Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 1657
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Bergendahl Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Klintenberg, Linnea
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Said, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det gränslösa arbetets pris: När 24 timmar om dygnet inte räcker till2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens arbetsmarknad präglas av flexibla arbeten där hög tillgänglighet utgör en naturlig del av arbetet. Med hjälp av kommunikationsteknologin kan individer utföra arbetsuppgifter på valfri tid och plats vilket innebär att individerna kan vara tillgängliga i högre utsträckning än förr. Den ökade tillgängligheten i arbetslivet samt teknikens utveckling har bidragit till att gränserna mellan arbete och fritid suddats ut; ett gränslöst arbete har uppstått. I denna kvalitativa studie har egenföretagare och rekryterare intervjuats i syfte att undersöka varför individer väljer att vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid samt vilka konsekvenser denna tillgänglighet bidrar till. Vidare har även studien undersökt i vilken utsträckning tillgängligheten påverkar individernas möjlighet att kunna balansera arbetslivet och privatlivet. För att kunna svara mot studiens frågeställningar har olika teoretiska utgångspunkter tillämpats i form av krav- och kontrollmodellen, självuppfyllande profetia samt copingstrategier. Detta har sedan ställts i relation till tidigare forskning samt empirin.

    Studien visar på att respondenternas engagemang och kontrollbehov i hög utsträckning kan förklara orsakerna till varför de väljer att vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid. Även kraven och förväntningarna från omgivningen och dem själva påverkar respondenternas höga tillgänglighet, detta hör samman med en självuppfyllande profetia. Det gränslösa arbetet resulterar i att respondenternas arbetsliv och privatliv flyter samman, vilket skapar stress och frustration då dygnets alla timmar inte räcker till. Därför tillämpar respondenterna olika copingstrategier för att hantera arbetssituationen. I slutändan blir balansgången mellan arbetsliv och privatliv diffus.

  • 252.
    Bergendahl, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Persson, Helena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jag tänker inte ge upp utan strid: Kvinnors upplevelser och erfarenheter tiden efter ett cancerbesked2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år får 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att få ett cancerbesked förändrar tillvaron och livsvärlden drastiskt. Då många kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker även en stor förändring i den pågående vardagen. Diagnosen kan påverka kvinnan både kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men även orsaka psykisk påfrestning i form av rädsla och ovisshet för behandlingsresultat. Ett bortopererat bröst eller livmoder kan påverka självkänslan och upplevelsen av att vara kvinna drastiskt.

    Syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter upp till två år efter ett cancerbesked. Examensarbetet är baserat på fyra kvinnors upplevelser vilka har beskrivits i tre biografier. En narrativ studie har gjorts och biografierna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att få fram en ny helhetsbild av vad kvinnorna upplever i vardagen efter beskedet om cancer. Utifrån biografierna kunde huvudtemat skapas: Tillvaron rasar samman. Ur detta framkom fyra teman: Sjukdomen hade grepp om mig, någonstans där i detta kaos växte en beslutsamhet fram, omgivningens betydelse och upplevelser av att kroppen förändras. Då cancer är en stor folksjukdom möter sjuksköterskan i vårdarbetet ofta patienter med cancersjukdom och deras anhöriga. Därför är det av stort intresse för sjuksköterskan att försöka få en bild av vad dessa patienter går igenom och hur deras vardag påverkas efter att de fått beskedet, för att kunna möta och ge stöd till patienter med cancersjukdom och deras anhöriga på bästa sätt.

  • 253.
    Bergerum, Carolina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johan, Thor
    Jönköping University.
    Josefsson, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wolmesjö, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    How might patient involvement in healthcare quality improvement efforts work—A realist literature review2019Ingår i: Health Expectations, ISSN 1369-6513, E-ISSN 1369-7625, Vol. 00, nr 00, s. 1-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction This realist literature review, regarding active patient involvement in healthcare quality improvement (QI), seeks to identify possible mechanisms that contribute to success or failure. Furthermore, the paper outlines key considerations for organising and supporting patient involvement in healthcare QI efforts.

     

    Methods Two literature searches were performed. Altogether, 1,204 articles from a healthcare context were screened, focusing on improvement efforts that involve patients, healthcare professionals and/or managers and leaders. Among these, 107 articles fulfilled the chosen study selection criteria and were further analysed. 18 articles underwent a full realist review. In the realist synthesis, context-mechanism-outcome configurations were articulated as middle-range theories and organised thematically to generate a program theory on how active patient involvement in QI efforts might work.

     

    Results The articles exhibited a diversity of patient involvement approaches at different levels of healthcare organisations. To be successful, organisations’ support of QI efforts that actively involved patients tailored the QI efforts to their context to achieve the desired outcomes, and involved the relevant microsystem members. Furthermore, it promoted interaction and partnership within the microsystem, and supported the behavioural change that follows.

    Conclusion This realist synthesis generates a program theory for active patient involvement in QI efforts; active patient involvement can be a tool (resource), if tailored for interaction and partnership (reasoning), that leads to behaviour change (outcome) within healthcare QI efforts. The theory explains essential resource and reasoning mechanisms, and outcomes that together form guidance for healthcare organisations when managing active patient involvement in QI efforts.

  • 254.
    Bergerum, Martina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustavsson, Philip
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Mind the gap!: Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att gå från student till yrkesverksam2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att börja arbeta som nyexaminerad sjuksköterska kan innebära mycket stress och oro. Det är för många en stor omställning att börja arbeta som sjuksköterska efter tre år på högskola, och det kan även upplevas som att det finns ett gap mellan den akademiska tryggheten och den kliniska verksamheten. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av övergången från att vara student till yrkesverksam sjuksköterska. Litteraturöversikten genomfördes med att söka artiklar, varav tio artiklar som motsvarade syftet valdes ut och resulterade i två huvudteman och sex subteman. Internationellt finns det skillnader i hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever sin första tid i yrket men den skillnaden är inte stor. Sjuksköterskor upplever att en bra introduktion stärker deras självförtroende och deras möjlighet att vårda patienter på ett bra sätt. En bra arbetsmiljö där de nyexaminerade sjuksköterskorna kan utvecklas på ett bra och säkert sätt styrker även deras intentioner att stanna kvar inom vården. De upplever även att skolan förbereder dem väl för en vardag inom sjukvården men att skolan inte förbereder dem inför pressade situationer.

  • 255.
    Berggren, Christine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jardeanker, Ingrid
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Upplevelser av att leva och dö med ALS: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ALS är en förkortning av Amyotrofisk lateral skleros. Nervceller som styr kroppensmuskulatur förtvinas och leder till förlamning. Till slut påverkas andningsmuskulaturen och man får svårigheter med andningen, vilket till sist leder till döden. Sjukdomen delas in i grupper och det skiljer sig åt i symptom och aggressivitet dock är utgången densamma. Överlevnaden är vanligtvis 3-5 år. Det bedrivs mycket medicinsk forskning men än så länge har man inte hittat botemedel. Orsaken är oklar men det finns vissa teorier. Behandlingen går ut på att lindra symtom och bromsa sjukdomförloppet.

    Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen att leva med ALS.  Därför gjordes en litteraturstudie ur ett vårdvetenskapligt perspektiv, utifrån nio forskningsartiklar. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Medline.I analysen framkom två teman: Förändrad livsvärld och Välbefinnande. Under Förändrad  livsvärd  framkommer  tre  underteman:  Lidande,  Skuld  och  skam  samt Vården av en anhörig. Under Välbefinnande hittades två underteman: Finna mening i livet och Konsten att leva i nuet. Studien visar att ALS skapar mycket lidande och existentiella funderingar både för patient och anhöriga. Den visar också att det är de anhöriga som står för den mesta vården och tar ett stort ansvar för patienten. Mitt i allt lidande kan man trots allt finna glädje och välbefinnande, vilket familj och vänner bidrar till.

  • 256. Berggren, H
    et al.
    Ekroth, R
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hjalmarson, Å
    Schlossman, D
    Waldenström, A
    Waldenström, J
    William Olsson, C
    Myocardial Protective Effect of Maintained Beta-Blockade in Aorto-Coronary Bypass Surgery1983Ingår i: Scandinavian Cardiovascular Journal, ISSN 1401-7431, E-ISSN 1651-2006, Vol. 17, nr 1, s. 29-32Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Twenty-nine patients were randomly allocated to two groups before undergoing aorto-coronary bypass surgery. In one group the beta-blocking medication was withdrawn three days preoperatively, and in the other group it was maintained. The patients in the latter group were additionally given 100 mg metoprolol per os two hours before surgery. The degree of myocardial injury, as judged from cumulated activity of S-CK B, was less when the beta-blockade was maintained.

  • 257.
    Berggren, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bylin, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Crona Gore, Stephanie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Vi är inte här för att mäta som man kan tycka emellanåt”: En studie om ledarskap inom sjukvården2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Samhällets pågående förändring och arbetsplatsens ständiga omorganisation påverkar medarbetaren på flera plan. De höga samhällskostnaderna för psykosocial ohälsa har uppmärksammats flitigt under senare år där offentligt anställda står för en stor del av sjukskrivningarna i Sverige. I detta tar vårt arbete avstamp där uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap och djupare förståelse för hur vårdenhetschefer, som arbetar inom offentlig sjukvård ser på sitt ledarskap och vilken typ av ledarskap de anser sig tillämpa. De centrala forskningsfrågorna har varit vilka möjligheter dessa chefer har att tillämpa sitt ledarskap inom den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön, samt hur de själva ser på sitt ledarskap och ansvar.

    Studien visar att cheferna strävar efter relationsanpassade ledarskap, men tidsbrist och en verksamhet som styrs av policy och rutindokument gör det svårt att bedriva den typen av ledarskap. Ansvarsfrågan kring arbetsmiljön visar sig vara relativt oklar, även om chefens ansvar blir större har medarbetaren även ett individuellt ansvar. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från åtta semistrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört den självupplevda processen.

  • 258.
    Bergh, Anne-Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Göteborgs Universitet.
    Sjuksköterskors patientundervisande arbete: Ett otydligt fält2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of this thesis is to explore, describe and critically assess conditions for nurses’ patient education work. This was carried out in two stages. In the first stage, the aim was to describe nurses’ experiences and perceptions of patient education work in relation to organisation, environment, professional cooperation and pedagogical competence, as well as describe differences between primary, municipal and hospital care. In the second stage, the aim was to identify discourses in the ways managers speak of the conditions for nurses’ patient education work in primary and hospital care.

    Methods: In studies I and II, a randomised selection of nurses (842) received a questionnaire of 47 items concerning factual experiences and perceptions patient education, and 13 background items. Questionnaires were returned by 83 % of the participants. The items concerned organisation, environment, professional cooperation (I), and pedagogical competence (II). Descriptive statistics, non-parametric tests and content analysis for open-ended items were used. In studies III and IV, data was collected from three focus group interviews with managers (n=10) in hospital care, and three focus groups interviews with managers (n=10) in primary care. An explorative, qualitative design with a social constructionist perspective was used. The data was analysed with a critical discourse analysis.

    Results: Nurses’ perceptions of conditions for patient education differ between healthcare settings, in favour of primary care (I, II). The nurses in primary care had better conditions and more managerial support, for example in the allocation of uninterrupted time (I). The primary care nurses had an advantage in relation to those in municipal or hospital care when it came to following research in patient education as well as how they perceived their own competences, pedagogical education and post graduate specialisations (II). Due to a heavy workload and a lack of time, the managers in hospital care could neither see the importance of their role as a supporter of the patient education provided by the nurses nor their role in the development of the nurses’ pedagogical competence. The managers used (mainly) organisational, financial, medical and legal discourses for explaining their failure to support the nurses’ providing patient education (III). The discursive practice in primary care comprised a discourse order of economic, medical, organisational and didactic discourses. The economic discourse was the predominant one, to which the organisation had to adjust. The medical discourse was self-evident and unquestioned. The managers initiated reorganisations, generally due to financial constraints. The nurses’ pedagogical competence development was unclear. Practicebased experiences of patient education were considered very important, whereas theoretical pedagogical knowledge was considered less important (IV).

    Conclusions: Nurses’ patient education work must be made visible and be given sufficient resources. In this process, support from their managers is considered vital. Managers’ support for nurses’ practical and theory-based pedagogical competence development needs to be strengthened.

  • 259.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Friberg, Febe
    Persson, Eva
    Dahlborg Lyckhage, Elisabeth
    Perpetuating ‘New Public Management’ at the expense of nurses’ patient education: A discourse analysis2015Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 22, nr 3, s. 190-201Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aimed to explore the conditions for nurses' daily patient education work by focusing on managers' way of speaking about the patient education provided by nurses in hospital care. An explorative, qualitative design with a social constructionist perspective was used. Data were collected from three focus group interviews and analysed by means of critical discourse analysis. Discursive practice can be explained by the ideology of hegemony. Due to a heavy workload and lack of time, managers could ‘see’ neither their role as a supporter of the patient education provided by nurses, nor their role in the development of nurses' pedagogical competence. They used organisational, financial, medical and legal reasons for explaining their failure to support nurses' provision of patient education. The organisational discourse was an umbrella term for ‘things’ such as cost-effectiveness, which were prioritised over patient education. There is a need to remove managerial barriers to the professional development of nurses' patient education. Managers should be responsible for ensuring and overseeing that nurses have the prerequisites necessary for providing patient education as well as for enabling continuous reflective dialogue and opportunities for learning in practice.

  • 260.
    Bergh, Anne-Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Friberg, Febe
    University of Stavanger, Norway.
    Persson, Eva
    University of Lund, Sweden.
    Dahlborg Lyckhage, Elisabeth
    University of West, Trollhättan, Sweden.
    Registered Nurses’ Patient Education in Everyday Primary Care Practice:: Managers Discourses2015Ingår i: Global Qualitative Nursing Research., ISSN 2333-3936, Vol. 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nurses’ patient education is important for building patients’ knowledge, understanding, and preparedness for self-management.

    The aim of this study was to explore the conditions for nurses’ patient education work by focusing on managers’ discourses

    about patient education provided by nurses. In 2012, data were derived from three focus group interviews with primary care

    managers. Critical discourse analysis was used to analyze the transcribed interviews. The discursive practice comprised a

    discourse order of economic, medical, organizational, and didactic discourses. The economic discourse was the predominant

    one to which the organization had to adjust. The medical discourse was self-evident and unquestioned. Managers reorganized

    patient education routines and structures, generally due to economic constraints. Nurses’ pedagogical competence

    development was unclear, and practice-based experiences of patient education were considered very important, whereas

    theoretical pedagogical knowledge was considered less important. Managers’ support for nurses’ practical- and theoreticalbased

    pedagogical competence development needs to be strengthened.

  • 261. Berglin Blohm, M
    et al.
    Hartford, M
    Karlson, BW
    Luepker, RV
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    An evaluation of the results of media and educational campaigns designed to shorten the time taken by patients with acute myocardial infarction to decide to go to hospital1996Ingår i: Heart, ISSN 1355-6037, E-ISSN 1468-201X, Vol. 76, nr 5, s. 430-434Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the benefits and pitfalls of educational campaigns designed to reduce the delay between the onset of acute myocardial infarction (AMI) and its treatment. METHODS: All seven educational campaigns reported between 1982 and 1994 were evaluated. RESULTS: The impact on delay time ranged from a reduction of patient decision time by 35% to no reduction. One study reported a sustained reduction that resulted in the delay time being halved during the three years after the campaign. The use of ambulances did not increase. Only one study reported that survival was unaffected. There was a temporary increase in the numbers of patients admitted to the emergency department with non-cardiac chest pain in the initial phase of educational campaigns. CONCLUSION: The challenge of shortening the delay between the onset of infarction and the start of treatment remains. The campaigns so far have not been proved to be worthwhile and it is not certain that further campaigns will do better. New media campaigns should be run to establish whether a different type of message is more likely to change the behaviour of people in this life-threatening situation.

  • 262. Berglin Blohm, M
    et al.
    Hartford, M
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Factors associated with prehospital and in-hospital delay time in acute myocardial infarction: a 6-year experience1998Ingår i: Journal of Internal Medicine, ISSN 0954-6820, E-ISSN 1365-2796, Vol. 243, nr 3, s. 243-250Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To explore factors associated with delay time prior to hospital admission and in hospital amongst acute myocardial infarction (AMI) patients with particular emphasis on the delay time to the administration of thrombolytic therapy. METHODS: During a 6-year period we prospectively computerized pre-hospital and in-hospital time intervals for AMI patients admitted to the coronary care unit (CCU) direct from the emergency department (ED) or via paramedics, at Sahlgrenska Hospital, Göteborg, Sweden. RESULTS: Pre-hospital delay: independent predictors of a prolonged delay were increased age (P = 0.0007), female sex (P = 0.02) and a history of hypertension (P = 0.03). For AMI patients who received thrombolytic treatment and the only independent predictor of a prolonged delay was increased age (P = 0.005). In-hospital delay: for all AMI patients independent predictors of a prolonged delay were prolonged pre-hospital delay (P < 0.0001), increased age (P = 0.03) and a history of angina (P = 0.002), hypertension (P = 0.01) and diabetes (P = 0.01). For thrombolytic treated AMI patients independent predictors of a prolonged delay were prolonged pre-hospital delay (P < 0.0001), female sex (P = 0.02) and a history of diabetes (P = 0.02). CONCLUSION: Risk factors for both pre-hospital and hospital delay time could in AMI be defined although slightly different. Two factors appeared for both, i.e. increasing age and a history of hypertension.

  • 263. Berglin Blohm, M
    et al.
    Nilsson, G
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    The possibility of influencing components of hospital delay time within emergency departments among patients with ST-elevation in the initial electrocardiogram1998Ingår i: European journal of emergency medicine, ISSN 0969-9546, E-ISSN 1473-5695, Vol. 5, nr 3, s. 289-296Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the possibility of influencing components of hospital delay time within the emergency department (ED) among patients with ST-elevation on the initial electrocardiogram (ECG). Nurses recorded seven patient time points: (1) ED admission; (2) ECG recording; (3) decision by nurse/ED physician; (4) cardiologist ED arrival; (5) decision of coronary care unit (CCU) admission; (6) ED departure; (7) CCU arrival. After special training in ECG, nurses in the ED were subsequently delegated to send patients directly to the CCU if showing ST-elevation on the admission ECG without contacting either the physician in ED or the cardiologist on call (intervention). Delay times between hospital admission and admission to the CCU were evaluated during the 9 months prior to and during the 6 months after the start of this intervention. Fifty patients (66% men) participated in the first study during 3 months (prior to intervention). Patients with suspected or confirmed acute myocardial infarction (AMI) in the ED had a median delay time from ED arrival to CCU arrival of 55.5 minutes (34.5 minutes for patients with confirmed AMI; ST elevation on admission). Time interval from decision to admit to CCU and ED departure was an average of 31% of the total delay. A mean of 21% of total delay occurred between ED decision to cardiologist arrival, and 19% during the time interval from cardiologist ED arrival until decision to CCU admission. Among patients receiving thrombolysis, the median delay time from hospital admission to CCU admission was reduced from 40 minutes during the 9 months prior to start of the intervention (nurses sending patients directly to the CCU) to 22 minutes during the 6 months thereafter (p = 0.02). The largest proportion of hospital delay components for acute coronary syndrome patients occurred between the cardiologist's decision to admit to the CCU and departure from the ED, and the interval following the decision by the nurse or physician to the cardiologist ED arrival. When nurses were delegated to transfer patients with ST-elevation on admission directly to the CCU without contacting a physician, the delay time from ED admission to CCU admission was reduced by nearly 50%.

  • 264.
    Berglund, Flora
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Björkquist, Martin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Aggressivitet, hot och våld på en akutmottagning: En litteraturstudie ur sjuksköterskors perspektiv2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Akutsjukvård kan definieras som åtgärder som bör insättas senast inom 24 timmar men helst tidigare beroende på patientens tillstånd. Sjuksköterskan arbetar nära patienten på en akutmottagning och har det övergripande ansvaret för dennes omvårdnad. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning kan bli utsatta för aggressiva, hotfulla och våldsamma patienter och närstående. Dessa situationer kan uppstå till följd av olika bidragande orsaker exempelvis långa väntetider, alkohol- och drogpåverkan samt mental ohälsa. Sjuksköterskor som utsätts för detta kan få svårigheter att utföra sitt arbete samt få psykiska och fysiska men. Detta examensarbete syftar följaktligen till att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att bli utsatta för aggressivitet, hotfulla situationer och våld från patienter på sjukhusbunden akutmottagning. Metoden för detta examensarbete är en litteraturstudie, baserad på Axelssons modell för litteraturstudie.

    Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar varav sex stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa samt en med blandad metodik. Samtliga artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Efter dataanalys identifierades fyra teman som resultatet presenteras i. Dessa är ”En del av jobbet”, ”Rädsla att utföra sitt arbete”, ”Skadad självkänsla” och ”Maktlöshet och frustration”. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att aggressiva, hotfulla och våldsamma situationer är naturliga inslag i arbetet på akutmottagning. Sjuksköterskor kan uppleva rädsla inför sitt arbete vilket skapar en distanserad hållning gentemot patienterna, där sjuksköterskans självkänsla kan ta skada. Maktlöshet och frustration uppstår då de aggressiva, hotfulla och våldsamma situationerna eskalerar och få insatser görs för att stävja detta. I diskussionen problematiseras och diskuteras bristen på våldsförebyggande åtgärder samt hur det relateras till bristfällig anmälan av händelser.

  • 265. Berglund, Mia
    et al.
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Reflektion i lärande och vård: en utmaning för sjuksköterskan2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 266.
    Berglund, Mia
    et al.
    School of Health and Education, Health and Learning Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde.
    Nässén, Kristina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gillsjö, Catharina
    School of Health and Education, Health and Learning Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde.
    Fluctuation between Powerlessness and Sense of Meaning - A Qualitative Study of Health Care Professionals' Experiences of Providing Health Care to Older Adults with Long-Term Musculoskeletal Pain.2015Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 15, artikel-id 96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: There is an increasing number of older adults living with long-term musculoskeletal pain and related disabilities. These problems are frequently unrecognized, underreported, and inadequately treated. Since many older adults desire to remain at home for as long as possible, it is important that individualized and holistically tailored care is provided in these settings. However, there is a complexity in providing care in this context. The aim of this study was to describe health care professionals' experiences of providing health care to older adults living with long-term musculoskeletal pain at home.

    METHODS: The phenomenon, "To provide health care to older adults living with long-term musculoskeletal pain at home", was studied using reflective lifeworld research (RLR) which is based on phenomenological epistemology. Ten health care providers (nurse, physiotherapists, and occupational therapists) were interviewed and data was analysed.

    RESULTS: The health care professional's emotions fluctuated between powerlessness and meaningfulness. Needs, opportunities, understanding and respect had to be balanced in the striving to do good in the provision of health care in differing situations. Caring for older adults with long-term pain required courage to remain in the encounter despite feelings of insecurity and uncertainty about the direction of the dialogue. The essence of caring for older adults with long-term pain consisted of the following constituents: Sense of powerlessness; striving to provide good health care; and understanding and respect.

    CONCLUSIONS: The findings indicated that the health care professionals strived to do good and to provide health care that was holistic and sensitive to the older adults' needs. A significant sense of powerlessness in the situation was experienced by the health care professionals. These findings address and support the need to develop methods that can be used to guide health care providers who support older adults in the context of their homes.

  • 267.
    Berglund, Mia
    et al.
    School of Health and Education, Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde,Sweden.
    Nässén, Kristina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hedén, Lena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gillsjö, Catharina
    School of Health and Education, Research Centre: Aging and Long-Term Health Problems, University of Skövde,Sweden.
    Older Adults' Experiences of Reflective STRENGTH-Giving Dialogues: An Interview Study.2016Ingår i: Journal of Gerontology & Geriatric Research, ISSN 2167-7182Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A major health problem that frequently accompanies old age is long-term pain, but pain must be acknowledged by older adults and health care providers. Interventions are needed to alleviate pain and suffering while holistically providing health care that promotes wellbeing. The intervention project, Reflective STRENGTHGiving Dialogues© (STRENGTH) was implemented to increase health and wellbeing among community dwelling older adults living with long-term musculoskeletal pain at home. Aim: The aim of this study was to describe the older adults' experiences of the intervention Reflective STRENGTH-Giving Dialogue. Method: A life world hermeneutic approach was used in collection and analysis of data. Twenty community dwelling older adults participated were interviewed in their homes after the intervention. Findings: The findings consisted of five themes and showed that the older adults experienced the Reflective STRENGTH-Giving Dialogues as a continuous and trusting relationship that alleviates the pain and breaks the loneliness. They expressed it as a new way to talk about life with pain. The dialogues supported reflection and memory and resulted in a transition in orientation in life. Conclusion: The Reflective STRENGTH-Giving Dialogues helped the older adults to increase their intellectual, emotional, and physical engagement in daily living. The dialogues facilitated a transition in orientation from past to present, to the future, and from obstacles to opportunities. The dialogues were oriented towards enjoyments, meaning, courage and strength in life as a whole which promoted the older adults’ sense of well-being and vitality. The dialogues also facilitated carrying out small and large life projects. The Reflective STRENGTH-Giving Dialogues created a deepened caring relationship that contributed to an increased sense of security, strength and courage, all of which enhanced the potential for better health and wellbeing.

  • 268.
    Berglund, Mia
    et al.
    University of Skövde.
    Westin, Lars
    University of Skövde.
    Svanström, Rune
    University of Skövde.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Suffering caused by care--patients' experiences from hospital settings.2012Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 7, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Suffering and well-being are significant aspects of human existence; in particular, suffering and well-being are important aspects of patients' experiences following diseases. Increased knowledge about existential dimensions of illness and healthcare experiences may be needed in order to improve care and reduce unnecessary suffering. Therefore, the aim of this paper is to illuminate the phenomenon of suffering experienced in relation to healthcare needs among patients in hospital settings in Sweden. In this study, we used a reflective lifeworld approach. The data were analysed with a focus on meanings. The results describe the essential meaning of the phenomenon of suffering in relation to healthcare needs. The patients were suffering during care-giving when they felt distrusted or mistreated and when their perspective on illness and health was overlooked. Suffering was found to arise due to healthcare actions that neglected a holistic and patient-centred approach to care. Unfortunately, healthcare experiences that cause patients to suffer seem to be something one needs to endure without being critical. The phenomenon can be described as having four constituents: to be mistreated; to struggle for one's healthcare needs and autonomy; to feel powerless; and to feel fragmented and objectified. The study concludes that there are problems associated with patients experiencing suffering at the hands of healthcare providers, even if this suffering may not have been caused deliberately to the patient. Consequently, conscious improvements are needed to lessen the suffering caused by care-giving, as are strategies that promote more patient-centred care and patient participation.

  • 269.
    Bergman, Louize
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Glasin, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Överrapportering från ambulanssjukvård till akutmottagning: En observationsstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas över 100 000 patienter inom den svenska hälso- och sjukvården av vårdskador och majoriteten av alla vårdskador beror på brister i överrapporteringen. Ambulanspersonalen besitter unik information om den enskilde patienten och dess livsvärld med faktorer som ingår i hela vårdprocessen som inte alltid överrapporteras till mottagande sjuksköterska på akutmottagningen. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda hela människan, främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande. Viktigt är att ta reda på vilken information som anses vara betydelsefull och som lämnas till mottagande enhet samt vilka faktorer som påverkar en överrapporteringssituation för att skapa förutsättningar för ett gott vårdande.

    Syftet med studien var att beskriva överrapportering från ambulanspersonalen till mottagande sjuksköterska på akutmottagning. Metoden som användes för datainsamling var 50 stycken observationer av överrapporteringssituationer och uppföljande kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två domäner, information i överrapporteringen och omgivande faktorer som påverkar överrapporteringen. Resultatet visar att överrapporteringen oftast är medicinskt inriktad. Överrapporteringen är oftast tillräcklig god för det fortsatta vårdande och informationen skall helst vara kortfattad. Det förekommer brister i överrapporteringen och information behöver ofta hämtas från flera källor. En överrapportering sker ofta i utmanande miljöer med många avbrott. Information om patienten missas och patientsäkerheten samt sekretessen riskeras att hotas. Studien visar att överrapportering bör ske i slutna rum och en välfungerande överrapportering kan bidra till en tydlig bild över patientens situation och fortsatta vård. Vidare forskning inom ämnet bör ske eftersom vården ständigt utvecklas och därmed bör även överrapportering utvecklas och prioriteras för ett patientensäkert omhändertagande.

  • 270.
    Bergman, Natalie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Odström, Louis
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Moralisk stress definieras som en moralisk konflikt som uppstår hos en individ när han eller hon vet vilken handling som är moraliskt korrekt men det finns yttre omständigheter som gör att detta inte går att genomföra. Av tidigare forskning framgår det att denna typ av stress kan leda till konsekvenser för sjuksköterskan både i professionen men även i privatlivet. Det har även visats att moralisk stress bidrar till utbrändhet hos sjuksköterskor som resulterar i sämre vårdkvalitet samt att sjuksköterskor väljer att lämna sitt yrke.

    Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress inom den somatiska slutenvården och är utformad som en litteraturstudie och genomförd enligt Axelssons metod. Studien är baserad på tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dataanalysen resulterade i fyra huvudteman som visade sig ha korrelation till upplevd moralisk stress hos sjuksköterskor. Dessa teman var Upplevelse av otillfredsställande arbetssituation, upplevelse av kollegialt stöd och samverkan, upplevelse av moralisk stress relaterat till patienten samt upplevelse av moralisk stress relaterat till organisation och ledning. Vår studie visar att utbildning kring moralisk stress kan ge sjuksköterskor mer kunskap kring ämnet samt de verktyg som behövs för att kunna hantera de situationer som uppstår. Därmed kan sjuksköterskor få möjlighet till att reducera de negativa konsekvenser som moralisk stress kan medföra.

  • 271.
    Bergquist, Sofia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kristoffersson, Ida
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Världens tuffaste yrke": En kvalitativ studie om lärares psykosociala arbetsmiljö2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läraryrket är ett av de yrken som många upplever har en hög arbetsbelastning bestående av både administrativt arbete och undervisning av lektioner. Lärare ska uppfylla de krav som ställs på dem från politiker och rektorer för att eleverna ska få en så utvecklande undervisning som möjligt. Undersökningar visar att många lärare är missnöjda med sin arbetssituation och läraryrket är drabbat av långtidssjukskrivningar och psykosociala problem hos de anställda. Vi har därför valt att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos lärare för att ta reda på hur de upplever den press som sätts på läraryrket.

    Vi har genomfört åtta intervjuer med lärare på olika högstadieskolor. Utifrån den empiri vi fått fram har vi valt ut tre aspekter med underrubriker för att enklare kunna urskilja vad lärarna upplever påverkar deras psykosociala arbetsmiljö. Vi har sedan använt oss av tidigare forskning inom läraryrket samt två teorier: Krav-kontrollstödmodellen och Tvåfaktorsteorin. Resultatet visar att olika aspekter påverkar lärarna på olika sätt. Läraryrket präglas till stor del av kontakten med eleverna, som både för med sig negativa och positiva sidor. Lärarna upplever också stor press i att exempelvis sätta höga betyg och anpassa sin undervisning till alla elever. Genom det fria skolvalet är flera skolor måna om att ha ett gott rykte och locka samt behålla elever. Arbetsbelastningen är överlag hög och lärarna får utstå påtryckningar från både rektorer, föräldrar och politiker.

  • 272.
    Bergqvist, Ida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Melander, Karolin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att vårda patienter i livets slutskede: En litteraturstudie om den oerfarna sjuksköterskans upplevelse2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flertalet sjuksköterskor upplever svårigheter i att vårda döende patienter. Olika känslor uppkommer och varierar beroende på tidigare erfarenhet inom området. För att patienten ska dö med värdighet krävs det att livskvaliteten upprätthålls ända fram till dödstillfället. Problem i omvårdnaden synliggörs när sjuksköterskan upplever att egen erfarenhet, kunskap och förståelse inte är tillräcklig. Det kan resultera i kommunikationssvårigheter, osäkerhet och en otillräcklig helhetssyn av patienten.

    Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskor utan erfarenhet inom palliativ vård upplever vårdandet av patienter i livets slutskede. Metoden som användes var allmän litteraturbaserad metod. Nio vårdvetenskapliga studier ingår i resultatet och tre teman kunde urskiljas: Erfarenhet av döden i vårdande kontext, kommunikation och sjuksköterskans upplevelse av döden. Ur dessa teman framkom sju subteman: att bli känslomässigt påverkad, erfarenhet av vårdande i livets slut, att kommunicera med patient och anhöriga, att kommunicera med kollegor, när kommunikationen är en utmaning, den goda döden, den dåliga döden. Resultatet påvisar vikten av kommunikation, erfarenhet, ärlighet och öppenhet i vårdandet av patienten i livets slutskede. Utifrån resultatet diskuteras utvalda upplevelser som vårdandet i livets slutskede medför. Detta gäller sjuksköterskans känslor, erfarenhet, förmåga att kommunicera samt sjuksköterskestudenter och handledares perspektiv. Genom reflektion kan ökad förståelse och därmed ökad kunskap uppnås. Sammantaget är det många faktorer som behövs för att vårdandet i livets slutskede ska vara av god kvalitet.

  • 273.
    Bergsten, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Linde, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    RING MIG: En enkätundersökning om vårdavdelningssjuksköterskans upplevelse av att konsultera en mobil intensivvårdsgrupp2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat att mobila intensivvårdsgrupper (MIG eller MIG-team) kan förebygga och minska antal akuta larm, hjärtstopp och mortalitet bland patienter som vårdas på sjukhus. MIG-team har också bidragit till att arbetsmiljön för vårdavdelningssjuksköterskor har förbättrats och att de erhåller stöd i omhändertagandet av akut sjuka patienter tidigare. Trots positiva effekter kan det vara svårt för sjuksköterskorna att veta när kontakt med MIG bör tas. Syftet var därmed att undersöka vårdavdelningssjuksköterskans erfarenheter av MIG-konsultation.

    En kvantitativ ansats valdes i form av en enkätundersökning. Urvalskriterier var legitimerade sjuksköterskor på medicin- och kirurgavdelningar på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. Sjuttioen enkäter besvarades av de 116 som distribuerades vilket gav en svarsfrekvens på 61,2%. Enkäterna bearbetades och analyserades med hjälp av programmet Statistics Commuter License version 25 och Excel.

    Resultatet visade att de flesta vårdavdelningssjuksköterskor upplevde att MIG-teamet var ett bra stöd i omhändertagandet av akut sjuka patienter och att bedömningsinstrumenten MEWS (Modified Early Warning Score) och NEWS (National Early Warnig Score) var bra verktyg för bedömning av patienters tillstånd. Signifikanta skillnader framkom i att erfarna sjuksköterskor upplevde en större trygghet i att kontakta MIG, de upplevde en ökad trygghet i sin kompetens under MIG-konsultationen och upplevde sig ha mer utbildning och kunskap i att bedöma akut sjuka patienter med organsvikt jämfört med oerfarna sjuksköterskor. Hela 90,2% av alla respondenter ansåg att utbildning och simulering i omhändertagandet av akut sjuka patienter hade varit av värde för dem. För utveckling av MIG-team är utbildning och information om både omhändertagandet av akut sjuka patienter men också om MIG-teamets funktion av stor vikt för att öka sjuksköterskornas upplevelse av trygghet i kontakten med MIG, under MIG-konsultationen och i omhändertagandet av patienten.

  • 274.
    Bergstrand, Amanda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Klämberg, Rebecca
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När livet blivit outhärdligt: En litteraturstudie om att vårdas efter ett suicidförsök2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje dag väljer minst tre personer i Sverige att avsluta sina liv. Antalet personer som överlever ett suicidförsök är desto fler. Dessa personer kommer i kontakt med hälso- och sjukvård på olika sätt och möts ofta av stigmatisering och tystnad. Forskning visar att sjuksköterskan upplever en osäkerhet i mötet med patienten efter ett suicidförsök. För att bidra till en värdig vård behöver vi förstå vad patienten kan uppleva i vården. Syftet med litteraturstudien är därför att belysa upplevelsen av att vårdas efter ett suicidförsök ur ett patientperspektiv. Flera artikelsökningar resulterade i åtta kvalitativa artiklar vilka analyserades och sammanställdes i denna litteraturstudies resultat. Att vårdas efter ett suicidförsök förklaras i resultatet utifrån fem huvudteman där vårdarens bemötande ses som en central del. Patienten är också i behov av att få befinna sig på en trygg plats, där hen kan finna balans då patienten ofta tappat tilltron till sig själv. Det finns också en längtan efter att få dela sina tankar och planer på suicid med vårdpersonal. För att patienten ska få dessa behov tillgodosedda krävs en professionell och kompetent vårdare. Tyvärr visar forskning att vårdaren inte alltid lyckas tillgodose patientens basala behov.

  • 275.
    Bergstrand, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Nilsson Larsson, Annette
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”...för det är mitt liv, det är mig det handlar om”: en intervjustudie om delaktighetens betydelse för kroniskt sjuka2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När sjukdom drabbar en människa, förändras tillvaron. En av sjuksköterskans uppgifter är att hjälpa och stötta patienten att finna mening i sin nya situation och med andra förutsättningar än tidigare. Ska patienten kunna leva sitt liv så självständigt som möjligt, behöver vården utgå från patientens behov, och utformas så att patienten kan vara delaktig. Syftet med studien är att få förståelse för vad delaktighet kan innebära för kroniskt sjuka patienter i mötet med vården. Som metod för att svara på studiens syfte, valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamling. Sex intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk analysmetod. Under analysen växte två huvudteman med underteman fram.

    Resultatet visar att delaktighet kan innebära att bli lyssnad till. Det är centralt för informanterna, då önskan finns om att vården ska utgå från informantens tankar, behov och kunskap. Detta innefattar även tankar kring att erhålla relevant information för att kunna vara delaktig. En faktor som påverkade känslan av delaktighet eller ej för informanterna, var kontinuiteten bland vårdpersonalen. När en relation kunde byggas upp, gav det trygghet och känsla av delaktighet. Resultatet av studien ger förståelse för hur vårdpersonal kan arbeta för att patienter med kronisk sjukdom ska kunna vara delaktiga.

  • 276.
    Bergström, Mattias
    et al.
    Lund University.
    Schmidbauer, Simon
    Lund University.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rawshani, Araz
    University of Gothenburg.
    Friberg, Hans
    Lund University.
    Pulseless electrical activity is associated with improved survival in out-of-hospital cardiac arrest with initial non-shockable rhythm.2018Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 133, s. 147-152, artikel-id S0300-9572(18)31010-4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the prevalence, baseline characteristics and factors associated with survival in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) with initial non-shockable rhythm sub-grouped into pulseless electrical activity (PEA) and asystole as presenting rhythm.

    METHODS: The Swedish Registry of Cardiopulmonary Resuscitation is a prospectively recorded nationwide registry of modified Utstein parameters, including all patients with attempted resuscitation after OHCA. Data between 1990-2016 were analyzed.

    RESULTS: After exclusions, the study population consisted of 48,707 patients presenting with either PEA or asystole. The proportion of PEA increased from 12% to 22% during the study period with a fivefold increase in 30-day survival reaching 4.9%. Survival in asystole showed a modest increase from 0.6% to 1.3%. In the multivariable analysis, PEA was independently associated with survival at 30 days (OR 1.54, 95% CI 1.26-1.88).

    CONCLUSION: Between 1990 and 2016, the proportion of PEA as the first recorded rhythm doubled with a five-fold increase in 30-day survival, while survival among patients with asystole remained at low levels. PEA and asystole should be considered separate entities in clinical decision-making and be reported separately in observational studies and clinical trials.

  • 277.
    Berisa, Saha
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cras, Evelina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rexhepi, Arlinda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En väg in i arbetslivet: En studie av nyanländas arbetsintegrering ur arbetsförmedlingens perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsförmedlingen har i uppdrag att matcha personer ut på arbetsmarknaden. 2015 skedde flyktingkrisen från Syrien och med det kom många flyktingar till Sverige. Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att etablera de nyanlända på arbetsmarknaden. De skulle stödja de nyanlända genom att underlätta etableringsprocessen. Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur arbetsförmedlare ser arbetet med etableringsuppdraget. Empirin för studien är hämtad via en kvalitativ studie i form av intervjuer. Det är sex olika handläggare på tre olika kontor som har intervjuats. Empirin har analyserats utifrån new public management, det strukturella perspektivet och humankapitalteorin. Med teorierna som underlag har vi kunnat dra slut slutsatsen att arbetsförmedlarna ser seriöst på uppdraget och försöker hjälpa de nyanlända ut på arbetsmarknaden med alla resurs de har.

  • 278.
    Berkelind, Isabelle
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ulfsdotter Löveborn, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Äldres motivation till fysisk aktivitet: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har sin utgångspunkt i ett vårdvetenskapligt perspektiv samt i att en fysiskt aktiv livsstil kan förbättra hälsa och livskvalité hos äldre. Kartläggning av faktorer som kan motivera äldre till fysisk aktivitet skulle kunna hjälpa hälso- och sjukvården att arbeta med detta mer effektivt. Syftet är att beskriva vad som motiverar äldre till fysisk aktivitet. Studien är en litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar varav sju är kvalitativa och en är kvantitativ. Studiens resultat visar att det finns flera olika faktorer som motiverar äldre till fysisk aktivitet, dessa har delats in i fem olika teman: -Motivationsfaktorer vid hälsa och ohälsa - Personlig tillfredsställelse motiverar - Att ingå i ett socialt sammanhang motiverar - Resursanpassade träningsprogram motiverar - En mångfasetterad vägledning motiverar. Vidare tyder resultatet på att det finns många motiverande faktorer hos äldre för att delta i fysisk aktivitet. Det verkar dock saknas effektiva sätt att hantera denna kunskap på, delvis på grund utav tidsbrist i det vårdande mötet. Det verkar alltså inte handla om vad som motiverar utan snarare hur vården tar till vara på kunskapen om motiverande faktorer på ett konstruktivt sätt. Idag fattas många beslut om sjuksköterskans arbete utan att förankra dessa i den aktuella vårdverkligheten, vilket är en brist. Vården har mycket att vinna om besluten fattas utefter faktiska förutsättningar så att vården bistås med de resurser som krävs för att det vårdande mötet skall bli så bra som möjligt.

  • 279.
    Bermudez, Gabriella
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Engebring, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Uppföljning av fysisk aktivitet på recept inom primärvården2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälsa är ett centralt begrepp inom hälso- och sjukvården och är det centrala i sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskans profession innebär att arbeta både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Fysisk aktivitet används till stor grad i den hälsofrämjande och förebyggande vården. Sjuksköterskorna använder sig av fysisk aktivitet genom att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR). Brister i användandet av FaR har setts bland annat i uppföljningen. Uppföljning av FaR är viktig för patientens följsamhet och blir ett problem när den inte utförs. Studien fokuserar på sjuksköterskans erfarenheter vid uppföljningen av FaR, då brister vid användningen har upplevts.

    Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter att arbeta med uppföljning av Fysisk aktivitet på Recept inom primärvården. Genomförandet av studien gjordes genom en kvalitativ ansats med intervjuer och en innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier. De kategorier som framträdde är: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten, sjuksköterskans flexibilitet och tillgänglighet och slutligen sjuksköterskans förutsättningar. I resultatet behandlas bland annat aspekter som tidsbrist, prioritering, patientens följsamhet, sjuksköterskans inställning och sjuksköterskans kunskap. I diskussionen fördjupas ytterligare områdena kring tidsbrist, prioritering och patientperspektiv och hur utebliven uppföljning av FaR påverkar folkhälsan. Genom fördjupningen kopplas dessa områden till tidigare forskning för att öka kunskapen om sjuksköterskan erfarenheter vid uppföljningen av FaR.

  • 280.
    Berméus, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Götvall, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Grunden för vårdrelationen är ordlös – kommunikationens betydelse för patienter med afasi: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många människor i Sverige drabbas årligen av stroke och afasi. Afasi medför på olika sätt funktionsnedsättningar med talet som kan variera i svårighetsgrad. Personer som drabbas av afasi får därmed en försämrad möjlighet att kommunicera med andra människor och det blir svårare att förstå samt göra sig förstådd. Syftet med studien var att belysa kommunikationens betydelse för vårdrelationen hos patienter med afasi. Metoden som användes var litteraturöversikt enligt Friberg (2017) där artiklarna i resultatet sökts fram via två databaser och en sökmotor. Åtta artiklar ingick i resultatet och analyserades enligt Fribergs (2017) modell. Analysen ledde till att tre huvudteman och nio subteman identifierades. Huvudteman som identifierades var ordlös kommunikation, frånvaro av förståelse och vårdrelationen.

    I resultatet framkom att ordlös kommunikation var ett brett begrepp och en viktig faktor som på olika sätt var genomgående i alla teman. Detta kan förklaras av att vårdrelationen som uppstår mellan patienter med afasi och vårdare ska upplevas som en gemenskap och på det viset bli vårdande. I de fall där kommunikationen hade misslyckats gav det upphov till negativa känslor hos såväl vårdare som patienter med afasi. Känslan av misslyckande, både hos vårdare och patienter med afasi, identifierades också som huvudtema då just negativa känslor i vårdrelationen behandlades av alla artiklar. Vidare visade resultatet på att kommunikationen hade en betydande roll för vårdrelationen hos patienter med afasi.

  • 281.
    Berndtsson, Linn
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hasselström, Rebecca
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Jag vill ha ett jobb!": En kvalitativ studie om personalvetarstudenters upplevelser av begreppet anställningsbarhet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Begreppet anställningsbarhet förekommer allt mer på den svenska arbetsmarknaden där det hänvisar till en individs möjlighet att få en anställning såväl som förmågan att förbli anställd. Det är upp till den enskilde individen att förbli anställningsbar och att utbilda sig är ett sätt att göra sig attraktiv på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att belysa ett urval av personalvetarstudenters upplevelser av begreppet anställningsbarhet. I studien undersöktes hur snart nyexaminerade personalvetarstudenter resonerar kring sin egen anställningsbarhet samt huruvida utbildning bidrar till att öka deras anställningsbarhet. Metoden som tillämpades var kvalitativ och vi utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet påvisade av studenterna generellt sätt definierar anställningsbarhet som “någon värd att anställa” och samtliga studenter framhöll utbildning som avgörande för en individs anställningsbarhet. Studenterna menade dock att utbildning inte räcker för att göra en individ attraktiv på arbetsmarknaden utan betonade betydelsen av relevant arbetslivserfarenhet samt personliga egenskaper som social kompetens och flexibilitet.

  • 282.
    Berner, Andreas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rotter, Pontus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När tid är liv: Skillnader i prioritering och väntetider vid potentiellt akut livshotande tillstånd – en jämförelse mellan alarmeringssjukvård och ambulanssjukvård2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För många akut sjuka patienter är alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården den första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att dessa patienter prioriteras korrekt i förhållande till sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Allra viktigast är det när patientens tillstånd är potentiellt akut livshotande, i situationer när tid är liv. Förutom det fysiska hotet kan tiden kännas outhärdligt lång innan ambulansen är på plats. Rädsla för att inte bli hittad och rädsla för att tillståndet ska försämras ytterligare kan innebära en skarp konfrontation med tankar om livets ändlighet.

    Syftet med studien var att kartlägga om det förelåg några skillnader i prioritering mellan alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården, vid uppdrag där ambulanssjukvården bedömt att patienten led av ett potentiellt akut livshotande tillstånd.

    Alarmerings- och ambulansuppdrag från en region i sydvästra Sverige analyserades i en retrospektiv kvantitativ studie. Data inkluderade varje uppdrag under 2014 som ambulanssjukvården bedömt som Prio 1 vid avtransport (n=17 184). Av dessa uppdrag var 82,4 % (n=14 676) utlarmade som Prio 1 av alarmeringssjukvården. De resterande 17,6 % (n=3138) larmades ut som Prio eller Prio 3. Väntetiden för de patienter som bedömdes som Prio 2 eller Prio 3 vid utlarmningen var 100 % längre jämfört med som larmades ut som Prio 1. De bedömda tillstånd som oftast prioriterades upp var ”Ryggbesvär” (71,7 %) och ”Buk/urinvägar” (47,6 %). Kvinnor (19,7 %) prioriterades upp i högre utsträckning än män (18,3 %). Den största skillnaden förekom i gruppen ”Våld-misshandel” där andelen upprioriterade män var 14,7 % och andelen upprioriterade kvinnor var 41,7 %. Skillnader i prioritering i relation till ålder var högst för patienter som var 81 år eller äldre (26,0 %).

    Slutsatsen är att det förekommer omotiverade skillnader i vård för den aktuella patientgruppen. Skillnaderna är väsentliga eftersom tillståndens svårighetsgrad är bedömda som potentiellt akut livshotande och för en del av tillstånden är effekten av både åtgärder och väntan stor. Studien visar var skillnaderna är som störst, vilket gör det lättare att bedöma vilka vidare studier som sannolikt ger mest patientnytta.

  • 283.
    Berntsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gartram, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    “Du måste vara flexibel och engagerad”: En studie om anställningsbarhetsdiskursens närvaro i rekryteringsprocessen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar hur anställningsbarhet är ett föränderligt fenomen som fått ökad betydelse på den svenska arbetsmarknaden. Anställningsbarhet kan förstås som en diskurs i samhället gällande hur en individ bör vara för att få arbete, kunna behålla det samt kunna få ett nytt om situationen kräver det. Individer som inte ryms inom diskursen för vad som anses anställningsbart riskerar att exkluderas från arbetsmarknaden. I rekryteringsprocessen operationaliseras anställningsbarhet och rekryteraren har makt att definiera vem som är anställningsbar.

    Syftet med studien är att genom rekryterares upplevelser analysera anställningsbarhet och dess påverkan i rekryteringsprocessen samt undersöka huruvida rekryterares förhållningssätt till fenomenet reproducerar eller utmanar diskursen om anställningsbarhet. Studien genomfördes med ett kvalitativt angreppssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har studien tagit fasta vid Foucaults konceptualisering av styrningsrationaliteter och relationell makt samt Becks teori om individualiserad riskhantering i det moderna samhället, vilket empirin analyserats utifrån. Resultatet visar att rekryterarnas uppfattning om anställningsbarhet kan förstås i termer av att uppfylla formella krav, uppvisa önskvärda personliga egenskaper samt hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden genom att vara flexibel. Uppfattningen tyder på ett individualiserat ansvar för anställningsbarhet. Anställningsbarhetsdiskursen upplevs påverka bedömningen i rekryteringsprocessen i form av ett sorteringsverktyg, där individen konstrueras som anställningsbar respektive icke anställningsbar. Till följd av diskursens påverkan i bedömningen kan rekryterarnas förhållningssätt förstås reproducera den rådande diskursen om anställningsbarhet, snarare än att utmana den.

  • 284.
    Berntsson, Hannah
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ouattara, Kadiatou
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cancerpatienters upplevelse av att hantera smärta vid vård i livets slutskede: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cancer är en sjukdom som orsakar mycket lidande och smärta. Med orsak till en åldrande befolkning beräknas antalet cancerfall att öka de kommande åren. De symtom som patienter inom vård i livets slutskede erfar mest är just smärta. Smärta är ett begrepp som innefattar flera dimensioner. Genom att undersöka den smärta som patienten erfar och hur smärtan på bästa sätt lindras, kan kunskapen och förståelsen för fenomenet sedan öka och bidra till en god palliativ vårdsituation.

    Syftet med den här studien är att beskriva cancerpatienters upplevelse av att hantera smärta vid vård i livets slutskede. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons modell för en litteraturstudie. Resultatet presenteras i två olika huvudteman: Relationen mellan vårdgivare och patient samt Rädsla över förluster och smärta. Det förekommer att patienter med cancer i livets slutskede förnekar smärta för att slippa se familjen i sorg. Dessutom är själva rädslan för smärtupplevelsen många gånger större än rädslan inför döden. Patienter upplever rädsla för läkemedel och dess biverkningar. För att ge patienter med cancer bäst smärtlindring behövs en ömsesidig kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Dessutom krävs en integrerad relation mellan patient och sjuksköterska.

  • 285.
    Bertilsson, Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Strid, Helena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors möjlighet att arbeta efter barnkonventionen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård av barn är komplex och sjuksköterskan behöver kunskap om den specifika vård som krävs i mötet med barn för att säkerställa god kvalitet i vården. Att möta barnet efter ålder och utveckling samt göra barnet delaktigt är en utmaning för sjuksköterskan och ställer krav på vårdandet. Att vårda utifrån barnets perspektiv och utvecklingsstadier ingår i sjuksköterskans vårdande. Vid införandet av barnkonventionen som lag i Sverige 2020 ska barnets rättigheter stärkas och kvaliteten i vården av barn förväntas förbättras.

    Syftet var att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor arbetar efter barnkonventionen.

    Metoden var empirisk kvantitativ och utgick från ett frågeformulär vilket analyserades genom beskrivande statistik.

    Resultatet belyser svårigheter för sjuksköterskan att se till barnets bästa, göra barnet delaktigt, låta barnet uttrycka sig och möjliggöra barnets utveckling i den utsträckning som krävs för att uppnå barnkonventionen som lag.

    Slutsats: Det finns begränsningar i sjuksköterskans arbetssituation för att uppnå barnkonventionen som lag. Barns delaktighet i vården är begränsad och det finns brister i sjuksköterskans arbetssituation. Examensarbetet ger en fingervisning på hur sjuksköterskans arbetssituation ser ut idag. Åtgärder behöver sättas in för att vården ska kunna leva upp till barnkonventionens mål, exempelvis genom tydliga riktlinjer och arbetsredskap.

  • 286.
    Berup, Hannah
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Paulsson, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En nyckelroll för den psykiska hälsan i skolan: Skolsköterskans erfarenheter av att främja elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barns psykiska hälsa bör främjas i ett tidigt stadie och skolsköterskan har en nyckelroll i det arbetet. Forskning visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar har ökat, vilket påverkar folkhälsan i landet och får konsekvenser för både individ och samhälle. Studiens syfte var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att bedriva det hälsofrämjande arbetet för elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet. Datainsamlingen gjordes genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Ur analysen urskildes tre kategorier; stödja eleven till en hälsosam livsrytm, relationen oumbärlig för ett framgångsrikt hälsofrämjande och organisatoriska förhållandens inverkan på det hälsofrämjande arbetet, med tolv tillhörande underkategorier och ett övergripande tema: möta elevens behov och stimulera till ny kunskap som främjar en hälsosam livsstil.

    Resultatet visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv och individen som en del i ett större sammanhang. Skolsköterskan arbetar med att stärka de faktorer som främjar hälsa och ger eleverna kunskap om hur de själva kan påverka sin hälsa och välmående. För att nå fram med det hälsofrämjande arbetet behöver skolsköterskan skapa tillitsfulla relationer till eleven och dess familj, vilket är oumbärligt för att främja elevernas psykiska hälsa. Samarbete och en god relation med övriga professioner är en viktig faktor för ett framgångsrikt hälsofrämjande. Skolsköterskorna beskriver att brist på tid och resurser hindrar dem från att främja elevernas psykiska hälsa, i den utsträckning de önskar. Skolsköterskans hälsofrämjande arbete leder till en hållbar utveckling, då interventionerna kan bidra till en minskad psykisk ohälsa och bättre utbildningsresultat, som i sin tur kan förbättra de långsiktiga sociala och ekonomiska förutsättningarna för eleverna och hela samhället.

  • 287.
    Bihel, Jasmina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fathoni, Khatimah
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnor i politiken i Mauritius: Konsekvenser av ökad kvinnorepresentation2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med kandidatuppsatsen är att förstå och analysera ledamöternas syn på kvinnor i politiken i Mauritius. Denna avhandling fokuserar på politikernas erfarenheter efter implementering av könskvotering i den lokala politiken som resulterade i en ökad kvinnorepresentation och dess konsekvenser. Det empiriska materialet för avhandlingen har samlats in genom kvalitativa intervjuer med manliga och kvinnliga ledamöter från tre kommuner i Mauritius. Det teoretiska ramverket är uppdelad i tre delar som används för att analysera olika punkter från det empiriska materialet. I det teoretiska ramverket har vi inkluderat teorier om de tillvägagångssätt att öka kvinnors representation, varför kvinnor bör vara aktiva i politiken, och om könskvotering. För att analysera empirin från en teoretisk synvinkel har resultaten delats upp i tre underkategorier vilket är respondenternas inställning till könskvotering och kvinnors representation i politiken, teorin om kritisk massa och förändringar i den politiska agenda, samt kommunpolitikernas attityder gentemot kvinnliga politiker. Resultaten från vår avhandling visar att föreställningen att politiken enbart är en mans domän har börjat förändras. Den ökade kvinnorepresentationen har visat att kvinnor är lika kompetenta som män att verka i den politiska världen. Dock visar inte resultaten någon märkbar förändring i den politiska agendan. Kvinnor i Mauritius är numera accepterade att delta i politiken, men det är fortfarande en lång väg att gå för dem att betraktas som likvärdiga medlemmar som män i den politiska världen.

  • 288.
    Bilalli, Driton
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Siroky, Simon
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Får jag säga något?: En studie om delaktighet i en byråkratisk miljö2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar delaktighet inom en byråkratisk organisationsform i en västsvensk kommun. Den ämnar ta reda på om demografiska faktorer har en avgörande betydelse för hur personal upplever delaktighet på arbetsplatsen. Med hjälp av en enkätstudie jämförs kön, ålder och anställningslängd mot tre nivåer av delaktighet: att få sin röst hörd, möjlighet till att forma arbetsplatsen och att inkluderas i beslutsprocesser. Chi-två metoden används för att upptäcka eventuella samband. De tre nivåerna av delaktighet har arbetats fram genom teorin om human relations, som här ställs i kontrast till byråkratin inom organisationsteorins strukturella perspektiv. Byråkratin lämnar föga utrymme för delaktighet, medan de huvudsakliga beståndsdelarna i human relations i stort handlar om just delaktighet.

    Tidigare forskning visar fördelar med delaktighet i organisationer generellt sett, men det föreligger svårigheter att applicera en sådan organisationsform i en regelstyrd kommunal verksamhet. Studien har dock ett grundläggande antagande om att personalen inom den offentliga sektorn ändå upplever ett visst mått av delaktighet. Frågan är om denna upplevda delaktighet styrs av demografiska faktorer. Svaret på denna fråga kom efter 21 hypotesprövningar, och resultatet var tydligt. Det visade att kvinnor och män, människor i studiens båda åldersgrupper och personal med olika anställningslängd upplever delaktighet på ett relativt snarlikt sätt. Det finns ingen avgörande skillnad som kan styrka att män upplever delaktighet annorlunda än kvinnor, eller någon skillnad rörande ålder eller anställningslängd. Det tycks snarare vara en fråga om att forska vidare med utgångsblick i arbetsmiljön och arbetsplatsens kultur – för att se om de faktorerna påverkar hur personalen upplever delaktighet.

  • 289.
    Bilan, Daniel
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wolf, Julia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Valadministrationens tjänstemän i politisk polariserade tider: En kvalitativ studie om viljan att rösta och förtroende för tjänstemän i Kalifornien i politisk polariserade tider2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utforska hur valadministreringen och tjänstemännens handlande i en tid av politisk polarisering i delstaten Kalifornien, kan tänkas inverka på universitetsstudenters förtroende för valsystemet och valprocessen, och i förlängningen incitamenten att rösta.

    Studien utförs i den amerikanska delstaten Kalifornien och det har genomförts kvalitativa intervjuer med universitetsstudenter från UCLA. Det teoretiska ramverket som användes var Holmberg och Oscarssons (2004) teori om de tre parametrarna institutionella, kontextuella och individuella, förklaringarna till attityder till röstning. Även Rothstein och Kumlins (2001) teori om socialt kapital & förtroende används i uppsatsen för att förståelse för sambanden mellan korruption, tillit för samhället och de politiska institutionerna.

    Resultatet i studien visade att respondenterna är positivt inställda till de delar av valprocessen som valadministrationen (de politiskt tillsatta tjänstemännen) inte har ett tydligt inflytande över. I det avseenden där de har ett tydligare inflytande, väcker de misstro och förtroendet för valsystemet och valprocessen är lägre. Resultatet visar att respondenterna har ett mycket lågt förtroende för offentliga tjänstemän generellt. Den politiska polariseringen i USA visar sig påverka valdeltagandet i en positiv riktning, men förvärrar förtroendet för valadministrationen.

  • 290.
    Bisholt, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ohlsson, Ulla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kullén Engström, Agneta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nursing students' assessment of the learning environment in different clinical settings2014Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 14, nr 3, s. 304-310Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction Nursing students perform their clinical practice in different types of clinical settings. The clinical learning environment is important for students to be able to achieve desired learning outcomes. Knowledge is lacking about the learning environment in different clinical settings. Aim The aim was to compare the learning environment in different clinical settings from the perspective of the nursing students. Design A cross-sectional study with comparative design was conducted. Method Data was collected from 185 nursing students at three universities by means of a questionnaire involving the Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher (CLES + T) evaluation scale. An open-ended question was added in order to ascertain reasons for dissatisfaction with the clinical placement. Results The nursing students' satisfaction with the placement did not differ between clinical settings. However, those with clinical placement in hospital departments agreed more strongly that sufficient meaningful learning situations occurred and that learning situations were multi-dimensional. Some students reported that the character of the clinical setting made it difficult to achieve the learning objectives. Conclusion In the planning of the clinical placement, attention must be paid to whether the setting offers the student a meaningful learning situation where the appropriate learning outcome may be achieved.

  • 291.
    Bjelkenborg, Olivia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tidlund, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans roll i att stödja patienter med övervikt till ett hälsosammare liv: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och obesitas är ett ökande hälsoproblem världen över. Det är genom den levda kroppen som vi upplever hälsa och ohälsa. Vi är helt enkelt vår kropp och genom den erfar vi världen. Övervikt beror till stor del av ohälsosamma levnadsvanor och det är viktigt att patienter får stöd att ändra dessa. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskor kan stödja patienter med övervikt till att främja hälsosamma levnadsvanor. Metoden som använts är en litteraturöversikt, där granskning av 12 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa genomfördes. Resultatet av detta bidrog till att vi fann ett antal likheter.

    Fyra kategorier identifierades: Stigmatisering och attityder, empowerment, motiverande samtal och hälsofrämjande arbete. Det visade sig att vårdpersonal ofta har någon form av negativ attityd gentemot överviktiga patienter och det kan påverka kvalitén av vården och dess effekter. Att använda och lära ut empowerment är ett sätt att få patienten att förändra sin livsstil. Genom att sjuksköterskan hjälper patienten att öka sina egna resurser finns det en större chans att patienten känner att han eller hon har kontroll över sitt eget liv och att också kunna lösa sina problem. Motiverande samtal, MI är en effektiv metod för att motivera patienter att ändra sin livsstil som används allt mer inom primärvården. Det är en riktad, patientcentrerad rådgivning baserad på många öppna frågor. Hälsofrämjande arbete är en viktig uppgift för sjuksköterskor i samhället. Diskussionen tar upp att empowerment är en stödjande process där individer eller grupper har möjlighet att förändra sin situation till det bättre. Det kom också fram att negativa attityder beror på vad man som sjuksköterska anser ha orsakat övervikten. Sjuksköterskor bör tillsammans med staten, skolor och kommuner stödja och förespråka förändringar i riktlinjer som skulle kunna förebygga och minska konsekvenser till övervikt och bidra till ett friskare samhälle.

  • 292.
    Bjuhr, Ellen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tomperi, Marie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors sexualitet efter hjärtinfarkt: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta stora förändringar i livet, med känslomässiga upplevelser och med frågor om hur livet kommer påverkas av sjukdomen. Det är vanligt att sexualiteten påverkas. För många är sexualiteten en del av upplevelsen av hälsa. Därför finns det stort informationsbehov om hur hjärtinfarkt påverkar det fortsatta livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera kvinnors sexualitet efter hjärtinfarkt.

    I studien har 11 vetenskapliga artiklar från Danmark, Israel, Saudiarabien, Sverige, Turkiet och USA analyserats. Analysen resulterade i fyra teman vilka var Den sexuella aktiviteten, Själsliga och kroppsliga upplevelser, Betydelsen av relationer och Information från hälso- och sjukvårdspersonal. Den sexuella aktiviteten blev förändrad bland majoriteten av kvinnorna. Förändringar var relaterade till det sexuella mönstret, frekvensen och lusten. Orsak till förändringen var i många fall rädsla. Bristande information om sexualiteten och sexuella aktiviteter efter hjärtinfarkt var ett återkommande tema, vilket kunde vara en bidragande orsak till oro och rädsla när informationen var otillräcklig och svår att förstå. Kvinnor var bland annat oroliga för att sexuella aktiviteter skulle utlösa en ny hjärtinfarkt. Nära relationer var viktiga, då det gav mening och känsla av hälsa. Sexualiteten är för många människor ett känsligt, intimt och privat ämne. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap inom ämnet för att kunna möta kvinnor i samtal om sexualitet efter hjärtinfarkt och ge adekvat information så att kvinnor upplever att de får en personcentrerad vård.

  • 293.
    Bjurström, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lagrell, Jonna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Modet och förmågan att ta etiskt och juridiskt ansvar: att möta barn som misstänks fara illa2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns flera lagar och en barnkonvention som har betydelse för hur barns livsvillkor ska hanteras. Trots dessa regelverk registreras en ökning av barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor kan i det prehospitala vårdmötet med barn vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället när det gäller förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av barns behov av stöd.  Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för ambulanssjuksköterskans ställningstagande i att anmäla sin oro då barn misstänks fara illa. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever prehospitala vårdmöten där barn misstänks fara illa. Studien är en kvalitativ intervjustudie. En fokusgruppsintervju har genomförts med sju sjuksköterskor inom en ambulansorganisation i sydvästra Sverige.Kvalitativ innehållsanalys med latent och induktiv ansats har använts.

    Resultatet visar en övergripande huvudkategori som handlar om modet och förmågan att ta etiskt och juridiskt ansvar. Vårdmöten där sjuksköterskan misstänker att barn far illa kan förstås som öppenhet för barnets utsatthet och ett medvetet etiskt ansvarstagande. En juridisk medvetenhet och skyldighet framkommer också samtidigt som eftertänksamhet skymtar fram, vilken kan förstås som en reflektion över att vårdandet kanske trots allt inte varit gott nog. Kunskapsbrist och osäkerhet påvisas tillsammans med egen utsatthet. Dessutom framstår det som att ett rationaliserat handlande framtvingats av omständigheterna inom ambulanssjukvård. Det finns behov av hjälp och organisatorisktstöd. Slutsatsen är att sjuksköterskor inom ambulanssjukvård upplever kunskapsbrist och osäkerhet i vårdmöten där barn misstänks fara illa, trots både etiskt och juridiskt ansvarstagande. Ett organisationsstöd behövs för att kunna ge utsatta barn det stöd och skydd som de har rätt till.

  • 294.
    Björk, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sandberg, Matilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hot och våld på en akutmottagning: En litteraturöversikt ur sjuksköterskors perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Både globalt och inom Sverige har hot och våld inom hälso- och sjukvården ökat de senaste åren. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som arbetar nära patienter, och tillhör därför en riskgrupp för att utsättas för hot och våld. Identifierade riskfaktorer är långa väntetider samt patientens fysiska och psykiska tillstånd. Vidare har sjuksköterskans yrkeserfarenhet, attityd samt samspel tillsammans med patienten betydelse för uppkomsten av hot och våld. Konsekvenser för sjuksköterskor efter att blivit utsatt för hot och våld är en sämre arbetsförmåga och detta riskerar att leda till sjukskrivningar. Den ökade förekomsten av hot och våld inom hälso- och sjukvården genererar ett behov av att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld från patienter på akutmottagningar, och lyfta fram vilka följder som detta kan få för vården.

    Examensarbetet är utformat enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Datainsamling gjordes i Cinahl och PubMed. Arbetet med att granska och analysera artiklar ledde till totalt nio artiklar, varav fyra var tillämpade med kvalitativ metod, fyra med både kvalitativ och kvantitativ metod samt en med endast kvantitativ metod. Två huvudteman presenteras i resultatet: “Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld som konsekvenser för välbefinnandet” samt “Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld som konsekvenser för vårdmötet”. Det framkommer att sjuksköterskor upplever en brist på stöd från arbetsledningen och samtidigt en avsaknad av adekvata säkerhetsrutiner. Otrygghet, sårbarhet och rädsla är även känslor som påvisas i flera studier. Hot och våld påverkar sjuksköterskans förmåga att känna empati mot patienter. Sjuksköterskor upplevde en god kommunikation gentemot både kollegor och patienter, som betydelsefullt för att undvika hotfulla och våldsamma situationer. Författarna diskuterar den etiska konflikt som uppstår då sjuksköterskor förväntas vårda patienter enligt lagar, riktlinjer och etiska koder, samtidigt som de får utstå hot, våld och aggressiva beteenden från patienter.

  • 295.
    Björk, Kristofer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Family members' waiting in intensive care: A concept analysis2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to explore the meaning of family members waiting in an intensive care context using Rodgers’ evolutionary method of concept analysis.

    Method: Systematic searches were made in CINAHL and PubMed. These gave thirty- eight articles which illustrated family members waiting in an intensive care context. Data was analysed through using Rodgers’ evolutionary method of concept analysis. Findings: In total, five attributes was identified during the analysis. These were living in limbo, feeling helpless and powerless, to hope, to endure and to fear the worst. Family members’ watchfulness of their relative proved to be the surrogate term and related concept.  The  consequence  of  waiting  was  often  negative  for  the  relatives  as  their questions often were not answered, which made them suffer. The references showed that the concept occurred in different situations and in intensive care units (ICUs) with various types of specialties.

    Conclusions: The concept analysis has given the concept of family members’ waiting in an intensive care context a deeper understanding and meaning, which may provide awareness and reflection to professionals in intensive care with knowledge and reflections on how to take care of family members who are waiting. The waiting is inevitable but improved communication between the ICU staff and family members is important and necessary for reducing stress and alleviating the family members’ suffering and also for reducing the stress for caregivers. It is important to know that waiting cannot be eliminated but that the staff can ease the family members’ burden when having a loved one cared for in an ICU.

  • 296.
    Björk, Kristofer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Department of Intensive Care Northern Älvsborg Hospital.
    Lindahl, Berit
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fridh, Isabell
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Family members’ experiences of waiting in intensive care: a concept analysis2019Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, s. 1-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM:

    The aim of this study was to explore the meaning of family members' experience of waiting in an intensive care context using Rodgers' evolutionary method of concept analysis.

    METHOD:

    Systematic searches in CINAHL and PubMed retrieved 38 articles which illustrated the waiting experienced by family members in an intensive care context. Rodgers' evolutionary method of concept analysis was applied to the data.

    FINDINGS:

    In total, five elements of the concept were identified in the analysis. These were as follows: living in limbo; feeling helpless and powerless; hoping; enduring; and fearing the worst. Family members' vigilance regarding their relative proved to be a related concept, but vigilance does not share the same set of attributes. The consequences of waiting were often negative for the relatives and caused them suffering. The references show that the concept was manifested in different situations and in intensive care units (ICUs) with various types of specialties.

    CONCLUSIONS:

    The application of concept analysis has brought a deeper understanding and meaning to the experience of waiting among family members in an intensive care context. This may provide professionals with an awareness of how to take care of family members in this situation. The waiting is inevitable, but improved communication between the ICU staff and family members is necessary to reduce stress and alleviate the suffering of family members. It is important to acknowledge that waiting cannot be eliminated but family-centred care, including a friendly and welcoming hospital environment, can ease the burden of family members with a loved one in an ICU.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-03-13 16:00
  • 297. Björk, Maria
    et al.
    Darcy, Laura
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jenholt Nolbris, Margaretha
    Hedman Ahlström, Britt
    Att vara barn och möta sjukdom.2017Ingår i: Att möta familjer i vård och omsorg: / [ed] Eva Benzein, Lund: Studentlitteratur AB, 2017Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 298.
    Björk, Maria
    et al.
    Jönköping University.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallstöm, Inger
    Lund university.
    Hammarlund, Kina
    Högskolan i Skövde.
    Like being covered in a wet and dark blanket - Parents' lived experiences of losing a child to cancer2016Ingår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 25, s. 40-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this study was to illuminate parents' lived experiences of losing a child to cancer. Method: Interviews and a narrative about parents' experiences of losing a child to cancer were gathered from six parents of children whom had participated in a longitudinal study across the child's illness trajectory. The analysis of the data was inspired by van Manen's hermeneutic phenomenological approach. Results: One essential theme emerged: Like being covered in a wet and dark blanket, as well as six related themes: Feeling conflicting emotions, Preparing for the moment of death, Continuing parenting after death, Recollecting and sharing memories, Working through the sorrow and New perspectives in life. Conclusion: There is a need for good palliative care. If not, there is a risk that the parent will perseverate and blame themselves for not being a good parent during the suffering child's last time in life. Meetings with the parents six months and two years after the child's death might facilitate healing through the grief process.

  • 299.
    Björk, Veronica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kanfors, Sofia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Enhetschefers perspektiv på hälsoarbete: En kvalitativ studie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vård och omsorgssektorn är en stor arbetsgivare och yrken inom service och omsorg är bland de yrkena med högst sjukfrånvaro i Sverige. Det finns svårigheter vid rekrytering då efterfrågan är större än tillgången på omvårdnadspersonal. Enhetscheferna ska bedriva ett arbete mot verksamhetens målgrupp utifrån lagar och politiska beslut samtidigt som de ska sörja för att medarbetarna har en god arbetsmiljö och upplever hälsa på arbetet. Syftet med studien är att beskriva kommunala enhetschefers upplevelser av och uppfattningar om hälsoarbete för sina medarbetare. Genom en kvalitativ ansats genomfördes intervjuer med sex kommunalt anställda enhetschefer från två olika kommuner i Västra Götaland.

    Resultatet visade att för ett gott hälsoarbete behöver flera faktorer vägas in i arbetet som utgår från arbetsplatsen, medarbetarskap och ledarskap. Hälsoläget för medarbetarna handlar till stor del om sådant som inte är arbetsrelaterat, samtidigt som studien visar att det är ett krävande arbete både för medarbetarna och enhetscheferna. Medarbetarna behöver en strukturerad organisation med tydlighet kring yrkesrollen och dess uppdrag. Respondenterna tydliggjorde att det låg ett ansvar på medarbetarna att ta hand om sig själva både på arbetet och utanför arbetet. Enhetscheferna har utmaningar i form av sjukfrånvaro och brist på omvårdnadspersonal. För medarbetarna var underbemanning och tidspress vanliga stressfaktor i verksamheterna. Det framkom att enhetscheferna upplever en kluvenhet i arbetet som enhetschef i en politiskt styrd verksamhet där det handlar om att följa beslut trots att de inte kände medhåll till beslutet. Deltidsarbete ansågs ha samband med lägre sjuktal och kvinnor upplevdes ta ett större ansvar i privata situationer och står för större delen av arbetsfrånvaron. Studien genomsyras av enhetschefernas uppfattning att hälsoarbete handlar om delaktighet, kommunikation och ömsesidig respekt och ansvarstagande.

  • 300.
    Björking, Joakim
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Oskar
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter att de drabbats av hjärtinfarkt: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärt- och kärlsjukdomar svarar för 31 procent av årliga dödsfall globalt där den vanligaste dödsorsaken inom den här kategorin är hjärtinfarkt. Tidigare forskning har även visat att depression i samband med hjärtinfarkt ökar risken att dö i förtid med 50 procent. På senare år har emellertid andelen som överlever hjärtinfarkt ökat vilket innebär ökade krav på hälso- och sjukvård eftersom fler kommer att kräva vård i efterförloppet av sjukdomen. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter att de drabbats av hjärtinfarkt. Det studerade materialet bestod av 12 vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av Fribergs modell och resulterade i tre teman och nio subteman. Resultatet visade att deltagarna hade svårigheter med att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkt vilket till stor del berodde på undermålig information från hälso- och sjukvården. De depressiva symtom som uppstod efter sjukdomens akuta fas försvårade återhämtning och ökade risken för ett återinsjuknande. En slutsats är att det i dagens hälso- och sjukvård disponeras alltför lite medel för att upptäcka och behandla depression hos patienter som genomgått hjärtinfarkt. Sjuksköterskans yrkesroll medför ett ansvar att tillgodose patientens informationsbehov och identifiera patientens resurser för att öka förmågan till en lyckad återhämtning.

3456789 251 - 300 av 1657
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf