Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 1481
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Berkelind, Isabelle
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ulfsdotter Löveborn, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Äldres motivation till fysisk aktivitet: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har sin utgångspunkt i ett vårdvetenskapligt perspektiv samt i att en fysiskt aktiv livsstil kan förbättra hälsa och livskvalité hos äldre. Kartläggning av faktorer som kan motivera äldre till fysisk aktivitet skulle kunna hjälpa hälso- och sjukvården att arbeta med detta mer effektivt. Syftet är att beskriva vad som motiverar äldre till fysisk aktivitet. Studien är en litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar varav sju är kvalitativa och en är kvantitativ. Studiens resultat visar att det finns flera olika faktorer som motiverar äldre till fysisk aktivitet, dessa har delats in i fem olika teman: -Motivationsfaktorer vid hälsa och ohälsa - Personlig tillfredsställelse motiverar - Att ingå i ett socialt sammanhang motiverar - Resursanpassade träningsprogram motiverar - En mångfasetterad vägledning motiverar. Vidare tyder resultatet på att det finns många motiverande faktorer hos äldre för att delta i fysisk aktivitet. Det verkar dock saknas effektiva sätt att hantera denna kunskap på, delvis på grund utav tidsbrist i det vårdande mötet. Det verkar alltså inte handla om vad som motiverar utan snarare hur vården tar till vara på kunskapen om motiverande faktorer på ett konstruktivt sätt. Idag fattas många beslut om sjuksköterskans arbete utan att förankra dessa i den aktuella vårdverkligheten, vilket är en brist. Vården har mycket att vinna om besluten fattas utefter faktiska förutsättningar så att vården bistås med de resurser som krävs för att det vårdande mötet skall bli så bra som möjligt.

  • 252.
    Bermudez, Gabriella
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Engebring, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Uppföljning av fysisk aktivitet på recept inom primärvården2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hälsa är ett centralt begrepp inom hälso- och sjukvården och är det centrala i sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskans profession innebär att arbeta både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Fysisk aktivitet används till stor grad i den hälsofrämjande och förebyggande vården. Sjuksköterskorna använder sig av fysisk aktivitet genom att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR). Brister i användandet av FaR har setts bland annat i uppföljningen. Uppföljning av FaR är viktig för patientens följsamhet och blir ett problem när den inte utförs. Studien fokuserar på sjuksköterskans erfarenheter vid uppföljningen av FaR, då brister vid användningen har upplevts.

    Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter att arbeta med uppföljning av Fysisk aktivitet på Recept inom primärvården. Genomförandet av studien gjordes genom en kvalitativ ansats med intervjuer och en innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier. De kategorier som framträdde är: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten, sjuksköterskans flexibilitet och tillgänglighet och slutligen sjuksköterskans förutsättningar. I resultatet behandlas bland annat aspekter som tidsbrist, prioritering, patientens följsamhet, sjuksköterskans inställning och sjuksköterskans kunskap. I diskussionen fördjupas ytterligare områdena kring tidsbrist, prioritering och patientperspektiv och hur utebliven uppföljning av FaR påverkar folkhälsan. Genom fördjupningen kopplas dessa områden till tidigare forskning för att öka kunskapen om sjuksköterskan erfarenheter vid uppföljningen av FaR.

  • 253.
    Berndtsson, Linn
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hasselström, Rebecca
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Jag vill ha ett jobb!": En kvalitativ studie om personalvetarstudenters upplevelser av begreppet anställningsbarhet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Begreppet anställningsbarhet förekommer allt mer på den svenska arbetsmarknaden där det hänvisar till en individs möjlighet att få en anställning såväl som förmågan att förbli anställd. Det är upp till den enskilde individen att förbli anställningsbar och att utbilda sig är ett sätt att göra sig attraktiv på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att belysa ett urval av personalvetarstudenters upplevelser av begreppet anställningsbarhet. I studien undersöktes hur snart nyexaminerade personalvetarstudenter resonerar kring sin egen anställningsbarhet samt huruvida utbildning bidrar till att öka deras anställningsbarhet. Metoden som tillämpades var kvalitativ och vi utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet påvisade av studenterna generellt sätt definierar anställningsbarhet som “någon värd att anställa” och samtliga studenter framhöll utbildning som avgörande för en individs anställningsbarhet. Studenterna menade dock att utbildning inte räcker för att göra en individ attraktiv på arbetsmarknaden utan betonade betydelsen av relevant arbetslivserfarenhet samt personliga egenskaper som social kompetens och flexibilitet.

  • 254.
    Berner, Andreas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rotter, Pontus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    När tid är liv: Skillnader i prioritering och väntetider vid potentiellt akut livshotande tillstånd – en jämförelse mellan alarmeringssjukvård och ambulanssjukvård2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För många akut sjuka patienter är alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården den första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att dessa patienter prioriteras korrekt i förhållande till sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Allra viktigast är det när patientens tillstånd är potentiellt akut livshotande, i situationer när tid är liv. Förutom det fysiska hotet kan tiden kännas outhärdligt lång innan ambulansen är på plats. Rädsla för att inte bli hittad och rädsla för att tillståndet ska försämras ytterligare kan innebära en skarp konfrontation med tankar om livets ändlighet.

    Syftet med studien var att kartlägga om det förelåg några skillnader i prioritering mellan alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården, vid uppdrag där ambulanssjukvården bedömt att patienten led av ett potentiellt akut livshotande tillstånd.

    Alarmerings- och ambulansuppdrag från en region i sydvästra Sverige analyserades i en retrospektiv kvantitativ studie. Data inkluderade varje uppdrag under 2014 som ambulanssjukvården bedömt som Prio 1 vid avtransport (n=17 184). Av dessa uppdrag var 82,4 % (n=14 676) utlarmade som Prio 1 av alarmeringssjukvården. De resterande 17,6 % (n=3138) larmades ut som Prio eller Prio 3. Väntetiden för de patienter som bedömdes som Prio 2 eller Prio 3 vid utlarmningen var 100 % längre jämfört med som larmades ut som Prio 1. De bedömda tillstånd som oftast prioriterades upp var ”Ryggbesvär” (71,7 %) och ”Buk/urinvägar” (47,6 %). Kvinnor (19,7 %) prioriterades upp i högre utsträckning än män (18,3 %). Den största skillnaden förekom i gruppen ”Våld-misshandel” där andelen upprioriterade män var 14,7 % och andelen upprioriterade kvinnor var 41,7 %. Skillnader i prioritering i relation till ålder var högst för patienter som var 81 år eller äldre (26,0 %).

    Slutsatsen är att det förekommer omotiverade skillnader i vård för den aktuella patientgruppen. Skillnaderna är väsentliga eftersom tillståndens svårighetsgrad är bedömda som potentiellt akut livshotande och för en del av tillstånden är effekten av både åtgärder och väntan stor. Studien visar var skillnaderna är som störst, vilket gör det lättare att bedöma vilka vidare studier som sannolikt ger mest patientnytta.

  • 255.
    Berntsson, Frida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gartram, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    “Du måste vara flexibel och engagerad”: En studie om anställningsbarhetsdiskursens närvaro i rekryteringsprocessen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar hur anställningsbarhet är ett föränderligt fenomen som fått ökad betydelse på den svenska arbetsmarknaden. Anställningsbarhet kan förstås som en diskurs i samhället gällande hur en individ bör vara för att få arbete, kunna behålla det samt kunna få ett nytt om situationen kräver det. Individer som inte ryms inom diskursen för vad som anses anställningsbart riskerar att exkluderas från arbetsmarknaden. I rekryteringsprocessen operationaliseras anställningsbarhet och rekryteraren har makt att definiera vem som är anställningsbar.

    Syftet med studien är att genom rekryterares upplevelser analysera anställningsbarhet och dess påverkan i rekryteringsprocessen samt undersöka huruvida rekryterares förhållningssätt till fenomenet reproducerar eller utmanar diskursen om anställningsbarhet. Studien genomfördes med ett kvalitativt angreppssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har studien tagit fasta vid Foucaults konceptualisering av styrningsrationaliteter och relationell makt samt Becks teori om individualiserad riskhantering i det moderna samhället, vilket empirin analyserats utifrån. Resultatet visar att rekryterarnas uppfattning om anställningsbarhet kan förstås i termer av att uppfylla formella krav, uppvisa önskvärda personliga egenskaper samt hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden genom att vara flexibel. Uppfattningen tyder på ett individualiserat ansvar för anställningsbarhet. Anställningsbarhetsdiskursen upplevs påverka bedömningen i rekryteringsprocessen i form av ett sorteringsverktyg, där individen konstrueras som anställningsbar respektive icke anställningsbar. Till följd av diskursens påverkan i bedömningen kan rekryterarnas förhållningssätt förstås reproducera den rådande diskursen om anställningsbarhet, snarare än att utmana den.

  • 256.
    Berntsson, Hannah
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ouattara, Kadiatou
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cancerpatienters upplevelse av att hantera smärta vid vård i livets slutskede: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cancer är en sjukdom som orsakar mycket lidande och smärta. Med orsak till en åldrande befolkning beräknas antalet cancerfall att öka de kommande åren. De symtom som patienter inom vård i livets slutskede erfar mest är just smärta. Smärta är ett begrepp som innefattar flera dimensioner. Genom att undersöka den smärta som patienten erfar och hur smärtan på bästa sätt lindras, kan kunskapen och förståelsen för fenomenet sedan öka och bidra till en god palliativ vårdsituation.

    Syftet med den här studien är att beskriva cancerpatienters upplevelse av att hantera smärta vid vård i livets slutskede. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons modell för en litteraturstudie. Resultatet presenteras i två olika huvudteman: Relationen mellan vårdgivare och patient samt Rädsla över förluster och smärta. Det förekommer att patienter med cancer i livets slutskede förnekar smärta för att slippa se familjen i sorg. Dessutom är själva rädslan för smärtupplevelsen många gånger större än rädslan inför döden. Patienter upplever rädsla för läkemedel och dess biverkningar. För att ge patienter med cancer bäst smärtlindring behövs en ömsesidig kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Dessutom krävs en integrerad relation mellan patient och sjuksköterska.

  • 257.
    Bertilsson, Louise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Strid, Helena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskors möjlighet att arbeta efter barnkonventionen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vård av barn är komplex och sjuksköterskan behöver kunskap om den specifika vård som krävs i mötet med barn för att säkerställa god kvalitet i vården. Att möta barnet efter ålder och utveckling samt göra barnet delaktigt är en utmaning för sjuksköterskan och ställer krav på vårdandet. Att vårda utifrån barnets perspektiv och utvecklingsstadier ingår i sjuksköterskans vårdande. Vid införandet av barnkonventionen som lag i Sverige 2020 ska barnets rättigheter stärkas och kvaliteten i vården av barn förväntas förbättras.

    Syftet var att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor arbetar efter barnkonventionen.

    Metoden var empirisk kvantitativ och utgick från ett frågeformulär vilket analyserades genom beskrivande statistik.

    Resultatet belyser svårigheter för sjuksköterskan att se till barnets bästa, göra barnet delaktigt, låta barnet uttrycka sig och möjliggöra barnets utveckling i den utsträckning som krävs för att uppnå barnkonventionen som lag.

    Slutsats: Det finns begränsningar i sjuksköterskans arbetssituation för att uppnå barnkonventionen som lag. Barns delaktighet i vården är begränsad och det finns brister i sjuksköterskans arbetssituation. Examensarbetet ger en fingervisning på hur sjuksköterskans arbetssituation ser ut idag. Åtgärder behöver sättas in för att vården ska kunna leva upp till barnkonventionens mål, exempelvis genom tydliga riktlinjer och arbetsredskap.

  • 258.
    Berup, Hannah
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Paulsson, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En nyckelroll för den psykiska hälsan i skolan: Skolsköterskans erfarenheter av att främja elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barns psykiska hälsa bör främjas i ett tidigt stadie och skolsköterskan har en nyckelroll i det arbetet. Forskning visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar har ökat, vilket påverkar folkhälsan i landet och får konsekvenser för både individ och samhälle. Studiens syfte var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att bedriva det hälsofrämjande arbetet för elevernas psykiska hälsa i låg- och mellanstadiet. Datainsamlingen gjordes genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012). Ur analysen urskildes tre kategorier; stödja eleven till en hälsosam livsrytm, relationen oumbärlig för ett framgångsrikt hälsofrämjande och organisatoriska förhållandens inverkan på det hälsofrämjande arbetet, med tolv tillhörande underkategorier och ett övergripande tema: möta elevens behov och stimulera till ny kunskap som främjar en hälsosam livsstil.

    Resultatet visar att skolsköterskan ser eleven ur ett helhetsperspektiv och individen som en del i ett större sammanhang. Skolsköterskan arbetar med att stärka de faktorer som främjar hälsa och ger eleverna kunskap om hur de själva kan påverka sin hälsa och välmående. För att nå fram med det hälsofrämjande arbetet behöver skolsköterskan skapa tillitsfulla relationer till eleven och dess familj, vilket är oumbärligt för att främja elevernas psykiska hälsa. Samarbete och en god relation med övriga professioner är en viktig faktor för ett framgångsrikt hälsofrämjande. Skolsköterskorna beskriver att brist på tid och resurser hindrar dem från att främja elevernas psykiska hälsa, i den utsträckning de önskar. Skolsköterskans hälsofrämjande arbete leder till en hållbar utveckling, då interventionerna kan bidra till en minskad psykisk ohälsa och bättre utbildningsresultat, som i sin tur kan förbättra de långsiktiga sociala och ekonomiska förutsättningarna för eleverna och hela samhället.

  • 259.
    Bihel, Jasmina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fathoni, Khatimah
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnor i politiken i Mauritius: Konsekvenser av ökad kvinnorepresentation2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med kandidatuppsatsen är att förstå och analysera ledamöternas syn på kvinnor i politiken i Mauritius. Denna avhandling fokuserar på politikernas erfarenheter efter implementering av könskvotering i den lokala politiken som resulterade i en ökad kvinnorepresentation och dess konsekvenser. Det empiriska materialet för avhandlingen har samlats in genom kvalitativa intervjuer med manliga och kvinnliga ledamöter från tre kommuner i Mauritius. Det teoretiska ramverket är uppdelad i tre delar som används för att analysera olika punkter från det empiriska materialet. I det teoretiska ramverket har vi inkluderat teorier om de tillvägagångssätt att öka kvinnors representation, varför kvinnor bör vara aktiva i politiken, och om könskvotering. För att analysera empirin från en teoretisk synvinkel har resultaten delats upp i tre underkategorier vilket är respondenternas inställning till könskvotering och kvinnors representation i politiken, teorin om kritisk massa och förändringar i den politiska agenda, samt kommunpolitikernas attityder gentemot kvinnliga politiker. Resultaten från vår avhandling visar att föreställningen att politiken enbart är en mans domän har börjat förändras. Den ökade kvinnorepresentationen har visat att kvinnor är lika kompetenta som män att verka i den politiska världen. Dock visar inte resultaten någon märkbar förändring i den politiska agendan. Kvinnor i Mauritius är numera accepterade att delta i politiken, men det är fortfarande en lång väg att gå för dem att betraktas som likvärdiga medlemmar som män i den politiska världen.

  • 260.
    Bilalli, Driton
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Siroky, Simon
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Får jag säga något?: En studie om delaktighet i en byråkratisk miljö2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar delaktighet inom en byråkratisk organisationsform i en västsvensk kommun. Den ämnar ta reda på om demografiska faktorer har en avgörande betydelse för hur personal upplever delaktighet på arbetsplatsen. Med hjälp av en enkätstudie jämförs kön, ålder och anställningslängd mot tre nivåer av delaktighet: att få sin röst hörd, möjlighet till att forma arbetsplatsen och att inkluderas i beslutsprocesser. Chi-två metoden används för att upptäcka eventuella samband. De tre nivåerna av delaktighet har arbetats fram genom teorin om human relations, som här ställs i kontrast till byråkratin inom organisationsteorins strukturella perspektiv. Byråkratin lämnar föga utrymme för delaktighet, medan de huvudsakliga beståndsdelarna i human relations i stort handlar om just delaktighet.

    Tidigare forskning visar fördelar med delaktighet i organisationer generellt sett, men det föreligger svårigheter att applicera en sådan organisationsform i en regelstyrd kommunal verksamhet. Studien har dock ett grundläggande antagande om att personalen inom den offentliga sektorn ändå upplever ett visst mått av delaktighet. Frågan är om denna upplevda delaktighet styrs av demografiska faktorer. Svaret på denna fråga kom efter 21 hypotesprövningar, och resultatet var tydligt. Det visade att kvinnor och män, människor i studiens båda åldersgrupper och personal med olika anställningslängd upplever delaktighet på ett relativt snarlikt sätt. Det finns ingen avgörande skillnad som kan styrka att män upplever delaktighet annorlunda än kvinnor, eller någon skillnad rörande ålder eller anställningslängd. Det tycks snarare vara en fråga om att forska vidare med utgångsblick i arbetsmiljön och arbetsplatsens kultur – för att se om de faktorerna påverkar hur personalen upplever delaktighet.

  • 261.
    Bisholt, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Ohlsson, Ulla
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kullén Engström, Agneta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Margareta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nursing students' assessment of the learning environment in different clinical settings2014Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 14, nr 3, s. 304-310Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction Nursing students perform their clinical practice in different types of clinical settings. The clinical learning environment is important for students to be able to achieve desired learning outcomes. Knowledge is lacking about the learning environment in different clinical settings. Aim The aim was to compare the learning environment in different clinical settings from the perspective of the nursing students. Design A cross-sectional study with comparative design was conducted. Method Data was collected from 185 nursing students at three universities by means of a questionnaire involving the Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher (CLES + T) evaluation scale. An open-ended question was added in order to ascertain reasons for dissatisfaction with the clinical placement. Results The nursing students' satisfaction with the placement did not differ between clinical settings. However, those with clinical placement in hospital departments agreed more strongly that sufficient meaningful learning situations occurred and that learning situations were multi-dimensional. Some students reported that the character of the clinical setting made it difficult to achieve the learning objectives. Conclusion In the planning of the clinical placement, attention must be paid to whether the setting offers the student a meaningful learning situation where the appropriate learning outcome may be achieved.

  • 262.
    Bjelkenborg, Olivia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tidlund, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans roll i att stödja patienter med övervikt till ett hälsosammare liv: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och obesitas är ett ökande hälsoproblem världen över. Det är genom den levda kroppen som vi upplever hälsa och ohälsa. Vi är helt enkelt vår kropp och genom den erfar vi världen. Övervikt beror till stor del av ohälsosamma levnadsvanor och det är viktigt att patienter får stöd att ändra dessa. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskor kan stödja patienter med övervikt till att främja hälsosamma levnadsvanor. Metoden som använts är en litteraturöversikt, där granskning av 12 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa genomfördes. Resultatet av detta bidrog till att vi fann ett antal likheter.

    Fyra kategorier identifierades: Stigmatisering och attityder, empowerment, motiverande samtal och hälsofrämjande arbete. Det visade sig att vårdpersonal ofta har någon form av negativ attityd gentemot överviktiga patienter och det kan påverka kvalitén av vården och dess effekter. Att använda och lära ut empowerment är ett sätt att få patienten att förändra sin livsstil. Genom att sjuksköterskan hjälper patienten att öka sina egna resurser finns det en större chans att patienten känner att han eller hon har kontroll över sitt eget liv och att också kunna lösa sina problem. Motiverande samtal, MI är en effektiv metod för att motivera patienter att ändra sin livsstil som används allt mer inom primärvården. Det är en riktad, patientcentrerad rådgivning baserad på många öppna frågor. Hälsofrämjande arbete är en viktig uppgift för sjuksköterskor i samhället. Diskussionen tar upp att empowerment är en stödjande process där individer eller grupper har möjlighet att förändra sin situation till det bättre. Det kom också fram att negativa attityder beror på vad man som sjuksköterska anser ha orsakat övervikten. Sjuksköterskor bör tillsammans med staten, skolor och kommuner stödja och förespråka förändringar i riktlinjer som skulle kunna förebygga och minska konsekvenser till övervikt och bidra till ett friskare samhälle.

  • 263.
    Bjuhr, Ellen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tomperi, Marie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors sexualitet efter hjärtinfarkt: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta stora förändringar i livet, med känslomässiga upplevelser och med frågor om hur livet kommer påverkas av sjukdomen. Det är vanligt att sexualiteten påverkas. För många är sexualiteten en del av upplevelsen av hälsa. Därför finns det stort informationsbehov om hur hjärtinfarkt påverkar det fortsatta livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera kvinnors sexualitet efter hjärtinfarkt.

    I studien har 11 vetenskapliga artiklar från Danmark, Israel, Saudiarabien, Sverige, Turkiet och USA analyserats. Analysen resulterade i fyra teman vilka var Den sexuella aktiviteten, Själsliga och kroppsliga upplevelser, Betydelsen av relationer och Information från hälso- och sjukvårdspersonal. Den sexuella aktiviteten blev förändrad bland majoriteten av kvinnorna. Förändringar var relaterade till det sexuella mönstret, frekvensen och lusten. Orsak till förändringen var i många fall rädsla. Bristande information om sexualiteten och sexuella aktiviteter efter hjärtinfarkt var ett återkommande tema, vilket kunde vara en bidragande orsak till oro och rädsla när informationen var otillräcklig och svår att förstå. Kvinnor var bland annat oroliga för att sexuella aktiviteter skulle utlösa en ny hjärtinfarkt. Nära relationer var viktiga, då det gav mening och känsla av hälsa. Sexualiteten är för många människor ett känsligt, intimt och privat ämne. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap inom ämnet för att kunna möta kvinnor i samtal om sexualitet efter hjärtinfarkt och ge adekvat information så att kvinnor upplever att de får en personcentrerad vård.

  • 264.
    Bjurström, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lagrell, Jonna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Modet och förmågan att ta etiskt och juridiskt ansvar: att möta barn som misstänks fara illa2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns flera lagar och en barnkonvention som har betydelse för hur barns livsvillkor ska hanteras. Trots dessa regelverk registreras en ökning av barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor kan i det prehospitala vårdmötet med barn vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället när det gäller förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av barns behov av stöd.  Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för ambulanssjuksköterskans ställningstagande i att anmäla sin oro då barn misstänks fara illa. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever prehospitala vårdmöten där barn misstänks fara illa. Studien är en kvalitativ intervjustudie. En fokusgruppsintervju har genomförts med sju sjuksköterskor inom en ambulansorganisation i sydvästra Sverige.Kvalitativ innehållsanalys med latent och induktiv ansats har använts.

    Resultatet visar en övergripande huvudkategori som handlar om modet och förmågan att ta etiskt och juridiskt ansvar. Vårdmöten där sjuksköterskan misstänker att barn far illa kan förstås som öppenhet för barnets utsatthet och ett medvetet etiskt ansvarstagande. En juridisk medvetenhet och skyldighet framkommer också samtidigt som eftertänksamhet skymtar fram, vilken kan förstås som en reflektion över att vårdandet kanske trots allt inte varit gott nog. Kunskapsbrist och osäkerhet påvisas tillsammans med egen utsatthet. Dessutom framstår det som att ett rationaliserat handlande framtvingats av omständigheterna inom ambulanssjukvård. Det finns behov av hjälp och organisatorisktstöd. Slutsatsen är att sjuksköterskor inom ambulanssjukvård upplever kunskapsbrist och osäkerhet i vårdmöten där barn misstänks fara illa, trots både etiskt och juridiskt ansvarstagande. Ett organisationsstöd behövs för att kunna ge utsatta barn det stöd och skydd som de har rätt till.

  • 265.
    Björk, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sandberg, Matilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hot och våld på en akutmottagning: En litteraturöversikt ur sjuksköterskors perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Både globalt och inom Sverige har hot och våld inom hälso- och sjukvården ökat de senaste åren. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som arbetar nära patienter, och tillhör därför en riskgrupp för att utsättas för hot och våld. Identifierade riskfaktorer är långa väntetider samt patientens fysiska och psykiska tillstånd. Vidare har sjuksköterskans yrkeserfarenhet, attityd samt samspel tillsammans med patienten betydelse för uppkomsten av hot och våld. Konsekvenser för sjuksköterskor efter att blivit utsatt för hot och våld är en sämre arbetsförmåga och detta riskerar att leda till sjukskrivningar. Den ökade förekomsten av hot och våld inom hälso- och sjukvården genererar ett behov av att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld från patienter på akutmottagningar, och lyfta fram vilka följder som detta kan få för vården.

    Examensarbetet är utformat enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Datainsamling gjordes i Cinahl och PubMed. Arbetet med att granska och analysera artiklar ledde till totalt nio artiklar, varav fyra var tillämpade med kvalitativ metod, fyra med både kvalitativ och kvantitativ metod samt en med endast kvantitativ metod. Två huvudteman presenteras i resultatet: “Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld som konsekvenser för välbefinnandet” samt “Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld som konsekvenser för vårdmötet”. Det framkommer att sjuksköterskor upplever en brist på stöd från arbetsledningen och samtidigt en avsaknad av adekvata säkerhetsrutiner. Otrygghet, sårbarhet och rädsla är även känslor som påvisas i flera studier. Hot och våld påverkar sjuksköterskans förmåga att känna empati mot patienter. Sjuksköterskor upplevde en god kommunikation gentemot både kollegor och patienter, som betydelsefullt för att undvika hotfulla och våldsamma situationer. Författarna diskuterar den etiska konflikt som uppstår då sjuksköterskor förväntas vårda patienter enligt lagar, riktlinjer och etiska koder, samtidigt som de får utstå hot, våld och aggressiva beteenden från patienter.

  • 266.
    Björk, Kristofer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Family members' waiting in intensive care: A concept analysis2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to explore the meaning of family members waiting in an intensive care context using Rodgers’ evolutionary method of concept analysis.

    Method: Systematic searches were made in CINAHL and PubMed. These gave thirty- eight articles which illustrated family members waiting in an intensive care context. Data was analysed through using Rodgers’ evolutionary method of concept analysis. Findings: In total, five attributes was identified during the analysis. These were living in limbo, feeling helpless and powerless, to hope, to endure and to fear the worst. Family members’ watchfulness of their relative proved to be the surrogate term and related concept.  The  consequence  of  waiting  was  often  negative  for  the  relatives  as  their questions often were not answered, which made them suffer. The references showed that the concept occurred in different situations and in intensive care units (ICUs) with various types of specialties.

    Conclusions: The concept analysis has given the concept of family members’ waiting in an intensive care context a deeper understanding and meaning, which may provide awareness and reflection to professionals in intensive care with knowledge and reflections on how to take care of family members who are waiting. The waiting is inevitable but improved communication between the ICU staff and family members is important and necessary for reducing stress and alleviating the family members’ suffering and also for reducing the stress for caregivers. It is important to know that waiting cannot be eliminated but that the staff can ease the family members’ burden when having a loved one cared for in an ICU.

  • 267. Björk, Maria
    et al.
    Darcy, Laura
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jenholt Nolbris, Margaretha
    Hedman Ahlström, Britt
    Att vara barn och möta sjukdom.2017Ingår i: Att möta familjer i vård och omsorg: / [ed] Eva Benzein, Lund: Studentlitteratur AB, 2017Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 268.
    Björk, Maria
    et al.
    Jönköping University.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallstöm, Inger
    Lund university.
    Hammarlund, Kina
    Högskolan i Skövde.
    Like being covered in a wet and dark blanket - Parents' lived experiences of losing a child to cancer2016Ingår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 25, s. 40-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this study was to illuminate parents' lived experiences of losing a child to cancer. Method: Interviews and a narrative about parents' experiences of losing a child to cancer were gathered from six parents of children whom had participated in a longitudinal study across the child's illness trajectory. The analysis of the data was inspired by van Manen's hermeneutic phenomenological approach. Results: One essential theme emerged: Like being covered in a wet and dark blanket, as well as six related themes: Feeling conflicting emotions, Preparing for the moment of death, Continuing parenting after death, Recollecting and sharing memories, Working through the sorrow and New perspectives in life. Conclusion: There is a need for good palliative care. If not, there is a risk that the parent will perseverate and blame themselves for not being a good parent during the suffering child's last time in life. Meetings with the parents six months and two years after the child's death might facilitate healing through the grief process.

  • 269.
    Björk, Veronica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kanfors, Sofia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Enhetschefers perspektiv på hälsoarbete: En kvalitativ studie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vård och omsorgssektorn är en stor arbetsgivare och yrken inom service och omsorg är bland de yrkena med högst sjukfrånvaro i Sverige. Det finns svårigheter vid rekrytering då efterfrågan är större än tillgången på omvårdnadspersonal. Enhetscheferna ska bedriva ett arbete mot verksamhetens målgrupp utifrån lagar och politiska beslut samtidigt som de ska sörja för att medarbetarna har en god arbetsmiljö och upplever hälsa på arbetet. Syftet med studien är att beskriva kommunala enhetschefers upplevelser av och uppfattningar om hälsoarbete för sina medarbetare. Genom en kvalitativ ansats genomfördes intervjuer med sex kommunalt anställda enhetschefer från två olika kommuner i Västra Götaland.

    Resultatet visade att för ett gott hälsoarbete behöver flera faktorer vägas in i arbetet som utgår från arbetsplatsen, medarbetarskap och ledarskap. Hälsoläget för medarbetarna handlar till stor del om sådant som inte är arbetsrelaterat, samtidigt som studien visar att det är ett krävande arbete både för medarbetarna och enhetscheferna. Medarbetarna behöver en strukturerad organisation med tydlighet kring yrkesrollen och dess uppdrag. Respondenterna tydliggjorde att det låg ett ansvar på medarbetarna att ta hand om sig själva både på arbetet och utanför arbetet. Enhetscheferna har utmaningar i form av sjukfrånvaro och brist på omvårdnadspersonal. För medarbetarna var underbemanning och tidspress vanliga stressfaktor i verksamheterna. Det framkom att enhetscheferna upplever en kluvenhet i arbetet som enhetschef i en politiskt styrd verksamhet där det handlar om att följa beslut trots att de inte kände medhåll till beslutet. Deltidsarbete ansågs ha samband med lägre sjuktal och kvinnor upplevdes ta ett större ansvar i privata situationer och står för större delen av arbetsfrånvaron. Studien genomsyras av enhetschefernas uppfattning att hälsoarbete handlar om delaktighet, kommunikation och ömsesidig respekt och ansvarstagande.

  • 270.
    Björking, Joakim
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Oskar
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter att de drabbats av hjärtinfarkt: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärt- och kärlsjukdomar svarar för 31 procent av årliga dödsfall globalt där den vanligaste dödsorsaken inom den här kategorin är hjärtinfarkt. Tidigare forskning har även visat att depression i samband med hjärtinfarkt ökar risken att dö i förtid med 50 procent. På senare år har emellertid andelen som överlever hjärtinfarkt ökat vilket innebär ökade krav på hälso- och sjukvård eftersom fler kommer att kräva vård i efterförloppet av sjukdomen. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter att de drabbats av hjärtinfarkt. Det studerade materialet bestod av 12 vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av Fribergs modell och resulterade i tre teman och nio subteman. Resultatet visade att deltagarna hade svårigheter med att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkt vilket till stor del berodde på undermålig information från hälso- och sjukvården. De depressiva symtom som uppstod efter sjukdomens akuta fas försvårade återhämtning och ökade risken för ett återinsjuknande. En slutsats är att det i dagens hälso- och sjukvård disponeras alltför lite medel för att upptäcka och behandla depression hos patienter som genomgått hjärtinfarkt. Sjuksköterskans yrkesroll medför ett ansvar att tillgodose patientens informationsbehov och identifiera patientens resurser för att öka förmågan till en lyckad återhämtning.

  • 271.
    Björklund, Emilie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallenberg Haraldsson, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns rädslor när de vårdas inneliggande på sjukhus: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn i sjukhusvård känner ofta rädsla eller oro. Rädsla har en stark kognitiv koppling och eftersom barns kognitiva utveckling inte är helt färdig, har barn lättare för att känna rädsla. De har svårt att sära på fantasi och verklighet som i sin tur kan leda till fler skrämmande upplevelser. Hur ett barn reagerar på rädsla beror också på vilken mognadsnivå de har.

    I Sverige styrs sjukvården av Hälso-sjukvårdslagen (HSL). Lagen ska se till att sjukvården uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att alla människor har rätt till självbestämmande och integritet, samt att människors lika värde och värdighet ska säkras, detta gäller även för de barn som vårdas på sjukhus. Trots att barns rätt till att få uttrycka sina åsikter tydligt finns med i svensk lagstiftning, finns det indikationer på att deras åsikter inte lyfts fram i vårdsituationer. Sjuksköterskan som arbetar med vård av barn ska se till barnets perspektiv och bidra med sin barnkompetens. I barnsjukvård kan sjuksköterskan knyta an till vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld, hälsa, lidande, delaktighet och sjukhusmiljö.

    Syftet var att undersöka barns rädslor när de vårdas på sjukhus. Arbetet är en litteraturstudie, där 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar studerats för att sammanställa barns rädslor på sjukhus. Resultatet visar att behandlingar och undersökningar samt separation från föräldrar och syskon orsakar rädsla och ångest hos barnet. Sjukhusmiljöer upplevs som okända och otrygga och förlorad autonomi leder till oro och frustration. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela barnet och dess livsvärld som involverar både föräldrar, syskon, vänner men även tidigare erfarenheter av sjukvård. Stor tyngd borde ligga på sjuksköterskans förmåga till att arbeta utefter ett barnperspektiv, där bland annat individanpassad kommunikation samt barnens delaktighet och autonomi prioriteras.

  • 272.
    Björklund, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlsson, Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Delar av en helhet”: En Intervjustudie för att beskriva om sjuksköterskor och undersköterskor inom sjukhusvård upplever att de är delaktiga i arbetet med kapacitets- och produktionsstyrning2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre i befolkningen förväntas öka därför behöver hälso- och sjukvården använda befintliga resurser inom sjukvården på ett effektivt sätt. Hälso- och sjukvården är komplex och består av olika systemnivåer (mikro-/meso- och makrosystem) där krav på effektivitet kan konkurrera med medarbetares etiska värden. För att få styrsystemen integrerade i verksamheten krävs att kommunikationen mellan ledning och medarbetare fungerar väl så att medarbetarna trivs, vill arbeta kvar och förblir motiverade att bidra till värdebaserad vård på en hälsofrämjande arbetsplats.

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur sjuksköterskor och undersköterskor i mikrosystemet inom öppen respektive sluten sjukhusvård upplever att de är delaktiga i kapacitets- och produktionsstyrning (KPS). Detta är en intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med hjälp av intervjuer med åtta informanter vid en opererande sjukhusklinik. Intervjuerna bandades, transkriberades varpå en induktiv innehållsanalys genomfördes.

    De resultat vi bland annat kommit fram till är att i nämnda verksamhet har medarbetarna en förståelse för delar, de kan se att det finns faktorer som påverkar vad och hur arbetsuppgifter utförs. KPS med inslag av Lean tillsammans med ett fokus på värdebaserad vård borde kunna ge medarbetarna möjlighet att ta ställning till nyttan av förändring och styrning av delar i en helhet efter behov.  

  • 273.
    Björkquist, Jonas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sandberg, Robert
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förtroendefulla relationer som verktyg: En kvalitativ studie om enhetschefers förutsättningar och upplevelser av personalarbete2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En enhetschef har stora krav på sig att generera en bra verksamhet med de anställda de har till sitt förfogande. Verksamheten skall ske effektivt och med god kvalitet. Det gäller att enhetschefen har kompetens, resurser, rimliga krav, kontroll över sitt arbete och en stöttning för att de skall kunna skapa en bra arbetsmiljö. Det ligger således i enhetschefens uppgift att skapa rätt förutsättningar för sina medarbetare, så att de gör sitt yttersta för att uppnå verksamhetens olika mål. En viktig kompetens för en enhetschef är att kunna bilda goda relationer med sina medarbetare. Relationer bidrar till ett gott arbetsklimat som i sin tur genererar en god kvalitet och effektivitet i verksamheten. En svårighet med detta relationsskapande är dock den personliga integriteten.

    Studiens syfte är att undersöka enhetschefernas upplevelser av den personliga integritetens påverkan på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön. Fokus kommer ligga på enhetschefernas förhållningssätt till personlig integritet. Vi vill även undersöka enhetschefernas upplevelser av förutsättningar och stöd gällande skapandet av goda arbetsförhållanden. Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt perspektiv där vi genomfört intervjuer med åtta enhetschefer från diverse organisationer. Vi har huvudsakligen analyserat empirin utifrån Goffmans Dramaturgiska teori. Med teorin som bas har vi kunnat göra konklusionen att enhetscheferna upplever ett behov av att anpassa sitt sätt och hur de själva framställer sin person beroende på tillfälle och medarbetare. Enhetscheferna är medvetna och gör gränsdragningar för såväl sin egen som medarbetarnas personliga integritet och lägger stor vikt vid att skapa förtroendefulla relationer. I detta arbete har enhetscheferna förutsättningar i form av olika stöd, men även motstånd.

  • 274.
    Björkqvist, Josefine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Smidefors, Ted
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Sover man så har man inte ont": Intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter och dess svårigheter med smärthantering hos sederade patienter i respirator. En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att respiratorvårdas på en intensivvårdsavdelning innebär risker för patienten att uppleva smärta. I intensivvårdssjuksköterskans roll ingår att identifiera och bedöma patientens behov av smärtlindring, behandla och utvärdera effekten av behandlingen. Underbehandlad smärta leder till ett ökat lidande för patienten, ökad sjuklighet, längre vårdtid och en ökad mortalitet. Tidigare forskning har visat att majoriteten av patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning upplevt måttlig till svår smärta under vårdtiden.

    Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter, samt upplevda svårigheter i samband med smärthanteringen hos den sederade patienten i respirator. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med semistrukterade intervjuer. Nio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades genom följande tre huvudkategorier: Att göra en objektiv bedömning på en subjektiv upplevelse, Att smärtlindra en sederad patient och Vårdorganisatoriska svårigheter. Det framkom ur resultatet att när intensivvårdssjuksköterskorna ska identifiera smärtan hos en sederad patient i respirator värderas och tolkas vad olika uttryck står för. Svårigheterna ansågs bero på att smärta är en subjektiv upplevelse, bristen av verbal kommunikation, samt komplexiteten i att avgöra vad patienten förmedlar och vad orsaken till uttrycket är i det unika sammanhanget. Det saknas riktlinjer och redskap för bedömning och behandling av smärta. Dokumentationen beskrevs ofullständig och fortlöpande utbildningar inom området saknades. Ett smärtskattningsinstrument för patientgruppen skulle kunna reducera förekomsten av underbehandlad smärta. Att i större utsträckning ta hjälp av närstående som informationskälla skulle sannolikt leda till mer individanpassade smärtlindringsstrategier.

  • 275.
    Björlin, Lise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundgren, Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Arbetsrelaterad stress: Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans profession utgår från ett humanistiskt perspektiv, patientcentrerad vård och vetenskapligt beprövade erfarenheter. Sjuksköterskors arbetsuppgifter innefattar ofta svåra vårdsituationer som kan generera stress. Att vårda döende patienter och lidande patienter samt deras anhöriga är en svår uppgift som uppkommer i sjuksköterskors dagliga arbete. Arbetsrelaterad stress är något som kan förorsakas av arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården och kan resultera i osäker patientvård samt sjukskrivningar.

    Syftet med detta examensarbete var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Examensarbetet är en litteraturöversikt och består av analys av sammanlagt tio artiklar som är genomförda med både kvalitativa och kvantitativa metoder. I examensarbetet har de valda artiklarna kvalitetsgranskats och analyserat enligt Fribergs modell. Resultatet presenteras i form av två kategorier med tillhörande fem subkategorier. Faktorer som ger upphov till stress är bland annat underbemanning, arbetsorganisationen och situationer då god omvårdnad inte kan skapas för patienterna. Diskussionen belyser problemet med att sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning. Organisatoriska faktorer som förmåner, löner och ledaregenskaper kan påverka huruvida sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning eller inte. Vidare förs ett resonemang om vad som bör göras för att behålla sjuksköterskorna kvar i vården.

  • 276.
    Björn, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ruff, Annika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Unga vuxna patienters upplevelser av överföringen från Barn- och ungdomspsykiatrin till Vuxenpsykiatrin: En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen rapporterar om en ökning av den psykiska ohälsan hos barn och unga vuxna. Mycket tyder på att orsakerna är de livsvillkor unga har som omfattar skolperioden och vidare mot vuxenlivets arbetsmarknad. De vårdsökande har ökat till BUP och allt yngre söker sig till VUP. Undersökningar visar att det är ett avstånd mellan BUP och VUP. Det kan vara en stor omställning för patienterna att föras över från BUP till VUP, man går från att bli behandlad som barn till vuxen. Här ställs det stora krav på de berörda vårdenheterna. Personer med psykisk ohälsa löper stor risk för återfall, därför är det av vikt att dessa personer följs upp aktivt med en planerad och ny kontakt. En god kontinuitet ökar följsamheten och förbättrar prognosen över tid.

    Syftet med studien är att beskriva patienternas upplevelse av överföringen från BUP till VUP. En kvalitativ design med intervjuer valdes. Induktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. Resultatet delades in i tre teman; informationens betydelse, att själv ta beslut om sin behandling samt att inte veta vad som ska hända. Slutsatsen är att det behövs ytterligare information om överföringen och vården vid VUP. Att bytet av behandlare är svårt samt att individens mognad är av betydelse hur den unge klarar ansvaret att själv ta beslut angående sin behandling.

  • 277.
    Björnfot, Niclas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Högfeldt, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelser av distriktssjuksköterskans uppföljning efter obesitasoperation: "Distriktssköterskan fokuserar på diabetes när jag fokuserar på andra problem"2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Livsstilsrelaterad ohälsa drabbar allt fler i form av övervikt eller fetma med diabetes, högt blodtryck, ledvärk, ökad infertilitet och sömnapné som följd. Operation av fetma (obesitasoperation eller bariatrisk kirurgi) har de senaste åren vetenskapligt bevisats som en effektiv behandlingsmetod men studier visar samtidigt behov av långsiktig, god uppföljning. Vid all livsstilsintervention är det väsentligt att inte bara följa upp och utvärdera medicinska mätvärden utan också ta hänsyn till psykosociala, individuella upplevelser av hälsa och ohälsa för att förebygga uppkomst av och lindra redan uppkommen ohälsa samt stärka patientens förmåga att hantera sin livsstil i samvaro med andra. Merparten av obesitasopererade patienter följs långsiktigt via primärvårdens vårdcentraler men då registerdata och viss litteratur indikerat svagheter i långtidsuppföljningen väcktes ett intresse av hur det fungerar ur ett patientperspektiv, särskilt om en följdsjukdom försvinner.

    Uppsatsen syftade till att belysa hur ett urval av patienter upplevt distriktssköterskans uppföljning främst efter sin obesitasoperation. Åtta patienter med tidigare diabetes typ 2 som obesitasopererats för minst fem år sedan genomgick därför en semistrukturerad inspelad intervju som transkriberades och analyserades med en induktiv analysmetod. Analysen visade att besöken vid vårdcentralernas och på distriktssköterskans mottagning både före och efter obesitasoperationen upplevts medicinskt inriktade. Det fysiska hälsofokuset upplevdes som mer naturligt av patienterna före operation. Efteråt upplevdes det däremot som en bristande helhetssyn sett till individens välbefinnande och hälsa. Distriktssköterskan förefaller övervaka och behandla symtom snarare än ohälsans grundproblem. Medicinska värden upplevdes gå före psykosociala riskfaktorer vilket gav minskad förståelse för besökens syften samt känslor av att individuella behov och önskemål sällan togs hänsyn till. Resultatet blev frånvaro av eller mindre omfattande uppföljningar och patienter som har ifrågasatt distriktssköterskans roll. Primärvårdens riktlinjer och ekonomiska ersättningsmodeller verkar påverka distriktssköterskans arbete mot medicinska mål och förhindra en förbättrad helhetssyn. Ökad kunskap om obesitasopererade patienters individuella förutsättningar behövs.

  • 278.
    Blidberg, Jan-Erik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sebbas, Magdalena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation: Ambulanssjuksköterskors upplevelse av att lindra lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt. Studiens syfte är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av vårdande som möjliggör lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt. En kvalitativ intervjustudie med sex informanter genomfördes vid två ambulansverksamheter i västra Sverige. Induktiv design valdes enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet presenterar ett vårdande förhållningsätt utifrån underkategorier, kategorier och en huvudkategori. Kategorierna är: Ambulanssjuksköterskans lugna förhållningssätt, Ambulanssjuksköterskans engagemang och följsamhet, Patientens delaktighet, Patientens insikt och kunskap samt Anhörigas delaktighet. Slutligen redovisas huvudkategorin: Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation.

    Resultatet kan förstås som att ett lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt kan uppnås genom att ambulanssjuksköterskan förmedlar kontroll i en kaotisk livssituation. Kännetecknande för ett sådant vårdande är ett lugnt förhållningssätt samt engagemang och följsamhet till den individuella patienten. Patientens delaktighet samt patientens insikt och kunskap i sin livssituation beaktas likväl som de anhörigas delaktighet. Slutsatsen är att ett vårdande förhållningssätt som förmedlar kontroll i en kaotisk situation upplevs kunna ha en lindrande effekt på stress, oro, smärta och rädsla. Samtidigt framkommer det att ambulanssjuksköterskorna upplever att det finns situationer där patienten upplevs vara oemottaglig för information likväl som att fysisk beröring inte har någon lindrande effekt.

  • 279. Block, K
    et al.
    Alatalo, M
    Ståhl, Fredrik
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ising, G
    Characterization of a minichromosome derived from the transposing element TE1 in Drosophila melanogaster1991Ingår i: Hereditas, Wiley-Blackwell Publishing, Inc. , 1991, s. 82-83Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The transposing element TEI contains the structural genes white and roughest from the Drosophilr X-chromosome. These genes are flanked by FB-elements, which are responsible for the mobility. At one occasion the TE, probably together with an adjacent segment in chromosome 2. has formed a minichromosome. This chromosome contains both the structural genes, the FB-elements,some centromeric and/or telomeric heterochromatin. It probably has a centromere as well, as it is transferred to the offspring at a high rate. From this minichromosome a smaller one has originated, probably through the loss of the region from chromosome 2 and some heterochromatin. This smaller minichromosome has been characterized in the following way: 1. Size determination hy pulsed field gel electrophoresis. -The chromosome turned out to be little more than one megabase. 2. y-irradiation of DNA from the minichromosome. ~ The aim of this experiment is to find out if the chromosome is circular or linear. A radiation dose which causes one break within a circle ought to accumulate DNA of the same size as the minichromosome. In this case no accumulation occurred and thus the chromosome is probably linear. 3. Cloning of sequences from the minichromosome. ~ A low melting agarose gel was run and a fragment was cut out from a region which contained DNA fragments of the same size as the minichromosome. The DNA was cut simultaneously by EcoR I and Pst I and ligated into the vector pBS containing T7 and T3 primers. The ligated DNA was amplified by the PCR method, which rendered several fragments of varying size. These fragments were ligated into the vector pCR1000TM. Positive clones are being analysed at present. With these clones we intend to construct a map of the minichromosome.

  • 280.
    Blom, Evelina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Berggren, Isabelle
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunsystemet ser betacellerna i bukspottskörteln som främmande och angriper dem. Cellerna kan då inte producera insulin längre, vilket är ett livsviktigt hormon för kroppen. I Sverige insjuknar cirka två barn varje dag i diabetes mellitus typ 1. Sjukdomen påverkar barnets vardag och kommer alltid vara en styrande del genom livet. Många barn oroar sig över hypoglykemi samt andra komplikationer som är relaterade till sjukdomen.

    Syftet med studien är att beskriva upplevelser av hur vardagen påverkats hos barn som är diagnostiserade med diabetes mellitus typ 1. Metoden är en sammanställning av empirisk data och baseras utifrån Axelssons (2012) modell. Studien innehåller 11 artiklar som består av både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Examensarbetet fokuserar på barn i åldern 6-14 år och artiklarna i studien belyser upplevelsen av att leva med diabetes mellitus typ 1.

    Resultatet visade att barnen upplevde känslor av utanförskap och att de kände sig annorlunda jämfört med sina vänner. Familjen hade en betydelsefull roll för barnen och sjukdomen påverkade även omgivningen. Resultatet presenteras utifrån fyra huvudkategorier och tio subkategorier. I diskussionen belyser vi känslan av att vara barn och leva med en kronisk sjukdom, familjens betydelse samt att förlika sig med sjukdomen. En grundläggande aspekt som framkommer i diskussionen är även vikten av adekvat och individanpassad information efter barnets utvecklingsnivå.

  • 281. Blom, Helen
    et al.
    Gustavsson, Christina
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Participation and support in intensive care as experienced by close relatives of patients: a phenomenological study.2013Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 29, nr 1, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study was to explore participation and support as experienced by close relatives of patients at an intensive care unit (ICU).

    METHOD: This study used the phenomenological approach as developed by Dahlberg et al. (2008) as a method for reflective lifeworld research. Seven close relatives of critically ill patients cared for at an ICU were interviewed. The data were analysed with a focus on meanings.

    RESULTS: Being allowed to participate in the care of critically ill patients at an ICU is important for close relatives to the patients. Their experiences can be described as having four constituents: participation in the care of and being close to the patient; confidence in the care the patient receives; support needed for involvement in caregiving; and vulnerability.

    CONCLUSION: Participation with and support from health-care professionals are important for the relatives' well-being and their ability to contribute to the patients' care. Health-care professionals, especially critical care nurses, need to create an atmosphere that invites relatives to participate in the care provided at an ICU.

  • 282.
    Blom, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Råberus, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur känner du inför att bli sövd?: Patienters upplevelse inför generell anestesi2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tanken på att komma till en operationsavdelning kan upplevas som främmande och i visa fall även skrämmande. På en operationsavdelning ska flera operationer genomföras under en dag och flödet av patienter och operationer ska ske effektivt. För att patienten ska uppleva trygghet och få god omvårdnad i den situationen är det av stor vikt att få ta del av patientens tankar och känslor inför generell anestesi. Syftet med studien var just att beskriva patienters tankar och känslor inför generell anestesi. För att bäst kunna besvara syftet har en öppen kvalitativ induktiv intervjustudie med livsvärldsperspektiv använts i den här studien. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av en induktiv innehållsanalys.

    Resultatet visar på en variation av upplevelser. Ett lidande i form av oro och otrygghet förekom hos vissa patienter, som exempelvis att inte veta vad som ska hända, osäkerhetskänsla och att något kan inträffa under sövningen. Även lugn och trygghet var känslor som uttrycktes av patienterna och till grund för det låg bland annat en god vårdrelation till anestesipersonalen baserat på tidigare positiva erfarenheter av generell anestesi. Viktigt för de patienter som intervjuades var att få tillräcklig information och mötas av trygg och erfaren anestesisjuksköterska. Resultatet av studien har bland annat väckt tankar runt hur viktigt det är att som anestesisjuksköterska få reda på om patienten är orolig inför sövningen och utifrån det kunna planera och utforma bemötandet.

  • 283. Blomberg, Karin
    et al.
    Bisholt, Birgitta
    Kullén Engström, Agneta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Olsson, Ulla
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Margareta
    Swedish nursing students' experience of stress during clinical practice in relation to clinical setting characteristics and the organisation of the clinical education2014Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 23, nr 15-16, s. 2264-2271Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To describe nursing students' experience of stress during clinical practice and evaluate the risk of stress in relation to the clinical setting characteristics and the organisation of the clinical education. BACKGROUND: Stress during clinical practice is well documented, but there is a lack of knowledge concerning whether the clinical setting characteristics and the organisation of the education make a difference. DESIGN: A cross-sectional study with evaluative design. METHODS: Data were collected by means of a numerical rating scale for the assessment of stress and questions about the clinical setting characteristics and the organisation of the education. One hundred and eighty-four students who had completed their final year on the nursing programme at three universities in Sweden were included. RESULTS: Nearly half of the students (43%) experienced high level of stress during clinical practice. Measured by decision in the tree analysis, the absolute risk of stress was 57% in students with placements in hospital departments, as compared to 13% in students with placements in other clinical settings. The risk of stress increased to 71% if the students with placement in a hospital took the national clinical final examination. Performance of practice in a hospital department overcrowded with patients was also associated with increased risk of stress. The organisation of supervision and number of students at the clinical placement had an effect on the experience of stress, but did not prove to be risk factors in the analysis. CONCLUSIONS: The risk of stress in nursing students during their clinical practice differs depending on clinical setting characteristics. The taking of the national clinical final examination could be a source of stress, but this requires further investigation. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: It is important that supervisors are aware that students in hospital departments overcrowded with patients are at risk of stress and may have increased need of support.

  • 284. Blomberg, Karin
    et al.
    Isaksson, Ann-Khristin
    Allvin, Renée
    Bisholt, Birgitta
    Ewertsson, Mona
    Kullén Engström, Agneta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ohlsson, Ulla
    Sundler Johansson, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gustafsson, Margareta
    Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision2016Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 24, nr 1, s. 80-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim was to investigate occupational stress among newly graduated nurses in relation to the workplace and clinicla group supervision. Being a newly graduated nurse is particulary stressful. Whar remains unclear is wehter teh workplace and clinical group supervision affect the stress. A cross-sectional comperative study was performed. Data were collected by means of a numerical scale measuring occupational stress, questions about workplace and clinicla group supervision. One hundred and thirteen nusres were included in the study. Conclusions: Newly graduated nurses experience great strss and need support. Nusrse participating in clinical group supervision reported significantly less stress.

  • 285.
    Blomgren, Julia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jernberg, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det ligger på individerna själva att uppdatera sin kompetens: En kvalitativ studie om kompetenskrav och kompetensutveckling inom IT-branschen2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    IT-branschen präglas av föränderlighet och konkurrens vilket gör att behovet av strategiska kompetenser blir allt mer påtagligt för dagens IT-företag. Kompetenta medarbetare kan användas som en form av beredskap, där graderna av kompetenser varierar vilket innebär mer eller mindre konkurrensfördelar. Syftet med studien är att belysa ett urval medarbetares upplevelser inom IT-branschen angående kompetens och kompetensutveckling i relation till deras arbetssituation. Vidare är det att undersöka hur deras chefer anpassar kompetensförsörjningen till den föränderliga marknaden samt förväntningar kring medarbetarnas kompetens och kompetensutveckling. Den metod som applicerades var kvalitativ med utgångspunkt från en semistrukturerad intervjuguide.

    Resultatet visade att upplevelserna kring kompetenskraven styrs till avgörande del av medarbetarnas privata intresse för sitt yrkesområde. Det framkom vidare att ett flertal olika faktorer samspelar i organisationers satsningar på medarbetarnas kompetensutveckling, vilket också bekräftas av tidigare forskning. Studien påvisar att företaget anpassar sig utifrån användandet av en lärande organisationskultur och att rekrytera individer med rätt personlighet, medan medarbetarna till avgörande del tar ett eget ansvar samt ibland väljer att sitta hemma med arbetsrelaterade uppgifter. Det rekommenderas mer forskning ur ett medarbetarperspektiv för att få ökade kunskaper och förståelser kring kompetens och olika anpassningsstrategier när det kommer till att bemästra en instabil och skiftande marknad.

  • 286.
    Blomgren, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonasson, Annika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma vårdnivå och vårda på plats: en kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom Norra Älvsborgs Länssjukhus och Uddevalla sjukhus sjukvård (NU-sjukvården) jobbar idag ca 150 sjuksköterskor i ambulanserna och enligt 2014 års statistik så uppgår de prioriterade 1-4 uppdragen till 58 000 uppdrag/år. Ökad befolkning och allt fler multisjuka innebär ökat tryck på ambulansverksamheten då allmänheten förväntar sig att snabbt bli omhändertagen och få vård när de upplever sig akut sjuka. För att ambulanssjuksköterskan ska ha möjlighet att göra kvalificerade bedömningar och ta rätt beslut krävs ett väl utvecklat beslutsstöd. Beslutstöd och riktlinjer är avgörande för att patienten prioriteras rätt och får den vård som  dennes hälsotillstånd kräver.

    Denna studie önskar undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelser av patientsäkra bedömningar avseende vård på plats och bedömning av vårdnivå. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor med olika kompetenser och från olika ambulansområden i NU-sjukvården. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet påvisar att ambulanssjuksköterskan är övervägande nöjd med behandlingsriktlinjer och tycker att de känns frikostiga, men att de saknar viss medicinskteknisk utrustning. Det framkom även önskemål om ökat stöd av läkare i sina prehospitala bedömningar. Övervägande del av ambulanssjuksköterskorna i studien önskar förnyade behandlingsriktlinjer och digitala patientjournaler,   det   senare   för   att   tidseffektivisera   arbetet   och   göra   det   mer patientsäkert.  Att  bedöma  på  plats  och  ändra  vårdnivå  anses  inte  vara  något  stort problem  för  patienten  om  det  bygger  på  information  och  lugnt  bemötande  med noggrann genomgång av vitalparametrar samt ibland hjälp till annan vårdnivå.

  • 287.
    Blåder, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Winbladh, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Familjers reaktioner och upplevelser i samband med suicid2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Självmord är idag en vanlig dödsorsak bland människor runt om i världen. I den här uppsatsen har begreppet suicid valts istället för självmord då det inte är ett lika negativt laddat ord. Eftersom suicid är så vanligt förekommande är det viktigt att sjuksköterskor får kunskap och information om de efterlevandes sorg. Kunskapen behövs för att kunna lindra lidandet som uppstår efter dödsfallet. Syftet med den här studien är att studera familjens upplevelser när deras son, dotter eller syskon har begått suicid. Författarna valde att göra en litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys som utgick ifrån Fribergs modell.

    Resultatet visar att de efterlevande drabbas av en lång sorgeprocess med många olika känslor och upplevelser som innebär ett lidande för individen. Det framkom att syskon och föräldrar reagerade på liknande sätt genom chock, misstro och förvirring. Det fanns också olikheter såsom att syskon många gånger sett varningstecken, till skillnad från föräldrarna. Relationerna i familjen och till omgivningen förändras många gånger. Många familjer kände sig isolerade då de upplevde att de inte fick lov av omgivningen att prata om vad som hänt deras familjemedlem. Både syskon och föräldrar upplevde en känsla av skuld efter dödsfallet. De frågade sig själva om de kunde ha gjort mer för att hjälpa familjemedlemmen. Författarna diskuterar resultatet utifrån behovet av stöd hos de efterlevande och hur familjen kan få hjälp att försöka gå vidare med det dagliga livet. Diskussionen avslutas med att belysa sjuksköterskans roll i familjers lidande. För att försöka lindra individernas lidande är det av stor vikt att stöd från omgivning och från vården finns tillgänglig. När det handlar om suicid identifierades att stödgrupper främjade individens hälsa och lindrade lidandet. I slutsatsen har författarna kommit fram till att familjen försätts i en sorgeprocess och drabbas därmed av ett lidande som påverkar varje familjemedlems livsvärld.

  • 288.
    Boberg, Markus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Palenius, Matilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    I väntan på operationsstart: Patientupplevelser i väntrummet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter som väntar på operation är ofta oroliga. Oron påverkas av omgivningen och det gör väntrummets utformning intressant. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av det preoperativa väntrummet. Studien utfördes med kvalitativ metod där sex stycken patienter som suttit i väntrummet innan operationen intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Patienternas behov av att bli sedda framkom som ett övergripande tema. Patienterna upplevde ett utanförskap genom ensamhetskänslor och oro. De visade även en initiativlöshet i väntrummet som bidrog till utanförskapskänslan samt accepterande av vad personal föreslog som tidsfördriv under väntan. Rummet innehöll bland annat en tv och en fototapet föreställandes skog i realstorlek, dessa var tydligast uppskattade i rummet. Patienterna tyckte många gånger att personalen inte var tillräckligt närvarande och de kände sig ensamma. Resultatet visar vikten av att personalen är närvarande och visar intresse för patienter, denna sociala kontakt verkar inte kunna ersättas av enbart materiel. Gott omhändertagande och god miljö ger patienter en trygghet i väntan vilket bidrar till att behovet av att bli sedd tillfredsställs.

  • 289.
    Bobic, Milanka
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Cehic, Edina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tillit till Försäkringskassan utifrån kön, ålder och utbildning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet har varit att undersöka tilliten till Försäkringskassan under perioden år 2008-2014. Förutom att studera den allmänna tilliten till myndigheten har även tilliten till Försäkringskassan utifrån variablerna kön, ålder, utbildning och socialt kapital studerats. Datamaterialet för uppsatsen kommer från SOM-institutet som varje år genomför förtroendeundersökningar av myndigheter i Sverige. På detta sätt anses SOM-institutet vara en tillförlitlig källa att inhämta information ifrån. I uppsatsen presenteras alla undersökningar utifrån årsperioden 2008-2014, för att det ska underlätta generaliseringen av resultaten. När det gäller det allmänna förtroendet för Försäkringskassan visar linjediagrammet på en klar förbättring i slutet av år 2014. I resultatet om könsvariabeln framkommer ingen betydlig skillnad i förtroendet bland könen mer än att förtroendet någorlunda ökar. Den tredje variabeln undersöker förtroendet utifrån ålder där utfallet visade att det låg jämt bland åldrarna 16-29, 30-49 och 65-85 år, vilket även överensstämde med den empiriska forskningen och teorierna. I den fjärde variabeln undersöktes utbildningens påverkan på förtroendet till Försäkringskassan, som visade på att högutbildade upplevde högre tillit. Anledningen till detta var att högutbildade under studietiden gjorde sig en uppfattning om myndighetens funktionssätt. Slutligen undersökte vi andra faktorer som inverka på myndighetsförtroendet och ifrågasatte Putnams teori om socialt kapital. Resultatet blev att förtroendet till myndigheterna inte hade ett samband med medborgarandan och antalet föreningar respondenterna var medlemmar i.

  • 290.
    Bocangel, Dante
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Erika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Den prehospitala vårdprocessens sista pusselbit?: En kartläggning av uppföljning inom en ambulansorganisation2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svensk ambulanssjukvård har genomgått stora förändringar de senaste decennierna vilket har lett till att kraven på sjuksköterskans kompetens för att säkerställa en god vård och patientsäkerhet har ökat markant. Generellt saknas det inom svensk ambulanssjukvård väl fungerande system för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt vilket leder till att denna viktiga möjlighet till professionell och organisatorisk utveckling riskerar att falla bort. I den kartlagda ambulansorganisationen infördes i början av 2015 ett nytt system för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt vilket skapade nya möjligheter för sjuksköterskan att följa upp sina bedömningar och behandlingar.

    Syftet var att kartlägga systemet för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt inom en specifik ambulansorganisation utifrån följande frågeställningar: I vilken utsträckning användes möjligheten till uppföljning, vad påverkade sjuksköterskans uppföljning och hur upplevdes effekterna av uppföljning. Metoden som ändvändes var en singel case studie metod vilket innebar att både kvantitativ och kvalitativa data användes. Unikt för case studie metoden är att data samlas in i olika faser för att sedan analyseras innan nästa datainsamlingsfas startar. I den första fasen genomfördes en sökning efter dokument inom ambulansorganisationen som berörde uppföljning. I fas två utfördes en enkätundersökning som även låg till grund för de intervjuer som gjordes i fas tre.

    Resultaten visade att uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt ökade efter införandet av det nya systemet och att de nuvarande rutinerna var otydliga. Vanliga orsaker till att sjuksköterskan i ambulans följde upp sina patienter var osäkerhet i bedömningar, egen kompetensutveckling och en vilja att bidra till ökad patientsäkerhet. Uppföljningen hade positiva effekter för sjuksköterskornas trygghet och kompetens. Däremot förelåg ett behov att förtydliga rutinerna om hur systemet skulle användas för att säkerställa återförandet av kunskapen som inhämtats genom uppföljning till verksamheten. Detta var en önskan både från arbetsgivarhåll och från sjuksköterskor i ambulans. En ökad systematik i uppföljningsarbetet kan leda till att uppföljningen inte begränsas till patientfall som den enskilda sjuksköterskan ansåg vara relevant. Detta kan främja patientsäkerheten och i förlängningen minska onödigt lidande för patienten.

  • 291.
    Bodén, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lidberg Carlsson, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdandet av patienter med behov av avancerad hemsjukvård: En kvalitativ intervjustudie ur distriktssköterskans perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Både globalt och i Sverige blir befolkningen allt äldre, lever längre och har ofta kroniska sjukdomar som följd. Det gör att det ställs ökade krav på sjukvården. Vårdplatserna blir färre och vårdtiderna kortare. Sedan ädelreformen infördes 1992 ställs det krav på kommunerna att ansvara för hemsjukvården. Distriktssköterskorna är navet i vårdandet och har ett stort ansvar att se helheten kring patientens vård. Distriktssköterskorna i hemsjukvården har en utsatt position och är ensamma i de många gånger komplexa vårdsituationerna. Den avancerade vården med mycket medicinteknik har ökat lavinartat de senaste åren. Kommunernas utmaning är att hinna kompetensutbilda personal och öka bemanningen i samma takt som den avancerade hemsjukvården kräver.

    Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans upplevelse av att vårda patienter med behov av avancerad hemsjukvård. En kvalitativ metod används. Datainsamling görs genom åtta stycken livsvärldsintervjuer. Data bearbetas genom en kvalitativ innehållsanalys och det framkommer elva underkategorier som skapar fyra kategorier: Att ha rätt kunskap och kompetens, Att utvärdera och ha ett övergripande ansvar, Att se till patientens välbefinnande, Att samordna och organisera. Resultatet visar distriktssköterskans mångfacetterade arbete. Det framkommer att distriktssköterskorna upplever att den avancerade vården är utmanande och stimulerande om rätt förutsättningar finns. De förutsättningar som framkommer är bland annat att ha tid, att ha en bra ledare, att få reflektera och att ha ett samarbete med olika vårdaktörer. Brist på rätt förutsättningar kan leda till utbrändhet och med uppsägningar som följd. För att distriktssköterskan ska kunna vårda patienter med avancerad hemsjukvård krävs rätt kunskap och kompetens. Detta påverkar kvalitén på vården av patienter med behov av avancerad hemsjukvård i hög grad.

  • 292.
    Boerenbeker, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Brandén, Ann-Sofie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En trygghetsskapande länk: Hur närstående upplever betydelsen av Förbindelsesjuksköterska i samband med övergången från IVA till vårdavdelning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en tidigare kritiskt sjuk patient som vårdats på en intensivvårdsavdelning (IVA) skrivs ut till vårdavdelning inleds en känslig fas i vårdförloppet. Det är en förändring som utgör risker för patienten då det utöver förändrad vårdnivå också innebär förändrad miljö och annan vårdpersonal. Stödfunktionen Förbindelsesjuksköterska (FS) har visat sig vara en framgångsrik modell när det gäller att stödja patient, vårdpersonal och närstående samt förbättra patientsäkerheten i samband med utskrivning från IVA, men finns inte implementerad på svenska sjukhus. Sedan februari 2016 pågår ett projekt på ett universitetssjukhus i Sverige, med syfte att undersöka om funktionen FS har effekt på patientsäkerhet och vårdkvalitet i samband med utskrivning från IVA till vårdavdelning. Då målet var att öka tryggheten för medarbetare, patienter och närstående syftar aktuell studie till att beskriva hur närstående upplever betydelsen av FS i samband med övergången från IVA till vårdavdelning.

    För att besvara studiens syfte har vi använt oss av deskriptiv kvalitativ ansats med semistrukturerade forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt genomfördes femton (n=15) stycken intervjuer med närstående till patienter som vårdats på intensivvårdsavdelningen. Data analyserades med induktiv kvalitativ innehållsanalys vilket genererade i tre (n=3) huvudkategorier och åtta (n=8) underkategorier. Resultatet utgörs av följande huvudkategorier: Närståendes upplevelse av trygghet, Förbindelsesjuksköterskan som vårdande expert och Förbindelsesjuksköterskan som länk mellan olika vårdnivåer. Genomgående upplevde närstående att FS gav dem trygghet genom sin kompetens och sin erfarenhet men också genom sin närvaro som gjorde att de kände sig sedda och bekräftade i sin sårbara situation. De uppfattade att FS genom att vara en länk mellan avdelningarna bidrog till att stänga det gap som uppstår pga. skillnad i vårdnivå, informationsbrist och sviktande kontinuitet.

  • 293.
    Bogren, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Keena, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det är inte bara hår: En studie om kvinnors upplevelse av att tappa sitt hår som följd av cytostatikabehandling2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas ungefär 30000 kvinnor av cancer i Sverige. Till år 2040 beräknas antalet kvinnor som drabbas, öka med 90 procent, en snabbt växande patientgrupp. Cytostatikabehandling är en ofta använd behandlingsmetod vid cancer. En vanlig biverkning till följd av behandlingen är håravfall. Kvinnans hår är nära kopplat till hennes identitet och är av social och kulturell innebörd. Att tappa håret är den biverkning som skrämmer kvinnor mest inför cancerbehandling. I rollen som sjuksköterska behöver vi förståelse för hur kvinnor upplever håravfall för att kunna ge god vård och stöd. Med det ökade antalet kvinnor som drabbas krävs beredskap.

    Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse av att tappa sitt hår som följd av cytostatikabehandling. Studien är gjord med narrativ ansats genom analys av bloggar, skrivna av kvinnor som genomgår eller har genomgått cytostatikabehandling och tappat hår som följd av detta. Resultatet är tydligt; kvinnor upplever det som ett mycket hårt slag mot självkänsla och kroppsuppfattning. Håravfallet skapar starka känslor som ångest, sorg, utanförskap och tankar om döden. För att kunna möta dessa känslor behövs stöd i form av någon som lyssnar förutsättningslöst, utan att lägga egna tankar och värderingar i samtalet. Det är viktigt för kvinnor att själva kunna ta beslut och ha strategier för håravfallet. Detta upplevs positivt och ökar hennes känsla av kontroll över sjukdomen. Sjuksköterskans nyckelroll blir att stötta den drabbade kvinnan genom att lyssna och göra henne delaktig i vården för att kunna uppleva känslan av kontroll. 

  • 294.
    Bohman, Christian
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Stroil, Adnan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att inneha rollen som sjukvårdsledare på en olycksplats: En kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att komma först till olycksplats innebär att sjukvårdspersonal ska inta en ledningsfunktion. En av dessa ledarroller är att vara sjukvårdsledare. Sjukvårdsledaren har som ansvar att skapa struktur och goda förutsättningar på olycksplatsen genom kommunikation och samarbete. Då detta är en viktig ledande funktion kan det vara betydande för patienten hur väl den fungerar. Syftet med studien är att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelse av att inneha rollen som sjukvårdsledare på en olycksplats. Informanterna som intervjuades var alla sex män i åldrarna mellan 32-59. Deras erfarenhet varierade mellan 3 – 36 år inom ambulanssjukvård. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och utefter det presenterades resultatet med hjälp av huvudkategorier och subkategorier.

    I resultatet framkom det att det var ett stort ansvar att inneha rollen som sjukvårdsledare men samtidigt en svårighet då omfattande beslut i utsatta situationer ibland behövde tas under stressade former. Ambulanssjuksköterskor upplevde svårigheter att förhålla sig till en patientvårdande roll då en ledningsfunktion etablerats viket kunde påverka det emotionella vårdandet som fick åsidosättas. En så stor blandning som möjligt på informanterna i form av erfarenhet och ålder eftersträvades för att resultatet skulle bli så representativt som möjligt. Majoriteten av informanternas upplevelser av att vara sjukvårdsledare bekräftades av tidigare vetenskaplig forskning vilket indikerar att detta är en viktig och samtidigt svår situation att befinna sig i.

  • 295.
    Bojarska, Kimberly
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lagerlöf, Lovisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att stå i skuggan av ett mörker: Depression ur ett närståendeperspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Depression är en sjukdom som blir allt mer vanlig, i Sverige såväl som globalt. Sjukdomen kan leda till symtom i varierade utsträckning och svårighetsgrad. Närstående till en person som insjuknat i depression kan ta på sig ansvaret att vårda och kan också utgöra en hälsoresurs för den som är sjuk. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå att även om den som har insjuknat i depression är drabbad, är även de närstående också det. Genom ökad kunskap om de närståendes upplevelser torde vården kunna ge bättre stöd och hjälp till den närstående. Syftet med studien var således att beskriva upplevelsen  av  att  vara  närstående  och  vårda  en person  som  lider  av  depression. Metoden var en litteraturstudie där 10 artiklar analyserats. Axelssons modell (2012, ss. 203-220) har använts för analysen.

    Resultatet visade bland annat att närstående till stor del eftersökte information och kunskap för att uppleva att de utgjorde ett gott stöd för sin käraste. Det beskrev även det omfattande ansvaret som de närstående fick axla i vårdandet. Vårdandet utav en person som led av depression föranledde även till starka känslostormar hos de närstående, exempelvis ilska, frustration, rädsla, oro och hopp. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att informera och stötta patienten och de närstående, men finns det tid för det?

  • 296.
    Boltorp, Jessica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Haslinger, Adrian
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Distriktssköterskans perspektiv: Att främja hälsa bland patienter inom kriminalvården2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människor som har dömts till fängelse och förlorat sin frihet har samma rättigheter som den övriga befolkningen att få sjukvård av bra kvalité. Kriminalvårdens sjukvård är betydelsefull genom att internerna har stora hälso- och vårdbehov. På grund av bristande forskning inom kriminalvården ville författarna genomföra en studie som belyser distriktssköterskors upplevelser av att främja hälsa inom kriminalvården. Det genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och analysen av intervjumaterialet gjordes genom en innehållsanalys som resulterade i fem huvudkategorier, 23 underkategorier och ett tema.

    Analysen av intervjuerna visade på att kriminalvårdsköterskans arbete med att främja hälsa påverkas av många hälsoproblem, den stora säkerhetsaspekten och mycket ensamt arbete som upplevdes som begränsningar i det hälsofrämjande arbetet. Distriktssköterskans breda kompetens visade sig komma till stor nytta och passa bra in i kriminalvårdens sjukvård. I rollen som kriminalvårdssköterska handlar det mycket om mötet med patienten för att bland annat kunna skapa förtroende och förutsättningar för en bättre hälsa. Samarbetet med andra vårdprofessioner och vårdinstitutioner är av stor betydelse i kriminalvården för att ha möjlighet att erbjuda en vård som är individuellt anpassad för den enskilde individen. Mycket av det hälsofrämjande arbetet för kriminalvårdssköterskan är att ta prover, hälsokontroller, vaccinationer för att arbeta förebyggande. I kliniska implikationer belyses det att behovet av fler kriminalvårdssköterskor är stort på grund av det stora hälso- och vårdbehovet som finns hos internerna och för att minska känslan av att känna sig ensam i sin profession och för att öka möjligheterna för att främja hälsa.

  • 297.
    Bomberg, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Krans, Madelene
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att skapa känslan av trygghet hos vuxna patienter i livets slutskede i kommunens hemsjukvård: Intervjuer med distriktssköterskor2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I kommunens hemsjukvård vårdas idag ett stort antal vuxna patienter i livets slutskede och antalet kommer sannolikt att öka då politiska beslut och patientens önskan är att vårdas i det egna hemmet. Distriktssköterskans roll i hemsjukvården är central som arbetar för en god och säker vård för patienten. Trygghet är ett mänskligt behov och hemmet kan utgöra en trygghet för patienten samtidigt som tryggheten kan minska ju närmare livets slut patienten kommer. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan kan skapa känsla av trygghet för vuxna patienter i livets slutskede i kommunens hemsjukvård.

    En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Åtta distriktssköterskor intervjuades från fyra hemsjukvårdsteam i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjuerna analyserades via kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem huvudkategorier: patient och anhörig, kommunikation, personal, omvårdnadsplanering och organisation. Resultatet visade att distriktssköterskan hade erfarenhet av att skapa en känsla av trygghet hos vuxna patienter i livets slutskede genom att skapa en relation till patient och anhörig, genom samtal och kontinuitet. Att finnas tillgängliga och samarbeta i team mot gemensamma mål. Distriktssköterskan erfor att deras egen säkerhet i yrkesrollen, kompetens och erfarenhet för hur vården organiseras för patienten kan skapa en känsla av trygghet hos patient och anhörig.

    Distriktssköterskan arbetar utifrån de resurser som finns för att utveckla sin kompetens och för att förstå patientens livsvärld krävs kontinuerlig fortbildning i palliativ vård och mer redskap för journalförd omvårdnadsplanering. Studien betonar vikten av social hållbarhet, som är av avgörande betydelse för känslan av trygghet.

  • 298.
    Bomgren, Linnea
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tysklind, Julia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital spinal immobilisering – en nödvändig åtgärd?: En retrospektiv studie om förekomsten av skador hos patienter utsatta för trauma2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fysiskt trauma är den vanligaste dödsorsaken bland människor under 40 år i västvärlden. Spinal immobilisering är en viktig del i det prehospitala omhändertagandet av traumapatienter där skada på kotpelare och ryggmärg kan misstänkas. Spinal immobilisering praktiseras i stora delar av världen men insatsen tar tid och innebär risker för patienten. Det saknas tydlig evidens för nytta med prehospital spinal immobilisering och behovet är stort av att veta mer om skadeutfall av traumapatienter som är vårdade i ambulans.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av spinal immobilisering i ambulanssjukvård av patienter som utsatts för trubbigt eller penetrerande våld samt vad för verifierade skador dessa patienter har.

    Metod: Kvantitativ design med retrospektiv datainsamling från ambulans- och sjukhusjournaler.

    Resultat: Trehundrasjutton patienter bedömda med RETTS ESS 39 granskades, medelåldern var 42 år och det var ingen skillnad i antal mellan män och kvinnor. 229 patienter spinalimmobiliserades och 27 av dessa visade sig ha någon typ av spinalskada. Resultatet visar att ingen statistiskt signifikant skillnad förelåg mellan spinal immobilisering och verifierad spinal skada. Det sågs inte heller något samband mellan andra verifierade skador och val av spinal immobilisering eller inte. Typ av trauma påverkar inte utfall av spinal immobilisering. Den vanligaste indikationen för spinal immobilisering var smärta/ömhet över kotpelaren och det var också denna indikation som visade sig vara starkast associerad till spinal skada.

    Diskussion: Varför så många patienter utan skada har spinalimmobiliseras kan denna studie inte svara på men slutsatsen dras att algoritmen för spinal immobilisering bör göras snävare. Detta för att undvika att spinal immobilisering utförs mer än nödvändigt. Samtidigt bedöms vidare forskning inom ämnet som nödvändigt.

  • 299. Bond, Ken
    et al.
    Hofmann, Björn
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.
    Examining ethical rationales for patient involvement in HTA.2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 300.
    Booberg, Jonna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Gaiottino, Marcus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Intensivvårdssjuksköterskors känslor och attityder kring donation efter hjärtdöd: En kvalitativ intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag väntar många patienter på transplantation av ett eller flera organ. Med nuvarande lagstiftning identifieras inte alla potentiella organdonatorer och därför kan inte dessa organ tas tillvara. Regeringen har därför tillsatt en utredning om det kan bli aktuellt med organdonation efter hjärtdöd. Detta uttrycks internationellt som Donation after Cardiac Death (DCD). Denna studiens syfte var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar, tankar och känslor, samt förbereddhet kring begreppet donation efter hjärtdöd. Sju intervjuer av intensivvårdssjuksköterskor på två sjukhus i västra Sverige genomfördes och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras som fyra kategorier: Upplevda farhågor och potentiella konsekvenser av DCD, Mötet med anhöriga, Tankar och känslor kring organisatoriska svårigheter och Tankar och känslor kring etiska dilemman. Slutsatser var att de intervjuade intensivvårdssjuksköterskorna ställde sig positiva till DCD och tidigare forskning visar att det kan vara en källa till ökning av organtillgång förutsatt att det är organisatoriskt genomförbart.

3456789 251 - 300 av 1481
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf