Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 1826
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251. Bjerke, Ulrika
    et al.
    Frändin, Kerstin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Formkontroll för äldre. En randomiserad, kontrollerad studie2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 252.
    Bjuhr, Ellen
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tomperi, Marie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kvinnors sexualitet efter hjärtinfarkt: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta stora förändringar i livet, med känslomässiga upplevelser och med frågor om hur livet kommer påverkas av sjukdomen. Det är vanligt att sexualiteten påverkas. För många är sexualiteten en del av upplevelsen av hälsa. Därför finns det stort informationsbehov om hur hjärtinfarkt påverkar det fortsatta livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera kvinnors sexualitet efter hjärtinfarkt.

    I studien har 11 vetenskapliga artiklar från Danmark, Israel, Saudiarabien, Sverige, Turkiet och USA analyserats. Analysen resulterade i fyra teman vilka var Den sexuella aktiviteten, Själsliga och kroppsliga upplevelser, Betydelsen av relationer och Information från hälso- och sjukvårdspersonal. Den sexuella aktiviteten blev förändrad bland majoriteten av kvinnorna. Förändringar var relaterade till det sexuella mönstret, frekvensen och lusten. Orsak till förändringen var i många fall rädsla. Bristande information om sexualiteten och sexuella aktiviteter efter hjärtinfarkt var ett återkommande tema, vilket kunde vara en bidragande orsak till oro och rädsla när informationen var otillräcklig och svår att förstå. Kvinnor var bland annat oroliga för att sexuella aktiviteter skulle utlösa en ny hjärtinfarkt. Nära relationer var viktiga, då det gav mening och känsla av hälsa. Sexualiteten är för många människor ett känsligt, intimt och privat ämne. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap inom ämnet för att kunna möta kvinnor i samtal om sexualitet efter hjärtinfarkt och ge adekvat information så att kvinnor upplever att de får en personcentrerad vård.

  • 253.
    Bjurström, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lagrell, Jonna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Modet och förmågan att ta etiskt och juridiskt ansvar: att möta barn som misstänks fara illa2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns flera lagar och en barnkonvention som har betydelse för hur barns livsvillkor ska hanteras. Trots dessa regelverk registreras en ökning av barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor kan i det prehospitala vårdmötet med barn vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället när det gäller förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av barns behov av stöd.  Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för ambulanssjuksköterskans ställningstagande i att anmäla sin oro då barn misstänks fara illa. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever prehospitala vårdmöten där barn misstänks fara illa. Studien är en kvalitativ intervjustudie. En fokusgruppsintervju har genomförts med sju sjuksköterskor inom en ambulansorganisation i sydvästra Sverige.Kvalitativ innehållsanalys med latent och induktiv ansats har använts.

    Resultatet visar en övergripande huvudkategori som handlar om modet och förmågan att ta etiskt och juridiskt ansvar. Vårdmöten där sjuksköterskan misstänker att barn far illa kan förstås som öppenhet för barnets utsatthet och ett medvetet etiskt ansvarstagande. En juridisk medvetenhet och skyldighet framkommer också samtidigt som eftertänksamhet skymtar fram, vilken kan förstås som en reflektion över att vårdandet kanske trots allt inte varit gott nog. Kunskapsbrist och osäkerhet påvisas tillsammans med egen utsatthet. Dessutom framstår det som att ett rationaliserat handlande framtvingats av omständigheterna inom ambulanssjukvård. Det finns behov av hjälp och organisatorisktstöd. Slutsatsen är att sjuksköterskor inom ambulanssjukvård upplever kunskapsbrist och osäkerhet i vårdmöten där barn misstänks fara illa, trots både etiskt och juridiskt ansvarstagande. Ett organisationsstöd behövs för att kunna ge utsatta barn det stöd och skydd som de har rätt till.

  • 254. Björck, M.
    et al.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Vårdrelation. Ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen2007Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 27, nr 4, s. 14-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 255.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att vara invandrare och patient i Sverige2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on immigrants in Sweden. What experiences from the meeting with Swedish society do immigrants have and what meaning does the immigrant background have when they have been patients within the Swedish health and medical service? Former research about patients with an immigrant background can be divided into two perspectives. One which illuminates ethnically demarcated immigrant groups and specific needs. The other perspective has an individually adopted approach independently of the patients’ ethnical background. Here it is mainly the communication problems that are stressed, since these make it hard to understand the individual’s needs. The two empirical studies of the thesis start from an individualised perspective, a life world perspective. Research data have been collected through open interviews. The overall purpose was to develop a deepened understanding of what it means to live as an immigrant in Sweden and receive care. The aim of the pre-study was to examine immigrants’ experiences of participation in municipal home care. In the main study the overall purpose was used and two research questions were asked: What do persons with an immigrant background have to tell us about their situation in Swedish society? How does the situation as an immigrant in Sweden influence the experience of being a patient in Swedish health and medical care? The pre-study shows that participation means making demands and meeting caregivers who view the patient as an actor with the right to make his or her own decisions. One important postulate seems to be access to a good interpreter. To refrain from participation seems to be about adopting a passive attitude as a patient. It seems as if it is the caregivers who are the active ones and the ones setting the standards for the contents of the care. To experience not being invited to participation mainly seems to originate from the fact that the interviewees could neither understand nor make themselves understood. One consequence is that patients are just looked upon as carriers of a symptom. The main study shows that the interviewees’ existential existence as patients involves the whole life situation. Different forms of unsurmountable difficulties might reinforce each other. The ambition to establish oneself in a new home country might therefore be passivised. For patients with immigrant background earlier experiences from exposed situations seem to influence how the patients feel about their treatment. The additional knowledge is that problems seem to reinforce each other. Patients with an immigrant background must be treated as individuals. Every individual’s story has to be made visible. The thesis shows that caregivers ought to endeavour to understand the individual. To encourage dialogue, despite language problems, is of importance for the patient to be able to express his or her needs. The use of an interpreter may have a positive influence on these patients’ possibilities to exert an influence. This means that caregivers who consult an interpreter should build up their competence to communicate through an interpreter.

  • 256.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Behövs kulturkompetens för att vårda patienter med invandrarbakgrund?2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 257.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nyström, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    To be an immigrant and a patient in Sweden: A study with an individualised perspective2010Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 5, nr 3, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim is to describe how experiences of being an immigrant can influencethe situation when becoming a patient in Swedish health care. A hermeneutic approach was used. Sixteen persons born in non-Nordic countries were interviewed. The data was analysed with an empirical hermeneutical method. The findings indicate that positive experiences (i.e., establishing oneself in a new home country) enhance the possibilities of taking part in caring situations and vice versa. Hence, there is a need for individually adapted care that takes one's whole life situation into consideration. Consequently, it is suggested that the concept, “cultural competence” merely serves the purpose of illuminating caregivers’ need for categorisation. It does not illuminate individual needs in a caring situation.

  • 258.
    Björk Brämberg, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nyström, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Dahlberg, Karin
    Patient participation: A qualitative study of immigrant women and their experiences2010Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 5, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Patient participation in healthcare is a neglected area of interest in the rather extensive amount of research on immigrant so-called Selma patients in Swedish health care as well as worldwide. The aim is to explore the phenomenon ‘‘patient participation’’ in the context of the Swedish health care from the perspective of immigrants non-fluent in Swedish. A phenomenological lifeworld approach was chosen. Data were collected from patients within a municipal home care setting in Sweden. Eight women agreed to participate. In seven interviews, an interpreter was necessary for the translation of the interview. Five authorized interpreters were used. Data were analysed in accordance to a descriptive phenomenological method for caring research. The analysis led to an essence of the phenomenon with three constituents, ‘‘to experience participation,’’ ‘‘to refrain from participation,’’ and ‘‘to be deprived of participation.’’ Patient participation from the perspective of immigrant women means that patients are involved and active in their own health and caring processes. For these women, it is particularly important to have the opportunity to express themselves. Patient participation presupposes professional caregivers who act in a way that increases the patients’ opportunities to take part. A skilled interpreter is often necessary in order to enable the patient participation.

  • 259. Björk Brämberg, Elisabeth
    et al.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Communication through in-person interpreters: a qualitative study of home care providers' and social workers' views2013Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 22, nr 1-2, s. 159-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To describe the experiences of home care providers and social workers in communication, via in-person interpreters, with patients who do not share a common language, and to offer suggestions for practice based on this description. BACKGROUND: The use of interpreters is essential for successful communication to provide equal access to health care for patients not sharing a common language with care providers. Successful bilingual communication is probably even more complex within the home care services with its focus on medical treatment, care and daily support in relation to the more exclusive focus on medical treatment within hospital care. DESIGN: An explorative, qualitative, descriptive study. METHODS: Data were collected in seven focus group interviews. A total of 27 persons, working as registered nurses, assistant nurses and social workers in municipal home care, participated. The analysis was inspired by inductive content analysis. RESULTS: The results express a traditional view on interpretation where the in-person interpreter is supposed to act to a greater or lesser extent as an objective and neutral conduit or communicator of what is said. The interpreter is also expected to observe when medical terms and other concepts need to be explained, which thus exceeds the basic role as a communicator of what was said. CONCLUSIONS: This study emphasises the need to view the interpreter as an active and explicit party in a three-way communication. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Viewing the interpreter as an active and explicit party in a three-way communication and as an essential part of the care team might reduce the possible threat to patient confidentiality, and could contribute to solve the problem of interpreting the patient's non-verbal signs.

  • 260. Björk Brämberg, Elisabeth
    et al.
    Sandman, Lars
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Suggestions for strategies when communicating via in-person interpreters: A qualitative study on communication within home care services in Sweden.2014Ingår i: Clinical Nursing Studies, ISSN 2324-7940, E-ISSN 2324-7959, Vol. 2, nr 3, s. 34-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore and suggest strategies for communicating via in-person interpreters, based on experiences of professional home care providers (i.e. nurses and nurse assistants) and social workers. Home care services with its multifaceted emphasis on physical, psychological, social aspects of care and focus on quality of life for the patients presents a challenge for successful interpreted communication as the communication have to cover a wide variety of topics. Previous studies have shown that non-medical issues tend to be less communicated about when using interpreters. The study has an interpretative design, and data were collected in seven focus groups interviews with registered nurses, assistant nurses and social workers in home care services. Data were analysed by means of inductive content analysis. The results reveal suggestions for strategies: making preparations for structure and transparency, creating a flowing conversation on multifaceted topics, forming an understanding of the patient’s voice and limiting the information content. This study concludes that the home care providers and social workers need to be prepared for communication via an interpreter about complex phenomena, that communicating information via an interpreter requires preparation prior to the meeting, as well as being an active part in the conversation. Infrequent use of professional interpreters could threaten the possibilities for care providers and social workers to communicate with linguistic diverse patients in an optimal way.

  • 261.
    Björk, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sandberg, Matilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hot och våld på en akutmottagning: En litteraturöversikt ur sjuksköterskors perspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Både globalt och inom Sverige har hot och våld inom hälso- och sjukvården ökat de senaste åren. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som arbetar nära patienter, och tillhör därför en riskgrupp för att utsättas för hot och våld. Identifierade riskfaktorer är långa väntetider samt patientens fysiska och psykiska tillstånd. Vidare har sjuksköterskans yrkeserfarenhet, attityd samt samspel tillsammans med patienten betydelse för uppkomsten av hot och våld. Konsekvenser för sjuksköterskor efter att blivit utsatt för hot och våld är en sämre arbetsförmåga och detta riskerar att leda till sjukskrivningar. Den ökade förekomsten av hot och våld inom hälso- och sjukvården genererar ett behov av att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld från patienter på akutmottagningar, och lyfta fram vilka följder som detta kan få för vården.

    Examensarbetet är utformat enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Datainsamling gjordes i Cinahl och PubMed. Arbetet med att granska och analysera artiklar ledde till totalt nio artiklar, varav fyra var tillämpade med kvalitativ metod, fyra med både kvalitativ och kvantitativ metod samt en med endast kvantitativ metod. Två huvudteman presenteras i resultatet: “Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld som konsekvenser för välbefinnandet” samt “Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld som konsekvenser för vårdmötet”. Det framkommer att sjuksköterskor upplever en brist på stöd från arbetsledningen och samtidigt en avsaknad av adekvata säkerhetsrutiner. Otrygghet, sårbarhet och rädsla är även känslor som påvisas i flera studier. Hot och våld påverkar sjuksköterskans förmåga att känna empati mot patienter. Sjuksköterskor upplevde en god kommunikation gentemot både kollegor och patienter, som betydelsefullt för att undvika hotfulla och våldsamma situationer. Författarna diskuterar den etiska konflikt som uppstår då sjuksköterskor förväntas vårda patienter enligt lagar, riktlinjer och etiska koder, samtidigt som de får utstå hot, våld och aggressiva beteenden från patienter.

  • 262.
    Björk, Kristofer
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Family members' waiting in intensive care: A concept analysis2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to explore the meaning of family members waiting in an intensive care context using Rodgers’ evolutionary method of concept analysis.

    Method: Systematic searches were made in CINAHL and PubMed. These gave thirty- eight articles which illustrated family members waiting in an intensive care context. Data was analysed through using Rodgers’ evolutionary method of concept analysis. Findings: In total, five attributes was identified during the analysis. These were living in limbo, feeling helpless and powerless, to hope, to endure and to fear the worst. Family members’ watchfulness of their relative proved to be the surrogate term and related concept.  The  consequence  of  waiting  was  often  negative  for  the  relatives  as  their questions often were not answered, which made them suffer. The references showed that the concept occurred in different situations and in intensive care units (ICUs) with various types of specialties.

    Conclusions: The concept analysis has given the concept of family members’ waiting in an intensive care context a deeper understanding and meaning, which may provide awareness and reflection to professionals in intensive care with knowledge and reflections on how to take care of family members who are waiting. The waiting is inevitable but improved communication between the ICU staff and family members is important and necessary for reducing stress and alleviating the family members’ suffering and also for reducing the stress for caregivers. It is important to know that waiting cannot be eliminated but that the staff can ease the family members’ burden when having a loved one cared for in an ICU.

  • 263.
    Björk, Kristofer
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. Department of Intensive Care Northern Älvsborg Hospital.
    Lindahl, Berit
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Fridh, Isabell
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Family members’ experiences of waiting in intensive care: a concept analysis2019Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, s. 1-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM:

    The aim of this study was to explore the meaning of family members' experience of waiting in an intensive care context using Rodgers' evolutionary method of concept analysis.

    METHOD:

    Systematic searches in CINAHL and PubMed retrieved 38 articles which illustrated the waiting experienced by family members in an intensive care context. Rodgers' evolutionary method of concept analysis was applied to the data.

    FINDINGS:

    In total, five elements of the concept were identified in the analysis. These were as follows: living in limbo; feeling helpless and powerless; hoping; enduring; and fearing the worst. Family members' vigilance regarding their relative proved to be a related concept, but vigilance does not share the same set of attributes. The consequences of waiting were often negative for the relatives and caused them suffering. The references show that the concept was manifested in different situations and in intensive care units (ICUs) with various types of specialties.

    CONCLUSIONS:

    The application of concept analysis has brought a deeper understanding and meaning to the experience of waiting among family members in an intensive care context. This may provide professionals with an awareness of how to take care of family members in this situation. The waiting is inevitable, but improved communication between the ICU staff and family members is necessary to reduce stress and alleviate the suffering of family members. It is important to acknowledge that waiting cannot be eliminated but family-centred care, including a friendly and welcoming hospital environment, can ease the burden of family members with a loved one in an ICU.

    Publikationen är tillgänglig i fulltext från 2020-03-13 16:00
  • 264. Björk, Maria
    et al.
    Darcy, Laura
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jenholt Nolbris, Margaretha
    Hedman Ahlström, Britt
    Att vara barn och möta sjukdom.2017Ingår i: Att möta familjer i vård och omsorg: / [ed] Eva Benzein, Lund: Studentlitteratur AB, 2017Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 265.
    Björk, Maria
    et al.
    Jönköping University.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallstöm, Inger
    Lund university.
    Hammarlund, Kina
    Högskolan i Skövde.
    Like being covered in a wet and dark blanket - Parents' lived experiences of losing a child to cancer2016Ingår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 25, s. 40-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this study was to illuminate parents' lived experiences of losing a child to cancer. Method: Interviews and a narrative about parents' experiences of losing a child to cancer were gathered from six parents of children whom had participated in a longitudinal study across the child's illness trajectory. The analysis of the data was inspired by van Manen's hermeneutic phenomenological approach. Results: One essential theme emerged: Like being covered in a wet and dark blanket, as well as six related themes: Feeling conflicting emotions, Preparing for the moment of death, Continuing parenting after death, Recollecting and sharing memories, Working through the sorrow and New perspectives in life. Conclusion: There is a need for good palliative care. If not, there is a risk that the parent will perseverate and blame themselves for not being a good parent during the suffering child's last time in life. Meetings with the parents six months and two years after the child's death might facilitate healing through the grief process.

  • 266.
    Björk, Veronica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Kanfors, Sofia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Enhetschefers perspektiv på hälsoarbete: En kvalitativ studie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vård och omsorgssektorn är en stor arbetsgivare och yrken inom service och omsorg är bland de yrkena med högst sjukfrånvaro i Sverige. Det finns svårigheter vid rekrytering då efterfrågan är större än tillgången på omvårdnadspersonal. Enhetscheferna ska bedriva ett arbete mot verksamhetens målgrupp utifrån lagar och politiska beslut samtidigt som de ska sörja för att medarbetarna har en god arbetsmiljö och upplever hälsa på arbetet. Syftet med studien är att beskriva kommunala enhetschefers upplevelser av och uppfattningar om hälsoarbete för sina medarbetare. Genom en kvalitativ ansats genomfördes intervjuer med sex kommunalt anställda enhetschefer från två olika kommuner i Västra Götaland.

    Resultatet visade att för ett gott hälsoarbete behöver flera faktorer vägas in i arbetet som utgår från arbetsplatsen, medarbetarskap och ledarskap. Hälsoläget för medarbetarna handlar till stor del om sådant som inte är arbetsrelaterat, samtidigt som studien visar att det är ett krävande arbete både för medarbetarna och enhetscheferna. Medarbetarna behöver en strukturerad organisation med tydlighet kring yrkesrollen och dess uppdrag. Respondenterna tydliggjorde att det låg ett ansvar på medarbetarna att ta hand om sig själva både på arbetet och utanför arbetet. Enhetscheferna har utmaningar i form av sjukfrånvaro och brist på omvårdnadspersonal. För medarbetarna var underbemanning och tidspress vanliga stressfaktor i verksamheterna. Det framkom att enhetscheferna upplever en kluvenhet i arbetet som enhetschef i en politiskt styrd verksamhet där det handlar om att följa beslut trots att de inte kände medhåll till beslutet. Deltidsarbete ansågs ha samband med lägre sjuktal och kvinnor upplevdes ta ett större ansvar i privata situationer och står för större delen av arbetsfrånvaron. Studien genomsyras av enhetschefernas uppfattning att hälsoarbete handlar om delaktighet, kommunikation och ömsesidig respekt och ansvarstagande.

  • 267.
    Björking, Joakim
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Oskar
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter att de drabbats av hjärtinfarkt: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärt- och kärlsjukdomar svarar för 31 procent av årliga dödsfall globalt där den vanligaste dödsorsaken inom den här kategorin är hjärtinfarkt. Tidigare forskning har även visat att depression i samband med hjärtinfarkt ökar risken att dö i förtid med 50 procent. På senare år har emellertid andelen som överlever hjärtinfarkt ökat vilket innebär ökade krav på hälso- och sjukvård eftersom fler kommer att kräva vård i efterförloppet av sjukdomen. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter att de drabbats av hjärtinfarkt. Det studerade materialet bestod av 12 vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av Fribergs modell och resulterade i tre teman och nio subteman. Resultatet visade att deltagarna hade svårigheter med att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkt vilket till stor del berodde på undermålig information från hälso- och sjukvården. De depressiva symtom som uppstod efter sjukdomens akuta fas försvårade återhämtning och ökade risken för ett återinsjuknande. En slutsats är att det i dagens hälso- och sjukvård disponeras alltför lite medel för att upptäcka och behandla depression hos patienter som genomgått hjärtinfarkt. Sjuksköterskans yrkesroll medför ett ansvar att tillgodose patientens informationsbehov och identifiera patientens resurser för att öka förmågan till en lyckad återhämtning.

  • 268.
    Björklund, Emilie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallenberg Haraldsson, Elin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns rädslor när de vårdas inneliggande på sjukhus: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn i sjukhusvård känner ofta rädsla eller oro. Rädsla har en stark kognitiv koppling och eftersom barns kognitiva utveckling inte är helt färdig, har barn lättare för att känna rädsla. De har svårt att sära på fantasi och verklighet som i sin tur kan leda till fler skrämmande upplevelser. Hur ett barn reagerar på rädsla beror också på vilken mognadsnivå de har.

    I Sverige styrs sjukvården av Hälso-sjukvårdslagen (HSL). Lagen ska se till att sjukvården uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att alla människor har rätt till självbestämmande och integritet, samt att människors lika värde och värdighet ska säkras, detta gäller även för de barn som vårdas på sjukhus. Trots att barns rätt till att få uttrycka sina åsikter tydligt finns med i svensk lagstiftning, finns det indikationer på att deras åsikter inte lyfts fram i vårdsituationer. Sjuksköterskan som arbetar med vård av barn ska se till barnets perspektiv och bidra med sin barnkompetens. I barnsjukvård kan sjuksköterskan knyta an till vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld, hälsa, lidande, delaktighet och sjukhusmiljö.

    Syftet var att undersöka barns rädslor när de vårdas på sjukhus. Arbetet är en litteraturstudie, där 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar studerats för att sammanställa barns rädslor på sjukhus. Resultatet visar att behandlingar och undersökningar samt separation från föräldrar och syskon orsakar rädsla och ångest hos barnet. Sjukhusmiljöer upplevs som okända och otrygga och förlorad autonomi leder till oro och frustration. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela barnet och dess livsvärld som involverar både föräldrar, syskon, vänner men även tidigare erfarenheter av sjukvård. Stor tyngd borde ligga på sjuksköterskans förmåga till att arbeta utefter ett barnperspektiv, där bland annat individanpassad kommunikation samt barnens delaktighet och autonomi prioriteras.

  • 269.
    Björklund, Jonathan
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Källholm, Therese
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av att vara bärare på MRSA: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den meticillinresistenta bakterien Staphylococcus aureues är idag ett vårdhygieniskt problem. Idag sker det en ständig ökning av bakterien. Vårdpersonal besitter inte tillräcklig kunskap för de riktlinjer och hygienrutiner som ska tillämpas vid patienter som bär på MRSA. Detta kan leda till en osäkerhet bland vårdpersonal, vilket kan resultera i att dessa patienter upplever sin vårdtid mer negativ än nödvändigt.

    Syftet med studien är att få en inblick i patienters upplevelser av att vara MRSA-bärare på sjukhus. En litteraturöversikt genomfördes. 11 vetenskapliga artiklar valdes till arbetet genom systematisk sökning av data. All data granskades och analyserades kritiskt vid framställning av resultatet. Patienter som är bärare av MRSA upplevde olika känslor som bland annat stigmatisering från hälso- och sjukvården, oro över att smitta sin omgivning och skuldkänslor. De upplevde också att de blev annorlunda behandlade i jämförelse med andra patienter och upplevde att vårdpersonal hade bristande kunskaper vid vård av dem. Många patienter upplevde att isoleringen på grund av deras bärarskap av bakterien påverkade deras vårdtid på sjukhuset och orsakade känslor av depression, stress och en upplevelse av begränsad personlig frihet. Patienterna upplevde sig själva som ett hot mot sin omgivning och en känsla av stigmatisering. Genom en ökad medvetenhet och kunskap om dessa patienters upplevelser av att vara bärare av MRSA kan detta underlätta vårdpersonalens bemötande. Detta kan resultera i en mer likvärdig vård för dessa patienter och att dessa patienter erfar en bättre vårdtid.

  • 270.
    Björklund, Lina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Carlsson, Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    ”Delar av en helhet”: En Intervjustudie för att beskriva om sjuksköterskor och undersköterskor inom sjukhusvård upplever att de är delaktiga i arbetet med kapacitets- och produktionsstyrning2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre i befolkningen förväntas öka därför behöver hälso- och sjukvården använda befintliga resurser inom sjukvården på ett effektivt sätt. Hälso- och sjukvården är komplex och består av olika systemnivåer (mikro-/meso- och makrosystem) där krav på effektivitet kan konkurrera med medarbetares etiska värden. För att få styrsystemen integrerade i verksamheten krävs att kommunikationen mellan ledning och medarbetare fungerar väl så att medarbetarna trivs, vill arbeta kvar och förblir motiverade att bidra till värdebaserad vård på en hälsofrämjande arbetsplats.

    Syftet med denna studie är att ta reda på hur sjuksköterskor och undersköterskor i mikrosystemet inom öppen respektive sluten sjukhusvård upplever att de är delaktiga i kapacitets- och produktionsstyrning (KPS). Detta är en intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med hjälp av intervjuer med åtta informanter vid en opererande sjukhusklinik. Intervjuerna bandades, transkriberades varpå en induktiv innehållsanalys genomfördes.

    De resultat vi bland annat kommit fram till är att i nämnda verksamhet har medarbetarna en förståelse för delar, de kan se att det finns faktorer som påverkar vad och hur arbetsuppgifter utförs. KPS med inslag av Lean tillsammans med ett fokus på värdebaserad vård borde kunna ge medarbetarna möjlighet att ta ställning till nyttan av förändring och styrning av delar i en helhet efter behov.  

  • 271. Björkman, Berit
    et al.
    Nilsson, Stefan R
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Sigstedt, Bo
    Enskär, Karin
    Children’s pain and distress while undergoing an acute radiographic examination2012Ingår i: Radiography, ISSN 1078-8174, E-ISSN 1532-2831, Vol. 18, nr 3, s. 191-196Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Pain has been highlighted as a main concern for children in conjunction with an acuteradiographicexamination. The aim of this study was to further investigate children’spain and distress while undergoing an acuteradiographicexamination. The study comprised 29 participants with an age range of 5–15 years who were injured and submitted to an acuteradiographicexamination of the upper or lower extremity when the question at issue was fracture. The Coloured Analogue Scale (CAS) and the Facial Affective Scale (FAS) were used as self-reporting scales to measure the children’spain and distress. The Face, Legs, Activity, Cry and Consolability Behavioural scale (FLACC) was used as an observation tool to assess behaviours associated with pain in children. Descriptive statistics were used when analysing the scores, and the results showed that children experience pain and distress in conjunction with a radiographicexamination after an injury. Spearman’s correlation was used to compare variables, and significant correlations were obtained between the self-reported pain and the observed pain behaviour. Fischer’s Exact test was used to compare groups, and when using the cut-off 3.0 on the self-reporting scale no significant correlation was found concerning the pain reported by children diagnosed with and without a fracture. No significant correlations were found concerning the self-reported distress and pain either, regardless of whether it was a first-time visit and whether a parent was near during the examination.

  • 272.
    Björkqvist, Josefine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Smidefors, Ted
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Sover man så har man inte ont": Intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter och dess svårigheter med smärthantering hos sederade patienter i respirator. En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att respiratorvårdas på en intensivvårdsavdelning innebär risker för patienten att uppleva smärta. I intensivvårdssjuksköterskans roll ingår att identifiera och bedöma patientens behov av smärtlindring, behandla och utvärdera effekten av behandlingen. Underbehandlad smärta leder till ett ökat lidande för patienten, ökad sjuklighet, längre vårdtid och en ökad mortalitet. Tidigare forskning har visat att majoriteten av patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning upplevt måttlig till svår smärta under vårdtiden.

    Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter, samt upplevda svårigheter i samband med smärthanteringen hos den sederade patienten i respirator. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med semistrukterade intervjuer. Nio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades genom följande tre huvudkategorier: Att göra en objektiv bedömning på en subjektiv upplevelse, Att smärtlindra en sederad patient och Vårdorganisatoriska svårigheter. Det framkom ur resultatet att när intensivvårdssjuksköterskorna ska identifiera smärtan hos en sederad patient i respirator värderas och tolkas vad olika uttryck står för. Svårigheterna ansågs bero på att smärta är en subjektiv upplevelse, bristen av verbal kommunikation, samt komplexiteten i att avgöra vad patienten förmedlar och vad orsaken till uttrycket är i det unika sammanhanget. Det saknas riktlinjer och redskap för bedömning och behandling av smärta. Dokumentationen beskrevs ofullständig och fortlöpande utbildningar inom området saknades. Ett smärtskattningsinstrument för patientgruppen skulle kunna reducera förekomsten av underbehandlad smärta. Att i större utsträckning ta hjälp av närstående som informationskälla skulle sannolikt leda till mer individanpassade smärtlindringsstrategier.

  • 273.
    Björlin, Lise
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundgren, Louise
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Arbetsrelaterad stress: Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans profession utgår från ett humanistiskt perspektiv, patientcentrerad vård och vetenskapligt beprövade erfarenheter. Sjuksköterskors arbetsuppgifter innefattar ofta svåra vårdsituationer som kan generera stress. Att vårda döende patienter och lidande patienter samt deras anhöriga är en svår uppgift som uppkommer i sjuksköterskors dagliga arbete. Arbetsrelaterad stress är något som kan förorsakas av arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården och kan resultera i osäker patientvård samt sjukskrivningar.

    Syftet med detta examensarbete var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Examensarbetet är en litteraturöversikt och består av analys av sammanlagt tio artiklar som är genomförda med både kvalitativa och kvantitativa metoder. I examensarbetet har de valda artiklarna kvalitetsgranskats och analyserat enligt Fribergs modell. Resultatet presenteras i form av två kategorier med tillhörande fem subkategorier. Faktorer som ger upphov till stress är bland annat underbemanning, arbetsorganisationen och situationer då god omvårdnad inte kan skapas för patienterna. Diskussionen belyser problemet med att sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning. Organisatoriska faktorer som förmåner, löner och ledaregenskaper kan påverka huruvida sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning eller inte. Vidare förs ett resonemang om vad som bör göras för att behålla sjuksköterskorna kvar i vården.

  • 274.
    Björn, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ruff, Annika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Unga vuxna patienters upplevelser av överföringen från Barn- och ungdomspsykiatrin till Vuxenpsykiatrin: En intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen rapporterar om en ökning av den psykiska ohälsan hos barn och unga vuxna. Mycket tyder på att orsakerna är de livsvillkor unga har som omfattar skolperioden och vidare mot vuxenlivets arbetsmarknad. De vårdsökande har ökat till BUP och allt yngre söker sig till VUP. Undersökningar visar att det är ett avstånd mellan BUP och VUP. Det kan vara en stor omställning för patienterna att föras över från BUP till VUP, man går från att bli behandlad som barn till vuxen. Här ställs det stora krav på de berörda vårdenheterna. Personer med psykisk ohälsa löper stor risk för återfall, därför är det av vikt att dessa personer följs upp aktivt med en planerad och ny kontakt. En god kontinuitet ökar följsamheten och förbättrar prognosen över tid.

    Syftet med studien är att beskriva patienternas upplevelse av överföringen från BUP till VUP. En kvalitativ design med intervjuer valdes. Induktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. Resultatet delades in i tre teman; informationens betydelse, att själv ta beslut om sin behandling samt att inte veta vad som ska hända. Slutsatsen är att det behövs ytterligare information om överföringen och vården vid VUP. Att bytet av behandlare är svårt samt att individens mognad är av betydelse hur den unge klarar ansvaret att själv ta beslut angående sin behandling.

  • 275.
    Björnfot, Niclas
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Högfeldt, Maria
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patientens upplevelser av distriktssjuksköterskans uppföljning efter obesitasoperation: "Distriktssköterskan fokuserar på diabetes när jag fokuserar på andra problem"2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Livsstilsrelaterad ohälsa drabbar allt fler i form av övervikt eller fetma med diabetes, högt blodtryck, ledvärk, ökad infertilitet och sömnapné som följd. Operation av fetma (obesitasoperation eller bariatrisk kirurgi) har de senaste åren vetenskapligt bevisats som en effektiv behandlingsmetod men studier visar samtidigt behov av långsiktig, god uppföljning. Vid all livsstilsintervention är det väsentligt att inte bara följa upp och utvärdera medicinska mätvärden utan också ta hänsyn till psykosociala, individuella upplevelser av hälsa och ohälsa för att förebygga uppkomst av och lindra redan uppkommen ohälsa samt stärka patientens förmåga att hantera sin livsstil i samvaro med andra. Merparten av obesitasopererade patienter följs långsiktigt via primärvårdens vårdcentraler men då registerdata och viss litteratur indikerat svagheter i långtidsuppföljningen väcktes ett intresse av hur det fungerar ur ett patientperspektiv, särskilt om en följdsjukdom försvinner.

    Uppsatsen syftade till att belysa hur ett urval av patienter upplevt distriktssköterskans uppföljning främst efter sin obesitasoperation. Åtta patienter med tidigare diabetes typ 2 som obesitasopererats för minst fem år sedan genomgick därför en semistrukturerad inspelad intervju som transkriberades och analyserades med en induktiv analysmetod. Analysen visade att besöken vid vårdcentralernas och på distriktssköterskans mottagning både före och efter obesitasoperationen upplevts medicinskt inriktade. Det fysiska hälsofokuset upplevdes som mer naturligt av patienterna före operation. Efteråt upplevdes det däremot som en bristande helhetssyn sett till individens välbefinnande och hälsa. Distriktssköterskan förefaller övervaka och behandla symtom snarare än ohälsans grundproblem. Medicinska värden upplevdes gå före psykosociala riskfaktorer vilket gav minskad förståelse för besökens syften samt känslor av att individuella behov och önskemål sällan togs hänsyn till. Resultatet blev frånvaro av eller mindre omfattande uppföljningar och patienter som har ifrågasatt distriktssköterskans roll. Primärvårdens riktlinjer och ekonomiska ersättningsmodeller verkar påverka distriktssköterskans arbete mot medicinska mål och förhindra en förbättrad helhetssyn. Ökad kunskap om obesitasopererade patienters individuella förutsättningar behövs.

  • 276.
    Björnqvist, Linus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Breznica, Fatime
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Normala barn med en onormal vardag: Barns upplevelse av att insjukna i och leva med diabetes typ 12019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas ungefär 900 barn i Sverige av diabetes typ 1. Det är en komplex sjukdom som påverkar hela individen och dennes livsvärld. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som gör att kroppens egna immunsystem attackerar betacellerna i bukspottskörteln. Detta gör att cellerna inte kan producera det livsviktiga hormonet, insulin. Det kan leda till allvarliga följdkomplikationer och i värsta fall döden.

    Syftet med examensarbetet är att beskriva barns upplevelse av att insjukna i och leva med diabetes typ 1. Metoden är en analys av kvalitativ forskning där vi sammanställer och analyserar data utifrån flera studier. I resultatet presenteras nio kvalitativa artiklar, publicerade mellan år 2009-2017 som på olika sätt belyser vilken innebörd en diabetesdiagnos medför för patienterna. I resultatet urskiljs två huvudkategorier med medföljande subkategorier. I resultatet framkommer det att barn känner sig annorlunda och ensamma. Diabetessjukdomen innebär stora utmaningar för barnen i form av dagliga moment som blodsockerkontroll och insulinadministrering. Barnen har en strävan att vara självständiga och detta sätts på prov i vardagen då barnet förväntas sköta sin diabetessjukdom själv. I diskussionen läggs fokus på vilka utmaningar som barnen ställs inför. Detta diskuteras i relation till föräldrarnas syn för att ge en nyanserad bild av hur de ser på utmaningarna som barnet ställs inför. Slutsatsen är att barn som lever med diabetes typ 1 upplever rädsla, ensamhet och en känsla av att vara annorlunda.

  • 277.
    Blidberg, Jan-Erik
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sebbas, Magdalena
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation: Ambulanssjuksköterskors upplevelse av att lindra lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt. Studiens syfte är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av vårdande som möjliggör lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt. En kvalitativ intervjustudie med sex informanter genomfördes vid två ambulansverksamheter i västra Sverige. Induktiv design valdes enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet presenterar ett vårdande förhållningsätt utifrån underkategorier, kategorier och en huvudkategori. Kategorierna är: Ambulanssjuksköterskans lugna förhållningssätt, Ambulanssjuksköterskans engagemang och följsamhet, Patientens delaktighet, Patientens insikt och kunskap samt Anhörigas delaktighet. Slutligen redovisas huvudkategorin: Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation.

    Resultatet kan förstås som att ett lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt kan uppnås genom att ambulanssjuksköterskan förmedlar kontroll i en kaotisk livssituation. Kännetecknande för ett sådant vårdande är ett lugnt förhållningssätt samt engagemang och följsamhet till den individuella patienten. Patientens delaktighet samt patientens insikt och kunskap i sin livssituation beaktas likväl som de anhörigas delaktighet. Slutsatsen är att ett vårdande förhållningssätt som förmedlar kontroll i en kaotisk situation upplevs kunna ha en lindrande effekt på stress, oro, smärta och rädsla. Samtidigt framkommer det att ambulanssjuksköterskorna upplever att det finns situationer där patienten upplevs vara oemottaglig för information likväl som att fysisk beröring inte har någon lindrande effekt.

  • 278. Block, K
    et al.
    Ising, G
    Ståhl, Fredrik
    Minichromosomes in Drosophila melanogaster derived from the transposing element TE11990Ingår i: Chromosoma, ISSN 0009-5915, E-ISSN 1432-0886, Vol. 99, nr 5, s. 336-343Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A minichromosome has originated from the transposing element TE1. This autonomously replicating chromosome contains the structural genes white and roughest, from the Drosophila X chromosome. It arose within a stock carrying TE1 at 45F on chromosome 2. In addition to the w and rst genes, the minichromosome may carry section 45C-45F from chromosome 2. It is inherited by 33%-47% of the offspring. By this criterion it carries a centromere, although the origin of the centromere is unknown. From this minichromosome a still smaller one has originated, probably through the loss of all material from chromosome 2 together with some heterochromatin. At the same time a duplication of white and roughest could have taken place. This chromosome has a strange morphology and is more frequently lost in meiosis than the larger one, but is still transmitted to about 29%-37% of the progeny of one parent heterozygous for the minichromosome. In both cases the flies have variegated eyes, probably as a result of position-effect variegation. The variegation pattern is influenced by factors in the X chromosome. The size of the smaller minichromosome is little more than 1 Mb as determined by pulsed field gel electrophoresis.

  • 279.
    Blom, Evelina
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Berggren, Isabelle
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Barns upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunsystemet ser betacellerna i bukspottskörteln som främmande och angriper dem. Cellerna kan då inte producera insulin längre, vilket är ett livsviktigt hormon för kroppen. I Sverige insjuknar cirka två barn varje dag i diabetes mellitus typ 1. Sjukdomen påverkar barnets vardag och kommer alltid vara en styrande del genom livet. Många barn oroar sig över hypoglykemi samt andra komplikationer som är relaterade till sjukdomen.

    Syftet med studien är att beskriva upplevelser av hur vardagen påverkats hos barn som är diagnostiserade med diabetes mellitus typ 1. Metoden är en sammanställning av empirisk data och baseras utifrån Axelssons (2012) modell. Studien innehåller 11 artiklar som består av både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Examensarbetet fokuserar på barn i åldern 6-14 år och artiklarna i studien belyser upplevelsen av att leva med diabetes mellitus typ 1.

    Resultatet visade att barnen upplevde känslor av utanförskap och att de kände sig annorlunda jämfört med sina vänner. Familjen hade en betydelsefull roll för barnen och sjukdomen påverkade även omgivningen. Resultatet presenteras utifrån fyra huvudkategorier och tio subkategorier. I diskussionen belyser vi känslan av att vara barn och leva med en kronisk sjukdom, familjens betydelse samt att förlika sig med sjukdomen. En grundläggande aspekt som framkommer i diskussionen är även vikten av adekvat och individanpassad information efter barnets utvecklingsnivå.

  • 280. Blom, Helen
    et al.
    Gustavsson, Christina
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Participation and support in intensive care as experienced by close relatives of patients: a phenomenological study.2013Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 29, nr 1, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study was to explore participation and support as experienced by close relatives of patients at an intensive care unit (ICU).

    METHOD: This study used the phenomenological approach as developed by Dahlberg et al. (2008) as a method for reflective lifeworld research. Seven close relatives of critically ill patients cared for at an ICU were interviewed. The data were analysed with a focus on meanings.

    RESULTS: Being allowed to participate in the care of critically ill patients at an ICU is important for close relatives to the patients. Their experiences can be described as having four constituents: participation in the care of and being close to the patient; confidence in the care the patient receives; support needed for involvement in caregiving; and vulnerability.

    CONCLUSION: Participation with and support from health-care professionals are important for the relatives' well-being and their ability to contribute to the patients' care. Health-care professionals, especially critical care nurses, need to create an atmosphere that invites relatives to participate in the care provided at an ICU.

  • 281.
    Blom, Ulrika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Råberus, Anna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur känner du inför att bli sövd?: Patienters upplevelse inför generell anestesi2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tanken på att komma till en operationsavdelning kan upplevas som främmande och i visa fall även skrämmande. På en operationsavdelning ska flera operationer genomföras under en dag och flödet av patienter och operationer ska ske effektivt. För att patienten ska uppleva trygghet och få god omvårdnad i den situationen är det av stor vikt att få ta del av patientens tankar och känslor inför generell anestesi. Syftet med studien var just att beskriva patienters tankar och känslor inför generell anestesi. För att bäst kunna besvara syftet har en öppen kvalitativ induktiv intervjustudie med livsvärldsperspektiv använts i den här studien. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av en induktiv innehållsanalys.

    Resultatet visar på en variation av upplevelser. Ett lidande i form av oro och otrygghet förekom hos vissa patienter, som exempelvis att inte veta vad som ska hända, osäkerhetskänsla och att något kan inträffa under sövningen. Även lugn och trygghet var känslor som uttrycktes av patienterna och till grund för det låg bland annat en god vårdrelation till anestesipersonalen baserat på tidigare positiva erfarenheter av generell anestesi. Viktigt för de patienter som intervjuades var att få tillräcklig information och mötas av trygg och erfaren anestesisjuksköterska. Resultatet av studien har bland annat väckt tankar runt hur viktigt det är att som anestesisjuksköterska få reda på om patienten är orolig inför sövningen och utifrån det kunna planera och utforma bemötandet.

  • 282.
    Blomgren, Jennie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Rydberg, Annie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sociala mediers eventuella inverkan på ungdomars hälsa och välbefinnande: En enkätstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa klassas som en folkhälsosjukdom och det ses en ökning av psykisk ohälsa bland ungdomar. Användandet av sociala medier ökar drastiskt i vårt samhälle vilket resulterar i både positiva och negativa konsekvenser av ungdomars välbefinnande och hälsa. Ökningen av cybermobbning är en negativ konsekvens av sociala medier och är ett problem i ungdomsåren. Även användningen av sociala medier på kvällen kan påverka sömnen negativt. Sjuksköterskans roll i detta är att skapa medvetenhet, öka kunskapen och uppmärksamma denna faktor hos ungdomar som inte mår bra och som söker vård för såväl psykiska som fysiska symtom. Kan sociala medier vara en bidragande faktor till ökningen av ungdomars psykiska ohälsa?

    Syfte: Att beskriva ungdomars hälsa och välbefinnande och att relatera detta till den tid som de spenderar på sociala meder.

    Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätstudie där datainsamlingen skedde på en gymnasieskola i Sverige. Enkäten bestod av tre frågor om ungdomars användande på sociala medier samt välmåendeskalan på 18 frågor. Enkäten besvarades av 149 deltagare varav 113 med slutförda svar, jämt fördelat mellan pojkar och flickor.

    Resultat: Hela 21 % av ungdomarna i studien hade någon gång upplevt kränkning eller mobbning på sociala medier, främst flickor. De ungdomar som använde sociala medier över sex timmar per dygn skattade sitt välmående lägre än ungdomarna med lägre social medieanvändning. Ungdomarna som använde sociala medier under en senare tid på dagen föreföll att ha en sämre sömn.

    Diskussion: Vikten av kunskap och tidig identifiering av att sociala medier kan vara en faktor som kan orsaka psykisk ohälsa hos ungdomar bör uppmärksammas för att eventuellt kunna främja ungdomars hälsa och välbefinnande.

  • 283.
    Blomgren, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jonasson, Annika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma vårdnivå och vårda på plats: en kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom Norra Älvsborgs Länssjukhus och Uddevalla sjukhus sjukvård (NU-sjukvården) jobbar idag ca 150 sjuksköterskor i ambulanserna och enligt 2014 års statistik så uppgår de prioriterade 1-4 uppdragen till 58 000 uppdrag/år. Ökad befolkning och allt fler multisjuka innebär ökat tryck på ambulansverksamheten då allmänheten förväntar sig att snabbt bli omhändertagen och få vård när de upplever sig akut sjuka. För att ambulanssjuksköterskan ska ha möjlighet att göra kvalificerade bedömningar och ta rätt beslut krävs ett väl utvecklat beslutsstöd. Beslutstöd och riktlinjer är avgörande för att patienten prioriteras rätt och får den vård som  dennes hälsotillstånd kräver.

    Denna studie önskar undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelser av patientsäkra bedömningar avseende vård på plats och bedömning av vårdnivå. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor med olika kompetenser och från olika ambulansområden i NU-sjukvården. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet påvisar att ambulanssjuksköterskan är övervägande nöjd med behandlingsriktlinjer och tycker att de känns frikostiga, men att de saknar viss medicinskteknisk utrustning. Det framkom även önskemål om ökat stöd av läkare i sina prehospitala bedömningar. Övervägande del av ambulanssjuksköterskorna i studien önskar förnyade behandlingsriktlinjer och digitala patientjournaler,   det   senare   för   att   tidseffektivisera   arbetet   och   göra   det   mer patientsäkert.  Att  bedöma  på  plats  och  ändra  vårdnivå  anses  inte  vara  något  stort problem  för  patienten  om  det  bygger  på  information  och  lugnt  bemötande  med noggrann genomgång av vitalparametrar samt ibland hjälp till annan vårdnivå.

  • 284.
    Blomqvist, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans uppfattning av motiverande samtal med patientermed diagnosen diabetes typ 2: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Motiverande samtal är en samtalsteknik som sjuksköterskan kan använda i det förebyggande arbetet, där patienten får möjlighet till delaktighet i vården. Sjuksköterskan kan använda motiverande samtal som ett verktyg i mötet med patienten, vid diabetes typ 2 kan patienten behöva stöd till förändring av sina levnadsvanor. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes, uppskattningsvis är det 90% av diabetikerna i världen som har diagnosen diabetes typ 2 (WHO 2018b). Sjuksköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet för främjandet av hälsa, därför vill vi undersöka sjuksköterskans uppfattning av motiverande samtal.

    Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka sjuksköterskans uppfattning av motiverande samtal med patienter med diagnosen diabetes typ 2. Litteraturöversikten utgår från Fribergs modell. Datainsamling har gjorts genom artikelsökningar och analys av artiklarna har genomförts. Därefter sammanställdes analysens delar vilket utgjorde teman som skapade studiens resultat. Fyra teman utgör resultatet i denna studie; 1) Ökad följsamhet och aktivt deltagande, 2) Främjar livsstilsförändring, 3) Frustration och otillräcklighet i yrkesrollen och 4) Tidskrävande arbete för genomförande. Resultatet utgår från sjuksköterskornas uppfattning av motiverande samtal, vilket visade på både fördelar och svårigheter med metoden utifrån olika förutsättningar i vården. I diskussionen belyses sjuksköterskornas uppfattning av motiverande samtal och hur det kan användas förebyggande i vården. Sjuksköterskorna uppfattade motiverande samtal som en samtalsteknik där planering, anpassning av tid och utbildning krävs. Motiverande samtal kan hjälpa sjuksköterskorna till utökade färdigheter gällande livsstilsrådgivning, då de uppmärksammar patientens behov av förändring vilket kan underlätta det förebyggande arbetet mot en förbättrad hälsa.

  • 285.
    Blåder, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Winbladh, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Familjers reaktioner och upplevelser i samband med suicid2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Självmord är idag en vanlig dödsorsak bland människor runt om i världen. I den här uppsatsen har begreppet suicid valts istället för självmord då det inte är ett lika negativt laddat ord. Eftersom suicid är så vanligt förekommande är det viktigt att sjuksköterskor får kunskap och information om de efterlevandes sorg. Kunskapen behövs för att kunna lindra lidandet som uppstår efter dödsfallet. Syftet med den här studien är att studera familjens upplevelser när deras son, dotter eller syskon har begått suicid. Författarna valde att göra en litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys som utgick ifrån Fribergs modell.

    Resultatet visar att de efterlevande drabbas av en lång sorgeprocess med många olika känslor och upplevelser som innebär ett lidande för individen. Det framkom att syskon och föräldrar reagerade på liknande sätt genom chock, misstro och förvirring. Det fanns också olikheter såsom att syskon många gånger sett varningstecken, till skillnad från föräldrarna. Relationerna i familjen och till omgivningen förändras många gånger. Många familjer kände sig isolerade då de upplevde att de inte fick lov av omgivningen att prata om vad som hänt deras familjemedlem. Både syskon och föräldrar upplevde en känsla av skuld efter dödsfallet. De frågade sig själva om de kunde ha gjort mer för att hjälpa familjemedlemmen. Författarna diskuterar resultatet utifrån behovet av stöd hos de efterlevande och hur familjen kan få hjälp att försöka gå vidare med det dagliga livet. Diskussionen avslutas med att belysa sjuksköterskans roll i familjers lidande. För att försöka lindra individernas lidande är det av stor vikt att stöd från omgivning och från vården finns tillgänglig. När det handlar om suicid identifierades att stödgrupper främjade individens hälsa och lindrade lidandet. I slutsatsen har författarna kommit fram till att familjen försätts i en sorgeprocess och drabbas därmed av ett lidande som påverkar varje familjemedlems livsvärld.

  • 286.
    Boberg, Markus
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Palenius, Matilda
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    I väntan på operationsstart: Patientupplevelser i väntrummet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienter som väntar på operation är ofta oroliga. Oron påverkas av omgivningen och det gör väntrummets utformning intressant. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av det preoperativa väntrummet. Studien utfördes med kvalitativ metod där sex stycken patienter som suttit i väntrummet innan operationen intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Patienternas behov av att bli sedda framkom som ett övergripande tema. Patienterna upplevde ett utanförskap genom ensamhetskänslor och oro. De visade även en initiativlöshet i väntrummet som bidrog till utanförskapskänslan samt accepterande av vad personal föreslog som tidsfördriv under väntan. Rummet innehöll bland annat en tv och en fototapet föreställandes skog i realstorlek, dessa var tydligast uppskattade i rummet. Patienterna tyckte många gånger att personalen inte var tillräckligt närvarande och de kände sig ensamma. Resultatet visar vikten av att personalen är närvarande och visar intresse för patienter, denna sociala kontakt verkar inte kunna ersättas av enbart materiel. Gott omhändertagande och god miljö ger patienter en trygghet i väntan vilket bidrar till att behovet av att bli sedd tillfredsställs.

  • 287.
    Bocangel, Dante
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Johansson, Erika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Den prehospitala vårdprocessens sista pusselbit?: En kartläggning av uppföljning inom en ambulansorganisation2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svensk ambulanssjukvård har genomgått stora förändringar de senaste decennierna vilket har lett till att kraven på sjuksköterskans kompetens för att säkerställa en god vård och patientsäkerhet har ökat markant. Generellt saknas det inom svensk ambulanssjukvård väl fungerande system för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt vilket leder till att denna viktiga möjlighet till professionell och organisatorisk utveckling riskerar att falla bort. I den kartlagda ambulansorganisationen infördes i början av 2015 ett nytt system för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt vilket skapade nya möjligheter för sjuksköterskan att följa upp sina bedömningar och behandlingar.

    Syftet var att kartlägga systemet för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt inom en specifik ambulansorganisation utifrån följande frågeställningar: I vilken utsträckning användes möjligheten till uppföljning, vad påverkade sjuksköterskans uppföljning och hur upplevdes effekterna av uppföljning. Metoden som ändvändes var en singel case studie metod vilket innebar att både kvantitativ och kvalitativa data användes. Unikt för case studie metoden är att data samlas in i olika faser för att sedan analyseras innan nästa datainsamlingsfas startar. I den första fasen genomfördes en sökning efter dokument inom ambulansorganisationen som berörde uppföljning. I fas två utfördes en enkätundersökning som även låg till grund för de intervjuer som gjordes i fas tre.

    Resultaten visade att uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt ökade efter införandet av det nya systemet och att de nuvarande rutinerna var otydliga. Vanliga orsaker till att sjuksköterskan i ambulans följde upp sina patienter var osäkerhet i bedömningar, egen kompetensutveckling och en vilja att bidra till ökad patientsäkerhet. Uppföljningen hade positiva effekter för sjuksköterskornas trygghet och kompetens. Däremot förelåg ett behov att förtydliga rutinerna om hur systemet skulle användas för att säkerställa återförandet av kunskapen som inhämtats genom uppföljning till verksamheten. Detta var en önskan både från arbetsgivarhåll och från sjuksköterskor i ambulans. En ökad systematik i uppföljningsarbetet kan leda till att uppföljningen inte begränsas till patientfall som den enskilda sjuksköterskan ansåg vara relevant. Detta kan främja patientsäkerheten och i förlängningen minska onödigt lidande för patienten.

  • 288.
    Bodén, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lidberg Carlsson, Sara
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vårdandet av patienter med behov av avancerad hemsjukvård: En kvalitativ intervjustudie ur distriktssköterskans perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Både globalt och i Sverige blir befolkningen allt äldre, lever längre och har ofta kroniska sjukdomar som följd. Det gör att det ställs ökade krav på sjukvården. Vårdplatserna blir färre och vårdtiderna kortare. Sedan ädelreformen infördes 1992 ställs det krav på kommunerna att ansvara för hemsjukvården. Distriktssköterskorna är navet i vårdandet och har ett stort ansvar att se helheten kring patientens vård. Distriktssköterskorna i hemsjukvården har en utsatt position och är ensamma i de många gånger komplexa vårdsituationerna. Den avancerade vården med mycket medicinteknik har ökat lavinartat de senaste åren. Kommunernas utmaning är att hinna kompetensutbilda personal och öka bemanningen i samma takt som den avancerade hemsjukvården kräver.

    Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans upplevelse av att vårda patienter med behov av avancerad hemsjukvård. En kvalitativ metod används. Datainsamling görs genom åtta stycken livsvärldsintervjuer. Data bearbetas genom en kvalitativ innehållsanalys och det framkommer elva underkategorier som skapar fyra kategorier: Att ha rätt kunskap och kompetens, Att utvärdera och ha ett övergripande ansvar, Att se till patientens välbefinnande, Att samordna och organisera. Resultatet visar distriktssköterskans mångfacetterade arbete. Det framkommer att distriktssköterskorna upplever att den avancerade vården är utmanande och stimulerande om rätt förutsättningar finns. De förutsättningar som framkommer är bland annat att ha tid, att ha en bra ledare, att få reflektera och att ha ett samarbete med olika vårdaktörer. Brist på rätt förutsättningar kan leda till utbrändhet och med uppsägningar som följd. För att distriktssköterskan ska kunna vårda patienter med avancerad hemsjukvård krävs rätt kunskap och kompetens. Detta påverkar kvalitén på vården av patienter med behov av avancerad hemsjukvård i hög grad.

  • 289.
    Boerenbeker, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Brandén, Ann-Sofie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En trygghetsskapande länk: Hur närstående upplever betydelsen av Förbindelsesjuksköterska i samband med övergången från IVA till vårdavdelning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en tidigare kritiskt sjuk patient som vårdats på en intensivvårdsavdelning (IVA) skrivs ut till vårdavdelning inleds en känslig fas i vårdförloppet. Det är en förändring som utgör risker för patienten då det utöver förändrad vårdnivå också innebär förändrad miljö och annan vårdpersonal. Stödfunktionen Förbindelsesjuksköterska (FS) har visat sig vara en framgångsrik modell när det gäller att stödja patient, vårdpersonal och närstående samt förbättra patientsäkerheten i samband med utskrivning från IVA, men finns inte implementerad på svenska sjukhus. Sedan februari 2016 pågår ett projekt på ett universitetssjukhus i Sverige, med syfte att undersöka om funktionen FS har effekt på patientsäkerhet och vårdkvalitet i samband med utskrivning från IVA till vårdavdelning. Då målet var att öka tryggheten för medarbetare, patienter och närstående syftar aktuell studie till att beskriva hur närstående upplever betydelsen av FS i samband med övergången från IVA till vårdavdelning.

    För att besvara studiens syfte har vi använt oss av deskriptiv kvalitativ ansats med semistrukturerade forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt genomfördes femton (n=15) stycken intervjuer med närstående till patienter som vårdats på intensivvårdsavdelningen. Data analyserades med induktiv kvalitativ innehållsanalys vilket genererade i tre (n=3) huvudkategorier och åtta (n=8) underkategorier. Resultatet utgörs av följande huvudkategorier: Närståendes upplevelse av trygghet, Förbindelsesjuksköterskan som vårdande expert och Förbindelsesjuksköterskan som länk mellan olika vårdnivåer. Genomgående upplevde närstående att FS gav dem trygghet genom sin kompetens och sin erfarenhet men också genom sin närvaro som gjorde att de kände sig sedda och bekräftade i sin sårbara situation. De uppfattade att FS genom att vara en länk mellan avdelningarna bidrog till att stänga det gap som uppstår pga. skillnad i vårdnivå, informationsbrist och sviktande kontinuitet.

  • 290.
    Bogren, Emelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Keena, Hanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Det är inte bara hår: En studie om kvinnors upplevelse av att tappa sitt hår som följd av cytostatikabehandling2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas ungefär 30000 kvinnor av cancer i Sverige. Till år 2040 beräknas antalet kvinnor som drabbas, öka med 90 procent, en snabbt växande patientgrupp. Cytostatikabehandling är en ofta använd behandlingsmetod vid cancer. En vanlig biverkning till följd av behandlingen är håravfall. Kvinnans hår är nära kopplat till hennes identitet och är av social och kulturell innebörd. Att tappa håret är den biverkning som skrämmer kvinnor mest inför cancerbehandling. I rollen som sjuksköterska behöver vi förståelse för hur kvinnor upplever håravfall för att kunna ge god vård och stöd. Med det ökade antalet kvinnor som drabbas krävs beredskap.

    Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse av att tappa sitt hår som följd av cytostatikabehandling. Studien är gjord med narrativ ansats genom analys av bloggar, skrivna av kvinnor som genomgår eller har genomgått cytostatikabehandling och tappat hår som följd av detta. Resultatet är tydligt; kvinnor upplever det som ett mycket hårt slag mot självkänsla och kroppsuppfattning. Håravfallet skapar starka känslor som ångest, sorg, utanförskap och tankar om döden. För att kunna möta dessa känslor behövs stöd i form av någon som lyssnar förutsättningslöst, utan att lägga egna tankar och värderingar i samtalet. Det är viktigt för kvinnor att själva kunna ta beslut och ha strategier för håravfallet. Detta upplevs positivt och ökar hennes känsla av kontroll över sjukdomen. Sjuksköterskans nyckelroll blir att stötta den drabbade kvinnan genom att lyssna och göra henne delaktig i vården för att kunna uppleva känslan av kontroll. 

  • 291.
    Bohman, Christian
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Stroil, Adnan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att inneha rollen som sjukvårdsledare på en olycksplats: En kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att komma först till olycksplats innebär att sjukvårdspersonal ska inta en ledningsfunktion. En av dessa ledarroller är att vara sjukvårdsledare. Sjukvårdsledaren har som ansvar att skapa struktur och goda förutsättningar på olycksplatsen genom kommunikation och samarbete. Då detta är en viktig ledande funktion kan det vara betydande för patienten hur väl den fungerar. Syftet med studien är att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelse av att inneha rollen som sjukvårdsledare på en olycksplats. Informanterna som intervjuades var alla sex män i åldrarna mellan 32-59. Deras erfarenhet varierade mellan 3 – 36 år inom ambulanssjukvård. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och utefter det presenterades resultatet med hjälp av huvudkategorier och subkategorier.

    I resultatet framkom det att det var ett stort ansvar att inneha rollen som sjukvårdsledare men samtidigt en svårighet då omfattande beslut i utsatta situationer ibland behövde tas under stressade former. Ambulanssjuksköterskor upplevde svårigheter att förhålla sig till en patientvårdande roll då en ledningsfunktion etablerats viket kunde påverka det emotionella vårdandet som fick åsidosättas. En så stor blandning som möjligt på informanterna i form av erfarenhet och ålder eftersträvades för att resultatet skulle bli så representativt som möjligt. Majoriteten av informanternas upplevelser av att vara sjukvårdsledare bekräftades av tidigare vetenskaplig forskning vilket indikerar att detta är en viktig och samtidigt svår situation att befinna sig i.

  • 292.
    Boije, Sandra
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Frisk, Michaela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Är e-Hälsa vägen till en förbättrad egenvård hos patienter med hjärtsvikt?: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärtsvikt är en av Sveriges största folksjukdomar som orsakar stort lidande för patienter. En grundläggande del i behandlingen av hjärtsvikt är det arbete som patienten själv utför för att uppnå hälsa och välbefinnande vilket kallas egenvård. Bristande sjukdomsinsikt och otillräcklig följsamhet till egenvården leder ofta till att patienter blir försämrade och tvingas få inneliggande vård. E-Hälsa ses som en möjlig lösning för att effektivisera och underlätta egenvården. Digitalisering av vården kan dock påverka vårdrelationen och upplevas frustrerande av patienter.

    Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av e-Hälsa som stöd i egenvården av hjärtsvikt. Metoden som tillämpades är en litteraturöversikt enligt Friberg och baserades på fem kvantitativa studier, fyra kvalitativa studier samt fyra studier med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att patienter med hjärtsvikt upplevde e-Hälsa som ett stöd i egenvården med vissa reservationer. Patienterna såg både möjligheter och hinder med digitaliseringen vilket blev huvudteman i resultatet. Respektive huvudteman följdes av tillhörande subteman delaktighet i vården, stärkt självkänsla och ökad självständighet, ökad livskvalité och förbättrad egenvård samt personrelaterade faktorer och förutsättningar, skilda åsikter om ansvar, inställning till teknik och bristande teknik och ej anpassad utrustning. I diskussionen reflekteras det om patienternas skilda erfarenheter av e-Hälsa och hur utvecklingen av e-Hälsoverktyg bör fortsätta för att målen ska uppnås. Vidare diskuteras sjuksköterskans viktiga roll i arbetet kring implementering av e-Hälsa och att stor vikt bör läggas vid en en patientcentrerad jämlik vård.

  • 293.
    Bojarska, Kimberly
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lagerlöf, Lovisa
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att stå i skuggan av ett mörker: Depression ur ett närståendeperspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Depression är en sjukdom som blir allt mer vanlig, i Sverige såväl som globalt. Sjukdomen kan leda till symtom i varierade utsträckning och svårighetsgrad. Närstående till en person som insjuknat i depression kan ta på sig ansvaret att vårda och kan också utgöra en hälsoresurs för den som är sjuk. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå att även om den som har insjuknat i depression är drabbad, är även de närstående också det. Genom ökad kunskap om de närståendes upplevelser torde vården kunna ge bättre stöd och hjälp till den närstående. Syftet med studien var således att beskriva upplevelsen  av  att  vara  närstående  och  vårda  en person  som  lider  av  depression. Metoden var en litteraturstudie där 10 artiklar analyserats. Axelssons modell (2012, ss. 203-220) har använts för analysen.

    Resultatet visade bland annat att närstående till stor del eftersökte information och kunskap för att uppleva att de utgjorde ett gott stöd för sin käraste. Det beskrev även det omfattande ansvaret som de närstående fick axla i vårdandet. Vårdandet utav en person som led av depression föranledde även till starka känslostormar hos de närstående, exempelvis ilska, frustration, rädsla, oro och hopp. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att informera och stötta patienten och de närstående, men finns det tid för det?

  • 294.
    Boltorp, Jessica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Haslinger, Adrian
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Distriktssköterskans perspektiv: Att främja hälsa bland patienter inom kriminalvården2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människor som har dömts till fängelse och förlorat sin frihet har samma rättigheter som den övriga befolkningen att få sjukvård av bra kvalité. Kriminalvårdens sjukvård är betydelsefull genom att internerna har stora hälso- och vårdbehov. På grund av bristande forskning inom kriminalvården ville författarna genomföra en studie som belyser distriktssköterskors upplevelser av att främja hälsa inom kriminalvården. Det genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och analysen av intervjumaterialet gjordes genom en innehållsanalys som resulterade i fem huvudkategorier, 23 underkategorier och ett tema.

    Analysen av intervjuerna visade på att kriminalvårdsköterskans arbete med att främja hälsa påverkas av många hälsoproblem, den stora säkerhetsaspekten och mycket ensamt arbete som upplevdes som begränsningar i det hälsofrämjande arbetet. Distriktssköterskans breda kompetens visade sig komma till stor nytta och passa bra in i kriminalvårdens sjukvård. I rollen som kriminalvårdssköterska handlar det mycket om mötet med patienten för att bland annat kunna skapa förtroende och förutsättningar för en bättre hälsa. Samarbetet med andra vårdprofessioner och vårdinstitutioner är av stor betydelse i kriminalvården för att ha möjlighet att erbjuda en vård som är individuellt anpassad för den enskilde individen. Mycket av det hälsofrämjande arbetet för kriminalvårdssköterskan är att ta prover, hälsokontroller, vaccinationer för att arbeta förebyggande. I kliniska implikationer belyses det att behovet av fler kriminalvårdssköterskor är stort på grund av det stora hälso- och vårdbehovet som finns hos internerna och för att minska känslan av att känna sig ensam i sin profession och för att öka möjligheterna för att främja hälsa.

  • 295.
    Bomberg, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Krans, Madelene
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Att skapa känslan av trygghet hos vuxna patienter i livets slutskede i kommunens hemsjukvård: Intervjuer med distriktssköterskor2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I kommunens hemsjukvård vårdas idag ett stort antal vuxna patienter i livets slutskede och antalet kommer sannolikt att öka då politiska beslut och patientens önskan är att vårdas i det egna hemmet. Distriktssköterskans roll i hemsjukvården är central som arbetar för en god och säker vård för patienten. Trygghet är ett mänskligt behov och hemmet kan utgöra en trygghet för patienten samtidigt som tryggheten kan minska ju närmare livets slut patienten kommer. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan kan skapa känsla av trygghet för vuxna patienter i livets slutskede i kommunens hemsjukvård.

    En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Åtta distriktssköterskor intervjuades från fyra hemsjukvårdsteam i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjuerna analyserades via kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem huvudkategorier: patient och anhörig, kommunikation, personal, omvårdnadsplanering och organisation. Resultatet visade att distriktssköterskan hade erfarenhet av att skapa en känsla av trygghet hos vuxna patienter i livets slutskede genom att skapa en relation till patient och anhörig, genom samtal och kontinuitet. Att finnas tillgängliga och samarbeta i team mot gemensamma mål. Distriktssköterskan erfor att deras egen säkerhet i yrkesrollen, kompetens och erfarenhet för hur vården organiseras för patienten kan skapa en känsla av trygghet hos patient och anhörig.

    Distriktssköterskan arbetar utifrån de resurser som finns för att utveckla sin kompetens och för att förstå patientens livsvärld krävs kontinuerlig fortbildning i palliativ vård och mer redskap för journalförd omvårdnadsplanering. Studien betonar vikten av social hållbarhet, som är av avgörande betydelse för känslan av trygghet.

  • 296.
    Bomgren, Linnea
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tysklind, Julia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Prehospital spinal immobilisering – en nödvändig åtgärd?: En retrospektiv studie om förekomsten av skador hos patienter utsatta för trauma2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fysiskt trauma är den vanligaste dödsorsaken bland människor under 40 år i västvärlden. Spinal immobilisering är en viktig del i det prehospitala omhändertagandet av traumapatienter där skada på kotpelare och ryggmärg kan misstänkas. Spinal immobilisering praktiseras i stora delar av världen men insatsen tar tid och innebär risker för patienten. Det saknas tydlig evidens för nytta med prehospital spinal immobilisering och behovet är stort av att veta mer om skadeutfall av traumapatienter som är vårdade i ambulans.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av spinal immobilisering i ambulanssjukvård av patienter som utsatts för trubbigt eller penetrerande våld samt vad för verifierade skador dessa patienter har.

    Metod: Kvantitativ design med retrospektiv datainsamling från ambulans- och sjukhusjournaler.

    Resultat: Trehundrasjutton patienter bedömda med RETTS ESS 39 granskades, medelåldern var 42 år och det var ingen skillnad i antal mellan män och kvinnor. 229 patienter spinalimmobiliserades och 27 av dessa visade sig ha någon typ av spinalskada. Resultatet visar att ingen statistiskt signifikant skillnad förelåg mellan spinal immobilisering och verifierad spinal skada. Det sågs inte heller något samband mellan andra verifierade skador och val av spinal immobilisering eller inte. Typ av trauma påverkar inte utfall av spinal immobilisering. Den vanligaste indikationen för spinal immobilisering var smärta/ömhet över kotpelaren och det var också denna indikation som visade sig vara starkast associerad till spinal skada.

    Diskussion: Varför så många patienter utan skada har spinalimmobiliseras kan denna studie inte svara på men slutsatsen dras att algoritmen för spinal immobilisering bör göras snävare. Detta för att undvika att spinal immobilisering utförs mer än nödvändigt. Samtidigt bedöms vidare forskning inom ämnet som nödvändigt.

  • 297.
    Bondas, Terese
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Caritative Leadership: Ministering to the Patients2003Ingår i: Nursing Administration Quarterly, ISSN 0363-9568, E-ISSN 1550-5103, Vol. 27, nr 3, s. 249-255Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 298.
    Bondas, Terese
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Det caritativa ledarskapet2008Ingår i: Vård i fokus, ISSN 0781-495X, Vol. 3, nr 1, s. 5-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 299.
    Bondas, Terese
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Förenande ledarskap2007Ingår i: LIV, nr 4, s. 29-31Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 300.
    Bondas, Terese
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Olika former av vårdande gemenskap2003Ingår i: Gryning II : Klinisk vårdvetenskap / [ed] Katie Eriksson, Unni Å. Lindström, Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa , 2003Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
3456789 251 - 300 av 1826
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-cite-them-right
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf