Change search
Refine search result
45678910 301 - 350 of 1856
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 301.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Ett överväldigande ansvar: att vara närstående vid hjärtstopp2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna fenomenologiska livsvärldsstudie beskriver sju närståendes erfarenheter av att en nära person drabbats av hjärtstopp i hemmet eller ute i samhället. Resultatet visade hur närstående plötsligt upplevde kontrollförlust och en känsla av overklighet. De upplevde sig ensamt ansvariga, otillräckliga och med svårigheter att möta ett överväldigande ansvar. I den ensamma och utsatta situationen blev allt kaotiskt, ångestfyllt och omtumlande. När ambulanspersonal anlände väcktes närståendes hopp. Beroende på vilken föreställning eller kunskap närstående hade om patientens tillstånd kastades de mellan förhoppningar om överlevnad och tvivel över det meningsfulla med livräddande åtgärder. Efter händelsen kände sig närstående ofta lämnade ensamma med oro och frågor inför framtiden. Oron motverkade välbefinnande och hotade viktiga värden i ett gott liv eftersom de riskerade att bli ensamma i sorg efter den döde, eller i oro för den överlevandes framtid. Närstående försummade egna och viktiga behov. Resultatet visar att ambulanspersonal har en prima facie plikt att stödja närstående i samband med en patients hjärtstopp och död. Detta förutsätter uppmärksamhet, känslighet och öppenhet inför närståendes outsagda eller uttryckliga frågor och behov. Vid dödsfall i hemmet bör ambulanspersonal finnas till hands så länge som det krävs för att hjälpa närstående i kris.

  • 302.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Hjärtstopp utanför sjukhus2012Conference paper (Other academic)
  • 303.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Svensson, Leif (Editor)
    Mötet med närstående2009In: Prehospital akutsjukvård, Stockholm: Liber , 2009, p. 150-161Chapter in book (Other academic)
  • 304.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Nytta mot risker: etiska riktlinjer för HLR2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp gör sjukvårdspersonal i regel allt för att få igång hjärtat igen. Ibland kan det dock vara mer etiskt försvarbart att avstå från HLR. Här får vi inblick i Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuk-sköterskeförening och Svenska HLR-rådets etiska riktlinjer, som stöd till sjukvårdspersonalens ställningstagande om HLR ska påbörjas eller inte och skälen som kan motivera ett ställningstagande att avstå.

  • 305.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    När livet skakas om: patienters och närståendes erfarenheter av hjärtstopp utanför sjukhus2008Licentiate thesis, monograph (Other academic)
  • 306.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård2014In: Att bli specialistsjuksköterska eller barnmorska – utbildningar för framtiden / [ed] Sofia Almerud Österberg, Lena Nordgren, Studentlitteratur , 2014, p. 19-46Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Behovet av specialistutbildade sjuksköterskor ökar. I den här boken presenteras tolv utbildningar som leder till en examen som specialistsjuksköterska eller barnmorska. Vidare ger boken en inblick i vad de olika yrkena innebär. Boken presenterar arbetsplatser och karriärvägar och ger också konkreta exempel på vad specialistsjuksköterskor eller barnmorskor kan komma att möta en vanlig dag på jobbet. Därutöver presenteras Högskoleverkets examensmål för respektive inriktning samt länkar till fastställda kompetensbeskrivningar. Kapitlet "Specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård" beskriver professionen, utbildningen och utmaningar inför framtiden.

  • 307.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Vid existensens gräns: etiskt vårdande och professionellt ansvar vid hjärtstopp utanför sjukhus2012Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    Aim: To describe and interpret patients’, family members’ and ambulance personnel’s experiences with regard to survival, attendance, and caring at cardiac arrests and deaths, and to analyze ethical conflicts that arise in relation to families and how the personnel’s ethical competence can affect caring and the ability to handle ethical problems. Method: The three interview studies were guided by a reflective lifeworld approach grounded in phenomenology and analyzed by searching for the essence of the phenomenon in two studies and by attaining a main interpretation in one study. In the fourth study, the general approach was supplemented by “reflective equilibrium” that guided the ethical analysis. Results: The survivors are striving towards a good life by means of efforts to reach meaning and coherence, facing existential fear and insecurity as well as gratitude and the joy of life. Family members lose everyday control through feelings of unreality, inadequacy and overwhelming responsibility. Ambulance personnel’s care mediates hope and despair until the announcement of survival or death. After the event, family members risk involuntary loneliness and anxiety about the future. For the ambulance personnel, caring for families involves a need for mobility in decision making, forcing the personnel to balance their own perceptions, feelings and reactions against interpretative reasoning. To base decision making on emotional reactions creates the risk of erroneous conclusions and a care relationship with elements of dishonesty, misdirected benevolence and false hopes. Identification with family members can promote recognition of and response to their existential needs, but also frustrate meeting family members emotions’ and handling one’s own vulnerability and inadequacy. It was found that futile cardiopulmonary resuscitation, administered to patients for the benefit of family members, is not an acceptable moral practice, due both to norms of not deliberately treating persons as mere means and to norms of taking care of families. Conclusions: Ethical conflicts exist when it comes to conveying realistic hope, relief from guilt, participation, responsibility for decision making, and fairness in the professional role. Ambulance personnel need support to enhance ethical caring competence and to deal with personal discomfort, as well as clear guidelines on family support.

  • 308.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Vilka möjligheter finns att använda register för uppföljning?”2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svenska Hjärt-lungräddningsregistret innehåller sedan länge beskrivande data med kontinuerliga variabler som ålder och tidsfördröjningar till påbörjande av behandling. Det innehåller också kategoriska variabler om defibrillerbar rytm, hjärtstoppets inträffande i hemmet, kardiell etiologi etc. Cerebral funktion registreras med CPC-score. Sedan 1 maj 2013 kompletterades registret med patientskattningar och mätningar av kvalitativa livskvalitetsvariabler. Den hälsorelaterade livskvaliteten kommer framledes att bedömas med det generiska instrumentet Euro Quality Life Scale (EQ-5D-5L) som mäter rörlighet, egenvård, vardagsaktiviteter, smärta-obehag och ängslan-depression. Dessutom används EQ-VAS för skattning av upplevd hälsa. Ängslan, oro och depression kommer mer detaljerat att bedömas med The Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). Utöver detta inhämtas data om kognitiv funktion och sysselsättning, totalt sju frågor med fasta svarsalternativ. Denna uppföljning av livskvaliteten hos överlevande efter hjärtstopp är en intensifiering av det rutinmässiga omhändertagandet av patientgruppen. Men framför allt innebär detta initiala och systematiska inhämtande av kvalitativa data från patienterna själva en möjlighet att tidigt upptäcka hur de mår och de behov av uppföljande vård och stöd som kan finnas. Genom registrets datainsamling ges även anhöriga en möjlighet att diskutera problem relaterade till den överlevandes situation. Med den utökade datainsamlingen kommer ny och viktig kunskap om patientgruppens cerebrala funktion och hälsorelaterade livskvalitet att genereras över tid, till gagn för patienter och anhöriga.

  • 309.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Vilken livskvalitet har patienter efter hjärtstopp?2013Conference paper (Other academic)
  • 310.
    Bremer, Anders
    University of Borås, School of Health Science.
    Vårdpersonal i ’dokusåpor’: är det etiskt försvarbart?2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att som vårdpersonal medverka i s.k. dokusåpor är förknippat med en rad etiska problem. Kan dessa problem lösas på ett etiskt försvarbart sätt, dvs. så att patienters och närståendes rätt till värdighet, integritet och autonomi säkerställs? Slutsatsen är att detta inte är möjligt. Risken att tillfoga skada är större än den potentiella nyttan.

  • 311.
    Bremer, Anders
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Dahlberg, Karin
    Sandman, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Balancing between closeness and distance: emergency medical services personnel's experiences of caring for families at out-of-hospital cardiac arrest and sudden death2012In: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, Vol. 27, no 1, p. 42-52Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) is a lethal health problem that affects between 236,000 and 325,000 people in the United States each year. As resuscitation attempts are unsuccessful in 70-98% of OHCA cases, Emergency Medical Services (EMS) personnel often face the needs of bereaved family members. PROBLEM: Decisions to continue or terminate resuscitation at OHCA are influenced by factors other than patient clinical characteristics, such as EMS personnel's knowledge, attitudes, and beliefs regarding family emotional preparedness. However, there is little research exploring how EMS personnel care for bereaved family members, or how they are affected by family dynamics and the emotional contexts. The aim of this study is to analyze EMS personnel's experiences of caring for families when patients suffer cardiac arrest and sudden death. METHODS: The study is based on a hermeneutic lifeworld approach. Qualitative interviews were conducted with 10 EMS personnel from an EMS agency in southern Sweden. RESULTS: The EMS personnel interviewed felt responsible for both patient care and family care, and sometimes failed to prioritize these responsibilities as a result of their own perceptions, feelings and reactions. Moving from patient care to family care implied a movement from well-structured guidance to a situational response, where the personnel were forced to balance between interpretive reasoning and a more direct emotional response, at their own discretion. With such affective responses in decision-making, the personnel risked erroneous conclusions and care relationships with elements of dishonesty, misguided benevolence and false hopes. The ability to recognize and respond to people's existential questions and needs was essential. It was dependent on the EMS personnel's balance between closeness and distance, and on their courage in facing the emotional expressions of the families, as well as the personnel's own vulnerability. The presence of family members placed great demands on mobility (moving from patient care to family care) in the decision-making process, invoking a need for ethical competence. CONCLUSION: Ethical caring competence is needed in the care of bereaved family members to avoid additional suffering. Opportunities to reflect on these situations within a framework of care ethics, continuous moral education, and clinical ethics training are needed. Support in dealing with personal discomfort and clear guidelines on family support could benefit EMS personnel.

  • 312.
    Bremer, Anders
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Dahlberg, Karin
    Sandman, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Experiencing Out-of-Hospital Cardiac Arrest: Significant Others’ Lifeworld Perspective2009In: Qualitative Health Research, ISSN 1049-7323, E-ISSN 1552-7557, Vol. 19, no 10, p. 1407-1420Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    When patients suffer out-of-hospital cardiac arrests (OHCA), significant others find themselves with no choice about being there. After the event they are often left with unanswered questions about the life-threatening circumstances, or the patient’s death, or emergency treatment and future needs. When it is unclear how the care and the event itself will affect significant others’ well-being, prehospital emergency personnel face ethical decisions. In this article we describe the experiences of significant others present at OHCA, focusing on ethical aspects and values. Using a lifeworld phenomenological approach, 7 significant others were interviewed. The essence of the phenomenon of OHCA can be stated as unreality in the reality, which is characterized by overwhelming responsibility. The significant others experience inadequacy and limitation, they move between hope and hopelessness, and they struggle with ethical considerations and an insecurity about the future. The study findings show how significant others’ sense of an OHCA situation, when life is trembling, can threaten values deemed important for a good life.

  • 313.
    Bremer, Anders
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Dahlberg, Karin
    Sandman, Lars.
    University of Borås, School of Health Science.
    To survive out-of-hospital cardiac arrest: a search for meaning and coherence2009In: Qualitative Health Research, ISSN 1049-7323, E-ISSN 1552-7557, Vol. 19, no 3, p. 323-338Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The primary responsibility of prehospital emergency personnel at out-of-hospital cardiac arrests (OHCA) is to provide lifesaving care. Ethical considerations, decisions, and actions should be based in the patient's beliefs about health and well-being. In this article, we describe patients' experiences of surviving OHCA. By using a phenomenological approach, we focus on how OHCA influences patients' well-being over time. Nine survivors were interviewed. Out-of-hospital cardiac arrest is described as a sudden and elusive threat, an awakening in perplexity, and the memory gap as a loss of coherence. Survival means a search for coherence with distressing and joyful understanding, as well as existential insecurity exposed by feelings of vulnerability. Well-being is found through a sense of coherence and meaning in life. The study findings show survivors' emotional needs and a potential for prehospital emergency personnel to support them as they try to make sense of what has happened to them.

  • 314.
    Bremer, Anders
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Herrera Jiménez, María
    Ethical profiles in the Spanish and Swedish Emergency Medical Services2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: The ambulance crew faces in their daily work different kinds of ethical problems, such as conflicts between ethical values and standards that are critical for the health care. This gives a complexity of the situations and becomes a constant challenge in the care practice for these professionals. Sandman and Nordmark (2006) describe that decision-making in this area of care often creates high pressure and discomfort among the ambulance personnel. Adams, Arnold, Siminoff and Wolfson (1992) identified ethical conflicts in 14.4% of the alerts made by the ambulance crews. In Sweden, Sandman and Nordmark (2006) found ethical conflicts in out-of-hospital care regarding the care relationship, the patient’s autonomy, the patient’s best interest, professional ideals, the professional role and self-identity, family members and bystanders, other care professionals, organizational structure and resource management, societal ideals, and other professionals. In Spain, Jiménez (2009) presented some ethical problems that arouse during CPR, pain relief, death and in situations when the right to autonomy was at stake. None of these studies are presenting tools for mapping or help for understand the different situation. The ethical value profile is a help to create tools for mapping and understanding. The first part of this project aims to translate, adapt and test a previous used instrument to map the ethical profile among ambulance crew in Spain and Sweden and in a pilot compare ethical values among the professionals. Result: The Managerial Value Profile (MVP) was translated from English to Swedish and Spanish. The translation was made forward and backward and then subjected to a psychometric test. To adapt the questions in regard to cultural aspects a pilot study was made in both countries (Sweden n=26, Spain n=20). In the pilot we found that ambulance personnel in Sweden and Spain tended to stress the value of individual rights and partly social justice while an utilitaristic approach was regarded as less important. On three items we found a huge difference between the two groups. In those items the Spanish professionals tended to consider social justice more often than the Swedish ambulance personnel that considered individual rights.

  • 315.
    Bremer, Anders
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Jimenéz-Herrera, Maria
    Axelsson, Christer
    University of Borås, School of Health Science.
    Burjalés Martí, D
    Sandman, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Casali, Luca
    Ethical values in emergency medical services: A pilot study.2015In: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 22, no 8, p. 928-942Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Ambulance professionals often address conflicts between ethical values. As individuals’ values represent basic convictions of what is right or good and motivate behaviour, research is needed to understand their value profiles. Objectives: To translate and adapt the Managerial Values Profile to Spanish and Swedish, and measure the presence of utilitarianism, moral rights and/or social justice in ambulance professionals’ value profiles in Spain and Sweden. Methods: The instrument was translated and culturally adapted. A content validity index was calculated. Pilot tests were carried out with 46 participants. Ethical considerations: This study conforms to the ethical principles for research involving human subjects and adheres to national laws and regulations concerning informed consent and confidentiality. Findings: Spanish professionals favoured justice and Swedish professionals’ rights in their ambulance organizations. Both countries favoured utilitarianism least. Gender differences across countries showed that males favoured rights. Spanish female professionals favoured justice most strongly of all. Discussion: Swedes favour rights while Spaniards favour justice. Both contexts scored low on utilitarianism focusing on total population effect, preferring the opposite, individualized approach of the rights and justice perspectives. Organizational investment in a utilitarian perspective might jeopardize ambulance professionals’ moral right to make individual assessments based on the needs of the patient at hand. Utilitarianism and a caring ethos appear as stark opposites. However, a caring ethos in its turn might well involve unreasonable demands on the individual carer’s professional role. Since both the justice and rights perspectives portrayed in the survey mainly concern relationship to the organization and peers within the organization, this relationship might at worst be given priority over the equal treatment and moral rights of the patient. Conclusion: A balanced view on ethical perspectives is needed to make professionals observant and ready to act optimally – especially if these perspectives are used in patient care. Research is needed to clarify how justice and rights are prioritized by ambulance services and whether or not these organization-related values are also implemented in patient care.

  • 316.
    Bremer, Anders
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Jiménez Herrera, María
    Axelsson, Christer
    University of Borås, School of Health Science.
    Burjalés Martí, Dolors
    Sandman, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Casali, Gian Luca
    Ethical values in emergency medical services: A pilot study2015In: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 22, no 8, p. 928-942Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Ambulance professionals often address conflicts between ethical values. As individuals' values represent basic convictions of what is right or good and motivate behaviour, research is needed to understand their value profiles. OBJECTIVES: To translate and adapt the Managerial Values Profile to Spanish and Swedish, and measure the presence of utilitarianism, moral rights and/or social justice in ambulance professionals' value profiles in Spain and Sweden. METHODS: The instrument was translated and culturally adapted. A content validity index was calculated. Pilot tests were carried out with 46 participants. ETHICAL CONSIDERATIONS: This study conforms to the ethical principles for research involving human subjects and adheres to national laws and regulations concerning informed consent and confidentiality. FINDINGS: Spanish professionals favoured justice and Swedish professionals' rights in their ambulance organizations. Both countries favoured utilitarianism least. Gender differences across countries showed that males favoured rights. Spanish female professionals favoured justice most strongly of all. DISCUSSION: Swedes favour rights while Spaniards favour justice. Both contexts scored low on utilitarianism focusing on total population effect, preferring the opposite, individualized approach of the rights and justice perspectives. Organizational investment in a utilitarian perspective might jeopardize ambulance professionals' moral right to make individual assessments based on the needs of the patient at hand. Utilitarianism and a caring ethos appear as stark opposites. However, a caring ethos in its turn might well involve unreasonable demands on the individual carer's professional role. Since both the justice and rights perspectives portrayed in the survey mainly concern relationship to the organization and peers within the organization, this relationship might at worst be given priority over the equal treatment and moral rights of the patient. CONCLUSION: A balanced view on ethical perspectives is needed to make professionals observant and ready to act optimally - especially if these perspectives are used in patient care. Research is needed to clarify how justice and rights are prioritized by ambulance services and whether or not these organization-related values are also implemented in patient care.

  • 317.
    Bremer, Anders
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Sandman, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Etiska aspekter på HLR2011Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Hälso- och sjukvårdens övergripande mål kan uttryckas som främjande av optimal livslängd med god livskvalitet och ett gott liv. Målet kan betraktas som etiskt. Vid en patients hjärt-stopp är målet med den medicinska behandlingen (hjärtlungräddning, HLR) att personen överlever med åtminstone acceptabel livskvalitet. I det akuta, prehospitala skedet är det dock svårt att bedöma utfallet avseende framtida livskvalitet förutom i vissa få och relativt välbestämda fall. Det är dessutom svårt att få vetskap om patientens eventuella önskemål om sin vård. Som regel påbörjas därför HLR. Etiska riktlinjer kan ge viss vägledning i beslut om att avbryta HLR när det finns skäl att tro att målet inte kan uppnås. Ramarna för sådana riktlinjer bygger på respekt för patientens autonomi och integritet, rättvisa samt rimlighet i vårdarens yrkesroll. Detta innebära exempel-vis respekt för patientens eventuella önskemål avseende HLR, undvikande av att patienten exponeras samt ansvar för att resurserna används så rättvist som möjligt. Det sistnämnda kan ibland innebära att ambulanspersonal avviker från en HLR-plats efter att HLR avbrutits för något som är viktigare än vården av närstående. Vård av närstående bör dock betraktas som en rimlig uppgift i ambulanspersonalens yr-kesroll där ansvaret handlar om att tillvarata närståendes kunskap och erfarenhet, visa dem omtanke och respekt samt ge stöd, vägledning och information. Närståendes delaktighet ska främjas och kommunikationen med dem ske respektfullt, lyhört och empatiskt. Närståendes initiala roll vid en patients hjärtstopp är viktig genom att de kan bidra med värdefull informa-tion om patienten och även återge patientens vilja i förekommande fall. I händelse av att pati-enten avlider är målet att lindra närståendes lidande. Forskning visar dock att ambulansperso-nalens uppfattningar om närståendevården och närståendes närvaro under HLR varierar från att anses som viktig för närståendes sorgeprocess och återhämtning, till att inte ingå i vår-darrollen, negativt påverka HLR-beslut och innebära emotionell belastning för vårdarna. När-ståendes närvaro vid HLR tycks för en del ambulanspersonal innebära svårigheter att ge när-stående emotionellt stöd och ibland leda till att HLR fortsätter längre än vad som är medici-niskt motiverat, antingen som ett sätt att lindra närståendes lidande eller för att vårdarna inte förmår att skifta från patientvård till vårdande av närstående. Att utföra HLR för någon annan skull än för patienten och längre än medicinskt motive-rat är emellertid etiskt tveksamt och flyttar dessutom fokus från närståendes behov. Närståen-des känslor av överväldigande ansvar och ofrivillig ensamhet belyser istället vikten av att uppmärksamhet på närståendes verkliga behov, främjande av kontrollkänsla och försök till skuldavlastning. Ambulanspersonalens uppriktighet, medmänsklighet och närvaro framstår som centrala aspekter i en etiskt god vård av närstående i samband med en patients hjärtstopp och plötsliga död.

  • 318.
    Bremer, Anders
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Sandman, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Futile cardiopulmonary resuscitation for the benefit of others: An ethical analysis2011In: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 18, no 4, p. 495-504Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It has been reported as an ethical problem within prehospital emergency care that ambulance professionals administer physiologically futile cardiopulmonary resuscitation (CPR) to patients having suffered cardiac arrest to benefit significant others. At the same time it is argued that, under certain circumstances, this is an acceptable moral practice by signalling that everything possible has been done, and enabling the grief of significant others to be properly addressed. Even more general moral reasons have been used to morally legitimize the use of futile CPR: That significant others are a type of patient with medical or care needs that should be addressed, that the interest of significant others should be weighed into what to do and given an equal standing together with patient interests, and that significant others could be benefited by care professionals unless it goes against the explicit wants of the patient. In this article we explore these arguments and argue that the support for providing physiologically futile CPR in the prehospital context fails. Instead, the strategy of ambulance professionals in the case of a sudden death should be to focus on the relevant care needs of the significant others and provide support, arrange for a peaceful environment and administer acute grief counselling at the scene, which might call for a developed competency within this field.

  • 319.
    Bremer, Anders
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Wireklint Sundström, Birgitta
    University of Borås, School of Health Science.
    Vårdrum: ett vårdande rum2014In: Akut omhändertagande av trauma - på skadeplats och akutmottagning / [ed] Carina Elmqvist, Sofia Almerud Österberg, Liber , 2014, p. 23-53Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta kapitel är att bidra med fördjupad förståelse av begreppet vårdrum och samtidigt presentera en vårdvetenskaplig ram. I detta kapitel beskrivs skadeplatsens oordnade miljö och skiftande villkor, kännetecken och utmaningar som finns för ambulanspersonal att planera för och upprätta vårdrum för patienter som utsatts för trauma, i samverkan med räddnings- tjänst och polis. Därefter beskrivs villkor för patienternas och de närståen- des vårdrum på akutmottagningen. I kapitlet ges exempel på hur vårdande rum kan främjas och upprättas samt hur vårdrummet kan upplevas av de närvarande, vilket gestaltas utifrån forskning och erfarenheter som gjorts av vårdare, patienter och närstående. Kapitlet bygger främst på vårdveten- skaplig forskning.

  • 320. Brink, E
    et al.
    Alsén, P
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Kjellgren, K
    Cliffordson, C
    General self-efficacy and health-related quality of life after myocardial infarction2012In: Psychology, Health & Medicine, ISSN 1354-8506, E-ISSN 1465-3966, Vol. 17, no 3Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Fatigue after myocardial infarction (MI) has been found to be distressing. A person's self-efficacy will influence his/her health behavior and plays an active role in tackling illness consequences. This study investigated associations between fatigue, disturbed sleep, general self-efficacy, and health-related quality of life (HRQoL) in a sample of 145 respondents admitted to hospital for MI two years earlier. The aim was to identify the predictive value of general self-efficacy and to elucidate mediating factors between self-efficacy and HRQoL. General self-efficacy measured four months after MI was positively related to HRQoL after two years. In tests of indirect effects, fatigue meditated the effects between self-efficacy and the physical and the mental dimension of HRQoL, respectively. The indirect effect of disturbed sleep went through that of fatigue. To conclude, patients who suffer from post-MI fatigue may need support aimed at helping them increase their self-efficacy as well as helping them adapt to sleep hygiene principles and cope with fatigue, both of which will have positive influences on HRQoL.

  • 321.
    Brink, Peter
    University of Borås, School of Health Science.
    Det osynliga är uppenbart: En kvalitativ metasyntes med fokus på grupphandledning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Det livslånga lärandet har stor betydelse för framtidens sjukvård. Dessvärre reagerar sjukvården alltför långsamt på denna förändring. Möjligen kan en kombination av grupphandledning och vårdvetenskap vara rätt medicin. Grupphandledning fungerar som en förändringsprocess med syfte att tillvarata och utveckla gruppens samlade kompetens med den lärande är i fokus där vårdvetenskapen mycket väl skulle passa in. Vårdvetenskapen i sin tur är en humanistisk vetenskap som karakteriseras av en holistisk människosyn som stöttar människans grundbehov och tar hänsyn till dennes personliga värderingar och erfarenheter. Syftet med studien är att klargöra om det finns något gemensamt mellan vårdvetenskapen och innehållet i yrkesmässig grupphandledning för vårdpersonal. Studien är en kvalitativ metasyntes där resultatet redovisar fyra grundteman; lära i gemenskap, stärkas som person, ta in den andre och samhörighet vilket tillsammans beskriver vilken påverkan grupphandledningen har för professionalismen. Dock finns det inget gemensamt mellan vårdvetenskapen och innehållet i grupphandledningen, vårdarna utför vården i en vårdvetenskaplig anda utan att vara medvetna om det. Det gemensamma mellan vårdvetenskapen och innehållet i grupphandledningen liknas därför vid ett isberg vilket också är studiens centrala metafor. I syfte att skapa en bättre vård bör grupphandledningen förankras i vårdvetenskapen och då kanske hejda den cynism, nonchalans och arrogans som dessvärre går att hitta i dagens sjukvård och ersätta dem med vårdvetenskapliga begrepp som tillit, förtroende och trygghet.

  • 322.
    Brodén, Amanda
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Lindfeldt, Marlén
    University of Borås, School of Health Science.
    Barnmorskans stödjande roll2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Upplevelsen av förlossningen följer med kvinnan under hela av hennes liv. Forskning visar att stöd är en av de viktigaste faktorerna för uppnåendet av en positiv upplevelse för kvinnan. Det finns mycket forskning som stödjer detta, men väldigt lite forskat på hur stödet ser ut och hur barnmorskorna gör när de stödjer kvinnan. Detta ville forskarna undersöka i föreliggande studie. Syftet med studien är att beskriva barnmorskans stödjande roll i förlossningen, och hur det stödet ser ut. En fenomenologisk ansats med livsvärldsteoretisk grund användes. Intervjuer genomfördes på två förlossningsavdelningar i Västra Götalandsregionen med sex barnmorskor. Resultatet presenteras genom fem innebördsteman. De fem innebördsteman är, att bära fram, att skapa kontakt och tillit, att vara med kvinnan, att vara lyhörd och ödmjuk inför varje unik människa samt barnmorskans största roll. Resultatet av studien visar att barnmorskorna upplever att deras stödjande roll till kvinnan under förlossningen är mycket viktig, det var deras utan tvekan största roll som barnmorska. Exempel på stödet är att ge massage, stryka, klappa, vara närvarande, bra bemötande och andningsteknik. Vidare innebär stödet information om vad som händer, det normala förloppet samt god kommunikation. Att bära fram innebär att lotsa och lyfta upp kvinnan så att hon orkar genom förlossningen. Att vara ödmjuk inför varje unik människa innebär att stödet barnmorskorna förmedlade kunde se olika ut beroende på kvinnan de skulle vårda. Det handlar om att som barnmorska var lyhörd för vad kvinnan behöver.

  • 323.
    Brogeby, Margaretha
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Rydin, Ulrica
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Vi kanske gör mer än vad vi tror” Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av vila samt hur de upplever sig kunna befrämja patientens vila under dagen2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Möjlighet till vila är ett grundläggande mänskligt behov. Vid kritisk sjukdom eller trauma som kräver intensivvård befinner sig människan i en miljö med andra rutiner och annan dygnsrytm. Miljön på intensivvårdsrummet kan leda till sömnstörningar och utgöra ett hinder för vila. Brist på vila och sömn förhindrar läkning och återhämtning och beskrivs som en bidragande faktor till IVA-syndrom. Att befrämja patientens behov av vila är intensivvårdssjuksköterskans uppgift och att befrämja vila för en annan människa borde innebära att själv ha en tanke om vad vila kan innebära. De egna erfarenheterna av vila skulle kunna ha betydelse för befrämjandet av patientens vila. Syftet med studien är därför att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av vila samt hur de upplever sig kunna befrämja patientens vila under dagen. För att söka tillgång till intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av vila har den kvalitativa forskningsintervjun använts som metod. Materialet har genomgått en innehållsanalys. Studien visar att sjuksköterskorna inte har funderat så mycket på vad vila kan innebära men de upplever det som viktigt att befrämja vila för patienten. De ser att de kan använda egna erfarenheter i arbetet. Sjuksköterskorna upplever det ofta som svårt att befrämja patientens vila men tänker sig ändå att det finns möjligheter. Sjuksköterskorna uttrycker det som att de kanske gör mer än vad de tror. De efterfrågar rutiner och mer forskning på området för att kunna arbeta mer aktivt med vilan. Utifrån studien kan ses att befrämjandet av vila förutsätter reflektion och prioritering. Att skapa en stund för vila kräver rutiner och samarbete mellan yrkeskategorier.

  • 324.
    Bromander, Marie
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Johansson, Susanne
    University of Borås, School of Health Science.
    Patienters erfarenhet av information i samband med ICD-implantation (implanterbar defibrillator)2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Antalet patienter med ICD-behandling (implanterbar defibrillator) ökar. Antalet patienter som behandlas med ICD beräknas vara omkring 1400-2000 patienter/år. Då behandlingen ges på indikationen risk för livshotande hjärtrytmrubbning, är kunskap om bemötande av patienten i en allvarlig livssituation och skapande av delaktighet avgörande. Patienten behöver stöd till förståelse och kunskap för att uppleva hälsa och livskvalitet. Det mellanmänskliga mötet är centralt för att ge information till patienten. Forskning finns om att leva med ICD, men få riktar in sig på information i samband med ICD-implantationen, dock menar forskare att information är viktig inför beslut av behandling och framförallt hos patienter som erbjuds behandling på primärindikation. Syftet var att belysa patienters erfarenhet av information i samband med ICD-implantation och en kvalitativ, intervjustudie, med induktiv ansats genomfördes. Erfarenheter patienterna belyste tryggheten informationen skapar där vikten av att vara förberedd inför vad som skall ske och vad som kan komma att ske är viktig. Att ha en tillgänglig och förtroendefull relation med en vårdare som har kompetens inom området var mest betydelsefullt. Att stämningen i vårdmiljön är positiv och att alla som vårdar patienten ger samstämmig information belystes som viktigt. Vårdaren bör ha ett professionellt förhållningssätt och ha kunskap kring hur man möter en människa på ett personligt plan och individualiserar informationen. Viktigt är även att informationen är väl avvägd där innehållet bör vara genomtänkt och uppriktigt. Att veta varför behandlingen behövs, vad den syftar till och hur det går till praktiskt. Väsentligt är även informationen kring risker och komplikationer, men även etiska aspekter. Närståendes medverkan var viktig för flera patienter. Viktigt är att se de belysta erfarenheterna som en helhet, då alla delar behövs för att skapa livskvalitet. Alla delar påverkar varandra och tillsammans skapas det goda resultatet.

  • 325.
    Brorsson Lager, Kerstin
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Stigebrandt, Jessica
    University of Borås, School of Health Science.
    Beskrivning av olika metoder sjuksköterskan använder vid stöd och vägledning mot hälsosammare livsstil2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Enligt hälso- sjukvårdslagen(1982:763) skall det bedrivas sjukdomsförebyggande arbete inom Närhälsan. Som sjuksköterska respektive distriktsköterska i Närhälsans regi möter vi dagligen patienter som behöver stöd och vägledning mot en hälsosammare livsstil. Inaktivitet, rökning, risk bruk av alkohol samt ohälsosamma matvanor ökar risken för sjukdomar såsom, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar samt KOL och astma. Det är aldrig för sent att börja en förändring, all förändring mot ett aktivare liv och sundare matvanor är av värde. Att förändra livsstil kan vara svårt och ta tid, patienterna har olika behov av stöd och vägledning. Syftet med detta arbete var att beskriva olika metoder som sjuksköterskan kan använda för att stödja och vägleda patienter vid livsstilsförändringar. En litteraturstudie genomfördes där både kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades. Artiklarna analyserades enligt ”Fribergs modell (2012”). Resultatet presenteras i fyra teman. MI (motiverande samtal), Teknisk support, Grupputbildning samt Individuell rådgivning. I resultatet framkommer det att oavsett vilken metod man använder är det viktigt att jobba patientcentrerat, att man utgår från var patienten befinner sig socialt, ekonomiskt och psykologiskt. Patienten måste själv finna sin inre motivation. I diskussionsavsnittet diskuterar vi metoden motiverande samtal med fokus på bemötande, tid och utbildning.

  • 326.
    Brorström, Björn
    et al.
    University of Borås, School of Business and IT.
    Forsgren, Olov
    University of Borås, School of Business and IT.
    Hallnäs, Lars
    University of Borås, Swedish School of Textiles.
    Höglund, Lars
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Lindecrantz, Kaj
    University of Borås, School of Engineering.
    Nyström, Maria
    University of Borås, School of Health Science.
    Ordell Björkdahl, Susanne
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Forskning vid Högskolan i Borås2007Report (Other academic)
  • 327.
    Broström, Eva
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Kosonen, Anna
    University of Borås, School of Health Science.
    Att vara barn och inneliggande på sjukhus: Barns och föräldrars upplevelser2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I Sverige vårdades 2009, 130 000 barn för olika åkommor. Syftet med vår studie är att belysa barns och föräldrars upplevelse då barn i åldrarna sju till fjorton år är inneliggande patienter på sjukhus. För att undvika onödigt lidande finns det tydliga riktlinjer skrivna om hur barn och föräldrar ska bemötas i samband med att barnet är inneliggande patient på sjukhus. För att allmänsjuksköterskan bättre ska kunna bemöta samt vårda barnen, väl anpassat till ålder och utvecklingsnivå, behövs kunskap och förståelse av hur föräldrar och barn upplever sjukhusvistelse. Tidigare forskning inom området pekar på vikten av vårdrelationer mellan sjuksköterska, patient och anhörig men även på problematiken som uppstår när föräldrar måste lägga ansvaret för sina barn i händerna på vårdpersonalen. Åtta artiklar analyserades med grund i Evans (2003) analys för kvalitativa studier. Resultatet visar att barnen beskrev många negativa upplevelser av lidande men också positiva upplever av välbefinnande i samband med sjukhusvistelse. Vår litteraturstudie tyder också på att vidare forskning krävs för att förebygga lidande samt främja välbefinnande. Genom resultaten har vi insett att vårdandet av barn och bemötandet av föräldrarna kräver en specialistutbildning då behoven är många och komplexa. Vi anser att den kunskap som framkommit genom vårt arbete ger tydliga indikationer var svagheterna och styrkorna inom vårdande av barn och föräldrar finns. Dessa resultat bör beaktas och tillämpas i sjuksköterskans dagliga arbete med barn och deras föräldrar.

  • 328. Bruce, K
    et al.
    Suserud, Björn-Ove
    University of Borås, School of Health Science.
    The hand-over process and triage of ambulance-borne patients: The experience of emergency nurses2005In: Nursing in Critical Care, ISSN 1362-1017, E-ISSN 1478-5153, Vol. 10, no 4, p. 201-209Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    One of the most important tasks that a nurse faces in the emergency room, when receiving a patient, is handover and the triage function. The aim of the study was to explore the experiences of nurses receiving patients who were brought into hospital as emergencies by ambulance crews through an analysis of the handover and triage process. A qualitative descriptive interview study inspired by the phenomenological method was used with six emergency nurses. There are three elements to a handover: a verbal report, handing over documented accounts and the final symbolic handover when a patient is transferred from the ambulance stretcher onto the hospital stretcher. The study identified that the verbal communication between ambulance and emergency nurses was often very structured. The ideal handovers often involved patients with very distinct medical problems. The difficult handover or the ‘non-ideal’ one was characterized by a significantly more complicated care situation. The handover function was pivotal in ensuring that the patient received the correct care and that care was provided at the appropriate level. The most seriously afflicted patients arrived by ambulance; therefore, the interplay between pre-hospital and hospital personnel was vital in conveying this important information. To some extent, this functioned well, but this research has identified areas where this care can be improved.

  • 329.
    Brunnegård, Ulrika
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Johansson, Lena
    University of Borås, School of Health Science.
    Hemmet som plats för omvårdnad: Närståendes upplevelser av palliativ hemsjukvård2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Alltfler människor har en önskan om att få leva sina sista dagar i hemmet. Att vara närstående till en döende person innebär ofta en enorm påfrestning och en krisartad livssituation. Närstående ställs inför svåra utmaningar och upplever en börda i att upprätthålla vardagen och utföra praktiska göromål i vården av den sjuke. Samtidigt får de hantera både den egna och den sjukes sorg och förtvivlan. De närstående ser sin insats som ett sätt att ge tillbaka något av den kärlek de själva fått och har en önskan om att patientens sista vilja ska respekteras. I många fall beskriver närstående att de varit i behov av stöd för sin egen skull, men också stöd för att klara av det dagliga livet och vården av den sjuke. Sjuksköterskor inom ett palliativt hemsjukvårdsteam kan i ett tidigt skede etablera en god kontakt med både patient och närstående. Denna vårdrelation är ytterst värdefull för närståendes upplevelse av trygghet och delaktighet, men ligger också till grund för deras gemensamma arbete kring vården. Syftet med studien är att beskriva vad närstående upplever som betydelsefullt i mötet med det palliativa teamet, när vården utförs i hemmet. Detta arbete bygger på en litteraturstudie enligt Axelsson (2012) och baseras på kvalitativa studier. Vårt resultat bildar två teman och fem underteman. Resultatet visar närståendes behov av trygghet och stöd. Det visar också på vilket sätt sjuksköterskan i teamet kan lindra närståendes lidande och medverka till en ökad trygghet i en svår situation.

  • 330.
    Bruze, Patrik
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Holmström, Fredrik
    University of Borås, School of Health Science.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående till svårt sjuka patienter2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Inom ambulanssjukvården kan sjuksköterskor ställas inför att möta närstående till svårt sjuka patienter. Att möta den närståendes behov, samtidigt som patienten behöver kvalificerad vård, kan vara svårt och det ställer höga krav på sjuksköterskan att klara av detta. Sjuksköterskors bemötande av närstående påverkar även vården av och runt patienter. Syftet med studien är att belysa hur ambulanssjuksköterskor beskriver hur de bemöter närstående till svårt sjuka patienter. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med induktiv ansats. Analysmetoden gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Sex personer på tre olika ambulansstationer i sydvästra Sverige intervjuades. I studiens resultat framkom att sjuksköterskorna upplevde svårigheter i kommunikationen i möten med närstående. Deltagarna i studien beskrev bristen på utbildning och handledning gällande bemötandet av människor i kris. Vidare framkom att informanterna eftersträvade en lugn och trygg vårdmiljö. I diskussionen förs resonemang angående studiens metod. Resultatet diskuteras gentemot tidigare forskning och författarna diskuterar utifrån huvudtemat: En kommunikation som kännetecknas av ett respektfullt möte ger närstående en trygghet.

  • 331.
    Bryngelsson, Hanna
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hallin, Therese
    University of Borås, School of Health Science.
    Välkommen till Vår Värld: Föräldrars upplevelse av att leva med barn med autismspektrumtillstånd2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    I Sverige lever ungefär 15 000 barn med autismspektrumtillstånd och diagnosen är vanligare än cancer, diabetes och Downs syndrom. Tillståndet är livslångt och det finns inget botemedel. När ett barn får en diagnos inom autismspektrumtillstånd påverkas hela familjens livssituation. Syftet med denna studie är att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn med autismspektrumtillstånd. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar, där en analys av åtta artiklar sedan kom att mynna ut i vårt resultat. Resultatet tyder på att föräldrar upplever blandade känslor kring den förändrade livssituationen och att stöd från sin partner, släkt, vänner samt från föräldrar i liknande situationer är av stor betydelse. En ökad förståelse gentemot dessa familjers upplevelse är centralt och av stor vikt för vårdrelationen. Sjuksköterskan kan möta dessa familjer i sin yrkesroll och det är betydelsefullt att ha kunskap och insikt om de svårigheter familjen stöter på. Detta för att på bästa sätt kunna stötta och vägleda.

  • 332.
    Brziak, Sonja
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Sundblom Nyström, Heidi
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Som vem som helst men ändå inte” Downs syndrom ur ett familjeperspektiv2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Varje år föds det ca 120 barn i Sverige som får diagnosen Downs syndrom. Medlemmarna i familjer där det finns ett barn med Downs syndrom upplever situationen olika beroende på om man är förälder eller syskon till barnet. Föräldrarna erfar känslor som att behöva kämpa för sin rätt i samhället samt att känna hopp och trygghet i vardagen. Syskonets upplevelser utav situationen inriktar sig mer på att få vara delaktig och tillåtas att både ha positiva och negativa känslor för att inte få en felaktig bild utav verkligheten. Intresset till att utföra denna studie var bland annat för att ta reda på om det friska syskonet känner sig åsidosätt i olika situationer fastän familjen ska ses som en helhet. För att kunna bemöta familjen på bästa sätt i vårdsammanhang bör därför kunskap finnas om hur hela familjen upplever sin livssituation. Syfte i denna uppsats är därför att belysa upplevelser av att vara ett syskon eller förälder till en person med Downs syndrom. Resultatet diskuteras i förhållande till bakgrunden samt relevant litteratur och belyser hela familjens upplevelser ur föräldrarnas perspektiv samt det friska syskonets perspektiv. Hur det omfattar olika känslor och tankar, mötet med omvärlden samt att växa och kämpa ihop. Uppsatsen baserar sig på sju vetenskapliga artiklar som har lästs, granskats samt analyserats kvalitativt utifrån Evans (2003) analysmodell. Tre teman samt tio subteman har sammanställts och ligger till grund för resultatet. De teman som har framkommit är: att tillåta sig att ha både positiva och negativa känslor, att vara familjens stöttepelare och att kämpa för varandra. Diskussionen består utav en metoddiskussion där valet av metod för litteraturdiskussionen diskuteras samt en resultatdiskussion som är baserad på tre av de subteman som framkom under analysen.

  • 333.
    Bräck, Roger
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Jansten, Erik
    University of Borås, School of Health Science.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att skapa trygghet till barn (3-6 år): Tillitens avgörande betydelse2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Ambulanssjuksköterskan är första kontakten i vårdkedjan och ska på bästa sätt behandla barnet tills de når mottagande enhet. Vården skall utföras utifrån ett förhållningssätt som förmedlar en känsla av trygghet till barnet. Barn är till skillnad från vuxna en relativt säll-an förekommande patientgrupp inom ambulanssjukvården. Att vårda barn kan innebära psykologiska och emotionella påfrestningar hos ambulanssjuksköterskan. När ett barn drabbas av sjukdom eller olycksfall uppstår en känsla av otrygghet hos barnet. Om am-bulanssjuksköterskan inte kan förmedla eller inge trygghet kan situationen förvärras ytterligare för barnet och föräldrarna. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuk-sköterskors upplevelse av att skapa trygghet till barn i förskoleåldern. En kvalitativ in-tervjustudie genomfördes med åtta ambulanssjuksköterskor. Därefter utfördes en kvalita-tiv manifest innehållsanalys av texterna. I analysen framkom fem huvudkategorier som var: Handlingsberedskap, kontaktskapande, inge tillit, positiv förstärkning och förälders betydelse. Resultatet ger en insyn i sjuksköterskans upplevelse hur de skapar trygghet till barn. En medvetenhet om vilken betydelse handlingssättet har vid omhändertagandet av barn för att skapa trygghet till barnet kan förhoppningsvis leda till en säkrare vård och att en tryggande relation skapas mellan ambulanssjuksköterskan, barnet och föräldern.

  • 334. Brändström, Yvonne
    et al.
    Brink, Eva
    Institute of Health and Care Sciences, the Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Grankvist, Gunne
    Alsén, Pia
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Karlson, Björn W
    Physical activity six months after a myocardial infarction2009In: International Journal of Nursing Practice, ISSN 1322-7114, E-ISSN 1440-172X, Vol. 15, no 3, p. 191-197Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the present study, we wished to explore physical activity in middle-aged patients 6 months after a myocardial infarction and to compare the patients' self-reported activity level with pedometric measures of footsteps/day. The sample comprised 89 patients with myocardial infarction, aged <or= 65 years. The self-report question showed that < 40% of the patients were engaged in at least 30 min of physical activity every day. The pedometric physical activity data showed a daily mean number of steps of 6719. The self-report question was correlated with the pedometric registration data. Among myocardial infarction patients, physical activity 6 months after the acute heart attack was insufficient in the majority of patients, both when evaluated with a self-report question and when evaluated with a pedometer. Efforts to increase physical activity after myocardial infarction are warranted.

  • 335.
    Brännerud, Carina
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Hallenbert, Marita
    University of Borås, School of Health Science.
    Obalans i livet: Patienters upplevelse av stressrelaterad ohälsa2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Stress kan definieras som obalans mellan de krav och den förmåga som den enskilde individen ställs inför och hur detta hanteras. Stress är en naturlig reaktion som skyddar vår existens. När stressen blir långvarig kan den leda till ohälsa. Sjuksköterskor möter patienter med stressrelaterad ohälsa inom olika vårdformer. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av stress kopplat till utmattningssyndrom och hur sjuksköterskor i ett tidigt skede kan identifiera stressrelaterade symtom. Det är en litteraturstudie som baseras på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Dessa har granskats med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) protokoll för kvalitetsbedömning. Vårt resultat bildar fem huvudteman och fyra subteman. Resultatet visar hur patienter med utmattningssyndrom upplever en obalans mellan arbete och vila. Vidare leder obalansen till kroppslig sjukdomsupplevelse. Det har visat sig hur patienter till en början ignorerat kroppsliga symtom som signalerat sviktande hälsa. Det är både fysiska och psykiska symtom som föregått ett tillstånd av utmattningssyndrom. Sömnen har stor betydelse för återhämtning vid stressrelaterad ohälsa. Patienter med stressrelaterad ohälsa beskriver hur de slutligen kommit till en punkt där de accepterat sitt tillstånd, vilket leder till en försoning som bidrar till återvunnen hälsa. Det framkom att patienter kunde uppleva en misstro och okunskap från sjukvårdspersonal vid diagnostisering av utmattningssyndrom. Samtal där patienter blivit lyssnade till visar sig vara det främsta stödet. Samtalen beskrivs som en livlina. För att förbättra omvårdnaden av patienter med stressrelaterad ohälsa kan sjuksköterskor genom ökad kunskap och förståelse bidra till en bättre vård. Genom lyhördhet och engagerat samtal med patienter kan symtom upptäckas tidigare, vilket leder till snabbare tillfrisknande.

  • 336.
    Brånlid, Angelica
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Garthman, Therese
    University of Borås, School of Health Science.
    Upplevelsen av komplementär behandling hos patienter med cancer2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Cancer är en sjukdom som drabbar många. Den medicinska behandlingen är ofta invasiv och både sjukdomen och behandling kan lämna djupa spår. Fler och fler komplementära behandlingar blir tillgängliga och en öppenhet från sjukvård och patienter gentemot dessa behandlingar blir tydligare. Studier visar att sjuksköterskor upplever att komplementära behandlingar är användbara i sitt arbete med patienterna, speciellt taktil massage. Det finns dock lite forskning om patienters upplevelse av komplementära behandlingar, ett perspektiv som är viktigt för sjuksköterskan att få ta del av. Syftet är att belysa upplevelsen av komplementära behandlingsmetoder hos patienter med cancer. Uppsatsen är en litteraturstudie där artiklar med kvalitativ ansats har studerats. Fynden har granskats enligt CASP och analyserats med Evans modell för litteraturanalys. Tre huvudteman med tillhörande subteman har framträtt. En ny upplevelse av sin kropp, En möjlighet att skifta fokus och Från opersonlig sjukvård till holistisk omvårdnad. Resultatet visar att upplevelsen av komplementära behandlingar är mycket positiv. Patienterna känner sig väl omhändertagna och upplevde många fördelar, både psykiskt och fysiskt. Jämfört med konventionell sjukvård upplevde patienterna en mer holistisk vård inom de komplementära behandlingsmetoderna. I diskussionen lyfts vikten av delaktighet i vården, hur cancer kan förändra kroppsuppfattning vilket medför lidande och vikten av att bli hörd som patient. Omtanke gör skillnad och de komplementära behandlingarna är ett bra exempel på hur ett lidande kan lindras.

  • 337.
    Bud, Delia
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Ternebrink, Linda
    University of Borås, School of Health Science.
    Barnmorskors stöd till gravida tonåringar: en intervjustudie2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Att vänta och föda barn under tonåren medför markanta fysiska, psykologiska och inte minst sociala förändringar och det har även visat sig att dessa kvinnor har en ökad risk att må psykiskt dåligt än äldre kvinnor. Barnmorskorna behöver kunskaper om hur de skall arbeta för att kunna stödja unga kvinnor under deras graviditet. Den forskning som publicerats, har mestadels utförts i andra länder som skiljer sig sociokulturellt från Sverige vilket medför att det kan vara svårt att applicera resultaten här. Syftet med studien var att ta reda på hur barnmorskor stödjer tonåringar under deras graviditet. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Sju barnmorskor intervjuades och materialet tolkades med kvalitativ innehållsanalys. Barnmorskorna betonade att unga kvinnor behöver villkorslöst stöd som utgår från deras önskemål. Barnmorskorna ansåg att det är det viktigt att de bygger upp en vårdrelation som baseras på ömsesidigt förtroende. Möjlighet skall finnas för en individuellt anpassad föräldrautbildning (FUB) och barnmorskan skulle hjälpa till att skapa ett socialt nätverk runtomkring den blivande tonårsmamman om detta saknas. Sammanfattningsvis visade resultatet att gravida tonåringar är en grupp som behöver anpassat stöd.

  • 338.
    Bui, Huong
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Abrahamsson, Susanna
    University of Borås, School of Health Science.
    Rutinultraljud: Hur mycket vet du? En enkätstudie med blivande mödrar2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Inför den så kallade RUL som 97% av alla gravida genomgår i Sverige, ska kvinnan ha fått en allomfattande information om undersökningen. Informationsansvaret ligger på mödrahälsovården och barnmorskan. Informationen ska följa gällande riktlinjer för information om RUL samt ges både skriftligt och muntligt. Forskning har visat på brister i kunskap om rutinultraljudsundersökningen hos de blivande föräldrarna. Syftet med studien är att undersöka om kvinnorna har fått information enligt riktlinjer för rutinmässigt ultraljud och om de upplever den tillräcklig för att kunna ta ställning till att göra rutinultraljudsundersökningen samt undersöka varifrån de fått informationen. Detta är för att öka kunskapen om kvinnornas kunskapsnivå samt vid behov kunna utveckla och förbättra informationen. En enkätstudie genomfördes med 54 deltagare innan de genomgick rutinultraljudsundersökningen. En kvantitativ ansats med kvantitativa och kvalitativa variabler användes. I resultatet framkom att 90,8% (n=49) upplevde att de har fått tillräckligt med information och samtliga har fått information från barnmorska. Studien visade också att 20,4% (n=11) inte kände till begränsningar med undersökningen, 14,0% (n=8) hade ej fått information om att man tittar på moderkakans läge och 37,0% (n=20) hade ej information om att man tittar på mängden fostervatten under rutinultraljudsundersökningen. Resultatet visade att de som var sambo/särbo kände mer till syftet med rutinultraljudsundersökningen jämfört med de som var gifta. Det visade även att de med grundskola/gymnasieutbildning upplevde informationen som de fick tillräcklig i större utsträckning jämfört med de som hade högskola/universitetsutbildning. Sammanfattningsvis svarar studiens resultat till syftet.

  • 339.
    Bun, Gunilla
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Olsson, Camilla
    University of Borås, School of Health Science.
    Att leva med kronisk sjukdom. en litteraturstudie2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Kronisk sjukdom är ett ökande problem och kräver en ökad kunskap bland vårdpersonal. Enligt WHO dog 35 miljoner människor av kronisk sjukdom under 2005. En kronisk sjukdom är långvarig, har ett långsamt förlopp och är obotlig. Yrkeskunskap, etik och lagar reglerar sjuksköterskans profession. Många med kronisk sjukdom drabbas av kronisk sorg som är en naturlig reaktion på en pågående förlust. Genom att försöka använda ett livsvärldsperspektiv i vårdsammanhang kan sjuksköterskan komma närmare patientens upplevelser av lidande och vårdande. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. Denna kvalitativa litteraturstudie följde Evans modell för analysen. I resultatet framkom följande tre teman; kontinuerligt förändrad identitet, ett liv präglat av begränsningar och sociala förändringar. Patienterna upplevde att de kontinuerligt tvingades förändra sin identitet under sjukdomens förlopp. De fysiska begränsningar som sjukdomen medförde präglade deras liv och samtidigt upplevde de sociala förändringar såsom isolering och utanförskap. I diskussionen lyfts viktiga delar av resultatet fram såsom den kontinuerligt förändrade identiteten, vikten av meningsfulla aktiviteter samt närståendes betydelse. Den komplexa situation som kroniskt sjuka patienter lever med kräver ökad förståelse från sjuksköterskor.

  • 340.
    Bylund, Ann-Sofie
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Köllås, Pernilla
    University of Borås, School of Health Science.
    Hjärtinfarkt: patientens upplevelser av hjärtinfarkt efter utskrivning från sjukhuset2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas många svenskar av hjärtinfarkt, deras livsvärld och subjektiva kropp förändras plötsligt. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra och förebygga det lidande som förändringen kan leda till. Det kan hon/han göra genom att ha kunskap om området, uppträda på ett lugnt sätt och ge adekvat information. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad patienter drabbade av hjärtinfarkt upplever efter utskrivning från sjukhuset. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie. Artiklar hittades genom sökning i databaserna och genom kedjesökning och åtta av dessa passade vårt syfte. De åtta artiklarna analyserades utifrån en modell av Evans. Analysen resulterade i fyra huvudteman varav tre har subteman. Resultatet visar att en hjärtinfarkt inte bara påverkar kroppen rent fysiskt utan även psykiskt. Deltagarna i studierna är oroliga för framtiden och för hur de ska komma tillbaks till vardagen igen. Även relationer till närstående och vänner påverkas efter hjärtinfarkten. Känslan av oro och rädsla är som starkast tiden strax efter en hjärtinfarkt men mattas av efter hand som tiden går. Bristen på adekvat information är en upplevelse som framkommer hos många av deltagarna och orsakar onödigt lidande för patienten.

  • 341.
    Byström, Katriina
    et al.
    University of Borås, Swedish School of Library and Information Science.
    Ekwall, Daniel
    University of Borås, School of Engineering.
    Ericson, Mathias
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Sandman, Lars
    University of Borås, School of Health Science.
    Rolandsson, Bertil
    University of Borås, School of Education and Behavioural Science.
    Torstensson, Håkan
    University of Borås, School of Engineering.
    Risker och säkerhet i professionell vardag: tekniska, organisatoriska och etiska perspektiv2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid Högskolan i Borås bedrivs ett utredningsarbete med syfte att klargöra förutsättningarna för att inrätta ett centrum för studier av risk, profession och säkerhet. Parallellt med resonemang rörande lämpliga styr- och organisationsformer behandlas hur utbildningen inom området bör utformas. I skrivande stund är inriktningen att utveckla och erbjuda ett magisterprogram inom området management där en inriktning är mot risk och säkerhet. En satsning på utbildning fordrar forskningsanknytning och förekomsten av forskning inom området risk och säkerhet utgör därför en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Vid högskolan finns idag forskning som belyser risk och säkerhetsfrågor inom skilda verksamhetsområden och med olika teoretiska utgångspunkter. Området spänner från hur risker hanteras i det vardagliga arbetet för olika professioner till hur risker kan elimineras och osäkerhet reduceras i samband med extra ordinära händelser. Högskolan i Borås ska vara ett komplett professionslärosäte och bedriva nydanande och samhällsrelevant utbildning och forskning. Ett flervetenskapligt ideal präglar utbildning och forskning, där problemet som ska belysas är i centrum och inte den akademiska disciplinen. Att bedriva utbildning och forskning inom risk och säkerhet är i enlighet med lärosätets ideal och inriktning. Genom att anlägga ett risk- och säkerhetsperspektiv på olika typer av samhälleliga fenomen i utbildning och forskning uppmärksammas dels nya frågor, dels beforskas områden och fenomen utifrån ett i förhållande till traditionell disciplinär forskning alternativt perspektiv, och därigenom kan ny kunskap erhållas. Ett led i utvecklingen av forskningsverksamheten vid högskolan är sammanställningen och publiceringen av föreliggande antologi. Två av de ledande forskarna inom området, Bertil Rolandsson och Håkan Torstensson, har tagit initiativ till antologin och fungerat som redaktörer. Fem bidrag publiceras i rapporten som tillsammans visar vad forskning kring risk och säkerhet kan vara och vilken inriktning forskningen har vid Högskolan i Borås. Tre bidrag har fokus på transportbranschen, ett på polisiär verksamhet och ett på vårdverksamhet. Det finns således en spridning över praktiska fält och även spridning vad gäller teoretiska utgångspunkter. Rapporten är nummer tretton i högskolans rapportserie Vetenskap för profession, vars syfte är att redovisa resultat från pågående och avslutade forskningsprojekt. Rapporten är också ett underlag för fortsatta resonemang inom högskolan om satsningen på utbildning och forskning inom området risk och säkerhet och kring frågan om vilken inriktning forskningen ska ha.

  • 342.
    Bytyqi, Laureta
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Lundgren, Izabella
    University of Borås, School of Health Science.
    Stör ej! Hur sjuksköterskor kan främja patienters sömnkvalitet2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Sömn är ett grundläggande behov för människan och har både skyddande och reparerande effekter. En tillfredsställande sömn har stor betydelse för att kroppen ska kunna återhämtas och det finns risk att vårdmiljö kan leda till försämrad sömn för patienter. Syftet med studien är att identifiera vilka faktorer som stör nattsömnen för patienter på sjukhus och sjukhem samt beskriva hur sjuksköterskor kan främja sömnkvaliteten. Uppsatsen är en litteraturöversikt och bygger på nio kvantitativa studier, där sju studier är utförda på sjukhus och två på sjukhem. Studierna är analyserade enligt en analysmodell framtagen av Friberg (2006a). Resultatet utgörs av tre huvudrubriker, sömnkvalitet, störande faktorer i vårdmiljö samt sömnbefrämjande åtgärder. Huvudrubriken sömnbefrämjande åtgärder innefattar fyra underrubriker, vilka är förändrade vårdrutiner, omvårdnadsåtgärder, ljuddämpande åtgärder samt sjuksköterskors uppfattning. Resultatet visar att patienter skattar sin sömnkvalitet sämre under vårdtiden jämfört med i hemmet. Olika miljöfaktorer som stör sömnen har identifierats, exempelvis ljud och buller samt omvårdnadsåtgärder under natten. För att främja patienters sömnkvalitet infördes bland annat utbildning av sjuksköterskor, ljuddämpande åtgärder samt fysisk aktivitet. Dessutom kan förändrade vårdrutiner, bland annat genom att kontroller av blodtryck, puls och dylikt utförs före sänggående, samt ett antal omvårdnadsåtgärder främja nattsömnen. För att patienter ska få tillräckligt med sömn är det av stor vikt att vårdrutiner skapas utifrån ett patientperspektiv. Omvårdnadsåtgärder under natten bör minimeras och undvikas i största möjliga mån och sjuksköterskor bör främja en god sovmiljö. Uppsatsen har resulterat i ett antal omvårdnadsåtgärder vilka kan främja patienters sömn på sjukhus och sjukhem.

  • 343.
    Bäck, Emelie
    University of Borås, School of Health Science.
    ”Det är mycket som påverkar” En litteraturstudie om patientupplevda svårigheter med att följa föreskriven behandling2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag är låg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. Sättet på vilket man följer sin behandling och tar sina läkemedel har inverkan på effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som ständigt påminner om att man är sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förändringar i det vardagliga livet. Syftet med studien är att utifrån ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som påverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det är en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar. De intervjuade i studierna är kroniskt sjuka vuxna och har levt olika länge med sin sjukdom. I resultatet framkommer att ett förnekande av sin sjukdom ledde till försämrad följsamhet liksom även oro över fysiska förändringar såsom biverkningar, beroende av läkemedel eller att kroppen ska bli immun mot behandlingen. Även upplevelsen av att identiteten förändras, att behandlingen inkräktar på vardagen, brist på information och att inte känna tillit till sjukvården hade påverkan på följsamheten. Det visade sig även att många patienter väger för- och nackdelar med behandlingen var på ett beslut fattas om och i vilken utsträckning den ska följas. I diskussionen belyses att compliance är ett mångdimensionellt problem och olika människor har olika motiv till sitt sätt att hantera sin behandling. När man förstår patientens motiv kan man bättre förstå vad compliance är beroende av. Först då kan man komma åt att påverka detta problem på ett relevant sätt.

  • 344. Bäck, M
    et al.
    Cider, Å
    Gillström, J
    Herlitz, J
    University of Borås, School of Health Science.
    Physical activity in relation to cardiac risk markers in secondary prevention of coronary artery disease2013In: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 168, no 1, p. 478-483Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The relationship between physical activity and cardiac risk markers in secondary prevention for patients with coronary artery disease (CAD) is uncertain. The aims of the study were therefore to examine the level of physical activity in patients with CAD, and to investigate the association between physical activity and cardiac risk markers. METHODS: In total, 332 patients, mean age, 65 ± 9.1 years, diagnosed with CAD at a university hospital were included in the study 6 months after their cardiac event. Physical activity was measured with a pedometer (steps/day) and two questionnaires. Investigation of cardiac risk markers included serum lipids, oral glucose-tolerance test, twenty-four hour blood pressure and heart rate monitoring, smoking, body-mass index (BMI), waist-hip ratio, and muscle endurance. The study had a cross-sectional design. RESULTS: The patients performed a median of 7,027 steps/day. After adjustment for confounders, statistically significant correlations between steps/day and risk markers were found with regard to; high-density lipoprotein cholesterol (HDL-C) (r=0.19, p<0.001), muscle endurance measures (r ranging from 0.19 to 0.25, p=0.001 or less) triglycerides (r=-0.19, p<0.001), glucose-tolerance (r=-0.23, p<0.001), BMI (r=-0.21, p<0.001), 24-h heart rate recording during night (r=-0.17, p=0.004), and average 24-h heart rate (r=-0.13, p=0.02). CONCLUSIONS: A relatively high level of physical activity was found among patients with CAD. There was a weak, but significant, association between pedometer steps/day and HDL-C, muscle endurance, triglycerides, glucose-tolerance, BMI and 24-h heart rate, indicating potential positive effects of physical activity on these parameters. However, before clinical implications can be formed, more confirmatory data are needed.

  • 345. Bäck, M
    et al.
    Cider, Å
    Herlitz, J
    University of Borås, School of Health Science.
    Lundberg, M
    Jansson, B
    What variables predict participation in exercise-based cardiac rehabilitation in patients with coronary artery disease?2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Background Despite the well-established positive effects of exercise-based cardiac rehabilitation (CR) participation has been shown to be sub-optimal. A significant association between kinesiophobia (fear of movement) and participation in CR has previously been found. Therefore, the aim of this study was to identify predictors of participation in CR in patients with coronary artery disease (CAD), with a special reference to kinesiophobia. Material and methods In all, 332 patients (75 women; mean age 65±9.1 years) with a diagnosis of CAD were recruited between 2007 and 2009 at Sahlgrenska University Hospital/Sahlgrenska. The patients were tested regarding muscle endurance, level of physical activity, health related quality of life, anxiety, depression and kinesiophobia. A path model with direct and indirect effects via kinesiophobia was used to predict participation in CR. An explorative selection of significant predictors was performed. Results Kinesiophobia (p=.012), waist circumference (p=.023), and a previous history of PCI (p=.037) had direct negative effects on participation in CR, while current incidence of CABG (p<.001), PCI (p=.005) and BMI (p=.008) had positive effects. Compared to patients diagnosed with unstable angina, a diagnosis of myocardial infarction (p=.004) had a positive effect on participation in CR. The following indirect effects on participation in CR were found. Anxiety (p=.001) and previous PCI (p=.025) increased kinesiophobia, while muscle endurance (p=.003), perceptions of general health (p<.001) and physical functioning (p=.009) decreased kinesiophobia. Moreover, men had higher kinesiophobia compared to women (p=.031) and smoking was found to reduce kinesiophobia (p=.004). Conclusion Several important variables with an influence on participation in CR were identified and should be further analysed in relation to clinical practice. A reduction of kinesiophobia can be an efficient way to increase participation in CR and should therefore be given priority in future research.

  • 346. Bäck, M
    et al.
    Jansson, B
    Cider, A
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Lundberg, M
    Validation of a questionnaire to detect kinesiophobia (fear of movement) in patients with coronary artery disease.2012In: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 44, no 4, p. 363-369Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: To investigate the validity and reliability of the Tampa Scale for Kinesiophobia Heart (TSK-SV Heart), a brief questionnaire to detect kinesiophobia (fear of movement) in patients with coronary artery disease. Design: Methodological research (cross-sectional study). Subjects: A total of 332 patients, mean age 65 years (standard deviation 9.1) diagnosed with coronary artery disease at a university hospital were included in the study. Methods: The psychometric properties of the TSK-SV Heart were tested. The tests of validity comprised face, content, and construct validity. The reliability tests included composite reliability, internal consistency and stability over time. Results: In terms of reliability, the TSK-SV Heart was found to be stable over time (intra-class correlation coefficient 0.83) and internally consistent (Cronbach's alpha 0.78). Confirmatory factor analysis provided acceptable fit for a hypothesized 4-factor model with inclusion of a method factor. Conclusion: These results provide support for the reliability of the TSK-SV Heart. The questionnaire appears to be valid for use in patients with coronary artery disease. However, some items require further investigation due to low influence on some sub-dimensions of the test. The sub-dimensions of kinesiophobia require future research concerning their implications for the target group.

  • 347. Bäck, Maria
    et al.
    Cider, Åsa
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Physical activity in relation to cardiac risk markers in coronary artery disease2012Conference paper (Refereed)
  • 348. Bäck, Maria
    et al.
    Cider, Åsa
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Lundberg, Mari
    Jansson, Bengt
    The impact on kinesiophobia (fear of movement) by clinical variables for patients with coronary artery disease2013In: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 167, no 2, p. 391-397Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The impact on kinesiophobia (fear of movement) for patients with coronary artery disease (CAD) is not known. The aims were to describe the occurrence of kinesiophobia in patients with CAD, and to investigate the influence on kinesiophobia by clinical variables. Material and methods: In total, 332 patients, mean age, 65±9.1 years diagnosed with CAD at a university hospital were included in the study. The Tampa Scale for Kinesiophobia Heart (TSK-SV Heart) was used to assess kinesiophobia. Comparisons between high versus low levels of kinesiophobia were measured for each variable. Binary logistic regression analyses were performed with a high level of kinesiophobia (TSK-SV Heart >37) as dependent variable, and with the observed variables as independent. The study had an exploratory, cross-sectional design. Results: A high level of kinesiophobia was found in 20% of the patients. The following variables decreased the odds ratio (OR) for a high level of kinesiophobia: Attending cardiac rehabilitation (yes vs no; -56.7%), level of physical activity (medium vs high; -80.2%), Short Form-36: general health (-4,3%), physical functioning (-1.8%). Two variables increased the OR for a high level of kinesiophobia: heart failure as complication at hospital (yes vs no; 418.7%), anxiety (19.2%). Previous heart failure (yes vs no) was unexpectedly found to reduce kinesiophobia (-88.3%) due to suppression. Conclusions: Several important clinical findings with impact on rehabilitation and prognosis for patients with CAD were found to be associated with a high level of kinesiophobia. Therefore, kinesiophobia needs to be considered in secondary prevention for patients with CAD.

  • 349. Bäck, Maria
    et al.
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Biochemical markers and blood pressure in relation to physical activity among patients with coronary artery disease2012Conference paper (Refereed)
  • 350.
    Bång, A
    et al.
    University of Borås, School of Health Science.
    Castrén, M
    Herlitz, Johan
    University of Borås, School of Health Science.
    Suserud, B-O
    University of Borås, School of Health Science.
    Svensson, L
    Svensson, L (Editor)
    Forskning och utveckling2009In: Prehospital akutsjukvård, Liber AB , 2009, p. 461-468Chapter in book (Other academic)
45678910 301 - 350 of 1856
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf