest.2016Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 101, s. 44-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: Reports on differences between respondents and non-respondents of out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) survivors are sparse. This study compares respondents with non-respondents in a follow-up study of a consecutive sample of OHCA survivors and describes the relation between respondents' self-reported morbidity and health.

    METHODS/DESIGN: Questionnaires were administered within 12 months after the OHCA. The study population was adult patients who had survived an OHCA during 2008 to 2011, with a cerebral performance score of ≤2 at discharge. The patients were identified through the Swedish registry of OHCA. The Self-administered comorbidity questionnaire and EQ VAS (Euroqol questionnaire visual analogue scale) was used to measure morbidity and health status.

    RESULTS: Of 298 survivors, 224 were eligible for the study and 127 responded. Mean time from cardiac arrest (CA) to follow up was 178 days. Comparing the 127 respondents with the 97 lost to follow-up and non-respondents, no significant differences were found in terms of age, sex, factors at resuscitation and in-hospital interventions. The EQ VAS median was 75 (25th,75th percentile 60,80)). Self-rated health differed between respondents reporting 0-2 conditions (n=68) and respondents reporting more than two (n=43), median EQ VAS 78 (68,90) and 65 (50,80)), respectively; p-value 0.0001.

    CONCLUSIONS: Despite a limited response rate, representativeness in terms of patient characteristics among survivors of OHCA with an acceptable cerebral function is achievable. A considerable proportion of the survivors lived with the burden of multi-morbidity which worsened health.

  • 334.
    Axelsson, Åsa B
    et al.
    University of Gothenburg.
    Sunnerhagen, Katharina S
    University of Gothenburg.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Representativity and co-morbidity: Two factors of importance when reporting health status among survivors of cardiac arrest.2016Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 101Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: Reports on differences between respondents and non-respondents of out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) survivors are sparse. This study compares respondents with non-respondents in a follow-up study of a consecutive sample of OHCA survivors and describes the relation between respondents' self-reported morbidity and health.

    METHODS/DESIGN: Questionnaires were administered within 12 months after the OHCA. The study population was adult patients who had survived an OHCA during 2008 to 2011, with a cerebral performance score of ≤2 at discharge. The patients were identified through the Swedish registry of OHCA. The Self-administered comorbidity questionnaire and EQ VAS (Euroqol questionnaire visual analogue scale) was used to measure morbidity and health status.

    RESULTS: Of 298 survivors, 224 were eligible for the study and 127 responded. Mean time from cardiac arrest (CA) to follow up was 178 days. Comparing the 127 respondents with the 97 lost to follow-up and non-respondents, no significant differences were found in terms of age, sex, factors at resuscitation and in-hospital interventions. The EQ VAS median was 75 (25th,75th percentile 60,80)). Self-rated health differed between respondents reporting 0-2 conditions (n=68) and respondents reporting more than two (n=43), median EQ VAS 78 (68,90) and 65 (50,80)), respectively; p-value 0.0001.

    CONCLUSIONS: Despite a limited response rate, representativeness in terms of patient characteristics among survivors of OHCA with an acceptable cerebral function is achievable. A considerable proportion of the survivors lived with the burden of multi-morbidity which worsened health.

  • 335. Axelsson, Åsa B
    et al.
    Zettergren, Margaretha
    Axelsson, Christer
    [external].
    Good and Bad Experiences of Family Presence During Acute Care and Resuscitation. What Makes the Difference?2005Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 4, nr 2, s. 161-169Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Family presence (FP) in the resuscitation room is still controversial, and its appropriateness for patient and family has been discussed. We examined both positive and negative experiences in order to establish the reasons for the difference. Aim: The aim of the present literature review was to describe patients', relatives' and staff's opinions and experiences of FP during invasive procedures and resuscitation. Method: 12 original papers, published between January 1995 and February 2003, were reviewed. Results: Most patients and relatives agreed that they had positive experiences of FP. They described how FP enhanced the feeling of support and connectedness within the family. Family members believed that FP helped them in their grieving process. Most staff members without FP experience felt that FP would increase the risk of psychological distress for the family. Those who had participated in an FP programme believed that FP was not only beneficial for the family but also for staff. Conclusion: Family presence during resuscitation and acute care has the potential to enhance the care of the patient and to benefit everyone involved. However, implementation of FP during resuscitation must take account of potential problems.

  • 336. Axelsson, Åsa
    et al.
    Sunnerhagen, Katrina
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Post-traumatic stress among survivors of out of hospital cardic arrest2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 337.
    Axenbratt, Abbe
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sultan, Åsa
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Obehag av laryngsmask En kvantitativ studie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben. För att dagkirurgi ska fungera bra krävs att patienterna känner sig trygga och införstådda i sin situation. Detta ställer krav på god information. Syftet är att kartlägga patienters upplevelser av obehag i halsen efter laryngsmaskanestesi. Syftet är också att undersöka om patienterna fått information preoperativ om att de kommer att ha något i halsen som eventuellt kan ge upphov till obehag. Studien är en kvantitativ studie baserad på enkäter. 44 personer som nyligen genomgått en laryngsmaskanestesi erbjöds att delta. Resultatet visar att 22,5% av respondenterna upplevde obehag i halsen efter att de genomgått en anestesi med laryngsmask. 27,5% hade fått information om eventuellt obehag i halsen efter anestesin och 70 % svarade att de inte fått information. De personer som upplevde obehag hade det i form av skav eller förkylningskänsla. I studien sågs en tendens till att laryngsmasken är skonsammare än trachealtuben, men att en statistisk skillnad ej är säkerställd. Resultatet av studien visar att genom en kombination av god pre-operativ information och laryngsmask anestesi kan patienters upplevelser av obehag i halsen efter anestesi minskas. Detta kan, för patienten i sig, innebära ett högre välbefinnande i samband med anestesi och skapa trygghet samt göra patienten införstådd i situationen.

  • 338.
    Axmarker, Daniel
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Tony
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital identifiering av sepsis och 30 dagars överlevnad2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och problemformulering: Sepsis är ett akut livshotande sjukdomstillstånd som är svårt att upptäcka och har en hög mortalitet. Tid till behandling är av yttersta vikt för denna utsatta patientgrupp. På grund av diffusa symtom är sjukdomstillståndet svårt att identifiera i prehospital vård. Detta kan medföra fördröjning av behandling med vätska och antibiotika, vilket kan leda till försämrad prognos.

    Syfte: Syftet är att beskriva det prehospitala förloppet bland patienter med slutdiagnosen sepsis med speciellt fokus på tidig identifiering och att relatera ovanstående till utfall bedömt som död inom 30 dagar.

    Metod: En kvantitativ retrospektiv registerstudie genomfördes. Samtliga patienter (n=775) hade fått diagnos sepsis utifrån specifik ICD-kod någon gång under vårdprocessen på ett sjukhus i Västsverige under 2015 och 2016. I studien inkluderades de patienter (n=232) som transporterades och/eller bedömdes av ambulans före ankomst till sjukhus, samt fick huvuddiagnosen sepsis baserat på en specifik ICD-kod vid utskrivning på någon av sjukhusets vårdavdelningar.

    Resultat: Ambulanssjuksköterskan misstänkte diagnosen sepsis i 20 % av fallen. Majoriteten av patienterna hade en hög prioritet efter bedömning enligt RETTS. De patienter som inte överlevde hade lägre systoliskt blodtryck, lägre syremättnad och högre andningsfrekvens. Däremot var inte andelen patienter där det förelåg en prehospital identifiering av sepsis signifikant skild mellan de som överlevde och de som inte överlevde.

    Diskussion: Fler hjälpmedel är en möjlighet för ambulanssjuksköterskan för att bli mer pricksäker i sin bedömning av misstänkta sepsispatienter. Detta skulle kunna tidigarelägga behandlingen och förhoppningsvis därmed öka överlevnaden.

  • 339.
    Ayas, Fatma Mitare
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Mangal, Najia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kulturmöten i vården: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungefär 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att många invandrare är utsatta i samhället då de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara språksvårigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar även sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. På så sätt kan det uppstå det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter. Sjuksköterskans roll är därmed väldig viktig i mötet med invandrarpatienter. För att mötet ska bli bra bör sjuksköterskan erhålla goda kunskaper om andra kulturer. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. I vår metod har vi använt oss av 15 kvalitativa studier där sjuksköterskors upplevelser har belysts genom intervjuer. Studierna har vi funnit genom diverse databaser. Sedan har vi analyserat studierna steg för steg utifrån Fribergs (2006) analysbeskrivning. I resultatet ledde de analyserade artiklarna fram till sex kategorier: (1) Språket är ett hinder, (2) Tolken kan vara både en tillgång och ett hinder, (3) Anhöriga på både gott och ont, (4) Olika kulturella föreställningar skapar utmaningar, (5) Kunskapen om andra kulturer är bristfällig, (6) Fördomar har betydelse. I diskussionen beskrivs olika strategier som sjuksköterskor kan tillämpa för att komma över språkliga hinder. Det framkommer även att kunskapen hos sjuksköterskor är något som bör förbättras, detta genom att införa transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningens kursplan. Sjuksköterskor bör även ha förståelse för invandrarpatienters behov och önskan om att ha sina anhöriga närvarande under en sjukhusvistelse.

  • 340. Ayres-de-Campos, D.
    et al.
    Ugwumadu, A.
    Banfield, P.
    Lynch, P.
    Amin, P.
    Horwell, D.
    Costa, A.
    Santos, C.
    Bernardes, J.
    Rosen, Karl Gustaf
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    A randomised clinical trial of intrapartum fetal monitoring with computer analysis and alerts versus previously available monitoring2010Ingår i: BMC Pregnancy and Childbirth, ISSN 1471-2393, E-ISSN 1471-2393, Vol. 10, nr 71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Intrapartum fetal hypoxia remains an important cause of death and permanent handicap and in a significant proportion of cases there is evidence of suboptimal care related to fetal surveillance. Cardiotocographic (CTG) monitoring remains the basis of intrapartum surveillance, but its interpretation by healthcare professionals lacks reproducibility and the technology has not been shown to improve clinically important outcomes. The addition of fetal electrocardiogram analysis has increased the potential to avoid adverse outcomes, but CTG interpretation remains its main weakness. A program for computerised analysis of intrapartum fetal signals, incorporating real-time alerts for healthcare professionals, has recently been developed. There is a need to determine whether this technology can result in better perinatal outcomes. Methods/design: This is a multicentre randomised clinical trial. Inclusion criteria are: women aged ≥ 16 years, able to provide written informed consent, singleton pregnancies ≥ 36 weeks, cephalic presentation, no known major fetal malformations, in labour but excluding active second stage, planned for continuous CTG monitoring, and no known contra-indication for vaginal delivery. Eligible women will be randomised using a computer-generated randomisation sequence to one of the two arms: continuous computer analysis of fetal monitoring signals with real-time alerts (intervention arm) or continuous CTG monitoring as previously performed (control arm). Electrocardiographic monitoring and fetal scalp blood sampling will be available in both arms. The primary outcome measure is the incidence of fetal metabolic acidosis (umbilical artery pH < 7.05, BDecf > 12 mmol/L). Secondary outcome measures are: caesarean section and instrumental vaginal delivery rates, use of fetal blood sampling, 5-minute Apgar score < 7, neonatal intensive care unit admission, moderate and severe neonatal encephalopathy with a marker of hypoxia, perinatal death, rate of internal monitoring, tracing quality, and signal loss. Analysis will follow an intention to treat principle. Incidences of primary and secondary outcomes will be compared between groups. Assuming a reduction in metabolic acidosis from 2.8% to 1.8%, using a two-sided test with alpha = 0.05, power = 0.80, and 10% loss to follow-up, 8133 women need to be randomised. Discussion: This study will provide evidence of the impact of intrapartum monitoring with computer analysis and real-time alerts on the incidence of adverse perinatal outcomes, intrapartum interventions and signal quality. (Current controlled trials ISRCTN42314164)

  • 341.
    Ayse, Altun
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Håkans, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    När skolmedicinen inte räcker till En litteraturöversikt av Komplementär och Alternativ Medicin i vården (KAM)2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom dagens hälso- och sjukvård finns det metoder som kompletterar den västerländska skolmedicinen. Metoder som kan komma att användas när skolmedicinen inte räcker till. Genomgående för vården med Komplementär och alternativ medicin, KAM metoder är en prägling av helhetstänkande ibland även kallat holistiskt synsätt. Syftet med denna uppsats är att beskriva den befintliga forskningslitteraturen med avseende på sjuksköterskans och övriga vårdpersonalens uppfattningar om KAM samt hur KAM används inom vården. Åtta studier sammanställdes och analyserades i en litteraturöversikt för att få en överblick över kunskapsläget. Resultatet presenteras med två huvudkategorier. Kategorierna är Uppfattning om KAM och Hur KAM används i vården. Uppfattning om KAM påverkas av önskan om mer kunskap om KAM, oklar definition av KAM, varierande personligt förhållningssätt till KAM och bristande evidens hos KAM. Hur KAM används i vården påverkas av hur sjuksköterskorna och övrig vårdpersonal uppfattar det att tala med patienter om KAM samt att makt- och organisationsstrukturer är ett hinder på arbetsplatsen. I diskussionen behandlas underkategorierna att tala med patient om KAM, där det diskuteras om hur sjuksköterskorna och övrig vårdpersonal talade om KAM med patienter trots att de kände sig obekväma, sjuksköterskor och övriga vårdpersonals önskan om ökad kunskap samt makt- och organisationsstrukturer som hinder för KAM inom hälso- och sjukvården.

  • 342. Azeli, Youcef
    et al.
    Barberia, E
    Jimenez Herrera, Maria
    Bonet, G
    Valero-Mora, Eva
    Lopez-Gomariz, A
    Lucas-Guarque, Isac
    Guillen-Lopez, A
    Alonso-Villaverde, C
    Axelsson, Christer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bardaji, Alfredo
    The ReCaPTa study - a prospective out of hospital cardiac arrest registry including multiple sources of surveillance for the study of sudden cardiac death in the Mediterranean area2016Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241, ISSN ISSN 1757-7241, Vol. 24, nr 1, artikel-id 127Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Cardiovascular diseases are one of the leading causes of death in the industrialized world. Sudden cardiac death is very often the first manifestation of the disease and it occurs in the prehospital setting. The determination of the sudden cardiac death phenotype is challenging. It requires prospective studies in the community including multiple sources of case ascertainment that help to identify the cause and circumstances of death. The aim of the Clinical and Pathological Registry of Tarragona (ReCaPTa) is to study incidence and etiology of Sudden Cardiac Death in the Tarragona region (Catalonia, Spain). Methods: ReCaPTa is a population-based registry of OHCA using multiple sources of surveillance. The population base is 511,662. This registry is compiled chronologically in a relational database and it prospectively contains data on all the OHCA attended by the EMS from April 2014 to April 2017. ReCaPTa collects data after each emergency medical assistance using an online application including variables of the onset of symptoms. A quality control is performed and it permits monitoring the percentage of cases included by the emergency crew. Simultaneously, data from the medico-legal autopsies is taken from the Pathology Center of the area. All the examination findings following a specific protocol for the sudden death study are entered into the ReCaPTa database by one trained person. Survivors admitted to hospital are followed up and their clinical variables are collected in each hospital. The primary care researchers analyze the digital clinical records in order to obtain medical background. All the available data will be reviewed after an adjudication process with the aim of identifying all cases of sudden cardiac death. Discussion: There is a lack of population-based registries including multiple source of surveillance in the Mediterranean area. The ReCaPTa study could provide valuable information to prevent sudden cardiac death and develop new strategies to improve its survival.

  • 343.
    Aziraj, Adelina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Niklasson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Arbetsrelaterad stress och dess påverkan på vårdandet: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsrelaterad stress har ökat de senaste decennierna inom vården. Sjuksköterskorna tvingas arbeta under påfrestande arbetsförhållanden på grund av nedskärningar av viktiga resurser inom verksamheten, vilket resulterat i underbemanning och hög arbetsbelastning. Nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller ingen fullständig introduktion vilket skapar en otrygghet i patientsäkerhetsarbetet. Arbetsrelaterad stress har visats ge en negativ inverkan på sjuksköterskornas hälsa då den ökar risken för både somatiska och psykiska sjukdomar. Detta kan leda till att sjuksköterskornas möjlighet att ge patienten en god och säker vård försvåras.

    Syftet med studien är att beskriva hur vårdandet påverkas av arbetsrelaterad stress utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.  Studien utgörs av en litteraturöversikt enligt Fribergs modell där resultatet innefattar en kvalitativ och åtta kvantitativa artiklar samt en artikel med både kvalitativ och kvantitativ metod. De vetenskapliga artiklarna som togs med i analysen söktes fram i databasen Cinahl. De valda artiklarna skapade tillsammans tre kategorier och en underkategori samt ett övergripande tema över dessa. Resultatet visar en påverkan på vårdandet där sjuksköterskorna inte hinner med att se hela människan. Det visar även hur sjuksköterskornas hälsa relaterat till arbetsrelaterad stress påverkar patientens vård. Bristfälligt samarbete mellan olika professioner visar hur vården kring patienten blir ofullständig. Den ohållbara arbetsmiljön visar hur viktiga omvårdnadsåtgärder blev fördröjda eller icke fullgjorda. Resultatet i den litteraturstudien visar även att patienten utsattes för skadliga hälsorisker. Diskussionen innefattar problematisering och reflektion av det aktuella resultatet samt jämförelser med hjälp av litteratur, lagar och vetenskapliga artiklar.

  • 344.
    Babur, Awas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Dahlberg, Fanny V
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av våra största folksjukdomar vi har i vårt samhälle är just psykisk ohälsa och det är inte något som minskar utan tvärtom ökar. Psykisk ohälsa är inte bara något som finns inom den psykiatriska vården utan även sjuksköterskor inom somatiken möter denna patientgrupp. Syftet med detta arbete är att gå närmare in i just sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter med psykisk ohälsa. Detta arbete är en litteraturöversikt av nio stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

    Resultatet består av tre stycken huvudteman, sjuksköterskans levda erfarenheter, organisatoriska faktorer och bristande kompetens. Utifrån våra huvudteman så skapade vi även åtta stycken underteman, attityder, rädsla och oro, positiva erfarenheter, brist på information, bristande utformning av vårdmiljö, personal och tidsbrist, brist på utbildning och okunskap. Utifrån de studier som analyserats i denna litteraturstudie framkom det att sjuksköterskor inom somatiken tyckte att det fanns en kunskapsbrist om psykisk ohälsa, och detta ledde till en oro och en osäkerhet när de bemötte dessa patienter. Denna okunskap kunde även leda till negativa erfarenheter vilket i sig skapade en negativ förförståelse för denna patientgrupp. Det visade sig även att patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården inte fick den optimala vård de behövde på grund av dessa faktorer. Med en ökad kunskap, utbildning och stöd från organisationen så skapas en trygghet och en minskad stigmatisering kring denna patientgrupp hos sjuksköterskan, och även ett minskat lidande hos patienten.

  • 345.
    Backe, Eva
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Gudmundsdottir, Margret
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Språkrör åt båda håll? En litteraturstudie om faktorer som inverkar på samtal som översätts av tolk2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kommunikation är ett viktigt redskap för att förmedla information och få kontakt med andra människor. Ett sätt att lösa de problem som uppstår i samtal med patienter som inte talar samma språk är att använda tolk. Tolken har två uppdrag eftersom han eller hon företräder både patient och vårdpersonal. Tolkens uppgift är att möjliggöra kommunikation mellan personer som inte talar samma språk, hans eller hennes roll är att vara neutral i det som sägs mellan patient och vårdpersonal. För att uppnå en nära relation till patienten behöver vårdpersonal och tolk vara engagerade och tillgängliga i kommunikationen med varandra och patienten. Kommunikation mellan tre parter innebär stora utmaningar för alla inblandade. Syftet är att beskriva faktorer som inverkar på samtalet mellan vårdpersonal och patient som översätts av tolk. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats där fjorton kvalitativa artiklar som motsvarade vårt syfte analyserades. Litteratursökningen har skett genom en systematisk sökning i databaserna Cinahl, Blackwell Synergy och Samsök. I analysen framkom sju kategorier vilka beskrivs vidare i resultatet. Kategorierna är Brist på tid, Tolk och vårdpersonal har makt över tiden, Brist på tolk, Dyrt att använda tolk, Okunskap om tolkverksamheten, Oprofessionella tolkar samt Fördel att använda samma tolk. Resultatet i vår studie visar att det finns stora brister i samarbetsformerna mellan vårdpersonal och tolkar och att vårdsektorn och tolkservice måste utveckla nya samarbetsformer så att flexibiliteten i samtalet och vårdandet ökar.

  • 346.
    Backlund, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patienters komfort under ambulanstransport: En interventionsstudie2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patientens liggkomfort under ambulanstransport är en viktig faktor i omvårdnaden i ambulanssjukvård. Vi tror att en ökad komfort kan minska patientens lidande. Det är flera faktorer som påverkar komforten i en ambulans, hur fordonet framförs, hur vårdaren agerar, patientens tillstånd mm. När det kommer till liggkomforten är personalen begränsad av det material som finns att tillgå. I syfte att förbättra komforten har vi haft möjlighet att prova en säck, att transportera patienter i och jämföra den med det gamla sättet, med lakan och filtar. Kan ett nytt sätt att bädda ner patienten kunna förbättra komforten under ambulanstransport? Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelse vid användandet av två olika metoder för bäddning på ambulansbåren. Studien är kvantitativ randomiserad interventionsstudie för att jämföra patientens upplevda komfort vid två olika bäddmetoder. Datainsamlingen har bestått av enkäter där patienter besvarat frågor angående den upplevda komforten under ambulanstransport. Patienterna fick besvara sex påstående angående komfort, temperatur, trygghet och integritet. Enkäten besvarades av 94 patienter. Hälften av dessa har transporterats med lakan och filtar och resten med patientsäckar. Studien visar att vid samtliga påstående har patienterna i patientsäcksgruppen varit mer positiva, men skillnaderna har inte varit signifikanta. Denna studie omfattar ett relativt litet antal patienter, ett större material behövs för att generalisera eventuella skillnader mellan grupperna. Resultaten pekar ändå på att patienterna som transporterades i patientsäcken upplevde en större komfort.

  • 347. Backlund, Per
    et al.
    Engström, Henrik
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johannesson, Mikael
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Enhancing Immersion with Contextualized Scenarios: Role-Playing in Prehospital Care Training2015Ingår i: 2015 7th International Conference on Games and Virtual Worlds for Serious Applications (VS-Games), Skövde, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports on a field experiment with 12 paramedic teams (n=24) exploring how they perceive a novel training approach. The feeling of being engaged in training (i.e. being immersed) is often held forward as a major benefit of roleplaying exercises. Engagement is expected to raise the quality of training as well as improving learning and retention. However, much simulation-based training in prehospital care is decontextualized, meaning that medical care is trained without taking other characteristics of prehospital care into account. In this paper we investigate how a richer setting (contextualization), which includes more of the complicating aspects of prehospital care, affects the perceived immersion of the participants. The results show that contextualization has a significant positive impact on perceived immersion. These results are important for further studies on how to organize and design role-playing exercises.

  • 348.
    Backlund, Per
    et al.
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Engström, Henrik
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Johannesson, Mikael
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Lebram, Mikael
    Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Informationsteknologi..
    Danielsson, Magnus
    Västra Götalandsregionen.
    Andersson Hagiwara, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    The S.A.R.E.K Simulation Environment: Technical description of a flexible training environment for prehospital care.2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report contains a technical description of the result of the S.A.R.E.K (Simulation – Ambulance – Research – Education - Kinship) collaboration project and the Sim2020 project. The projects are collaborations between researchers in healthcare and IT, and prehospital care practitioners, with the aim to design, develop and test a contextualized simulation environment for prehospital care. We built a simulation environment representing the full depth and width of a prehospital care process. Breadth refers to including all phases of a prehospital mission, from dispatch to handover; while depth refers to detailed representations and recreation of artefacts, information and context for each of these phases. This report outlines the details of the overall design, all equipment and practical solutions used to create this. Apart from the installation which is described in this report we have also developed methods and carried out a variety of tests and experiments which are reported elsewhere. The focus of this report is the system and its components.

  • 349.
    Backlund, Per
    et al.
    Högskolan i Skövde.
    Heldal, I
    Söderström, E
    Högskolan i Skövde.
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Pre-hospital training and simulation initiative2014Ingår i: Society in Europe for Simulation Applied to MedicineArtikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
  • 350. Backlund, Per
    et al.
    Heldal, Ilona
    Söderström, Ewa
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jonsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Maurin Söderholm, Hanna
    Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan.
    Pre-hospital training and simulation initiative2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background The pre-hospital process is a complex one involving aspects such as medical skills as well as care taking, team performance, inter-organizational cooperation and communication. This calls for novel training methods and technology support. Our review of literature (covering the areas of pre-hospital care, training simulator technologies and methods and process modelling) indicates that the different aspects are typically trained in isolation, e.g. medical skills using patient simulators.Objective The pre-hospital training center project addresses the overall complexity of the pre-hospital process by taking all of the aspects into account when designing scenarios and technology support for training the complete prehospital process (covering alarm, on-scene activities, transportation and hand-over). This is indeed a challenging task as we need to develop both training methods and technology support for a very complex training situation.Methods The project will develop a prototype scenario along with technology support to enact it. The training scenario will involve many of the aspects listed above and will be tested in a field experiment with ambulance personnel. Results The expected outcome of the project is a platform for establishing a pre-hospital simulation and training center. The initial technologies, research results and experiences will be used to form a consortium for further work and development. Conclusions We have identified a need for a pre-hospital training center with the unique and ambitious idea of covering the entire pre-hospital process as well as its many interacting aspects. To the best of our knowledge this approach is not at all common and we expect the complexity to be so high that it is a challenging enough research area that can only be addressed if we have a well-designed simulation and training center in place with all the different areas of knowledge represented, i.e. pre-hospital medicine as well as simulation and visualization technology.

45678910 301 - 350 av 3939
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf