Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 1806
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Jonsson, Anna-Carin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Erlandson, Peter
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Korp, Helena
    Do we really need more maths trained teachers in primary and elementary schools? Some problematic aspects2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 302.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Larsson, Staffan
    Lappalainen, Sirpa
    Odenbring, Ylva
    Introduction to the symposium theme, aims and content2020Inngår i: Research Symposium: The development of ethnography in educational research in the Nordic countries: Thinkingforward and looking back, 2020Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ethnographic approaches developed gradually during the 1980ies and 1990ies from several sources. The general emergence of a strong turn towards qualitative research had opened this opportunity  and the establishment of ethnography has been described in a text from the early 2000ies as stepwise, ending with a number of pre-conferences to NERA’s yearly congress, starting 1998 (Larsson, 2006). The symposium has been developed looking forward from this history to the future of ethnography of education in the Nordic region. It has been developed through cooperation across two networks: “Gender and Education” and “Justice through Education”.  Its focus is on ethnographic methodologies and their development in education research in the Nordic countries in recent decades, with a particular focus on matters of research for justice through education and education equality.

  • 303.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Larsson, Staffan
    Lappalainen, Sirpa
    Odenbring, Ylva
    Research Symposium: The development of ethnography in educational research in the Nordic countries: Thinkingforward and looking back2020Annet (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this symposium we will attempt to paint an updated broad picture of ethnography in education research and its development, covering all Nordic countries, by looking initially at the general past growth of ethnography of education there, along with discussions of present developments and possible future ones too. This will also involve presentations that have been invited to think forward in relation to ethnography of education in the region, whilst also looking back at ethnographic practices in education and their social relations and material histories (Beach, Bagley and Marques da Silva). After this, research addressing respectively and conjointly Gender Equity and Justice in Education will be given particular attention.

  • 304.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lundahl, L
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Spaces for influence2012Inngår i: Cultural practices and transitions in education / [ed] T Tolonen, T Palma, S Lappalainen, London: Tufnell Press , 2012, s. 59-71Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 305.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lundahl, Lisbeth
    Öhrn, Elisabet
    Synthesis2011Inngår i: Young people's influence and democratic education: Ethnographic studies in upper-secondary schools / [ed] Elisabet Öhrn, Lisbeth Lundahl, Dennis Beach, Tufnell Press , 2011, s. 139-150Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 306.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lundahl, Lisbeth
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Young people and democratic education: On formal schooling, student initiatives, class and gender2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper introduces the symposium Active citizenship for whom? On democratic education in the upper secondary school, from a national Swedish project that set out to explore democratic education in various upper secondary school programmes. The aim of the paper is to provide a context for the empirical results from the project, by presenting central themes, concepts, discussions and results in the area of democratic education in upper secondary and secondary education. Citizenship and democracy in formal schooling and young people’s initiatives to influence and pursue these issues in school and also other settings are two central themes explored in the paper. In particular, we bring together research on the teaching of citizenship and democracy with research focussing on the attempts of young people to influence and make a difference in school and other parts of society. The paper also provides an overview to the design of the research project and the relations between the empirical papers that are to be presented at the symposium.

  • 307.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lunneblad, Johannes
    Ethnographic Investigations of Issues of Race and Ethnicity in Scandinavian Education Research2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 308.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lunneblad, Johannes
    Ethnographic Investigations of Issues of Race in Scandinavian Education Research2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 309.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lunneblad, Johannes
    Ethnographic Investigations of Issues of Race in Scandinavian Education Research2011Inngår i: Ethnography and Education, ISSN 1745-7823, E-ISSN 1745-7831, Vol. 6, nr 1, s. 29-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article we aim to present an overview of some of the ways in which issues of race and ethnicity are represented and researched in educational ethnography in Scandinavia. Several things are suggested. Amongst them is that educational ethnographers in Scandinavia rarely use the concept of race. The term (im)migrant(s) is used instead and the relationships in education between Scandinavians and (im)migrants and between educational results and (im)migrant culture and/or languages is often in focus. Integration has also been an issue. History may give an indication as to how this may have become so. Research on immigrants, immigration and integration has been promoted in national policies and these policies highlight language, culture and diversity but for historical and political reasons they often avoid ethnicity and ignore race and color altogether. Moreover, when ethnicity is used it seems to be used more as an ontological marker than as an epistemological concept. This has repercussions we suggest for understanding the politics of race and ethnicity relations in relation to education.

  • 310.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Player-Koro, Catarina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Authoritative Knowledge in Initial Teacher Education: Studying the Role of Subject Textbooks through Two Ethnographic Studies of Mathematics Teacher Education.2012Inngår i: Journal of Education for Teaching, ISSN 0260-7476, E-ISSN 1360-0540, Vol. 38, nr 2, s. 115-125Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Two related ethnographic research projects on mathematics teacher education in Sweden are presented in this paper. They represent a response to recent policy developments that reaffirm the value of authoritative subject studies content as the central and most important component in the professional knowledge base of would-be teachers and concomitant increases in the amount of subject studies in teacher education. These policy changes, in Sweden at least, lack scientific research support and the article argues that these policies need to be seriously rethought, as the increased emphasis on subject content may undermine the development of key professional skills.

  • 311.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Player-Koro, Catarina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    The Politics of Textbook Use: An Ethnographic Investigation2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The subject textbook has been studied and described by amongst others Michael Apple (Apple 1991 and John Dewey (Dewey 1966). However, as yet little attention has actually been paid tothis artefact in use and to its role in definingwhose culture is taught and learned and what the mechanisms of this process are. By ethnographically studying the use of textbooks in everyday educational interchanges we contribute insight into these processes based on an investigation of the use, content and effects of subject textbooks in mathematics in the subject studies education in pre-service mathematics education courses. Dewey and then later Apple regarded textbooks as instruments for the moral regulation of (subordinated) individuals (i.e. pupils) in the struggle by powerful groups to build political and cultural accord within various levels of society. This political, economic, ideological or cultural power, they also noted, was exerted by dominant groups over others regardless of the explicit consent of the latter. This has also been suggested by amongst others Judy Trecker (Trecker 1973) and in de Castell et al (eds) (1989). However, as these authors also note, the curriculum of the school and other education institutions – like the university and its teacher education programmes (Beach 1995, 1997, 1999, 2000) - does not represent neutral knowledge, so textbooks are also potential sites of popular resistance toward the interests underlying official knowledge with a potential for developing alternative ideas and ideologies (Stubbs 1996). What comes to count as legitimate knowledge is the result of complex powerrelations, struggles, and compromises among different classed,raced, gendered, and religious groups around the messages, values, implicit ideologies and recognized possibilities in educational texts (Trecker 1973, Apple 1992).

  • 312.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Puaca, Goran
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Changing higher education by converging policy-packages: Education choices and student identities2014Inngår i: European Journal of Higher Education, ISSN 2156-8235, E-ISSN 2156-8243, Vol. 4, nr 1, s. 67-79Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Abstract: The past two decades of higher education research in Europe describe new-managerial and neo-liberal turns in governance policies that have brought shifts in the way institutions of higher education are defined and run, justify their existence and practices, and recruit and educate students. The expansion of higher education is often lifted as a key feature and motivation of these changes and it is also used in arguments for the need to change further. The European Union Lisbon Agreement is often referenced when changes are discussed and motivated by change agents. It describes needs of effectiveness and new kinds of programmes and courses to deal with increased volume and widening participation. New demands are described as having been placed on teachers, students and leadership, including an expanded role for student choices of and in higher education. Based on ethnographic research key aspects of extended choice are examined in the present article. Keywords: cultural capital, choice rationalities, skilled/semi-skilled choices, generification

  • 313.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Sernhede, Ove
    From learning to labor to learning for marginality: Neo-liberalism, new socialhierarchies, school and impoverished suburbs in Swedish Metropolitan districts2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The organization of schools in Sweden has recently taken a significant turn toward neo-liberalism. A number of elements are involved. In this article we point to a risk of self segregation in these developments by means of which ethnic minority, economically disadvantaged and immigrant groups become concentrated in the same schools, within mainly the public sector. We also suggest that these schools thus face serious difficulties when it comes to creating encounters between different social, ethnic and religious groups as a school capable of mobilization for citizenship. We need such schools but there is no evidence that schools are developing in these directions in the neo-liberal era.

  • 314.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Sernhede, Ove
    From Learning to Labour to Learning for Marginality: School Segregation and Marginalisation in Swedish Suburbs2011Inngår i: British Journal of Sociology of Education, ISSN 0142-5692, E-ISSN 1465-3346, Vol. 32, nr 2, s. 257-274Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article, using data from ethnographic research, we try to present some glimpses of the way education is described as an experience and possibility ‘from below’, by pupils who grow up and study in schools in the most segregated and territorially stigmatized suburbs on the outskirts of our major cities. What we feel they describe is an experience of schooling for surviving the social and economic consequences of curtailed citizenship in a post-industrial society rather than one of schooling that offers possibilities of integration and full citizenship or social transformation. Our findings have significant policy implications in this respect. Sweden has historically pursued projects aimed at educational inclusion but has recently taken a significant turn toward neo-liberalism and educational consumerism, since which time various disadvantaged groups have become increasingly concentrated compared to others in under-achieving schools in an economically threatened public sector. The article discusses some aspects and possible consequences of this development.

  • 315.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Sernhede, Ove
    Learning Processes and Social Mobilization in a Swedish Metropolitan Hip-Hop Collective2012Inngår i: Urban education (Beverly Hills, Calif.), ISSN 0042-0859, E-ISSN 1552-8340, Vol. 5, nr 47, s. 939-958Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Based on ethnographic research on the encounter between local culture and schools in multicultural suburban areas, this article explores possibilities suggested by autonomous learning activities in a hip-hop collective that may have a potential to break urban segregation patterns. The collective?s artistic production raises questions that have not been answered in schools, such as how the increasing class divisions between different parts of the urban landscape should be understood and dealt with. Different types of learning are identified connected to the self, others, and careers. Implications for schooling are briefly discussed.

  • 316.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Sernhede, Ove
    On creativity and resistance in Nordic youth culture on the margins2013Inngår i: Young people and marginalisation: Young people from immigrant families in Scandinavia / [ed] Gestur Gudmundsson, Dennis Beach, Viggo Vestel, Tufnell Press , 2013, s. 61-84Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Over the last twenty-five years the urban music and dance style known as Hip-hop has become a widespread form of communication carried out and enjoyed by people throughout the world. However it has grown from its original roots in rap music and break dancing in many different directions. On the one hand it represents a multi-billion dollar industry of big-time, best-selling artists who market songs that focus on wealth, possessions and crime, often with a misogynistic attitude. But on the other it is a way of life for many young people with a political awareness that is intricately woven into every aspect of their daily lives. The present chapter explores some dimensions of the creativity of Hip-hop. In particular the critical potential and transformative capacity of these activities are discussed.

  • 317.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Vigo Arrazola, Maria Begoña
    Between inclusion as a social need and inclusion as a market value in rural schools. Tensions and contradictions2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to describe and analyse how globalization affects local interactions and the formation of experiences and meanings in education settings by modifying and changing the sense of education in a glo-local perspective, and in the present specific instance particularly in relation to aspects of education inclusion and equity in a rural educational context. Rural schools are important to investigate in these respects. For decades rural schools have been made invisible to/in educational research by a generalized urban school modelof investigation and policy making that has failed to engage with the voices and experiences of teachers, students and families about the teaching practices carried out in rural schools.

    The research has used a multi-sited multi-center ethnographic study on rural schools in Spain in combination with a multi-sited investigation in Sweden to create possibilities for a meta-ethnographic analys of the experiences and actions carried out in schools around the contents in teaching practices. The results show the voices of teachers, students and families in rural schools from a creative perspective through pedagogical practices that recognize the importance of the knowledge of space and familiarity with space; the value of students' lives outside of school; and teacher reflection. However, there are different interpretations in different schools related to the experiences and interactions that teachers, families and students have about the teaching and learning practices. 

    Quite simply, different schools from different types of rural areas seem to form different types of educational subjectivation with different socialisation effects. Some rural schools present their own surroundings as valuable for residents there and for the nation as a whole. Rural nature are culture are represented as a tangible material and social assets and this is reflected in the teaching content. In other schools the valuation of place is less positive. This is particularly the case in areas that have in the past become deeply embedded and active in capitalist industrial production relations; such as the semi-urban industrial towns in Aragon and what in Sweden are sometimes refered to as Bruksorter (production towns). These spaces that have developed a tightened relationship to capitalist production have tended to hollow out local values forms; such as natural beauty, fisking, recreation; and replaced them by economic exchange value as the main value form for the area and its people. In Marxist theory this is a form classical alienation. Economic possibilities and an external relationship not an intrinsic quality determine the place value.

  • 318.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Vigo Arrazola, Maria Begoña
    Significados de la escuela rural desde la investigación. Representaciones compartidas entre España y Suecia en la segunda parte del siglo xx y primeros años del siglo XXI (pp. 225-236)2018Inngår i: Educació i desenvolupament rural als segles xix-xx-xxi / [ed] Núria Llevot y Jaume Sanuy, 2018, s. 225-236Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper aims to give an account of the meanings have been attributed to the rural school in two educational systems characterized by rurality such as Sweden and Spain, between the second part of the 20th century and the first years of the 21st century. The analysis is made taking the literature about the subject and a meta-ethnographic study based on different research projects in both countries as well as in its publications. It highlights a representation of the rural school’s value by reinforcing the relevance of the space for its understanding.

  • 319.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Öhrn, Elisabet
    Closing discussion2019Inngår i: Young People’s Life and Schooling in Rural Areas / [ed] Dennis Beach and Elisabet Öhrn, London: Tufnell Press, 2019Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of the project this book is based upon was to develop a deeper understanding of rural youth and their participation and agency in school and wider society. As noted in Chapter 1 and discussed in detail in Chapter 7, a major motivation for this was to address metrocentricity in previous research and thus broaden theoretical understanding of spatial justice and relations in education. As also noted in Chapter 1, the Swedish education system seems to be ostensibly open and inclusive, providing well-attended institutional education or day-care, regardless of children’s social class, gender or racial or ethnic heritage or any possible disabilities (Beach & Dyson, 2016). The OECD (2005) suggests this is internationally remarkable (also Beach, 2018). However, perhaps equally remarkably, the investments have not significantly reduced levels of gender, racial and ethnic disparities in social and material distributions of power in society at large (Swedish Ministry for Social Affairs and Health, 2010; OECD, 2005). Moreover, as various authors have pointed out (e.g., Åberg-Bengtsson, 2009; Beach, From, Johansson & Öhrn, 2018; Fjellman, Yang Hansen & Beach, 2018), rural-urban disparities seem to have both diversified and expanded in recent decades.

    Collectively the chapters in this book provide insights into several neglected aspects of education in rural spaces. First, they show that relevant conditions in rural areas are much less homogenous than often implied in metrocentric research. However, despite the variations there are consistent patterns of continued social and educational inequities between rural and urban areas. Previous research has shown that cities have grown and developed, whilst almost half of the country’s rural municipalities have smaller populations today than three decades ago (Fjellman, Yang Hansen & Beach, 2018). Moreover, partly due to changes driven by the increasing marketisation of education, schools are closing in rural areas and pupils have to travel more often, for longer times and distances (at greater costs with less state subsidy) to obtain their education than before (Fjellman et al, 2018). Thus, in terms of access to educational resources, there is discrimination against pupils from rural areas. The analyses described in the previous chapters detected two main responses by pupils and teachers in the rural areas to their inferior position in relation to peers in urban settings. Some seemed to accept it, and tried to mitigate its adverse consequences, while others criticised the metrocentricity, current denial of their rural material and social hardships, and neglect of their assets....

  • 320.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Öhrn, Elisabet
    Introduction2019Inngår i: Young People’s Life and Schooling in Rural Areas / [ed] Dennis Beach and Elisabet Öhrn, London: Tufnell Press, 2019Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A key motivation for the research presented in this book is that urban studies dominate contemporary educational research, as highlighted for example by Hargreaves, Kvalsund & Galton (2009). Consequently,  knowledge of young people's marginalisation and participation in education and the wider society is based on observations of life in limited geographical/social contexts. The predominant metrocentricity leads to the neglect of needs that are not present, or readily apparent, in cities (Farrugia, 2014, p. 293) and underestimation of problems faced by rural youth. This is despite findings that it is mainly young people from outside metropolitan regions who express a lack of involvement in Swedish society and a dearth of confidence in both government and parliament (e.g. Swedish National Board for Youth Affairs, 2010). Thus, to obtain a more representative picture of young people’s situations and education we need to explore rural youths and their schooling more broadly and deeply....

  • 321.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Öhrn, Elisabet ()
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Lundahl, Lisbeth ()
    The Empirical Study2011Inngår i: Youn people's influense and democratic education: Ethnographic studies in upper-secondary schools, Tufnell Press , 2011, s. 29-33Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 322.
    Beach, Dennis
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Öhrn, Elisabet
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Öhrn, Elisabet ()
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Beach, Dennis ()
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Young people's influence and democratic education: Introduction2011Inngår i: Young people's influence and democratic education: Ethnographic studies in upper-secondary schools, Tufnell Press , 2011, s. 1-12Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 323.
    Behre, Martin
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Ljungkvist, Torbjörn
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Löfström, Mikael
    Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan.
    Undervisning för och examination av dyslektiker2009Inngår i: PUH – pedagogiska utvecklingsprojekt i högskolan: Ett samarbete mellan Västra Götalands högskolor, ISSN 1653-1396, nr 7, s. 19-24Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 324.
    Beiranvand, Setareh
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Bygga broar: hur pedagoger arbetar för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Denna studie handlar om hedersrelaterat våld och förtryck i relation till förskolan och dessarbete som vilar på en demokratisk värdegrund. Anledningen till att denna fråga är viktig att uppmärksamma är att det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och det är väsentligt förförskolan att arbeta för att förebygga normsystem och handlingar som ställer sig i konfliktmed dessa. Tidigare har det forskats kring problemet i relation till skolan men det har påsenare år även uppmärksammats som ett aktuellt problem i förskolan.

    Syfte

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskolans pedagoger arbetar för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck i så tidig ålder som möjligt.

    Metod

    Metoden som använts i denna studie är kvalitativ analys. Intervju med ljudinspelning som redskap har visat sig vara en framgångsrik metod för att få en djupare förståelse förpedagogers arbete i förskolans verksamhet i relation till hedersrelaterade dilemman.

    Resultat

    Resultatet visar att hedersrelaterad problematik trots sin komplexa omfattning ges uttryck åt iförskolan. Pedagoger som deltagit i studien har uttryckt att de till viss del fått kunskap omproblemet men att det uppstått utmaningar i det förebyggande arbetet. En omfattande del avresultatet visar att pedagogerna arbetar med integrationsfrågor och lägger stor vikt på samverkan med föräldrar för att motverka och förebygga att hedersrelaterat våld sker hos barnen i tidig ålder.

  • 325.
    Beischer, Magnus
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Musikens möjligheter och möjligheter till musik: En studie av musikverksamheten i de kommunala förskolorna i Varberg2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I förskolans läroplan framgår det att musik skall utgöra både innehåll och metod i förskolans verksamhet. Vinningarna med musik kan vara flera. I en förskolekontext visar forskning på att musik bland annat kan användas i språkutvecklande, hälsofrämjande, avslappnande, glädjespridande samt koncentrations- och kognitionshöjande syfte. Skolinspektionen (2012) belyser hur kvaliteten, sett till hur förskolor lever upp till läroplanen i sin helhet, och implicit musik, är i behov av att stärkas.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att kartlägga i vilken omfattning och i vilken form musik yttrar sig i de kommunala förskolorna i Varbergs kommun. Ytterligare ett syfte är att hitta eventuella samband mellan denna bild och olika faktorer, såsom kompetens, utbildning och material.

    Metod

    Bland Varbergs kommunala förskolor genomfördes ett stratifierat urval där 10 förskolor lottades ut för deltagande i en enkätundersökning om musiken i förskolorna. Materialet låg sedan till grund för statistiska analyser.

    Resultat

    Sångstund och dans/rörelse till musik visade sig vara de metoder som används mest frekvent. Materiella förutsättningar att arbeta efter läroplanens mål finns men pedagogerna upplever att det saknas kompetens. Statistiskt signifikanta skillnader* i upplevelse av egen kompetens i sång, musik och rytmik påträffades mellan de pedagoger som antingen har utbildning i musik eller kan spela ett instrument och de som varken har utbildning i musik eller kan spela något instrument.

    *För mer detaljerad information se kapitel 6.4.1

  • 326.
    Bendroth Karlsson, Marie
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Pictures of Spring: Aesthetic Learning and Pedagogical Dilemmas in Visual Arts2011Inngår i: Educational Encounters: Nordic Studies in Early Childhood Didactics. International Perspectives on Early Childhood Education and Development 4. / [ed] Niklas Pramling, Ingrid Pramling Samuelsson, Springer Verlag , 2011, s. 85-104Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 327.
    Bengtson, Erica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Fransson, Ingrid
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Mötesplats snarare än en pedagogisk aktivitet: pedagogers uppfattning om samlingens betydelse för barns lärande i förskolan.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien handlar om vad pedagoger anser är syftet med samling i förskolan men även vadsamling har för betydelse för barns lärande. Studien tar också upp hur pedagoger utformar ochplanerar en samling och varför de anser samling är en betydelsefull aktivitet i förskolan. Syfteti studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om samling som pedagogisk aktivitet ochdess betydelse för barns lärande i förskolan. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod,då vi använde intervju som redskap. Vi intervjuade sex styck utbildade förskollärare och istudien benämns förskollärare som pedagoger.Resultatet vi fick fram var att pedagogerna beskrev att samling var en mötesplats där barn ochpedagoger skapar gemenskap. Pedagogerna nämner även att samling skapar möjlighet fördiskussion och socialt samspel som är betydelsefullt för barns lärande. Resultatet visaräven att pedagogerna har en gemensam syn att samling är en betydelsefull aktivitet som bidrartill gemenskap i barngruppen, men även som en viktig del i förskolans vardag. Det visas ocksåvia resultatet att betydelsen för barns lärande i en pedagogisk aktivitet är relevant dåpedagogerna påvisar att barn kan utveckla sitt lärande mer i mindre grupper än i större grupperi samling. De poängterar också vikten av samling i helgrupp som tillför att både barn ochpedagoger ser varandra och barnen får ta del av viktig information om dagen. Inga avpedagogerna hade diskuterat barns lärande i samling i arbetslagen, men enskilt ansågpedagogerna att lärande sker när samling utformas spontant och där innehållet utgår från barnsintresse. Några respondenter nämnde också att konkret material och planerade samlingarstimulerar barns lärande. Till sist visar även resultatet att pedagogerna planerar samlingarutefter barns intresse, idéer, funderingar och att en samling kan ske när, var och hur som helstunder dagen på förskolan.

  • 328.
    Bengtsson, Anders
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Matematik som bildningsämne i högskolan2011Inngår i: Det goda lärandet / [ed] Anders Burman, Patrik Mehrens, Studentlitteratur , 2011, s. 147-166Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 329.
    Bengtsson, Ellinor
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Svärdh, Carolina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Bild i förskolan: traditioners påverkan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Detta examensarbete handlar om bildpedagogiska traditioners påverkan på barns bildskapande iförskolan. Användandet av modeller vid exempelvis påsk- och julpyssel har vi upplevt som vanligt förekommande i förskolan och detta intresserar oss då vi på några förskolor sett att pedagoger styrt barnen när de använt modeller. Vi vill därför undersöka bildestetiska traditioner och hur det påverkar barns sociala samspel och kreativa förmåga vid bildskapande i användandetav inspirationsbilder och modeller.

    Syfte

    Undersökningen syftar till att studera på vilka olika sätt bildpedagogiska traditioner påverkarbarns sociala samspel och kreativa förmåga vid bildskapande i användandet av inspirationsbilder och modeller. Detta för att studera tradition och förnyelse och på så sätt kunna resonera kring utvecklingsmöjligheter med estetisk bildverksamhet i förskolan.

    Metod

    Utifrån undersökningens syfte används en kvalitativ metod, deltagande observationer och gruppintervjuer med barn, för att studera barns sociala samspel och kreativa förmåga vidanvändandet av inspirationsbilder och modeller.

    Resultat

    I resultatet framkom det att de estetiska traditionerna med återskapande av modell vidtraditionsbundet pyssel kan påverka barns kreativitet negativt. Studien visar att barnen på en avförskolorna var mer styrda av modellen än på den andra förskolan. Studien visar också att återskapandet av en modell hämmade det sociala samspelet på den ena förskolan. Pedagogers förhållningssätt är av stor vikt för att stimulera barns kreativitet.

     

  • 330.
    Bengtsson, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Davidsson, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Regnbågsfamiljer i förskolan: Syns de?2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagogerna i förskolan beskriver att de arbetar med hbtq-relaterade frågor i barngruppen för att möta läroplanens krav på inkluderande arbetsmetoder. De frågeställningar som valts ut för att besvara studiens syfte är: Hur beskriver pedagogerna sina strategier i förskolan för att utmana heteronormativiteten? Vilka utmaningar och möjligheter kan uppstå i utbildningen med att inkludera alla familjer och barn i samhället, ur ett hbtq perspektiv?

    Studien presenterar en tillbakablick på hur hbtq personers förutsättningar och livsvillkor förändrats över tid. I tidigare forskning framgår det hur somliga pedagoger saknar intresse i att vilja lära sig mer om hbtq relaterade frågor. Merparten av pedagogerna framhäver hur de är positiva till hbtq familjer och mångfald i utbildningen men de har svårigheter att arbeta inkluderande med ämnet i barngruppen.

    Studien presenterar och diskuterar teorier i relation till ämnet. Med ett avstamp i Foucaults teorier om makt med avslut i queer teorin samt en närmre diskussion av heteronormativiteten.

    Underlaget till studiens resultat och diskussion har inhämtats genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har utförts på 6 olika förskolor och är belägna på landet och centralt i en stad. Analysen av det empiriska materialet har bearbetats med diskursanalytiska influenser.

    Resultatet av studien visade att pedagogerna såg deras förhållningssätt som avgörande, för att skapa en utbildning som är inkluderande för alla familjer. Oberoende av detta förhållningssätt framgår det i resultatet att somliga pedagoger i studien inte ser regnbågsfamiljer som ett naturligt och relevant ämne att lyfta i förskolan. Deras argument är att de under studiens gång inte har några regnbågsbarn på sin förskola. Vidare visar resultatet att pedagogerna är präglade både medvetet och omedvetet av den heteronorm som styr samhället och hur den påverkar dem i deras arbete.Gemensamt för samtliga pedagoger var dock att studien medförde en nyfikenhet och medvetenhet kring hur de vill fortsätta arbetet i att synliggöra regnbågsfamiljer i förskolan.

  • 331.
    Bengtsson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Hajnold, Kalina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Digitala verktyg som pedagogisk metod: läs-­ och skrivutveckling i grundskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vilken påverkan har digitala verktyg på elevers läs- och skrivutveckling? Vi har valt att uppmärksamma det här ämnet eftersom det är något som alltid kommer finnas med i vårt framtida yrke. Våra blivande elever kommer att möta olika digitala och multimodala texter. Som lärare behöver vi därför utveckla förståelse för hur vi kan lära om och med digitala verktyg i undervisningen. Syftet med kunskapsöversikten är att vinna förståelse för vad som kännetecknar forskningen om digitala verktyg för att stödja elevers läs- och skrivutveckling i grundskolan.

    Genom sökningar har vi funnit nio vetenskapliga artiklar som vi kartlagt i kunskapsöversikten. Kartläggningen gjordes genom att göra en övergripande beskrivning av artiklarnas syfte, metod och resultat. Det här gav oss en övergripande bild över forskningsområdet. Vidare beskrevsartiklarnas styrkor och svagheter utifrån deras metoder. Resultatet av vår analys relateras till våra frågeställningar som är följande: Hur kan digitala verktyg stödja elever läs- och skrivutveckling? Vilka metoder har visat sig vara gynnsamma i undervisningen? Finns det problem med användningen av digitala verktyg som metod i undervisningen?

    Det har i vår kartläggning framkommit att digitala verktyg gynnar undervisningen men de kan också skapa vissa hinder. Digitala verktyg kan bidra till elevers engagemang, fokus och motivation till skrivuppgifter. De kan även bidra till individanpassad undervisning och skapa mer tid för lärare att tillgodose elevers behov av stöttning. Hinder som kan uppstå är lärares brist på kunskap om digitala verktyg som metod i undervisningen.

  • 332.
    Bengtsson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Hajnold, Kalina
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Textanalys av lektionstips: digitala verktygs implementering i praktiken2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under lärarutbildningen har vi uppmärksammat hur digitala verktyg kan användas inom skrivundervisningen. Det bidrog till ett intresse för att undersöka hur olika digitala verktyg kan vara gynnsamma inom elevers skrivutveckling. Vidare har vi uppmärksammat en digital kollaboration mellan verksamma lärare genom lektionstips som finns tillgängliga på olika hemsidor. Därav valde vi att undersöka hur dessa lektionstips beskriver användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen.

    Syftet är att undersöka på vilka sätt digitala verktyg används inom skrivundervisningen i årskurs F - 3. Undersökningen genomförs genom textanalys av lektionstips som finns tillgängliga på en specifik hemsida. För att uppnå syftet ställs följande frågeställningar:

    • Vilka uttalanden kan utläsas om digitala verktyg i skrivundervisningen?
    • Hur beskrivs användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen?
    • Vilka tips ges på digitala verktyg i skrivundervisningen?
    • Vilka förhållanden kan påverka digitala verktyg i skrivundervisningen?

    Urvalet av lektionstips har genomförts genom en granskning av tillgängliga lektionstips från hemsidan lektionsbanken.se. Därefter genomfördes textanalysen utifrån teorin om praktik och praktikarkitekturer. Resultatet av vår textanalys har visat på vilka uttalanden tipsare har om digitala verktyg i skrivundervisningen. De har bland annat uttalat hur digitala bilder eller musik kan bidra till elevers inspiration. Vidare har resultatet visat på hur digitala verktyg används i skrivundervisningen. De olika verktygen har använts vid introduktion, under och i slutet av skrivundervisningen. Därefter har resultatet visat på relationer i lektionstips mellan lärare och till styrdokument. Av detta kan vi se ett kollegialt lärande i lektionstips genom ytterligare tips på digitala verktyg, undervisningsmetoder eller andra länkar till verksamma lärare. Slutligen visar resultatet av textanalysen hur praktikarkitekturerna, det vill säga de yttre arrangemangen möjliggör eller hindrar hur digitala verktyg används i skrivundervisningen.

  • 333.
    Bengtsson, Malin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Donaldson, Lovisa
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Vad kännetecknar forskningen om läsförståelsemetoden reciprocalteaching (RT)?: Med fokus på traditionell RT och varianter av RT2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka om och hur reciprocal teaching (RT) och olika varianter av RT gynnar elevers läsförståelse. Reciprocal teaching är en undervisningsmetod som har sitt ursprung i Palincsar och Browns forskning från 1980-talet och är influerad av Vygotskijs sociokulturella teori. Modellen har modifierats och i Sverige benämns den exempelvis Läsfixarna. Kunskapsöversiktens tre grundläggande frågeställningarär ”Vad kännetecknar forskningen om reciprocal teaching för läsförståelse?”, ”Vilka varianter av reciprocal teaching är gynnsamma för elevers läsförståelse?” samt ”Vilken eller vilka gruppkonstellationer är gynnsamma för en undervisning av reciprocal teaching?”

    I denna kunskapsöversikt har åtta vetenskapliga artiklar analyserats. Majoriteten av studierna har använt sig utav kvantitativa metoder med en kvasi-experimentell design. Två studier har använt sig av en mixad metod och en studie kvalitativ metod. Resultatet visar att reciprocal teaching tillsammans med tilläggsmetoder ger en djupare läsförståelse än traditionell reciprocal teaching. Tilläggsmetoderna uppmanar eleverna att ta mer ansvar för sitt lärande. Resultatet visar också att en anpassad modell av reciprocal teaching är fördelaktig för elever i ett tidigt stadium av deras läsinlärning. Den anpassade versionen bryter ned den traditionella modellen vilket bidrar till att strategierna (förutspå, ställa frågor, klargöra otydligheter och sammanfatta) används korrekt. Kunskapsöversikten belyser varianter av reciprocal teaching som gynnsamma för både lärare och elev i undervisningen.

  • 334.
    Bengtsson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Löfgren, Marita
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Delaktighet och inflytande i förskolan: Förskollärares arbete med att stärka barns demokratiska kompetens2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien lyfter fram förskollärares arbete med att stärka barns demokratiska kompetens med fokus på barns delaktighet och inflytande. Förskolan är en mötesplats, där demokrati skapas såväl här och nu som inför framtiden, tillsammans mellan människor. Förskollärarna är ansvariga för och har flera styrdokument att förhålla sig till när det gäller demokratiuppdraget, ett komplext uppdrag med flera utmaningar. Arbetet med delaktighet och inflytande ska löpa som en röd tråd i hela verksamheten och inte komma i skymundan till förmån för andra läroplansmål.

    Tidigare forskning består av vetenskapliga artiklar, vilka belyser demokrati och värdegrundsarbete i förskolan. I denna forskning har det tagits fasta på hur arbetet sker med delaktighet och inflytande. Barndomssociologisk teori används för att få en djupare förståelse för vår studies resultat.

    Som ett led i förskolans arbete med att främja barns demokratiska kompetens är syftet att öka kunskapen om vad barns delaktighet och inflytande kan innebära för studiens medverkande förskollärare i deras dagliga arbete.

    Undersökningen är en kvalitativ studie eftersom syftet är att ta reda på förskollärares egna tankar kring deras arbete med delaktighet och inflytande i förskolan. Valet föll på self report som datainsamlingsmetod. Studien redovisar ett perspektiv på arbetet med att stärka barns demokratiska kompetens sett utifrån tio förskollärares resonemang, därav ger det ingen generell syn vad gäller hela yrkesgruppen.

    Resultatet visar hur förskollärarna definierar begreppen delaktighet och inflytande medan begreppen i de flesta fall används synonymt i arbetet. Förskollärarna har intentionen att arbeta med delaktighet och inflytande under hela dagen samtidigt nämns att hinder och utmaningar finns. Vidare beskrivs flera arbetssätt vilka tillämpas i arbetet för att främja barns demokratiska kompetens. Framträdande resultat är att demokratisk kompetens stärks genom pedagogers inlyssnande och tillåtande förhållningssätt, en förutsättning för barns delaktighet och inflytande i förskolan.

  • 335.
    Bengtsson, Pontus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Robertsson, Mikael
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Den pedagogiska sandlådan: Sandlådan som redskap i barns lärande2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka och få en ökad förståelse kring hur pedagogerna använder utomhusmiljön i verksamheten, samt se gårdens betydelse för barns lärande, specifikt i och runt omkring sandlådan.

    Bakgrund: Det har under utbildningens gång vuxit fram ett intresse kring utomhuspedagogikhos oss båda och därför valde vi att ha det som huvudfokus i vår studie. När vi sedan började läsa tidigare forskning såg vi att det ofta vad hela utomhusmiljön, alternativt flera olika platser, som studerats då. Vi tog även del av forskning som beskrev sandlådan som en plats som barn vistas mest vid. Detta blandat med egna tidigare erfarenheter blev grunden till valet av sandlådan som huvudfokus i vår studie.

    Metod: Vi valde att använda oss av observationer som metod för vår studie. Observationerna genomfördes på två olika förskolor.

    Resultat: I vår studie har vi kunnat se att pedagoger använder sandlådan som ett redskap för att få barnen att reflektera över sina tankar och tidigare erfarenheter. Det är även en plats där barnen får testa sig fram genom att prova olika tillvägagångssätt för att uppnå det resultat de önskar och därigenom ett lärande.

  • 336.
    Bengtsson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Johansson, Sandra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Specialpedagogers didaktiska metoder vid autismspektrumtillstånd och försenad/avvikande språkutveckling i förskolan2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning:

    Studien handlar om de didaktiska metoder som finns för att stötta språkutvecklingen hos barn med autismspektrumtillstånd och hur specialpedagoger i förskolan arbetar för att stötta barnen och pedagogerna.

    Syfte:

    Studiens syfte är att ge en överblick över de metoder och strategier specialpedagoger rekommenderar personal i förskolan att använda för att stötta språket hos barn med autismspektrumtillstånd.

    Metod:

    I studien används fokusgruppmetod avseende fem specialpedagoger som intervjuades vid ett tillfälle. I undersökningen använder vi tematisk analys för att få fram fem teman som respondenterna tar upp som viktiga under tillfället för fokusgruppen. Dessa fem teman är: Samspel och kommunikation, metoder, individanpassad undervisning, inkludering och kompetensutveckling och nätverk.

    Resultat:

    Resultatet av studien visar att specialpedagoger i förskolan arbetar väldigt individuellt utifrån varje barn. Studien visar vidare på att barnen har olika utmaningar och därför finns det ingen specifik metod som används generellt, utan specialpedagogerna utgår efter det enskilda barnets behov.

  • 337.
    Berg, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Prlja, Azra
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Den kompletterande läsningen: högläsningens betydelse i förskolan2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Den här studien handlar om synen på högläsning i förskolan samt hur förskollärare använder sig av böcker och högläsning i verksamheten. Under vår utbildning har böckernas betydelse och barnets språkutveckling uppmärksammats och vi finner båda ett stort intresse förhögläsningens betydelse för barnets språkutveckling. Utifrån detta har vi valt att fördjupa oss i ämnet och vi hoppas få en bredare medvetenhet om högläsningens betydelse då vi praktiserarden i vår kommande yrkesroll.

    Syfte

    Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på högläsning och hur de använder sig av detta i den dagliga pedagogiska verksamheten. Vi kommer att med hjälp av tre olika frågeställningar undersöka vårt syfte.

    Metod

    För att få svar på vårt valda undersökningsområde använde vi oss av en kvalitativ metod medintervju som redskap för att få fram syftet med studien.

    Resultat

    Resultatet visar hur pedagogerna på olika sätt tillämpar högläsning i verksamheten, det visaräven hur förskollärarna arbetar med böcker på olika sätt. Något som också framkommer ärtidsbristen i verksamheten vilket påverkar både kvalité och antal lässituationer. Vi drar slutsatser av hur förskollärarna går tillväga vid val av bok och när högläsning sker i den spontana fria leken eller som en planerad aktivitet. Samtliga informanter visar att de besitterkunskap om, och att de har erfarenhet av, högläsning. Även om de två olika kommunerna hade olika utbildning inom högläsning, visade det ingen skillnad på deras kompetens.

  • 338.
    Bergkvist, Anna-Carin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Jonasson, Ulrika
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Någons skräp kan bli en annans skatt: En kvalitativ studie om återvinning och återanvändning i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Studien  handlar  om  hur  förskollärare  arbetar  med  hållbar  utveckling  i  den  pedagogiska verksamheten i förskolan samt hur de belyser och förmedlar hållbar utveckling för barn.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på hållbar utveckling utifrån den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen samt hur de arbetar med hållbar utveckling, med fokus på återvinning och återanvändning, ur ett förskoleperspektiv.

    Metod

    I studien har vi valt att använda en kvalitativ metod, en semistrukturerad intervju, då den är mer öppen och inbjudande till att respondenten får resonera fram sina svar. Fem förskollärare från fem olika förskolor från två kommuner intervjuades på sina respektive arbetsplatser.

    Resultat

    Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna arbetar medvetet med hållbarutveckling i den pedagogiska verksamheten på förskolan. I vilken utsträckning förskollärarna arbetar med hållbar utveckling såg olika ut på olika förskolor. I resultatet kom det tydligt fram att material återvinns och återanvänds. De flesta förskollärarna visar på att materialet är tillgängligt för barn.

  • 339.
    Bergkvist, Emmy
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Karlsson, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Kost i förskolan: Utifrån ett didaktiskt hållbarhetsperspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning

    Studien tar upp dels vad samtal om kost har för betydelse i förskolans verksamhet samt hur förskollärare resonerar kring matsvinn. Studien fokuserar på hur kost, matsvinn och hållbar utveckling kan bli ett lärande i förskolan.

    Studiens syfte

    Syftet är att undersöka hur förskollärare samtalar om mat i barngrupperna och ta reda på hur förskollärare resonerar kring matsvinn och överblivna rester på förskolan.

    Metod

    Kvalitativ metod med semistrukturerade frågor har använts i studien.

    Resultat

    Studiens resultat visar att förskollärarna anser att samtal om mat och matsvinn är betydande för barnen och är något som behöver lyftas i verksamheten. Dock är detta ofta samtal som det inte ges tid till eller glöms bort. Intervjuerna som genomfördes visade på att förskollärarna använder sig av olika strategier för att på ett didaktiskt vis kunna minska matsvinnet tillsammans med barngruppen i verksamheten. Resultatet visar även att kosten på ett sätt hade en större del i verksamheten förr i tiden än vad den har idag. Barn fick vara delaktiga i matlagning och hushållsarbete på ett bredare plan än vad barnen får idag. Dock är pedagogiken och medvetenheten kring mat mer synlig idag vilket bidrar till att det samtalas om mat på ett annat sätt nu än förr.

  • 340.
    Berglin, Lena
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Cederwall, Sara Lotta
    Hallnäs, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Jönsson, Birgitta
    Kvaal, Anne Karine
    Lundstedt, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Nordström, Maria
    Peterson, Barbro
    Thornquist, Clemens
    Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan.
    Interaction Design Methods in Fashion Design Teaching2007Inngår i: The Nordic Textile Journal 2006-07, p. 26-51Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The expressiveness of use is of focal interest in fashion design, which makes the perspective of act design important in learning/teaching. The objective of the project presented here was to introduce interaction design methods in fashion design teaching to make act design explicit throughout the different stages of the design process in a systematic manner; to develop a general workshop curriculum in experimental fashion design focusing on the expressiveness of wearing and use. A series of test workshops were implemented to provide a foundation for reflection and critical discussions. The main results, motivated by workshop evaluations, consist of theoretical models for a systematic development of workshop exercises in fashion design aesthetics.

  • 341.
    Berglund, Elsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Oswaldson, Josefine
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Omsorg och lärande i förskolan sett ur ett genusperspektiv: En undersökning hur pedagogers bemötande skiljer sig i omsorgssituationer och lärsituationer.2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Här belyses jämställdheten som en viktig del inom förskolan för att kunna motverka de krav som sätts på barnen. Läroplanens mål tas upp för att visa på hur det begränsar barnens utveckling när rådande könsroller existerar. Jämställdhetsarbetet och värdegrunden belyses för att synliggöra att det hör till pedagogers pedagogiska uppdrag

    Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagogers bemötande i förskolan utmanar och/eller förstärker traditionella könsroller. Att motverka traditionella könsroller är ett av Läroplanens mål och därav en viktig aspekt till varför vi vill undersöka detta.

    Metod: Denna kvalitativa studie innefattar ljudinspelning som en del utav observation som metod. Observationerna genomfördes på två kommunala förskolor under förmiddagen under två dagar.

    Resultat: Vårt resultat visar att pedagoger bidrar till förstärkandet av könsroller. Ljudinspelningar visar att den enskilda pedagogen behandlar pojkar och flickor olika, men i olika situationer, som lärsituationer och omsorgssituationer. Studien visar hur det skiljer sig inom de olika tillfällena och hur pedagogen som individ positionerar sig gentemot pojkar och flickor.

  • 342.
    Berglund, Rebecka
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Claesson, Dennis
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    "Lär man sig något på fritids egentligen?": En kvalitativ studie om lärandet på fritidshemmet2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b) står det att omsorgen på fritidshemmet ska ha ett tydligt pedagogiskt innehåll som ska bidra till att skolans kunskapsmål uppnås. Detta ska ske på fritidshemmet genom praktiska, laborativa och utforskande moment (Pihlgren & Rohlin 2011). I en rapport av Skolinspektionen (2010) framkommer att majoriteten av fritidshemmen i Sverige inte lever upp till sin fulla potential och betonar att fritidshemmen i större utsträckning bör bidra till att stimulera barnens utveckling och lärande. Skolinspektionen menar att en hög kvalitet i fritidsverksamheten gynnar elevernas kunskapsutveckling även i skolan. Studien handlar om fritidshemsverksamheten och det lärande som sker där samt pedagogernas möjligheter att bedriva pedagogisk verksamhet.

    Syfte

    Syftet med vår undersökning är att undersöka hur verksamma pedagoger på fritidshemmet beskriver lärandet som sker på fritidshemmet.

    Metod

    I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Inför intervjuerna har informanterna fått förbereda sig genom att fundera kring en situation som de anser varit en bra lärandesituation på fritidshemmet.

    Resultat

    I resultatet framgår det att det på fritidshemmet förekommer många olika typer av lärande och att lärandet sker hela tiden. Först och främst verkar det vara ett socialt lärande som sker på fritidshemmet, åtminstone enligt de informanter som deltagit i undersökningen. Det framkommer även i studien att förutsättningarna för fritidsverksamheten hos de pedagoger vi intervjuat inte är optimala utan kan förbättras på olika sätt.

  • 343.
    Bergnehr, Disa
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap - en begreppsdiskussion2019Inngår i: Nordisk tidsskrift for pedagogikk och kritikk, Vol. 5, s. 49-61Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna artikel diskuterar hur begreppen barnperspektiv och barns perspektiv definieras i nord- isk forskning, och hur barns aktörskap framkommer i dessa texter. Tillämpningen av närliggande begrepp, som barns röster, inflytande och kompetens, belyses också. Artikelns utgångspunkt är att barnet föds som aktör: Barn, liksom vuxna, påverkar ständigt andra, direkt genom sina handlingar och indirekt som kroppar som befinner sig i andras närvaro eller tanke. Barn, liksom vuxna, är kompetenta och handlingskraftiga likaväl som sårbara och beroende av sina relationer. Artikeln lyfter fram vikten av att studera barns påverkan på vuxna och samhället som ett betydelsefullt kun- skapstillskott. Den visar att forskningstexter som definierar begreppen barnperspektiv och barns perspektiv ofta positionerar barn som passiva, och som helt beroende av vuxenvärldens tolkningar och förståelse. Barns aktörskap belyses i mindre grad. Artikeln ger förslaget att barns aktörskap analyseras som två delar: barns inflytande och barns påverkan. Barns inflytande används för att undersöka barns reella inflytande på beslut och handlingar i sociala situationer, och barns påverkan för att studera barns direkta och indirekta påverkan på andra och den värld som omger dem. 

  • 344.
    Bergnell, Anneli
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Göteborgs Universitet.
    Med kroppen som illustration: Hur förskolebarn prat-skapar naturvetenskap med hjälp av multimodala och kroppsförankrade förklaringar2019Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to combine three research areas, namely preschool, science and illustrations, in order to examine (a) how modes are combined when references to the body are made or the body as such are used to explain scientific concepts and phenomena in preschool science education, and (b) how do the children handle, explore, discuss and talk science when approaching multimodally illustrated scientific contents in the studied activities. Four studies were conducted, all of which were built on empirically generated questions and were theoretically grounded in cultural-historical and multimodal perspectives. Participants were preschool students, aged 4-6 years, from three preschool groups, as well as their teachers and two science centre guides. Specific focus was directed toward activities where adults and children use their bodies or refer to their bodies to illustrate scientific concepts, for example, “the water circle” in a board-and-dice-game (study I); “water has the power to lift,” in experiments relating to a life-jacket (study II); stability in a drama-play and related experiments (study III); and evaporation in embodied illustrations and hands-on activities (study IV). The empirical material consisted mainly of video recordings. A multimodal approach was adopted for the analyses.

    The results indicate that multimodal illustrations may be complicated for this target group. Difficulties were found to intensify, rather than decrease, by the fact that different modes and elements were often intricately combined in the same illustration, presumably with the intention of providing instruction as well as entertainment. From the four studies, it became evident that, even if the current natural science offered in preschool education often is conducted as “discovery learning”, the assumption that children can learn complex content without support cannot be left unquestioned. This thesis illustrates the crucial role played by a guiding teacher when it comes to concretizing abstract scientific phenomena for young children. A conscious introduction of bodily-based elements in multimodal illustrations may be useful on such occasions. However, even with such seemingly transparent components included, we cannot take adequate meaning-making for granted.

  • 345.
    Bergnell, Anneli
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Vetenskaplighet finns väl inte i verkligheten?2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kapitlet har för avsikt att diskutera aspekter av lärarutbildningens möjligheter och svårigheter när det gäller att uppmärksamma och sammanväva teoretiska studier och praktisk yrkesutövning. Ett för studenter möjligt gränsland mellan två verksamhetsfält, ett nödvändigt gemensamt forskningsfokus och framtida utmaningar i lärarutbildning diskuteras också. Litteratur och innehåll i den forskningsförberedande adjunktsutbildningen Lärarutbildning och vetenskap-lighet har utgjort inspiration för de tankar som redovisas nedan. Egna erfaren-heter av förskole- och högskoleverksamhet ligger också till grund för några av dessa ställningstaganden.

  • 346. Bergnell, Anneli
    et al.
    Åberg-Bengtsson, Lisbeth
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    ”Men de' åker inte upp i himlen!” Förskolebarn resonerar om vattnets kretslopp illustrerat i ett tärningsspel2019Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 15, nr 3, s. 283-298Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Even though water is a frequently addressed theme in preschool education and illustrations of different kinds are typically used to explain pre-science concepts, there is a remarkable shortage of studies in this part of the educational research field. The present article deals with 4–6-year-olds making meanings about the water circle from a board and dice game. Video-recorded sessions with small groups of children have been used and analysed from socio-semiotic and cultural historical perspectives. The results show that even though the children referred to and made intended meaning of several of the illustrated water phenomena, it seemed difficult for them to come to grips with the water circle as such. In particular this seems to be a result of the fact that the concept of evaporation was a stumbling block that was too abstract to overcome.

  • 347.
    Bergqvist, Mikaela
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gustafsson, Kajsa
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    En för alla, alla för en: Elevers upplevelser av kamratrespons inom matematikämnet2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den tidigare gjorda kunskapsöversikten fann vi “hål” i forskningen gällande elevers upplevelser om kooperativt lärande. Denna studie undersöker därför elevers upplevelser och erfarenheter om kamratrespons i matematikämnet. Lundgren, Säljö och Liberg (2014, s.308) menar på att kunskap är någonting som växer fram i interaktion mellan elever. Lärandet ses alltså som en del av den mänskliga gemenskapen där skolans uppgift är att involvera människor i samhällets kollektiva kunskaper. Fohlin et al. (2017 s.13) menar i sin tur på att det samhället vi lever i idag är demokratiskt och förväntas därför ha sammanlänkande roller. Varför speglas då inte undervisningen av ett hjälpande beteende. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11, s. 9) slår fast att skolan ska sträva efter att vara en levande och social gemenskap som ska bidra till vilja, trygghet samt lust att lära. Den ska även sträva efter att skapa de ultimata förutsättningarna för elevernas kunskapsutveckling, bildning och tänkande. Varje enskild elev i skolan har rätt att få utvecklas, få en ökad glädje, få möjlighet till att uppleva tillfredsställelse som ges vid framsteg och klara av de svårigheter som kan uppstå.

    Syftet med studien är därför att undersöka yngre elevers upplevelser och erfarenheter av arbetssättet kamratrespons inom matematikämnet. Vilka är elevernas upplevelser om kamratrespons och hur arbetar eleverna med kamratrespons och varför gör de det? För att finna svar på studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts, genom fokusgruppsdiskussioner.

    Resultatet i studien indikerar i huvudsak på att eleverna har en positiv inställning och upplevelse till arbetssättet kamratrespons. Det framgår även att eleverna inte endast tränar ämnesinnehåll utan även sociala förmågor då lärandet sker i en social kontext. Resultatet visar att kamratrespons har positiv inverkan på elevers kunskapsutveckling, uthållighet och motivation. Men förmågan att ge varandra gynnsam respons kräver övning där elevernas ansvarskänsla behöver utvecklas, både för sitt eget men också för gruppens lärande. För att kunna genomföra kamratrespons på korrekt sätt krävs det prioritering från läraren under en längre period. Läraren behöver också ha en förståelse för att arbetssättet inte passar alla elever. Men då forskningen belyser goda effekter när det gäller kooperativt lärande får läraren stöd i sitt didaktiska beslut att arbeta med kamratrespons.

  • 348.
    Bergqvist, Mikaela
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Gustafsson, Kajsa
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    En för alla, alla för en: en kunskapsöversikt om den kooperativa inlärningsmetodens inverkan på yngre elevers matematikinlärning2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna kunskapsöversikt kartläggs nio internationella studier som studerar inverkan på kooperativa inlärningsmetoder jämfört med traditionella inlärningsmetoder. Kunskapsöversikten syftar till att vinna kunskap om vad forskningen belyser gällande skillnaden mellan traditionell och kooperativ inlärning inom matematikundervisningen genom att svara på frågeställningarna: 1) Har den kooperativa inlärningsmetoden positiv inverkan på elevernas prestation i matematik och i deras attityd gentemot matematik enligt de studier vi granskat? 2) Vilka fördelar och nackdelar om den kooperativa matematikinlärningen identifieras i dessa studier? Vi kartlägger och analyserar även studiernas forskningsmetoder för att på så vis identifiera styrkor och svagheter inom forskningsfältet.

    Som en röd tråd genom kunskapsöversikten har vi uppmärksammat hur forskare använt olika metoder och olika design i sina studier. För att få en fördjupad förståelse av innebörden av forskares val av metod och design och dess påverkan på resultatet har vi valt att genomföra en fördjupad analys som syftar till att identifiera styrkor och svagheter i studiernas forskningsmetoder samt synliggöra skillnaden mellan metoder. En styrka som identifierats i flertalet studier är de slumpmässiga gruppindelningarna samtidigt ses den ojämna fördelningen i grupperna som en svaghet. Skillnaden i studiernas metoder är att flertalet använt sig av kvasi-experimentell och experimentell design likväl skiljer sig två av studierna åt som använt sig av metaanalys och fallstudie.

    Den forskning som kartlagts visar att kooperativ inlärning har en positiv påverkan både på elevers prestation och på elevers attityd gentemot matematikämnet i jämförelse med traditionell inlärning. Det är gynnsamt för samarbete mellan klasskamrater och har positiv påverkan på vänskapsrelationer. Ingen av studierna synliggjorde några negativa aspekter av kooperativt lärande.

    Det skulle vara av intresse att ta reda på vad som kan utmärkas som negativt med denna typ av inlärningsmetod då metoden ännu inte är allmänt vedertagen i lärares undervisning. Ett område för vidare forskning är även att lära mer kring elevers inställning till kooperativt lärande. Utifrån de kartlagda studierna gjorda i andra delar av världen bör det understrykas att det inte går att dra slutsatsen att elever i svenska skolsystemet hade gynnats av detta. Dock stärker den svenska litteraturen i kunskapsöversikten att kooperativa inlärningsmetoder kan tillämpas i den svenska skolan.

  • 349.
    Bergström, Amanda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Olsson, Amelie
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Inskolning i förskolan: Från vårdnadshavarens perspektiv2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med denna studie vill vi få mer kunskap kring vårdnadshavarnas syn på inskolningen, deras känslor, upplevelser och perspektiv för att kunna möta upp till eventuella förväntningar så gott som möjligt. Alla barn genomgår en inskolning innan de börjar på förskolan och det är av stor vikt att fokus läggs på denna period, både för barn och vårdnadshavare.

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur samverkan mellan vårdnadshavare och förskola upplevs under inskolningsperioden utifrån vårdnadshavarens upplevelser. De frågor vi kommer utgå ifrån är: Hur samverkar förskolan med hemmet kring inskolning? och hur upplevde vårdnadshavarna känslor, möten och önskemål kring inskolningen?

    Studien baseras på en kvalitativ metod genom webbenkäter med öppna frågor. Vi ville att vårdnadshavarna skulle kunna svara så utförligt som möjligt på frågorna och genom denna metod fick studien en variation i svaren. Genom att använda webbenkäter gav det oss en bredd i svaren.

    Utifrån frågeställningar i enkätform fick vi svar på hur vårdnadshavare upplevde inskolningen i form av känslor, samverkan och bemötande. I resultatet framkommer att vårdnadshavarna generellt är nöjda med förskolan och pedagogernas bemötande kopplat till inskolningen. Inskolningen är en känslofylld period där vårdnadshavarna upplevde sorg, glädje, ångest och olika förväntningar. Dessa nyckelord var de som förekom mest av alla känslor som vårdnadshavarna beskrev. Samverkan är en punkt som anses viktigt även för vårdnadshavarna och att denna framkommer i varierade former som exempelvis inskolningssamtal, uppföljningssamtal och den dagliga kontakten i verksamheten.

  • 350. Berndtsson, Inger
    et al.
    Persson, Bengt
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Ullstadius, Eva
    Specialpedagogik: temaintroduktion2007Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, nr 2, s. 81-83Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
45678910 301 - 350 of 1806
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf