Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 3947
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Arekull, Eliza
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bergeld, Andreas
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förförståelsen i Palliativ vård: Sjuksköterskans perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Palliativa vårdens ändamål är att öka livskvalitén och stödja både patienten och dennes familj genom ett obotligt sjukdomsförlopp. Palliativa vårdens målgrupp är inte enbart de med en cancerdiagnos utan alla med en obotlig sjukdom. Förförståelsen kring begreppet palliativ är stor och kan innebära en risk för sämre vård för patienten. Studiens syfte har varit att beskriva förförståelsen i palliativ vård utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metoden i studien är en litteraturöversikt som utgår från Fribergs litteraturöversiktsmetod (2017, ss. 141–148). En kvantitativ och nio kvalitativa artiklar analyserades.

    Resultatet av litteraturöversikten lyfter fram tre huvudteman följt av tre underteman. Huvudtemat kunskapsproblem tar upp riskerna när sjuksköterskans påverkas av sin förförståelse i kommunikation, utbildning och strategier. Huvudtemat vårdkonsekvenser belyser hur fördomar och förförståelse utifrån definitioner, möten och hinder i vården kan skapas. Huvudtemat lidande tar upp det lidande som förförståelsen kan leda till utifrån sjuksköterskans självbild, sjuksköterskans/patientens delaktighet och skapandet av patientrelationer. Förförståelse leder till att patientrelationen påverkas och innebär ett ökat lidande för patienten. Sjuksköterskans förförståelse kan skapa vård som inte tillför något till patientens egentliga behov. Den palliativa vården innebär utmaningar för sjuksköterskan. I den palliativa vården har författarna identifierat brister i förförståelsen hos sjuksköterskor i framför allt hur kommunikation och information framförs till patienten. En kontinuerlig vård med självreflektioner utifrån evidensbaserade utbildningar är en grundförutsättning för en mer fördomsfri palliativ vård.

  • 252.
    Aremyr, Therese
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Recina, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    BARNS UPPLEVELSE AV VÄLBEFINNANDE VID AKUTA BESÖK PÅ SJUKHUS2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Besöket med barn på en akutmottagning är oftast oplanerat så föräldrar tar sällan med sig någon leksak eller bok som förströelse under vistelsen. Sjukhusmiljön skiljer sig från miljön i hemmet. Den främmande miljön på sjukhuset med lukter, ljud och vitklädda vårdare kan göra barnen ängsliga. Den fysiska miljöns utformning kan bidra till att både vårdgivare och vårdtagare upplever en större trygghet och är mer tillfreds med sin situation om miljön är estetiskt tilltalande. Syfte: Belysa den inre fysiska miljöns betydelse för barns upplevelse av välbefinnande vid akuta besök på sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. 10 vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier. Miljöns betydelse för integritet och delaktighet, betydelsen av ljuset, färgen och konsten och betydelsen av samvaro och aktivitet. Resultat: Resultatet av analysen visade på fördelar av att behandla barnen som individer och lyssna till vad de vill och känner. Det har framkommit att den inre miljön är viktig för barn, ungdomar och deras anhöriga när de söker vård på akutmottagning. Patienter och anhöriga oavsett ålder upplevde akutmottagning som en hotfull plats att vara på, därför belyste barnen att miljön skulle vara mer hemmalik. Ändamålsenliga, stimulerande, ljusa och skiftande miljö önskades. Konst gjord av och för barn föredrogs. Barn och ungdomar talade om olika teman med motiv från naturen så som hav och strand. Färgvalen var milda färger som skulle skifta i miljön. Diskussion: Barns tankar, upplevelser och erfarenheter bör vara grunden i planeringen av hur offentliga lokalers inre miljö skall utformas. Akutmottagningar i allmänhet bör ge barnen en möjlighet till ändmåls enligt stimuli för att barnen skulle kunna klara av sin situation bättre och därmed kunna ge föräldrarna en känsla av kontroll. Trygghet är en känsla som till viss del kan skapas av miljön.

  • 253.
    Aring, Camilla
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ljungbäck, Nikolina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ungefär en tiondel av världens kvinnliga befolkning drabbas av den kroniska sjukdomen endometrios. Endometrios kantas av kronisk smärta och med en lång väg till diagnos samt felaktigt information och behandling i relation till sjukdomen. Det florerar en låg kunskap kring sjukdomen och det kan leda till att kvinnans upplevda problematik påstås vara psykiskt betingad. Vidare kan den låga kunskapen yttra sig i brist på omvårdnad, stöd och information till den endometriosdrabbade kvinnan. För att det vårdande mötet ska bli vårdande, behöver kvinnan bli respekterad och bekräftad i sin situation.

    Syftet med studien är beskriva den endometriosdrabbade kvinnans upplevelse av det vårdande mötet. För att beskriva kvinnans upplevelse utformades en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220.) metod, där studien baserades på 9 vetenskapliga artiklar. Genom analys av de 9 artiklarna, utformades tre teman: att inte bli tagen på allvar, okunskap bland vårdpersonal och behov av att ta egen kontroll. Resultatet diskuteras ur vårdvetenskapliga begrepp som vårdlidande, vårdande möte och den vårdande relationen. Diskussion förs även kring hållbar utveckling och nationella riktlinjer knutna till endometriosvård. I det vårdande mötet ställs den endometriosdrabbade kvinnan inför en problematisk situation. Mötet kantas av en okunskap från vårdpersonalens sida och där kvinnans upplevelse inte tas på allvar. Sammantaget leder de här faktorerna till att kvinnan behöver ta egen kontroll över sin situation.

  • 254.
    Arkkukangas, M
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Sundler J, Annelie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Söderlund, A
    Mälardalens Högskola.
    Eriksson, S
    Umeå University.
    Johansson, A-C
    Mälardalens högskola.
    Older persons’ experiences of home-based exercise with behaviour change support2017Ingår i: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, Vol. 33, nr 12, s. 905-913Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: It is a challenge to promote exercise among older persons. Knowledge is needed regarding the maintenance of exercise aiming at preventing falls and promoting health and well-being in older persons.

    Purpose: This descriptive study used a qualitative inductive approach to describe older persons’ experiences of a fall-preventive, home-based exercise program with support for behavioral change. Methods: Semi-structured interviews were conducted with 12 elderly persons aged 75 years or older, and a qualitative content analysis was performed.

    Results: Four categories emerged: facilitators of performing exercise in everyday life, the importance of support, perceived gains from exercise, and the existential aspects of exercise.

    Conclusion: With support from physiotherapists (PTs), home-based exercise can be adapted to individual circumstances in a meaningful way. Including exercises in everyday life and daily routines could support the experience of being stronger, result in better physical functioning, and give hope for an extended active life in old age. 

  • 255. Arman, Maria
    et al.
    Dahlberg, Karin
    Ekebergh, Margaretha
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Teoretiska grunder för vårdande2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 256.
    Arman, R
    et al.
    [external].
    Wikström, E
    [external].
    Tengelin, W
    [external].
    Dellve, Lotta
    [external].
    Work activities and stress among managers in health care2012Ingår i: The Work of Managers. Towards a Practice Theory of Management / [ed] S Tengblad, Oxford University Press 2011 , 2012, s. 105-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Comprehensive overview of research in the field Includes contributions from leading researchers on managers Combines theory, evidence, and reflection Detailed literature review of 21 of the most important previous studies Managers are significant actors in contemporary organizations and yet there is very little deep-level analysis of what managers do, and how they understand their managerial selves and social situations. Instead of evaluating management techniques according to their internal logic and systematic qualities, this book advances the 'practice perspective', using behaviour and activities of successful, experienced, and skilled managers as the primary data for theorizing good management. In this book, academics review classic literature on managerial work, discuss methodological and theoretical approaches, and present empirical studies on various kinds of managers at different levels of organizations, in different roles, and different sectors, from construction site managers and CEOs of large companies to university vice chancellors and front-line health care managers. It makes the case for studies of managerial work that look beyond the rational and ordered world to the challenges presented by, inter alia, work and information overload, complexity, performance pressures, unintended consequences, and irreconcilable expectations. Readership: Academics, researchers, and graduate students in Management and Organization Studies

  • 257.
    Arman, Rebecka
    et al.
    School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg.
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Wikström, Ewa
    Törnström, Linda
    What health care managers do: applying Mintzberg's structured observation method2009Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 17, nr 6, s. 718-729Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim The aim of the present study was to explore and describe what characterizes first- and second-line health care managers' use of time. Background Many Swedish health care managers experience difficulties managing their time. Methods Structured and unstructured observations were used. Ten first- and second-line managers in different health care settings were studied in detail from 3.5 and 4 days each. Duration and frequency of different types of work activities were analysed. Results The individual variation was considerable. The managers' days consisted to a large degree of short activities (<9 minutes). On average, nearly half of the managers' time was spent in meetings. Most of the managers' time was spent with subordinates and <1% was spent alone with their superiors. Sixteen per cent of their time was spent on administration and only a small fraction on explicit strategic work. Conclusions The individual variations in time use patterns suggest the possibility of interventions to support changes in time use patterns. Implications for nursing management A reliable description of what managers do paves the way for analyses of what they should do to be effective.

  • 258. Arman, Rebecka
    et al.
    Wikström, Ewa
    Dellve, Lotta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Structuration in Managerial Communication Processes2012Ingår i: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, E-ISSN 2001-3310, Vol. 16, nr 2, s. 143-163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to describe and analyse observed managerial communication. The research questions concerned: What characterizes managerial communication practices and the organizational consequences? We make use of structuration theory and view communication as a social interaction process in which temporary structures are negotiated. Ten first- and second-line managers were shadowed. The managers used a combination of structuration of caring, interdependency and accountability typical of health care organizations. The communication practices were related to how new norms of reputation management were institutionalized through structuration. The types of structuration were sometimes contradictory and productive communication was rare or non-existent. The managerial communication practices had consequences for the power and domination and for which issues were signified as part of the agenda. The conclusions can be generalizable to other professional organizations.

  • 259.
    Arneros, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Molin, Martina
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Upplevelser av att leva med Bipolär sjukdom: Ett liv i en känslomässig bergochdalbana2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som kännetecknas av två poler (motsatser) vilket innebär perioder av maniska och depressiva perioder. De maniska skoven innebär att personen upplever ett starkt förhöjt stämningsläge, tankeverksamheten är snabb och talet forcerat. Förmågan att tänka självkritiskt är ofta nedsatt, vilket kan leda till att personen utför impulsiva handlingar. Den depressiva fasen är den maniska fasens motpol. Den domineras av nedstämdhet och personen förmedlar ett uppgivet uttryck. Självkänsla och initiativförmåga är sänkt, en känsla av att allting upplevs meningslöst. Behandlingen består i första hand av stämningsstabiliserande läkemedel som planar ut topparna och dalarna av mani och depression. Bipolär sjukdom har visat sig ha en hereditär bidragande orsak. Yttrepåfrestningar i den sociala miljön har även visat sig vara en tänkbar orsak till sjukdomen. Risken för självmord och att hamna i ett missbruk är betydande och innebär en stor hälsorisk för individen. Att leva med bipolär sjukdom innebär en komplexitet på grund av att sjukdomen är en affektiv sjukdom, vilket kan leda till svårigheter att skilja på vad som är orsakat av sjukdomen och vad som tillhör personligheten. Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom. Vi har valt att analysera tre biografier där författarna beskriver sina erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Personerna beskriver sina upplevelser när sjukdomen styr deras sinnesstämning, hur de hanterar sitt sjukdomslidande, hur de upplever den vård och behandling de fått samt hur de upplever att inte passa in.

  • 260.
    Arnesson, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lundell, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    En vilja att kunna möta och vårda men att inte alltid ha förutsättningar: Skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som närstående2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en förälder drabbas av allvarlig fysisk sjukdom eller skada kan det få en påverkan på en hel familj. Det som vanligen är ett barns trygghet kan istället påverka barnets hälsa och välbefinnande negativt. Studier visar att barn kan utveckla både emotionella problem och beteendeproblem när en förälder blir allvarligt sjuk eller skadad. Skolsköterskor har som uppgift att hjälpa barn genom att vara uppmärksam på förhållanden i deras omgivning som kan leda till ökad risk för ohälsa. Det saknas forskning om skolsköterskors erfarenhet av att möta barn som har allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som har en förälder med allvarlig fysisk sjukdom eller skada. Kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning inom elevhälsa. Åtta skolsköterskor har intervjuats, alla hade erfarenhet av att möta barn till allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Detta resulterade i fem kategorier; att ha en helhetssyn, att få vetskap om barnen, att finnas för barnen, att stötta genom bearbetning samt att samverka. Vidare framkom elva underkategorier. Utifrån detta resultat har två huvudfynd framkommit; att få vetskap är en förutsättning och vad skolsköterskan kan göra för barnen. Det framkom att skolsköterskor inte alltid får vetskap om barn som har en allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Skolsköterskorna beskrev även att det framför allt är genom samtal med barnen som de kan ge sitt stöd. Resultatet visar på en vilja att hjälpa och vårda barnen men att förutsättningar inte alltid finns.

  • 261.
    Arnljung, Felicia
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lagerstedt, Johanna
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Livet efter ett plötsligt hjärtstopp - patienters upplevelser: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år drabbats cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och cirka 600 personer överlever. Det går inte att förutspå vem som kommer att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Däremot visar statistik på att allt fler överlever ett hjärtstopp vilket betyder att sjuksköterskan får en betydande roll i det framtida vårdande av denna patientgrupp. Syftet var att studera patienters upplevelser av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp.

    Examensarbetet består utav fem kvalitativa samt fem kvantitativa artiklar och följer Fribergs metod för litteraturstudier. I resultatet framkom att upplevelser av en förändrad kropp var vanligt efter ett hjärtstopp. Förändringarna yttrade sig bland annat genom ångest, trötthet och minnesluckor. Det väcktes existentiella frågor hos deltagarna där meningen med livet blev mer framträdande efter att ha varit med om en nära döden upplevelse. Hjärtstoppet ledde till att det dagliga livet förändrades men vissa deltagare kunde uppskatta livet mer efter händelsen. Betydelsen av att tillhöra ett sammanhang var av stor vikt hos många deltagare. Det blev synligt att sjuksköterskan behövde arbeta utefter patientens perspektiv för att ge bekräftelse samt att i framtiden kunna tillämpa sin kunskap för att kunna ge bästa möjliga eftervård.

  • 262.
    Arnoldsson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hallingsjö, Mikaela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån den äldre patientens perspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den äldre befolkningen ökar i världen och stigande ålder leder ofta till ohälsa såsom kroniska sjukdomar. Kronisk sjukdom innebär ofta nya rutiner i livet som livslång medicinering och återkommande besök i vården. För att kunna utvärdera om en behandling fungerar eller inte så är det viktigt att vara följsam i sin medicinering. Det visar sig att många patienter gör medvetna eller omedvetna avsteg i sin medicinering vid kronisk sjukdom, vilket anses vara ett globalt problem. Syftet med studien är att belysa följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån äldre patienter. Artiklar söktes i databaser med sökorden ´compliance´, ´medication compliance´, ´patient compliance´, ´elderly´ och ´chronic disease´. Denna sökning gav totalt 65 artiklar varav 9 av dem användes till studiens resultat. Artiklarna i den kvalitativa litteraturstudien handlar om eftergivenhet (eng. compliance) och efterlevnad (eng. adherence) och hur patientens följsamhet är i förhållande till medicinering.

    Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade till följande tre teman: ´Att anpassa kommunikationen efter patientens behov´, ´Relationens betydelse för den äldre patienten och dennes närstående´ samt ´ Vikten av kunskap i sin sjukdom och medicin´. Fynden som framkom visar att det finns flera aspekter som påverkar om en äldre patient är följsam i sin medicinering eller ej i samband med kronisk sjukdom. Det uppstår även en lärandeprocess vid en förändrad livssituation som inbegriper patienten, närstående och vårdpersonal vilka hamnar i en vårdande relation. För att åstadkomma bästa förutsättningar för en individanpassad vård med patientens följsamhet i fokus, behöver det avsättas tid i mötet mellan vårdpersonal och den äldre kroniskt sjuka patienten.

  • 263.
    Arnoldsson, Emmelie
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Linderå, Åse
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Små barns upplevelser av sin vardag sex månader efter cancerdiagnos2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige drabbas ungefär 250 barn om året av cancer och så många som tre av fyra barn överlever. Den vanligaste cancerformen hos barn är leukemi följt av hjärntumör och övriga cancerformer. En cancerdiagnos innebär långa behandlingar och mycket vistelse på sjukhus. Till följd av behandlingen får barnen svåra och smärtsamma biverkningar. Det är brist på forskning med fokus på små barns upplevelser av att leva med cancer. Sjuksköterskan möter barnen och behöver kunskap om hur de upplever sin vardag för att kunna anpassa vården och möta deras behov. Vårt syfte är därför att beskriva små barns upplevelser i sin vardag sex månader efter att de har fått en cancerdiagnos. Vi fick tillgång till pågående forskningsmaterial i form av avkodade intervjuer. Vi analyserade intervjuerna enligt Elo och Kyngäs (2008) modell för kvalitativ innehållsanalys. I vårt resultat framkom följande fyra kategorier: Vill ha kontroll, Smärta och sorg, Behov av närhet och Ökat välbefinnande samt 11 underkategorier. I diskussionen berörs vikten av att göra barnet delaktig i sin vård för att få ökad kontroll och på så sätt bevara sin integritet. Sjuksköterskan behöver förstå vikten av att ge information då barnet genom kunskap om sin vård och behandling får en ökad trygghet. I sin tur kan det bidra till ett ökat välbefinnande och minskat vårdlidande.

  • 264.
    Aronsson, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hellstrand, Jenny
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans bemötande inom palliativ vård: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bemötandet har en central roll inom den palliativa vården. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om bemötandet och dess betydelse gentemot patienten som vårdas i livets slut. Målet med den palliativa vården är att vara lindrande samt att främja patienten och närståendes livskvalitet. Sjuksköterskan har en ledande roll inom teamet och ska ha förmåga att bemöta patienten efter det som denne är i behov av. Problemet är att om sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om bemötandet inom palliativ vård kan det leda till försämrad livskvalitet hos patienten och dennes anhöriga.

    Syftet är att studera betydelsefulla faktorer som sjuksköterskan bör beakta i bemötandet av palliativa patienter. Metoden är en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet och samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Resultatet sammanställdes och ur detta framkom tre huvudteman nämligen; En god relation, En god kommunikation och En god omvårdnad. Samtliga teman har tillhörande subteman. Subteman för En god relation är; Skapa förtroende och Skapa förtroende till närstående. En god kommunikation har; Våga kommunicera, Tillämpa verbal kommunikation och Vara öppen för icke-verbal kommunikation, som subteman. Subteman för En god omvårdnad är; Vårda utifrån en helhetssyn och Främja Hopp. Avslutningsvis diskuteras två faktorer ur resultatet som författarna ansåg vara viktiga att uppmärksamma och studera närmare.

  • 265.
    Aronsson, Anneli
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sigfridsson, Malin
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid prediabetes: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Prediabetes innebär en förhöjd glukosnivå och är ett förstadium till att utveckla typ 2- diabetes och är ett folkhälsoproblem inte bara i Sverige utan även i hela världen. Cirka 171 miljoner människor i världen hade diabetes år 2000 och siffran förutspås att vara 366 miljoner år 2030, resurser måste därför sättas in för att förhindra att fler insjuknar. Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att arbeta förebyggande för att förhindra att sjukdomar uppstår. Syftet med detta examensarbete är att beskriva patienters upplevelse av att genomföra en förändring av levnadsvanor vid prediabetes.

    Examensarbetet är en litteraturstudie och baseras på åtta stycken kvalitativa och två stycken kvantitativa artiklar som granskats och systematiserats. Fyra huvudteman växte fram i analysprocessen: Faktorer som motiverar patienterna att sträva efter hälsa, Patientens hindrande omständigheter, Patientens behov av information och Stödet från hälso-och sjukvården. Patienterna beskrev vad som motiverade dem till att genomföra de livsstilsförändringar som behövdes för att uppnå en bättre hälsa, men även vilka förhindrande omständigheter de upplevde. För att kunna genomföra förändringar av levnadsvanor måste patienterna ha tillräckligt med information och kunskap om hur de ska gå tillväga, samt få individuellt anpassat stöd av hälso- och sjukvården. I diskussionen belyses vilka faktorer det är som gör att vissa patienter lyckas att bedriva egenvård med stöd av sjuksköterskan och vad de patienter som inte lyckas lika bra behöver för stöd. Sjuksköterskans vårdande roll lyfts fram och vikten av att patienten får rätt information och professionellt stöd för att lyckas att genomföra livsstilsförändringar för att få en hållbar utveckling av vården i framtiden.

  • 266. Aronsson, Kenneth
    et al.
    Björkdahl, Ida
    Wireklint Sundström, Birgitta
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Prehospital emergency care for patients with suspected hip fractures after falling: older patients’ experiences2014Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 23, nr 21-22, s. 3115-3123Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: The aim of this study was to describe and explain elderly patients’ lived experiences of prehospital emergency care in cases of suspected hip fractures after falling. Background: Hip fractures represent a major health problem for older people and are a common assignment for the Emergency Medical Services (EMS), but there is little information on how patients experience prehospital emergency care. Design: A reflective lifeworld approach based on phenomenological epistemology was used in an interview study within the context of healthcare science. Methods: Ten elderly patients were interviewed. These depth interviews were tape-recorded, transcribed verbatim and analysed for meanings. Results: The comprehensive understanding of the phenomenon is: ‘Happy to have been rescued, despite bad experiences as well as good’. The elderly patient is offered care in an open and friendly atmosphere concurrently with feeling anxiety about the treatment. Intervention with streamlined care and treatment can thus simultaneously be beneficial as well as doing harm. Patients experience confusion and the need to ask questions about what really happened in the ambulance. Bad experiences remain unexplained. This study is based on three themes with relevant sub-themes: efficiency, concerned encounters and suffering from care. Conclusions: Our study contribute to this field of discussion, showing that administering drugs which cause side effects in already fragile older people is compatible with neither evidence-based care nor evidenced-based medicine. The side effects of pain relief – however efficient that pain relief may be – are taken seriously. Relevance to clinical practice: Pain relief in the EMS should be individualised. Responsibility for patients’ safety regarding pain relief is emphasised. This development should focus on care that is already good and gradually eradicate compassionless care. Keywords: caring science, hip fracture, lived experiences, phenomenology, emergency medical services, ambulance, care pathway, prehospital emergency nurse

  • 267.
    Aronsson, Monica
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Eriksson, Ulrika
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Anestesisjuksköterskans upplevelse av att söva barn2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att genomgå anestesi och operation kan vara skrämmande för många barn då de utsätts för något okänt, oförutsägbart och de känner att de tappar kontrollen. Oroliga barn utgör en utmaning för anestesisjuksköterskan då det innebär att barnen samarbetar i mindre grad. Anestesisjuksköterskan har kort om tid vid mötet med ett barn innan operation för att skapa en god kontakt och få barnet att samarbeta. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att söva barn. Metoden som valdes var öppna intervjuer, åtta anestesisjuksköterskor intervjuades på ett sjukhus i västra Sverige. Intervjuernas innehåll analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Det som är utmärkande för studiens resultat bygger på förberedelse som skapar kontroll för oförutsedda händelser, och förmågan hos anestesisjuksköterskan att anpassa sig efter barnets individuella behov.

    I resultatet framkom två huvudteman. Det första huvudtemat handlar om ”Skapa de bästa förutsättningar utifrån den omgivande miljön” och innefattade kategorierna ”Handlingsberedskap”, ”Närvaron av föräldrar”. Det andra huvudtemat handlade om ”Skapa de bästa förutsättningarna i mötet med barnet” och innefattade kategorierna ”Etablera kontakt med barnet” och ”Respektera barnet”. Kategoriernas innehåll presenterades i tillhörande underkategorier. Slutsatsen i studien blev den för att kunna hantera ett barns oro är erfarenhet och förmågan att läsa av ett barn viktigt för anestesisjuksköterskan. Att ha handlingsberedskap, vara följsam och att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov är några egenskaper som en anestesisjuksköterska bör besitta, vilket stämmer med den tidigare forskningen. När anestesisjuksköterskan etablerar en god kontakt med barnet blir det en trygghet för dem båda vid induktionen.

  • 268.
    Arp, Ainu
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nilsson, Monika
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Operationssjuksköterskors upplevelser av stressade situationer2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Möten med patienter har en mycket central roll i operationssjuksköterskornas arbete. Målet är att alltid ge bästa möjliga vård till patienterna. I operationssjuksköterskornas arbetsuppgifter ingår även att ansvara för hygienen och medicintekniska produkter under operation. Mycket organisation och planering krävs för att en operationsavdelning skall fungera på bästa sätt. Detta ställer stora krav på operationssjuksköterskorna, vilket kan vara negativt och leda till stress. Långvarig stress kan orsaka sjukdom. Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av stressade situationer samt tänkbara effekter på omvårdnaden på grund av stress. Studien är gjord med kvalitativ metod. Materialet samlades in genom sex öppna intervjuer med operationssjuksköterskor. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Organisation, samarbete och vårdande. Dessa beskrivs med hjälp av sju underkategorier. Faktorer som gör att operationssjuksköterskorna lätt känner sig stressade är: då organisationen inte fungerar bra, till exempel vid tidsbrist eller då det saknas respekt mellan yrkeskategorier i operationsteamet. Oavsett hur stressade operationssjuksköterskorna känner sig, tar de sig alltid den tid som behövs för att ge korrekt omvårdnad till patienterna. Det som kan försvinna vid stress är ”det lilla extra”, som operationssjuksköterskorna gärna vill ge.

  • 269.
    Arsic, Marija
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Eriksson, Linda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Se mig med! Anhörigas upplevelser av att vårda i hemmet: En litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag blir det allt vanligare att anhöriga vårdar närstående i hemmet. Då anhöriga intar en ny roll, som vårdare, blir deras livsvärld förändrad. Att vara anhörigvårdare, oberoende av vilken sjukdom den närstående har, är ett område där forskningen än så länge är begränsad. Denna studie avser att öka förståelsen inom området hos sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal, för att kunna ge ett gott stöd och vägledning utifrån anhörigas upplevelser . Syftet med studien är att belysa upplevelserna av att vara anhörigvårdare i hemmet till en närstående som drabbats av sjukdom. Det här en är litteraturstudie på kvalitativa artiklar. Artiklarna har sökts i databasen Samsök med hjälp av en strukturerad sökning. Tretton kvalitativa artiklar baserade på anhörigas upplevelser av att vårda en sjuk närstående valdes ut. Artiklarna lästes och kodades för att hitta gemensamma nämnare. Detta blev ett resultat som presenteras i sex kategorier med fakta som återfanns i de granskade artiklarna. Dessa sex kategorier är: Plikten eller viljan, Ge upp en del av sitt liv, När det inte blev som planerat, Tiden räcker inte till, Leva med en främling och Känslomässiga förändringar.

  • 270.
    Arsic, Marija
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Olsson, Ann-Charlotte
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Hur upplevde du att bli akut sövd?: En intervjustudie, ur patientens perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med generell anestesi är att den skall vara säker och patienten skall känna sig trygg och inte uppleva smärta. Vid planerade operationer får i regel patienter ett samtal med anestesiläkaren där de i lugn och ro hinner få svar på frågor kring sövningen, men ibland ställs patienter inför en akut sövning, I den akuta situationen kan patienter uppleva rädsla, smärta och existentiella frågor kan uppstå. Funderingar som: kommer jag sövas tillräckligt, vakna under operationen eller att inte vakna efter narkosen kan uppkomma. Det finns forskning kring patienters upplevelser kring planerade sövning men mycket sparsamt kring akutsövning. Vad händer med patienten i det akuta skedet? För att vi ska kunna försöka förstå vad som skapar oro och vad en patient som skall sövas akut behöver för att få känna trygghet, behöver detta fenomen belysas.

    Syftet med examensarbetet var att belysa patienternas upplevelse av vårdandet vid akut sövning. För att kunna få ta del av patienters upplevelser valdes kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor. Åtta informanter deltog i studien som hade varit med om en akutsövning. I resultatet framkom det två huvudkategorier med sex subkategorier. De två huvudkategorier var: att uppleva välbefinnande och att uppleva lidande. Resultatet visade att patienter kände tillit till anestesipersonalen i den akuta situationen, vilket gör att de kände sig trygga vilket gav ett ökat välbefinnande hos patienten. Det som skapade lidande för patienterna var: bristfällig information, att ha förförståelse, tappa kontrollen, smärta och illamående för patienten.

  • 271.
    Arthursson, Annika
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Luvö, Sofie
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Intuition - Begreppsanalys och tillämpning i samband med sjuksköterskans beslutsfattande vid vård av patient med postoperativ smärta2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intuition som begrepp används vanligtvis inte inom vårdvetenskaplig forskning i Sverige, men används internationellt såväl inom vårdvetenskap som inom annan forskning. Studiens syfte är att tydliggöra begreppet intuition och beskriva begreppets tillämpning i samband med sjuksköterskans beslutsfattande vid vård av patienter med postoperativ smärta. Den vårdvetenskapliga grunden är Benners modell om intuitivt beslutsfattande.

    Resultatet visar att attribut för intuition är klinisk blick, omedelbar uppfattning utan att behöva fundera, vetande utan att kunna förklara varför och direkt perception. Förutsättningarna är erfarenhet, kunskap om patienten och vårdsituationen, tillit till intuitiv förmåga och vana att använda intuition. Konsekvenser av intuition är positiva följder för patienten, tidsbesparing och yrkesstolthet. I samband med postoperativ smärta behöver intuition kombineras med att lyssna på patienten och användande av smärtskalor för att uppnå effektiv smärtlindring. Resultatet ger även en uppfattning om vad intuition inte är. I diskussionen diskuteras därför om fördomar och förutfattade meningar ibland misstolkas som intuition. I kombination med vetenskaplig underbyggd kunskap och reflektion över hur intuition yttrar sig och kan användas, blir intuition ett verktyg och hjälpmedel i sjuksköterskans yrkesutövning.

  • 272.
    Arturén, Hanna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Rotter Snygg, Patricia
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    "De anhörigas sjukdom": Anhörigas uplevelser av att leva med en person som har Alzheimers sjukdom2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med stigande ålder sker biologiska förändringar som innebär förlust av förmågor. Detta brukar kallas det normala åldrandet. Demens däremot innebär inte ett normalt åldrande. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och orsakar förändringar i hjärnan som medför minnesproblematik och i sin tur påverkar de intellektuella funktionerna. Sjukdomsförloppet är av nedbrytande art. Detta gör att anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom tvingas stå bredvid och se på när deras familjemedlem sakta bryts ned. Då de anhörigas liv påverkas och de utsätts för ett lidande är det viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om deras reaktioner och därmed hjälpa dem att bemästra situationen. De anhöriga vårdar ofta den sjuke i hemmet och de utsätts för en enorm stress genom att ständigt ha det övergripande ansvaret för den som är sjuk. Syftet med denna studie är att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person som har Alzheimers sjukdom. Detta är en litteraturstudie som baserades på fyra biografier. Resultatet visade att då de anhöriga ställdes inför en stor förändring som var mycket krävande upplevde de sorg, stress, skuld och maktlöshet. I diskussionen ställdes resultatet mot vetenskapliga artiklar. Gemensamt var att sorgen och stressen var det som påverkade de anhöriga mest. Den stress de upplevde ledde till att de glömde sig själva och ägnade all sin tid åt den sjuke. De uttryckte en sorg över att trots att personen fortfarande levde var det ändå inte samma person som de kunde dela minnen och upplevelser tillsammans med.

  • 273.
    Arvidsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Opazo, Cynthia
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Brukarstyrda inläggningar: Patienter och vårdares förförståelse och erfarenheter2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Brukarstyrd inläggning (BI) är en ny behandlingsmetod i Sverige för patienter med Borderline personlighetssyndrom och självskadebeteende, vilket är vanligt förekommande inom den psykiatriska vården. Målet med brukarstyrd inläggning är att patienten ska få hjälp i kris med en kortare sjukhusvistelse vilket för patienten ökar delaktighet och självbestämmande. Det finns begränsat med forskning om BI sedan tidigare varför denna uppsats kan bidra till en ökad kunskap inom området.

    Syftet med studien är att beskriva vilken förförståelse och tidiga erfarenheter som finns hos patienter och vårdare gällande brukarstyrda inläggningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor samt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det ses positivt på implementeringen av BI men att det finns vissa brister i informationsspridningen mellan vårdare, patienter och andra vårdinstanser som berörs av BI. Både positiva och negativa tidiga erfarenheter av BI framkommer. Det finns flera olika variationer av BI, varför det är av intresse att forska mer kring metoden, för att kunna utvärdera för- och nackdelar och för att kunna göra BI till ett standardiserat behandlingsalternativ. Resultatet kan användas vid implementering av BI på andra sjukhus och för att bättre kunna förstå den förförståelse och de tidiga upplevelser som BI bidrar till.

  • 274.
    Arvidsson, Emma
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Spetz, Sebastian
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Upplevelser av livsstilsförändringar: Med fokus på kost och motion hos patienter med diabetes typ 22013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är idag en stor välfärdssjukdom i världen som förväntas öka. Med livsstilsförändringar hos patienter med typ 2 diabetes kan sjukdomen förhindras och motverkas så att medicinering och komplikationer kan minska. Kunskap finns om allmännyttan av hälsosammare kost-och motionsvanor men trots denna kunskap finns det personliga omständigheter som hindrar patienter till att genomföra dessa förändringar. Syftet är att belysa hur patienter med eller i hög risk för typ 2 diabetes upplever livsstilsförändringar med fokus på kost och motion. Studien är en litteraturstudie som bygger på analys av nio kvalitativa artiklar. De tre huvudteman som framkommit är Utanförskapets betydelse, Betydelsen av andra och Egna viljans betydelse. Att patienterna kände sig utanför och annorlunda skapar svårigheter att fungera ihop med andra som påverkade viljan att ändra förändra sin livsstil. Diabetespatienters behov av att få stöd uttrycktes och att interagera med andra diabetiker var av stor betydelse. Sjukvårdpersonal hade inte alltid en positiv påverkan på patienternas vård då exempelvis höga krav på eget ansvar ställs och en dömmande attityd fanns. De positiva fysiologiska och psykologiska effekterna som uppstod av att ändra kost och motion upplevdes som viktiga och stärkte motivationen för att bibehålla livsstilsförändringar. I diskussionen tas bland annat betydelsen av andra människor och verksamheten runt diabetespatienter upp och tidigare gjord forskning ställs i jämförelse med studiens resultat. Vården och omhändertagandet av nydiagnostiserade patienter belyses här samt vårdmötet där sjuksköterskans överordnande roll är ett problem för patientens utveckling. Mycket fokus läggs på sjukvården där brister syns och i slutsatsen ges förslag till förbättring för att underlätta för patienter att genomföra livsstilsförändringar.

  • 275.
    Arvidsson, Ewa
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Holmberg, Malin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Skolsköterskors erfarenheter av förebyggande och hälsofrämjande arbete i grundskolan: Med inriktning mot psykisk hälsa2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykisk ohälsa bland barn kan visa sig som depression, ångest, huvudvärk men även som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hälsa är något som kännetecknas av lycka och välbefinnande. Det krävs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hälsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med åtta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att engagemang och samverkan var av avgörande betydelse för hur skolsköterskorna lyckas med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Det framkom framförallt två tydliga metoder, den ena var hälsosamtalen och den andra var mer generella insatser som olika projekt som genomfördes. Skolsköterskans pedagogiska roll kom fram, där hon arbetade med samtal och undervisning. Att finnas tillgänglig, att finnas på plats för att stödja barnen kom också fram som viktigt i det förebyggande arbetet. Det framkom även att skolsköterskorna behövde ett samarbete med bland annat lärarna och mer tid och pengar för att kunna engagera samt bedriva hälsofrämjande projekt. Viktigt för samverkan var att det fanns en gemensam värdegrund, en helhetssyn som ger förutsättning för ett givande samarbete där man arbetar för att skolan ska vara en skola för alla. Vissa informanter önskade mer utbildning för sig själva. Det tema som framkom var att med tid för engagemang och samverkan främjas den psykiska hälsan. Vår slutsats blev att skolsköterskor har ett val att engagera sig och försöka göra något bra för barnen trots besparingstider. Det är lätt att falla i fällan att bli ett offer men det går att välja, att ta makten och göra skillnad, det de kan, ”det behöver inte vara så stort, det kan vara det lilla.”

  • 276.
    Arvidsson, Ida
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Lindh Madsen, Ebba
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Patienters upplevelser av hur de bemötts av vårdpersonal på en akutmottagning: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Till en akutmottagning ankommer patienter i alla åldrar vid akut sjukdom eller skada. Ett högt söktryck på akutmottagningen leder ofta till en lång väntan på att få vård. Första mötet med vårdpersonal sker via ett triagesystem för att avgöra aktuellt tillstånd och vem som skall få vård och behandling först. Information och kommunikation är en stor del av besöket och det är viktigt att vårdpersonal skapar en vårdande relation med patienterna. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av hur de bemötts av vårdpersonal på en akutmottagning. Skribenterna har utfört en litteraturstudie som innehåller en granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Totalt består litteraturstudien av 10 artiklar som har analyserats fram till ett nytt resultat. Litteraturstudiens resultat framställs via två huvudteman och fyra subteman.

    Resultatet påvisar vikten av att en vårdande relation fungerar mellan vårdgivare och patient för ökad tillit. Även vikten av god kommunikation och relevant information framkommer. Betydelsen av delaktighet framställs också som en viktig del på en akutmottagning. Skribenterna presenterar patienters upplevelser av akutmottagningen genom två huvudteman, positiva upplevelser och negativa upplevelser, med underliggande subteman fokuserat på den vårdande relationen, information och kommunikation, delaktighet samt tiden och triaget. I studiens diskussion beskrivs hur studien genomförts samt metodval. I studiens resultatdiskussion lyfter skribenterna bland annat vikten av den vårdande relationen, information och kommunikation samt delaktighet.

  • 277.
    Arvidsson, Åsa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Jacobsson, Marcus
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Vad påverkar intensivvårdspatientens sömn?: Störande faktorer och tänkbara åtgärder2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Intensivvårdspatientens sömn påverkas av intensivvårdsmiljön.  Det är en högteknologisk miljö där vårdpersonalen är ständigt närvarande och omvårdnadsåtgärder utförs dygnet runt. Patienter upplever att deras sömnkvalitet är dålig, och att de får för lite sammanhängande sömn.  Sömnbrist ger negativa fysiologiska effekter. Immunförsvaret försämras, ämnesomsättningen förändras samt andning och cirkulation påverkas. Sömnbrist ökar även risken för långvariga kognitiva och psykiska besvär samt är en bidragande faktor till uppkomst av delirium. Målsättningen med omvårdnaden är att bevara hälsa, och det är sjuksköterskans uppgift att vidta åtgärder som skapar förutsättningar för god sömn.

    Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer i vårdmiljön som påverkar den osederade intensivvårdspatientens sömn negativt samt att beskriva hur dessa faktorer kan reduceras. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Vanliga orsaker till att patientens sömn störs är ljud från medicinteknisk utrustning och ljud orsakade av personal eller medpatienter. Vårdmoment som inkluderar beröring av patienten riskerar att störa sömnen. Det är viktigt att göra vårdmiljön så fri från störningar som möjligt samt att organisera vårdarbetet för att uppnå goda förutsättningar för sömn.  Det kan röra sig om att minimera larmvolym, undvika onödiga larm samt att personalen pratar lågmält. Användning av öronproppar reducerar kraftiga ljud vilket gynnar sömnen. Dygnsrytmen och sömnen påverkas negativt av ljusmiljön, då det är vanligt med stora ljusvariationer dygnet runt. Cykliskt ljus medför att belysningen i vårdrummet får mindre variationer vilket är positivt för dygnsrytmen. Det är ingen enskild åtgärd som löser problemet med intensivvårdspatientens sömnbrist, men det är ofta påfallande enkla åtgärder som gör skillnad. Genom kompetensutveckling och ökad medvetenhet hos vårdpersonal kan risken för sömnbrist minskas.

  • 278.
    Arvung, Maria
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kaas Larsson, Anki
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Mammors upplevelse av hudnära vård2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hudnära vård är en vårdform som införts i Sverige för friska, fullgångna barn under vårdtiden på BB. Det finns forskning på de fysiologiska fördelarna för mamma och barn men lite forskning när det gäller hur mammor upplever hudnära vård. För att barnmorskan ska kunna stödja och främja anknytningen mellan mamman och barnet är det viktigt att få kunskap om mammornas upplevelse. Därför är syftet att beskriva hur nyblivna mammor upplever hudnära vård för det friska, fullgångna barnet de första timmarna efter förlossning och på BB. Sju kvinnor intervjuades på BB-avdelningen 12-48 timmar efter sin förlossning. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; barnet ger trygghet, samspelet underlättas mellan mor och barn och första mötet med barnet förstärks. Studien visade att mammorna upplevde trygghet och ett välbefinnande när de hade sitt barn nära. De beskrev ett lugn, både i själen och fysiskt när de var nära sitt barn. Barnen grät mindre och kom lättare till ro. För flera mammor blev amningen en naturlig del när de hade sitt barn nära. Mammorna kände bekräftelse från barnet och samspelet mellan mamma och barn stärktes. Barnmorskor kan uppmuntra och stödja mammor i att ha sitt barn nära, först på förlossningen och sedan under BB-tiden och hjälpa mamma och barn på deras gemensamma, fortsatta resa i livet.

  • 279.
    Asgarzadeh, Mahtab
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Jamalizadeh, Elin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Patientenupplevelser i samband med Diabetes mellitus typ II2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes mellitus är en växande folksjukdom. Risken att drabbas av diabetes mellitus typ II ökar med åldern därför benämns den även vuxen eller åldersdiabetes. Blodsockerreglering som normalt är en automatisk och osynlig funktion i kroppen, kräver vid diabetes mellitus en medveten handling. För de flesta patienter innebär diabetes mellitus stora livsstilförändringar som till exempel att ha regelbundna tider för matintag, motionera, sluta röka, begränsa gamla vanor och eventuellt medicinering. Ansvaret av behandling ligger ytterst hos patienten själv. Att ha en kronisk sjukdom som diabetes mellitus kan många gånger innebära svårigheter som anpassning till de ändrade livssituationerna. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser med att leva med sjukdomen. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. Modellen har valts för att den vetenskapliga kunskapen inom vårdverksamheten skall kunna bidra till grund för det praktiska vårdarbetet. Efter analys av tolv stycken vetenskapliga artiklar, fyra teman skapades. Teman visade patientens upplevelse i samband med den psykiska och fysiska hälsan, innehav av eget behandlingsansvar, samt utbildning och rådgivning som patienten får från vårdpersonalen. Studien visar, vilket framkommer i alla teman, att diabetespatienternas känslomässiga behov av att bemästra sin oro i samband med sjukdomen bör beaktas. Relationen mellan vårdaren och patienten bör läggas på en ömsesidig grund där det finns respekt och tilltro.

  • 280.
    Asgarzadeh, Mahtab
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Paust, Karin
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Specialistsjuksköterskors upplevelse av professionell handledning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården. Professionell handledning visade sig bara vara aktuellt inom psykiatrisk vård och till viss del inom kommunal vård och omsorg. Åtta intervjuer utfördes som analyserades och resultaten presenteras i fyra kategorier. Dessa är: handledning ökar vårdkvaliteten, kompetensutveckling genom professionell handledning, reflektion och bekräftelse samt handledarens roll. Sjuksköterskan anser att handledning i grupp är ett öppet forum där det finns möjlighet att både lära sig från andra människor och tillsammans hitta en lösning. De kan i handledningsgruppen stödja varandra på ett sätt som underlättar för dem att gå vidare och möta problemen i arbetet. Studien visar fynd på att professionell handledning minskar stress och utbrändhet hos sjuksköterskor.

  • 281.
    Askani, Sammy
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Savela, Emma
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patient med hjälp av tolk: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Invandringen ökar i de flesta samhällen och fler människor behärskar inte språket i det land de lever i. Användning av tolk ökar mer och språkbarriärer kan ha en negativ inverkan på hälso- och sjukvården vilket kan resultera i en inverkan på kommunikationen. Syfte: Syftet var att beskriva hur kommunikation via tolk inverkar på sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter. Metod: Studien är en litteraturöversikt grundad på en kvantitativ och nio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Sjuksköterskorna upplever svårigheter att kommunicera med patienter som inte behärskar samma språk. En auktoriserad tolk erfars som bättre än en icke auktoriserad tolk, eftersom de bär på mer kunskap gällande översättning. Det finns för- och nackdelar med auktoriserad och icke auktoriserad tolk av den orsaken att det har en stor inverkan på kultur samt patientsäkerheten. Slutsats: Tolkanvändning upplevs som svårt och främmande för sjuksköterskor. Vi anser att tydliga riktlinjer och mer tid vid mötet med tolk kan förbättra mötet med patienten vid tolkanvändning. De flesta sjuksköterskor föredrar en auktoriserad tolk men somliga anser att det inte är viktigt om det är en auktoriserad eller icke auktoriserad tolk. Vår avsikt med studien var att hjälpa sjuksköterskor att skapa större förståelse för tolkanvändning som kan leda till förbättringar inom hälso- och sjukvården.

  • 282.
    Asp, Linda
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Siverbrant, Anna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Barnmorskors upplevelse av vårdmöte med förlossningsrädda kvinnor En intervjustudie2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uttalad förlossningsrädsla finns i dag hos ca 20 % av gravida kvinnor I Sverige. Det är naturligt att kvinnor känner viss rädsla inför en förlossning men vid uttalad förlossningsrädsla är det en svårare grad av rädsla som kan härledas både till upplevelser före, under och efter förlossningen. Över hela Sverige finns så kallade Aurora mottagning där kvinnor behandlas specifikt för sin förlossningsrädsla. Barnmorskor har en central roll vid förlossningen för att inte orsaka kvinnorna lidande i vårdmötet. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där barnmorskans upplevelser av att vårda och praktiskt handhavande av en förlossningsrädd kvinna under förlossningen studerats. Syftet var att beskriva barnmorskors upplevelse av att vårda och praktiskt handha förlossningen där kvinnan har uttalad förlossningsrädsla. Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats och utgår från intervjuer med barnmorskor. I resultatet kom vi fram till ett tema och det är i vårdmötet har professionellt och individuellt omhändertagande utifrån kvinnornas livsvärld betydelse. Barnmorskor med minst åtta års erfarenhet inom förlossningsvård har ett vårdvetenskapligt förhållningssätt i vårdmöte med kvinnor med uttalad förlossningsrädsla. De anser att de har en central roll för dessa kvinnor. Genom klinisk erfarenhet har de övat upp sig att läsa av och att särskilja hur kvinnornas visar sina behov, både genom språklig och kroppslig kommunikation. Det underlättar om kvinnorna har en skriven förlossningsplan. Även om det är stress på avdelningen prioriterar barnmorskor närvaro hos kvinnorna. Det underlättas av att det finns en överenskommelse med barnmorskekollegor, eftersom de tar ökat ansvar för andra patienter. Närvaro och kommunikation och bekräftelse har betydelse för att identifiera rädslan, tillgodose behoven och för att skapa trygghet.

  • 283.
    Asp, Margareta
    et al.
    Mälardalens Högskola.
    Wiklund Gustin, Lena
    Mälardalens Högskola.
    Almerud Österberg, Sofia
    Linnéuniversitet.
    Hörberg, Ulrica
    Linnéuniversitet.
    Lindberg, Elisabeth
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Palmér, Lina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Samvetsstress och dåliga villkor bakom sjuksköterskeflykten2017Ingår i: Dagens NyheterArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Ge sjuksköterskor utrymme att göra kvalificerade bedömningar av patientens omvårdnadsbehov och låt dem också få gehör för de omvårdnadsinterventioner de föreslår. Det skulle inte bara bidra till att minska samvetsstress och arbetsrelaterad ohälsa hos sjuksköterskor utan också bidra till att de stannar i yrket, skriver sex forskare i vårdvetenskap.

  • 284.
    Aspelin, Melinda
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Simonsson, Maria
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av stöd och information vid amning “…try, try everyday… and you will succeed”2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Amning väcker ofta starka känslor och har förändrats genom tiderna. Från att ha varit något naturligt blev amningen omgärdad av regler på 1800-talet. Reglerna gjorde amningen svår att upprätthålla vilket ledde till att synen på amning förändrades till något besvärligt. Antalet ammande kvinnor sjönk som en följd av detta. Amning har flera positiva hälsoeffekter för både kvinnor och barn och forskare hittar fortlöpande nya positiva effekter. Eftersom amning är fördelaktigt men amningsfrekvensen fortfarande inte är optimal pågår det mycket amningsfrämjande arbete i världen idag, framförallt av WHO och UNICEF. Vårdpersonalens roll har förändrats och det är nu viktigt att stärka kvinnans självförtroende i amning. Amningsinformationen bör starta tidigt i graviditeten och anpassas efter kvinnans behov. Vi har med denna uppsats velat belysa hur kvinnor erfar information och stöd vid amning. För att få en ökad förståelse för detta valde vi att göra en litteraturstudie där vi analyserade kvalitativa studier. Vår analys resulterade i fyra teman under information och fyra teman under stöd. Av studierna framkom att det är viktigt för personalen att ta sig tid med kvinnorna och ge enhetlig information för att skapa trygghet. Många av kvinnorna tyckte att den förberedande informationen om amning skönmålades och att deras förväntningar sedan inte stämde med verkligheten. Kvinnans självförtroende i amning stärktes om vårdpersonalen uppmuntrade och bekräftade henne. Även närståendes stöd påverkar amning positivt. I diskussionen lyfter vi fram hur vårdpersonalens information och stöd påverkar kvinnans amning och upplevelser. Studierna identifierar brister som motverkar amning, brister som vi anser att det redan finns kunskap om för att kunna undvika. Vad är det som gör att de inte tillämpas fullt ut?

  • 285.
    Asplund, Anna
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Persson, Linda
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Epilepsi är en kronisk sjukdom och är en av de vanligaste diagnoserna inom neurologin. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara påfrestande. Barn och ungdomar som lever med epilepsi kan uppleva en stor påfrestning då både kroppen och sinnet utvecklas som mest under ungdomsåren. En kronisk sjukdom kan leda till begränsningar i vardagen. Syftet med studien är att beskriva barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi. Studien bygger på sex kvalitativa artiklar. Den kvalitativa analysen resulterade i fyra huvudteman och åtta subteman. Första temat, Att vara annorlunda, beskriver barn och ungdomars upplevelser av utanförskap på grund av sin epilepsi. I det andra temat, Sjukdomens påverkan av välbefinnandet, beskriver barnen och ungdomarna hur deras sjukdom påverkar det vardagliga livet genom ökad trötthet, bland annat av medicinbiverkningar. Välbefinnandet påverkas även av emotionell labilitet. Att förlora kontrollen belyser deras rädsla för att drabbas av ett epileptiskt anfall och deras upplevelse av hur omgivningen reagerar när de bevittnar ett anfall. De sista temat, Hopp om livet, beskriver en tro på framtiden och hur dessa barn och ungdomar finner acceptans och stöd, dels i sin omgivningen, dels i sig själva. Resultatet visar att barn och ungdomar med epilepsi behöver stöd av sin omgivning för att kunna acceptera sin sjukdom och göra den till en del av sig själva. Jämnåriga kamrater och lärare behöver mer kunskap om epilepsi så att inte barn och ungdomar med epilepsi upplever utanförskap i skolmiljöer. Resultatet kan ge sjuksköterskan en djupare förståelse för hur barn och ungdomar med epilepsi upplever det vardagliga livet.

  • 286.
    Asplund, Lisa
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Nyblom, Sara
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Barns och ungdomars upplevelser av att ha ett cancersjukt syskon2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att vara syskon till ett cancersjukt barn kan innebära känslan av att vara åsidosatt. Även en stark oro för sin sjuka syster eller bror kan vara påtaglig. Bakgrunden belyser områden som är knutna till ämnet. Här tas det även upp hur det är att vara förälder till ett barn med cancer samt hur de tycker det påverkar det friska syskonet. Ett problem kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för hur hälso- och sjukvården ska stötta syskonen. Syftet med uppsatsen är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att ha ett syskon som drabbats av cancer. Resultatet baseras på en studie av sex artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet av det analyserade materialet visar fyra kategorier: starka känslor, familjen förändras, behov av stöd och information samt mognad och självständighet. Både positiva och negativa erfarenheter av en brors eller systers sjukdomstid beskrivs. Känslor som skuld, oro, avundsjuka och ilska samt en upplevelse av ensamhet är något som är ständigt återkommande upplevelser hos syskonen. Det är betydelsefullt att hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksammar det friska syskonet och ser till att det får information om sjukdom och behandling av sitt sjuka syskon eftersom brist på information kan ge en känsla av att inte få vara delaktig. Det är också betydelsefullt att stötta föräldrarna i att förstå vikten av att låta syskon vara involverade i vad som händer med deras sjuka syskon då ovissheten är mer skrämmande än verkligheten även fast den kan vara hemsk. Att träffa andra i liknande situation har visat sig vara uppskattat.

  • 287. Atefi, Seyed Reza
    et al.
    Seoane, Fernando
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    The Emergence of Electrical Bioimpedance Monitoring for Prompt Detection of Stroke Damage2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 288.
    Attlerud, Johanna
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Förekomst av felregistreringar till patientregistret: En pilotstudie inom psykiatrisk öppenvård2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patientregistret är en av våra viktigaste källor till sekundärdata och används till forskning, epidemiologiska studier och till andra analyser av sjukvården, så som ekonomisk uppföljning och fördelning. Säkerställande av att korrekt data rapporteras in till registret är väsentlig utifrån dess breda användningsområde. Frågeställningen för studien var att kartlägga förekomst av felregistreringar till patientregistret inom psykiatrisk öppenvård genom att titta på överensstämmelsen i faktiska registreringar i förhållande till journaldokumentationen. Studien är retrospektiv och beskrivande, med kvantitativ ansats. Urvalet skedde stratifierat med indelning i fyra grupper där grupperna bestod av mottagningar med likartad behandlingsproblematik. Kartläggningen gjordes genom en journalgranskning där de första 30 vårdkontaktsregistreringarna per grupp genomförda under vecka 47, år 2012 (n=152) inkluderades. Registreringarna jämfördes med patientjournaler i syfte att verifiera om genomförda registreringar kunde styrkas i journaltexten. En granskningsmall specifik för studien utformades som stöd för bedömningarna. Kartläggningen visade att en stor del av de registreringar som görs innehåller fel, då 47,4 % av de granskade registreringarna i denna studie fanns innehålla fel. Felen är av olika grad och förekommer bland alla grupper. Slutsatser som kan dras utifrån detta är att både kunskap och attityder till registreringen som arbetsuppgift måste lyftas upp och behandlas ytterligare för att lösningar skall kunna tas fram. Att använda sig av motivationen hos personerna som genomför registreringarna kan då vara ett viktigt verktyg i förbättringsarbetet.

  • 289. Atwood, C
    et al.
    Eisenberg, MS
    Herlitz, Johan
    Sahlgrenska University Hospital.
    Rea, TD
    Incidence of EMS-treated out-of-hospital cardiac arrest in Europe.2005Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 67, nr 1, s. 75-80Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The potential impact of efforts in Europe to improve survival from out-of-hospital cardiac arrest is unclear, in part, because estimates of incidence and survival are uncertain. The aim of the investigation was to determine a representative European incidence and survival from cardiac arrest in all-rhythms and in ventricular fibrillation treated by the emergency medical services (EMS). METHODS AND RESULTS: We used Medline to identify peer-reviewed articles published between 1 January 1980 and 30 June 2004 that reported a European community's EMS cardiac arrest experience. Inclusion criteria required the study to include at least 25 cases, report of the total number of all-rhythm and/or ventricular fibrillation arrests, and information about population size and study duration. The incidence was computed by dividing the total number of events by the product of the community's population and the study duration. Reports from 37 communities met the inclusion criteria. A total of 18,105 all-rhythm EMS-treated cardiac arrests occurred during 48 million person-years of observation, resulting in an overall incidence for all-rhythm arrests of 37.72 per 100,000 person-years. Incidence of ventricular fibrillation arrest was 16.84 per 100,000 person-years. Survival was 10.7% for all-rhythm and 21.2% for ventricular fibrillation cardiac arrest. Applying these results to the European population, approximately, 275,000 persons would experience, all-rhythm cardiac arrest treated by the EMS with 29,000 persons surviving to hospital discharge. CONCLUSION: The results provide a framework to assess opportunities and limitations of EMS care with regard to the public health burden of cardiac arrest in Europe.

  • 290.
    Augustinsson, Susanne
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Persson, Mi
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Kängurumetodens betydelse för välbefinnandet: En kartläggning av prematura barns och föräldrars upplevelser av kängurumetoden.2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att bli förälder till ett prematurt barn innebär en stor omställning för hela familjen. I dag försöker man ge en familjefokuserad omvårdnad där föräldrarna tidigt involveras. Kängurumetoden används som en omvårdnadsåtgärd där man bland annat försöker stärka anknytningsrelationen mellan barn och föräldrar. De redan utförda forskningsresultaten som finns publicerade om kängurumetoden är mest inriktade på hur föräldrarna knyter an till sitt barn samt hur säker den är att använda för barnet rent fysiologiskt. Det finns dock lite publicerat och sammanställt om hur kängurumetoden påverkar prematura barn samt föräldrarnas upplevelser av att hålla sina barn i känguruposition. Syftet med vår studie är att beskriva kängurumetodens påverkan på det prematura barnets välbefinnande samt föräldrarnas upplevelser av att hålla sitt barn i känguruposition. Litteraturstudien är en litteraturöversikt baserad på 19 vetenskapliga artiklar. Både artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod ingår. Artiklarna med kvalitativ ansats har handlat om föräldrarnas upplevelser medan de artiklarna med kvantitativ ansats har handlat om det som är mätbart hos de prematura barnen. Resultat visar att kängurumetoden minskar det prematura barnets stress, förbättrar sömnen, förbättrar temperaturregleringen och förstärker anknytningen. Vidare visar det att hos föräldrarna förstärks anknytningen, den ger en tryggare föräldraroll och förbättrar amningen. I diskussionen reflekterar vi över hur anknytningsrelationen mellan barn och föräldrar påverkas när ett prematurt barn föds. Vi diskuterar hur kängurumetoden kan påverka barnets olika fysiologiska värden och vad det kan innebära för barnet. Utifrån vår studie reflekterar vi över sjuksköterskans roll i att stötta föräldrarna när det gäller utförandet av kängurumetoden. Vi menar även att det finns ett stort behov av vidare forskning inom de områden som vårt syfte berör.

  • 291.
    Augustsson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Emanuelsson, Susann
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Förfrågningsunderlag: och dess betydelse som kvalitetsindikator för hemtjänst2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lagen om valfrihet (LOV) infördes bl.a. för att underlätta för fler att starta egna företag inom vård och omsorg, men också för att samhällets medborgare skulle se en ökning av kvalité i utförandet av dessa tjänster. Kommunerna har ansvaret för socialtjänsten och genom att införa LOV ger de uppdraget vidare till en privat utförare. De kvalitetskrav för dem som ansöker om att starta hemtjänst, har kommunerna beskrivit i sina förfrågningsunderlag (FFU).

    Avsikten med studien är att få en bild av hur kommunerna säkerställer en god kvalitet inom hemtjänsten med hjälp av FFU och hur kraven i FFU följs upp. För att få en inblick i hur det kan se ut, sammanställdes kraven i FFU från tio kommuner och med hjälp av tre intervjuer med LOV ansvariga påvisas att kraven som ställs i FFU är olika mellan kommunerna. Kvalité är ett ord vars innebörd är svårfångat och har olika betydelser för olika individer. Samtidigt framgår det att det är ett komplext arbete att följa upp de krav som ställs i FFU och att det är få av kraven som kommunerna följer upp genom att ange uppföljningsmetod i FFU.

    Många kommuner har idag lokala värdegrundsgarantier för att beskriva vilka etiska värden som präglar äldreomsorgen och vad de äldre kan förvänta sig, olika ”löften” som utlovas till medborgarna. Garantierna är dock väldigt olika mellan kommunerna och är många gånger svåra att finna i FFU. I vår diskussion tar vi upp vilka möjligheter kommunen har att följa upp kvalitet i verksamheter som lagts ut på privata aktörer.

    Vår slutsats är att förfrågningsunderlagens betydelse som en kvalitetsindikator kan ifrågasättas.

  • 292.
    Augustsson, Yanira
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Tjäderborn, Jessica
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Att leva med epilepsi som barn och ungdom: Hur påverkar det vardagen?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Epilepsi är en sjukdom som drabbar hjärnan och är den mest vanligt förekommande neurologiska sjukdomen. Den debuterar oftast tidigt i livet, runt barn- och ungdomsåren. Vid epilepsi är hjärnans nervceller överaktiva vilket kan ge olika typer av anfall. Att drabbas av epilepsi under utvecklingen kan komma att påverka synen på sin egen kropp och därmed livsvärlden. Då tidigare forskning fokuserat på föräldrarnas perspektiv är det av nytta att nu belysa barnens uppfattning. Syftet är därför att belysa hur barn och ungdomar med epilepsi upplever sin vardag, detta för att kunna skapa en ökad förståelse för barnen. Uppsatsen är en litteraturstudie enligt Axelsson (2012) som inkluderar sju kvalitativa artiklar. Från det analytiska arbetet kom författarna fram till fyra teman med respektive subteman. De fynd som kom fram var att barnen bär på en stor oro förknippad med deras anfall och som genomsyrar hela deras vardag. Vidare framkom det att barnen känner sig begränsade av sina föräldrar men även av andra vuxna såsom lärare vilket leder till att de känner sig annorlunda och inte kan göra samma saker som andra barn i deras omgivning. Dock är föräldrarna en viktig källa av trygghet och en person som ger stöd. I resultatet framgår det även att barnen önskar mer information om sin sjukdom av vårdpersonalen, att de behöver kämpa extra mycket i skolan och att de får stå ut med mycket biverkningar på grund av medicinering. En diskussion förs sedan kring de centrala resultaten och ställs mot studier där föräldrarnas perspektiv studerats.

  • 293. Aune, S
    et al.
    Eldh, M
    Engdahl, J
    Holmberg, S
    Lindqvist, J
    Svensson, L
    Oddby, E
    Herlitz, Johan
    [external].
    Improvement in the hospital organisation of CPR training and outcome after cardiac arrest in Sweden during a 10-year period2011Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, ISSN 0300-9572, Vol. 82, nr 4, s. 431-435Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim To describe (a) changes in the organisation of training in cardiopulmonary resuscitation (CPR) and the treatment of cardiac arrest in hospital in Sweden and (b) the clinical achievement, i.e. survival and cerebral function, among survivors after in-hospital cardiac arrest (IHCA) in Sweden. Methods Aspects of CPR training among health care providers (HCPs) and treatment of IHCA in Sweden were evaluated in 3 national surveys (1999, 2003 and 2008). Patients with IHCA are recorded in a National Register covering two thirds of Swedish hospitals. Results The proportion of hospitals with a CPR coordinator increased from 45% in 1999 to 93% in 2008. The majority of co-ordinators are nurses. The proportions of hospitals with local guidelines for acceptable delays from cardiac arrest to the start of CPR and defibrillation increased from 48% in 1999 to 88% in 2008. The proportion of hospitals using local defibrillation outside intensive care units prior to arrival of rescue team increased from 55% in 1999 to 86% in 2008. During the past 4 years in Sweden, survival to hospital discharge has been 29%. Among survivors, 93% have a cerebral performance category (CPC) score of I or II, indicating acceptable cerebral function. Conclusion During the last 10 years, there was a marked improvement in CPR training and treatment of IHCA in Sweden. During the past 4 years, survival after IHCA is high and the majority of survivors have acceptable cerebral function.

  • 294. Aune, S
    et al.
    Fredriksson, M
    Thorén, A-B
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    In-hospital cardiac arrest--an Utstein style report of seven years experience from the Sahlgrenska University Hospital.2006Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 68, nr 3, s. 351-358Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In-hospital cardiac arrest is one of the most stressful situations in modern medicine. Since 1997, there has been a uniform way of reporting - the Utstein guidelines for in-hospital cardiac arrest reporting.MATERIAL AND METHODS: We have studied all consecutive cardiac arrest in the Sahlgrenska University Hospital (SU) between 1994 and 2001 for who the rescue team was alerted in all 833 patients. The primary endpoint for this study was survival to discharge.RESULTS: Thirty-seven percent survived to hospital discharge. Among patients who were discharged alive, 86% were alive 1 year later. The survivors have a good cerebral outcome (94% among those who were discharged alive had cerebral performance category (CPC) score 1 or 2). The organization at SU is efficient; 80% of the cardiac arrest had CPR within 1 min. Time from cardiac arrest to first defibrillation is a median of 2 min. Almost two-thirds of the patients were admitted for cardiac related diagnoses.CONCLUSION: The current study is the largest single-centre study of in hospital cardiac arrest reported according to the Utstein guidelines. We report a high survival for in-hospital cardiac arrest. We have pointed out that a functional chain of survival, short intervals before the start of CPR and defibrillation are probably contributing factors for this.

  • 295. Aune, S
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Bång, A
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd. [external].
    Characteristics of patients who die in hospital with no attempt at resuscitation.2005Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 65, nr 3, s. 291-299Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe the characteristics, cause of hospitalisation and symptoms prior to death in patients dying in hospital without resuscitation being started and the extent to which these decisions were documented. MATERIALS AND METHODS: All patients who died at Sahlgrenska University Hospital in Goteborg, Sweden, in whom cardiopulmonary resuscitation (CPR) was not attempted during a period of one year. RESULTS: Among 674 patients, 71% suffered respiratory insufficiency, 43% were unconscious and 32% had congestive heart failure during the 24h before death. In the vast majority of patients, the diagnosis on admission to hospital was the same as the primary cause of death. The cause of death was life-threatening organ failure, including malignancy (44%), cerebral lesion (10%) and acute coronary syndrome (10%). The prior decision of 'do not attempt resuscitation' (DNAR) was documented in the medical notes in 82%. In the remaining 119 patients (18%), only 16 died unexpectedly. In all these 16 cases, it was regarded retrospectively as ethically justifiable not to start CPR. CONCLUSION: In patients who died at a Swedish University Hospital, we did not find a single case in which it was regarded as unethical not to start CPR. The patient group studied here had a poor prognosis due to a severe deterioration in their condition. To support this, we also found a high degree of documentation of DNAR. The low rate of CPR attempts after in-hospital cardiac arrest appears to be justified.

  • 296. Aune, S
    et al.
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bång, Angela
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Characteristics of patients who die in hospital with no attempt at resuscitation2005Ingår i: Resuscitation, ISSN 0300-9572, E-ISSN 1873-1570, Vol. 65, nr 3, s. 291-299Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To describe the characteristics, cause of hospitalisation and symptoms prior to death in patients dying in hospital without resuscitation being started and the extent to which these decisions were documented. Materials and methods: All patients who died at Sahlgrenska University Hospital in Göteborg, Sweden, in whom cardiopulmonary resuscitation (CPR) was not attempted during a period of one year. Results: Among 674 patients, 71% suffered respiratory insufficiency, 43% were unconscious and 32% had congestive heart failure during the 24 h before death. In the vast majority of patients, the diagnosis on admission to hospital was the same as the primary cause of death. The cause of death was life-threatening organ failure, including malignancy (44%), cerebral lesion (10%) and acute coronary syndrome (10%). The prior decision of ‘do not attempt resuscitation’ (DNAR) was documented in the medical notes in 82%. In the remaining 119 patients (18%), only 16 died unexpectedly. In all these 16 cases, it was regarded retrospectively as ethically justifiable not to start CPR. Conclusion: In patients who died at a Swedish University Hospital, we did not find a single case in which it was regarded as unethical not to start CPR. The patient group studied here had a poor prognosis due to a severe deterioration in their condition. To support this, we also found a high degree of documentation of DNAR. The low rate of CPR attempts after in-hospital cardiac arrest appears to be justified.

  • 297. Aune, S
    et al.
    Karlsson, T
    Herlitz, Johan
    Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap.
    Evaluation of 2 different instruments for exposing the chest in conjunction with a cardiac arrest2010Ingår i: American Journal of Emergency Medicine, ISSN 0735-6757, E-ISSN 1532-8171, Vol. 29, nr 5, s. 549-553Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Time between onset of previous termcardiac arrestnext term and start of treatment is of ultimate importance for outcome. The length of time it takes to expose the previous termchestnext term in out-of-hospital previous termcardiac arrestnext term (OHCA) is not known. We aimed to compare the time from onset of OHCA until the time at which the previous termchestnext term was exposed using previous termanext term new device (S-CUT; ES Equipment, Gothenburg, Sweden) and previous termanext term pair of scissors. Methods In previous termanext term manikin study, the previous term2next term devices were compared in previous termanext term simulated previous termcardiac arrestnext term where the initial step was exposure of the previous termchest.next term The tests were performed using ambulance staff from 3 previous termdifferentnext term ambulance organizations in Western Sweden. Six previous termdifferentnext term types of clothing combinations were used. The primary choices of clothing for analyses were previous termanext term knitted sweater and shirt (indoors) and previous termanext term jacket with buttons, previous termanext term shirt, and previous termanext term college sweater (outdoors). Results The mean difference from onset of OHCA until the previous termchestnext term was exposed when S-CUT was compared with previous termanext term pair of scissors varied between 6 seconds (P = .006) and 63 seconds (P = .004; shorter with the S-CUT), depending on the type of clothing that was used. The mean differences for the clothing that was chosen for primary analyses were 23 and 63 seconds, respectively. Conclusion We found that previous termanext term new device (S-CUT) used for previous termexposing the chestnext term in OHCA was associated with previous termanext term marked shortening of procedure time as compared with previous termanext term pair of scissors.

  • 298.
    Aus, Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Bengtsson, Eva
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Tidig mobilisering av intensivvårdspatienten: Hinder och implementering2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidig mobilisering av patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) har visat sig minska risken för komplikationer under och efter vårdtiden samt förkorta tiden i respirator. Trots påvisad god effekt har det visat sig vara svårt att få genomslag för denna behandlingsåtgärd. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka hinder/barriärer som finns mot införandet av tidig mobilisering och vad som gjorts för att implementera denna förändring av IVA-vården på andra kliniker. Studien är en litteraturstudie baserad på artiklar utvalda enligt förutbestämda kriterier ur databaserna Cinahl och Medline.

    Resultaten summerades i två huvudteman ”Hinder för tidig mobilisering” respektive ”Implementering av tidig mobilisering”. Resultaten visade att hinder för tidig mobiliseringen ofta berodde på en kombination av följande faktorer: okunskap, kulturen på avdelningen, bristande samarbete, resursbrist och patientrelaterade faktorer. Okunskap gäller både brist på kunskap om varför tidig mobilisering är bra, men även om hur och när mobilisering kan genomföras. Om det inte fanns någon kultur för tvärprofessionellt samarbete så upplevdes detta som ett stort hinder på vägen. Implementering av tidig mobilisering gick mycket ut på att överbrygga de barriärer som definierats. Utbildning för att möta bristen på kunskap, organisatoriska förändringar såsom prioriterade samarbete mellan olika yrkesgrupper och tydliggörande av var och ens roll i processen samt ett väl genomarbetat protokoll för hur tidig mobilisering skulle genomföras, utgjorde grundstenarna för en lyckad implementering. För att öka tillämpningen av tidig mobilisering inom svensk intensivvård föreslår författarna en strukturerad plan enligt ovan.

  • 299. Auvinen, Pekka
    et al.
    Grônroos, Eija
    Hilli, Yvonne Elisabet
    Yrkeshögskolan Novia.
    Hirvonen, Eila
    Hyrkkänen, Ursula
    Mäntylä, Ritva
    Ammattikorkeakoulun henkilöstön tutkimus- ja kehittämistoiminnan osaaminen (Fritt översatt: Yrkeshögskolepersonalens kompetens gällande forskning och utveckling)2008Ingår i: VIRTAA VERKOSTOSTA  (Fritt översatt: ENERGI FRÅN NÄTVERK): Tutkimus- ja kehittämistyö osana ammattikorkeakoulujen tehtävää, AMKtutka, kehittämisverkosto yhteisellä asialla (Fritt översatt: Forskning och utveckling som en del av yrkeshögskolornas uppgifter, AMKtutka, ett utvecklingsnätverk i gemensam sak) / [ed] Jaroma Anneli, Mikkeli: Mikkeli University of Applied Sciences , 2008, 1, s. 43-86Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 300.
    Axelsson, Anna-Karin
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    Ekström, Carolina
    Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd.
    "Nothing can be changed if the people don’t change": Costa Rican registered nurses’ views and experiences of caring for patients with dengue fever2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Dengue fever has increased to the point where it has become a major international public health and economical problem, mainly in urban and semi-urban areas in tropical and subtropical regions. Worldwide 2,5 billion people live in regions where dengue can be transmitted and approximately 100 million people get infected yearly. In 2002 there was a great outbreak in Latin America, and Costa Rica was in the top three regarding reported cases. At the time of writing, reports show that cases of dengue are currently low in Costa Rica. Although the figures vary, dengue remains a public health problem.

    This study aimed to describe Costa Rican registered nurses’ views and experiences of caring for patients with dengue fever. Data were collected with semi-structured interviews and conducted with eight registered nurses from Costa Rica, and analysed with qualitative content analysis method with search for similarities and differences which later were categorized. The result was divided into five categories; the conception about dengue fever, caring, patient education, prevention and the future. The result showed a similar perception of the disease and was described as terrible, causing a lot of suffering for the patient, as well as a burden on the health care, that requires large financial resources. To control dengue and suppress the proliferation it is important to have different preventive means and to educate people to achieve a change of the mindset.

3456789 251 - 300 av 3947
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf