Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 2915
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Bergman, Louize
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Glasin, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Överrapportering från ambulanssjukvård till akutmottagning: En observationsstudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas över 100 000 patienter inom den svenska hälso- och sjukvården av vårdskador och majoriteten av alla vårdskador beror på brister i överrapporteringen. Ambulanspersonalen besitter unik information om den enskilde patienten och dess livsvärld med faktorer som ingår i hela vårdprocessen som inte alltid överrapporteras till mottagande sjuksköterska på akutmottagningen. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda hela människan, främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande. Viktigt är att ta reda på vilken information som anses vara betydelsefull och som lämnas till mottagande enhet samt vilka faktorer som påverkar en överrapporteringssituation för att skapa förutsättningar för ett gott vårdande.

    Syftet med studien var att beskriva överrapportering från ambulanspersonalen till mottagande sjuksköterska på akutmottagning. Metoden som användes för datainsamling var 50 stycken observationer av överrapporteringssituationer och uppföljande kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två domäner, information i överrapporteringen och omgivande faktorer som påverkar överrapporteringen. Resultatet visar att överrapporteringen oftast är medicinskt inriktad. Överrapporteringen är oftast tillräcklig god för det fortsatta vårdande och informationen skall helst vara kortfattad. Det förekommer brister i överrapporteringen och information behöver ofta hämtas från flera källor. En överrapportering sker ofta i utmanande miljöer med många avbrott. Information om patienten missas och patientsäkerheten samt sekretessen riskeras att hotas. Studien visar att överrapportering bör ske i slutna rum och en välfungerande överrapportering kan bidra till en tydlig bild över patientens situation och fortsatta vård. Vidare forskning inom ämnet bör ske eftersom vården ständigt utvecklas och därmed bör även överrapportering utvecklas och prioriteras för ett patientensäkert omhändertagande.

  • 302.
    Bergman, Natalie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Odström, Louis
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Moralisk stress definieras som en moralisk konflikt som uppstår hos en individ när han eller hon vet vilken handling som är moraliskt korrekt men det finns yttre omständigheter som gör att detta inte går att genomföra. Av tidigare forskning framgår det att denna typ av stress kan leda till konsekvenser för sjuksköterskan både i professionen men även i privatlivet. Det har även visats att moralisk stress bidrar till utbrändhet hos sjuksköterskor som resulterar i sämre vårdkvalitet samt att sjuksköterskor väljer att lämna sitt yrke.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress inom den somatiska slutenvården och är utformad som en litteraturstudie och genomförd enligt Axelssons metod. Studien är baserad på tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dataanalysen resulterade i fyra huvudteman som visade sig ha korrelation till upplevd moralisk stress hos sjuksköterskor. Dessa teman var Upplevelse av otillfredsställande arbetssituation, upplevelse av kollegialt stöd och samverkan, upplevelse av moralisk stress relaterat till patienten samt upplevelse av moralisk stress relaterat till organisation och ledning. Vår studie visar att utbildning kring moralisk stress kan ge sjuksköterskor mer kunskap kring ämnet samt de verktyg som behövs för att kunna hantera de situationer som uppstår. Därmed kan sjuksköterskor få möjlighet till att reducera de negativa konsekvenser som moralisk stress kan medföra.

  • 303.
    Bergqvist, Ida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Melander, Karolin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att vårda patienter i livets slutskede: En litteraturstudie om den oerfarna sjuksköterskans upplevelse2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Flertalet sjuksköterskor upplever svårigheter i att vårda döende patienter. Olika känslor uppkommer och varierar beroende på tidigare erfarenhet inom området. För att patienten ska dö med värdighet krävs det att livskvaliteten upprätthålls ända fram till dödstillfället. Problem i omvårdnaden synliggörs när sjuksköterskan upplever att egen erfarenhet, kunskap och förståelse inte är tillräcklig. Det kan resultera i kommunikationssvårigheter, osäkerhet och en otillräcklig helhetssyn av patienten.

    Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskor utan erfarenhet inom palliativ vård upplever vårdandet av patienter i livets slutskede. Metoden som användes var allmän litteraturbaserad metod. Nio vårdvetenskapliga studier ingår i resultatet och tre teman kunde urskiljas: Erfarenhet av döden i vårdande kontext, kommunikation och sjuksköterskans upplevelse av döden. Ur dessa teman framkom sju subteman: att bli känslomässigt påverkad, erfarenhet av vårdande i livets slut, att kommunicera med patient och anhöriga, att kommunicera med kollegor, när kommunikationen är en utmaning, den goda döden, den dåliga döden. Resultatet påvisar vikten av kommunikation, erfarenhet, ärlighet och öppenhet i vårdandet av patienten i livets slutskede. Utifrån resultatet diskuteras utvalda upplevelser som vårdandet i livets slutskede medför. Detta gäller sjuksköterskans känslor, erfarenhet, förmåga att kommunicera samt sjuksköterskestudenter och handledares perspektiv. Genom reflektion kan ökad förståelse och därmed ökad kunskap uppnås. Sammantaget är det många faktorer som behövs för att vårdandet i livets slutskede ska vara av god kvalitet.

  • 304.
    Bergstrand, Amanda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Klämberg, Rebecca
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När livet blivit outhärdligt: En litteraturstudie om att vårdas efter ett suicidförsök2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje dag väljer minst tre personer i Sverige att avsluta sina liv. Antalet personer som överlever ett suicidförsök är desto fler. Dessa personer kommer i kontakt med hälso- och sjukvård på olika sätt och möts ofta av stigmatisering och tystnad. Forskning visar att sjuksköterskan upplever en osäkerhet i mötet med patienten efter ett suicidförsök. För att bidra till en värdig vård behöver vi förstå vad patienten kan uppleva i vården. Syftet med litteraturstudien är därför att belysa upplevelsen av att vårdas efter ett suicidförsök ur ett patientperspektiv. Flera artikelsökningar resulterade i åtta kvalitativa artiklar vilka analyserades och sammanställdes i denna litteraturstudies resultat. Att vårdas efter ett suicidförsök förklaras i resultatet utifrån fem huvudteman där vårdarens bemötande ses som en central del. Patienten är också i behov av att få befinna sig på en trygg plats, där hen kan finna balans då patienten ofta tappat tilltron till sig själv. Det finns också en längtan efter att få dela sina tankar och planer på suicid med vårdpersonal. För att patienten ska få dessa behov tillgodosedda krävs en professionell och kompetent vårdare. Tyvärr visar forskning att vårdaren inte alltid lyckas tillgodose patientens basala behov.

  • 305.
    Bergström, Mattias
    et al.
    Lund University.
    Schmidbauer, Simon
    Lund University.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rawshani, Araz
    University of Gothenburg.
    Friberg, Hans
    Lund University.
    Pulseless electrical activity is associated with improved survival in out-of-hospital cardiac arrest with initial non-shockable rhythm.2018Inngår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 133, s. 147-152, artikkel-id S0300-9572(18)31010-4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the prevalence, baseline characteristics and factors associated with survival in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) with initial non-shockable rhythm sub-grouped into pulseless electrical activity (PEA) and asystole as presenting rhythm.

    METHODS: The Swedish Registry of Cardiopulmonary Resuscitation is a prospectively recorded nationwide registry of modified Utstein parameters, including all patients with attempted resuscitation after OHCA. Data between 1990-2016 were analyzed.

    RESULTS: After exclusions, the study population consisted of 48,707 patients presenting with either PEA or asystole. The proportion of PEA increased from 12% to 22% during the study period with a fivefold increase in 30-day survival reaching 4.9%. Survival in asystole showed a modest increase from 0.6% to 1.3%. In the multivariable analysis, PEA was independently associated with survival at 30 days (OR 1.54, 95% CI 1.26-1.88).

    CONCLUSION: Between 1990 and 2016, the proportion of PEA as the first recorded rhythm doubled with a five-fold increase in 30-day survival, while survival among patients with asystole remained at low levels. PEA and asystole should be considered separate entities in clinical decision-making and be reported separately in observational studies and clinical trials.

  • 306.
    Berkelind, Isabelle
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ulfsdotter Löveborn, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Äldres motivation till fysisk aktivitet: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien har sin utgångspunkt i ett vårdvetenskapligt perspektiv samt i att en fysiskt aktiv livsstil kan förbättra hälsa och livskvalité hos äldre. Kartläggning av faktorer som kan motivera äldre till fysisk aktivitet skulle kunna hjälpa hälso- och sjukvården att arbeta med detta mer effektivt. Syftet är att beskriva vad som motiverar äldre till fysisk aktivitet. Studien är en litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar varav sju är kvalitativa och en är kvantitativ. Studiens resultat visar att det finns flera olika faktorer som motiverar äldre till fysisk aktivitet, dessa har delats in i fem olika teman: -Motivationsfaktorer vid hälsa och ohälsa - Personlig tillfredsställelse motiverar - Att ingå i ett socialt sammanhang motiverar - Resursanpassade träningsprogram motiverar - En mångfasetterad vägledning motiverar. Vidare tyder resultatet på att det finns många motiverande faktorer hos äldre för att delta i fysisk aktivitet. Det verkar dock saknas effektiva sätt att hantera denna kunskap på, delvis på grund utav tidsbrist i det vårdande mötet. Det verkar alltså inte handla om vad som motiverar utan snarare hur vården tar till vara på kunskapen om motiverande faktorer på ett konstruktivt sätt. Idag fattas många beslut om sjuksköterskans arbete utan att förankra dessa i den aktuella vårdverkligheten, vilket är en brist. Vården har mycket att vinna om besluten fattas utefter faktiska förutsättningar så att vården bistås med de resurser som krävs för att det vårdande mötet skall bli så bra som möjligt.

  • 307.
    Bermudez, Gabriella
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Engebring, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Uppföljning av fysisk aktivitet på recept inom primärvården2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hälsa är ett centralt begrepp inom hälso- och sjukvården och är det centrala i sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskans profession innebär att arbeta både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Fysisk aktivitet används till stor grad i den hälsofrämjande och förebyggande vården. Sjuksköterskorna använder sig av fysisk aktivitet genom att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR). Brister i användandet av FaR har setts bland annat i uppföljningen. Uppföljning av FaR är viktig för patientens följsamhet och blir ett problem när den inte utförs. Studien fokuserar på sjuksköterskans erfarenheter vid uppföljningen av FaR, då brister vid användningen har upplevts.

    Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter att arbeta med uppföljning av Fysisk aktivitet på Recept inom primärvården. Genomförandet av studien gjordes genom en kvalitativ ansats med intervjuer och en innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier. De kategorier som framträdde är: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten, sjuksköterskans flexibilitet och tillgänglighet och slutligen sjuksköterskans förutsättningar. I resultatet behandlas bland annat aspekter som tidsbrist, prioritering, patientens följsamhet, sjuksköterskans inställning och sjuksköterskans kunskap. I diskussionen fördjupas ytterligare områdena kring tidsbrist, prioritering och patientperspektiv och hur utebliven uppföljning av FaR påverkar folkhälsan. Genom fördjupningen kopplas dessa områden till tidigare forskning för att öka kunskapen om sjuksköterskan erfarenheter vid uppföljningen av FaR.

  • 308. Berndtsson, I
    et al.
    Carlsson, E
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Lindholm, E
    Long-term adjustment to living with an ilial pouch-anal anastomosis2011Inngår i: Diseases of the Colon & Rectum, ISSN 0012-3706, E-ISSN 1530-0358, Vol. 54, nr 2, s. 193-199Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The aim of this study was to describe long-term adjustment to life with an ileal pouch-anal anastomosis after surgery for ulcerative colitis, to investigate the relationship of pouch function to adjustment, and to explore factors affecting quality of life. METHODS: A total of 369 patients treated between 1982 and 1993 were included in the study. Questionnaires designed to assess bowel (pouch) function (Öresland score) and disease-specific adjustment (Swedish version of the Ostomy Adjustment Scale), plus open-ended questions regarding quality of life, were sent by mail. Open-ended questions were analyzed with qualitative content analysis. RESULTS: A total of 252 patients (84%) returned the disease-specific adjustment questionnaire (141 males/111 females); median age, 51 (range, 26-77) years; median follow-up, 15 (range, 10-21) years after construction of the ileal pouch-anal anastomosis. High adjustment ratings were found for all statements, with the maximum median score of 6 on 28 of the 36 items. Items with the lowest ratings (median score, 5) pertained to things one would do if not for the IPAA, feeling free to travel, ability to enjoy sexual activities, comfort with body image, ability to laugh about awkward situations, confidence in the appliance, and whether the surgery helped with decisions on what things are most important in life. Participants with the lowest adjustment scores had low bowel function scores (P < .0001). Open-ended quality of life questions were answered by 150 patients (59.5%). The most important areas for quality of life were health, family, restroom access, and friends. Five categories emerged from the qualitative content analysis: living a "normal" life, food restrictions, physical limitations, influence of restroom access on social life, and being dependent on medical care. CONCLUSIONS: Most participants had adjusted well to life with an ileal pouch-anal anastomosis and considered life to be normal. Good public restrooms were important for quality of life. Improving pouch function may help patients adjust to the postoperative state, but deeper understanding of reasons for poor adjustment despite good pouch function is needed.

  • 309. Berndtsson, Ina
    et al.
    Carlsson, Eva
    Hallén, Ann-Marie
    Fingren, Jeanette
    Lindholm, Eva
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Stoma complications in acute and emergency situations: a prospective longitudinal study2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 310. Berndtsson, Ina
    et al.
    Carlsson, Eva
    Persson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Framtida forskning2008Inngår i: Stomi- och tarmopererad - ett helhetsperspektiv / [ed] Eva Persson, Ina Berndtsson, Eva Carlsson, Studentlitteratur , 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 311.
    Berner, Andreas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rotter, Pontus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När tid är liv: Skillnader i prioritering och väntetider vid potentiellt akut livshotande tillstånd – en jämförelse mellan alarmeringssjukvård och ambulanssjukvård2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För många akut sjuka patienter är alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården den första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att dessa patienter prioriteras korrekt i förhållande till sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Allra viktigast är det när patientens tillstånd är potentiellt akut livshotande, i situationer när tid är liv. Förutom det fysiska hotet kan tiden kännas outhärdligt lång innan ambulansen är på plats. Rädsla för att inte bli hittad och rädsla för att tillståndet ska försämras ytterligare kan innebära en skarp konfrontation med tankar om livets ändlighet.

    Syftet med studien var att kartlägga om det förelåg några skillnader i prioritering mellan alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården, vid uppdrag där ambulanssjukvården bedömt att patienten led av ett potentiellt akut livshotande tillstånd.

    Alarmerings- och ambulansuppdrag från en region i sydvästra Sverige analyserades i en retrospektiv kvantitativ studie. Data inkluderade varje uppdrag under 2014 som ambulanssjukvården bedömt som Prio 1 vid avtransport (n=17 184). Av dessa uppdrag var 82,4 % (n=14 676) utlarmade som Prio 1 av alarmeringssjukvården. De resterande 17,6 % (n=3138) larmades ut som Prio eller Prio 3. Väntetiden för de patienter som bedömdes som Prio 2 eller Prio 3 vid utlarmningen var 100 % längre jämfört med som larmades ut som Prio 1. De bedömda tillstånd som oftast prioriterades upp var ”Ryggbesvär” (71,7 %) och ”Buk/urinvägar” (47,6 %). Kvinnor (19,7 %) prioriterades upp i högre utsträckning än män (18,3 %). Den största skillnaden förekom i gruppen ”Våld-misshandel” där andelen upprioriterade män var 14,7 % och andelen upprioriterade kvinnor var 41,7 %. Skillnader i prioritering i relation till ålder var högst för patienter som var 81 år eller äldre (26,0 %).

    Slutsatsen är att det förekommer omotiverade skillnader i vård för den aktuella patientgruppen. Skillnaderna är väsentliga eftersom tillståndens svårighetsgrad är bedömda som potentiellt akut livshotande och för en del av tillstånden är effekten av både åtgärder och väntan stor. Studien visar var skillnaderna är som störst, vilket gör det lättare att bedöma vilka vidare studier som sannolikt ger mest patientnytta.

  • 312.
    Berntsson, Hannah
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ouattara, Kadiatou
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cancerpatienters upplevelse av att hantera smärta vid vård i livets slutskede: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Cancer är en sjukdom som orsakar mycket lidande och smärta. Med orsak till en åldrande befolkning beräknas antalet cancerfall att öka de kommande åren. De symtom som patienter inom vård i livets slutskede erfar mest är just smärta. Smärta är ett begrepp som innefattar flera dimensioner. Genom att undersöka den smärta som patienten erfar och hur smärtan på bästa sätt lindras, kan kunskapen och förståelsen för fenomenet sedan öka och bidra till en god palliativ vårdsituation.

    Syftet med den här studien är att beskriva cancerpatienters upplevelse av att hantera smärta vid vård i livets slutskede. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons modell för en litteraturstudie. Resultatet presenteras i två olika huvudteman: Relationen mellan vårdgivare och patient samt Rädsla över förluster och smärta. Det förekommer att patienter med cancer i livets slutskede förnekar smärta för att slippa se familjen i sorg. Dessutom är själva rädslan för smärtupplevelsen många gånger större än rädslan inför döden. Patienter upplever rädsla för läkemedel och dess biverkningar. För att ge patienter med cancer bäst smärtlindring behövs en ömsesidig kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Dessutom krävs en integrerad relation mellan patient och sjuksköterska.

  • 313.
    Bertilsson, Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Strid, Helena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors möjlighet att arbeta efter barnkonventionen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård av barn är komplex och sjuksköterskan behöver kunskap om den specifika vård som krävs i mötet med barn för att säkerställa god kvalitet i vården. Att möta barnet efter ålder och utveckling samt göra barnet delaktigt är en utmaning för sjuksköterskan och ställer krav på vårdandet. Att vårda utifrån barnets perspektiv och utvecklingsstadier ingår i sjuksköterskans vårdande. Vid införandet av barnkonventionen som lag i Sverige 2020 ska barnets rättigheter stärkas och kvaliteten i vården av barn förväntas förbättras.

    Syftet var att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor arbetar efter barnkonventionen.

    Metoden var empirisk kvantitativ och utgick från ett frågeformulär vilket analyserades genom beskrivande statistik.

    Resultatet belyser svårigheter för sjuksköterskan att se till barnets bästa, göra barnet delaktigt, låta barnet uttrycka sig och möjliggöra barnets utveckling i den utsträckning som krävs för att uppnå barnkonventionen som lag.

    Slutsats: Det finns begränsningar i sjuksköterskans arbetssituation för att uppnå barnkonventionen som lag. Barns delaktighet i vården är begränsad och det finns brister i sjuksköterskans arbetssituation. Examensarbetet ger en fingervisning på hur sjuksköterskans arbetssituation ser ut idag. Åtgärder behöver sättas in för att vården ska kunna leva upp till barnkonventionens mål, exempelvis genom tydliga riktlinjer och arbetsredskap.

  • 314.
    Berup, Hannah
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Paulsson, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En nyckelroll för den psykiska hälsan i skolan: Skolsköterskans erfarenheter av att främja elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barns psykiska hälsa bör främjas i ett tidigt stadie och skolsköterskan har en nyckelroll i det arbetet. Forskning visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar har ökat, vilket påverkar folkhälsan i landet och får konsekvenser för både individ och samhälle. Studiens syfte var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att bedriva det hälsofrämjande arbetet för elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet. Datainsamlingen gjordes genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Ur analysen urskildes tre kategorier; stödja eleven till en hälsosam livsrytm, relationen oumbärlig för ett framgångsrikt hälsofrämjande och organisatoriska förhållandens inverkan på det hälsofrämjande arbetet, med tolv tillhörande underkategorier och ett övergripande tema: möta elevens behov och stimulera till ny kunskap som främjar en hälsosam livsstil.

    Resultatet visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv och individen som en del i ett större sammanhang. Skolsköterskan arbetar med att stärka de faktorer som främjar hälsa och ger eleverna kunskap om hur de själva kan påverka sin hälsa och välmående. För att nå fram med det hälsofrämjande arbetet behöver skolsköterskan skapa tillitsfulla relationer till eleven och dess familj, vilket är oumbärligt för att främja elevernas psykiska hälsa. Samarbete och en god relation med övriga professioner är en viktig faktor för ett framgångsrikt hälsofrämjande. Skolsköterskorna beskriver att brist på tid och resurser hindrar dem från att främja elevernas psykiska hälsa, i den utsträckning de önskar. Skolsköterskans hälsofrämjande arbete leder till en hållbar utveckling, då interventionerna kan bidra till en minskad psykisk ohälsa och bättre utbildningsresultat, som i sin tur kan förbättra de långsiktiga sociala och ekonomiska förutsättningarna för eleverna och hela samhället.

  • 315. Billhult, Annika
    et al.
    Määttä, Sylvia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Light pressure massage for patients with severe anxiety2009Inngår i: Complementary Therapies in Clinical Practice, ISSN 1744-3881, E-ISSN 1873-6947, Vol. 15, nr 2, s. 96-101Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Generalised anxiety disorder (GAD) is common in the western world with a lifetime prevalence of 4.3 to 5.9% and is twice as common in women as in men. GAD can have a decisive impact on a patient's everyday life as it is surrounded by unfocused worries and the severe anxiety may interfere with normal social functions. The treatments include cognitive behavioural therapy and/or psychopharmacological drugs. In previous studies the positive effects of massage on anxiety have been shown. The present study described the experience of receiving massage for eight patients with GAD. Findings revealed that the patients were able to rediscover their own capacity during the massage period. This was illuminated by the experience of being relaxed in body and mind, the experience of unconditional attention, the experience of decreased anxiety and the experience of increased self-confidence. The paper ends with a discussion of clinical implications.

  • 316. Binfa, Lorena
    et al.
    Pantoja, Loreto
    Gonzalez, Hilda
    Ransjö-Arvidson, Anna-Berit
    Robertson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Chilean midwives and midwifery students' views of women's midlife health-care needs2011Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 27, nr 4, s. 417-423Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective to determine Chilean midwives’ views with regard to Chilean women’s health-care needs in midlife. The aim was also to explore Chilean midwifery students’ views on the clinical care provided to women in midlife. Design a qualitative study using focus group discussions and narratives which were analysed using thematic manifest and latent content analysis. Setting 10 different primary health care (PHC) centres in Santiago, Chile. Participants 22 midwives, working in PHC clinics and 13 (n=13) midwifery students with PHC clinical experience, attending their fourth or fifth year of midwifery education at the School of Midwifery in Santiago. Findings the midwives felt that women in midlife have special health-care service needs. They also considered themselves to be the most appropriate health staff to provide health care for women in midlife, but recognised that they lacked competence in attending psychological and social health-care needs of women in midlife such as violence, abuse and sexuality issues. The midwifery students remarked that many midwives focused their attention on fulfilling the biomedical requirements. Even if the midwives had knowledge about recent research on menopause, they had difficulties in approaching this issue and including it in their counselling. Some students also questioned the sometimes disrespectful attitude shown, especially towards Peruvian immigrants and women with psychosocial problems. Conclusions and implications for practice the findings suggest that midwives need more education about women’s health-care needs in midlife, and that more focus should be placed on the psychosocial aspects of midwifery. More reflections about the quality of the client–provider relationship in clinical practice are needed. Gender issues, the structure of power relationships, and empowerment should be incorporated and critically discussed during midwifery education and training, and also in clinics.

  • 317. Binfa, Lorena
    et al.
    Robertson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ransjö-Arvidson, Anna-Berit
    Chilean Women's Reflections About Womanhood and Sexuality During Midlife in a Swedish or Chilean Context2009Inngår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 30, nr 12, s. 1093-1110Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In order to learn about Chilean women's reflections about womanhood and sexuality during midlife, we held focus group discussions (FGDs) with middle-aged Chilean women living in Stockholm, Sweden, or in Santiago, Chile. We used thematic content analysis for the qualitative data. Emerging themes follow; societal expectations on women, perceptions about sexual relationships, and women's social stigmatization. The women had since childhood been strongly influenced by a gender-imbalanced world, which had made them socially, economically, and biologically at higher risk for exploitation during life. More focus should be directed to middle-aged women's life situation and promotion of gender equity in society.

  • 318. Binfa, Lorena
    et al.
    Robertson, Eva
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ransjö-Arvidson, Anna-Berit
    "We are always asked; 'where are you from?'": Chilean women's reflections in midlife about their health and influence of migration to Sweden2010Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 24, nr 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: This study explored how Chilean immigrant women living in Sweden perceived and related their life situations and health status during midlife to their migration experiences. Method: Three focus group discussions (FGDs) were performed with 21 middle-aged Chilean women (40-60 years) who had lived in Stockholm for at least 15-20 years. In-depth interviews were held with three key informants. A combination of manifest and latent content analysis was performed to structure and categorize the tape-recorded and transcribed data. Findings: Three main themes emerged from the data: (i) Chilean women's reflections about migration and resettlement; (ii) Health during midlife; perceptions of Chilean women living in Sweden; and (iii) Strategies to manage their lives and to gain social acceptance and position. The Chilean women reflected about the discrimination they had met in the Swedish society and within the health care system along with health changes they had had during midlife. They connected some of their health related problems to their hardships of migration. They also expressed confusion about the health care they had received in Sweden including conflicting and mistrusting relationship with some health care providers. Important for their way of coping with their own health seemed to be a recognition of their own space, level of independence, self-acceptance and awareness of power relationships. Conclusion: The results illuminate the importance of awareness of influence of gender and socio-cultural aspects, power relationships and communication skills among health care providers on women's health. Complementary interventions to the biomedical paradigm are needed and should be addressed in Swedish health staff educational programmes as well as in clinical training.

  • 319.
    Bisholt, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ohlsson, Ulla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kullén Engström, Agneta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nursing students' assessment of the learning environment in different clinical settings2014Inngår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 14, nr 3, s. 304-310Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction Nursing students perform their clinical practice in different types of clinical settings. The clinical learning environment is important for students to be able to achieve desired learning outcomes. Knowledge is lacking about the learning environment in different clinical settings. Aim The aim was to compare the learning environment in different clinical settings from the perspective of the nursing students. Design A cross-sectional study with comparative design was conducted. Method Data was collected from 185 nursing students at three universities by means of a questionnaire involving the Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher (CLES + T) evaluation scale. An open-ended question was added in order to ascertain reasons for dissatisfaction with the clinical placement. Results The nursing students' satisfaction with the placement did not differ between clinical settings. However, those with clinical placement in hospital departments agreed more strongly that sufficient meaningful learning situations occurred and that learning situations were multi-dimensional. Some students reported that the character of the clinical setting made it difficult to achieve the learning objectives. Conclusion In the planning of the clinical placement, attention must be paid to whether the setting offers the student a meaningful learning situation where the appropriate learning outcome may be achieved.

  • 320.
    Bjelkenborg, Olivia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tidlund, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans roll i att stödja patienter med övervikt till ett hälsosammare liv: En litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Övervikt och obesitas är ett ökande hälsoproblem världen över. Det är genom den levda kroppen som vi upplever hälsa och ohälsa. Vi är helt enkelt vår kropp och genom den erfar vi världen. Övervikt beror till stor del av ohälsosamma levnadsvanor och det är viktigt att patienter får stöd att ändra dessa. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskor kan stödja patienter med övervikt till att främja hälsosamma levnadsvanor. Metoden som använts är en litteraturöversikt, där granskning av 12 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa genomfördes. Resultatet av detta bidrog till att vi fann ett antal likheter.

    Fyra kategorier identifierades: Stigmatisering och attityder, empowerment, motiverande samtal och hälsofrämjande arbete. Det visade sig att vårdpersonal ofta har någon form av negativ attityd gentemot överviktiga patienter och det kan påverka kvalitén av vården och dess effekter. Att använda och lära ut empowerment är ett sätt att få patienten att förändra sin livsstil. Genom att sjuksköterskan hjälper patienten att öka sina egna resurser finns det en större chans att patienten känner att han eller hon har kontroll över sitt eget liv och att också kunna lösa sina problem. Motiverande samtal, MI är en effektiv metod för att motivera patienter att ändra sin livsstil som används allt mer inom primärvården. Det är en riktad, patientcentrerad rådgivning baserad på många öppna frågor. Hälsofrämjande arbete är en viktig uppgift för sjuksköterskor i samhället. Diskussionen tar upp att empowerment är en stödjande process där individer eller grupper har möjlighet att förändra sin situation till det bättre. Det kom också fram att negativa attityder beror på vad man som sjuksköterska anser ha orsakat övervikten. Sjuksköterskor bör tillsammans med staten, skolor och kommuner stödja och förespråka förändringar i riktlinjer som skulle kunna förebygga och minska konsekvenser till övervikt och bidra till ett friskare samhälle.

  • 321. Bjerke, Ulrika
    et al.
    Frändin, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Formkontroll för äldre. En randomiserad, kontrollerad studie2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 322.
    Bjuhr, Ellen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tomperi, Marie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors sexualitet efter hjärtinfarkt: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta stora förändringar i livet, med känslomässiga upplevelser och med frågor om hur livet kommer påverkas av sjukdomen. Det är vanligt att sexualiteten påverkas. För många är sexualiteten en del av upplevelsen av hälsa. Därför finns det stort informationsbehov om hur hjärtinfarkt påverkar det fortsatta livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera kvinnors sexualitet efter hjärtinfarkt.

    I studien har 11 vetenskapliga artiklar från Danmark, Israel, Saudiarabien, Sverige, Turkiet och USA analyserats. Analysen resulterade i fyra teman vilka var Den sexuella aktiviteten, Själsliga och kroppsliga upplevelser, Betydelsen av relationer och Information från hälso- och sjukvårdspersonal. Den sexuella aktiviteten blev förändrad bland majoriteten av kvinnorna. Förändringar var relaterade till det sexuella mönstret, frekvensen och lusten. Orsak till förändringen var i många fall rädsla. Bristande information om sexualiteten och sexuella aktiviteter efter hjärtinfarkt var ett återkommande tema, vilket kunde vara en bidragande orsak till oro och rädsla när informationen var otillräcklig och svår att förstå. Kvinnor var bland annat oroliga för att sexuella aktiviteter skulle utlösa en ny hjärtinfarkt. Nära relationer var viktiga, då det gav mening och känsla av hälsa. Sexualiteten är för många människor ett känsligt, intimt och privat ämne. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap inom ämnet för att kunna möta kvinnor i samtal om sexualitet efter hjärtinfarkt och ge adekvat information så att kvinnor upplever att de får en personcentrerad vård.

  • 323.
    Bjurström, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lagrell, Jonna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Modet och förmågan att ta etiskt och juridiskt ansvar: att möta barn som misstänks fara illa2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns flera lagar och en barnkonvention som har betydelse för hur barns livsvillkor ska hanteras. Trots dessa regelverk registreras en ökning av barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor kan i det prehospitala vårdmötet med barn vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället när det gäller förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av barns behov av stöd.  Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för ambulanssjuksköterskans ställningstagande i att anmäla sin oro då barn misstänks fara illa. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever prehospitala vårdmöten där barn misstänks fara illa. Studien är en kvalitativ intervjustudie. En fokusgruppsintervju har genomförts med sju sjuksköterskor inom en ambulansorganisation i sydvästra Sverige.Kvalitativ innehållsanalys med latent och induktiv ansats har använts.

    Resultatet visar en övergripande huvudkategori som handlar om modet och förmågan att ta etiskt och juridiskt ansvar. Vårdmöten där sjuksköterskan misstänker att barn far illa kan förstås som öppenhet för barnets utsatthet och ett medvetet etiskt ansvarstagande. En juridisk medvetenhet och skyldighet framkommer också samtidigt som eftertänksamhet skymtar fram, vilken kan förstås som en reflektion över att vårdandet kanske trots allt inte varit gott nog. Kunskapsbrist och osäkerhet påvisas tillsammans med egen utsatthet. Dessutom framstår det som att ett rationaliserat handlande framtvingats av omständigheterna inom ambulanssjukvård. Det finns behov av hjälp och organisatorisktstöd. Slutsatsen är att sjuksköterskor inom ambulanssjukvård upplever kunskapsbrist och osäkerhet i vårdmöten där barn misstänks fara illa, trots både etiskt och juridiskt ansvarstagande. Ett organisationsstöd behövs för att kunna ge utsatta barn det stöd och skydd som de har rätt till.

  • 324. Björck, M.
    et al.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vårdrelation. Ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen2007Inngår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 27, nr 4, s. 14-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 325.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att vara invandrare och patient i Sverige2008Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on immigrants in Sweden. What experiences from the meeting with Swedish society do immigrants have and what meaning does the immigrant background have when they have been patients within the Swedish health and medical service? Former research about patients with an immigrant background can be divided into two perspectives. One which illuminates ethnically demarcated immigrant groups and specific needs. The other perspective has an individually adopted approach independently of the patients’ ethnical background. Here it is mainly the communication problems that are stressed, since these make it hard to understand the individual’s needs. The two empirical studies of the thesis start from an individualised perspective, a life world perspective. Research data have been collected through open interviews. The overall purpose was to develop a deepened understanding of what it means to live as an immigrant in Sweden and receive care. The aim of the pre-study was to examine immigrants’ experiences of participation in municipal home care. In the main study the overall purpose was used and two research questions were asked: What do persons with an immigrant background have to tell us about their situation in Swedish society? How does the situation as an immigrant in Sweden influence the experience of being a patient in Swedish health and medical care? The pre-study shows that participation means making demands and meeting caregivers who view the patient as an actor with the right to make his or her own decisions. One important postulate seems to be access to a good interpreter. To refrain from participation seems to be about adopting a passive attitude as a patient. It seems as if it is the caregivers who are the active ones and the ones setting the standards for the contents of the care. To experience not being invited to participation mainly seems to originate from the fact that the interviewees could neither understand nor make themselves understood. One consequence is that patients are just looked upon as carriers of a symptom. The main study shows that the interviewees’ existential existence as patients involves the whole life situation. Different forms of unsurmountable difficulties might reinforce each other. The ambition to establish oneself in a new home country might therefore be passivised. For patients with immigrant background earlier experiences from exposed situations seem to influence how the patients feel about their treatment. The additional knowledge is that problems seem to reinforce each other. Patients with an immigrant background must be treated as individuals. Every individual’s story has to be made visible. The thesis shows that caregivers ought to endeavour to understand the individual. To encourage dialogue, despite language problems, is of importance for the patient to be able to express his or her needs. The use of an interpreter may have a positive influence on these patients’ possibilities to exert an influence. This means that caregivers who consult an interpreter should build up their competence to communicate through an interpreter.

  • 326.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Behövs kulturkompetens för att vårda patienter med invandrarbakgrund?2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 327.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nyström, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    To be an immigrant and a patient in Sweden: A study with an individualised perspective2010Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 5, nr 3, s. 1-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim is to describe how experiences of being an immigrant can influencethe situation when becoming a patient in Swedish health care. A hermeneutic approach was used. Sixteen persons born in non-Nordic countries were interviewed. The data was analysed with an empirical hermeneutical method. The findings indicate that positive experiences (i.e., establishing oneself in a new home country) enhance the possibilities of taking part in caring situations and vice versa. Hence, there is a need for individually adapted care that takes one's whole life situation into consideration. Consequently, it is suggested that the concept, “cultural competence” merely serves the purpose of illuminating caregivers’ need for categorisation. It does not illuminate individual needs in a caring situation.

  • 328.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nyström, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Dahlberg, Karin
    Patient participation: A qualitative study of immigrant women and their experiences2010Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 5, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Patient participation in healthcare is a neglected area of interest in the rather extensive amount of research on immigrant so-called Selma patients in Swedish health care as well as worldwide. The aim is to explore the phenomenon ‘‘patient participation’’ in the context of the Swedish health care from the perspective of immigrants non-fluent in Swedish. A phenomenological lifeworld approach was chosen. Data were collected from patients within a municipal home care setting in Sweden. Eight women agreed to participate. In seven interviews, an interpreter was necessary for the translation of the interview. Five authorized interpreters were used. Data were analysed in accordance to a descriptive phenomenological method for caring research. The analysis led to an essence of the phenomenon with three constituents, ‘‘to experience participation,’’ ‘‘to refrain from participation,’’ and ‘‘to be deprived of participation.’’ Patient participation from the perspective of immigrant women means that patients are involved and active in their own health and caring processes. For these women, it is particularly important to have the opportunity to express themselves. Patient participation presupposes professional caregivers who act in a way that increases the patients’ opportunities to take part. A skilled interpreter is often necessary in order to enable the patient participation.

  • 329. Björk Brämberg, Elisabeth
    et al.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Communication through in-person interpreters: a qualitative study of home care providers' and social workers' views2013Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 22, nr 1-2, s. 159-167Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To describe the experiences of home care providers and social workers in communication, via in-person interpreters, with patients who do not share a common language, and to offer suggestions for practice based on this description. BACKGROUND: The use of interpreters is essential for successful communication to provide equal access to health care for patients not sharing a common language with care providers. Successful bilingual communication is probably even more complex within the home care services with its focus on medical treatment, care and daily support in relation to the more exclusive focus on medical treatment within hospital care. DESIGN: An explorative, qualitative, descriptive study. METHODS: Data were collected in seven focus group interviews. A total of 27 persons, working as registered nurses, assistant nurses and social workers in municipal home care, participated. The analysis was inspired by inductive content analysis. RESULTS: The results express a traditional view on interpretation where the in-person interpreter is supposed to act to a greater or lesser extent as an objective and neutral conduit or communicator of what is said. The interpreter is also expected to observe when medical terms and other concepts need to be explained, which thus exceeds the basic role as a communicator of what was said. CONCLUSIONS: This study emphasises the need to view the interpreter as an active and explicit party in a three-way communication. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Viewing the interpreter as an active and explicit party in a three-way communication and as an essential part of the care team might reduce the possible threat to patient confidentiality, and could contribute to solve the problem of interpreting the patient's non-verbal signs.

  • 330. Björk Brämberg, Elisabeth
    et al.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Suggestions for strategies when communicating via in-person interpreters: A qualitative study on communication within home care services in Sweden.2014Inngår i: Clinical Nursing Studies, ISSN 2324-7940, E-ISSN 2324-7959, Vol. 2, nr 3, s. 34-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore and suggest strategies for communicating via in-person interpreters, based on experiences of professional home care providers (i.e. nurses and nurse assistants) and social workers. Home care services with its multifaceted emphasis on physical, psychological, social aspects of care and focus on quality of life for the patients presents a challenge for successful interpreted communication as the communication have to cover a wide variety of topics. Previous studies have shown that non-medical issues tend to be less communicated about when using interpreters. The study has an interpretative design, and data were collected in seven focus groups interviews with registered nurses, assistant nurses and social workers in home care services. Data were analysed by means of inductive content analysis. The results reveal suggestions for strategies: making preparations for structure and transparency, creating a flowing conversation on multifaceted topics, forming an understanding of the patient’s voice and limiting the information content. This study concludes that the home care providers and social workers need to be prepared for communication via an interpreter about complex phenomena, that communicating information via an interpreter requires preparation prior to the meeting, as well as being an active part in the conversation. Infrequent use of professional interpreters could threaten the possibilities for care providers and social workers to communicate with linguistic diverse patients in an optimal way.

  • 331.
    Björk, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sandberg, Matilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hot och våld på en akutmottagning: En litteraturöversikt ur sjuksköterskors perspektiv2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Både globalt och inom Sverige har hot och våld inom hälso- och sjukvården ökat de senaste åren. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som arbetar nära patienter, och tillhör därför en riskgrupp för att utsättas för hot och våld. Identifierade riskfaktorer är långa väntetider samt patientens fysiska och psykiska tillstånd. Vidare har sjuksköterskans yrkeserfarenhet, attityd samt samspel tillsammans med patienten betydelse för uppkomsten av hot och våld. Konsekvenser för sjuksköterskor efter att blivit utsatt för hot och våld är en sämre arbetsförmåga och detta riskerar att leda till sjukskrivningar. Den ökade förekomsten av hot och våld inom hälso- och sjukvården genererar ett behov av att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld från patienter på akutmottagningar, och lyfta fram vilka följder som detta kan få för vården.

    Examensarbetet är utformat enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Datainsamling gjordes i Cinahl och PubMed. Arbetet med att granska och analysera artiklar ledde till totalt nio artiklar, varav fyra var tillämpade med kvalitativ metod, fyra med både kvalitativ och kvantitativ metod samt en med endast kvantitativ metod. Två huvudteman presenteras i resultatet: “Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld som konsekvenser för välbefinnandet” samt “Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld som konsekvenser för vårdmötet”. Det framkommer att sjuksköterskor upplever en brist på stöd från arbetsledningen och samtidigt en avsaknad av adekvata säkerhetsrutiner. Otrygghet, sårbarhet och rädsla är även känslor som påvisas i flera studier. Hot och våld påverkar sjuksköterskans förmåga att känna empati mot patienter. Sjuksköterskor upplevde en god kommunikation gentemot både kollegor och patienter, som betydelsefullt för att undvika hotfulla och våldsamma situationer. Författarna diskuterar den etiska konflikt som uppstår då sjuksköterskor förväntas vårda patienter enligt lagar, riktlinjer och etiska koder, samtidigt som de får utstå hot, våld och aggressiva beteenden från patienter.

  • 332.
    Björk, Kristofer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Family members' waiting in intensive care: A concept analysis2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to explore the meaning of family members waiting in an intensive care context using Rodgers’ evolutionary method of concept analysis.

    Method: Systematic searches were made in CINAHL and PubMed. These gave thirty- eight articles which illustrated family members waiting in an intensive care context. Data was analysed through using Rodgers’ evolutionary method of concept analysis. Findings: In total, five attributes was identified during the analysis. These were living in limbo, feeling helpless and powerless, to hope, to endure and to fear the worst. Family members’ watchfulness of their relative proved to be the surrogate term and related concept.  The  consequence  of  waiting  was  often  negative  for  the  relatives  as  their questions often were not answered, which made them suffer. The references showed that the concept occurred in different situations and in intensive care units (ICUs) with various types of specialties.

    Conclusions: The concept analysis has given the concept of family members’ waiting in an intensive care context a deeper understanding and meaning, which may provide awareness and reflection to professionals in intensive care with knowledge and reflections on how to take care of family members who are waiting. The waiting is inevitable but improved communication between the ICU staff and family members is important and necessary for reducing stress and alleviating the family members’ suffering and also for reducing the stress for caregivers. It is important to know that waiting cannot be eliminated but that the staff can ease the family members’ burden when having a loved one cared for in an ICU.

  • 333. Björk, Maria
    et al.
    Darcy, Laura
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jenholt Nolbris, Margaretha
    Hedman Ahlström, Britt
    Att vara barn och möta sjukdom.2017Inngår i: Att möta familjer i vård och omsorg: / [ed] Eva Benzein, Lund: Studentlitteratur AB, 2017Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 334.
    Björk, Maria
    et al.
    Jönköping University.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallstöm, Inger
    Lund university.
    Hammarlund, Kina
    Högskolan i Skövde.
    Like being covered in a wet and dark blanket - Parents' lived experiences of losing a child to cancer2016Inngår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 25, s. 40-45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this study was to illuminate parents' lived experiences of losing a child to cancer. Method: Interviews and a narrative about parents' experiences of losing a child to cancer were gathered from six parents of children whom had participated in a longitudinal study across the child's illness trajectory. The analysis of the data was inspired by van Manen's hermeneutic phenomenological approach. Results: One essential theme emerged: Like being covered in a wet and dark blanket, as well as six related themes: Feeling conflicting emotions, Preparing for the moment of death, Continuing parenting after death, Recollecting and sharing memories, Working through the sorrow and New perspectives in life. Conclusion: There is a need for good palliative care. If not, there is a risk that the parent will perseverate and blame themselves for not being a good parent during the suffering child's last time in life. Meetings with the parents six months and two years after the child's death might facilitate healing through the grief process.

  • 335.
    Björk, Veronica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kanfors, Sofia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Enhetschefers perspektiv på hälsoarbete: En kvalitativ studie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vård och omsorgssektorn är en stor arbetsgivare och yrken inom service och omsorg är bland de yrkena med högst sjukfrånvaro i Sverige. Det finns svårigheter vid rekrytering då efterfrågan är större än tillgången på omvårdnadspersonal. Enhetscheferna ska bedriva ett arbete mot verksamhetens målgrupp utifrån lagar och politiska beslut samtidigt som de ska sörja för att medarbetarna har en god arbetsmiljö och upplever hälsa på arbetet. Syftet med studien är att beskriva kommunala enhetschefers upplevelser av och uppfattningar om hälsoarbete för sina medarbetare. Genom en kvalitativ ansats genomfördes intervjuer med sex kommunalt anställda enhetschefer från två olika kommuner i Västra Götaland.

    Resultatet visade att för ett gott hälsoarbete behöver flera faktorer vägas in i arbetet som utgår från arbetsplatsen, medarbetarskap och ledarskap. Hälsoläget för medarbetarna handlar till stor del om sådant som inte är arbetsrelaterat, samtidigt som studien visar att det är ett krävande arbete både för medarbetarna och enhetscheferna. Medarbetarna behöver en strukturerad organisation med tydlighet kring yrkesrollen och dess uppdrag. Respondenterna tydliggjorde att det låg ett ansvar på medarbetarna att ta hand om sig själva både på arbetet och utanför arbetet. Enhetscheferna har utmaningar i form av sjukfrånvaro och brist på omvårdnadspersonal. För medarbetarna var underbemanning och tidspress vanliga stressfaktor i verksamheterna. Det framkom att enhetscheferna upplever en kluvenhet i arbetet som enhetschef i en politiskt styrd verksamhet där det handlar om att följa beslut trots att de inte kände medhåll till beslutet. Deltidsarbete ansågs ha samband med lägre sjuktal och kvinnor upplevdes ta ett större ansvar i privata situationer och står för större delen av arbetsfrånvaron. Studien genomsyras av enhetschefernas uppfattning att hälsoarbete handlar om delaktighet, kommunikation och ömsesidig respekt och ansvarstagande.

  • 336.
    Björking, Joakim
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Oskar
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter att de drabbats av hjärtinfarkt: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hjärt- och kärlsjukdomar svarar för 31 procent av årliga dödsfall globalt där den vanligaste dödsorsaken inom den här kategorin är hjärtinfarkt. Tidigare forskning har även visat att depression i samband med hjärtinfarkt ökar risken att dö i förtid med 50 procent. På senare år har emellertid andelen som överlever hjärtinfarkt ökat vilket innebär ökade krav på hälso- och sjukvård eftersom fler kommer att kräva vård i efterförloppet av sjukdomen. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter att de drabbats av hjärtinfarkt. Det studerade materialet bestod av 12 vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av Fribergs modell och resulterade i tre teman och nio subteman. Resultatet visade att deltagarna hade svårigheter med att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkt vilket till stor del berodde på undermålig information från hälso- och sjukvården. De depressiva symtom som uppstod efter sjukdomens akuta fas försvårade återhämtning och ökade risken för ett återinsjuknande. En slutsats är att det i dagens hälso- och sjukvård disponeras alltför lite medel för att upptäcka och behandla depression hos patienter som genomgått hjärtinfarkt. Sjuksköterskans yrkesroll medför ett ansvar att tillgodose patientens informationsbehov och identifiera patientens resurser för att öka förmågan till en lyckad återhämtning.

  • 337.
    Björklund, Emilie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallenberg Haraldsson, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns rädslor när de vårdas inneliggande på sjukhus: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barn i sjukhusvård känner ofta rädsla eller oro. Rädsla har en stark kognitiv koppling och eftersom barns kognitiva utveckling inte är helt färdig, har barn lättare för att känna rädsla. De har svårt att sära på fantasi och verklighet som i sin tur kan leda till fler skrämmande upplevelser. Hur ett barn reagerar på rädsla beror också på vilken mognadsnivå de har.

    I Sverige styrs sjukvården av Hälso-sjukvårdslagen (HSL). Lagen ska se till att sjukvården uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att alla människor har rätt till självbestämmande och integritet, samt att människors lika värde och värdighet ska säkras, detta gäller även för de barn som vårdas på sjukhus. Trots att barns rätt till att få uttrycka sina åsikter tydligt finns med i svensk lagstiftning, finns det indikationer på att deras åsikter inte lyfts fram i vårdsituationer. Sjuksköterskan som arbetar med vård av barn ska se till barnets perspektiv och bidra med sin barnkompetens. I barnsjukvård kan sjuksköterskan knyta an till vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld, hälsa, lidande, delaktighet och sjukhusmiljö.

    Syftet var att undersöka barns rädslor när de vårdas på sjukhus. Arbetet är en litteraturstudie, där 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar studerats för att sammanställa barns rädslor på sjukhus. Resultatet visar att behandlingar och undersökningar samt separation från föräldrar och syskon orsakar rädsla och ångest hos barnet. Sjukhusmiljöer upplevs som okända och otrygga och förlorad autonomi leder till oro och frustration. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela barnet och dess livsvärld som involverar både föräldrar, syskon, vänner men även tidigare erfarenheter av sjukvård. Stor tyngd borde ligga på sjuksköterskans förmåga till att arbeta utefter ett barnperspektiv, där bland annat individanpassad kommunikation samt barnens delaktighet och autonomi prioriteras.

  • 338.
    Björklund, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlsson, Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Delar av en helhet”: En Intervjustudie för att beskriva om sjuksköterskor och undersköterskor inom sjukhusvård upplever att de är delaktiga i arbetet med kapacitets- och produktionsstyrning2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Andelen äldre i befolkningen förväntas öka därför behöver hälso- och sjukvården använda befintliga resurser inom sjukvården på ett effektivt sätt. Hälso- och sjukvården är komplex och består av olika systemnivåer (mikro-/meso- och makrosystem) där krav på effektivitet kan konkurrera med medarbetares etiska värden. För att få styrsystemen integrerade i verksamheten krävs att kommunikationen mellan ledning och medarbetare fungerar väl så att medarbetarna trivs, vill arbeta kvar och förblir motiverade att bidra till värdebaserad vård på en hälsofrämjande arbetsplats.

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur sjuksköterskor och undersköterskor i mikrosystemet inom öppen respektive sluten sjukhusvård upplever att de är delaktiga i kapacitets- och produktionsstyrning (KPS). Detta är en intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med hjälp av intervjuer med åtta informanter vid en opererande sjukhusklinik. Intervjuerna bandades, transkriberades varpå en induktiv innehållsanalys genomfördes.

    De resultat vi bland annat kommit fram till är att i nämnda verksamhet har medarbetarna en förståelse för delar, de kan se att det finns faktorer som påverkar vad och hur arbetsuppgifter utförs. KPS med inslag av Lean tillsammans med ett fokus på värdebaserad vård borde kunna ge medarbetarna möjlighet att ta ställning till nyttan av förändring och styrning av delar i en helhet efter behov.  

  • 339. Björkman, Berit
    et al.
    Nilsson, Stefan R
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sigstedt, Bo
    Enskär, Karin
    Children’s pain and distress while undergoing an acute radiographic examination2012Inngår i: Radiography, ISSN 1078-8174, E-ISSN 1532-2831, Vol. 18, nr 3, s. 191-196Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Pain has been highlighted as a main concern for children in conjunction with an acuteradiographicexamination. The aim of this study was to further investigate children’spain and distress while undergoing an acuteradiographicexamination. The study comprised 29 participants with an age range of 5–15 years who were injured and submitted to an acuteradiographicexamination of the upper or lower extremity when the question at issue was fracture. The Coloured Analogue Scale (CAS) and the Facial Affective Scale (FAS) were used as self-reporting scales to measure the children’spain and distress. The Face, Legs, Activity, Cry and Consolability Behavioural scale (FLACC) was used as an observation tool to assess behaviours associated with pain in children. Descriptive statistics were used when analysing the scores, and the results showed that children experience pain and distress in conjunction with a radiographicexamination after an injury. Spearman’s correlation was used to compare variables, and significant correlations were obtained between the self-reported pain and the observed pain behaviour. Fischer’s Exact test was used to compare groups, and when using the cut-off 3.0 on the self-reporting scale no significant correlation was found concerning the pain reported by children diagnosed with and without a fracture. No significant correlations were found concerning the self-reported distress and pain either, regardless of whether it was a first-time visit and whether a parent was near during the examination.

  • 340.
    Björkqvist, Josefine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Smidefors, Ted
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Sover man så har man inte ont": Intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter och dess svårigheter med smärthantering hos sederade patienter i respirator. En intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att respiratorvårdas på en intensivvårdsavdelning innebär risker för patienten att uppleva smärta. I intensivvårdssjuksköterskans roll ingår att identifiera och bedöma patientens behov av smärtlindring, behandla och utvärdera effekten av behandlingen. Underbehandlad smärta leder till ett ökat lidande för patienten, ökad sjuklighet, längre vårdtid och en ökad mortalitet. Tidigare forskning har visat att majoriteten av patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning upplevt måttlig till svår smärta under vårdtiden.

    Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter, samt upplevda svårigheter i samband med smärthanteringen hos den sederade patienten i respirator. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med semistrukterade intervjuer. Nio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades genom följande tre huvudkategorier: Att göra en objektiv bedömning på en subjektiv upplevelse, Att smärtlindra en sederad patient och Vårdorganisatoriska svårigheter. Det framkom ur resultatet att när intensivvårdssjuksköterskorna ska identifiera smärtan hos en sederad patient i respirator värderas och tolkas vad olika uttryck står för. Svårigheterna ansågs bero på att smärta är en subjektiv upplevelse, bristen av verbal kommunikation, samt komplexiteten i att avgöra vad patienten förmedlar och vad orsaken till uttrycket är i det unika sammanhanget. Det saknas riktlinjer och redskap för bedömning och behandling av smärta. Dokumentationen beskrevs ofullständig och fortlöpande utbildningar inom området saknades. Ett smärtskattningsinstrument för patientgruppen skulle kunna reducera förekomsten av underbehandlad smärta. Att i större utsträckning ta hjälp av närstående som informationskälla skulle sannolikt leda till mer individanpassade smärtlindringsstrategier.

  • 341.
    Björlin, Lise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundgren, Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Arbetsrelaterad stress: Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans profession utgår från ett humanistiskt perspektiv, patientcentrerad vård och vetenskapligt beprövade erfarenheter. Sjuksköterskors arbetsuppgifter innefattar ofta svåra vårdsituationer som kan generera stress. Att vårda döende patienter och lidande patienter samt deras anhöriga är en svår uppgift som uppkommer i sjuksköterskors dagliga arbete. Arbetsrelaterad stress är något som kan förorsakas av arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården och kan resultera i osäker patientvård samt sjukskrivningar.

    Syftet med detta examensarbete var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Examensarbetet är en litteraturöversikt och består av analys av sammanlagt tio artiklar som är genomförda med både kvalitativa och kvantitativa metoder. I examensarbetet har de valda artiklarna kvalitetsgranskats och analyserat enligt Fribergs modell. Resultatet presenteras i form av två kategorier med tillhörande fem subkategorier. Faktorer som ger upphov till stress är bland annat underbemanning, arbetsorganisationen och situationer då god omvårdnad inte kan skapas för patienterna. Diskussionen belyser problemet med att sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning. Organisatoriska faktorer som förmåner, löner och ledaregenskaper kan påverka huruvida sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning eller inte. Vidare förs ett resonemang om vad som bör göras för att behålla sjuksköterskorna kvar i vården.

  • 342.
    Björn, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ruff, Annika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Unga vuxna patienters upplevelser av överföringen från Barn- och ungdomspsykiatrin till Vuxenpsykiatrin: En intervjustudie2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen rapporterar om en ökning av den psykiska ohälsan hos barn och unga vuxna. Mycket tyder på att orsakerna är de livsvillkor unga har som omfattar skolperioden och vidare mot vuxenlivets arbetsmarknad. De vårdsökande har ökat till BUP och allt yngre söker sig till VUP. Undersökningar visar att det är ett avstånd mellan BUP och VUP. Det kan vara en stor omställning för patienterna att föras över från BUP till VUP, man går från att bli behandlad som barn till vuxen. Här ställs det stora krav på de berörda vårdenheterna. Personer med psykisk ohälsa löper stor risk för återfall, därför är det av vikt att dessa personer följs upp aktivt med en planerad och ny kontakt. En god kontinuitet ökar följsamheten och förbättrar prognosen över tid.

    Syftet med studien är att beskriva patienternas upplevelse av överföringen från BUP till VUP. En kvalitativ design med intervjuer valdes. Induktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. Resultatet delades in i tre teman; informationens betydelse, att själv ta beslut om sin behandling samt att inte veta vad som ska hända. Slutsatsen är att det behövs ytterligare information om överföringen och vården vid VUP. Att bytet av behandlare är svårt samt att individens mognad är av betydelse hur den unge klarar ansvaret att själv ta beslut angående sin behandling.

  • 343.
    Björnfot, Niclas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Högfeldt, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelser av distriktssjuksköterskans uppföljning efter obesitasoperation: "Distriktssköterskan fokuserar på diabetes när jag fokuserar på andra problem"2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Livsstilsrelaterad ohälsa drabbar allt fler i form av övervikt eller fetma med diabetes, högt blodtryck, ledvärk, ökad infertilitet och sömnapné som följd. Operation av fetma (obesitasoperation eller bariatrisk kirurgi) har de senaste åren vetenskapligt bevisats som en effektiv behandlingsmetod men studier visar samtidigt behov av långsiktig, god uppföljning. Vid all livsstilsintervention är det väsentligt att inte bara följa upp och utvärdera medicinska mätvärden utan också ta hänsyn till psykosociala, individuella upplevelser av hälsa och ohälsa för att förebygga uppkomst av och lindra redan uppkommen ohälsa samt stärka patientens förmåga att hantera sin livsstil i samvaro med andra. Merparten av obesitasopererade patienter följs långsiktigt via primärvårdens vårdcentraler men då registerdata och viss litteratur indikerat svagheter i långtidsuppföljningen väcktes ett intresse av hur det fungerar ur ett patientperspektiv, särskilt om en följdsjukdom försvinner.

    Uppsatsen syftade till att belysa hur ett urval av patienter upplevt distriktssköterskans uppföljning främst efter sin obesitasoperation. Åtta patienter med tidigare diabetes typ 2 som obesitasopererats för minst fem år sedan genomgick därför en semistrukturerad inspelad intervju som transkriberades och analyserades med en induktiv analysmetod. Analysen visade att besöken vid vårdcentralernas och på distriktssköterskans mottagning både före och efter obesitasoperationen upplevts medicinskt inriktade. Det fysiska hälsofokuset upplevdes som mer naturligt av patienterna före operation. Efteråt upplevdes det däremot som en bristande helhetssyn sett till individens välbefinnande och hälsa. Distriktssköterskan förefaller övervaka och behandla symtom snarare än ohälsans grundproblem. Medicinska värden upplevdes gå före psykosociala riskfaktorer vilket gav minskad förståelse för besökens syften samt känslor av att individuella behov och önskemål sällan togs hänsyn till. Resultatet blev frånvaro av eller mindre omfattande uppföljningar och patienter som har ifrågasatt distriktssköterskans roll. Primärvårdens riktlinjer och ekonomiska ersättningsmodeller verkar påverka distriktssköterskans arbete mot medicinska mål och förhindra en förbättrad helhetssyn. Ökad kunskap om obesitasopererade patienters individuella förutsättningar behövs.

  • 344. Blad, Sofia
    et al.
    Larsson, David
    Outram, Nicolas
    Rosén, Karl G
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Assessment of fetal reactivity biopatterns during labour by fetal ECG analysis2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Reactivity is the pattern of reactions associated with response to changes in the environment such as stress. Labour with uterine contractions hampering fetal and uterine blood flow provides significant stress and we need to improve our ability to assess fetal reactivity biopatterns during delivery. The study illustrates progress made with regard to detailed analysis of the fetal heart rate (FHR) and beat-to-beat variations (RR-intervals) as a clinical measure of fetal reactivity. A method, named residuals, is presented of using a small set of index cases to identify parameter settings which are then further evaluated in extensive database tests of 8100 cases.

  • 345. Blad, Sofia
    et al.
    Welin, Anna-Karin
    Kjellmer, Ingemar
    Rosén, Karl-Gustaf
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Mallard, Carina
    ECG and heart rate variability changes in preterm and near-term fetal lamb following LPS exposure2008Inngår i: Reproductive Sciences, ISSN 1933-7191, E-ISSN 1933-7205, Vol. 15, nr 6, s. 572-583Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to evaluate the myocardial response in the preterm and near-term fetal lamb with infection. Chronically instrumented fetal lambs were exposed to lipopolysaccharide (LPS), and the fetal electrocardiogram (FECG) ST waveform was examined using STAN. Fetal heart rate variability (FHRV) was automatically analyzed by adapting a polynomial function to the RR sequence in the FECG. Preterm fetuses exposed to >90 ng/kg LPS died within 8 hours of LPS administration, a response not seen in near-term fetuses. In both surviving and nonsurviving preterm fetuses, cardiovascular responses were characterized by decreased arterial pressure, negative T waves, and tachycardia accompanied by an increase in FHRV. Similar changes were not observed in the near-term fetuses after LPS. The study shows that preterm lambs are more sensitive to LPS in terms of myocardial/cardiovascular response than the more mature fetuses are. High FHRV and negative ST waveform seem to characterize the LPS-induced stress response in preterm fetuses.

  • 346.
    Blidberg, Jan-Erik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sebbas, Magdalena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation: Ambulanssjuksköterskors upplevelse av att lindra lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt. Studiens syfte är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av vårdande som möjliggör lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt. En kvalitativ intervjustudie med sex informanter genomfördes vid två ambulansverksamheter i västra Sverige. Induktiv design valdes enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet presenterar ett vårdande förhållningsätt utifrån underkategorier, kategorier och en huvudkategori. Kategorierna är: Ambulanssjuksköterskans lugna förhållningssätt, Ambulanssjuksköterskans engagemang och följsamhet, Patientens delaktighet, Patientens insikt och kunskap samt Anhörigas delaktighet. Slutligen redovisas huvudkategorin: Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation.

    Resultatet kan förstås som att ett lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt kan uppnås genom att ambulanssjuksköterskan förmedlar kontroll i en kaotisk livssituation. Kännetecknande för ett sådant vårdande är ett lugnt förhållningssätt samt engagemang och följsamhet till den individuella patienten. Patientens delaktighet samt patientens insikt och kunskap i sin livssituation beaktas likväl som de anhörigas delaktighet. Slutsatsen är att ett vårdande förhållningssätt som förmedlar kontroll i en kaotisk situation upplevs kunna ha en lindrande effekt på stress, oro, smärta och rädsla. Samtidigt framkommer det att ambulanssjuksköterskorna upplever att det finns situationer där patienten upplevs vara oemottaglig för information likväl som att fysisk beröring inte har någon lindrande effekt.

  • 347. Blimark, M
    et al.
    Ekeroth, U
    Lundberg, Lars
    Civilian-military collaboration in training for disasters2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 348. Blimark, M
    et al.
    Örtenwall, P
    Lundberg, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    DSTC as war surgery course2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 349. Block, K
    et al.
    Alatalo, M
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ising, G
    Characterization of a minichromosome derived from the transposing element TE1 in Drosophila melanogaster1991Inngår i: Hereditas, Wiley-Blackwell Publishing, Inc. , 1991, s. 82-83Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The transposing element TEI contains the structural genes white and roughest from the Drosophilr X-chromosome. These genes are flanked by FB-elements, which are responsible for the mobility. At one occasion the TE, probably together with an adjacent segment in chromosome 2. has formed a minichromosome. This chromosome contains both the structural genes, the FB-elements,some centromeric and/or telomeric heterochromatin. It probably has a centromere as well, as it is transferred to the offspring at a high rate. From this minichromosome a smaller one has originated, probably through the loss of the region from chromosome 2 and some heterochromatin. This smaller minichromosome has been characterized in the following way: 1. Size determination hy pulsed field gel electrophoresis. -The chromosome turned out to be little more than one megabase. 2. y-irradiation of DNA from the minichromosome. ~ The aim of this experiment is to find out if the chromosome is circular or linear. A radiation dose which causes one break within a circle ought to accumulate DNA of the same size as the minichromosome. In this case no accumulation occurred and thus the chromosome is probably linear. 3. Cloning of sequences from the minichromosome. ~ A low melting agarose gel was run and a fragment was cut out from a region which contained DNA fragments of the same size as the minichromosome. The DNA was cut simultaneously by EcoR I and Pst I and ligated into the vector pBS containing T7 and T3 primers. The ligated DNA was amplified by the PCR method, which rendered several fragments of varying size. These fragments were ligated into the vector pCR1000TM. Positive clones are being analysed at present. With these clones we intend to construct a map of the minichromosome.

  • 350. Block, K
    et al.
    Ising, G
    Ståhl, Fredrik
    Minichromosomes in Drosophila melanogaster derived from the transposing element TE11990Inngår i: Chromosoma, ISSN 0009-5915, E-ISSN 1432-0886, Vol. 99, nr 5, s. 336-343Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A minichromosome has originated from the transposing element TE1. This autonomously replicating chromosome contains the structural genes white and roughest, from the Drosophila X chromosome. It arose within a stock carrying TE1 at 45F on chromosome 2. In addition to the w and rst genes, the minichromosome may carry section 45C-45F from chromosome 2. It is inherited by 33%-47% of the offspring. By this criterion it carries a centromere, although the origin of the centromere is unknown. From this minichromosome a still smaller one has originated, probably through the loss of all material from chromosome 2 together with some heterochromatin. At the same time a duplication of white and roughest could have taken place. This chromosome has a strange morphology and is more frequently lost in meiosis than the larger one, but is still transmitted to about 29%-37% of the progeny of one parent heterozygous for the minichromosome. In both cases the flies have variegated eyes, probably as a result of position-effect variegation. The variegation pattern is influenced by factors in the X chromosome. The size of the smaller minichromosome is little more than 1 Mb as determined by pulsed field gel electrophoresis.

45678910 301 - 350 of 2915
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf